Att investera i Tanzania? -en sammansatt riskavvägning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att investera i Tanzania? -en sammansatt riskavvägning."

Transkript

1 FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Kurs: Finansiering i internationella företag Författare: Johan Andersson Mattias Fagerström Thomas Stalin Handledare: Robert Joachimsson Datum: Att investera i Tanzania? -en sammansatt riskavvägning.

2 Innehållsförteckning: 1 INLEDNING HISTORISK LANDANALYS Landspecifika osäkerheter Branschspecifika osäkerheter Företagsspecifika osäkerheter RISKHANTERING Finansiell riskreducering Strategisk anpassning Undvikande av risk Lära sig kontrollera risker Samarbete Göra som de andra Flexibilitet PRAKTISK INVESTERINGSBEDÖMNING SLUTSATSER

3 2 1 Inledning. Miljontals människor står arbetslösa i Västeuropa. Planekonomin har fallit i Östeuropa och en övergång till marknadsekonomi har påbörjats. Den inre europeiska marknaden har genomförts och EU-länderna förbereder sig på den monetära unionen. Företagen har koncentrerat sina resurser och strukturerat om tillverkningen till färre enheter. Färre människor klarar av att producera allt mer. Europa har samtidigt stagnerat som marknad. Den internationella konkurrensen blir allt hårdare. Företagen har insett fördelarna med att flytta tillverkning till låglöneländer med välutbildad arbetskraft. Dagens expansionsmöjligheterna ligger i Sydostasien och Sydamerika. Morgondagens tillväxt slumrar i de återstående utvecklingsländerna. "Vi avser att fördubbla vår verksamhet i både Afrika och Latinamerika...Detta är ABB:s nya värld, där vi fortsätter vår snabba expansion att arbeta upp nya hemmamarknader och delta i uppbyggandet av dessa länders infrastruktur och industriella utveckling.", Percy Barnevik, Årsredovisning ABB Vi har tänkt oss att ABB investerar i en mindre transformatorfabrik i Tanzania med tanke på att viss del av betalningsströmmarna är utlandsfinansierade. Vi kan tänka oss många andra projekt som elinstallationsmateriel till lokal byggsektor, elmotorer med kringutrustning och svetstransformatorer men dessa generera betalningsströmmar i lokal valuta. För att minimera risken väljer vi en transformatorfabrik vars kapitalflöde i utländska valutor kan betala för importerade insatsvaror. Vi har valt Tanzania pga. att Thomas Stalin arbetat i landet av och till sedan Vi utgår från K. D. Millers artikel om en sammansatt riskavvägning och Thomas Stalins erfarenhet. I verkligheten har ABB gjort investeringen men vi känner inte till några närmare omständigheter, men vi tänkte skicka dem en kopia och se om vi får någon kommentar tillbaka. Hantering av risker är en av de främsta uppgifterna för ledningen i internationella företag. Traditionellt hanterar man riskerna var för sig men enligt Miller bör man göra en flerdimensionell riskanalys. Riskerna kan delas in i tre huvudkategorier 1) landspecifika generella risker 2) branschspecifika risker och 3) företagsspecifika risker. Hur ser riskerna ut för det företag som väljer att etablera sig i Tanzania i mitten av 90-talet? 2 Historisk landanalys. Tanzania ligger på Afrikas östkust och är ett land med fred och politisk stabilitet. I motsats till sina grannländer i regionen har landet inte slitits sönder av inre stridigheter. Det socialismen lyckades åstadkomma var enighet till priset av ekonomisk tillbakagång. Grannlandet Kenya har lyckats betydligt bättre ekonomiskt men har allvarliga politiska oroligheter under presidenten Daniel Arap Moi. Grannen i norr Uganda har återhämtat sig efter diktatorn Idi Amin och är inne i en expansiv tillväxt under den upplyste ledaren Museweni. I väster gränsar Burundi och Ruanda med folkmord och inbördes stamkrig. Söderut ligger Mozambique som efter årtionden av inbördeskrig har fred. Det kopparexporterande

4 3 Zambia ligger i sydväst och tar all sin export/import via hamnen i Dar es Salam. Regionen hoppas på att Sydafrika efter apartheid skall bli motorn för regionens tillväxt. Regionen är hårt drabbad av AIDS som slår ut stora delar av den utbildade aktiva generationen. Tanganyika blev självständigt 1961 och kom att ledas av den karismatiske Julius Nyerere. I slutet av 60-talet socialiserades de få företag som fanns i landet. Den tidigare oroliga ögruppen Zanzibar anslöt sig till Tanganyika och bildade den förenade republiken Tanzania. Tanzania var mycket omhuldat av framförallt socialdemokratiskt styrda nordiska länder som gav landet generöst med bistånd i dess självständighets och jämlikhetsstävanden. Trots massiva biståndsinsatser till de statliga programmen för importsubstitution ledde inte investeringarna till någon BNP ökning. TZ har beskrivits som ett svart hål. Efter att ha besegrat Ugandas envåldsdiktator Idi Amin i slutet av 70-talet låg landets ekonomi i spillror. Tanzania vägrade att förhandla med IMF och IBRD. Statsbankrutten gjorde att de tidigare framstegen inom utbildning och hälsovård gick tillbaka. De statsanställda kunde inte försörja sig på sina löner och blev stadsjordbrukare för att överleva. Landet hade en 10 ggr övervärderad officiell valuta och men även med pengar fanns det inget för bönderna att köpa för inkomsten från kaffe och bomullsförsäljningen. Tidvis hade landet en valutareserv som täckte 3 dagars import. TZ var och är fortfarande delvis en planekonomi med ett gravt utvecklat biståndsberoende och en utvecklad statskorruption. Inte förrän 1986 under den nye presidenten Ali Hassan Mwinyi satta sig TZ ned vid förhandlingsbordet och en 10-årig period av strukturanpassning kunde påbörjas. Strukturanpassningen har bla. medfört att statlig prisreglering avskaffats, att växelkursen är marknadssatt, att regler för export och import förenklats, att statligt ägda företag sålts eller likviderats, att flerpartisystem infört och senast att staten börjat samla in skatter. TZ:s import finansieras med en tredjedel var av export, bistånd och mjuka IBRD lån. TZ har ca 30 milj. innevånare, befolkningstillväxt 2,5%. Tanzaniern är en aktiv gudstillbedjare med ca 30% kristna och 30% muslimer samt övriga traditionellt troende. Tanzania tillhör ett av de fattigaste länderna i världen men kännetecknas av en glad och öppen atmosfär mellan människorna. Varubristen har ersatts med utbudsöverskott och det har blivit populärt för privatpersoner att starta affärer. Privata entreprenörer startar även vissa produktiva investeringar. Utländska investerare har börjat intressera sig för TZ. Den nyvalda presidenten Mkapa har börjat att på allvar reformera statsapparaten vilket antas ta ytterligare en 10 års period. Förändringarna i Tanzania har delvis dikterats av de samlade utländska biståndsgivarna och av IBRD, men har vunnit acceptans inom Tanzania. 2.1 Landspecifika osäkerheter. Den politiska osäkerheten i Tanzania får efter omständigheterna i Östafrika betecknas som låg på gränsen till stabil. Detta speciellt efter en lugn övergång till flerpartisystem 95/96. Det finns inga allvarliga stammotsättningar i landet. Militären har under alla år hållit sig lugn. Det finns motsättningar mellan en indisk minoritet affärsidkare och den övriga befolkningen i fram för allt Dar es Salam. Det tidigare statsbärande partiet CCM, revolutionspartiet, har fortfarande en betydande majoritet i landet vilket gagnar stabiliteten i landet. Det finns vissa motsättningar mellan kristna och muslimer i landet. Landet har hittills inte blivit indragen i de regionala konflikterna i omgivningen utan fungerat som en medlare mellan parterna. På Zanzibar finns det vissa krafter som vill frigöra ögruppen från Tanzania. Den statliga inblandningen i det enskilda företagets affärer har gradvis under den senaste 10års perioden av strukturanpassning avtagit. Inhemska och utländska investerare frågar sig säkert hur allvarligt menad avregleringen har

