UTVÄKDERAT BKSTÅNDET. Årsbale. l 993 SIDA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄKDERAT BKSTÅNDET. Årsbale. l 993 SIDA"

Transkript

1 - Li BKSTÅNDET UTVÄKDERAT Årsbale H l 993 SIDA HB Ma

2 BISTANDET UTVARDERAT ARSBOK 1993 I

3 BBTANDET UTVARDERAT Årsbok I 993 UTGIVEN AV SIDA, UTVÄRDERlNGSENHETEN,

4 Layout och omslag; Pelle Anderson Redigeringr Martin Sanderson, Press Art Tryckeri: Västergötlands Tryckeri, Skara, 1993 issn ISBN 9I

5 O INNEHALLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNlNG 5 FÖRORD 7 UnlÄRDERINGSARBETET INOM SIDA 9 TEMA; HÄLSA 15 Utvårderingar av bistånd till hålsovård..15 Utvärderingarnas innehåll och slutsatser..16 Sektorstöd i Angola under krig 16 Sektorstöd i Vietnams reformprocess.. 18 Hälsa, sanitet och vatten i Tanzanias sjöregioner 21 lnstitutionsutveckling vid Tanzanias livsmedels- och nutritionscenter 24 Underhåll av landsbygdens hälsoanlåggningar i Kenya 25 Bärkraft i hålsovården i Tanzania. 26 TEMA: lmportstöd 29 Importstöd och utveckling..29 Svenskt importstöd: Riktlinjer och principer lmportstödets mål 3O Makroekonomiska aspekter på importstöd 32 Slutsatser från Guinea-Bissau, Mogambique, Nicaragua och Vietnam 34 Rekommendationer för framtiden. 36 ÖVERSIKT ÖVER SIDA-UWÄRDERINGAR INOM ÖVRIGA SEKTORER s8 Inledning 38 Biståndet till Uganda de närmaste fem åren. 39 Biståndet till Bangladesh efter Bo-talets kontroverser 41 Direktstödet till icke-statliga organisationer i Bangladesh 43 Personal- och konsultfonder inom landramarna 44 Kooperativt samarbete mellan Sverige och Uganda 45 Distriktsutveckling och decentralisering i Botswana 46 Stöd till transportsektorn i Zimbabwe...47 Sektorstöd till skogen i Nicaragua 47 Integrerad landsbygdsutveckling i Guinea-Bissau 48 Biologiskt mångfald i Costa Rica. 49 Miljvård i Kenya: Jord och vatten. 51 Rädda vår jord: Regionalt samarbete i Afrika.. 52 Ett kvartssekels utvecklingssamarbete i Botswana 53 Avslutning 54 FÖRTECKNING ÖVER: SiDA- utvårderingar, som ingår i årsboken Tidigare nummer av "Bistånd Utvärderat" SIDA Evaluation Report series lnnehållsföktecknihg 5

6 FÖRORD SIDA har en omfattande utvärderingsverksamhet. Den bedrivs av två skäl: för att vinna erfarenheter som kan förbättra biståndet, både pågående och framtida insatser, och för att kunna redovisa vad som uppnåtts med biståndet till regering, riksdag och allmänhet. Denna årsbok, som är ett komplement till SIDA:S årsredovisning, sammanfattar det föregående årets utvärderingar. För denna första årsbok har vi valt att presentera urvärderingarna i dels två tematiska översikter av nyligen genomförda utvärderingar inom hälsosek - torn och av importstödet, och dels i ett avsnitt som omfattar två landstudier Uganda och Bangladesh - samt utvärderingar inom övriga sektorer. Hälsostödet har alltid varit viktigt inom det svenska biståndet och bedrivs inom många mottagarländer. Denna översikt sammanfattar och diskuterar resultaten från aktuella insatser i Tanzania, Angola och Vietnam. lmportstödet med dess nuvarande makroekonomiska inriktning är en föga uppmärksammad biståndsform, men den är mycket viktig, både på grund av sin omfattning och sin strategiska betydelse som en del i de s k strukturanpassningsprogrammen. SIDA lägger därför ner mycket arbete på att följa programmen löpande och på att utvärdera dem. Inom sida finns en särskild utvärderingsenhet som har ett överordnat ansvar för utvärdering av biståndet genom sida. Enheten finns direkt under verksledningen och är skild från den operativa verksamheten för att tillgodose kravet på oberoende. I årsbokens inledande avsnitt beskrivs SlDAS utvärderingsarbete och enhetens verksamhet. SlDAS utvärderingar genomförs av utomstående, svenska eller utländska experter för att garantera trovärdighet och hög kvalitet. I utvärderingstea - men deltar oftast experter från mottagarlandet och SIDA arbetar tillsammans med övriga biståndsgivare för att stärka mottagarländernas egen utvärderingskapacitet. SInAS utvärderingsplan upptar varje år utvärderingar. Utöver detta sker olika mindre projektutvärderingar, genomgångar och studier, som andra enheter inom SIDA har ansvaret för. Utvärderingar som SIDA låter göra är offentliga handlingar och tillgäng - liga för alla, men de sprids självfallet i första hand till berörda inom SIDA, i mottagarlandet och de som arbetar med den utvärderade insatsen. l två skriftserier - Bistånd uruårdmzl och SlDÄ Eväluärizm Report - ger vi en större spridning åt utvärderingar som är särskilt intressanta för den svenska allmänheten eller för andra mottagarländer, utländska biståndsorganisati0- ner, forskare och utländska konsulter. Bistånd utuärdmz! innehåller utvärderingsrapporten i Förkortat skick på svenska. (l slutet av årsboken finns en lista över de två skriftserierna.) Det går inte att betygsätta biståndet, att enkelt avgöra om det "går bra eller är "misslyckat". Varje insats innehåller både positiva och negativa inslag, som vart och ett får bedömas i sitt sammanhang. Dagens bistånd hanteras av mottagarlandet och biståndsgivaren är inte projektledare utan finansiär, rådgivare och oftast förmedlare av resurser för kompetensupp - byggnad. Det avgörande för mottagarlandet och biståndsorganisationen är att få ett bra beslutsunderlag - har de avsedda effekterna uppnåtts, ska FÖRORD 7

7 utformningen ändras för att resultaten ska bli bättre, ska insatsen fortsatta eller avbrytas - dessa är frågor som utvärderingarna ska ge svar på. Vi hoppas att årsboken ger en kortfattad men god bild av resultaten från en del av det omfattande svenska bistånd som administreras av SIDA, och av hur det följs upp. Carl Tham Generaldirektör Sre än Däb~ ren Utvärderingschef Annika Idemälm Utvärderare ämes Donovan Utvärderare 8 FORORD

8 UTVÄRDERINGSARBETET 1NOMS1DA Varför görs utvärderingart Utvärderingar är systematiska bedömningar av projekt och program, stra - tegier och metoder och deras resultat och effekter. Utvärderingar är ingenting speciellt för biståndet. Tvärtom, görs de inom all möjlig verksamhet: teknisk, medicinsk, ekonomisk, social etc - överalltdär man man behöver veta om man uppnått uppställda mål och vilka resultat och effekter i övrigt en verksamhet lett till, vilka problem och hinder som finns och om satsningen varit värd vad den kostat. Utvärdering av bistånd är inte en exakt vetenskap, men är inte heller allmänt tyckande. Utvärdering i biståndssammanhang genomförs på ett systematiskt och metodiskt sätt och bygger på såväl vetenskapliga metoder som på expertkunnande och sunt förnuft. Det finns inte heller en enda, utan många ansatser och utvärderingsmetoder. Undersökningsmetodiken måste i varje enskilt fall anpassas till karaktären av det program som utvärderas, miljön kring programmet och den tid och de resurser som står till förfogande. Utvärderingens syfte har också betydelse för valet av ansats och datainsamlingsmetoder. Utvärderingsverksamhetens främsta syfte är att ge kunskaper och erfarenheter som leder till förbättring såväl av utvecklingssamarbetets kvalitet som av processerna för givande och mottagande av bistånd. Utvärderingar lär oss vad som fungerar bra respektive mindre bra i programmen, vilka problemen är och varför eller varför inte uppsatta mål uppnåtts och leder därigenom till bättre och mer effektivt bistånd. Sammanfattningsvis kan utvärderingsverksamheten därmed sägas ha tre syften: 1) att förbättra strategier, program och projekt inom biståndet Genom utvärderingar av såväl bra som dåliga program och projekt genereras kunskaper och erfarenheter som kan förbättra framtida bistånds - insatser. Tillgången på biståndsmedel är alltid knapp i förhållande till behoven och både givar- och mottagarland vill få ut bästa möjliga resultat av tillgängliga medel. 2) att öka kunskapen om biståndets mekanismer och att ompröva och förnya angreppssätt och metoder Både inom och utom biståndsmyndigheten ger utvärderingar dna upphov till debatter om biståndets inriktning och utformning. Detta har lett till omprövning och förnyelse av metoder och angreppssätt - både på projektnivå och strategiska nivåer. 3) att redovisa resultaten av biståndet Med resultatredovisning avses här systematisk information om de resultat och effekter som uppkommit som ett resultat av biståndsinsatsen. Denna information enerfrågas av riksdagen, som beslutat om målen för biståndet, angivit riktlinjerna och anslagit medlen, regeringm, som lämnat anvisningar till SIDA och allmänheten, som genom skatter bidragit med de Ul'VÄRDERlNGSARBFrE - r INOM SIDA 9

9 ekonomiska resurserna. Det bör observeras att denna resultatredovisning har inte att göra med den ekonomiska redovisningen av utbetalade medel, något som handhas av externa revisorer. För SIDA inrernroch för mottagarlandet är det de två förstnämnda syftena som står i fokus. Det tredje syftet är däremot det viktigaste för SIDA exrernz, d v s för SIDA:S relationer till andra myndigheter och organisationer samtför att bibehålla det politiska stödet för biståndet. Vad är utvärdering? OECD:S expertgrupp för utvärderingsfrågorsom representerar utvärderings - enheter i tjugotalet större biståndsorgan har efter långa överläggningar fastställt följande för biståndsverksamheten anpassad definition av utvärde - ring: 'Fn Im/årdering år en bedönzning, så gvstemälisle och objektiv som niojligr, äv en på gående eilerävslutäl projekt, pro grant ei ler politiöle, dess upplå ggning genonzjlirände och resultat. Sjyiei år ätt avgöra niålens releväns, Izpp]j~ llelse, ur1jeclelings ~ 'l ti'1)itel, l 0sinädstj]'z'leti'vi'rer, genonislägsleräji och väräkliglm. En Iuvårdering skall ge in or - rnätion som dr trovårdig och användbar, användas I' or ätt myllggörä ätt lårdomärnä kän ränilidä beslut både hot mollägärnä 0cb givärnä. Denna definition och den ansats som den representerar har SIDA gjort till sin. Vad är det då som karaktäriserar utvärderingar, skiljer dem från andra studier och ger dem ett särskilt värde som beslutsunderlag? Utvärderingsenheten inom SIDA ställer följande krav på utvärderingar: De skall vara tillbäkäblzöckände och syfta till att mäta resultat och effekter mot uppställda mål, analysera orsaker, granska effektivitet, biståndsprocesser och arbetsformer. * De skall bygga på gäsleznänsle insämlzng äv däm och vedertagen utvärderingsmetodik. De skall vara opärn3leä och genom/firäs äv oberoende cxperti3 som står fri i förhållande till den utvärderade verksamheten och inte tidigare varit engagerade i denna. * De skall ha syftet att tjäna som underlag or planering äu acb beslut om fortsatta insatser och/ eller uppbjvggnäd äv generell lezmsleäp om biståndsmetodik. Dessa krav anger utvärderingars karaktär men fastställer inte en absolut och otvetydig gräns mellan utvärderingar och andra värderande studier. Många andra studier uppfyller ett eller flera av kraven och det kan därför ibland snarare vara fråga om en grad - än en artskillnad. Obernendelerirerieiär ett absolut krav ifråga om SIDA:S utvärderingar och utgör därmed en skiljelinje mellan utvärderingar och flertalet andra studier. De senare genomföres i allmänhet åtminstone delvis av verkets egen operativa persohal eller av konsulter eller institutioner som kan ha anknytning till SIDA. Oberoende utvärderare, som har erfarenhet av liknande verksamhet men som tidigare inte varit engagerade i det utvärderade programmet, kan se med nya friska ögon på verksamheten och komma med nya och okonventionella idéer och lösningar. En oberoende utvärderingsprocess JO UTVARDERINGSARBETET INOM SIDA

10 och hög grad av integritet hos utvärderarna ger trovärdighet åt utvär - deringens resultat framför allt hos externa intressenter. Utvärderingar är endast en av många kunskapskällor som står till slda:s förfogande. Myndigheten gör hela tiden både löpande och punktvisa bedömningar av projekt, program, sektorstöd, strategier och metoder. SIDA har tillgång till ett stort antal informationskällor: förstudier, formella och informella rapporter från projekten, handläggares projektbesök, sektor - genomgångar, särskilda studier och utvärderingar. Alla dessa bidrar till - sammans till verkets samlade bedömning och bildar underlag för besluts - fattandet. Vad söker utvärderingar mätat Inom SIDA betyder insälsdet svenska bidraget till ett projekt eller program. Det är i allmänhet inte möjligt att bedöma den svenska insatsen separat, Utan endast som en del av det program till vilket insatsen utgör ett bidrag och ett stöd. Detta bygger på det inom svenskt bistånd förhärskande synsättet att srda:s stöd inte kan ses som en företeelse för sig, utan som en integrerad del av en verksamhet för vilken mottagarlandet bär det fulla ansvaret. Inom ramen för utvärderingen av programmet bör dock ägnas särskild uppmärk - samhet åt den svenska insatsen och SIDA:S roll i utvecklingssamarbetet. Det finns flera olika typer av utvärderingar. Utvärderingar görs på olika nivåer: projekt, program, sektor och landnivå. Utvärderingar kan också vara tematiska, d v s en serie av utvärderingar inom samma sektor eller som tar upp samma aspekt inom flera projekt. De kan göras beträffande organi - sationer som mottar biståndsmedel från SIDA. Utvärderingar kan också vara inriktade på biståndsmetoder. Ett särskilt slags utvärderingar rubriceras "effektutvärderingar" (impact evaluations). Alla utvärderingar är olika men det är möjligt att identifiera en antal bedömningar som måste göras i flertalet utvärderingar: Relemns Är den svenska insatsen relevant, dels i förhållande till behoven och problemen i mottagarlandet, dels i förhållande till de svenska biståndspo - litiska målen? Relevansen bör ju ha prövats innan insatsen påbörjades, men situationen i mottagarlandet kan ha förändrats eller en felbedömningkan ha gjorts. Måluppjj/llebe Ivad mån har de mål som uppställts för projektet uppnåtts? Analysen gäller mål på olika nivåer: produktionsmål, projektmål, sektormål och bistånds - mål. Orsaletsämbänd Vad är orsakerna till hög eller låg måluppfyllelse? Kan Orsakssamband säkert fastställas mellan projektet och uppmätta resultat? Vilka är huvudproblemen i verksamheten? Vilka hinder respektive positiva möjligheter för verksamheten återfinns i projektmiljön? UTVÄRDERlNGSARBETET INOM SIDA II

11 K 0$tnaé ig7z'letii/her Vad har verksamheten kostat - i sin helhet och i relation till resultatet? Har resursanvändningen varit effektiv? Kunde samma eller bättre resultat upp - nåtts med mindre resurser? Kunde insatta resurser använts mer effektivt? Väräletzgä qféletcr Vilka resultat har programmet lett till? Vilka ekonomiska, sociala eller andra effekter har programmet haft för målgruppen och det samhälle i vilket de lever? Har det lett till några varakzégä förändringar eller förbättringar? Har det uppstått några icke avsedda effekter, positiva eller negativa? Har miljön påverkats? Lårdonzär Vilka viktiga lärdomar och erfarenheter av mer generell art har utvärde - ringen givit? De lärdomar som är av intresse även för andra än de som arbetar med det utvärderade projektet eller programmet bör redovisas separat i utvärderingsrapporten. Mål för svenskt bistånd Gemensamt för allt svenskt bistånd är det överordnade målet att böja de amiga olkmsleunädsnivå. Detta mål har delats upp, i följande fem biståndsmål som beslutats av riksdagen; Resurstillväxt Ekonomisk och social utjämning Ekonomiskt och politiskt oberoende ' Demokratisk samhällsutveckling ' Framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön (miljömålet) Varje enskild biståndsinsats behöver inte uppfylla alla fem målen, men bör inte motverka något av dem. Flera av målen är inbördes beroende av varandra: ekonomisk tillväxt är i många fall en förutsättning för att de andra målen skall vara möjliga att uppnå. Inte sällan står ett mål i konflikt med ett annat, t ex kan ekonomisk tillväxt stå i konflikt med miljömålet eller utjämningsmålet. Det måste dock framhållas att målen på denna nivå sällan kan operationaliseras och formuleras så klart att de är direkt mätbara. Utvärderaren börjar med att mäta måluppfyllelsen på lägre nivåer. Resursinsatser, aktiviteter och produktionsmål erbjuder sällan större pro - blem om planeringsdokumenten är kompletta och den löpande rapporte - ringen väl genomförd. Att mäta uppnående av projektmålet är en mer komplex uppgift, eftersom detfinns faktorer utanför projektet som biståndsgivaren inte kan kontrollera som också påverkar om projektmålet uppnås. De högre målnivåerna kan inte uppnås mbärrgenom ett biståndsprojekt. Man får i stället söka konstatera i vad mån projektet bidragit till sektormål och biståndmål. Detta är svårt att belägga, då målen på dessa nivåer sällan har operationaliserats. Vad menar man med bättre hälsa (sektormål) eller med demokratisk samhällsutveckling (biståndsmål)? Även i de många fall då det inte är möjligt att konstatera i vad mån projektet bidragit till uppfyllandet av sektormål och biståndsmål, bör utvärderaren föra ett I2 UTVÄRDEKINGSARBETET INOM SIDA

12 resonemang om sambanden mellan projektets resultat och dessa mål. Det skall uppmärksammas att målhierarkin har en tidrdimmsion - ju högre uppi hierarkin, desto längre tid beräknas det ta innan målen beräknas uppnås. Planer för resursförbrukning och aktiviteter samt uppfyllande av produktionsmål har vanligen en tidshorisont som ungefär överensstämmer med avtalsperioden, ca tre år. Dessa görs sedan om för nästa avtalsperiod. Projektmålet ligger betydligt längre framåt i tiden, kanske 8-10 år eller mer. Sektormålet år ännu mer avlägset, vanligen årtionden framåt i tiden. Biståndsmålen får snarast betraktas som "ledstjarnor vid horisonten. Sammanfattningsvis skulle tidsdimensionen kunna illustreras så hår: I utvårderarens uppdrag får anses ingå att göra en realistisk bedöm - ning av möjligheterna att uppnå uppställda mål inom angiven tidsrymd. Utvärderaren måste ta Målnivå Biståndsmål Sektormål Projektmål Produktionsmål Tidsdimension hänsyn till tidsdimensionen för de olika målnivåerna och undvika att i sina bedömningar ställa orealistiska krav på snabba resultat. Ledstjärna vid horisonten 15-2O år eller längre 8 - jo år eller längre 2-3 år Utviirderingsenhetens roll och ansvar SIDA har en central utvärderingsenhet som rapporterar direkt till verks - chefen. Organisatoriskt utgör den en del av planeringssekretariatet. Enheten är fristående från de operativa enheterna, sektorbyråerna och regionsekretariaten. Trots utvårderingsenhetens förhållandevis starka ställning, kan SIDA ändå sägas ha ett decentraliserat utvåirderingssystem, därför att sektorbyråerna handlågger en stor del av projekt - och programut - vårderingarna. Utviirderingsenheten deltar i planering och genomförande av vissa större och principiellt viktiga utvårderingar, de s k prioriterade utvårderingarna, samtgenomför ett antal övergripande utvåirderingar i egen regi och med utnyttjande av oberoende konsulter. Utvärderingsenhetens roll är att /idmjä lwälirerocb oberomdeifråga om de utvåirderingar som enheten själv gör eller låter göra i samarbete med en sektorbyrå eller regionsekretariat. Utvärderingsenhetens uppgifter är för - jande: Utforma utvarderingsplanen Ansvara för genomförandet av vissa utvårderingar Ge stöd till andra enheter vid SIDA vid utformning av utviirderingar - Utbilda sida-personalen i utvåirderingsmetodik Följa upp utviirderingsresultaten Stimulera det organisatoriska lårandet Publicera utvårderingsrapporter Medverka i resultatanalys i slda:s anslagsframstiillning (HF) Utvåirderingsplanen omfattar utvårderingar per budgetår. Det bör framhållas attdessa är ett urval av de utvårderande studier som SIDA låter företa. Ytterligare projektutvärderingar görs men de hanteras helt och hållet av programansvarig sektorbyrå eller regionsekretariat. Gemensamt för de UWÄRDERHNGSAKBETET INOM SIDA l3

13 utvärderingar som upptas i verkets utvärderingsplan är att de uppfyller de kriterier som ställs och att utvärderingsenheten deltar i dem i högre eller lägre grad. En viktig del i verksamheten är att utvärderingsenheten har ett informa - tionsmandat gentemot olika intressenter, även utanför SIDA. Genom slda:s referensbibliotek för utvärderingsrapporter kan ut - värderingsenheten söka efter och tillhandahålla sida-rapporter från den senaste z0 - årsperioden. Men SIDA tillhör också ett mycket större nätverk för utvärderingsinformation. Ett tjugotal biståndsgivare - bilaterala och multi - laterala - inom oeco:s expertgrupp för utvärderingsfrågor har etablerat en gemensam databas för utvärderingsrapporter varigenom SIDA har tillgång till en mycket stor mängd högkvalitativ utvärderingsinformation. Ett urval av de utvärderingar som gjorts under året publiceras, dels på svenska i en serie kallad Br3låndurvårdmzl, dels i en engelskspråkig serie med namnet S/nÄ Evaluation Report. Fr o m K993 ger utvärderingsenheten ut en årsbok, som är ett komplement till sloa:s årsredovisning och ett sätt att kortfattat sprida information om stna:s större utvärderingar under det gångna året. Utvärderingsenheten söker att med utgångspunkt från utvärderingarna och i nära samarbete med de operativa enheterna sprida kunskaper och erfarenheter och därigenom stimulera lärandet i organisationen. Återfö - ringsprocessen koncentreras i hög grad till SIDA i Stockholm och bistånds - kontoren, medan motsvarande process i mottagarländerna är svagare. Initiativet till utvärderingar tas så gott som uteslutande av bistånds - givare. Dessa har ett legitimt intresse av att utvärdera verksamhet som de stöder och det är framför alltde som har kunskaper och ekonomiska resurser att företa utvärderingar. Det är naturligt att biståndsgivare i avtal med mottagarländerna förbehåller sig rätten ett genomföra utvärderingar av de program de stödet. Men utvärderingar bör vara av minst lika stort intresse fbi mottägarländernas myndigheter och projektledning eftersom de bi - ståndsstödda programmen innebär stora satsningar rör länderna själva. Det är mottagarländerna som bär det långsiktiga ansvaret för utvecklingsan - strängningarna. SIDA har ända sedan t970 - talet strävat efter att engagera mottagarländerna i utvärderingsarbetet och att utveckla deras metodologiska kompetens. Erfarenheten visar dock att länderna i allmänhet prioriterar planering och framåtblickande framför tillbakablickande, värde - rande verksamhet. Det finns därför goda anledningar att ägna ökad uppmärksamhet åt att förbättra mekanismerna för återföring och lärande i mottagarländerna. 14 UTVARDERINGSARBETET INOM SIDA

14 TEMA:HÄLSA Utvärderingar av bistånd till hälsovård Bistånd till förbättrad hälsovård i utvecklingsländer framstår efter en analys av de gjorda utvärderingarna som en svår uppgift. Insatserna är ofta komplicerade och effekterna av dem är svåra att mäta. Uppgiftens långsik - tiga inriktning gör att resultaten i det korta perspektivet kan ge en felaktig bild av verksamheten. Det är väsentligt att hålla detta i minnet när resultaten av utvärderingarna analyseras och erfarenheter fbi framtiden skall tolkas för att leda till beslut om Förändringar. Betydelsefullt att minnas är också att sådana svårigheter skulle uppstå om motsvarande utvärderingar av stöd till svensk sjukvård gjordes, vilket dock praktiskt taget aldrig sker. jämförelser med Sverige skulle halta på många sätt om man inte gör klart för sig i vilken verklighet biståndet till utvecklingsländer äger rum. För det första är hälsoläget i dessa länder helt annorlunda än i Sverige och bland de faktorer som påverkar befolkningens hälsostatus är många hart när opåverk - bara inom ramen för hälsobistånd, såsom till exempel folks ekonomiska resurser. För det andra är det inte Sverige eller SIDA som driver projekten och programmen i utvecklingsländerna: de leds alltid av myndigheterna i mottagarländerna, vilket ger ett visst perspektiv på vår roll. Det svenska stödet till hälsovård i utvecklingsländer har under de gångna två åren granskats i sex olika utvärderingar' som bildar underlag för denna tematiska översikt. Trots att de alla gäller hälsovård, berör de väsentligt olika studieobjekt. Utvärderingarna har avsett såväl sektorstöd och projektstöd som en studie av ett teoretiskt begrepp. Detta innebär att de inte medger någon direkt jämfdrbarhet med avseende på utvärderingar - nas specifika resultat. Likheterna mellan de studier som här analyseras är istället tematisk:de har samtliga avsett stöd som ingår iprojekteller program som isista hand syftar tillförbättrad hälsa för någon målgrupp. De kan också jämföras med avseende på uppnådda mål i de fall där gemensamma kriterier har använts, liksom med hänsyn till metodik och generella tendenser. Utvärderingarna av seletorsiödm i Angola och Vietnam avser längre perioder och hela sektorstödet. Studien av HEsawA - projektet är en utvärde - ring av stödet till ett stort och komplicerat prcjelet under en kortare tid, där hälsotillståndet skall förbättras genom folkligt deltagande, vatten och ' Andersson -Brolin, L. & Karlsson, A K, Ldngsiktigt bistånd i krig - en utmaning. Utvärdering uv slna:s stöd till hälsosektorn i Angola , Januari 1991; Valdelin, J., Michanek, E., Persson, H., Tran Thi Que & Simonsson, B., Doi Moi und health. Evuluotion of the Health Sector Cooperution between Viet Nam undsweden. August 1992; Smet, J., Evans, P., Boesveld, M., Brikké, F., Oenga, I. & Makerere. D.. Health Through Sunitotion ond Water. A study from (1 village perspective. SIDA Evaluation Report 1993/1; Latham, M., Andersson -Brolin, L., Antonsson - ogle. B.. Michanek, E., Mpanju, W. F. K. & Wagao, 1. W., Evuluution of the Tanzania Food nnd Nutrition Centre, March 1992; Ajode, K., Björkman, A., Dahlgren, 5., Hawkesworth, N., Hussein, I. M., Juul, L., Klingberg, T., Muriithi, T. & Wasike P. S., Muintenonce Project for Rurol Health Focilities in Kenya. Evuluution/in - Depth Review of the Pilot Phose, October 1991;Andersson-Brolin, L., Lorentzson, B., Ole-Memiri, Michanek, E. & Ndagala, D., The Art of Survival. A study on sustoinubility in health projects, lanuary TEMA: HÄLSA Is

15 sanitet, medan stödet under lång tid till livsmedels - och näringsinstitutet i Tanzania (rfnc) närmast är ett insn'tun'onszmäecklände program av en organisation inom landets hälsosektor. Underhållsprojektet för landsbygdens hälsoanläggningar i Kenya är ett väl avgränsatprcjeletmed tonvikt påfysisk förbättring av anläggningar och skapande av ett system för underhåll. Studien av hälsokliniker i Tanzania är en studie där komparativ utvärdering används som metod för att belysa begreppet bärkraft inom hälsosektorn. Översikten av utvärderingar inom hälsosektorn inleds med en kort sammanfattning av varje utvärdering, från sektorstudier över projekt och vidare till den teoretiska studien. Sammanfattningarna ger en bild av innehållet och slutsatserna. Därtill behandlas i korthet de mest intressanta aspekterna av varje utvärdering, vilket också kan innebära en diskussion av studiens metodik. Därefter följer en jämförande analys av hur de sex studierna har behandlat slda;s utvärderingskriterier: insatsens releväns, måluppjyllelse, kost - nädsejj%ktz'vzölersamt bårlmzji. I den mån studierna har presenterat erfarenheter för framtiden' tas detta också upp. ]ämförelsen ger också en uppfattning om hur väl stödet har verkat i förhållande till S1DA:S kriterier för utvärdering av biståndet. Avslutningsvis följer en analys av generella drag och väsentliga linjeri utvärderingarna med de tankar de kan väcka med avseende på rådande praxis såväl som på teoretisk nivå. l den mån intressanta jämförelser med andra biståndsgivares synteser kan göras, redovisas också dessa. Utvärderingamas innehåll och slutsatser Idetta avsnitt sammanfattas varje utvärderings innehåll och slutsatser. I den mån den använda metodiken har bedömts intressant redovisas också den, tillsammans med andra väsentliga aspekter på utvärderingen. Sektorstöd i Angola under krig Angola - studien avser hela det svenska stödet tillsektorn under åren K979 till t99t. Den innehåller tre delar. Den första är en historisk tillbakablick över biståndsprogrammets uppkomst och framväxt. I den andra delen redovisas de olika projekten inom ramen för sektorstödet. Den tredje delen är en övergripande analys, som av olika skäl tätt mindre utrymme än utvärderarna hade önskat. Det främsta skälet var brist på systematisk information. Analysen görs i termer av de utvärderingsfrågor som hade ställts, bland vilka de fyra kriterierna ingår. Totalt hade I992 cirka 225 mkr utbetalats till programmet, som omfattar ett femtontal projekt. Vaccinätionsprogram, transporter och malaria - bekämpning har pågått hela tiden, medan vatten, sanitet och nutrition togs bort under taiet. Projekten för basläkemedel, sömnsjuka och hälso - vårdsutbildning tillkom under samma årtionde, liksom hälsoupplysning, planeringsstöd, Aids-projektet och rekrytering och utveckling. t990 till - kom projektet för mödravård. Vaccinationsprogrammet hade 1989 lett till att 28% äv målgruppen i 2 lt Lessons Ieorned" i den internationella terminologin. Ib TEMA: HALSA

16 ' ' Luanda hade nåtts, medan resultaten i provinserna var nedslående. Genom hälsoupplysningsprogrammet har seminarier hållits for programansvariga och for lärare och man har påverkat läroplanen För sjuksköterskor. 70 hälsoinformatörer i provinserna hade utbildats 1990, liksom 200 sjukskö - terskor. Utbildning har också varit ett inslag i malariaprogrammet där t00 sjuksköterskor och ett femtiotal läkare hade fått utbildning Inom ramen för sömnsjukeprojektet har 10% av befolkningen i riskzonerna undersökts. I Aids-projektet har SIDA bidragit med kondomer och medverkat till att smitta från blod i Luanda har fdrhindrats genom tester. Projektet för baslåikemedel innebär att SIDA köper in lådor med en given uppsättning basläkemedel. Dessa utgick under I992 till 27 distrikt i fem provinser. Detta program har haft klara effekter på lokal nivå genom att det har byggt upp en mycket väl fungerande distribu - tionsform.. Slutsatserna av den historiska tillbakablick- Ö lix lv * J X en är många, men kan 3 7? sammanfattas i den vik- ' -. tigaste: sektorstödet till { - ={.-Å Angola består av ett antal M projekt' som inte tycks hänga ihop. Denna av- " li /*~ ~ ~ av-- {" 8 saknad av programstyr - X-/{ / ningkan till största delen / / förklaras av historiska faktorer. Viktiga sådana / faktorer är kriget, den Foto: ANDERSeUNNAKl1/BAZAAR katastrofala ekonomiska situationen, politisk centralstyrning, dåligt data - underlag samt biståndets politiska grund i Sverige. Dessa förklaringsfaktorer utanför srda:s påverkan kompletteras med sådana som legat inom SIDA:S möjligheter att påverka. Exempel på dylika faktorer är oförmå - gan att avsluta projekt, individuella aktörers subjektiva utrymme för infly - tande, knapphändigt beslutsunderlag, oberättigad optimism samt utbetal - ningsmålets dominans över biståndets egentliga mål. Med avseende på utvärderingsfrågorna är slutsatserna försiktigt formu - lerade och vaga, vilket till stora delar beror på utvärderingens grundprob - lem: sektorstödet kan inte utvärderas mot några klara mål, eftersom projekten är individuellt utformade. En granskning mot varje utvärderings - kriterium visar, for detfdrsta, att utvärderarna bedömer relevansen som god, men samtidigt påpekar de, för det andra, att de intervjuade personerna menar att stödet kunde fått större betydelse med annan inriktningi Målupp - fyllelsen, som är det andra kriteriet, är svår att tolka enligt utvärderarna. För ' l Angola- studien används "program" som beteckning på de olika delarna, men för att åstadkomma en enhetlig terminologi kallar vi dem här "projekt". vilka tillsammans kan utgöra ett program. " Det kan därför hävdas att stödet brustit i relevans. Utvärderarna har dock satt likhetstecken mellan stora behov och hög relevans. 1 %. ~ukstugu i Lubungo. Angola. Genom hälsoupplysningsprogrommet hade ZOO sjuksköter - skor utbilduts ~ N TEMA; HÄLSA I7

17 det första är målen alltför allmänt formulerade. För det andra finns endast ett fåtal dokumentsom beröreffekter: vanligen ärdet endast aktivitetersom beskrivs. En granskning av utvärderingens sammanfattning leder dock till slutsatsen att det är tveksamt om målen nåtts i nämnvärd utsträckning. Kostnadseffektiviteten har inte kunnat analyseras särskilt väl i utvärdering - en och utvärderarna drar inga bestämda slutsatser. Bärkraften, slutligen, tolkas som svar på frågan om projekten skulle kunna fortsätta utan SIDAstöd. Svaret blir snarast att få eller inga program skulle kunna leva vidare i nuvarande situation om inte grundläggande Förutsättningar förändras, såsom till exempel Angolas eget engagemang i projekten. Utöver de nämnda utvärderingskriterierna hade Angola - studien att svara på ett antal andra frågor. Bland de intressantare svaren ur allmän och komparativ synpunkt är att de sida - stödda projekten inte genomsyras av könsrollsperspektiv* samt att det samlade stödet kännetecknas av samma vertikala uppdelning som det angolanska hälsoministeriets program. Det påvisas också i utvärderingen att rollfördelningen mellan olika aktörer varit oklar samt att enighet råder om att den fältanställda personalen inte kunnat användas effektivt, utom i ett fåtal fall. Tekniskt sett innehåller Angola - studien en tlness som manar till efter - följd,inte minst ur kostnadssynpunkt, men förmodligen också ur metodsyn - punkt. Studien har använt intervjuare utanför utvärderingsgruppen, vilket medgivit skapandet av ett stort dataunderlag från strukturerade intervjuer. Metodiken i Angola - studien är dock intressantast från det perspektivet att utvärderarna, av skäl som angivits ovan, tvingats avstå från att försöka analysera frågeställningarna i termer av resultat och effekter för att istället använda sig av den historiska tiilbakablicken som en allmän förklarande metod. l strikt mening innehåller studien inte någon utvärdering äv stödets målupptyllelse, eftersom vare sig målen eller effektmätningar tillåtit detta. Mål och effektmätningat har varit obeflntliga eller alltför allmänna. Ur resultatsynpunkt är det synnerligen intressant att konstatera att sektorstödet vuxit fram utan någon övergripande styrning, att det därför blivit Osammanhängande samt att utvärderarna därför tvingats gå från programanalys till projektanalys. Detta sätter sedan sina spår i hela studien. Den historiska analysen, som i sig genererar mycket intressanta hypoteser, får ersätta effektmätningar, vilket i sig ger utrymme för en subjektivitet som liknar den som utvärderarna funnit i stödets framväxt. Det är betydelsefullt att konstatera att biståndets politiska grund - ej påverkbart av sida - samt utbetalningsmålets dominans - delvis påverkbart av SIDA - av utvärderarna tillmäts stor förklaringseffekt. Sektorstöd i Vietnams refom1process Utvärderingen av hälsostödet tillvietnam t986 - t992 innehåller tillatt börja med en bakgrund där vi återfinner kort beskrivning av hälsoläget, resur - serna inom hälsovården samt primärhälsovårdssystemet i landet. Därpå följer en analys av de pågående ekonomiska reformerna, som innebär 5 Termen används som översättning av engelska "genderperspective". Undantag från detta är de speciellt kvinnoinriktade delprojekten. Ib TEMA; HÄLSA

18 införande av marknadssystem, och deras effekter på hälsosektorn. Utvärde - rarna presenterar därefter en överblick av det samlade programmet tillsam - mans med en tillbakablick på programmets och de olika projektens till - komst. I avsnittet om själva utvärderingen och dess metodik konstaterar utvärderarna attdet är svårt att se hur projekten hänger ihop till ett program samt attdet är omöjligt att särskilja effekter av projekten från starka effekter av de pågående ekonomiska och sociala reformerna. Programmet i Vietnam bestod vid utvärderingen av stöd till ett barnsjukhus i Hanoi, ett sjukhus i Uong Bi samt två projekt för stöd till primärhälsovården med utgångspunkt från provinsen Qgang Ninh. Därtill fanns en stor komponent för försörjning med läkemedel genom stöd till råvaruinköp. Genom stöd till en verkstad för medicinsk utrustning samt en central fond för upprustning av sjukhus gavs stöd till materiella förbättring - ar av vården. Ett relativt nystartat projekt innebar stöd till förbättring av utbildningssystemet inom hälsovården, vilket var nära kopplat till ett mindre projekt för att åstadkomma integration på central nivå av de vertikala aktiviteterna. Stödet till de båda sjukhusen har varit framgångsrikt i meningen att båda två har blivit förebilder för utvecklingen i landet. Betydande resultat har uppnåtts genom att de också har bidragit till att i grunden reformera sjuksköterskeutbildningen. Där har också begreppet vidareutbildning av medicinsk personal introducerats och resultatet är en enhetligare nivå på sköterskeservicen i landet. Det hävdas att den nya roll som det svenska stödet givit till sjuksköterskan i Vietnam innebär en revolution av sjukvården. Inom primärhälsovården har en rad nya begrepp och standardtekniker införts genom de svenska rådgivarna och de utbildningsinsatser som gjorts. Genomförandet av de nationella primärhälsovårdsprogrammen har gjort framsteg i C~ḻang Ninh, där det svenska stödet varit fokuserat. Från 1985 till 199I har immuniseringsgraden ökat från cirka 25% till över 85%. Projektet för läkemedelsförsörjning innehöll också det en utbildnings - komponent och utvärderarna fann att denna lett till bestående förbättringar i läkemedelsindustrins tillverkning. Resultaten av studien redovisas projektför projekt, eftersom det konsta - teras att något egentligt program inte finns, såtillvida att projekten inte är sammanbundna av ett gemensamtprogrammål. Som allmän slutsats konstateras att de flesta projekt i hög grad har påverkats av reformprocessen. Samtidigt har de tillsammans redovisar en stor mängd utbildnings - aktiviteter. I en redovisning av resultat ordnade efter ämnesområden finner utvär - derarna med avseende på organisation och ledning av programmet att vägar att minska de administrativa kostnaderna borde sökas. Kompetensutvecklingen i programmet måste förbättras genom klarare mål, bättre behovs - analys för utländska rådgivare samt längre kontraktsperioder för rådgivar - na. Könsrollsperspektivet i programmet borde förbättras genom bättre analys och integration i programmets uppläggning. Den ekonomiska förvaltningen av programmet borde i högre grad kunna läggas över på hälsoministeriet i Vietnam, samtidigt som ministeriet och SIDA måste söka TEMA: HÄLSA 19

19 vägar att gemensamt förbättra hela sektorns finansiering. Kostnadsef fektiviteten kan endast förbättras om projekten utrustas med resultatmål och jämförbara kostnadsmått rör uppföljningen. Utvärderarna konstaterar inledningsvis att hälsosektorn är en relevant sektor för fortsatt svenskt stöd på oförändrad eller högre nivå. Därtill etableras kriteriet att samtliga stödda aktiviteter bör stödja den ekonomiska reformprocessen. Från genomgången av projekten och med tillämpning av detta kriterium finner utvärderarna att omkring 40% av programmets budget bör förändras och användas för nya ändamål. I den nya programformuleringen bör antalet projekt reduceras och en komponent av budgetstöd införas, samtidigt som programmet ges ett klart, överordnat mål och snävare målgruppsstyrning. Vad gäller S1DA:S kriterier för utvärdering kan det konstateras ätt studien, trots att den i en bilaga innehåller ett metodologiskt avsnitt omkring dessa kriterier, endast tar upp kostnadseffektivitet till behandling. Med avseende på detta kriterium konstateras att det inte varit möjligt att kvantitativt och komparativt mäta kostnadseffektivitet på projektnivå på grund av att inga indikatorer använts i projekten och att inga andra data varit tillgängliga. På programnivå hävdas att programmet under de inledande åren dragits med onödigt höga kostnader, men detta konstaterande bygger på uppfattningar framtörda i intervjuer, snarare än på kvantitativa mätning - ar. De höga kostnaderna förklaras med brist på en gemensam uppfattning om vad programmet innebar, kommunikationsproblem samt ett antal problem Förknippade med utländska rådgivare och deras stöd samt person - byten på vietnamesisk sida. Exempel på altemativkostnadsresonemang ges av utvärderarna. Metodiken i studien är således bristfällig i meningen att den etablerat tolkningar av kriterierna för tillämpning, men inte lyckas tillämpa dem. Måluppfyllelse kan inte mätas, menar utvärderarna, eftersom programmet inte har något mål och projektens mål är alltför allmänna. Bärkraft och erfarenheter inför framtiden diskuteras inte. Vad gäller relevansen har utvärderarna etablerat ett eget kriterium för just denna utvärdering, vilket i sin tur härletts från samarbetsprogrammet mellan Vietnam och Sverige. Studien tillämpar som relevanskriterium att projekt och program måste stödja den ekonomiska refbrmprocessen - inga medel skall gå till aktiviteter som kan bromsa eller inte är konsistenta med reformprocessen. l viss mån är detta också en implicittolkning av bärkraft: det som inte är förenligt med den sociala och ekonomiska förändringsprocessen kan heller inte vara del av en bärkraftig utveckling. Utvärderingens bilagor om metodik anger dels ettdeflnieratsätt att mäta kostnadseffektivitet, dels några invändningar mot relevans och bärkraft som utvärderingskriterier. Vad gäller relevans menar utvärderarna att detta kriterium snarast borde vara ett krav för beslut om att påbörja ett projekt, inte för utvärdering. Om man i en utvärdering av förflutna aktiviteter finner att projektet nått sina mål, är det inte längre relevant och bör därför upphöra på grund av att det varit framgångsrikt. På ett liknande sätt hävdas att bärkraft rimligen endast kan vara ett kriterium ex ante för beslut om stöd - 2O TEMA: HALSA

20 bärkraft kan vara ett kriterium för genomförbarhetsbedömningar ex ante men inte ett kriterium för utvärdering ex post. Förmodligen är den mest intressanta aspekten av denna utvärdering förknippad med de sistnämnda aspekterna. Genom att tillämpa relevanskriteriet - efter att ha fastställt ett precist innehåll i relevans - för en bedömning ex ante av programmets fortsatta utveckling, kommer utvärderarna till slutsatsen att nära nog halva programmet bör förändras utan att de har kunnat eller ens behövt visa att det ex post har varit misslyckat eller illa genomfört. Intressant är också likheterna med Angola - studien: programmet är egentligen projekt som inte hänger ihop och förklaringen ges genom en historisk tillbakablick där biståndets politiska grund och utbetalningsmålet är viktiga förklaringar; program och projektsaknar klara mål; beslutsunderlag och systematisk information har varit knapphändiga och utrymmet, slutligen, för subjektiva ingripanden har därför varit stort. Hälsa, sanitet och vatten i Tanzanias sjöregioner H sawa-projektet är bokstavligen översatt ett projekt för hälsa genom sanitet och vatten i Tanzanias tre regioner kring södra delen av Viktoriasjön. Projektets hörnstenar är aktivt folkligt deltagande i planering och genom - förande samtkompetensutveckling. Utvärderingen av perioden I992 syhade till att ge en bakgrund för fortsatt planering och att ange nyckelfrågor som bör lösas inför nästa fas av projektet. Rapporten innehåller en inledning om utvärderingens uppläggning, kriterier och genomförande. Därefter följer en beskrivning av H sawa-projektet där dess olika kompo - nenter återfinns: vattenförsörjning, drift och underhåll, sanitära investeringar, kompetensutveckling och könsrollsperspektiv. Rapportens resultatdel är uppbyggd kring en redovisning av effekter i olika avseenden: bynivå, vatten och sanitet, kunskap och beteende ifråga om hälsa och hygien, kvinnor, byorganisation. Resultaten i H sawa-byar jämförs med kontroll - byar och därefter analyseras förutsättningarna för bärkraft på bynivå. Före det avslutande avsnittet om erfarenheter inför framtiden, återfinns i likhet med Vietnamstudien tre tematiska avsnitt: organisation och institutioner, kompetensutveckling samt finansiella och ekonomiska aspekter. Hela rapporten är upplagd kring utvärderingens fem brännpunkter, som utgörs av slda:s fyra kriterier samt erfarenheter inför framtiden. Resultatet av utvärderingen är till att börja med att HESAWA har åstadkommit ett antal viktiga förändringar: potential för bättre hälsa som erkänns av byborna; utbyggd vattenförsörjning; accepterande av anpassade teknologier; fram - steg motgenomförande av bybaseratangreppssätt; bättre tillgångtillvatten; förbättrade färdigheter och kunnande på alla nivåer; samt framsteg med avseende på decentralisering från regioner till distrikt. Dessa resultat redovisas i ett avsnitt med koncentration till produktionsmål i projektdokumentet. Som exempel på vad som uppnåtts i programmet kan nämnas att man under perioden 1985 till 1991 har installerat 39 rörledningssystem för vatten med nästan 700 distributionspunkter för dricksvatten, samtidigt som omkring 490 traditionella vattenkällor hade förbättrats. Totalt hade cirka TEMA: HÄLSA 2I

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua Uppdragsbeskrivning Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua 2006-2010 1. Bakgrund 2. Syftet med utvärderingen 3. Mål 4. Frågeställningar 5. Metod och tidsplan 6. Rapportering 1. Bakgrund Forum

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Utvärderingskonferens ESI Utvärderingsmetoder

Utvärderingskonferens ESI Utvärderingsmetoder Utvärderingskonferens ESI Utvärderingsmetoder Seminarium 4-5 februari 2016 Mats Alentun, Tillväxtverket Christina Ehneström, VETA Advisor AB Intro Vilka är vi? Vilka är ni? Jobbar med utvärdering? I vilken

Läs mer

Revisionsrapport. Sammanfattning och slutsats. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete STOCKHOLM

Revisionsrapport. Sammanfattning och slutsats. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete STOCKHOLM Revisionsrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 105 25 STOCKHOLM Datum Dnr 2007-02-13 32-2006-0491 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Styrelsen för internationellt

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Lednings- och styrdokument KVALITET. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument KVALITET. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument KVALITET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 5 Kvalitet... 2 Kommuninvånare och kund/brukare... 2 Bättre Vara... 2 Tjänstegarantier/servicedeklarationer...

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Samordningsförbundet Consensus

Samordningsförbundet Consensus www.pwc.se Revisionsrapport Revision 2015 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Mars 2016 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap Håkan Lövén prestera mera Sidan 2 av 5 Innehåll Exekutiv sammanfattning 2 Vår utmaning som chef 3 Vad vi gör idag 3 Prestationsorienterat ledarskap

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Policy Diarienummer: KS2016/0383 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Ekonomiberedningen Beslutad

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Upphandlingsanvisning för Åda Ab

Upphandlingsanvisning för Åda Ab Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

SOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna

SOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna SOLNA STAD Revisorerna Solna stad Revisorerna Revisionsplan 2009 Innehållsförteckning REVISIONENS ÖVERGRIPANDE INRIKTNING OCH ARBETSSÄTT...3 UTGÅNGSPUNKTER...3 REVISIONSUPPGIFTEN...3 REVISIONSPROCESSEN...4

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå ansökan från servicenämnden

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå ansökan från servicenämnden SIGNERAD 2014-11-05 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-11-03 Vår referens Ann-Chris Wolter Rohmée HR-specialist ann-christin.wolter.rohmee@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan om medel ur de sociala

Läs mer

Rapport avseende Investeringar. December 2004

Rapport avseende Investeringar. December 2004 Rapport avseende Investeringar. December 2004 Innehåll Inledning...1 Risker i redovisning av investeringar...2 Granskningsansats...3 Utfört arbete...4 Iakttagelser...5 Slutsats...7 Inledning Enligt den

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Kvalitetspolicy NyföretagarCentrum

Kvalitetspolicy NyföretagarCentrum April 2013 Kvalitetspolicy NyföretagarCentrum Ett dokument för NyföretagarCentrum och dess samarbetspartners. NyföretagarCentrum Sveriges ledande kraft för nyföretagande NyföretagarCentrums verksamhet

Läs mer

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Öckerömodellen. Styr- och ledningsmodell för Öckerö kommun

Öckerömodellen. Styr- och ledningsmodell för Öckerö kommun Öckerömodellen Styr- och ledningsmodell för Öckerö kommun Maj 2015 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Brukarbegreppet... 3 1.2 Kvalitetsredovisning... 4 1.3 Intern styrning och kontroll... 4 1.4

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Att utvärdera nyttan av FoU

Att utvärdera nyttan av FoU Att utvärdera nyttan av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman, Studentlitteratur

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare

Läs mer