Tigrarna från Mbale. en fallstudie av hur idrott kan stärka det civila samhällets roll i en återuppbyggnadsprocess

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tigrarna från Mbale. en fallstudie av hur idrott kan stärka det civila samhällets roll i en återuppbyggnadsprocess"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Tigrarna från Mbale en fallstudie av hur idrott kan stärka det civila samhällets roll i en återuppbyggnadsprocess Uppsats för C-seminariet i Freds- och konfliktstudier Umeå universitet, Vt-07 Anna Widmark

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING INLEDNING Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsningar METOD Teorikonsumerande fallstudie Val av fall Val av material och källkritik Validitet och reliabilitet Genomförande av intervju och enkäter Urval av respondenter Utformning av intervju- och enkätfrågor Analysering av data Svarsfrekvens, bortfall och anonymitet TEORI Återuppbyggnad som en utvecklingsprocess Förstörelse av förtroende och relationer Faktorer för en lyckad återuppbyggnad Civila samhällets roll Civila samhället och demokratin Socialt kapital Nätverk, ömsesidighet och pålitlighet Sammanbindande och överbryggande socialt kapital Kritik mot Putnams sociala kapital Operationalisering Idrotten som en del av återuppbyggnad? Förstärkt civilt samhälle? Skapande av socialt kapital?

3 4. EMPIRI Om Uganda Ugandas historia Uganda idag Om Mbale Om Mbale Tigers MTTTC historia MTTTC:s samarbete med Twiga MTTTC idag Inom Mbale Tigers Sammanbindande kapital; utseende och grad av förtroende Kontakt och förtroende till den närmaste omgivningen Överbryggande kapital; utseende och grad av förtroende Normer om ömsesidighet, lagkänsla och uppförande Framtiden för Mbale Tigers MTTTC framgångar MTTTC motgångar SAMMANFATTANDE ANALYS Idrotten som en del av återuppbyggnad? Förstärkt civilt samhälle? Skapande av socialt kapital? SLUTSATSER OCH EGNA REFLEKTIONER REFERENSFÖRTECKNING APPENDICIES

4 TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING Tabeller Tabell 1. Information om respondenter 11 Appendix 5 Tabell 2. Struktur inre nätverk 55 Tabell 3. Struktur yttre nätverk 55 Tabell 4. Förtroende inre nätverk 55 Tabell 5. Ämnen som ej diskuteras inom det inre nätverket 56 Tabell 6. Förtroende yttre nätverk 56 Tabell 7. Medlemskap i organisationer/föreningar 56 Appendix 6 Figur 1. Kontakt med närmaste omgivningen 57 Figur 2. Förtroende för närmaste omgivningen 57 Figur 3 Förekomst av våld och kriminalitet i närmaste omgivningen 58 Figur 4. Personlig trygghet 58 Figur 5. Förtroende inom Mbale Tigers 59 Figur 6. Vänner, kön och religion 59 Figur 7. Vänner i andra länder 60 Figur 8. Förändring av skolbetyg 60 Figur 9. Deltagande vid seminarier 61 Figur 10. Seminarier som ökat ungdomarnas intresse 61 3

5 1. INLEDNING 1.1 Problemformulering Sedan Kalla krigets slut har de beväpnade konflikterna runt om i världen ändrat karaktär från mellan- till inomstatliga. De stridande parternas krigsföring utspelas inte på traditionella slagfält i samma utsträckning som tidigare utan pågår numera oftast mitt bland befolkningen. Ju längre konflikten pågår desto större blir påverkan på samhället och gränsen mellan stridande och civila suddas alltmer ut. Antalet civila som exponeras för brutalitet och våld har ökat åtskilligt och utgör idag majoriteten av alla offer. 1 På grund av förändringarna i konfliktmönstren och dess ökade komplexitet handlar det inte längre enbart om att skapa en negativ fred, i den bemärkelsen att det direkta våldet upphör, utan att även en positiv fred eftersträvas. Denna innebär en avsaknad av strukturellt våld som kan ta sig uttryck i att människan berövas grundläggande värden, diskrimineras på grund av kön, religion eller etnicitet, möter politiskt förtryck, svälter, lider av sjukdomar som kan förhindras samt begränsas i deras yttrande- och mötesfrihet. 2 Hur ett konfliktdrabbat land skall kunna nå en positiv fred, som även är hållbar och förhindrar återgång till konflikt, är betydligt mer komplicerat än att få ett slut på stridigheterna. Förutom återuppbyggnad av förstörd fysisk infrastruktur ingår även insatser som ämnar generera i politisk, ekonomisk, säkerhetsrelaterad, rättslig och social utveckling vilket i sin tur innebär förbättrade levnadsvillkor för individen. En av de främsta utmaningarna vid ett lands återuppbyggnad och utveckling är att återskapa förtroende och tillit på alla nivåer eftersom denna förlust av sociala relationer annars kan komma att underminera framgången inom övriga områden. 3 Planeringen av landets framtid påbörjas oftast hos de drabbade redan innan konflikten nått sitt slut och inte enbart efter det att ett fredsavtal undertecknats som många tror. Fred är inget som skapas över en natt utan är en process som startar redan innan vapenvilor har nåtts och fortsätter även långt därefter. För att nå framgång efterfrågas ett gott samarbete mellan stat, marknad och det civila samhället. 4 1 Doyle M W, & Sambanis N, 2006, United Nations Peace Operations: Making War & Building Peace, Princeton University Press, New Jersey, s Barash D P, & Webel C P, 2002, Peace and Conflict Studies, Sage Publications, London/New Delhi, ss. 3 12, 3 Stiefel M, 1999, Rebuilding after war: Lessons from WSP, WSP/PSIS, Geneva, s Barakat S & Chard M, 2002, Theories, rhetoric and practice: recovering the capacities of war-torn societies i Third World Quarterly, vol. 23, nr. 5, ss

6 Den arena som är tillgänglig för den enskilda individen, att tillsammans med andra förändra samhället och påverka utformandet av sin egen framtid, är civila samhället 5. Detta föranleder olika frågor såsom hur stort det civila samhällets delaktighet är, vilken betydelse de spelar och om de kan förhindra att konflikter uppstår. I strävan efter en positiv fred är organisationer av olika slag viktiga för en återuppbyggnadsprocess. För att undersöka vilken betydelse idrottsrörelsen har i sammanhanget kommer bordtennisklubben Mbale Tigers Table Tennis Club, MTTTC, i Mbale nordöstra Uganda att studeras närmare. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att undersöka vilken roll det civila samhället kan spela i återuppbyggnaden av ett konfliktdrabbat land och då se till vilken funktion idrottsrörelsen, i denna uppsats i form av Mbale Tigers (MTTTC) kan spela. Genom följande frågeställningar konkretiseras syftet ytterligare. Vilken påverkan har idrottsrörelsen på ett konfliktdrabbat lands återuppbyggnad? På vilket sätt kan idrotten stärka det civila samhället? I vilken utsträckning har Mbale Tigers verksamhet genererat i socialt kapital 6? 1.3 Avgränsningar Denna uppsats avser beröra det civila samhällets del i ett konfliktdrabbat lands återuppbyggnad och utveckling och därmed exkluderas projekt på elit-/toppnivå. En fallstudie av en idrottsförening kommer att genomföras, där fokus kommer att ligga på föreningens verksamhet och de inblandades egna uppfattningar och åsikter. Det huvudsakliga tidsperspektivet för uppsatsen är från idrottsföreningens start 2003 till idag våren Tiden innan kommer även att beröras men då enbart för en kortare beskrivning av Ugandas historia. Vid redogörelse över dagssituationen i Uganda kommer fokus att ligga på Mbale och dess närmaste omgivning eftersom detta är av intresse för uppsatsen. Ovanstående avgränsningar är nödvändiga då uppsatsen har begränsningar i både tid och utrymme. 5 Definition av det civila samhället kommer under: 3.2 Civila samhällets roll, ss Definition av socialt kapital kommer under: 3.3 Socialt kapital, s

7 2. METOD 2.1 Teorikonsumerande fallstudie Valet av metod är viktigt vid alla vetenskapliga studier och bör grunda sig på studiens problemformulering, syfte och frågeställningar. Om ambitionen är att undersökningen skall utveckla nya förklaringsfaktorer till en teori blir valet att använda sig av en teoriutvecklande studie. Om undersökningen däremot, som i detta fall, ämnar använda och utvärdera redan befintliga förklarningsvariabler rör det sig om en teoriprövande alternativt teorikonsumerande studie. Skillnaden mellan de två förfaringssätten är vad som står i centrum; teorin eller fallet. I denna uppsats är fallet i centrum och därmed ses det teoretiska ramverket som ett hjälpmedel för att förklara det enskilda fallet vid denna teorikonsumerande undersökning. 7 Inom samhällsvetenskaplig forskning framhålls olika typer av teorikonsumerande undersökningar, såsom statistisk analys, jämförande analys och fallstudie. En kvalitativ fallstudie är här aktuell eftersom studien har för avsikt att få en helhetsförståelse om ett fenomen och möjligheten av att gå in på djupet av en process. En statistisk analys som enbart erbjuder ytlig information är därmed inte av intresse. Någon form av jämförelse är av intresse för att ge undersökningen substans och vid en jämförande analys jämförs analysenheter mellan två eller flera fall för att kunna dra slutsatser utifrån funna liknelser och skillnader. Då jag inte avser generalisera mina resultat, då dessa till stor del består av individuella upplevelser och reflektioner, till andra fall kommer inte heller en jämförande analys i den bemärkelsen att utföras. Den jämförelse som ändock kommer att ske är inom fallet och huruvida förändringar skett inom idrottsföreningen och samhället den verkar i. 8 En annan anledning till att en kvalitativt inriktad studie, till skillnad från en kvantitativ, passar denna uppsats bättre är flexibiliteten att kunna anpassa sin uppsats vartefter ny information erhålls utifrån det empiriska materialet. 9 Vidare är forskningsutbudet i området begränsat och därför anser jag en mer djupgående studie vara lämplig Esaiasson P, Gilljam M, Oskarsson H, & Wängnerud L, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2:a upplagan, Nordstedts Juridik AB, Stockholm, ss , Esaiasson et al., 2003, a.a. ss Bryman A, 2002, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, ss Merriam S B, 1988, Fallstudien som forskningsmetod, Jossey-Bass Inc. Publishers, San Fransisco, ss

8 2.2 Val av fall Denna uppsats avser att undersöka vilken roll civila samhället kan spela vid återuppbyggnad av konfliktdrabbade länder. Detta är intressant av den orsaken att det civila samhället utgör ett naturligt forum dit individer som vill organisera sig och påverka sin egen och samhällets framtid kan vända sig. Resultatet av detta kommer att vara ökad social interaktion mellan civila samhällets deltagare vilket i sin tur utgör en av de stora utmaningarna ett land ställs inför: nämligen att skapa och reparera sociala relationer. Att delta i det civila samhället är dock inte alltid en självklarhet utan bristande tilltro och motsättningar av olika slag kan försvåra. Valet att titta närmare på idrottsrörelsen kan dels förklaras med att denna del av det civila samhället på senaste tiden fått allt större uppmärksamhet av bland andra FN då idrott som utveckling hamnade på dess agenda under 2000-talet. FN framhåller idrottens förmåga att föra människor samman, skapa känslor av tillhörighet och överbrygga motsättningar mellan nationaliteter, samhällsklasser, religioner och kön. Genom att 2005 utsågs till det Internationella idrotts- och gymnastikåret 11 ville FN främja ett ökat samarbete mellan regeringar, internationella idrottsorgan och idrottsföreningar att implementera idrottsrelaterade aktiviteter vid återuppbyggnad och utveckling. 12 En annan anledning till att studera idrottsrörelsen är att det är ett bra verktyg för att nå barn och ungdomar. Att arbeta för förändring och stärka kapaciteten på denna nivå bör ses som en långsiktig investering eftersom denna generation utgör ett lands framtida resurser men trots detta ofta förbises i återuppbyggnadsarbetet. 13 Den idrottsförening som skall studeras närmare än bordtennisklubben Mbale Tigers Table Tennis Club, MTTTC, som verkar i nordöstra Uganda. Föreningen har på kort tid rönt stora framgångar och utsågs 2006 till Östafrikas bästa innovativa projekt 14 som berör ungdomar och kan kopieras till andra delar i regionen. Föreningens målgrupp är ungdomar, utanför huvudstaden Kampala, som lever i slumområden i och runt omkring Mbale. Förutom att 11 IYSPE, 2005, A Year For Sport, besökt , 12 United Nations General Assembly, 2003, Sport for Development and Peace: Towards Achieving the Millennium Development Goals, besökt , 13 Häggström H, 2001, Barnen de osynliga soldaterna i Världspolitikens Dagsfrågor, nr 3, Elanders Gotab, Stockholm och Riksidrottsförbundet, 2005, Riksidrottsförbundets policy: Internationellt idrottsligt utvecklingssamarbete, Riksidrottsförbundet, Stockholm s Priset utses av UN Habitat Milgap och kommer kommenteras och förklaras ytterligare under: MTTTC framgångar, ss

9 stärka bordtennisen i Uganda verkar föreningen för ungdomarnas psykosociala utveckling och att stärka landets civila samhälle. Att se på projekt i Uganda är intressant då landet har en orolig och konfliktfylld historia som sedan mitten av 1980-talet aktivt arbetat för att återuppbygga det som tidigare förstörts. 15 Trots stora förändringar kvarstår landet fortfarande som ett av världens fattigaste. 16 En ytterligare anledning som gör MTTTC intressant att undersöka är det faktum att föreningens verksamhet existerar tack vare att ett samarbete med den svenska organisationen Twiga 17 startades Detta innebär en chans att se hur en svensk gräsrotsorganisation arbetar för att stödja gräsrotorganisationer i andra länder och därigenom stärka deras civila samhälle. Faktorer som gör Sverige till en lämplig samarbetspartner är att vi själva har en lång historia av folkrörelser som befäst vår demokrati, att vårt internationella engagemang har givit oss kunskap och erfarenhet av biståndsverksamhet och att vi saknar kolonial historia i Afrika Val av material och källkritik Att göra ett selektivt urval av material är viktigt för att kunna svara på vad som tidigare efterfrågats i studiens frågeställningar. Dessutom bör urvalet vara av strategisk karaktär då det är omöjligt att samla in allt material som skrivits om ämnet. Material som eftersträvas i denna uppsats är oberoende, samtidiga och neutrala primärkällor. Genom att förhålla sig till detta kan bland annat problem med feltolkningar, som annars kan uppstå vid sekundärkällor, undvikas. 19 Det empiriska material som i denna uppsats används för att beskriva Ugandas historia och dagssituation är material, i form av böcker, landrapporter och analyser gjorda av olika internationellt erkända organisationer. Vid de tillfällen då oklarheter har uppstått, har detta hanterats genom att oberoende källor har ställts mot varandra för att bedöma sanningshalten i informationen. Material som berör MTTTC:s verksamhet och samarbetet med Sverige har 15 Hermele K, 1989, Landanalys; Uganda, Gotab, Stockholm, ss. 7 16, 23 24, Andersson H, 2002, Basfakta Uganda, Exportrådet, besökt , 17 Utförligare information om föreningen Twiga, vad som låg till grund för samarbetet och vad det innebär kommer i empirin under: MTTTC:s samarbete med Twiga, s Regeringskansliet, 2003, Regeringens proposition, 2002/03:122: Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling, ss. 6 8, besökt , 19 Esaiasson et al., 2003, a.a. ss

10 inhämtats från projektrapporter, ansökningar till Forum Syd 20 som ömsesidigt utarbetats av MTTTC och Twiga samt information publicerad på organisationernas hemsidor. Det skriftliga materialet har sedan kompletterats med fakta från genomförd intervju och enkäter i syftet att bekräfta materialet samt för att erhålla ytterligare, mer djupgående, information. Vid redovisningen av detta material kommer primärmaterial, exempelvis i form av citat, som både stödjer och talar emot min teori göras tillgängligt. Detta eftersom man annars tenderar att enbart leta efter information som stödjer sina egna antaganden och inte analysera det som talar emot. Att ta fram båda sidorna är ett sätt att öka sin studies validitet, giltighet, vilket är ett viktigt element för att öka studiens trovärdighet i helhet Validitet och reliabilitet Validitet berör i stora drag studiens generaliserbarhet och att vi undersöker vad vi på den teoretiska nivån fastställt att vi ska undersöka. Därigenom undviks att systematiska fel genomförs arbetet igenom. Ett ytterligare sätt att öka trovärdigheten är att se till studiens reliabilitet (pålitlighet). Genom att vara noggrann vid faktaöverföring och tolkande av texter och sammanställningen av intervjun och enkäterna kan slumpmässiga och osystematiska fel undvikas. 22 Övriga förhållningssätt som tagits för att öka studiens trovärdighet kommer hädanefter enbart fortlöpande kommenteras i texten. 2.4 Genomförande av intervju och enkäter Vanligt förfaringssätt vid intervjuer är att utföra dem direkt (ansikte mot ansikte) eller per telefon. Fördelen med detta är att möjligheten till interaktion mellan intervjuare och intervjuperson, där eventuella oklarheter om frågornas utformning direkt kan redas ut och där intervjuaren har möjlighet att vid behov ställa uppföljningsfrågor. 23 Respondenterna 24 som valts för denna uppsats är dels nyckelpersoner inom idrottsprojektet, både i Sverige och Uganda, och dels föreningens medlemmar. Den svenske nyckelpersonen har utfrågats direkt, i form av en semistrukturerad intervju, där större temafrågor har följts 20 Beskrivning av Forum Syd som organisation och vilken roll de spelar i denna studie kommer under: MTTTC:s samarbete med Twiga, s Esaiasson et al., 2003, a.a. ss , 97 98, Ibid. 23 Bryman, 2002, a.a. ss Kriterier för urval av dessa personer framgår under: Urval av respondenter, ss

11 upp av mindre delfrågor för att täcka in mesta möjliga. 25 Denna intervju (benämns hädanefter som: Intervjufrågor om MTTTC Projektledare) genomfördes vid Mittuniversitet Örnsköldsvik och har, efter intervjupersonens medgivande, spelats in och transkriberats för att säkerställa att svaren uppfattats korrekt. Att tillämpa samma tillvägagångssätt vid utfrågning av de ugandiska personerna hade krävt en studieresa till Uganda vilket tyvärr har förhindrats av ekonomiska och tidsmässiga begränsningar. Intervjuerna har istället genomförts med hjälp av enkäter vid Malukhu Youth Centre i Mbale (dessa kommer hädanefter att benämnas som: Enkätfrågor om MTTTC Ordförande samt Enkätfrågor om MTTTC Tränare). Eftersom jag personligen inte närvarat när enkäterna besvarats har respondenterna inte heller kunnat ställa direkta frågor. För att behålla någon slags möjlighet till interaktion vid besvarandet av enkäterna har nyckelpersonerna erbjudits att kontakta mig vid eventuella oklarheter på samma sätt som jag, vid behov, har kunnat återkomma och be om fördjupade och utvecklade svar. Avseende spelarnas enkäter har bordtennisklubbens ordförande varit den som svarat på eventuella frågor från spelarna och ansvarat för distribuering av enkäterna. Spelarna har fyllt i enkäterna vid Malukhu Youth Centre i Mbale och kontrollgruppen vid Nabumali High School i Nabumali. Fördelen med att ordföranden hela tiden var närvarande är att det funnits en person på plats, som ungdomarna redan känner och har förtroende för, och som kunnat bistå ungdomarna och om nödvändigt förenkla engelskan. Ordföranden har blivit instruerad om vikten av att undvika att påverka personerna som fyller i enkäterna, att uppmuntra dem till att ta sig tid och reflektera över frågorna för att sedan svara öppet och individuellt Urval av respondenter För att kunna skapa en så pass bred och uttömmande bild som möjligt har båda sidor hos idrottsföreningens aktiva, både spelare och ledare, fått svara på frågor. Genom att använda flera informationskällor, även kallat att triangulera, kan svaren få djupare dignitet och även i viss utsträckning komplettera varandra Bryman, 2002, a.a. ss & Esaiasson et al., 2003, a.a. ss

12 De nyckelpersoner som valts ut är bordtennisklubbens ordförande och tränare samt den svenske projektledaren. Anledningen till att dessa personer intervjuats är därför att de är centralt placerade, är drivande i projektet och därmed även besitter mest kunskap. 27 Urvalet av de spelare som fått fylla i enkäterna har varit både slumpmässigt och strategiskt. Slumpmässig i bemärkelsen att den utförts av de ungdomar som var på plats dagen då enkäten genomfördes och strategisk eftersom en jämn könsfördelning av respondenter eftersträvats samt att enbart de äldre spelarna fått svara på frågorna. Detta eftersom många av frågorna var av reflekterande karaktär vilket kräver viss mognadsnivå. För att ha något att jämföra spelarnas svar med har en kontrollgrupp utsetts som fått svara på liknande frågor. 28 Urvalet har skett på samma sätt som vid spelarna med den skillnaden att dessa ungdomar inte är medlemmar i MTTTC. Tabell 1 nedan visar att det som skiljer de två grupperna åt är religionstillhörighet där fler av bordtennisgruppen var muslimer i jämförelse med kontrollgruppen, vilken i sin tur i genomsnitt var två år äldre. Tabell 1. Information om respondenter BESKRIVANDE INFO BORDTENNIS KONTROLLGRUPP TOTALT OMRÅDE Mbale stad Nabumali H.S. ANTAL (Kvinnor/män) 20 (11/9) 20 (10/10) 40 (21/19) ÅLDER (M) 14,3 16,7 15,5 ANTAL I HUSHÅLL (M) 8,6 8,4 8,5 RELIGION (Kristendom/Islam) 13/7 19/1 32/8 Anm. Tabellen visar att antalet respondenter var 40, där 20 utgjorde bordtennisspelare och resterande 20 kontrollgrupp. Kontrollgruppen är från Nabumali High School, (M) anger medelvärde på respondenternas ålder och antalet personer i hushållet. Källa: Widmark Utformning av intervju- och enkätfrågor Det teoretiska ramverket har utgjort grund för frågornas utformning vartefter de uppdelats i tematiska områden och bestått av såväl öppna frågor som av mer direkt karaktär. 29 Genom att sträva efter att frågorna skall vara av lättförståelig och ej ledande karaktär är förhoppningen att den egna påverkan på respondenterna har blivit så liten som möjligt. 30 Det gemensamma vid utformningen av frågorna till intervju och enkäter är att de har startat med bakgrunds- 27 Esaiasson et al., 2003, a.a. s Bryman, 2002, a.a. ss Se utförligare beskrivning av frågorna vid operationalisering av teorin under: 3.4 Operationalisering, ss Esaiasson, et al., a.a. ss , &

13 frågor i syfte att få en uppfattning om respondenterna och deras historia. Resterande frågor har varit av rent redogörande karaktär och frågor om deras personliga åsikter. Nyckelpersoner har fått svara på öppna frågor till skillnad mot bordtennisspelarnas frågor som till störst del har innehållit slutna frågor med fasta svarsalternativ (ordinal- och nominalskalor). 31 Nyckelpersonernas frågor har berört allmänna ämnen där de har fått svara på frågor rörande deras position i idrottsprojektet, föreningen och spelarnas utveckling, vilka framtidsvisionerna är, situationen i Mbale och Uganda samt om deras egna upplevelser. (Frågorna är bifogade i sin helhet och under appendix 1 redovisas projektledarens frågor, appendix 2 visar ordförandens och appendix 3 tränarens.) Bordtennisspelarna har fått frågor av mer specifik karaktär som berör om de genom sitt medlemskap i MTTTC har stärkt sitt sociala kapital. (Enkäten är bifogad i sin helhet under appendix 4.) Till detta har egna och tidigare utformade frågor 32 använts. Fördelen med att använda andra forskares frågor är att de redan har testats och bedömts som lämpliga för användning och att detta ökar studiens validitet. 33 Eftersom frågorna skall besvaras av ungdomar har de anpassats därefter och även prövats på några svenska ungdomar mellan 15 och 18 år för att försäkra att engelskan inte är för komplicerad Analysering av data För att nå en djupare information om ämnet har det insamlade materialet läst igenom grundligt. Därefter har materialet genomgått en kvalitativ textanalys där de, för uppsatsen, centrala delarna tagits ut och därefter skapat och format sammanhanget. 34 Utdelade enkäter till bordtennisspelare och kontrollgrupp (vilka hädanefter kommer att benämnas som: Sammanställning: Enkätfrågor om MTTTC Bordtennis) har sammanställts med statistikprogrammet SPSS 35. Informationen från enkäterna har analyserats utifrån de trender och tendenser som svaren visat och jämförelser har skett mellan bordtennisspelarna och kontrollgruppen. På grund av begränsad tid har det insamlade datamaterialet inte genomgått några andra statistiska analyser i syfte att exempelvis finna skillnader inom 31 Svenning C, 2003, Metodboken, Lorentz Förlag, Eslöv, ss & Vid utformandet av enkätfrågorna har ett mätinstrument vid namn Social Capital Inventory, var syfte är att tillhandahålla forskare med valida enkätfrågor för att mäta socialt kapital i utvecklingsländer använts. Mätinstrumentet och frågorna återfinns i Narayan D, & Cassidy M F, 2001, A Dimensional Approach to Measuring Social Capital: Development and Validation of a Social Capital Inventory i Current Sociology, vol 49(2), ss Esaiasson, et al., a.a ss Ibid. ss SPSS = Statistical Package for the Social Sciences 12

14 bordtennisgruppen. Resultatet av enkäterna presenteras i appendix 5 & 6 i form av tabeller och figurer skapade i Microsoft Excel. För att säkerställa studiens reliabilitet genomfördes ett mindre kodningstest efter att all data var inmatad. Var tredje enkät genomgick en andra granskning där enkäternas data kontrollerades mot det redan inmatade. Testet visade att enkäterna och det inmatade överensstämde fullt ut Svarsfrekvens, bortfall och anonymitet Enkäterna har en 100 % -ig svarsfrekvens vilket är ovanligt högt för postenkäter. Anledningen till att samtliga 40 enkäter har besvarats, där svarspersonerna uppfyller målsättningen avseende ålder, kön och att hälften är bordtennisspelare och andre hälften kontrollgrupp, beror till största del på ett väl utfört arbete av ordföranden. Denne har genomfört enkäterna gruppvis, varit närvarande under hela tiden samt samlat in dem efteråt vilket alla är sätt för att minska större bortfall. 36 Vid utformandet av en enkät som ska fyllas i av personer som bor i en annan del av världen där en annan kultur råder kräver att frågorna är så kulturneutrala som möjligt. Detta har även eftersträvats i denna uppsats men tyvärr inte lyckats fullt ut. På grund av detta utgår bordtennisspelarnas fråga 18a vid sammanställning och analyseringen av enkäternas svar. Frågan berörde om de ansåg att det är viktigt att vara bra förlorare. De svar spelarna givit visar att de missuppfattat frågan och svarat på om det är bra att vara en förlorare. Vidare har fråga 19 missuppfattats och utgår även den. Beträffande grad av anonymitet hos respondenterna har nyckelpersonerna tillfrågats om de kan tänka sig att ställa upp med namn och detta har godkänts av alla. Trots detta kommer deras riktiga namn inte användas i arbetet, utan de kommer att fortsätta att gå under de benämningar som gavs dem från början, nämligen ordförande, tränare och projektledare. Bordtennisspelarna har full anonymitet eftersom det enda de svarat på är ålder och kön. 36 Bryman, 2002, a.a. ss

15 3. TEORI 3.1 Återuppbyggnad som en utvecklingsprocess Åsikterna om var tyngdpunkten i återuppbyggnadsarbetet skall ligga varierar mellan olika forskare och instanser och detsamma gällande definitionen av begreppet. I boken After the Conflict: Reconstruction and Development in the Aftermath of War definierar Sultan Barakat återuppbyggnad av ett konfliktdrabbat land som: a range of holistic activities in an integrated process designed not only to reactivate economic and social development but at the same time to create a peaceful environment that will prevent a relapse into violence. 37 Barakat menar att återuppbyggnad bör ses ur ett långsiktigt perspektiv och länkas samman med landets utvecklingsarbete. En mer holistisk syn på processen är en förutsättning eftersom utmaningen att bygga upp ett konfliktdrabbat samhälle är svårare och mer komplext än man tidigare trott. Postkonfliktsituationen är ofta fylld av överlappande problematik och några av de scenarier som framträder är förstörd infrastruktur, mänskliga förluster samt politisk och ekonomisk instabilitet Förstörelse av förtroende och relationer Det som särskiljer postkonfliktsituationen hos konfliktdrabbade samhällen från andra, som exempelvis utarmats av ekonomiska kriser eller ödelagts av naturkatastrofer, är den omfattande förstörelsen av relationer och förtroende i samhället. Att reparera relationer och återskapa värdighet, tillit och förtroende anser Barakat vara huvudutmaningen. Denna sociala dimension riskerar att påverka och försvåra chansen att lyckas inom andra områden. Om människorna inte litar på varandra, eller samhället i stort, riskerar även de bästa strategierna att misslyckas. Detta är anledningen till att denna teori om återuppbyggnad väljs för denna uppsats då Barakat framhåller att den sociala dimensionen är svårangripbar, men bör ses som en förutsättning för att bristande tilltro till omgivningen inte skall fördjupas och på sikt innebära återgång till stridigheter Barakat S, 2005a, Post-war Reconstruction and Development: coming of age i Barakat S (red.), After the Conflict: Reconstruction and Development in the Aftermath of War, I.B. Tauris & Co Ltd, London/New York, s Barakat, 2005a, a.a, s 10 & Stiefel, 1999, a.a. s Barakat, 2005a, a.a. s

16 3.1.2 Faktorer för en lyckad återuppbyggnad Barakat påpekar vikten av att göra hela samhället delaktig i processen och dennes återuppbyggnadsteori består av en kombination av ett flertal komponenter där både individer och institutioner skall kunna påverka sin situation. De olika faktorerna är: vision, deltagande, säkerhet, försoning och rättsväsende 40, jämlikhet, återuppbyggnad och utveckling samt kapacitet. Dessa innebär förekomsten av en tydlig och långsiktig vision som delas av aktörerna, lokalt deltagande och ägandeskap av processen, en trygg och säker omgivning där människor behandlas rättvist, konfliktparterna genomgår någon slags försoningsprocess för att säkerställa att även dessa ingår i landets fortsatta återuppbyggnad och att den lokala kapaciteten att förhindra framtida oroligheter stärks. Även om alla faktorer beskrivs vara beroende av varandra och av den anledningen bör behandlas samtidigt framhävs ändå säkerhetsaspekten stå lite över de andra. Trots att en konflikt officiellt nått ett slut kan lågintensiva konflikter fortgå under flera år och därmed utgöra ett hot mot återuppbyggnaden och den långsiktiga stabiliteten Civila samhällets roll Övergången från krig och fattigdom till ett samhälle präglat av fred, välgång och demokratiska värderingar är en komplicerad och ständigt pågående process. Ett samhälle som kan försäkra stabilitet och motverka nya spänningar kan bara byggas från insidan av lokala och nationella aktörer. Barakat anser att utomstående aktörer kan underlätta och komplettera processen, genom att erbjuda sitt stöd, men ej vara en del av själva processen. 42 Att utveckla samarbetet mellan stat, marknad och det civila samhället framhålls som en viktig förutsättning för framgång där det civila samhället utgör den arena varifrån det viktiga arbetet nedifrån och upp sker. 43 Civila samhället beskrivs ofta som den arena; skild från stat, marknad och det enskilda hushållet, där människor på frivillig basis organiserar sig och agerar tillsammans för 40 Försoning och rättsväsende kommer inte behandlas nämnvärt i denna uppsats eftersom detta inte är aktuellt då Mbale inte är drabbad av någon intern konflikt. En konflikt som dock pågår och indirekt påverkar Mbale är den mellan regeringen och LRA som beskrivs ytterligare under: 4.1 Om Uganda, ss Eftersom denna konflikt fortfarande pågår är en försoningsprocess för tillfället inte aktuell. 41 Barakat S, 2005b, Seven Pillars For Post-war Reconstruction i Barakat S (red.), After the Conflict: Reconstruction and Development in the Aftermath of War, I.B. Tauris & Co Ltd, London/New York, ss Barakat, 2005b, a.a. ss Prendergast J & Plumb E, 2002, Building Local Capacity: From Implementation to Peacebuilding i Stedman S J, Rothchild D & Cousens E M (red.), Ending civil wars: The Implementation of Peace Agreements, ss

17 gemensamma intressen. Sammanslutningarna är av både formell som informell karaktär 44 och återfinns på såväl lokal, nationell som internationell nivå Civila samhället och demokratin Sambandet mellan det civila samhället och demokrati kan betraktas som ett ömsesidigt förstärkande förhållande där det civila samhället både utgör en förutsättning för demokrati samt ett resultat av demokratiskt styre. 46 Axel Hadenius och Fredrik Uggla menar att det civila samhällets två huvudsakliga demokratiska funktioner är att främja pluralism och utbildning. Den första huvudfunktionen berör maktfördelningen inom samhället med uppgiften att kontrollera att staten inte missbrukar sin makt och därigenom förhindra förtryck och diskriminering. Den andre huvudfunktionen, utbildning, innebär att det civila samhällets organisationer fostrar demokratiska medborgare med kunskap om bland annat demokratiska spelregler samt vikten av att acceptera andra åsikter och skydda minoriteter Socialt kapital Det som kännetecknar ett starkt civilt samhälle är enligt Robert D Putnam förekomsten av socialt kapital. Detta kapital särskiljer sig från fysiskt 48 och humant 49 eftersom det varken kan ägas eller innehas individuellt utan bör istället ses som en kollektiv tillgång då det handlar om hur aktörerna uppfattar relationen sinsemellan. Putnams beskrivning av socialt kapital är: band mellan individer sociala nätverk och de normer för ömsesidighet och pålitlighet som uppstår ur dem 50 Det sociala kapitalet uppstår genom att människor aktivt deltar i olika organisationer och grupper och skapar nätverk, vilka är värdefulla för oss för att uppnå våra mål. Många är de som fått sitt arbete på grund av kontakter och inte på grund av sina kunskaper, alltså tack vare 44 Medborgarrättsrörelser, fackföreningar, välgörenhetsorganisationer, idrottsföreningar, kvinnogrupper och kooperativ är olika exempel. 45 Hadenius A & Uggla F, 1996, Making Civil Society Work, Promoting Democratic Development: What Can States and Donors Do? i World Development, vol. 24, nr. 10, s Boussard C, 1998, Civilsamhälle och demokratisering i Hydén G (red.), Demokratisering i tredje världen, Studentlitteratur, Lund, s Hadenius et al., 1996, a.a. ss Till fysiskt kapital räknas material, byggnader och resurser. 49 Till humankapital räknas utbildning, färdigheter och erfarenheter. 50 Putnam R D, 2001, Den ensamma bowlaren: Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse, SNS Förlag, Stockholm, s

18 sitt sociala kapital och inte humankapital. 51 Att delta i det civila samhället påverkar både individer som samhällen positivt och visade sig enligt Putnam ha varit den avgörande faktorn för hur väl en decentraliseringsreform hanterades i Italien under 1970-talet. Av landets 27 regioner uppvisade de nordliga avsevärt bättre resultat avseende reformens genomförande, beslutens demokratiska legitimitet och handlingskraften att åstadkomma utlovade förändringar. 52 Förklaringen till detta fann Putnam i att de norra delarna hade en starkare tradition av engagemang i frivilliga organisationer vilket lade grunden till ett starkare civilt samhälle, präglat av förtroende där demokratin fungerade bättre och den ekonomiska tillväxten var högre. I södra Italien var misstänksamheten mot andra mer utbredd och invånarna förlitade sig på att andra skulle lösa deras problem Nätverk, ömsesidighet och pålitlighet Utifrån de nätverk som skapas uppstår gemensamma riktlinjer där ömsesidighet, vilken går att dela in i två dimensioner, är viktigast. Ibland, som i dessa fall, är ömsesidigheten specifik: Jag gör det här för dig om du gör det där för mig. Ännu värdefullare är dock generaliserad ömsesidighet: Jag gör det här för dig utan att vänta mig något specifikt i gengäld, i trygg förväntan om att någon annan gör något för mig längre fram. 54 Ett samhälle där normer om generaliserad ömsesidighet förekommer, vilket kan liknas vid att det finns en uppsättning av oskrivna regler för hur människor skall bete sig gentemot varandra, leder till förtroende mellan invånarna. Enligt Putnam innebär detta att individer ser till kollektivets bästa, håller sina löften och även kan lita på att andra gör det samma. Ett samhälle löper smidigare om invånarna är pålitliga och människor med utbredda kontaktnät utvecklar karaktärsdrag som gynnar övriga samhället. Putnam menar att föreningsmänniskor blir mindre cyniska, mer toleranta och empatiska inför andras olyckor eftersom människor utan kontakt med andra saknar möjligheten att pröva sin verklighet mot andras Putnam, 2001, a.a. s Putnam R D, 1996, Den fungerande demokratin: Medborgarandans rötter i Italien, SNS Förlag, Stockholm, ss , & Hydén G, 1998, Demokratisering i tredje världen en översikt i Hydén G (red.), Demokratisering i tredje världen, Studentlitteratur, Lund, ss och Putnam 1996, a.a. ss Putnam, 2001, a.a. s Ibid. ss

19 Att vara medlem i en organisation eller förening leder till ökat förtroende som även överförs till, för individen, okända människor. 56 socialt kapital gör oss klokare, friskare, tryggare, rikare och bättre i stånd att styra en rättvis och stabil demokrati. 57 Förutom de individuella vinsterna länkar socialt kapital samman människor vilket genererar i samhälleliga vinster i form av ökad ekonomisk tillväxt, mindre brottslighet och mer representativt styre Sammanbindande och överbryggande socialt kapital Socialt kapital innebär relationer mellan individer och är en tillgång för de människor och organisationer som innehar det. Putnam skiljer mellan sammanbindande 59 och överbryggande 60 kapital. Det sammanbindande beskrivs ofta som inåtblickande och utgörs av nätverk mellan homogena grupper. Exempel på sammanbindande kapital är etniska eller religiösa sammanslutningar, läsecirklar och golfklubbar. Detta kapital skapar starka band gruppmedlemmarna emellan, lojalitet samt ett stort socialt och psykologiskt stöd vilket förstärker gruppen och kan resultera i specifik ömsesidighet. 61 Det överbryggande kapitalet kallas även utåtblickande då det utgörs av nätverk mellan socialt heterogena grupper, där människor från olika samhällsklasser och grupper innefattas. Detta kapital ger större nytta för informationsspridning och externa tillgångar, alstrar bredare identitet och generaliserad ömsesidighet och exempel är idrottsföreningar och medborgarrättsrörelser. 62 Sammanslutningar där interaktionen, ansikte mot ansikte, sker mellan oliksinnade människor främjas tolerans- och acceptansnivån och detta är värdefullt eftersom människor då förenas och samarbetar över gränser. 63 Båda formerna har positiva 56 Uslaner E M, 2001, Producing and Consuming Trust i Political Science Quarterly, vol. 15, nr. 4, ss Putnam, 2001, a.a. s Stolle D, 2003, The Sources of Social Capital i Hooghe M & Stolle D (red.), Generating Social Capital: Civil Society and Institutions in Comparative Perspective, Palgrave Macmillan, New York, ss Putnams egen beteckning är bonding capital. 60 Putnams egen beteckning är bridging capital. 61 Putnam, 2001, a.a. ss Ibid. 63 Stolle, 2003, a.a. s

20 sidor där det sammanbindande anses vara nödvändigt för att klara sig hyfsat medan det överbryggande är en förutsättning för att slå sig fram Kritik mot Putnams sociala kapital Anledningen till att det är Putnam och dennes tankar om socialt kapital som används i denna uppsats beror på att det är svårt att hitta aktuell forskning som inte hänvisar till just Robert Putnams böcker. Dennes teori tas inte emot helt positivt utan ifrågasätts och kritiseras för att definiera socialt kapital alltför brett att den blir vag i konturerna. Hur formerna av socialt kapital förhåller sig till varandra, då de samtidigt uppstår ur varandra, är otydligt vilket skapar ett cirkelresonemang där källorna till socialt kapital blir de samma som effekterna. Invändningar finns mot att ett deltagande i frivilliga organisationer skulle öka benägenheten att lita på andra och att de människor som blir aktiva i organisationslivet är uppfostrade till att lita på andra. 65 Denna uppsats förhållningssätt kommer därför att utgå från hur ett deltagande i den valda organisationen skapat nätverk och om, samt hur, dessa i sin tur har genererat normer av ömsesidighet och förtroende. Detta eftersom det inte verkar troligt att majoriteten av en organisations medlemmar redan skulle vara bekanta och hysa förtroende för varandra utan att ett nytt medlemskap vanligtvis innebär att stifta bekantskap, med för individen, oftast okända människor och att förtroendet uppstår efterhand. Ytterligare kritik mot begreppet är att Putnam inte skiljer på olika frivilliga organisationer utan menar att all föreningsaktivitet stärker det sociala kapitalet. Även om föreningens medlemmar känner förtroende för varandra behöver det inte betyda att det är bra för samhället i övrigt eftersom vissa organisationer använder sitt nätverk för att skapa misstro och exkludera vissa grupper. 66 För att de rätta förutsättningarna skall finnas för en god medborgaranda att växa fram, där invånarna inser att egenintresset oftast sammanfaller med allmänintresset och att konflikter är oundvikliga - men går att lösa demokratiskt, krävs att organisationerna är demokratiskt uppbyggda och att medlemmarna behandlas likvärdigt. Vidare bör organisationerna erhålla viss autonomi gentemot statsmakten för att kunna agera som 64 Putnam, 2001, a.a. s Eriksson M, 2003, Socialt kapital: Teori, begrepp och mätning en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa i CERUM Working Paper 60:2003, Umeå Universitet, ss. 13 & Hooghe M & Stolle D, 2003, Introduction: Generating Social Capital, i Hooghe M & Stolle D (red.), Generating Social Capital: Civil Society and Institutions in Comparative Perspective, Palgrave Macmillan, New York, s.5. 19

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Kommunalt partnerskap

Kommunalt partnerskap Kommunalt partnerskap Eslövs kommun har genom kontakter med föreningen Globträdet kommit i kontakt med kommunen Lugazi i Uganda, som är intresserade av att ingå ett kommunalt partnerskap med Eslövs kommun.

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Den Globala Skolan Teskedsorden - Camilla Nagler - Teater med Ninja och Patrik - Christer Mattsson Frågor & funderingar Vad är Latinamerika?

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

Drömmar genom Utbildning

Drömmar genom Utbildning Drömmar genom Utbildning 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna text är att kartlägga ungdomars framtidsdrömmar gällande arbete. Vilka arbeten drömmer man om och hur tror man att de

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Volontärarbete inom den offentliga sektorn

Volontärarbete inom den offentliga sektorn 2006:086 D-UPPSATS Volontärarbete inom den offentliga sektorn En alternativ källa för skapandet av socialt kapital? FREDRIK MARKSTEDT STATSVETENSKAP D Luleå tekniska universitet Institutionen för Industriell

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer