Nya steg i rätt riktning. Kooperation Utan Gränsers vägvisare för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya steg i rätt riktning. Kooperation Utan Gränsers vägvisare för 2007 2011"

Transkript

1 Nya steg i rätt riktning Kooperation Utan Gränsers vägvisare för Fastställd av styrelsen 21 mars, 2007

2 Innehållsförteckning Förord 3 Kooperation Utan Gränser 4 - Visionär inledning av arbetet 5 Vår vision En rättvis värld fri fråna fattigdom 5 Gemensamt arbete mot fattigdom 6 Kooperation Utan Gränsers uppdrag 7 Vår målgrupp 8 Kooperationen och det civila samhället 8 Våra prioriterade arbetsområden 10 En livskraftig landsbygd 12 - Vi-skogen 13 Ett värdigt boende 14 Finansiella tjänster 15 Demokratiskt deltagande 16 Jämställdhet 16 Miljömässigt hållbar utveckling 17 Hiv och aids 18 Metoder för framgång 19 - Partnerskap 19 - Organisations- och kapacitetsutveckling 20 - Nätverksarbete och allianser 20 Humanitärt arbete 21 Planering, uppföljning och utvärdering 21 Våra geografiska verksamhetsområden 22 - Regionalt och decentraliserat arbetssätt 22 Medlemsorganisationerna 22 Information och insamling 24 Opinionsbildning 25 - Rättviseakademin 26 Finansiering av verksamheten 26 Bilaga 1 Medlemsorganisationer 27 Bilaga 2 Regionala strategier i korthet 28 Bilaga 3 - Organisation 35 2

3 Förord För 50 år sedan inledde den svenska kooperationen ett internationellt utvecklingssamarbete. Ur en enkel tanke att hjälpa fattiga människor i andra länder att förbättra sina liv växte Kooperation Utan Gränser fram. Vi är idag verksamma i Afrika, Asien, Latinamerika, Mellanöstern och östra Europa. I Sverige arbetar vi med information, opinionsbildning och insamling. Vårt biståndsarbete utgår från principen om hjälp till självhjälp och vår vision är en rättvis värld fri från fattigdom. Det är samma ambition som drev fram kooperationen i Sverige att stödja människor som vill skapa och utveckla organisationer och föreningar som tar tag i medlemmarnas grundläggande behov och rättigheter - arbete, inflytande, inkomster och bostäder. Härigenom bygger de samtidigt upp ett starkare demokratiskt samhälle. I detta dokument sammanfattar vi våra utgångspunkter, var vi står idag och vad vi särskilt vill arbeta med under den kommande femårsperioden. Som ytterligare vägledning har Kooperation Utan Gränser utvecklat strategier för arbetet i Afrika och Latinamerika, liksom för bostäder och för en marknadsbaserad landsbygdsutveckling, med fokus på jordbruk och lokal affärsutveckling. Nina Jarlbäck Styrelsens ordförande Lennart Hjalmarson Vd 3

4 Kooperation Utan Gränser Kooperation Utan Gränser bildades 1958 av den svenska kooperationen, som ville ge uttryck för sin solidaritet med fattiga människor. Idag har vi drygt 60 medlemsorganisationer i Sverige. Vi är partipolitiskt och religiöst obundna. Vi arbetar för att skapa engagemang, bilda opinion, mobilisera resurser och vinna människors stöd för ett långsiktigt internationellt utvecklingsarbete med inriktning på hjälp till självhjälp för att förbättra livsbetingelserna för fattiga och utsatta människor. Vårt arbete för en rättvis värld fri från fattigdom sker på två sätt. Det ena är det utvecklingssamarbete vi bedriver med våra partnerorganisationer i fattiga länder. Det andra är vårt kommunikationsarbete och vår opinionsbildning i Sverige, som väcker människors engagemang och aktiva stöd. Verksamheten baseras på insikten att utveckling skapas inifrån. Den skapas av människor som tar initiativ och organiserar sig i det egna samhället. Vi kan stödja sådana positiva förändringar genom finansiellt stöd, rådgivning och samarbete. Vi arbetar genom att i partnerskap med olika organisationer bygga upp kapaciteten inom dessa för att stödja sina medlemmar och arbeta för deras intressen. Det mervärde vi tillför är främst den kunskap vi har om ekonomisk samverkan i demokratiska former. Vi har erfarenhet av hur man bygger upp och utvecklar kooperativa föreningar och liknande sammanslutningar. Vi och våra medlemsorganisationer har också teknisk kompetens kring bland annat landsbygdsutveckling och lantbruk, boendefrågor och spar- och kreditverksamhet. Vi eftersträvar långsiktigt hållbara lösningar. Därför är verksamheten baserad på ett rättighetstänkande och inte välgörenhet. 4

5 Visionär inledning av arbetet 1957 anordnade Kooperativa förbundet (KF) i samarbete med den Internationella kooperativa alliansen (ICA) en världsutställning i Stockholm. Utställningen blev startskottet för den svenska kooperationens biståndsengagemang. I sitt invigningstal talade KFs direktör Albin Johansson om Internationell allemansrätt. Med hänvisning till den svenska allemansrätten menade Albin Johansson att en fördelning av världens resurser, utgående från en respekt för äganderätten till det egna arbetet och resultaten av detta, vore en internationell rättsregel som skulle vara värd att försvara och till följd därav också ett stabilt fundament för fred. I sitt tal fortsatte Albin Johansson: Vad en givmild natur skänkt mänskligheten får inte utnyttjas till egen vinning för enskilda medborgare inom en stat eller av en stat som sådan eller av en grupp av stater. Det måste ställas till hela mänsklighetens förfogande för att helt kunna utnyttjas till allas väl och inte till att ge överflöd åt några. Inom en stat skapas söndring mellan medborgarna, om några med monopolmakt förfogar över naturrikedomar. På samma sätt förhåller det sig mellan stater. Det är huvudsakligast därför det uppstår strid. / / Folken i varje land, öst och väst, söder och norr, är fredsälskare. De vill inte slåss och förgöra varandra. De vill inte heller rasera, utan bygga upp. Om det då bestod frihet för uppbyggnadsarbete, kom de starkaste krafterna att kunna göra sig gällande och välståndet i världen att förbättras. Men för det krävs att den söndrande nationalismen inte får göra sig gällande, och att folk oberoende av ras, religion eller nationalitet är lika berättigade. Vår vision: En rättvis värld fri från fattigdom Fattigdomen tar sig många uttryck. Brist på materiella tillgångar och avsaknad av makt och valmöjligheter är dess huvudorsaker. Människor i fattigdom har brist på inkomster orsakade av lågavlönade arbeten, undersysselsättning, låg produktivitet eller låga priser på vad de producerar. Fattigdomen förvärras av bristande hälsa och dålig utbildning. Människorna dras in i onda cirklar där brist på egna resurser, möjligheter, säkerhet och makt håller dem kvar i och försvårar deras situation. Maktlöshet är ett av de största hindren för fattiga människors möjlighet att förbättra sin materiella situation. Avsaknad av makt och inflytande innebär förnedring och svårigheter att göra sin röst hörd. Människor med små resurser har begränsade möjligheter att agera som fria individer, kräva sina rättigheter och att delta i beslutsprocesser som påverkar deras liv. Människor och grupper som lever i fattigdom saknar både den ekonomiska och sociala trygghet som kan hjälpa dem att ta sig ur sin situation. Fattiga människor är oskyddade mot maktmissbruk, naturkatastrofer, arbetslöshet och sjukdomar. Att göra sin röst hörd och att känna trygghet hör nära samman med beredskapen att våga pröva nya möjligheter. Fattiga människors förmåga att organisera sig och rätt att agera tillsammans är därför deras viktigaste verktyg för att åstadkomma ekonomisk och demokratisk förändring. 5

6 Gemensamt arbete mot fattigdom Fattigdomen i världen är omfattande. Miljarder människor lever på existensminimum. Många miljoner dör årligen på grund av sin fattigdom. Klyftorna inom och mellan världens länder växer. Den positiva ekonomiska tillväxten i vissa länder, främst i Asien, bidrar på sina håll till att förbättra människors liv. Men det sker på hårda villkor, där fattiga människor producerar varor för de rikare under svåra arbetsförhållanden. Naturresurserna utarmas i alarmerande takt. För att vända utvecklingen har FNs medlemsstater skrivit under en överenskommelse om att gemensamt arbeta för att fram till 2015 uppnå en radikal minskning av fattigdomen. De åtta så kallade millenniemål som antagits innebär att: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Alla barn ska gå i grundskola 2015 Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna Ett ökat bistånd är nödvändigt men långtifrån tillräckligt för att uppnå dessa mål. Det krävs även investeringar för ökad tillväxt, rättvisare handelssystem och nedskrivning av många länders skulder. Både i Sverige och i de länder där vi arbetar, bedriver eller stödjer vi opinionsarbetet kring dessa frågor. Sverige har nu återgått till att ge en procent av BNI i bistånd antogs också en ny svensk politik för global utveckling (PGU). För att bidra till att nå målet om en rättvis och hållbar global utveckling ska alla delar av svensk politik dra åt samma håll. Handelsregler, politiska ställningstaganden, internationellt samarbete och bistånd ska alla bidra till det gemensamma målet. Vi bedömer den svenska politiska ansatsen som positiv och driver på, tillsammans med andra enskilda organisationer, för att denna politik ska förverkligas antogs Parisdeklarationen av en stor grupp givar- och samarbetsländer. Den innebär bland annat att det internationella biståndet bättre ska samordnas mellan och inom länder. Beslut om finansiering kommer i högre grad att fattas lokalt i samarbetsländerna. På sikt bör detta leda till en fördjupning av samarbetet mellan det civila samhällets organisationer. Inom Kooperation Utan Gränser avser vi att under de kommande åren stärka detta samordningsarbete med andra svenska organisationer liksom med internationella och lokala organisationer i samarbetsländerna. Vår utgångspunkt är att det är de styrande i respektive land som bär det största ansvaret för att bekämpa fattigdomen och utveckla möjligheterna till en positiv mänsklig utveckling. Samtidigt måste ansvaret delas av alla länder. Historiska skäl som kolonialism, krig och exploatering ökar de rika ländernas ansvar. Säkerhetsfrågor, arbetet för fred och mänskliga rättigheter och mot miljöförstörelse och andra gränsöverskridande problem förutsätter en gemensam global kamp mot fattigdomen. En situation där en eller flera supermakter sätter sig över gemensamma regler grundade på internationell rätt gagnar vare sig rättvisan eller fattigdomsbekämpningen. Vi lever idag i en globaliserad värld. Teknik, kommunikation och ekonomisk utveckling har fört länder och folk närmare varandra. Denna globalisering har skapat nya möjligheter. De gemensamma värdegrunderna kring demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet har stärkts. Det gemensamma 6

7 ansvaret är tydligare. Demokratin är på frammarsch i de flesta regioner. Förutsättningarna finns för en starkare ekonomisk tillväxt i många fattiga länder. Generellt har levnadsförhållandena förbättrats på de flesta håll, i synnerhet i östra Asien, medan situationen är särskilt svår i Afrika söder om Sahara. De globala ekonomiska spelreglerna och maktförhållandena bestäms dock i hög grad av de rika länderna och de internationella storföretagen. Deras intressen sammanfaller alltför sällan med de fattiga ländernas och folkens. Internationella avtal och handelsregler gynnar i första hand de redan välbeställda. Orättvisa globala regler leder ofta till svårigheter för de fattigaste länderna och folkgrupperna att själva bestämma över sin utveckling och att hävda sig på världsmarknaden. Kooperation Utan Gränsers uppdrag Vårt uppdrag är: - att stödja kvinnor och män att öka sina inkomster, förbättra sina levnadsvillkor, försvara sina rättigheter och organisera sig - att stärka våra samarbetsorganisationers demokratiska och ekonomiska utveckling - att bidra till framväxten av demokratiska och rättvisa samhällen. I Sverige arbetar vi för: - att människor tar ställning och engagerar sig för en rättvis världsordning. - att med insamling stödja vår biståndsverksamhet I ett demokratiskt samhälle öppnas möjligheterna för medborgarna att påverka och styra inriktningen på landets utvecklingspolitik så att denna gynnar folkflertalet. En rättvisare ekonomisk politik som ger människor arbete, rätt till utbildning och hälsovård och en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män lägger grunden för uppnåendet av visionen om en värld fri från fattigdom. Denna demokratiska utveckling bygger på att medborgarna, särskilt de stora fattiga grupperna, erövrar den röst, det deltagande och den organisering som krävs för en stark demokratisk utveckling. Detta är den erfarenhet som vi som kooperativ rörelse i Sverige har, och som vi vill bidra med. Materiell och fysisk välfärd och samhälleligt inflytande hör nära samman. Människor som lever i fattigdom kan inte långsiktigt trygga sina liv om de inte också får ett inflytande över hur deras samhälle styrs. Men denna makt kan de svårligen vinna om de inte förbättrar sina livsbetingelser och utvecklar de förutsättningar som kan ge dem inflytande. I denna växelverkan mellan praktiskt arbete för konkreta välfärdsmål och organisatoriskt arbete för ökat inflytande arbetar Kooperation Utan Gränser. Makt fördelas i ett samhälle på grundval av styrka. Demokrati handlar om att fördela denna makt så rättvist som möjligt. Det är därför inte tillräckligt att de grundläggande institutionerna finns för att en 7

8 demokrati ska fungera. Det krävs också en demokratisk kultur och en demokratisk styrka i samhället. Medborgarna måste ha kunskaper om sina rättigheter och ha möjlighet och kraft att utnyttja dem. Därför är organisering, mobilisering och deltagande viktiga förutsättningar för livskraftiga demokratier. Vårt arbete är rättighetsbaserat. Det innebär att vi ser fattiga kvinnor och mäns behov som rättigheter och lyfter fram människorna som aktiva deltagare i sin egen utveckling. Människor som lever i fattigdom måste kräva sin rätt, inte begära allmosor. Det innebär också att vi stödjer organisationer som arbetar för att uppnå de rättigheter som det internationella samfundet i olika konventioner enats om ska gälla för alla människor. De flesta av världens länder har antagit dessa konventioner om demokratiska fri- och rättigheter, allmänna mänskliga rättigheter, liksom sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Ett rättighetsbaserat arbete innebär att staten har ansvar för att uppfylla dessa rättigheter. Kooperation Utan Gränser stödjer människors organisering och aktiva deltagande. Vi bidrar till organisationernas aktiva engagemang lokalt och nationellt och stärker deras förmåga att i sin tur stödja sina medlemmar, ställa krav på myndigheterna och göra framsteg i arbetet för öppna och fria samhällen. Vår målgrupp Kooperation Utan Gränsers primära målgrupp i utvecklingssamarbetet är fattiga kvinnor och män som är medlemmar eller potentiella medlemmar i kooperativa organisationer eller andra demokratiska sammanslutningar eller informella grupper som arbetar för att uppnå gemensamma mål. Vårt utvecklingssamarbete fokuserar på att stärka människors förmåga att förbättra sin livssituation. Organisering och eget ansvarstagande är avgörande för att arbeta sig ur fattigdomen. De absolut fattigaste människorna är emellertid inte organiserade. De måste kämpa för att främst överleva dagen. Genom att uppmuntra organisering och en medlemsstyrd organisationsform avser vi att indirekt och på längre sikt även nå de fattigaste. I Sverige arbetar vi med insamlings- och opinionsbildningsaktiviteter gentemot en bred målgrupp, främst personer som på ett eller annat sätt har en relation till någon av våra medlemsorganisationer. Vår målsättning är att en målgrupp på omkring två och en halv miljoner människor i Sverige årligen ska nås av vår information och lära känna Kooperation Utan Gränser och engagera sig. Kooperationen och det civila samhället Det civila samhället är alla de sammanslutningar, skilda från staten, marknaden och det enskilda hushållet genom vilka människor agerar tillsammans för gemensamma intressen. Genom det civila samhället kan människor arbeta för ökad välfärd, rättvisa och demokrati. Kooperation Utan Gränser arbetar främst med olika kooperativa sammanslutningar och bondeorganisationer, men också med andra medlemsbaserade organisationer med liknande värdegrund. Dessa sammanslutningar är en viktig del av det civila samhället. De bygger på principer om frivilligt och öppet medlemskap, demokratisk medlemskontroll, solidaritet, självständighet och oberoende. I den svenska utvecklingen mot ett rikare och mer rättvist samhälle har kooperationen utgjort ett viktigt inslag. Ur enkla förhållanden samlade sig människor på landsbygden och i städerna för att gemensamt lösa sina problem och skapa sig bättre liv. Bonde-, konsument-, boende- och sparkooperationen bidrog till att lösa människors konkreta problem och behov för värdigare och rikare liv. 8

9 Kooperationen har i Sverige visat sig vara en mycket stark organisations- och företagsform för att bekämpa fattigdom och stärka medborgarnas aktiva roll i samhället. Den utgjorde också en viktig del i framväxten av ett starkt demokratiskt samhälle, grundat på medborgarnas organisering och inflytande. Kooperationen kombinerar demokratisk organisering och socialt ansvarstagande med affärsutveckling och ekonomisk verksamhet. Kooperativa föreningar utsätts, liksom andra affärsdrivande aktörer, för konkurrens och måste därför förhålla sig till marknaden på ett affärsmässigt sätt för att värna medlemsnyttan. I den bemärkelsen utgör affärsdrivande kooperativa föreningar en del av marknaden. Kooperationen är således en viktig del av såväl marknaden som det civila samhällets sociala ekonomi. Den är fristående från staten och bedriver organiserade sociala och ekonomiska verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Den kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande. Det unika är att varje medlem har en röst och att dess drivkraft är att tillgodose alla medlemmarnas ekonomiska, sociala och andra behov. Medlemmarna har möjlighet att påverka beslut. Förutom att de kooperativa föreningarna arbetar för att stärka medlemmarnas ekonomi och levnadsförhållanden bidrar de därmed till en livskraftig demokratisk kultur och till den demokratiska utvecklingen av samhället i stort. Kooperation Utan Gränser föddes ur den svenska kooperationen och dess historiska erfarenheter. Vi har därför en djup, och i utvecklingssamarbetet unik, kunskap om kooperationens värde och om metoder och verktyg för att utveckla den i samarbete med våra partnerorganisationer. Kooperativa lösningar har i vissa länder använts på ett felaktigt sätt. Statligt kontrollerade kooperativ har inneburit att de demokratiska principerna körts över. Visionen om att stärka medlemmarnas ekonomiska möjligheter genom ett medlemsdrivet entreprenörskap har därmed undervärderats och misskrediterats. Idag har dock de flesta länder regelverk som skapar förutsättningar för affärsmässig samverkan på demokratisk bas. FN, ILO 1 och andra internationella utvecklingsorganisationer har sedan länge erkänt kooperationens roll som en viktig modell för fattigdomsbekämpning. Genom kooperativa föreningar kan fattiga kvinnor och män organisera sig, skapa sysselsättning och arbeta sig ur fattigdomen. Idag är över 800 miljoner människor världen över organiserade i kooperativa föreningar och organisationer. 1 International Labour Organisation 9

10 Kooperation viktig för att bekämpa fattigdom och stärka demokratin I vårt arbete ansluter vi oss till den Internationella Kooperativa Alliansens värderingar om självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet, liksom till dess principer: Frivilligt och öppet medlemskap Demokratisk medlemskontroll Medlemmarnas ekonomiska deltagande Självständighet och oberoende Utbildning, praktik och information Samarbete mellan kooperativa föreningar Samhällshänsyn Våra prioriterade arbetsområden Genom 50 års utvecklingssamarbete har Kooperation Utan Gränser utvecklat en kunskap och expertis inom några områden som utgör vår profil. Dessa bygger på den kooperativa rörelsens egna erfarenheter i Sverige och på den kunskap som finns inom våra medlemsorganisationer. Vår profil är att utveckla den kooperativa och sociala ekonomin. Vi stödjer framväxten av demokratiska och rättvisa samhällen främst genom vårt samarbete med kooperativa och andra föreningar och organisationer inom dessa områden: En livskraftig landsbygd Ett värdigt boende Finansiella resurser för utveckling Huvuddelen av våra insatser sker i samarbete med organisationer som arbetar med att stärka organisering, produktion, arbetstillfällen och marknadstillträde bland småbönder. Ett stort arbete har också utvecklats, särskilt i Latinamerika, för att stödja framväxten av bostadskooperativa organisationer, för att möjliggöra ett värdigt boende för människor med begränsade resurser. Till stöd för arbetet bidrar vi med att utveckla spar- och kreditföreningar, som ger fattiga människor, särskilt på landsbygden, möjlighet att finansiera egna investeringar. Vårt arbete sker i samhällsmiljöer som på många sätt försvårar framsteg. För att lyckas krävs att vi särskilt arbetar med frågor som är av avgörande betydelse för en långsiktigt hållbar och rättvis utveckling. 10

11 Dessa strategiskt prioriterade områden och nycklar till framgång är insatser gällande: demokratiskt deltagande, jämställdhet, miljömässigt hållbar utveckling, Hiv/aidsbekämpning. Demokratiskt deltagande Jämställdhet Miljömässigt hållbar utveckling Hiv/aidsbekämpning En livskraftig landsbygd Ett värdigt boende Finansiella resurser för utveckling Situationen och behoven i de olika regioner och länder där vi arbetar avgör vilka områden och insatser som regionalt särskilt prioriteras under den kommande verksamhetsperioden. En miljömässigt och ekonomiskt hållbar landsbygdsutveckling och boendefrågorna är och kommer att förbli de främsta arbetsområdena både i Latinamerika och i Afrika. Jämställdhet är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna och ett villkor för en hållbar ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. Arbetet för jämställdhet ska vara en del i allt vårt arbete. Särskilda, jämställdhetsinriktade projekt och program ska också ges stöd och vi ökar vår samverkan med andra organisationer som arbetar för jämställdhet. 11

12 En livskraftig landsbygd - fokus på jordbruk och lokal affärsutveckling Majoriteten av alla människor som lever i fattigdom bor och arbetar på landsbygden. Många är bönder, för vilka bristfällig tillgång till mark och investeringsmöjligheter, utarmning av jordar, låg produktivitet, dålig infrastruktur och svag tillgång till marknader är faktorer som orsakar låg levnadsstandard. För att säkra tillgången till livsmedel, generera inkomster för de fattiga och öka den ekonomiska tillväxten är jordbruket livsviktigt. En ökad jordbruksproduktion har i de flesta länder utgjort grunden för fattigdomsminskning. Fattiga bönder behöver ökade kunskaper, bättre tillgång till jord, teknologisk utveckling, krediter och marknader för att åstadkomma detta. De fattiga på landsbygden missgynnas ofta av nationell och internationell politik. Bristande investeringar på landsbygden och en i många länder ogynnsam jordbrukspolitik håller kvar människor i fattigdom. Handelspolitik och global konkurrens slår mot bönder med begränsad produktion, som har små möjligheter att konkurrera på exportmarknaden och hotas av subventionerad import från rikare länder. Priserna på jordbruksråvaror fortsätter att vara mycket låga samtidigt som exporten av förädlade jordbruksvaror försvåras genom protektionistiska handelshinder. Även om den internationella marknaden självklart är viktig för jordbrukarna i utvecklingsländerna är den nationella marknaden av ännu större vikt. I vårt arbete med jordbrukets utveckling arbetar vi för att öka böndernas produktion för marknaderna, samtidigt som deras egen säkra tillgång till livsmedel stärks. Vi har valt att arbeta med landsbygdsutveckling i vid mening, d v s att bidra till en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Vårt fokus ligger på det jordbruksbaserade arbetet men insatserna styrs också av vad våra samarbetsorganisationer väljer att prioritera. Miljöfrågorna och den senaste tidens uppmärksamhet kring klimat- och energifrågor gör att dessa frågor blir allt viktigare. Vi agerar för att stärka den lokala kompetensen så att våra projekt leder i riktning mot en långsiktigt hållbar utveckling. Vårt arbete handlar mycket om att stödja organisering, utbildning och rådgivning. Det är på den grundvalen som människorna själva kan ta itu med de utmaningar de står inför. Genom våra partnerorganisationer stödjer vi människors arbete för att gemensamt förbättra sina levnadsvillkor. När de primära föreningar vi samarbetar med får stöd för att samordna sina inköp och sin försäljning gynnas medlemmarna. Utveckling av entreprenörskap och företagsamhet skapar inkomster och ökar mervärdet av föreningarnas produktion. Samtidigt måste staterna föra en politik som gynnar de många småbönderna genom investeringar i infrastrukturen, jordreformer, anpassade handelsregler, rådgivning o s v. Vi understöder våra partnerorganisationers opinionsarbete för en politik som gynnar dem. Vårt arbete med finansiella tjänster, främst spar- och kreditföreningar, är ofta direkt kopplat till vårt arbete med landsbygdsutveckling och ska under de kommande åren ytterligare förstärkas. Vi förstärker också jämställdhetsarbetet och fokuserar särskilt på de strukturella orsakerna till bristande jämställdhet, i organisationerna och i samhället. Hiv-epidemin och utbredningen av aids, särskilt i Afrika, har lett till att vi, tillsammans med våra partnerorganisationer, har utvecklat särskilda insatser för att motverka dess negativa effekter. Vi 12

13 arbetar också för att förhindra vidare spridning. Det är ett arbete som ytterligare förstärks de kommande åren. För att stärka småböndernas position på marknaden behöver de få tillgång till information, om marknader, priser och teknologi. Förbättrade möjligheter till information och kommunikation är därför en viktig del av deras sociala och ekonomiska utveckling. I Kooperation Utan Gränsers strategi för en marknadsbaserad landsbygdsutveckling ingår tillgång till modern teknologi genom utvecklade samarbeten med den offentliga och privata sektorn. Under den kommande verksamhetsperioden avser vi att: - vidareutveckla projekt och program i enlighet med vår strategi för en marknadsbaserad landsbygdsutveckling med fokus på jordbruk - utveckla insatser som kan mångfaldigas och användas för att bredda och öka våra insatser i nuvarande och nya geografiska områden - stödja våra partnerorganisationers ansträngningar att opinionsbilda kring och påverka såväl lokala förhållanden som den globala agendan för jordbruks- och livsmedelsfrågor. - utveckla strategiska allianser med andra aktörer inom landsbygdsutvecklingsområdet, samt stärka vår roll som genomförare av program med ökad internationell givarfinansiering - i Sverige bedriva ett opinionsbildningsarbete i syfte att bli den mest drivande och trovärdiga aktören när det gäller globala jordbruks- och livsmedelsfrågor. Steg för steg skall detta arbete integreras med aktiviteter för opinionsbildning i regionerna. - inom arbetet med landsbygdsutveckling utveckla ett starkt samarbete med medlemsorganisationerna, särskilt med LRF och KF Vi-skogen Genom integrationen mellan Vi-skogen och Kooperation Utan Gränser har två framgångsrika koncept för hållbar utveckling på landsbygden sammanjämkats i ett berikande samarbete. Vi-skogens vision är en ekologiskt hållbar miljö med ett grönt bälte kring Victoriasjön och goda levnadsförhållanden för småbrukarfamiljer. Vi-skogen är idag därmed betydligt bredare än ett trädplanteringsprojekt. Inriktningen är agroforestry, som innebär trädplantering i samverkan med odling och boskapsskötsel för utökad total produktion och miljöförbättring. Vi-skogens arbete handlar om att utveckla böndernas kunskaper om bättre odlingsförhållanden och utveckla en mer diversifierad produktsammansättning. Genom samverkan och integration med Kooperation Utan Gränser har agroforestrykonceptet kompletterats med marknads- och organisationsfrågor. Produktion för och tillgång till marknader är väsentligt för minskad fattigdom bland bönderna. Vi-skogens, och vår, verksamhet har nu vidgats från Kenya, Uganda och Tanzania till Rwanda, där agroforestry och marknadsfrågor integrerats från början. En ytterligare spridning av verksamheten förutses. Närmast aktuellt är att se på förutsättningarna för projekt i Burundi samt verksamhet kring Malawisjön, där Kooperation Utan Gränser dels arbetar i Malawi, dels med ett program för utveckling av det civila samhället i Mocambique 13

14 Ett värdigt boende - kooperativa lösningar ger nya möjligheter Värdigt boende är en mänsklig rättighet. Trots detta saknar minst en miljard av världens befolkning en anständig bostad. En sådan är en förutsättning för att människor ska förmå ta sig ur fattigdomen. Avsaknaden av bostad gör det svårt att tillgodogöra sig andra mänskliga rättigheter som hälsovård, utbildning, arbete, medborgarskap. Tillgång till bostad ökar människors säkerhet och minskar deras utsatthet. Vi stödjer organisationer vars syfte är att bidra till en värdig boendemiljö. Vår roll är främst att stödja byggandet av starka föreningar som kan leda och utveckla lokal verksamhet. Vi har goda erfarenheter, från Latinamerika av bostadskooperativa lösningar där medlemmarna själva bygger sina bostäder och själva förvaltar dem. Genom eget byggande minskar kostnaderna samtidigt som det bidrar till att utveckla en gruppidentitet inom den kooperativa föreningen eller organisationen. Eget sparande är ofta en viktig del. Vi stödjer organisationernas upprättande av system för sparande och arbetar för möjligheter att utveckla olika finansieringsmöjligheter. Samtidigt menar vi att staten har en skyldighet att medverka till att finansieringsmöjligheter finns för fattiga människors tillgång till en värdig bostad. Kvinnorna har redan idag en mycket viktig roll i vårt arbete på bostadsområdet. Vi arbetar för att ytterligare förstärka jämställdhetsarbetet i projektverksamheten och fokusera på de strukturella orsakerna till bristande jämställdhet. Vi avser att under den kommande verksamhetsperioden arbeta för att - sprida de erfarenheter för bostadsbyggande som utvecklats i Latinamerika och i tillämpliga delar anpassa dessa till lokala förutsättningar i våra projekt i Afrika - utveckla samarbetet med UN Habitat och upprätta strategiska allianser med andra aktörer för att bidra till ett breddat arbete kring boendefrågor - stödja våra partnerorganisationers ansträngningar att opinionsbilda och påverka såväl lokala förhållanden som den globala agendan för boendefrågor - i Sverige bedriva ett opinionsbildningsarbete i syfte att bli den mest drivande och trovärdiga aktören när det gäller globala bostadsfrågor, samt steg för steg integrera detta arbete med aktiviteter för opinionsbildning i regionerna. - inom arbetet med boendefrågor utveckla ett starkt samarbete med medlemsorganisationerna, särskilt HSB och Riksbyggen. Finansiella tjänster - Sparande och lån ger kapital för utveckling I fattiga länder saknas ofta väl fungerande system inom bankväsendet och framför allt saknar landsbygden en tillfredsställande finansiell service. En sådan är livsviktig också för fattiga människor. 14

15 Att göra det möjligt för människor med små resurser att kunna spara och låna pengar är en förutsättning för utveckling. Vi anser att det är nödvändigt att mobilisera lokalt kapital för att främja landsbygdsutveckling och uppnå förändringar. Vi har därför länge stött framväxten av lokala, kooperativa spar- och kreditföreningar som ger service både på landsbygden och i tätorter. Vår erfarenhet visar att förmågan att mobilisera kapital i lokalsamhällen ofta är större än förväntat. En stor fördel är att institutionerna är lokalt ägda av sina medlemmar. Ägarna är intresserade av att utveckla den egna bygden. Vi ser spar- och kreditverksamheten som ett viktigt medel i arbetet med landsbygdsutveckling och förverkligandet av ett värdigt boende. Den är också viktig i arbetet för ökad jämställdhet, då den engagerar en hög andel kvinnor, som på detta sätt får tillgång till kapital för investeringar i olika former av produktion och handel. Inom boendesektorn krävs mer omfattande finansiella lösningar. Kooperation Utan Gränser stödjer eget, lokalt sparande i kooperativa föreningar, men detta räcker oftast inte för finansieringen av bostäder. I vissa länder måste det kompletteras med subventionerade krediter från nationella kreditinstitutioner och/eller kreditgarantifonder med biståndsfinansiering. Våra erfarenheter och vår expertis inom detta område motiverar ett fortsatt engagemang. Att särskilt beakta i arbetet med sparande och kreditgivning är tillfredsställande säkerhets- och kontrollaspekter. Vi avser under den kommande verksamhetsperioden - på olika sätt arbeta för att stärka människors tillgång till finansiella tjänster. Detta innebär stöd till arbete för att stärka fattigas tillgång till reguljära finansiella tjänster, liksom samarbeten med andra aktörer inom området, som t ex mikrofinansinstitutioner - i ökad grad knyta spar- och kreditarbetet till vårt engagemang för landsbygdsutveckling och boende - arbeta för att hitta och utveckla fungerande finansieringssystem, anpassade till lokala förhållanden, som möjliggör för medlemmar i våra partnerorganisationer att skapa sig ett värdigt boende - inom arbetet med finansieringsfrågor utveckla ett starkt samarbete med främst Swedbank. Demokratiskt deltagande - Demokrati byggs underifrån Genom att stärka våra samarbetsorganisationer, bidra till att fler människor organiserar sig för sina intressen och stödja deras arbete för förbättrade levnadsvillkor, medverkar vi till den demokratiska utvecklingen. Vi menar att en verklig demokrati skapas underifrån. I många utvecklingsländer är den politiska demokratin ännu skör och behöver fördjupas. De mänskliga rättigheterna, särskilt de ekonomiska, sociala och kulturella är dock ännu mer eftersatta inkomstskillnaderna är mycket stora och medborgarna har långt ifrån alltid tillgång till god utbildning, hälsovård och trygga liv. 15

16 För att hävda sina rättigheter och påverka politiken behöver människor med små resurser öka sitt deltagande och stärka sin röst i samhällsdebatten. Den makt och det inflytande de kan vinna är beroende av att de är organiserade och att de är många. Under den kommande verksamhetsperioden avser vi att - tillsammans med våra partnerorganisationer arbeta för att människor ska känna till sina rättigheter och ha förmågan att hävda dem - stärka våra partnerorganisationers kapacitet att planera och genomföra ett arbete som utvecklar medlemmarnas deltagande och samhällsröst - utveckla vårt stöd till strategisk samverkan mellan våra partnerorganisationer och andra nätverk och organisationer i det civila samhället. Jämställdhet - Jämställdhet minskar fattigdom och orättvisa Bristande jämställdhet är ett avgörande hinder för att minska fattigdom och orättvisa. Trots FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948, undertecknad av samtliga medlemsstater, där allas lika värde och rättigheter befästs, pågår fortfarande en diskriminering av kvinnor som kan härledas till religion, kultur och patriarkala ordningar. Sådan diskriminering kan inte försvaras. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla utan åtskillnad. Bristande jämställdhet skapar mer fattigdom och orättvisa eftersom det innebär att kvinnors kunskaper, kompetens och förmåga inte tas tillvara till fullo. För att förbättra förutsättningarna för en hållbar och rättvis ekonomisk och social utveckling som gynnar hela samhällsutvecklingen behöver kvinnor ökad tillgång till makt och resurser. Vi avser att framöver förstärka vårt jämställdhetsarbete. Tidigare har för stort fokus lagts på symptomen istället för på de strukturella orsakerna. Vi kommer att inrikta stora delar av arbetet på strategiska insatser som har för avsikt att förändra de diskriminerande strukturerna. Ett sätt är att arbeta med män och deras attityder. Ett annat är att bygga allianser med sociala rörelser som arbetar med politisk påverkan på makronivå med frågor som rör jordägande, kvinnors tillgång till finansiering och kvinnors medborgarskap. Lagstiftning, samhällsinstitutioner och attityder måste ändras. Opinionsoch påverkansarbete på både lokal och nationell nivå är därför viktiga delar av arbetet. Inom våra partnerorganisationer vill vi se fler kvinnor i beslutsfattande positioner. Med ökad jämställdhet inom organisationerna ökar deras bärkraft betydligt. Under den kommande verksamhetsperioden avser vi att: - pröva arbetssätt inom jämställdhetsarbetet som bättre når män för att påverka deras attityder och arbetssätt - stödja verksamhet och allianser som syftar till att förändra regelverk så att kvinnors rättigheter ökar och respekteras - högt prioritera arbetet med att integrera jämställdhetsarbetet i all vår verksamhet i regionerna och utarbeta regionala jämställdhetsprogram som strategiskt stärker kvinnors position och makt. 16

17 Miljömässigt hållbar utveckling - Ett samhälle för framtiden kräver långsiktighet Vi är alla helt beroende av vad jordens ekosystem har att ge oss. Vi förbrukar omkring 20 procent mer naturresurser än naturen hinner återskapa, och artutrotningen sker i en aldrig tidigare skådad takt. Det innebär att den biologiska mångfalden hotas, och därmed förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling. De rika länderna bidrar starkt till detta samtidigt som det är människorna i fattiga länder som drabbas hårdast. Miljö- och utvecklingsfrågor hänger intimt samman. På många håll, speciellt i Afrika söder om Sahara, är ekosystemens tillstånd och förvaltningen av dem en nyckel till minskad fattigdomen. Miljöproblemen har också en tydlig rättighets-, hiv- liksom genderdimension. Hiv-epidemin gör en långsiktigt hållbar miljö- och naturresurshantering än viktigare. Degraderade naturresurser drabbar kvinnor hårdast. Det är kvinnan som drar det tyngsta lasset i familjens försörjning och den som får gå allt längre sträckor för att finna vatten och ved till den dagliga matlagningen. En hållbar utveckling innebär att de ekologiska förutsättningarna tillsammans med sociala, demokratiska och ekonomiska aspekter, måste beaktas. Långsiktigt nyttjande av naturresurser är därför en integrerad del i Kooperation Utan Gränsers verksamhet. Målet är att medverka till en långsiktigt hållbar utveckling genom att skapa förutsättningar för kvinnor och män i utvecklingsländerna att i samverkan lösa existerande och förebygga framtida miljöproblem. Vi strävar mot att se naturen som en integrerad del i vårt arbete. Innan ett projekt startas ska, när så är relevant, en miljökonsekvensbedömning utföras. Under den kommande verksamhetsperioden avser vi att - utarbeta en ny miljöpolicy som är väl förankrad och blir integrerad i våra partnerorganisationers verksamhet - inventera, dokumentera och analysera hur våra partnerorganisationer arbetar med miljöfrågor för att kunna stödja dem med ökad kunskap och kapacitet på området - stärka partnerorganisationernas och vårt eget nätverksarbete med organisationer och institutioner som arbetar med miljöfrågor. Hiv och aids - En utmaning vi måste möta Omkring 40 miljoner människor i världen är hiv-smittade. Tio miljoner av de smittade är år och av dessa är 75 procent unga kvinnor. I Afrika återfinns 60 procent, eller drygt 25 miljoner, av de hivsmittade. Värst drabbade är östra och södra Afrika, de regioner där Kooperation Utan Gränser arbetar. Det finns idag, trots de enorma utmaningarna, en del hoppfulla tecken på att kampen mot hiv börjar ge positiva resultat. I Uganda har smittspridningen minskat och den tycks nu också minska i Kenya och Zimbabwe. Medvetenheten och kunskapen om aids påverkar allt fler människors, särskilt ungas, sexuella beteende. Tillgången till bromsmediciner har ökat, men fortfarande har procent av de hiv-smittade inte tillgång till mediciner. Spridningen av hiv är delvis en effekt av människors fattigdom. Samtidigt förvärrar den fattigdomen. För att uppnå framgång i vårt arbete för att förbättra fattiga människors levnadsvillkor måste därför 17

18 arbetet mot hiv vara en integrerad del i alla våra program. När ett hushåll drabbas får det stora konsekvenser inkomster och matproduktion minskar och arbetsbelastningen ökar, särskilt för kvinnorna som är familjens vårdgivare. Möjligheten och kraften att arbeta för förändringar minskar. Epidemin har också allvarliga samhälleliga konsekvenser genom stor belastning på hälsosystemen, förlust av människor i arbetsför ålder, minskad livsmedelsproduktion och ekonomisk tillväxt. En majoritet av hiv-infektioner sker genom sexuella kontakter. Att ha en öppen dialog kring sexualitet är grundläggande om man ska besegra epidemin. Vi baserar det preventiva arbetet på öppenhet och allas rätt till grundläggande sexuella och reproduktiva rättigheter. I Afrika arbetar Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen med nya metoder kring utbildning och förebyggande åtgärder kring hiv och aidsfrågor. Under strategiperioden kommer vi att ytterligare fördjupa arbetet för att integrera upplysning och förebyggande arbete mot hiv och aids i alla program. Inom flera program i Afrika, t ex i Zimbabwe och Viktoriasjöregionen, bedriver vi ett framgångsrikt arbete för att stärka livsmedelssäkerheten och nutritionen hos familjer som drabbats av aids. Det är bevisat att god nutrition fördröjer tiden det tar för hiv-positiva att utveckla aids. Ett gott näringsintag är också viktigt för möjligheten att tillgodogöra sig eventuella bromsmediciner. Under strategiperioden kommer vi att aktivt arbeta för att replikera väl fungerande projekt och metoder. Kooperation Utan Gränsers kontor i Afrika har antagit en personalpolicy som reglerar organisationens ansvar och förhållningssätt till hiv och aids. Under den kommande verksamhetsperioden avser vi att: - utarbeta en global hiv-policy samt högt prioritera arbetet för att öka kunskaperna om hur man förhindrar spridningen och lindrar effekterna av hiv och aids i främst södra och östra Afrika samt Östeuropa - fördjupa vår egen och våra partnerorganisationers kunskaper och analys av hiv och aids som ett utvecklingshinder samt stärka arbetat med att i all vår verksamhet integrera insatser för att förhindra hiv-spridningen - aktivt söka nätverkssamarbeten med andra organisationer och instanser för att på bästa sätt bidra till kampen mot epidemin. Metoder för framgång Kooperation Utan Gränsers huvudsakliga arbetsmetod är hjälp till självhjälp. Vi har kunskaper, erfarenheter och pengar som vi kan bidra med för att hjälpa lokala organisationer och deras medlemmar att bygga ett bättre liv. Vi lägger stor vikt vid detta lokala ägande och inflytande. Det är det som kan ge långsiktiga och bärkraftiga resultat. I allt detta arbete behöver också vi ständigt lära oss av våra egna och våra samarbetsorganisationers erfarenheter och bli mer effektiva i vårt arbete. Centrala metoder i vårt arbete är: Partnerskap Vår roll i utvecklingssamarbetet är att stödja de organisationer vi samarbetar med. Våra kriterier för val av dessa är att de har utvecklingspotential, delar våra grundvärderingar och bedöms bidra positivt 18

19 till förbättrad levnadsstandard och ökad rättvisa. Vår ambition är att arbeta i partnerskap vars innebörd är: En relation som förenar två eller flera organisationer i ett utvecklingssamarbete, med delat ansvar att förena kunnande och resurser för att uppnå gemensamma mål. Partnerskapsrelationen syftar till att tydligt visa att partnerorganisationen är ägare till sin egen verksamhet och utveckling. Det innebär att samarbetet baseras på behov som identifierats av människorna själva. Vår huvudprincip är att inte på egen hand genomföra egen verksamhet i fält. Vi diskuterar och analyserar kontinuerligt med våra partnerorganisationer kring deras utveckling och verksamhet och på vilka sätt vi kan bidra med kunskaper och finansiellt stöd. Förutom kooperativa organisationer samarbetar vi även med andra demokratiska grupperingar och organisationer som delar vår värdegrund. I fokus är arbete som främjar folklig mobilisering och organisering. Krav på snabba resultat inom biståndet, liksom den ojämlika ekonomiska relationen mellan en finansierande och en genomförande organisation, kan ibland skapa problem. Vi prioriterar alltid långsiktighet och hållbara resultat. Organisations- och kapacitetsutveckling För att bidra till långsiktig hållbar utveckling stöder vi partnerorganisationernas egen utveckling och deras arbete med att stärka sin kapacitet. Tillsammans bedömer vi vilken sorts stöd de bäst behöver för att utvecklas som effektiva, demokratiska organisationer och på sikt kunna bedriva verksamhet utan stöd utifrån. Vi bidrar främst genom utbildning, expertstöd och rådgivning. Samarbetet är långsiktigt men vi avtalar alltid om en tidsgräns för vår medverkan i de olika projektdelarna. Vi vet att många av våra partnerorganisationer har svagheter. Därför är det organisationsutvecklande arbetet centralt. I den gemensamma organisationsbedömningen ser vi till organisationens kapacitet, relevans, organisatoriska bas, produktion och ekonomiska bärkraft. Vi betonar särskilt vikten av deltagande, ett demokratiskt arbetssätt, jämställdhet och kompetent ledarskap. Medlemsdemokratin är av största vikt. Genom studiecirkelmetodiken och genom att insistera på kvinnors och de ungas ökande inflytande bidrar vi till att stärka denna. Våra partnerorganisationer organiserar människor med små resurser. De behöver därför bygga upp sin kapacitet att föra fram sina krav och påverka lokala myndigheter och regeringar, liksom regionala och internationella organisationer. Vi stödjer partnerorganisationernas ansträngningar att utveckla detta påverkans- och opinionsarbete. Eftersom många av våra partnerorganisationer är institutionellt relativt svaga arbetar vi i partnerskap med uppföljning och kontroll både av projekt och finansiella ärenden. Den finansiella kontrollen gör vi inte bara för att öka öppenheten och motverka korruption utan också för att utveckla våra partnerorganisationers finansiella och administrativa system. Också inom vår egen organisation är det viktigt att ha hög kompetens. Vi arbetar därför kontinuerligt med vidareutbildning och med att dra lärdom av verksamheten. I de länder där vi är verksamma anställer vi främst lokal personal och investerar i deras, liksom i de svenska medarbetarnas, kapacitetsutveckling. 19

20 Nätverksarbete och allianser För Kooperation Utan Gränser är det angeläget att inom våra primära områden vara med och påverka de större internationella organisationerna. Vi är aktiva i den Internationella Kooperativa Alliansen (ICA). Vi har också gått in som medlemmar i COPAC 2, som är en kommitté med åtta medlemmar (FN, FAO, ICA, IFAP, ILO, CCA, ICMIF och SCC 3 ) och vars ändamål är att påverka övergripande regelverk och lagstiftning för kooperativ verksamhet. Vi har även anslutit oss till Agricord, som är en sammanslutning av nio biståndsorganisationer med anknytning till IFAP, den gemensamma bonderörelsens internationella organisation. Genom detta samarbete har möjligheten för Kooperation Utan Gränser ökat att som viktig genomförandeorganisation gå in i nya program med internationell finansiering. Vi är aktiva inom Rättvisemärkt, och har varit så under en lång rad år. Vi har för avsikt att utveckla vårt deltagande inom Rättvisemärkt utifrån egna prioriteringar och i samverkan med KF och de konsumentföreningar som också blivit medlemmar. Vi är också medlemmar av CONCORD, som är ett europeiskt nätverk med närmare europeiska organisationer som arbetar med att påverka EUs utveckling och biståndspolitik. CONCORD-Sverige, den svenska plattformen, samlar ett 30-tal folkrörelseorganisationer. Humanitärt arbete Katastrofer slår alltid hårdast mot de redan utsatta. Eftersom vi arbetar tillsammans med människor med små resurser är katastrofen bara ett litet steg från vardagen. Vi är primärt engagerade i långsiktiga utvecklingsprojekt. Därför specialiserar vi oss inte på att arbeta med humanitärt bistånd och katastrofer. Kriser som drabbar byar och basorganisationer där våra partnerorganisationer är närvarande omöjliggör dock för stunden det normala arbetet. Det är då naturligt att dessa måste lägga sitt vanliga arbete åt sidan för att bidra till att lösa de mest akuta problemen. Det faktum att våra partnerorganisationer har närvaro i stora geografiska områden gör att vi har både en möjlighet och en moralisk skyldighet att bidra till att samtidigt lindra nöd och stärka folks egen organisering under den nödvändiga återuppbyggnaden. Syftet med fattiga människors organisering är att återuppbyggnaden skall ske på ett sådant sätt att man undviker att bygga tillbaka utvecklingshämmande och sårbara strukturer. Våra partnerorganisationer arbetar i regioner med hög benägenhet för politiska kriser eller naturkatastrofer. Därför har vi agerat i och efter orkanen Mitch i Centralamerika, utbrotten av hunger i 2 Committee for the Promotion and Advancement of Cooperatives 3 Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), International Co-operative Alliance (ICA), International Federation of Agricultural Producers (IFAP), International Labour Office (ILO), Canadian Co-operative Association (CCA), nternational Cooperative and Mutual Insurance Federation (ICMIF), SCC är den internationella benämningen på Kooperation Utan Gränser. 20

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Strategi. för utvecklingssamarbetet 2013 2015. Fastställd av styrelsen 12 juni 2012. We Effects strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 1

Strategi. för utvecklingssamarbetet 2013 2015. Fastställd av styrelsen 12 juni 2012. We Effects strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 1 Strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 Fastställd av styrelsen 12 juni 2012 We Effects strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 1 Ivan och Angela Mukababirwa, Uganda. We Effects strategi för

Läs mer

Vi-skogens Effektrapport 2013

Vi-skogens Effektrapport 2013 Vi-skogens Effektrapport 2013 Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Vi-skogens Effektrapport 2014 till FRII

Vi-skogens Effektrapport 2014 till FRII Vi-skogens Effektrapport 2014 till FRII Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015

STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015 STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015 Fastställd av styrelsen 12 juni 2012 1 Kooperation Utan Gränsers strategi för utvecklingssamarbetet 2013-2015 Innehåll Inledning Världen omkring oss Vår bakgrund

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. Mer än bara en idé En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. 1 Mer än bara en idé är en lokal överenskommelse om samverkan mellan

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

We Effects Effektrapport 2014 till FRII

We Effects Effektrapport 2014 till FRII 1 We Effects Effektrapport 2014 till FRII We Effect 802004-1524 Ideell förening Vad vill er organisation uppnå? We Effect är en internationell biståndsorganisation, grundad 1958 av den svenska kooperationen.

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Agenda 2016-2018 för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Ett tryggt och engagerande lokalsamhälle behövs mer än någonsin! för idéer innovationer kultur egenorganisering.

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

STRUKTURPLAN. Antagen av styrelsen. för INTERNATIONELLA KVINNOFÖRENINGEN I MALMÖ

STRUKTURPLAN. Antagen av styrelsen. för INTERNATIONELLA KVINNOFÖRENINGEN I MALMÖ STRUKTURPLAN Antagen av styrelsen för INTERNATIONELLA KVINNOFÖRENINGEN I MALMÖ 2015-03-25 Sammanfattning av 2012 I takt med att IKF har vuxit, så har även en förståelse vuxit fram för att det inte är optimalt

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer