Missionären. När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje. Årets julgåva. Missionärens redaktion

Transkript

1 N R 12 D E C E M B E R Missionären Tidning för Sjundedags Adventistsamfundet i Sverige och Svenskfinland När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje Matt 2:10 Må Guds ljus fylla din julhelg och det nya året med stor glädje! Julhälsningar från fjärran länder Se s 6 7 Missionärens redaktion Samfundets syn på homosexualitet Se s 8 Tre slags inställningar till Jesus Se s 12 Apokryferna i Bibel 2000 Sid 13 Den 19 december 1998 Årets julgåva till översvämningsdrabbade i Bangladesh Se sista sidan SPECIELLT VÄRLDSBEHOV Den 15 augusti 1

2 Missionären Från pensionär till pensionär Många av oss pensionärer har en benägenhet att spara på saker. Säkert spar vi också på en hel del onödigt. Slit och släng är inget för oss. Så kommer den dagen då vi inte längre kan klara oss i hemmet utan flyttar till det som nu kallas särskilt boende (servicelägenhet, sjukhem eller annan vårdinrättning). Våra anhöriga eller andra ska tömma våra bostäder. De ska ta ställning till vad som bör göras med det som vi inte kan ta med oss. Det är en ganska svår uppgift. Ofta påträffas pengar på olika platser i bostaden, ibland på helt oväntade ställen. En del av dessa sedlar och mynt har sparats sedan lång tid och är idag inte längre giltiga. Ibland kan Riksbanken ändå lösa in dem men det är i så fall en litet omständlig procedur och Riksbanken tar ut en avgift för det. Och risken finns att sedlarna är värdelösa. Det kan också, finnas gamla utländska pengar och de är nästan alltid utan värde. Jag har hjälpt till att ta hand om ett flertal hem. Nästan varje gång har det väckt tanken hos mig att jag måste gå hem och rensa ut bland mina egna tillhörigheter. Några råd som bygger på mina erfarenheter under åren skulle jag vilja ge: 1) Skriv testamente. Uppskjut inte det. Livets slut kommer inte tidigare för att man skrivit sitt testamente. 2) Göm inga pengar och värdesaker på olika håll i bostaden. 3) Spara inte gamla sedlar och mynt om Du inte är professionell myntsamlare. Nu vid årsskiftet blir en hel del sedlar ogiltiga. Byt ut dem i banken genast. Det gäller bland annat gamla pappersfemman med Gustaf Vasa, äldre tiokronorssedlar, femtiolappar, hundralappar och även gamla tusenlappar. 4) Spara inte gamla räkningar och kvitton onödigt länge. Det finns ingen anledning att ha till exempel betalda elräkningar från 1970-talet i Din byrålåda. 2 S S S 5) Ordna med en bank så att Din pension går direkt in på ett konto i banken. Dagen kanske kommer då Du inte längre kan gå till posten och hämta ut Din pension. Jag har också sett hur pensionsanvisningar till stora värden blivit liggande i bostaden och aldrig utlösta. Du kan också be banken att varje månad överföra Din tionde direkt till församlingen eller samfundet. Då behöver Du inte be Dina anhöriga eller Din hemhjälp gå till posten med den. 6) Har du tillgångar som Du vet att Du inte kommer att behöva, pengar, värdepapper, lösöre eller annat, ge bort det medan du lever. Ge det till familjemedlemmar, släktingar, vänner, församlingen eller samfundet. Då får Du själv uppleva givandets glädje och mottagaren har en chans att tacka Dig för gåvan. Tro nu inte att jag själv är perfekt när det gäller att följa det som jag skrivit här ovan. Jag har gjort en del och borde säkert göra mera. Men det är lättare att ge råd till andra! Olle Eriksson Olle var tidigare samfundets ekonomichef och som pensionär bidrar han nu regelbundet med sin kompetens till samfundets ekonomiavdelning. MANUSDAGAR JANUARINUMRET TISDAGEN DEN 1 DECEMBER 1998 FEBRUARINUMRET TORSDAGEN DEN 7 JANUARI 1998 Material ska sändas till redaktionen: Anne-Maj Sandström Alsjöslingan Gråbo Telefon: Telefax: E-mai1: annemaj@compuserve.com Som i en spegel Mörkret ligger tätt över stora affärsgatan. Fasadernas ljusreklam har tonats ner. I nattens dunkel kommer en vandrare och stannar framför ett släckt skyltfönster. En svag belysning gör att han ändå kan spegla sig i fönsterrutan. Någon vid hans sida fångas i spegelbilden. Minnen börjar vakna hos nattvandraren. Det var jultid och nyfikna åskådare framför affärerna. En mörkhyad pojke trängde sig fram. Helt fascinerad av ett leksaksland i en sagovärld. Snabbt passerade han livsmedelsbutiken en frosseriets symbol. Kanske besviken därför att han upplevt välfärdslandets begränsade förmåga att dela med sig. När ditt och mitt julbord dukats ska man då finna några tomma fat som symboliserar uteblivna rätter omvandlade till stöd åt en lidande värld. Sänd ditt bröd över vattnet, ty i tidens längd får du det tillbaka. Lennart Udén

3 Missionären NUMMER 12 DECEMBER 1998 Årgång 102 ISSN Chefredaktör och ansvarig utgivare: Per Bolling Redaktör/redaktion: Anne-Maj Sandström Alsjöslingan 21, Gråbo ( Se s 2) Layout: Susan Bolling SDA media Box 10036, Gävle @ compuserve.com Telefon: Telefax: Prenumeration: Maj-Britt Sjölander Adventistsamfundet Box 536, Stockholm Telefon: Telefax: Prenumerationspris: I Sverige: 285 kronor Postgiro: I Finland: 200 FIM Postgiro: Redaktionsråd: Per Bolling, Georg Filippou, Ulf Gustavsson, Ari Laitinen, Maria Brothén, Anne-Maj Sandström, Martin Vukmanic Utges av Sjundedags Adventistsamfundet i Sverige, Box 536, Stockholm Bilaga: Saltaren Tryckt hos: Kirjatoimi, Finland Sjundedags Adventistsamfundet SVENSKA UNIONEN Missionsföreståndare: Per Bolling Samfundssekreterare: Roland Sjölander Ekonomichef: Roland Brothén Kontor: Olof Palmes gata 25 Stockholm. Telefon: , växel Telefax: Postadress: Box Stockholm Telegramadress: Adventist, Stockholm Postgiro: Internet webbsidor: FINLANDS SVENSKA ADVENTKYRKA Föreståndare: Sture Nilsson Ekonomichef: Ben Greggas Kontor: Annegatan 7C 19, FI_00120 Helsingfors Telefon: / Telefax: / HOPPETS RÖST Föreståndare: Roland Sjölander Box 536, Stockholm Telefon: Postgiro: Inblick Vad är en god helg? Snart knackar årets största högtid på dörren. Julen för många ljuspunkten i det tunga svenska vintermörkret. På några få dagar ska människor runt om i Sverige leva ut och upp allt det som har förberetts under flera veckor. Julen tiden då man slår sig lös och försöker sätta en guldkant på tillvaron. Vi inser naturligtvis att julen är en högtid med hednisk bakgrund. Jesus föddes ju vid en helt annan tidpunkt på året. Firandet så här års har i stället sina rötter i olika hedniska högtider. Och i Bibeln finns inget påbud om att vi ska fira Kristi födelse. Men från en sida sett är ändå allt detta oviktigt. Precis som namnen på veckans dagar har julen blivit en naturlig del av vår kultur. Och i processen som har lett till detta har julhelgen frigjort sig från sitt ursprung. Den har idag en helt annan mening än vad den ursprungligen hade. Detta insåg redan vårt samfunds pionjärer. Ellen White uppmanade faktiskt samfundets medlemmar att fira jul men att göra helgen till en tid då man särskilt tänker på medmänniskan och inte på sig själv. Och visst har julen en viktig roll för de flesta av oss. Den ger oss några dagar av frihet och (förhoppningsvis) glädje under en del av året som ofta känns lång och tung. Den är ett välkommet andningshål i vardagens hektiska jakt. Samtidigt är julen ett av de få tillfällen då de flesta svenskar påminns om det glada budskapet att Jesus kom till jorden som människa. I de flesta sinnen finns minnen av julkrubbor, julbudskap, julgudstjänster och de stämningar som dessa har väckt till liv. Själv minns jag särskilt en jul för många år sedan då en konsert med Händels Messias fick mig att förstå bättre än kanske tidigare vad Bibelns profetior om den kommande Messias innebär. Julen är ett unikt tillfälle att påminna människor om Jesus, som kom till jorden som ett barn för att frälsa oss alla. Vi behövs under julen som medmänniskor och som vittnen om vad Jesus kan betyda i en människas liv. Och vill skulle sträcka ut en hand till dem som behöver hjälp att kämpa emot ensamhet och meningslöshet. För vi kan visa på den enda vägen ut ur meningslösheten. Vi kan visa att Han som julen handlar om är en levande verklighet i våra liv. Därför hoppas jag att helgen blir god för dig och mig god för att vi har hjälpt och glatt någon medmänniska. Per Bolling 3

4 Missionären En julberättelse För länge sedan levde en förmögen man som delade en speciell passion med sin son. Tillsammans reste de världen runt för att leta upp de finaste mästerverken till sin konstsamling. Ovärderliga arbeten av Picasso, Van Gogh, Monet och många andra kända konstnärer smyckade väggarna på familjens gods. Änkemannen, nu kommen till hög ålder såg med tillfredsställelse på att hans ende son hade utvecklats till en erfaren konstkännare. Sonens tränade öga och skarpa affärssinne fick fadern att känna stor stolthet varje gång de förhandlade med konsthandlare världen över. När vintern kom drogs landet in i en krigshandling och den unge sonen reste iväg för att tjäna sitt land. Efter några veckor fick fadern ett telegram. Hans älskade son rapporterades som saknad efter en krigsinsats. Konstsamlaren väntade oroligt på att få fler nyheter och befarade att han aldrig mer skulle få se sin son igen. Några dagar senare fick han sina farhågor besannade. Den unge mannen hade dött medan han bar en skadad kamrat till en sjukvårdare. Chockad och övergiven gick den ensamme mannen julen till mötes med stor ångest. Julhögtidens glädje som han och sonen brukade se fram emot och glädja sig åt kunde inte infinna sig i år. På juldagens morgon vaknade den gamle deprimerade mannen av att det bankade på dörren. Medan han gick till dörren passerade han alla de vackra konstverken och blev åter påmind om att hans son aldrig skulle återvända hem. När han öppnade dörren möttes han av en soldat med ett stort paket i handen. Han introducerade sig själv genom att säga: Jag var en av din sons vänner. Jag var den som han räddade när han dog. Får jag lov att komma in en stund? Jag har något att visa dig. När de båda började samtala berättade soldaten om hur mannens son hade berättat för alla om sin och faderns stora kärlek till den vackra konsten. Jag är konstnär och vill gärna skänka dig det här. När den gamle mannen öppnade paketet visade det sig innehålla ett porträtt av sonen. Även om porträttet aldrig någonsin skulle bli högaktat inom konstvärlden visade det ett detaljrikt ansikte. Överväldigad av starka känslor tackade mannen för tavlan och lovade att den skulle få hedersplatsen ovanför den öppna spisen. Några timmar senare påbörjade mannen sitt arbete med att uppfylla sitt löfte. Först måste han ta bort en mycket dyrbar tavla. Därefter satte han upp porträttet av sin son. Där satt han sedan hela julhelgen och stirrade på gåvan som han fått. Under följande veckor förstod han att även om sonen var död skulle hans liv fortsätta genom de människor han berört. Han fick klart för sig att sonen hade räddat ett dussintals skadade soldater innan en kula stoppade hans omsorgsfulla hjärta. Allteftersom berättelserna om sonens hjältemod fortsatte att strömma in började fadersstolthet och tillfredsställelse att ersätta den svåra sorgen. Tavlan med sonens porträtt blev allt viktigare för honom och de dyrbara konstverken vilka muséer från hela världen stod på kö för att få köpa försvann nästan i glömska. Till sina grannar sade han att porträttet var den största gåvan han någonsin fått. Följande vår blev mannen sjuk och dog. Hela konstvärlden var i spänd förväntan. Konstverken skulle säljas på auktion till åminnelse av den älskade sonen. Enligt mannens testamente skulle konstverken auktioneras ut på juldagen, den dagen som han fått sin största gåva. Dagen infann sig och konstsamlare från hela världen hade samlats för att bjuda på några av världens mest spektakulära målningar. Nu skulle äntligen mångas drömmar gå i uppfyllelse och många skulle kunna säga jag har den största konstsamlingen. Auktionisten började med en målning som inte alls fanns uppsatt på muséernas listor. Det var målningen av den gamle mannens son. Auktionisten bad om ett öppningsbud. Absolut tystnad rådde i rummet. Vem vill börja med att bjuda 100 dollar? Minuterna gick och ingen sa ett ord. Från den bakre delen av rummet hördes: Vem bryr sig om den målningen? Det är bara ett porträtt av hans son. Låt oss glömma den och gå till de verkliga godbitarna här. Fler röster instämde. Nej, vi måste sälja den här först, replikerade auktionisten. Vem vill ha sonen? Till slut var det en av den gamle mannens vänner som gav sig till känna. Vill du betala tio dollar för målningen? Ja, det är allt jag har. Jag kände pojken så jag skulle gärna vilja ha porträttet. Jag har tio dollar. Är det någon som vill bjuda högre? frågade auktionisten. Efter ytterligare tystnad sade auktionisten: Första, andra och tredje. Så föll klubban. Småleenden syntes runtom i rummet och någon sa: Nu kan vi äntligen gå vidare och bjuda på de verkliga skatterna här! Auktionisten såg ut över åhörarskaran och förklarade att auktionen var över. En häpen misstro spred sig över rummet. Någon höjde rösten och frågade: Auktionen över, vad menar du? Vi kom inte hit för en bild av den gamle mannens son. Alla dessa målningar här, de är värda miljontals dollar. Jag förväntar mig att du förklarar vad det är som pågår här. Auktionisten svarade: Det hela är mycket enkelt enligt faderns testamente: den som tar emot sonen... får allt. Okänd författare 4

5 Hänt Grattis Jan! Jan Johansson och hans hustru Irma. Jan Johansson, som nu genomför sin praktiktjänst som pastor i Stockholm erhöll den 18 oktober sin pastorsexamen från Newbold College i England. Under min studietid uppskattade jag speciellt de praktiska inslagen då vi bedrev evangelisation. Jag tyckte också mycket om historisk teologi, säger Jan. Elevernas kontakter med samhället, då man på olika sätt hjälper människor i omgivningen med till exempel trädgårdsskötsel och andra praktiska göromål var något annat som Jan trivdes med. Det gav många tillfällen till inspirerande samtal om Kristus. Nu är alltså Jan installerad i Stockholm där han praktiktserar sina erhållna kunskaper under ledning av pastor Jerker Sjölander. Föredragsserie i Göteborg Även i höst har Adventkyrkan i Göteborg anordnat en serie av femföreläsningar, denna gång under temat: Perspektiv på hälsa. Tiden har varit söndagar kl mellan den 18 oktober och 15 november. Ämnena har varit med föredragshållare inom parentes: Från Jerusalem till Rom (Ruben Engdahl), Älska dina kriser (Nils-Erik Lundberg), Världens bästa hälsoprogram (Hans Löfgren), Mat en kärlekshandling (Anna-Liisa Paasonen-Tähtinen), Varför finns det lidande? (Lars Engdahl). Föredragen har samlat i allmänhet ett 50-tal intresserade förutom medlemmar, och under serveringen med frågestund efteråt har många kontakter knutits. De som önskar kan också i efterhand få ett häfte med sammandrag av samtliga föredrag. Detta är den tredje liknande föreläsningsserien i Göteborgs Adventkyrka och en ny planeras till våren. Nils-Erik Lundberg DOP I UMEÅ Välkommen Grace! Det är alltid en stor högtid när församlingen utökas med en ny medlem i Kristi kropp, och vi hade nyligen den stora glädjen här i Umeå! Grace, som ursprungligen kommer från Filippinerna blev genom bekännelse intagen i församlingen, och Du som läser har fått en ny syster i tron! Grace har deltagit i Bibelseminarierna i Luleå under en längre tid där vi gläds över henne och hennes underbara sångröst. Hon är gift med en svensk man, Mats som också kommer regelbundet till våra träffar. Just nu läser Grace svenska i Umeå och vi önskar Guds rika välsignelse över henne och hennes framtid! Rudolf Pohl 5

6 Julhälsningar från hela världen En Julhälsning från Västafrika Det är nu tredje vintern vi bor här i Abidjan, där Helmuth jobbar för ADRA/ AID. Johan är 8 år, Konrad är 6, och Leonard som föddes förra julen har blivit en stor lillebror nu. Vi önskar er alla ett riktigt gott nytt år 1999 med några sköna framtidslöften ur bibeln: och Gud ska bo ibland dem, och de skall vara hans folk; ja Gud själv skall vara hos dem och skall avtorka alla tårar från deras ögon. Och döden ska inte mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller plåga skall vara mer; ty det som förr var är nu förgånget (Upp 21:3,4). Många hälsningar från Ingrid och Helmuth Pohl Ume-flicka hälsar från USA Jag har just läst oktobernumret av Missionären och uppskattade mycket artiklarna om Ekebyholmsskolan där jag var elev Mina bästa minnen kommer därifrån. Jag är uppvuxen i Umeå men lockades av min moster Nina Engman-Hasselbert att studera till sköterska i USA. Min man Joe är läkare och vi har tre barn och tio barnbarn. Jag har besökt Sverige ofta och tycker om att möta mina ungdomsvänner. Med dessa rader vill vi önska er alla en välsignelserik helg. Christine (Carlsson/Angledahl) och Joe Weber New London, WI; USA Från broderlandet Norge Dom bästa önskningar inför julen och det nya året som kommer. Vi önskar allt gott till unga och äldre och att Guds verk ska ha framgång även God Jul från Andrews! Jag är mitt i min Masters in Youth Ministry, och njuter i fulla drag av att lära mig massa nytt och användbart för pastors- och ungdomsarbetet. Andrews är en spännande plats (trots att det ligger mitt ute på landet...) och jag trivs med blandningen av kulturer och utbildningar. Men hjärtat är ju ändå hemma i Sverige, och jag ser fram emot att komma hem och arbeta igen! Ha en riktigt välsignad jul! Karin Lundberg Sitter just nu på kontoret och ännu en ny vecka har börjat. Detta är mitt tredje år på Andrews och det känns konstigt att inte längre vara elev här. Jag fick min BA i juni och sedan slutet av juli arbetar jag på School of Education. Här på Andrews har det varit fullt upp ända sedan den 9 oktober då The NeXt Millenium Seminars med pastor Dwight Nelson började. I två år har kyrkan i Berrien Springs förberett sig för denna händelse och på grund av teknologin så har budskapet nu kunnat spridas runt om i hela världen via satellit och 7600 mottagare. Jag hoppas att så många som möjlig i Sverige kommer att få tillfälle att se dessa seminarier via video. Missa inte det! Har inte firat jul i Sverige på två år så jag ser fram emot mina tre veckor hemma i Sverige denna jul! Hälsningar från Lena Lasarzewski i Sverige. Många hälsningar från ett snörikt Oslo! Ida,13, Wigdis & Willy Aronsen Guds gåvor tillönskas alla I glädjen över mer tid med familjen, vila och rekreation, önskar vi Missionärens läsare Guds särskilda välsignelse. Må det nya året påminna oss om att tiden närmar sig, då Kristus skall bli allt i alla. Och må jultiden bli ett nytt tillfälle att upptäcka med hundratals miljoner av kristna i hela världen undret då Gud kom till oss i Kristus. Må Han förbli hos oss alla med sina gåvor av kärlek, glädje och frid. Varma hälsningar till saknade vänner, familj och trossyskon i Sverige. Bertil och Rosanna Wiklander St. Albans, England Julhälsning från katastrofens Nicaragua Hejsan kära vänner! I skrivandes stund upplever vi en av de värsta naturkatastroferna någonsin här i Nicaragua och tusentals människor har dött som resultat av en orkans hemska framfart, men vi ville ändå skriva en liten hälsning i detta nummer av Missionären. Till vardags sitter Daniel och Simon på skolbänken i den svenska skolan. Daniel i nian och Simon i sexan. Daniel har egentligen sina lärare i Stockholm och han pratar med dem via internet. Gloria och Göran arbetar på svenska handikapporganisationernas biståndskontor för Latinamerika ett arbete som varit mycket intressant under de snart tre år vi varit här. Lagom till den svenska sommaren är det tänkt att vi skall flytta tillbaka till Rimbo i Roslagen. En julkram till alla vänner från Gloria, Göran, Daniel och Simon. PS. Michelle saknas på fotot eftersom hon befinner sig i Linköping. DS Frids- och fredshälsning från Jerusalem Vi har fortfarande sommarväder men regnet kommer nog snart. Vi mår bra och alla kämpar på med jobb och skola. Det råder en intressant stämning här 6

7 Oro och glädje i Etiopien Hälsningar från Addis Ababa och Etiopien! Även om det är krigslarm på gång i norra Etiopien om inte fredsförhandlingarna lyckas, har här hänt en del positivt. Kyrkan i Addis är öppen sedan någon månad efter att ha varit stängd i ett års tid. Vi firar gudstjänst tillsammans, och nu pågår val av församlingsfunktionärer. Birgitta hade böneveckan på Ethiopian Adventist College, Kuyera, för ett par veckor sedan. Colleget har just i dagarna fått statligt erkännande. Under världsleprakongressen i Kina i september besökte vi vår församling i Beijing som nu kan verka ovan jord frånsett att man inte kan evangelisera offentligt. Sabbaten innan hade man döpt omkring 80 personer. Varma hälsningar och Guds välsignelse över det nya året. Roland och Birgitta Kazen Helghälsningar från Loma Linda En del planerar sina helghälsningar! Redan förra julen togs den här bilden av en del av svenskgruppen vid Loma Linda med tanke på 1998 års decembernummer av Missionären. Svenskgruppen samlas till gemenskap cirka 3-4 gånger per år. Genom Missionären följer de med vad som händer i det gamla kära hemlandet. Vi har inte glömt bort er i Sverige och sänder våra varmaste helghälsningar till er allihop, skriver Mari Ann Joreteg som är gruppens språkrör. Bakre raden: Henrik, David, Christer, Mari Ann och Lars Joreteg, Gunnar Engdahl, Ingvar Hagström, Sissel och Matts Sjölander, Ulf Mosungoläraren trivs bra i Uganda Det känns som en evighet sedan jag sa adjö till er i Sverige för att åka ner till Uganda som studentmissionär för att undervisa Tore och Siri Karlssons barn. Men det har inte gått så lång tid! Jag har sett/luktat/upplevt/ hört så mycket som är svårt att förklara. På nätterna är det svårt att sova pga värmen, människorna som kommer och går och djur som låter eller regnet som smattrar mot plåttaket. Min granne fick besök av vandrarmyror som bara klampar på och börjar äta på en. Jag hoppas det inte är min tur i natt! Nu är också värsta tiden för malaria så jag sover under myggnät. Många kallar mig Mosungas som betyder vitmänniska på deras språk. Det är svårt att beskriva allt här, men om ni har några frågor så får ni gärna skriva så ska jag berätta mer. Sköt om er själva och varandra! Ha en god jul och njut av kylan och snön! Många varma hälsningar, May-Louise Eriksson Erenius, Torbjörn Joreteg. Rad två: Cecilia Joreteg, Stefan och Marie Engström, Vera Engdahl, Ingrid Bozzetti, Norma Erenius, Anita Joreteg. Främre raden: Hugo Palm, Kathy Boberg, Mary Palm och Rigmor Hagström. Karolina och Sean bedriver grannevangelisation Vi hoppas att ni alla har det bra i den kalla norden. Sean och jag trivs fint här. Vi har fullt upp med studier, men vi ser slutet på tunneln nu. Sean är färdig till sommaren och jag har bara ett och ett halvt år kvar. Som sagt vi har mycket att göra här både i skolan och i kyrkan. Sean och jag har startat en video- och lek-kväll för barnen då vi bjuder in våra grannar. Vi har haft upp till åtta icke adventister och vi tackar Gud för det. Vi har det bra och hoppas komma hem när vi är färdiga med skolan. Tills dess är vår adress här i Ohio. Ni är alla välkommna att skriva en rad nu och då. Det gör livet här på andra sidan Atlanten lite roligare. Karolina och Sean Poland 4357 Shimoda Lane Zanesville, OH 43701, USA Poland@clover.net Ny bostad för Thore och Siri Thore och Siri Karlsson i Uganda hoppas kunna flytta in i sitt nya hus efter jul. Där ska även pojkarnas lärare May- Louise bo. Thore håller på med bygget av yrkesskolan, som har kommit mycket långt. Rune (Thores bror) som är där i två månader håller på att måla husen, och de infödda tycker det är kul att titta på hans arbetstempo... Siri och pojkarna var hem en sväng i höst, och med sig hade Siri en lång inköpslista på verktyg och annat som behövs på skolan. De åkte tillbaka med 100 kg övervikt, men behövde inte betala ett öre. Siri jobbar på kliniken och träffar många sorgliga fall där barn skadats, oftast i onödan. Det finns massor av djur här. Pojkarna har en apa (chiko), tio höns, två tuppar och en urbusig hundvalp. Varma jul och nyårsönskningar till er alla i Sverige från familjen Karlsson i Uganda med så många olika åsikter om fred. I barnens högstadieskola har de flera projekt där de jobbar tillsammans med arabiska elever på olika sätt. Det är nytt och spännande. Ps 122:6: Önska Jerusalem frid, ja må det gå dem väl som älskar Dig. En fridfull jul önskar vi er alla och må det gå er väl under Shalom från Jerusalem och hela familjen Schneider: Steve och Miriam (längst t v) samt Daniel och Kerstin. 77

8 Missionären Adventistsamfundets syn på homosexualitet Med anledning av den livliga debatt om homosexualitet som pågått i Sverige de senaste månaderna har en del personer undrat om samfundet har någon officiell ståndpunkt angående denna fråga. Här i Sverige har vi som enskilt samfund inte gjort något officiellt uttalande, men vi var med i ett remissyttrande från SAMRÅD om Homosexuell samlevnad (utredningspromemoria nr 37) i maj I det yttrandet avvisade frikyrkorna i Sverige samtliga de alternativ till jämställande av homosexuell och heterosexuell samlevnad i rättsligt avseende som utredningen redovisat. Personligen var jag i mitten på oktober i år med vid en två-dagars träff för kyrkoledare i Sverige, där vi dryftade dessa frågor. Jag fick då tillfälle att redovisa vårt internationella samfunds hållning. Jag baserade mina inlägg på de uttalanden som jag funnit att vi gjort i denna och tillhörande frågor. Det är något av dessa som jag här vill redovisa. (Uttalandena finns på engelska både i en bok såväl som på internet.) Den 23 april 1996 sändes ett pressmedelande från Generalkonferensen med ett uttalande om äktenskap (Marriage) som godkänts av verkställande utskottet (ADCOM) vid vårt samfunds huvudkontor i Silver Spring, Maryland, USA. Pressmeddelandet inleddes med konstaterandet att: Det råder delade meningar i olika delar av världen angående vad som utgör ett äktenskap, och huruvida ett partnerskap mellan individer av samma kön kan ges socialt, religiöst och legalt erkännande som äktenskap. Sjundedags Adventistsamfundet bekräftar fortsatt stark tro på det traditionella kristna äktenskapet. Frågor angående äktenskap kan belysas i sitt rätta ljus endast mot bakgrunden av det gudomliga idealet för äktenskapet. Äktenskapet är gudomligt instiftat i Eden och bekräftades av Jesus som varande monogamt och heterosexuellt, det vill säga en livslång förening av kärleksfull gemenskap mellan en man och en kvinna.... Gud instiftade äktenskapet som en förbundsbaserad förening av de två könen fysiskt, emotionellt och andligt, vilket i Bibeln kallas för ett kött. - - Den monogama föreningen i äktenskap mellan en man och en kvinna bekräftar vi som den gudomligt lagda grunden för familjelivet och det sociala livet och är den enda moraliskt lämpliga platsen för samlag eller andra intima sexuella yttringar. Äktenskapet är emellertid inte Guds enda plan för hur mänskliga relationsbehov kan tillgodoses... Att leva som ogift och vänskap mellan ogifta ryms också inom den gudomliga planen. Betydelsen av gemenskap och stöd från vänner framstår i både Gamla och Nya testamenetet.... Bibeln gör emellertid stor skillnad socialt och sexuellt mellan sådan vänskapsrelation och äktenskapsrelation. Sjundedags Adventistsamfundet håller fast vid denna bibliska syn på äktenskapet utan några förbehåll, och anser att varje avvikelse från denna höga norm är att avvika från det himmelska idealet. På grund av att äktenskapet har förvrängts av synden är det nödvändigt att återupprätta den renhet och skönhet som Gud avsåg med äktenskapet.... I ett uttalande, som gjordes redan 1987 efter beslut av Generalkonferensens styrelse vid höstmötet den 12 oktober, beträffande sexuella företeelser framhålls att Gud i sin oändliga kärlek och visdom skapade människan till man och kvinna, och på så sätt baserade det mänskliga samhället på den stabila grunden av kärleksfulla hem och familjer. Satans avsikter är emellertid att förvränga allt som är gott, och förvanskningen av det bästa leder oundvikligen till sådant som är värre. Med hjälp av många filmer, TV, video, radioprogram och trycksaker håller världen på att styras in på en kurs mot nya djup av vanära och demoralisering. Det är inte bara samhällets grund som allvarligt skadas utan familjelivets sönderfall leder till annan skändlig ondska. Denna ondska har blivit mer öppen och utgör ett allvarligt växande hot mot idealen och avsikten med det kristna hemmet. Sexuella handlingar som är direkt emot Guds uttryckliga vilja är äktenskapsbrott och föräktenskapligt sex så väl som abnorma sexuella företeelser. Sexuellt utnyttjande av makar, sexuellt utnyttjande av barn, incest, homosexuella handlingar (homofil eller lesbisk) och djuriskhet är bland de uppenbara förvanskningarna av Guds ursprungliga plan. När man förnekar den tydliga innebörden av bibelorden (t.ex. 2 Mos 20:14; 3 Mos 18:22, 23, 29 och 20:13; Matt 5:27, 28; 1 Kor 6:9; 1 Tim 1:10; Rom 1:20 32) förkastar dessa varningar och ersätter dem med mänskliga åsikter leder det till stor osäkerhet och förvirring. Det är vad Satan önskar åstadkomma.... Uttalandet fortsätter med att bl a tala om Kristi helande och återställande arbete och församlingens uppgift att samarbeta med detta syfte. Hänvisningar till bibeltexter är Titus 2:10 14 och 2 Petr 3: För övrigt kan jag också hänvisa till punkt 22 i Vår gemensamma tro som handlar om äktenskapet och familjen och har ett flertal bibeltexter som uppbackning. Roland Sjölander samfundssekreterare Betydelsen av gemenskap och stöd från vänner framstår i både Gamla och Nya testamenetet. Bibeln gör emellertid stor skillnad socialt och sexuellt mellan sådan vänskapsrelation och äktenskapsrelation. 8

9 Missionären GÖRAN HANSEN I NICARAGUA: På två veckor har vi upplevt nästan hela Matt 24! Regn, regn, och ännu mera regn. Vatten överallt. Det tycks aldrig sluta. Översvämningar, samhällen som spolas bort eller helt täckts under lera, träd som ramlar över vägar och hus, områden som isoleras eftersom de flesta broarna rasat ihop och stora avsnitt av vägarna ligger djupt under vatten eller har kanske till och med helt försvunnit. Dock inga orkanvindar som härjar likt de vid Honduraskusten inte så långt härifrån. Vid paradisöarnas stränder, som vi besökte förra året, upplever man nu helvetiska vindkrafter som river, sliter och förstör allt det vackra. För ett par veckor hade man här i Managua flera hundra jordskalv varav ett tiotal mycket kraftiga. Att uppleva jordskalv är något mycket speciellt. En eller två små skakningar kan upplevas nästan lite komiskt för allt hoppar omkring, men när det blir så otroligt intensivt, så ofta och under en hel vecka, ja, då kan man allt hålla sig för skratt. I ett område som drabbats av fruktansvärda jordbävningar, och där alla över 30 har hemska minnen från det inferno som förstörde stora delar av Managua julnatten 1972, blev veckan för många till en enda lång mardröm. Ovissheten om den stora smällen skulle komma gjorde att många låg nervösa och sömnlösa på nätterna. På dagarna var det inte så många som ville Byar har begravts och familjer splittrats. Hungersnöden är påtaglig och hjälp behövs till uppbyggnad av landet. sätta sig långt inne i de stora kontorsbyggnaderna. På svenska skolan låg eleverna under bänkarna vid ett flertal tillfällen och hoppades på att det skulle sluta skaka. På nätterna försökte Gloria och pojkarna sova så gott det gick i det stora sovrummet med dörren på glänt för att ha bättre chanser att hinna ut. Själv satt jag just då i Uruguay och var orolig. Nu blev det ingen jordbävningskatastrof av större skala den här gången så oron har lagt sig, men regnen har förstört fruktansvärt mycket och nu börjar vulkanerna mullra. En har redan börjat spy ut lava. Nicaraguaner är luttrade efter decennier av diktatoriska regeringar, krig, korruption, fattigdom, stormar, jordbävningar, enorma havsvågor, och vulkanutbrott men nu börjar det bli för mycket! Vi har försökt att åka runt för att se förödelsen men vi är helt avskurna från de stora katastrofområdena i norr. Här i Managua har vi klarat oss förhållandevis bra. Det är mest de som bor i slumområden alltför nära vattendrag och den Vägar och broar har spolats bort av vattenmassorna. stora sjön som råkat illa ut. Trots att man sitter mitt i katastrofen känner man sig så hjälplös. Min organisation (de svenska handikapporganisationernas biståndskontor för Latinamerika) har ingen budget, varken här eller i Sverige, för naturkatastrofer och jag kan inte göra mycket annat än att plocka fram kläder från den egna garderoben och köpa mat för att åtminstone hjälpa någon. Däremot är det organisationer som ADRA med sitt stora kontaktnät, ett 60- tal anställda och ett drygt tusental utbildade volontärer, som verkligen kan förmedla hjälp. Det har varit en verklig glädje i bedrövelsen att se hur vår samfundsorganisation kan samla resurser för att snabbt lindra nöd. Inte bara hjälpa till med de mest omedelbara behoven utan också se framåt i form av hjälp till återuppbyggnad och utsäde. Vad du har gjort mot en av dessa mina minsta... Någon skrev i en kommentar: ju mer elände man ser och hör om ju mer längtar och hoppas man att Jesus ska komma så det blir slut på allt lidande. Jo det är riktigt. Inom ett par veckor har vi upplevt nästan hela Matt 24! Först cirka 300 jordskalv, varav ett tiotal riktigt kraftiga. Orkan, skyfall, jordskred, översvämningar, vulkanutbrott, hungersnöd, , ja kanske döda och en och en halv miljon hemlösa! Här blir profetian mycket påtaglig! Göran Hansen i Nicaragua 9