5 4 varit hos beslutsfattande politiker och statstjänstemän. I samband med återupptagna diskussioner kring en ny Östafrikansk handelsunion har frågan kring harmoniserad beskattning av produktionen tagits upp vilket i dagsläget förhindrar jämbördig konkurrens länderna emellan. Skatteuppbörden har fungerat mycket dåligt och oseriösa statliga såväl som privata företag har kunnat muta sig till skattebefrielse och skattefri import. Ett förslag är att man sätter en lägre enhetlig importavgift med effektiv uppbörd. Biståndsgivarna och IBRD kräver att TZ får en fungerande skatteuppbörd. Tankar finns på införande av mervärdesskatt. Priset på de flesta varor har i dagsläget avreglerats. Handelsrestriktioner har avlägsnats och procedurer förenklats. TZ har ett avskräckande historia av nationalisering och genomför en privatisering av utvecklingsbara statliga företag. Intresset från privata investerare att överta dessa företag har varit måttligt. Frågetecknen gäller företagens skulder till banker och vad man gör med övertaliga anställda. Statsföretagens underskott har varit en av huvudorsakerna till underskottet i statsbudgeten och penningmängdsökningen i landet. Det krävs fortfarande en mängd tillstånd för att starta en verksamhet. Eftersom procedurerna är omständiga och statsapparaten ännu inte fungerar effektivt, innebär det möjligheter för alla nivåer till bestickning och att ärendena tar tid. Under perioden har en avsevärd förbättring kunnat märkas. Förhoppningarna är att statsapparaten skall kunna reformeras under den nye presidenten Mkapa. TZ har från slutet av 70-talet haft en minimal valutareserv till början av 90-talet och kursen har varit statligt styrd. Under denna period har det troligen varit mycket svårt att kunna hämta hem några vinster så till vida att affärerna inte betalts med biståndsmedel. Idag är valutakursen avreglerad och restriktionerna närmaste borttagna. Många av de gamla politikerna inom CCM finns fortfarande kvar i maktposition och det tar tid innan den nya regimen får ett långsiktigt förtroende för sin nyligen inslagna politik. TZ har fortfarande en mycket eftersatt infrastruktur vad gäller vägar, telekommunikationer och elkraftförsörjning. Landet har inte saknat bistånd för att bygga upp infrastrukturen men gjorda investeringar har inte underhållits och grundläggande ekonomiska förvaltningsprinciper följs inte. Det har snarast varit regel än undantag för chefer att utplundra sina företag på omsättningsbara resurser. Efter stora skandaler har företagsledaren fått plats i ett nytt statsföretag osv. Kommunikationerna försvåras och fördyras pga. avsaknad av vägunderhåll. Biståndsgivarna har satt upp ett program för vägunderhåll som börjar ge resultat. Lossningen av gods i hamnen har varit behäftad med krångel, mutor och svinn. Telefonförbindelserna har haft mycket låg teknisk tillförlitlighet och krävt ständig smörjning av personalen för att fås fungera. Det har tagit mycket lång tid för att få en telefonlinje installerad. Införandet av elektroniska telefonväxlar och mobiltelefoner i huvudstaden har förbättrat telefonförbindelserna. Det går att använda telefonförbindelser mellan regionstäderna men förbindelsen till mindre orter är tveksam. Kommunikationen mellan olika arbetsplatser upprätthålls bäst med kortvågsradio. Elkraftförsörjningen har varit mycket bristfällig de senaste åren pga. begränsad vattentillförsel till det större vattenkraftverket vilket föranlett kontinuerlig elransonering. Den nordvästra regionen har kopplats samman med det ugandiska elnätet. Den tekniska kvalitén på elkraften är varierande vad avser, spänning, frekvens och antal faser tillgängliga. Debiteringen av el och telefon föranleder egenkontroll av förbrukningen för att undvika överdebitering. Taxorna är subventionerade för mindre förbrukare och kostnadsriktigheten kan ifrågasättas. Statlig hälsovård och utbildningsväsende är mycket bristfälligt. Dessa och övrigt statligt anställda har en minimal lön under existensminimum och är tvingade till sidoförsörjning. Dessutom har det under långa perioder varit svårt för

6 5 personalen att få ut lönen. Det har lett till att personer med entreprenöranda lämnat förvaltningarna och startat egna företag där de ibland kunnat utnyttja sin formella kompetens men många gånger sysslar de med helt andra saker. Det finns ett antal Non Govermental Organizations, NGO, som bedriver fungerande undervisning och sjukvård, framförallt inom den lutherska och katolska kyrkan. Inflation mellan % har varit regel den senaste 10 års perioden. Den statligt satta minimilönen förändras ständigt och kan ge lokala företag med stora andel lönekostnader problem, då dessa inte kan finansiera sin verksamhet via sedelpressarna. Förutom matvaror är de flesta varor importerade eller tillverkade av importerade insatsvaror. Svängningar i skördeutfall, valutakursförändringar och världsmarknadspris ger upphov till stora förändringar i relativpriser. Världsmarknadspriset för TZ exportgrödor, kaffe, the, bomull varierar kraftigt och terms of trade gentemot importerade industriprodukter har försämrats under en följd av år. Den lokala valutan har varit utsatt för en kontinuerlig devalvering sedan 1986 på sjuttiotalet var kursen 1 SEK = 2 TSH och i dagsläget 1 SEK = 84 TSH. Kursen är marknadssatt i förhållande till USD. TSH är en orolig valuta som det finns anledning att bevaka rätt tillfälle att göra affär. Det sägs att den indiska minoriteten av politiska skäl flyttar pengar utomland, vilket sätter press på valutan. Landet är mycket beroende av biståndsländernas givmildhet som beror på hur landet lever upp till strukturanpassningsprogrammen frös flera biståndsländer bla. Sverige betalningsbalansstödet till regeringen, vilket skapar oro på valutamarknaden där 2/3 är givarfinansierat. Valutor med mindre volym får en sämre kurs om de omsätts lokalt. De räntor National Bank of Commerse erbjudit långivarna har inte varit i paritet med inflationen. Betalningar genom de statliga bankerna har tidigare varit behäftade med månadslånga förseningar. Några utländska banker etablerade sig i landet 94/95 men en del av dessa gick snabbt i konkurs. Den stora fördelen med TZ är trots tidigare uppräknade brister dess politiska och sociala stabilitet. TZ är centralstyrt men med de administrativa svårigheterna upphör statsmaktens reella kontrollen snabbt med avståndet till maktcentra. Medborgarnas attityd till systemet präglades av passivt motstånd. Det tidigare enpartisystemet hade och har ett väl förgrenat nätverk ut i den minsta by. Partiordföranden liksom den tidigare kungen bestämde vad folk skulle tycka. Man säger oftast vad som officiellt förväntas av en men det nya flerpartisystemet i kombination med avreglering gör att fler intressemotsättningar kommer upp till ytan. Man måste ha stor lokal kännedom för att kunna ställa de rätta frågorna för att få reda på vad som egentligen sker. TZ har en tradition av konsensustänkande, en lång beslutsprocess, som leder fram till väl förankrade beslut som initierats på central nivå. TZ har lyckats undvika social oro och upplopp. TZ har inte några terrorist eller väpnade separatist rörelser. I gränsområden till bla. Rwanda/Burundi för vapen genom flyktingströmmar över gränsen som betalningsmedel vilket leder till speciellt skyddsbehov för utlandsanställda experter. I övrigt råder den allmänna risken för rån och inbrott som är förknippad med de större städerna. De naturliga osäkerhetsmomenten hänger samman med regntidens infall och nederbördens mängd. TZ drabbas periodvis av torka som leder till bortfall i skörd av basvaror som majs, ris och bönor men även bortfall i exportgrödor som kaffe och bomull. Eftersom % av befolkningen är jordbrukare leder detta till svängningar i landets BNP. 2.2 Branschspecifika osäkerheter. När det gäller ABB:s investering i TZ gäller att alla insatsvaror till produktionen måste importeras, några speciella risker förutom de som gäller generellt på världsmarknaden finns inte. Byggmaterial för att färdigställa lokaler som cement och

7 6 armeringsjärn och virke finns att köpa lokalt. Övriga byggvaror finns men kvalitén är oftast undermålig och priset högt i förhållande till egen direktimport. Osäkerheter vad gäller produktmarknaden kan delas in i två kategorier transformatorer som efterfrågas av lokala entreprenörer och efterfrågan från biståndsfinansierade infrastrukturinvesteringar. Den lokala efterfrågan kan vara både ryckig beroende på variationer i BNP men samtidigt stadigt stigande efterhand som fler vågar göra privata investeringar utan risk för nationaliseringar och att marginalerna på importaffärerna minskar. De utlandsfinansierade infrastrukturinvesteringarna är förutsägbara när väl beslut fattas om inte biståndprojekten används som påtryckningsmedel på regeringen, vilket är mindre troligt. Konkurrensen på produktmarknaden i Östafrika är inte hård. Det stora problemet är att köpkraften är låg. Man tar ut ett högt pris för en vara med låg kvalitet och man säljer få varor. På sikt är efterfrågan mycket stor men det förutsätter tillväxt av BNP större än befolkningsökningen. En del av den officiella BNP ökningen under avregleringen är orsakad av att den dolda ekonomin blivit officiell samtidigt som den explosionsartade entreprenör verksamheten sannolikt saknas i statistiken. 2.3 Företagsspecifika osäkerheter. Operationell osäkerhet hänför sig till anställda, insatsvaror och produktionsutrustning. I det tidigare centralt styrda TZ har strejker hört till undantag eftersom fackföreningarna varit knutna till partiet. På senare tid har det förekommit strejker bland offentligt anställda inom bla. sjukvården för att få överenskomna löner utbetalda och krav på höjda minimilöner. Strejker för privat anställd personal måste vara ytterst sällsynt. På sikt borde det komma en underifrån organiserad fackföreningsrörelse. Frånvaro från jobbet har annars praktiska grunder, grundade på stark familjesammanhållning där de anställda är frånvarande för att delta i bröllop och begravningar. En del tropiska sjukdomar som fram för allt malaria kan leda till lång sjukfrånvaro. Den senaste tidens AIDS epidemi gör det svårt att planera ifall nyckelpersoner kommer att vara i livet nästkommande år. De anställda kan ha svårt att rent praktiskt kunna ta sig fram på angiven tid pga. en mycket osäker transportapparat. När det gäller insatsvaror i produktionen förutsätter dessa att de importeras utifrån. Osäkerheten ligger främst i hanteringen i hamnen samt om vägar är farbara ej sönderregnade samt att tex. broar ej rasat samman. Tidvis har det varit drivmedelsbrist/ransonering i TZ. Insatsvaror måste också skyddas aktivt mot stöld. Lokalt material är behäftad med stor variation i kvalitet. Tillgång finns till vissa industriella förnödenheter även om det är begränsat och personalen är vana vid att improvisera utifrån givna resurser om processen tillåter modifikationer. Personalen saknar ibland elementär teknisk förståelse av maskiners/utrustnings tekniska begränsningar vilket tidvis leder till oförklarliga sammanbrott. Om något kan gå fel så går det fel snarare förr än senare. Man skall inta ta något för givet i en ny kultur, trädgårdsarbetaren bär stegen högt under de oskyddade 380 voltsledningarna eller mitt på vägen ligger den största caterpillarn upp och ner eller regionstaden blev strömlös pga. någon stulit bultarna i kraftledningsstolparna är några exempel. Samtidigt skall sägas att uppfinningsrikedomen bland lokal entreprenörer är stor och att vissa med minimala resurser kan göra underverk.

8 7 Producentansvaret för säkerhet och miljö är obefintligt. Det finns säkert regler men dessa efterlevs inte och lagstiftningen följs inte upp i ett havererat rättsmaskineri. I TZ är det knappast frågan om forskning snarare att tillämpa produktionen efter situationen. Exempelvis skulle man kunna tillverka en enkel tillförlitlig svetstransformator som kan säljas till ett lågt pris och är möjlig att reparera. Inom byggsektorn finns det många entreprenörer som skulle efterfråga en sådan produkt. Finns det gamla lösningar som man skulle kunna förbättra och anpassa till den givna marknaden. Kreditvärdigheten är något som bör ifrågasättas i varje affär. Att driva in en skuld via rättsystemet är inte en till buds stående väg. Det gäller att känna kunderna och försäkra sig om att de tänker betala. Det är svårt att få ut pengarna även från offentliga beställare och kräver mycket arbete. Du som säljare kan få trycka på i alla administrativa steg för att få din utlovade betalning. När det gäller moralen för vad som är ditt respektive inte ditt skiljer den sig mycket mellan Sverige och Tanzania även om vi på senare tid också fått korruption. Det har tillhört spelreglerna att högre chefer skor sig och otillbörligen utnyttjar sin arbetsplats. Detta har skett pga. att de officiella lönerna inte gått att leva på. Samtidigt finns begäret efter materiell rikedom och att den skall tillfredställas omedelbart. 3 Riskhantering. Tidigare illustrerade osäkerheter kan hanteras genom dels finansiell riskreducering respektive genom strategisk anpassning. 3.1 Finansiell riskreducering. Finansiell riskreducering handlar om olika finansiella instrument som futures, optioner och swapar. I fallet med Tanzania existerar sådana inte. Det är möjligt att de kommer i framtiden men instrumenten opererar i så fall på en mycket liten penningmängd. Det som återstår är olika strategiska anpassningar Strategisk anpassning. Strategisk anpassning kan delas upp i fem kategorier, 1) undvikande av risk, 2) kontroll, 3) samarbete, 4) imitering 5) flexibilitet Undvikande av risk. Ska företaget överhuvudtaget ge sig in på en så osäker marknad som den i Tanzania? Är företaget moget att ge sig in på marknaden idag eller skall man skjuta upp etableringen? Är marknaden såpass osäker att det är bättre att dra sig tillbaka

9 8 för att återkomma i framtiden? Om man beslutar sig för en investering så skall man absolut veta vad man gör. Östra Afrika med 100 miljoner innevånare har på sikt en potential när länderna får en positiv tillväxt av BNP. Den dag förutsättningar finns för att bygga upp infrastrukturen är det en stor marknad som öppnar sig. När möjligheterna till billig arbetskraft tömts i Asien finns den återstående internationella arbetskraftsreserven bla i Östafrika. Avregleringen av TZ ekonomi innebär att osäkerhetsmomenten och förutsättningarna för att göra affärer ständigt förbättras. Det skall poängteras att det nog dröjer 10 år innan ekonomin på allvar börjar växa men då handlar det om stora infrastukturinvesteringar, lokala investeringar och utländska direktinvesteringar i utvinningen av exploaterbara mineraltillgångar Lära sig kontrollera risker. Det arbetsamma är att komma igång med en verksamhet och lära sig att hantera alla riskmoment. Det företag som redan överkommit svårigheterna har antagligen ett stort övertag mot andra företag när väl marknaden är mogen. Det är säkert lättare att under en följ av år i mindre skala lära sig hantera riskerna än att försöka dra på för fullt utan erfarenhet i ett senare läge. Ett företag med egna produktionsanläggningar inom landet har nog möjlighet att bli positivt behandlade av statsmakten i framtiden samt att få förmånliga internationella krediter. Företaget har i dagsläget möjlighet att exploatera det förtroende biståndsarbetet byggt upp för Sverige i Tanzania. Beslutar man sig för en direktinvestering i TZ är det fråga om en långsiktig satsning och det är inte frågan om att snabbt hem vinster på kort sikt Samarbete. Företaget kan även försöka att aktivt påverka sin miljö genom arbeta politiskt genom olika nätverk. Eftersom TZ är såpass beroende av bistånd finns dels de inhemska politiska partierna respektive olika folkrörelser samt de utländska biståndsgivarna fram för allt samlade i IBRD att bearbeta. Vad det handlar om är att skapa insikt om vad den nya transnationella världsekonomin betyder för TZ bland olika beslutsfattare. Dessa nyckelpersoner kan nog i sin tur föra ut budskapet i sina respektive organisationer. Detta är en uppgift för den samlade utländska investerarkåren. Frågan är om allmänheten i städerna än mindre jordbrukarna har fått kunskap om varför man genomfört de olika ekonomiska förändringarna inom strukturanpassningsprogrammen. Denna brist på kunskap är ett osäkerhetsmoment i sig den dag medborgarna vet vad de skall rösta om i allmänna val. I dagsläget går det att skaffa sig marknadsdominans om man förstått vad marknaden efterfrågar och man har rätt pris på varorna. Samarbete är även ett sätt att hantera osäkerheten på marknaden vilket kan ske genom långsiktiga kontrakt med leverantörer och kunder, frivilliga avtal om konkurrensbegränsningar med konkurrenterna, joint ventures, franchising, licensiering etc. Marknaden i Tanzania är nog inte tillräckligt utvecklad för att erbjuda ovanstående möjligheter i någon större utsträckning Göra som de andra. En annan strategi är att följa konkurrenternas strategier enligt följa John principen. I dagsläget finns det nog inte så många konkurrenter att följa i fallet TZ. Det finns dock anledning att följa upp andra företags erfarenheter av att etablera

10 9 sig på marknaden. I Dar es Salam opererade ett japansk anläggningsföretag Konoike med att rehabilitera de större vägarna. Företaget lyckades organisera arbetet oerhört effektivt. Vad byggde de sin framgång på? Det gäller att bevaka alla exempel på lyckade företag inom hela TZ och ej begränsa sig till en bransch. Det kan tilläggas att man I Uganda har en annan mer arbetsvillig attityd till att arbeta. För den utländske betraktar står det klart att TZ förändrat sin ekonomi i betydligt snabbare takt än bla Sverige under den senaste 10års perioden. Det gäller att inse att den gamla kulturen existerar parallellt med det nya. I ett land som TZ är nog flexibilitet den bästa och enda lösningen på att hantera osäkerheten i omgivningen. Flexibilitet i beslutsfattandet och analysen av omgivningen är av avgörande betydelse. För en västerlänning är det omöjligt att helt begripa den Östafrikanska kulturen om det överhuvudtaget går att tala om en enhetlig kultur i ett område med ett hundratal stammar med utvecklade stamspråk. Det utländska företaget verkar dock inom något som kan sammanfattas som stadskultur och där finns det vissa likheter. Det skiljer dock avsevärt mellan stadskulturerna mellan TZ, Kenya och Uganda beroende på politisk historia i respektive land. Det är svårt att göra rationella förutsägelser om framtiden om man inte förstår omgivningen. Vad man kan göra är att ständigt omvärdera sin syn på omgivningen vilket kräver dynamiska personer med lång erfarenhet av landet samt god förmåga till intuition. En grundförutsättning för att skaffa sig förståelse av omgivningen är att man behärskar nationalspråket men även gärna stamspråket i området man är verksam. Utan att kunna språket är det omöjligt att göra sig en egen bild av situationen pga. av att informationen är styrd, avsiktligt begränsad, fragmenterad. Beroende på vem du frågar pekar kompassen åt olika håll och någon rationellt beslutsfattande baserad på tillgänglig information är omöjlig. Beslutsfattaren måste vara ute i verksamheten och med egna ögon se och känna av verkligheten. Korruption och svågerpolitik gör att det finns ingen tillförlitlig information. Det är oerhört svårt att avgöra trovärdigheten och den personliga mognaden hos olika personer. Marknaden i TZ är outvecklad, det finns ett oerhört stort otillfredsställt efterfrågebegär men detta begränsas av små resurser som är starkt beroende av biståndsflödet, världsmarknadspris för landets exportvaror, valutakurs och skördeutfall. Om den inhemska ekonomin var stabil skulle det finnas en jämn ständigt ökande efterfrågan inom de flesta branscher. Det finns därför ingen anledningen att diversifiera mellan olika branscher vid en etablering i Tanzania. En del företags etablering i TZ är nog en geografisk diversifiering för att minska risken för befintliga investeringar i det politiskt instabila Kenya och att man ännu drar sig för att investera i Uganda med tanke på de blodiga striderna under Idi Amin Flexibilitet. Om företaget skulle basera sin tillverkning på lokala insatsmaterial gäller det att ha mycket hög flexibilitet vad gäller förändringar av kvalitet och specifikationer. TZ har en mycket osäker försörjning av industriella insatsvaror. Någon anställningstrygghet råder i praktiken inte i Tanzania men det är klart att ett utländskt bolag är mer utsatt en inhemska bolag. TZ är drabbad av AIDS epidemin vilket gör att man måste ha ständig beredskap för att ersätta avlidna medarbetare. Det är mycket svårt för Tanzanier att begripa sina landsmäns beteende i dessa frågor men kanske att ett mycket noggrant urval av personal speciellt av nyckelpersoner kan minska osäkerheten. En annan fråga som kan orsaka personalomsättning är avskedande efter större ekonomiska oegentligheter. Svindleri kan

11 10 i viss mån motverkas genom att personalen får lön som de kan leva på men har man levt i en korrupt miljö finns inte samma ekonomiskt moraliska etik som i västerlandet. Habegär, girighet och stöld är något som alla människor kan drabbas av. Företaget kan eventuellt förebygga dessa frestelser genom öppen diskussion och stärkande av den personliga mognaden hos medarbetarna samt hård kontroll. Det är bra om personalen kan sköta flera personers arbetsuppgifter pga. svårigheterna att kunna förvissa sig om personalens tillgänglighet. Produktionsutrustningen bör ha flexibilitet så att alternativa lösningar i val av material och specifikationer möjliggörs. Om företaget avser att täcka den Östafrikanska marknaden kan det vara bra att etablera produktionen i mer än ett land beroende på skiftande faktorer i omgivningen. 4 Praktisk investeringsbedömning. Vi utgår från att ABB koncernen har goda kunskaper om förhållanden a i Östafrika dels pga. att man medverkat i ett otal biståndsprojekt i Tanzania, dels att man har ett dotterbolag i Kenya sedan en lång tid och dels att man har pågående projekt i de tre länderna. Inom ABB koncernen finns det säkert personer med erfarenhet som skulle kunna dra igång arbetet med att etablera dotterbolaget formellt juridiskt samt att operativt dra igång verksamheten. Vi förutsätter att ABB rekryterar en person med en gedigen utlandserfarenhet av att ha arbetet i Östafrika för projektet, det borde även vara möjligt att rekrytera lokalanställda som man har haft tidigare erfaren från i olika gjorda projekt inom landet. 1) Registreringskostnader inklusive uppehålls- och arbetstillstånd för nyckelpersoner. 2) Etablera ett kontor i Dar es Salam samt hyra av bostad och anskaffande av transportmedel. 3) Marknadsundersökning och försäljning av importerade varor från andra ABB bolag. 4) Hyra eller anskaffande av befintlig verksamhetslokal eller investering i eget industrifastighet. 5) Rekrytering av personal samt installation av maskiner utrustning. 6) Uppgradering av personalens kunskaper och färdigheter. 7) Idrifttagning av maskiner och provtillverkning. 8) Påbörjning av försäljning av lokalt tillverkade transformatorer. 9) Utifrån information och erfarenheter kan ABB Tanzania fundera på ytterligare produkter att ta upp i produktprogrammet. Information bör ges till övriga ABB bolag med undersökning av möjlighet till integrering och samarbete. När det gäller de två första stegen gäller det fram för allt att ha kontroll på tidsfaktorn och att man har rätt strategi för att kompensera tjänstvilliga administrativa handläggare. Det är inte fel att belöna någon i efterskott för korrekt och effektiv handläggning. Det är viktigt att man inte strör pengar omkring sig i ett inledande skede för då är sannolikheten stor att man även får göra det i framtiden. Hela problematiken kring hur man etiskt riktigt hanterar korruptionsproblematiken bör tas upp inom företaget. Generellt sätt gäller det i ett höginflationsland med kontinuerlig devalvering att ha ett minimalt kapital bundet i lokal valuta. För utländska investerare finns det möjlighet att ha kapitalet i räntebärande USD konto. Transporten av importerade varor utrustning gäller det att man har tillgång till en speditör som har god erfarenhet av hamnen i Dar es Salam. Den större osäkerheten uppstår om man avser att bygga en egen industrifastighet och när väl den lokala tillverkningen startar. Även här gäller det att ha minimalt med lokal valuta eller i annat fall investera i hållbart insatsmaterial. Om det är svårigheter med att växla hem lokal valuta gäller det att ha koll på utifrån kommande

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Godkännande av Dunis affärsetiska policy

Godkännande av Dunis affärsetiska policy Godkännande av Dunis affärsetiska policy Duni som företag och dess medarbetare ska följa god affärssed och agera i enlighet med koncernens etiska normer och förväntningar. Denna affärsetiska policy anger

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor

Läs mer

Särskilt yttrande vad gäller Aktiekontrolluppgiftsutredningens betänkande

Särskilt yttrande vad gäller Aktiekontrolluppgiftsutredningens betänkande Särskilt yttrande vad gäller Aktiekontrolluppgiftsutredningens betänkande Sammanfattning Under de senaste decennierna har antalet privatpersoner i Sverige som äger aktier ökat. Mot bakgrund av att reglerna

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

skatteintäkterna enligt vissa beräkningar kan fördubbla statens inkomster när produktionen kommit igång.

skatteintäkterna enligt vissa beräkningar kan fördubbla statens inkomster när produktionen kommit igång. Ekonomi Uganda Uganda har goda ekonomiska förutsättningar: ett gynnsamt klimat, bördiga jordar, rika naturtillgångar och en relativt välutbildad befolkning. De senaste 20 åren har landet uppvisat en hög

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION 1 / 4 Bästa leverantör! Sapa är en internationell och diversifierad industrikoncern. Sapas värderingar och principer för hållbar utveckling är

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015

Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015 Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015 DET TALADE ORDET GÄLLER! Kära aktieägare, I egenskap av ordförande i styrelsen för Saab AB hälsar jag er alla varmt välkomna

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Månadens fråga april 2014. Standardrapport

Månadens fråga april 2014. Standardrapport Månadens fråga april 2014 Standardrapport Procent Antal Arbetslösheten ökar totalt sett 15,1 117 Arbetslösheten minskar totalt sett 54,5 422 Arbetslösheten varken ökar eller minskar totalt sett 30,4 235

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Att lyckas med affärer i Afrika

Att lyckas med affärer i Afrika Att lyckas med affärer i Afrika Peter Stein Stein Brothers AB Presentationens innehåll 1. Stora linjer i Afrikas ekonomiska utveckling 2. Sveriges handel med Afrika 3. Att lyckas med affärer i Afrika 4.

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Du har säkert märkt att ekonomin stramas åt. Men det innebär inte att företagets investeringar måste upphöra helt. Begränsade ekonomiska

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 1 januari 2015-31 mars 2015. Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611

DELÅRSRAPPORT 1 1 januari 2015-31 mars 2015. Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 DELÅRSRAPPORT 1 1 januari 2015-31 mars 2015 Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 Periodens siffror i korthet Perioden Föregående år Periodens omsättning 42 kkr 254 kkr Periodens bruttoresultat -113 kkr 126

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Våra etiska regler Uppförandekod

Våra etiska regler Uppförandekod Våra etiska regler Uppförandekod ABA Skol AB erbjuder det bästa inom bild- & lekmaterial, läromedel och skolmöbler till de viktigaste människorna i världen! Vi är ett företag som säljer bild-, förbruknings-

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER NSP:s verksamhet är utsatt för finansiella risker, marknadsrisker och affärsrisker. Flera risker kan elimineras genom interna rutiner medan andra, som i högre utsträckning

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer