Rapport. Rädda mannen. - Miljögifter påverkar fertilitet och utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Rädda mannen. - Miljögifter påverkar fertilitet och utveckling"

Transkript

1 Rapport Rädda mannen - Miljögifter påverkar fertilitet och utveckling

2 Innehåll Förord 1 1. Människan i en kemisk cocktail 2 Kemikalieproblem även i Syd 2 Kemikalierna sprids globalt 4 2. Bedömningar av kemikaliernas egenskaper 5 Olika sätt att uppskatta blandningars effekter 6 Miljöeffekter av blandningar 6 3. Cocktaileffekter ett hot mot hälsan 8 Störningar av nervsystemets utveckling 8 Störningar av immunförsvarets utveckling 9 Störningar av fosterutveckling Hormonstörande ämnen och reproduktionstoxicitet 11 Kombinationseffekter på utveckling och reproduktion Politik och lagstiftning på kemikalieområdet Vägar framåt Fakta om olika kemikalier Ordlista 23 9.Referenser 24 Bilaga 27 Text: Helena Norin, Ulrika Dahl, Andreas Prevodnik, David Gunnarsson och Henrik Appelgren Layout: Anki Bergström, Naturskyddsföreningen Omslagsfoto: Istockphoto Tryck: Åtta45, Stockholm 2011

3 Förord Hormoner påverkar allt från humöret till könet. De är avgörande för ämnesomsättningen, nervsystemet och fortplantningen. Även om hormonernas intrikata betydelse inte är fullt känd så visar forskningen att det ofta rör sig om fina balanser mellan olika substanser för att en kropps funktion ska utlösas eller tryckas ner. Denna livsviktiga kemi hotas nu av kemikalier. Hormonstörande kemikalier kan förstärka, försvaga eller kortsluta de kroppsegna substansernas signaler. Vi vet sedan tidigare att enskilda ämnen däribland DDT, PCB, DEHP och tributyltenn kan påverka hormoner med svåra effekter som följd, men egenskaperna hos de flesta ämnena är okända. Undersökningar visar att miljögifter sprids från exempelvis livsmedel, kläder, leksaker, kosmetika, hygienprodukter och elektronik likaväl som från fabriksutsläpp. Ingen vet hur den resulterande cocktail av tusentals ämnen som vi lever i påverkar oss. Många ämnen som hittas är konstaterat eller misstänkt hormonstörande, men osäkerheten om långtidseffekter och eventuella kombinationseffekter är slående. Kunskapsbristerna till trots skärper forskarna tonen alltmer. På senare år har vetenskapen visat samband mellan hormonstörande ämnen och fetma, diabetes samt ADHD. Stödet är särskilt starkt för att hormonstörare kan skada fortplantningsförmågan. Förskjuten pubertetsutveckling, försämrad spermieproduktion och missbildningar på könsorgan hör till effekterna och tyvärr blir de vanligare. Människans reproduktionsförmåga är allvarligt hotad. Särskilt mannens fertilitet är i fara. Efter att i decennier ha arbetat med kampanjer för att rädda pilgrimsfalk, havsörn och andra arter från miljögifterna drar Naturskyddsföreningen därför igång en ny kampanj Rädda Mannen! Självklart är inte alla kemikalier farliga, men redan ämnen som är misstänkta hormonstörare måste gallras bort. Det är bättre att fälla än fria kemikalier som kan skada människans fortplantning. Det förutsätter en ny kemikaliepolitik. För att rädda mannens fertilitet måste i första hand foster och barn skyddas. Det kräver givetvis också att kvinnor skyddas. Utgångspunkten för politiken måste vara att skydda foster och barn, de är mest utsatta och känsliga. Riskbedömningar måste utgå ifrån ett barnperspektiv. Ämnen som är konstaterat eller misstänkt hormonstörande bör som utgångspunkt förbjudas eller bytas ut i linje med försiktighetsprincipen. Den asymmetri som råder idag att kemikalier får introduceras utan tillräcklig riskbedömning, men att en svår och kostsam sådan krävs för att reglera samma kemikalie bör vändas i sin motsats. Erfarenheten av regleringar visar att kemiindustrin klarar sådana innovativa utmaningar. Stora framsteg är möjliga. Vi anser att Sverige med denna utgångspunkt måste driva en ambitiös politik i EU och internationellt. Ett viktigt sätt att göra det är att gå före nationellt. Då ökar pressen på övriga länder och då tidigareläggs skyddet i Sverige. Hormonstörande substanser i ökända kemikaliegrupper som bromerade flamskyddsmedel, ftalater och fluoroganiska kemikalier behöver snabbt regleras. Det är svårt att tänka sig något värre för mänskligheten på sikt än att dessa fertilitetsproblem fortsätter att förvärras. Räddas inte mannen spelar i förlängningen inget annat någon roll. Det får inte ske och det behöver inte ske. Mikael Karlsson Ordförande, Naturskyddsföreningen 1

4 1. Människan i en kemisk cocktail Många ämnen finns naturligt i miljön, men under de senaste hundra åren har tillverkningen av syntetiskt framställda kemikalier ökat många gånger tillverkades 1 miljon ton kemikalier i hela världen, 2001 angav EUkommissionen att mängden ökat till 400 miljoner ton. 1 Också antalet kemikalier i världen har ökat, bland annat på grund av att de med allt högre precision kan skräddarsys för att svara mot alltfler syften. För många är bilden av kemikalier en vätska i ett provrör, en bild som kanske härrör från skolans kemiundervisning. I samhället finns kemikalier i form av bränslen (som bensin), i olika kemiska produkter (som diskmedel, tvättmedel eller tändvätska), i kosmetika, läkemedel, bekämpningsmedel eller livsmedelstillsatser. Det är produkter som de flesta kan föreställa sig att de tillverkas i kemiska fabriker. Att de allra flesta saker vi omger oss med också tillverkats med hjälp av olika kemikalier är däremot inte lika tydligt. För att tillverka ett kg t-shirt krävs till exempel i genomsnitt omkring tre kilo kemikalier. 2 Det är bland annat spinnoljor, blekmedel och färger som behövs för att en t-shirt ska få sitt utseende. En dator innehåller mängder av olika material som kan ha behandlats med flamskyddsmedel och i de elektroniska komponenterna är det olika kemiska föreningars egenskaper som utnyttjas. Byggmaterial är ett annat exempel på varor som ofta innehåller olika kemikalier för att få önskade egenskaper. Byggmaterial har lång livslängd och det är därför vikigt att inte använda kemikalier som kan orsaka problem i framtiden, på samma sätt som miljögiftet PCB i bland annat byggnader har gjort. Kemikalieutsläpp till miljön sker vid utvinning av mineraler, oaktsam hantering av kemikalier vid framställning av produkter, användning av produkten, avfallshantering eller vid användande av bekämpningsmedel. Effekterna kan vara både akuta, som förgiftning, eller långvariga, som utsläpp av svårnedbrytbara och bioackumulerande miljögifter. Några uppmärksammade grupper är bromerade flamskyddsmedel, ftalater, antibakteriella medel, läkemedel och perflourerade ämnen. Åtskilliga av de flamskyddsmedel som används idag har en kemisk struktur som liknar de klassiska miljögifterna PCB och DDT; flera har visats vara svårnedbrytbara och bioackumulerande och ger ofta liknande negativa effekter hos levande organismer. 3 Det stora antalet källor innebär att det finns en blandning av kemikalier i miljön med okänd sammansättning. Eftersom antalet kemikalier som används är mycket stort, innebär det att antalet i miljön också är stort. Bara i Europa finns över olika ämnen registrerade. Antalet tänkbara blandningar blir därför nästan oändligt. Det innebär att vi lever i en cocktail av olika kemikalier. Ämnenas inverkan på hälsa och miljö undersöks i bästa fall för det enskilda ämnet, men mycket sällan för blandningar. En blandning är i stort sett alltid mer skadlig än om man bara tittar på koncentrationen av det mest skadliga enskilda ämnet i blandningen. Detta tas idag inte in i de bedömningar som görs av kemikaliers farlighet. Det innebär att vi alla är försökskaniner i ett gigantiskt okontrollerat kemiexperiment. Mot den bakgrunden är det inte särskilt konstigt att riksdagens miljökvalitetsmål om en Giftfri miljö bedöms av myndigheterna att vara omöjligt att uppnå till år Kemikalieproblem även i Syd Kemikalieproblemen är idag globala och ökande. Tillverkningen av varor har i många fall flyttats från länder i Nord, som Sverige, till i utvecklingsländer i Syd med lägre tillverkningskostnader. Ett klassiskt exempel är textilproduktion som flyttats från Sverige, till Öst- och Sydeuropa, för att nu i huvudsak finnas i Asien. I och med flytten gäller andra länders lagstiftning för produktionen. Många länder i Syd har låga krav på hälsa och miljö. Även om detta endast undantagsvis är anledningen till att flytta produktionen kan följden bli att miljöeffekterna ökar och osynliggörs för konsumenter i Nord. De senaste årtiondena har även en stor del av kemikalieproduktionen flyttats från OECD-länder till icke OECD-länder 4.Det har lett till att konsumtionen av kemikalier ökat även i många länder i Syd och det visar sig inte sällan att en viss produkt kan ha ett miljö- och hälso- 2

5 mässigt sämre kemikalieinnehåll i Syd än i Nord, trots att den marknadsförs under samma produktnamn. I många länder i Syd används fortfarande välkända miljögifter, vilka ofta kategoriseras såsom CMR (cancerogena, mutagena och/eller reproduktionstoxiska) och PBT (persistenta, bioackumulerande och/eller toxiska). Detta betyder att de bland annat kan vara svårnedbrytbara och lagras i vävnader, och de kan störa utveckling och fortplantning hos människor, djur och växtlighet och orsaka cancer. Följden av detta kan bli att människor skadas eller dör efter att ha blivit utsatta för oaktsam hantering av kemikalier. Vissa läkemedel, exempelvis, har visat sig vara till stor skada för naturen och problemen ökar när tillverkningen flyttar till länder med låga miljökrav. I Pakistan, till exempel, utrotades bengalgamen nästan helt (95% av populationen försvann), då man matat kor med det smärtstillande medlet diklofenak, som i Sverige är känt som Voltaren. När korna dog åt gamarna upp deras kadaver, och skadades svårt då njurarna inte kunde hantera läkemedelsresterna 5. Vidare har det visats att läkemedelsfabriker kan släppa ut väldiga mängder aktiva substanser rakt ut i miljön. När antibiotikan ciprofloxacin tillverkas i Indien har halten i avloppsvattnet runt omkring fabriken visat sig vara högre än halten i blodet hos människor som använder medicinen 6. Användningen av läkemedel leder också till utsläpp med delvis okända effekter i miljön där de används. I Syd är drygt en femtedel av alla arbetsrelaterade dödsfall och skador direkt orsakade av ohållbar kemikaliehantering i arbetet. Så många som dödsfall och 35 miljoner fall av skador orsakas av kemikalier varje år 7. Bristfälliga arbetsförhållanden leder till direkt kemikalieexponering av människor, och oaktsam hantering av kemikalier leder till utsläpp av kemikalier som sprids i miljön. Vid tillverkningen av textilier, leksaker, elektronik, skinn, tvätt- och rengöringsmedel, plast- och petroleumprodukter och andra vardagsprodukter vilka ofta skickas till konsumenter i Nord - utsätts människor ofta för ohälsosamma mängder kemikalier på sin arbetsplats. Det finns sällan föreskrifter om hur kemikalierna bör hanteras, och när det finns så är de ofta svåra att förstå, särskilt om många inte är läskunniga. Dessutom krävs ofta skyddsutrustning som kan vara för dyr eller svåranvänd i ett varmt klimat. Sammantaget har politiker, myndigheter, näringsliv och allmänhet i fattiga länder svårt att kontrollera kemikalieanvändningen och andra samhällsproblem prioriteras ofta framför frågor som rör kemikalier. Detta innebär att kemikalielagstiftningen, eller dess tillämpning och efterlevnad, ofta är svag. Därför drabbas fattiga människor ofta hårt av miljögifter, särskilt om deras hälsa redan är försvagad p.g.a. undernäring eller sjukdomar, som malaria och hiv/aids, vilket ökar känsligheten för stress från kemikalier. Fattiga bor dessutom ofta i områden där miljöfarlig industriell verksamhet, förbränningsanläggningar eller soptippar finns. De är samtidigt särskilt beroende av lokala ekosystemtjänster för sitt livsuppehälle, vilket skadas av föroreningar. Orenade avlopp från fabriker leder till att vatten som människor utnyttjar varje dag också förgiftas och blir obrukbart, samtidigt som fisk och andra djur i vattnet skadas av kemikalierna. Detta gör att de fattigaste människorna, som ofta odlar sin egen mat, eller fångar fisk i närliggande vattendrag, kan bli lidande. Barn är extra känsliga för kemikalieexponering. Några exponeringskällor är navelsträngsblod, bröstmjölk och annan föda, kontaminerad luft, leksaker och kläder. De uppskattningsvis 250 miljoner barn (ålder 5-14 år) i Syd som arbetar kan dessutom utsättas för kemikalier även i sin arbetsmiljö 8. Många barn som lever i fattiga länder är undernärda, har dålig allmänstatus, och är därför extra känsliga för miljögifter. 3

6 Fördjupning: DDT används fortfarande mot malaria DDT är i många fattiga länder fortfarande ett medel som används för malariakontroll, främst på grund av den låga kostnaden vid användningen 9. Årligen smittas cirka 270 miljoner människor och cirka 2 miljoner dör av malaria. De afrikanska länder som ligger söder om Sahara är värst drabbade, med 90 % av alla malariafall 10. Att DDT fortfarande används vid malariabekämpning beror på att andra medel för bekämpning, såsom impregnerade nät och biologisk kontroll, fortfarande kostar mycket eller kräver mer kunskap. Åtskilliga miljögifter sprider sig långväga, vilket man har sett exempel på bland annat i Sydafrika, Uganda och Kenya, där höga halter av DDT hittats i bröstmjölk, även i områden där DDT inte används för malariakontroll 11,12. Kemikalierna sprids globalt Ingen vet hur mycket kemikalier som släpps ut i världen, men mätningar visar att de kan transporteras med vatten och vind över landgränserna. Det handlar om oerhört många ton kemikalier som kan störa utveckling och fortplantning eller ge svåra sjukdomar hos människor. Giftiga substanser som är persistenta och släpps ut tusentals mil bort i Syd, avdunstar i det varma klimatet. Därefter bärs de med vindar tills de kondenserar i kyla och faller till marken, för att eventuellt avdunsta igen och förflytta sig ytterligare över jordklotet. Detta fenomen kallas för gräshoppseffekten och förflyttningarna i atmosfären kan ske i både långa och korta hopp, och tar olika lång tid för olika ämnen, beroende deras inneboende egenskaper. Flyktiga ämnen har lättare för att avdunsta än mindre flyktiga ämnen. På Svalbard har man hittat höga halter av PCB hos isbjörnar. PCB påverkar isbjörnshannarnas halter av det manliga könshormonet testosteron vilket allvarligt kan påverka deras möjlighet att fortplanta sig 13 och till och med leda till tvåkönade hannar. På senare år har man även hittat även nyare kemikaliegrupper såsom perfluorerade ämnen och bromerade flamskyddsmedel hos isbjörn 14. Isbjörnens hormonsystem skiljer sig inte stort från människans och slutstationen för många av de kemikalier som transporteras runt globalt är länder runt polerna, såsom Sverige. Kvicksilver är ett annat exempel på en farlig kemikalie som transporteras långväga. En av de största källorna idag är kolkraftverk och en betydande del av det kvicksilver som släpps ut i Syd transporteras via luft till länder i Nord. I syrefattiga vattenmiljöer omvandlas kvicksilver till metylkvicksilver som lätt tas upp i fisk. Mycket av kvicksilvret i fisk har alltså sitt ursprung långt från den plats där fisken tagits upp. I Sverige, till exempel, är kvinnor som väntar barn rekommenderade att bara äta vissa sorters fisk maximalt 2-3 gånger per år, på grund av de höga kvicksilverhalterna 15. Ämnen såsom DDT, PCB och bekämpningsmedlet hexaklorcyklohexan, känt under namnet Lindan, transporteras bevisligen från Syd till Nord eftersom de fortfarande används i andra länder, även om de är förbjudna i Sverige 16. 4

7 2. Bedömningar av kemikaliernas egenskaper För att uppskatta olika egenskaper hos och effekter av kemikalier testas de på många sätt. För många egenskaper antas att effekten står i proportion till den koncentration eller dos som testorganismen utsätts för. Det innebär att ämnen anses säkra vid låga halter. Det är viktigt att betona att detta samband inte gäller för alla egenskaper och att det är oklart när det gäller och inte. För hormonstörande ämnen kan starkare effekter uppstå vid låga halter än vid höga, och för vissa cancerogena ämnen kan ingen säker halt anges. Ett annat exempel är asbest, där exponering kan vara farligt redan vid enstaka fibrer. De studier som görs på stora grupper av människor som drabbats av en sjukdom eller annan effekt kallas epidemiologiska. I dessa söker man förklaringen till vad som påverkar människorna, t.ex. exponering av olika kemikalier. Exempel på en epidemiologisk studie är när man tittar på hur arbetare som drabbats av cancer har utsatts för ett visst ämne och jämför detta med en kontrollgrupp som inte utsatts för samma ämne. Det är ofta mycket svårt att visa klara orsakssamband i epidemiologiska studier eftersom halterna i miljön ofta är låga och många faktorer i regel inverkar. Däremot är det möjligt att hitta faktorer som samvarierar med den studerade effekten. För att få fram effekter snabbt görs istället för epidemiologiska studier ofta tester på djur. Ofta är koncentrationerna då mycket högre än de som normalt förekommer i miljön. Svårigheten är sedan att dra slutsatser från djurstudier, där olika kemikalier testats under kort tid och vid hög koncentration, rörande effekter på människor, som utsätts under lång tid för ämnen i låg koncentration, och ofta för många ämnen samtidigt. Det vanliga under lång tid har varit att undersöka hur ett ämne i taget påverkar olika organismer. Det har även lett till att data av den typen ligger till grund för lagstiftning och riskbedömningar av olika kemikalier. Olika gränsvärden för kemikalier som förekommer i exempelvis arbetsmiljön, som tillsatser i mat eller ftalater i leksaker är ofta satta utifrån att man identifierat en koncentration där skador uppnåtts och sedan lagt på en säkerhetsfaktor, t ex 100, som antas räcka för att skydda människor. I riskbedömningar utgår man sedan från denna förmodat säkra nivå och jämför med exponeringen från olika källor av det aktuella ämnet, utan att se hur det eventuellt kan samverka med andra ämnen. Kunskaperna om hur kemikalier påverkar miljön är i regel ännu mer bristfälliga än när det gäller hälsoeffekter. Det beror på att miljöeffekter uppmärksammats i senare tid än effekter på hälsan. De data som finns gäller ofta enskilda ämnens akuta giftighet, dvs hur hög halt som behövs för att snabbt döda eller allvarligt skada en art. I verkligheten kan det motsvaras av ett stort utsläpp av en giftig kemikalie som dödar fisk mer eller mindre omedelbart, men den vanliga situationen är att många kemikalier förekommer i relativt sett lägre halter. Om enstaka kemikalier undersökts bristfälligt, så gäller det i ännu högre grad för hur kemikalier i en blandning påverkar miljön. Fördjupning: Olika mått på akut toxicitet Ett vanligt giftighetstest som använts under mycket lång tid är toxicitet för råtta. Man undersöker ofta vid vilken dos hälften av råttorna i en grupp dör. Måttet på detta kallas LD 50. LD står för letal dödlig) dos och 50 betyder 50%. Även andra typer av toxicitetstester används, som till exempel undersöker kronisk toxicitet, skador på arvsmassa och reproduktion. Miljöeffekter som mäts kan vara på fisk, kräftdjur eller alger. Dessa arter undersöks för att se vilken effekt kemikalier har i vattenmiljön. Då testas vid vilken koncentration i vatten t ex hälften av populationen dör (LC 50 ) eller färre tex LC 10, där 10% av populationen dör. För kräftdjur tittar man istället på det man kallar för effektkoncentration. EC 50 är den koncentration där t ex 50% av populationen inte rör sig längre. För alger tittar man på motsvarande sätt på hur algernas tillväxt hämmas. Detta kallas immobilisering och effekten betecknas med IC (inhibitory concentration). I vissa tester bestäms också den högsta halt som inte orsakar någon skada eller mätbar påverkan (No Observed Adverse Effect Level, NOAEL) eller No Effect Concentration, NOEC). Dessa tester visar dock inte hormonstörande effekter, som ofta sker vid ännu lägre koncentrationer än NOEC. 5

8 Olika sätt att uppskatta blandningars effekter Cocktaileffekt eller kombinationseffekt innebär att alla ämnen i en blandning bidrar till blandningens egenskaper, som till exempel giftighet. Det kan verka självklart, men trots det bedöms i regel enbart de enskilda ingående ämnenas giftighet och inte den sammanlagda effekten. Med nuvarande testmetodik är det helt omöjligt att genomföra detta för alla tänkbara blandningar eftersom djurtester tar lång tid. Anledningar till att så få tester gjorts är att det är svårt att veta hur olika ämnen samverkar, och när det gäller ämnen i miljön är det också svårt att ta reda på alla de olika ämnen som finns närvarande. Det är också svårare att hitta samband mellan olika effekter och halter i miljön om många olika parametrar, som koncentration av olika ämnen, måste studeras. Det finns flera sätt att uppskatta blandningars giftighet. De två vanligaste kallas additionsmetoden (concentration addition) och ett koncept som utgår ifrån oberoende verkan (independent action). De är rent teoretiska metoder som bygger på att man känner de enskilda ingående ämnenas egenskaper och räknar fram en förväntad sammanlagd effekt. I additionsmetoden lägger man ihop de ingående ämnenas giftighet i proportion till deras koncentration i blandningen. Detta bygger på ett antagande om att ämnenas giftverkan fungerar på samma sätt. När man räknar utifrån oberoende verkan antas istället att ämnena kan ha olika vägar för att nå samma giftverkan och effekterna multipliceras då med varandra i stället för att adderas. För att utvärdera metoderna jämförs resultaten med uppmätta värden och då har additionsmetoden visat sig vara mest användbar, även om den kan leda till en mer försiktig bedömning än beräkningar utifrån oberoende verkan. Skillnaden är emellertid inte större än 1,5-3 gånger för studerade kemikalier. 17 Dessa båda sätt syftar till att teoretiskt väga samman de enskilda ämnenas kända egenskaper. I verkligheten kan kemikalierna i vissa fall ytterligare förstärka, men även försvaga varandras effekt, jämfört med vad som kunde förväntas utifrån beräkningsmodellerna. I en blandning där flera kemikalier förekommer och effekten blir större än vad man kan räkna ut med metoderna ovan, brukar man prata om synergieffekter. I de fall kemikalierna i blandningen förminskar varandras effekt brukar man tala om antagonistisk effekt. Miljöeffekter av blandningar Det finns olika typer av blandningar. Ett tvättmedel består av ungefär olika kemikalier som blandats. Då har blandningen en känd sammansättning, som utvecklats för att ge tvättmedlet sin funktion. När tvättmedlet når avloppet blandas det igen med andra ämnen från olika källor till en ny blandning, nu med okänd sammansättning. Så är det med alla olika kemikalier som används och sedan når miljön. För en känd blandning, som tvättmedlet, är det möjligt att testa dess egenskaper, t.ex. giftighet för fisk och det är också möjligt att göra en teoretisk beräkning av effekterna om man vet de enskilda ämnenas egenskaper. När det gäller den blandning som finns i avloppsvatten är det möjligt att testa vattnets effekter på fisk, men omöjligt att idag teoretiskt uppskatta blandningens giftighet eftersom sammansättningen är okänd. För att bestämma innehållet med kemiska analyser måste man också veta vad man letar efter för att kunna hitta det. Det finns mängder av studier som visar att många olika kemikalier som tillverkats av människan förekommer i miljön. Även när de använts som rena ämnen i en teknisk process, så blandas de med andra ämnen när de når ut i den omgivande miljön. Här tas endast upp några exempel på undersökningar där man tittat på hur olika djur eller växter påverkas av en känd blandning av kemikalier och hur väl kombinationseffekterna kan beskrivas. En av de mest undersökta grupperna av kemikalier är bekämpningsmedel, som växtskyddsmedel och biocider. De är utvecklade för att vara giftiga eftersom avsikten är att bekämpa mikroorganismer, djur eller växter och sprids 6

9 avsiktligt i miljön. Därför har deras påverkan på hälsa och miljö varit i fokus under mycket lång tid. Testkraven har också varit mer omfattande i bl a Sverige än för andra kemikalier. För bekämpningsmedel som har samma verkningsmekanism fungerar additionsmetoden som ett bra sätt att uppskatta blandningens ekotoxikologiska egenskaper. Det finns dock blandningar som avviker. Om organofosfater och karbamater blandas med andra organofosfater eller pyretroider blir giftigheten högre än när den beräknas med additionsmetoden. Denna effekt är synergistisk och innebär att de ingående ämnena förstärker varandras giftighet. Blandningar av insektsbekämpningsmedlet α-cypermetrin och olika svampbekämpningsmedel visar i de flesta fall synergistiskt verkan. En blandning av α-cypermetrin och prochloraz var 12 gånger giftigare än vad additionsmetoden kunde förutspå. För triazoler som blandades med α-cypermetrin var giftigheten 6-7 gånger högre än beräknat, medan fenpropimorph som blandades med α-cypermetrin visade antagonistisk verkan, dvs med lägre giftighet än vad additionsmetoden visade. 18 Båtbottenfärger innehåller biocider som precis som växtskyddsmedel ska vara giftiga, i detta fall för att förhindra påväxt på skrov. För blandningar som undersökts har, precis som för vissa växtskyddsmedel, synergieffekter upptäckts om man jämför med teoretiska beräkningar. För en blandning av Irgarol (som innehåller koppar) och diuron behövdes bara 5% av den individuella EC 50 för alger för att uppnå 50% effekt. Det innebär att blandningen är tio gånger giftigare än man kunde förutse med additionsmetoden. Även blandningar av diuron och zinkpyrition respektive Irgarol och zinkpyrition visade synergieffekter. En förklaring till att blandningen av koppar och zinkpyrition visar synergieffekter jämfört med additionsmetoden kan vara den snabba omvandlingen som sker till den mer giftiga formen kopparpyrition. 19 Det fanns också blandningar som uppvisade små tecken på motsatsen, dvs mindre giftighet än beräknat 20. Vid test av en blandning bestående av tre olika biocider, zinkpyrition, diuron och irgarol visade sig giftigheten för embryon vara klart lägre än vad additionsmetoden visade. Att uppskatta en båtbottenfärgs effekter med hjälp av additionsmetoden förefaller vara svårt. Hur kräftdjurs upptag av koppar påverkas av samtidig närvaro av kolnanorör har också testats. En nanometer är en miljarddels meter eller en miljondels millimeter. Kolnanorör är bara några nanometer tjocka, men längden kan vara från nanometer till decimeter. Kolnanorör misstänks kunna ha liknande effekter som asbest på lungorna. Effekterna av även denna blandning kunde förutsägas med additionsmetoden 21. Denna studie pekar också på att upptag av nanomaterial kan öka biotillgängligheten för koppar, genom att koppar fastnar på nanorören som sedan kan gå igenom membran. Blandningar av läkemedel kan också uppvisa större giftighet än förväntat. En blandning av fluoxetin, ibuprofen och ciprofloxacin hade dödlig inverkan på fisk 22. För kräftdjur och alger har additionsmetoden fungerat bra för att förutsäga giftigheten hos en blandning av diklofenak, ibuprofen, naproxen och acetylsalicylsyra, alla läkemedel mot inflammationer) 23. Detsamma gäller för blandningar av -blockerarna propranolol, atenolol och metoproplol 24. 7

10 3. Cocktaileffekter ett hot mot hälsan Foster (embryon) och barn är särskilt känsliga för kemikalier, eftersom deras kroppar ännu inte är färdigutvecklade. Inte minst gäller detta hjärnans, nervsystemets, immunförsvarets och könsorganens utveckling 25, 26, 27. De följande avsnitten tar upp kända kombinationseffekter på hjärna, nervsystem, immunförsvar och allmän utveckling hos foster, hos både människa och andra arter. Störningar av nervsystemets utveckling Tre grupper av kemikalier som var för sig är kända för att störa hjärnans och nervsystemets funktioner är metylkvicksilver 28, polyklorerade bifenyler (PCB) 29 och polybromerade difenyletrar (PBDE) 30. Både PCB och PBDE finns i många olika varianter beroende på hur många klor- eller bromatomer samma grundmolekyl försetts med. De olika varianterna brukar kallas kongener. De är vanliga miljöföroreningar som vi ofta får i oss genom konsumtion av fisk och skaldjur 31, 32. Karaktäristiskt för dessa kemikalier är att de lätt tas upp i kroppen eftersom de är fettlösliga och samtidigt långlivade i miljön. Kemikalier med sådana egenskaper kallas för bioackumulerande och persistenta. Våra kroppar innehåller mycket fetter, inte bara ren fettvävnad under huden och runt organ, utan även i membran som omger celler, liksom i nervsystemet och hjärnan. Metylkvicksilver, PCB och PBDE ansamlas i de delar av kroppen där det finns fett och kan där utöva sin giftiga verkan. Du kan läsa mer om dessa kemikalier i kapitel 7. Mellan 90 och 100 procent av metylkvicksilvret som vi får i oss via maten tas upp i kroppen via mag-tarmsystemet och transporteras till olika delar av kroppen med blodet 33. Metylkvicksilver kan fritt passera blod-hjärn-barriären 34 den selektiva barriär som reglerar utbytet av kemiska ämnen och föreningar mellan blodet och hjärnan och över moderkakan från moder till foster 35. Barn kan alltså födas med metylkvicksilver i sina kroppar. Metylkvicksilvrets nervstörande egenskaper kan leda till hörsel- och synrubbningar och nedsatt minneskapacitet, samt försämrad muskelkoordinationsförmåga 36. PCB tas upp i kroppen från föda via magtarmsystemet 37, 38. De kan även passera moderkakan mellan moder och foster 39, varför barn kan födas med PCB i sina kroppar. PCB förstör blod-hjärn-barriären genom att hämma produktionen av vissa strukturella proteiner i denna barriär. När sammansättningen av proteinerna i blod-hjärn-barriären ändras, ökar genomsläppligheten för olika ämnen vilket kan leda till tumörer. 40, 41 Då finns en risk att exponering för PCB kan leda till oväntade kombinationseffekter med många olika kemikalier som normalt inte kan passera blod-hjärnbarriären. PCB stör även utvecklingen av den del av hjärnan som kallas barken 42, 43 där bland annat information från hörseln bearbetas. Ett flertal epidemiologiska studier antyder att exponering för PCB i fosterstadiet, eller senare i livet, kan skada reflexer, försämra muskelmotorik, leda till nedsatt kapacitet hos sinnen och försämrad IQ 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50. Halterna av PBDE i miljön ökar på många håll och i människor börjar de nu närma sig PCB-halterna 51,52. PBDE tas upp i kroppen från föda 53, men kan även föras via moderkakan från moder till foster 54. Många olika djurförsök har visat att hjärnans och nervsystemets utveckling störs av PBDE 55 och en epidemiologisk studie antyder att PBDE kan orsaka försämrad muskelmotorik, minskad verbal förmåga och lägre IQ hos barn 56.Det vetenskapliga underlaget för att dessa ämnen var för sig är skadliga för hjärnans och nervsystemets utveckling är omfattande, men vad vet vi om eventuella kombinationseffekter, dvs om cocktaileffekten? 8

11 Bland flera andra har en forskargrupp från Uppsala universitet visat att metylkvicksilver, PCB och PBDE har kombinationseffekter på hjärna och nervsystem som förstärker varandras effekter och därför är exempel på synergieffekter, dvs på kombinationseffekter som är större än additiva effekter: I en studie fann de att möss exponerade för en kombination av metylkvicksilver och PCB-153 (vanligt förekommande i miljön) i individuella halter som var för sig är ofarliga visade neurologiska effekter av samma storleksordning som möss exponerade för en tio gånger högre dos av enbart metylkvicksilver 57. I en annan studie fann de att kombinationen av PCB-52 och PBDE-99 (vanligt förekommande i miljön) i individuella halter som var för sig är ofarliga gav upphov till större neurologiska effekter i möss än enbart PCB- 52 i en fem gånger högre halt än i kombinationsbehandlingen 58. I ytterligare en studie fann man att PBDE-99 i kombination med metylkvicksilver gav strukturella förändringar i nervceller vid koncentrationer där dessa kemiska föreningar var för sig inte ger några effekter 59. Fördjupning: Metylkvicksilver kan ge sämre inlärning Epidemiska akuta metylkvicksilverförgiftningar är kända från Japan och Irak under till 1970-talen, med dramatiska effekter hos både vuxna och barn. Dödsfall och neurologiska missbildningar förekom. Det finns några större befolkningsstudier, så kalllade epidemiologiska studier, där man har försökt utvärdera effekter av kronisk exponering för låga halter metylkvicksilver en normal exponeringssituation för majoriteten av oss. I en välkänd studie från Färöarna fann man samband mellan metylkvicksilverinnehåll i mödrarnas hår och navelsträngsblod och hur barnen vid sju års ålder presterade i 11 olika neurologiska tester 60. Studien antyder att kronisk exponering för låga halter av metylkvicksilver kan ge små men mätbara utvecklingsstörningar i nervsystemet. Andra studier har gett liknande resultat, men det finns även enstaka studier med motsägande resultat. I en studie av barn från Seychellerna, till exempel, kunde man inte visa något samband mellan metylkvicksilver och hur barnen presterade i sex neurologiska tester 61, 62, 63, 64, 65. En komplicerande faktor i tolkningen av resultaten från den färöiska studien var att den studerade populationen också exponerades för höga halter av PCB 66. En samverkan mellan PCB och metylkvicksilver har föreslagits förklara resultaten i Färöstudien 67. Vidare tycks resultaten från den svenska forskargruppen i Uppsala ge stöd åt att de neurologiska effekter som studerades i den färöiska studien uppkom genom kombinationseffekt i detta fall en samverkan mellan metylkvicksilver och PCB. Störningar av immunförsvarets utveckling Ett fungerande immunförsvar är livsnödvändigt för att kroppen skall kunna stå emot angrepp av bakterier, virus, parasiter, samt rensa bort genetiskt defekta celler som på sikt kan ge upphov till cancer. Det finns kritiska perioder i immunförsvarets utveckling, både i fosterstadiet och senare i livet, när exponering för kemikalier som stör denna utveckling kan leda till allvarliga brister i immunförsvaret. Bland annat misstänker man att barnleukemi kan uppkomma på detta vis. Barnleukemi ökar på många håll i världen 68, 69 liksom astma och allergier som också beror på obalanser i immunförsvaret 70,71. En cocktail av främmande kemikalier i omgivningen och i våra kroppar kan vara en del av förklaringen bakom dessa trender. Det finns en del studier som har visat effekter på immunförsvaret när olika kemikalier samverkar. Exemplen nedan illustrerar hur kemikalier kan samverka i att skapa obalanser i immunförsvaret. En kombination av halvmetallen arsenik och metallen bly är giftigare för vissa celltyper i immunförsvaret hos möss än summan av de enskilda ämnenas giftighet 72. Detta är ett exempel på synergism. Människan har spridit arsenik och bly i miljön och liknande effekter som möss uppvisar kan inte uteslutas i människa. 9

12 I en studie visade man att blandningar av klororganiska föreningar, från grupperna PCB och så kallade dioxiner, gav olika typer av kombinationseffekter (synergism, antagonism och additiva effekter) jämfört med de enskilda föreningarnas effekt på immunförsvaret i olika organismer 73. Dioxiner sprider människan i miljön ofrivilligt, främst genom förbränningsprocesser (läs mer om dioxiner i kapitel 7). Polyaromatiska kolväten (PAH) är en grupp bioackumulerande och i vissa fall cancerframkallande organiska föreningar som sprids i miljön genom alla slags förbränningsprocesser som trafik, förbränning av kol och olja, skogsbränder och vulkanutbrott. I en studie av PAH:ers effekt på immunförsvarets aktivitet, gav blandningar av PAH upphov till synergistiska kombinationseffekter 74. En annan studie visade att metallen kadmium och det polyaromatiska kolvätet benzo[a] pyren var för sig påverkade immunförsvaret, men när redan kadmiumexponerade fiskar också exponerades för benzo[a]pyren, blev effekten betydligt större än vad man förväntade sig från de enskilda kemikaliernas effekter 75. proportioner och på organutvecklingen, speciellt ryggmärgen och de delar i hjärnan och nervsystemet som är kopplade till syn och doft 76. Forskargruppen som utförde studien menar att det finns risk för liknande effekter på människans fosterutveckling, vilket är oroande då användningen av BPA är stor, samtidigt som konsumtionen av sojabaserade produkter (vegetariska alternativ till bland annat mjölkprodukter) stadigt ökar. I en nyligen utförd studie i USA på innehållet av BPA i urin, kunde BPA detekteras i 93% av alla prover 77. BPA och bekämpningsmedlet pentaklorfenol kan förekomma i miljön som kombinerade föroreningar i vatten 78, vilket kan vara skadligt för vattenlevande organismer. Kombinationseffekter med avseende på embryodöd och hjärtödem i fiskembryon exponerade för dessa föreningar kunde visas i en studie 52. Kombinationseffekten uppkom redan då fiskarna exponerades för pentaklorfenol i koncentrationer som understeg den lägsta koncentrationen för vilken effekt kan detekteras LOEC-värdet. Studien visade förekomst av både synergistiska och antagonistiska kombinationseffekter. Störningar av fosterutveckling Ett växande foster (embryo) genomgår serier av noggrant koordinerade faser av celltillväxt, celldöd och bildning av organ. Obalanser i dessa faser leder till utvecklingsstörningar, vilket kan resultera i att fostret missbildas eller dör. Det finns många exempel på dokumenterade kombinationseffekter med avseende på fosterutveckling. Nedan följer några exempel: I en studie av effekterna av bisfenol A (BPA), en vanlig råvara vid tillverkning av bl a polykarbonat- och epoxiplast och genistein som är en östrogenliknande förening i sojabönor, fann man hos råttfoster tydliga synergistiska effekter med avseende på olika kroppsdelars Metallerna järn och aluminium sprids i stora mängder i miljön. Några användningsområden med spridning till miljön är fällningskemikalier i vattenreningsverk, kosttillskott och mediciner, samt industriella processer. I kombination kan dessa metaller vara skadligare för fosterutvecklingen hos vissa vattenlevande organismer än metallerna var för sig. I embryon av musslor och sjöborrar har man observerat varierande grader av kombinationseffekter från additiva till synergistiska mellan järn och aluminium 53. Embryona slutade utvecklas, missbildades, eller dog. 10

13 4. Hormonstörande ämnen och reproduktionstoxicitet Ett väl fungerande hormonsystem är en nödvändighet för en rad fysiologiska processer i kroppen, som fortplantningsförmåga, ämnesomsättning och nervsystemets utveckling. Hormonsystemet, som egentligen består av ett antal parallella system för olika funktioner, är organiserat i flera nivåer med återkopplingar sinsemellan. För att en viss fysiologisk funktion ska upprätthållas krävs oftast att flera hormoner produceras, frisätts och verkar på ett korrekt sätt. Denna uppbyggnad skapar många möjliga måltavlor (se figur) för hormonstörande (eller endokrinstörande) ämnen, vilket också ökar risken för kombinationseffekter genom att olika substanser, trots att de verkar på skilda nivåer, kan störa samma process. Kemiska ämnen som stör hormonsystemets funktion och därigenom orsakar negativa hälsoeffekter brukar kalllas hormonstörande ämnen. Hormonstörande ämnen finns i ett brett spektrum av produkter, exempelvis bekämpningsmedel, plaster, textilier och läkemedel. De förekommer också naturligt i vissa växter och mögelsvampar. Hormonstörande ämnen har en stor geografisk spridning och kan ge upphov till skadliga effekter hos såväl människa som andra djurarter, däribland fåglar, fiskar och kräldjur 79, 80, 81. Epidemiologiska studier har under senare år påvisat samband mellan exponering för hormonstörande ämnen och bland annat fetma, diabetes, ADHD och missbildningar på urinvägar och könsorgan, vilket väckt frågan om dessa ämnens betydelse för folkhälsan 82, 83, 84, 85. De första hormonstörande ämnena identifierades genom sina likheter med det kvinnliga könshormonet östrogen och länge ansågs just den kemiska likheten med kroppsegna hormoner, samt förmågan att imitera dessa, förklara den hormonstörande effekten. I takt med att nya substanser identifierats har fler mekanismer kartlagts och det är numera känt att hormonstörande ämnen påverkar även övriga nivåer i hormonsystemen. Denna grupp av föreningar skiljer sig också på flera viktiga punkter från andra giftiga ämnen. Ett grundkoncept inom toxikologi är att utifrån iakttagelser vid exponering för en viss dos kunna förutsäga vad som sker vid lägre doser. Detta har visat sig särskilt svårt för hormonstörande ämnen och i vissa fall är effekterna rakt motsatta vid exponering för låg och hög dos. Ett exempel är ftalaten DEHP, som i låga doser (10 mg/kg) påskyndar pubertetsutvecklingen hos försöksdjur medan höga doser (750 mg/kg) istället försenar utvecklingen 86. Effekterna av hormonstörande ämnen upptäcks ofta långt under NOECvärdena och missas därför med traditionella testmetoder. Vilka effekter som uppstår vid exponering för hormonstörande ämnen är dessutom starkt beroende av tidpunkten för exponering samt halterna av kroppens egna hormoner 87, 88,89. Ett tidsintervall som är särskilt känsligt är fosterstadiet hos pojkar, där utvecklingen är kritiskt beroende av testosteron. Pojkar med en hormonrubbning som gör att testosteron helt saknas eller hindras i sin verkan kommer att födas som pseudohermafroditer, dvs med kvinnliga yttre könsorgan trots att de har testiklar, medan mildare störningar ger en lägre grad av feminisering. Många forskare har därför valt att studera effekterna av hormonstörande ämnen, både enskilda substanser och blandningar, på fosterutvecklingen hos handjur, främst råttor. Härigenom har man kunnat identifiera ett kritiskt tidsfönster (dagarna 15,5-19,5 i fosterstadiet), inom vilket exponeringen måste ske för att hanarna ska feminiseras. Under samma tidsintervall är även honorna sårbara, men då istället för ämnen som liknar testosteron och därigenom ger en oönskad maskulinisering 90. Med hänsyn tagen till människans fosterutveckling innebär detta att barnet sannolikt är känsligast under veckorna Kombinationseffekter på utveckling och reproduktion För att identifiera och gradera en hormonstörning hos pojkfoster brukar man förutom att mäta halterna av testosteron även undersöka två sorters missbildningar eller avvikelser i urinvägar och könsorgan som uppkommer vid testoste- 11

14 ronbrist: hypospadi och kryptorkism. Hypospadi är en missbildning där urinröret mynnar på penisens undersida, medan kryptorkism innebär att testikeln inte vandrat ner i pungen från ljumskkanalen eller bukhålan. Ytterligare ett vanligt tecken på störd testosteronfunktion är ett reducerat avstånd mellan ändtarm och könsorgan (anogenitalt avstånd, AGD), vilket sannolikt är den känsligaste markören för rubbad testosteronfunktion 91. Kombinationseffekter under fosterutvecklingen har dokumenterats för såväl föreningar inom samma kemiska grupp (t ex ftalater) som aktiva substanser i olika produktkategorier, exempelvis plaster och bekämpningsmedel 92, 93, 94. Även kemikalier som har olika verkningsmekanismer eller måltavlor kan ge upphov till kombinationseffekter, liksom blandningar där de enskilda substanserna förekommer i sådana halter att de inte orsakar någon skada (No Observed Adverse Effect Level, NOAEL) 95, 96. Dessa iakttagelser vederlägger den tidigare allmänt accepterade 97 teorin att kombinationseffekter bara kan uppstå då varje ämne förekommer i doser som överstiger dess NOAEL och för kemikalier som verkar på samma sätt. Vanligen är det möjligt att uppskatta effekterna relativt väl med hjälp av dosadditionsmodellen, men det finns också exempel på blandningar som ger upphov till synergistiska effekter, vilka är svårare att förutsäga 98, 99, 100. Sammantaget kan man säga att människans fortplantning kan påverkas i mycket lägre koncentrationer än de som ger akuta effekter på barn och vuxna. Som nämnts tidigare fungerar ofta dos-additionsmodellen väl för att förutsäga kombinationseffekter. I ett experiment med en blandning av sex ftalater och fyra bekämpningsmedel följde sju av åtta parametrar (bl a missbildningar) den beräknade dos-additionskurvan 101. Ett annat exempel på dos-addition är hämningen av testosteronproduktion hos råttfoster som exponerats för en ftalatblandning (DEHP, DBP, BBP, DiBP, DPP) 102. Kombinationseffekter av hormonstörande ämnen är inte begränsade till fosterutvecklingen eller de processer som regleras av testosteron. En cocktail bestående av sju östrogena substanser utvärderades i ett test där ämnen med östrogena egenskaper identifierades genom att de ökade livmoderns vikt, och man fann en markant kombinationseffekt. Blandningen bestod av nonylfenol, bisfenol A (BPA), metoxyklor, genistein, östradiol, dietylstilbestrol och etinylöstradiol, i doser som var och en var verkningslösa, och den fördubblade livmodervikten hos de behandlade råttorna 103. Också en blandning av två växtöstrogener (daidzein och genistein) och sex syntetiskt framställda föreningar (metoxyklor, o,p-ddt, oktylfenol, bisfenol A, beta-hexaklorocyklohexan och 2,3-bis(4-hydroxyfenyl)- propionitril) gav signifikant högre livmodervikt då de analyserades i samma typ av test 104. Effekten var dos-additiv och uppstod vid så låg dos som 1/10 av LOAEL (för de enskilda föreningarna). Pubertetsutvecklingen är ett annat exempel på en fysiologisk process som påverkas av ämnen med östrogena egenskaper. Samtidig exponering för genistein och metoxyklor gav honorna en tidigare och hanarna en senare pubertetsstart än icke-exponerade djur 105. Förutom i djurstudier undersöks potentiellt hormonstörande ämnen, samt kombinationseffekter av dessa, ofta i cellkulturer, med så kallade in vitro-tester. Genom att isolera celler från något av de organ där det aktuella hormonet verkar är det möjligt att på ett mer direkt vis än i djurförsök undersöka om en kemikalie förstärker, motverkar eller tar rollen av det kroppsegna hormonet. Fördelen med denna typ av tester är att de inte nödvändigtvis kräver försöksdjur. De är också kostnadseffektiva och innebär att det går att analysera ett stort antal ämneskombinationer. Cellkulturer förmår bara att fånga upp effekter på en nivå i hormonsystemet, varför ett resultat från denna sorts tester vanligen och kan därför behöva kompletteras med försöksdjursstudier. Exempel på blandningar som visat sig ge upphov till östrogena kombinationseffekter i cellbaserade tester är UV- 12

15 filter (synergistisk, NOEC), läkemedel (synergistisk, NOEC), växtöstrogener (koncentrationsadditiv) och parabener (koncentrationsadditiv) 106, 107, 108, 109. På motsvarande vis har antiandrogena effekter dokumenterats för olika blandningar av bekämpningsmedel 110, 111. In vitro-metodiken har gått framåt mycket på senare tid, vilket kommer att leda till helt nya möjligheter för testning och nya teststrategier. Även om en majoritet av de studier som publicerats kring kombinationseffekter av hormonstörande ämnen har behandlat könshormonreglerade funktioner så finns det andra intressanta exempel. Ett amerikanskt forskarteam visade 2005 att en blandning av 18 polyhalogenerade aromatiska kolväten (däribland 12 PCB och 2 dioxiner) hämmade sköldkörtelns funktion (frisättning av tyroxin) hos råttor. Vid låga, miljömässigt relevanta, doser var effekten dosadditiv, medan den vid högre doser var synergistisk 112. Att avgöra vilken betydelse hormonstörande ämnen har för dagens folkhälsoproblem är ingen lätt uppgift. De studier som redovisats här ger emellertid all anledning till oro. Detta inte minst sedan de hormonrelaterade störningarna ökat kraftigt de senaste decennierna. Exempelvis var spermiekoncentrationerna bara hälften så höga år 1990 som femtio år tidigare och antalet pojkar som föds med urinrörets mynning på penisens undersida ökar i såväl Europa som Nordamerika 113, 114, 115. Den kraftiga förändringen under kort tid samt iakttagelsen att andra generationens invandrare följer det nya hemlandets statistik indikerar starkt att den bakomliggande förklaringen är en eller flera miljöfaktorer 116. Epidemiologisk forskning har traditionellt sett fokuserat på enskilda föreningar eller grupper av strukturellt likartade substanser, men nyligen publicerades en studie som analyserade 121 hormonstörande ämnen i bröstmjölk hos danska och finska kvinnor 117. Finland har en låg och Danmark en hög frekvens av reproduktiva störningar, varför man önskade utreda om orsaken låg i en skillnad i kemikalieexponering. Resultatet var entydigt: proverna från Danmark innehöll avsevärt mer av de hormonstörande ämnena än de finska proverna. Troligen uppstår alltså kombinationseffekter mellan de kemikalier vi har i blodet, något som sedan yttrar sig i form av bland annat testikelcancer och urogenitala missbildningar. Om andra sjukdomar och störningar, såsom diabetes och ADHD, kan kopplas till en generellt högre kemikalieexponering är ännu inte undersökt, men sådana studier vore förstås värdefulla. Fördjupning Östrogener skadar miljön Östrogenliknande substanser har uppmärksammats också för sina miljöfarliga egenskaper. Under tidigt 1990-tal iakttog forskare tydligt östrogena effekter hos fisk nedströms reningsverk i England, något som senare dokumenterats även i Sverige, vilket innebar ett ökat intresse för frågan 118, 119. Som markör användes i dessa studier (liksom i många andra) koncentrationen av vitellogenin, ett leverprotein vars produktion är starkt kopplad till exponering för östrogena ämnen. Även om antalet studier är begränsat har man kunnat påvisa kombinationseffekter av östrogena föreningar även hos fisk. En blandning av 17 -östradiol (kroppseget östrogen), 17 -etinylöstradiol (p-pilleröstrogen), bisfenol A, nonylfenol och oktylfenol inducerade vitellogeninproduktion på ett koncentrations-additivt sätt hos sötvattensarten Phimephales promelas (en karpfisk) 120. På motsvarande sätt visade sig en blandning av östradiol, etinylöstradiol och bisfenol A höja vitellogeninkoncentrationerna hos havsabborre 121. Även i detta fall var effekten koncentrationsadditiv. I likhet med flera andra nämnda studier uppstod den östrogena effekten i de båda fiskexperimenten vid doser där de enskilda ämnena var verkningslösa. 13

16 Fördjupning Kombinationseffekter på manliga hormoner En nyligen publicerad studie av Sofie Christiansen och hennes medarbetare vid Danmarks Tekniske Institut illustrerar på ett bra sätt flera av dessa aspekter 122. I studien undersöktes en blandning av fyra kemikalier med olika användningsområden, nämligen ftalaten DEHP, bekämpningsmedlen vinclozolin och prochloraz, samt läkemedlet finasterid. Samtliga dessa fyra föreningar är väl dokumenterade som hormonstörande ämnen, men med olika måltavlor. DEHP minskar produktionen av testosteron från kolesterol (måltavla 3, se figur 1), vinclozolin hindrar androgenen dihydrotestosterons (DHT) verkan genom att blockera dess inbindning till androgenreceptorn (måltavla 5), Finasterid (läkemedel mot godartad prostataförstoring) blockerar omvandlingen av testosteron till DHT (måltavla 4), medan prochloraz har flera av dessa steg som måltavlor (3 och 5) 123, 124, 125, 126,127. Blandningen visade sig ge upphov till både dos-additiva och synergistiska kombinationseffekter på fosterutvecklingen, beroende på vilken parameter som analyserades. Det anogenitala avståndet (AGD) hos exponerade råttor minskade på ett dos-additivt vis, medan effekten var synergistisk med avseende på hypospadier. Denna missbildning observerades vid 3-4 gånger lägre doser än vad som beräknats i den teoretiska modellen för dos-addition. Ytterligare ett intressant resultat från studien var att AGD reducerades vid exponering för en blandning där doserna av varje enskilt ämne motsvarade NOAEL. Även andra typer av blandningar kan störa fosterutvecklingen vid NOAELdoser (eller lägre). Exponering för en cocktail av fem fungicider (svampdödande bekämpningsmedel), där de ingående doserna var så låga som 25% av NOAEL, gav en hög frekvens (>40%) av hypospadier hos den hanliga avkomman. Samtidigt såg man även en signifikant förändring av AGD hos såväl han- som hondjur

17 Figur 1. Exempel på hormonell reglering och möjliga måltavlor för hormonstörande ämnen. Från hypotalamus frisätts hormonet GnRH (måltavla 1) som verkar på hypofysen och ger frisättning av hormonet LH (måltavla 2). I testikeln inducerar LH produktion av testosteron från kolesterol (måltavla 3). I prostatan omvandlas sedan testosteron till dihydrotestosteron (måltavla 4), en mer potent androgen*, som verkar genom att binda till androgenreceptorn (måltavla 5). Via en återkopplingsmekanism styr nivåerna av testosteron även hur mycket GnRH och LH som frisätts från hypotalamus respektive hypofysen (måltavla 6 och 7). Samtliga dessa steg är potentiella måltavlor för hormonstörande ämnen. Hypotalamus *Androgener är en grupp av könshormoner som styr könsutvecklingen hos män. De utövar sin effekt genom att binda till en specifik receptor, androgenreceptorn. De två viktigaste androgenerna är testosteron och dihydrotestosteron (DHT). 6 1 GnRH Hypofys 2 LH 7 Testikel Prostata kolesterol testosteron Testosteron kolesterol DHT AR 15

18 5. Politik och lagstiftning på kemikalieområdet Kemikalielagstiftningen går tillbaka långt i tiden, inom EU till 1960-talet. Reglerna som rör industrikemikalier inom EU har nyligen omarbetats. En direkt gällande förordning kallad REACH 129 (Registration, Evaluation, Authorisation and restrictions of CHemicals) trädde i kraft Registreringsreglerna ställer krav på data för ämnen inom vissa volymintervall, men fokus ligger på de enskilda ämnena. Det innebär att kunskapen om ämnena kommer att öka, men det ger inte automatiskt kunskap om blandningar och kombinationseffekter eller hormonstörande effekter. Vilka egenskaper som måste testas för registreringen beror också på hur mycket som tillverkas eller importeras av ämnet. Ju större volymer, desto mer testdata krävs. För ämnen som tillverkas i kvantiteter mellan ett och tio ton ska toxikologiska data tas fram om hudirritation, ögonirritation, hudsensibilisering, mutagenicitet och akut toxicitet. Miljöeffekter som ska undersökas gäller toxicitet i vattenmiljö för kräftdjur och alger respektive lättnedbrytbarhet. För ämnen som tillverkas i volymer över 100 ton ställs högre krav på data, som omfattande reproduktionsstudier, toxicitet för jordlevande organismer, kroniska toxicitetstester på fisk och kartläggning av spridningsvägar i miljön. Omvänt saknas krav på ämnen i volymer under 1 ton, vilket faktiskt är merparten av de ämnen som kan finnas på marknaden. För kemiska produkter gäller även CLP-förordningen 130 om klassificering, märkning och förpackning av produkter. Den tar upp hur blandningar ska klassificeras och märkas, men i de allra flesta fall utgår man då från data för de enskilda ämnena. För ämnen i kvantiteter under tio ton räcker inte den information som tas fram genom REACH för att kunna klassificera ämnena korrekt. Blandningar märks utifrån sina fysikaliska egenskaper (brandfara, explosivitet mm), hälsoeffekter (giftighet, cancer, reproduktionsstörningar mm) och miljöeffekter (främst för vattenlevande organismer som fisk, kräftdjur och alger). Det är bara för akut förgiftning för djur och växter på land eller i vatten som man i vissa fall försöker ta hänsyn till hur olika ämnen samverkar i blandningen. Det finns annan lagstiftning på miljöområdet där man istället tittar på tillståndet i miljön. Exempel är ramdirektivet för vatten 131 som bland annat sätter gränsvärden för vissa ämnen i vatten och industriemissionsdirektivet (IED) 132 som sätter gränser för utsläpp till luft och krav på bästa möjliga teknik. Ramdirektivet för vatten sätter upp miljökvalitetsnormer för 33 prioriterade ämnen. I det tekniska vägledningsdokument för miljökvalitetsnormer som håller på att utvecklas kommer blandningar att beröras. De blandningar av olika ämnen som uppträder i luft och vatten är alla oavsiktliga, och sammansättningen blir därför svårare att förutsäga. Lagstiftningen för bekämpningsmedel, dvs växtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EG) och biociddirektivet (98/8/ EG) reglerar användningen av växtskyddsmedel (medel som huvudsakligen används i jordbruket och i parker, golfbanor och hemträdgårdar) och biocider (hit hör övriga bekämpningsmedel, t ex träskyddsmedel, båtbottenfärger, råttgifter, desinfektionsmedel), Lagstiftningen för växtskyddsmedel har nyligen omarbetats och direktivet ersätts av växtskyddsmedelsförordningen 1107/2009/EG, som skall tillämpas från 14 juni Den ställer bl a utökade krav på att resthalter av flera olika bekämpningsmedel i livsmedel eller foder inte får ha skadlig effekt på hälsan. Även för biocider håller lagstiftningen på att ses över och även där blir det en kommande förordning. 16

19 6. Vägar framåt Naturskyddsföreningen har sedan lång tid arbetat med kemikalier, dels med analys och kartläggning av miljögifter i pilgrimsfalk, havsörn och konsumentprodukter, dels med miljömärkningen Bra Miljöval och konsumentguidning, dels med förslag på utvecklad lagstiftning på svensk och internationell nivå, inklusive förslag på förbud av enskilda kemikalier som DDT eller tekniker som klorgasblekning av papper. Föreningens policy för miljögifter beskriver målsättningar, ställningstaganden och åtgärder för att bland annat riksdagens mål om en giftfri miljö inom en generation ska kunna uppnås. Försiktighetsprincipen och förorenarens ansvar är två grundstenar i policyn, dvs att förebyggande åtgärder ska vidtas redan vid osäkerhet om miljö- och hälsohot, och att förorenaren ska täcka kostnaderna för dessa. En central åtgärd är att kräva att alla som använder kemikalier hela tiden ska ersätta och söka alternativ till farliga ämnen. Genom miljömärkningen Bra Miljöval gör föreningen det enklare för konsumenter att följa utbytesprincipen i vardagen. Bra Miljöval sätter gränser för vilka egenskaper hos en kemikalie som kan accepteras med utgångspunkten är att ju mindre giftiga kemikalierna är som enskilda ämnen, desto lägre bör den kombinerade giftigheten sannolikt bli. Med stärkta grundläggande lagkrav på bättre kunskaper och data om exempelvis kombinationseffekter kan spjutspetskrav på den punkten utvecklas inom miljömärkningen. Det är viktigt att inse att miljömärkningens syfte är att vägleda konsumenter till de relativt bättre produkterna, och att märkningen inte kan ersätta lagstiftning för att begränsa de farligaste ämnena eller teknikerna. Denna rapport har beskrivit vad som är känt idag om blandningars giftighet och vilka luckor som finns i dagens lagstiftning. Det finns tyvärr anledning till stor oro. De kombinationseffekter som dokumenterats i djurförsök, exempelvis förskjuten pubertetsutveckling och missbildningar av könsorganen, är samma typ av störningar som ökat kraftigt i befolkningen under senare år. Effekterna uppstår dessutom redan vid nivåer som uppmätts i naturen, eller betraktas som säkra enligt dagens riskbedömningsmetodik. Att forskare dessutom visar att hormonstörande ämnen kan förstärka varandras effekter är extra skrämmande, särskilt när de förekommer i stort antal och med en stor geografisk spridning. Det krävs därför skyndsamma åtgärder för att Rädda mannen, vilket självfallet innebär att skydda även barn och foster, och därmed också kvinnor. En första åtgärd är att se över systemet för riskbedömningar. Trots att behovet av data och kunskap är stort finns allvarliga brister, exempelvis att kombinationseffekter inte bedöms trots att forskningen tydligt visar att sådana finns. I människors blod finns en cocktail av hundratals kemikalier och att bedöma dessa var för sig utan att ta hänsyn till kombinationseffekter är inte försvarbart. Ett argument mot att inkludera kombinationseffekter i riskbedömningen har varit att de tänkbara interaktionerna är oändliga och att tillförlitliga beräkningsmodeller saknats. Vår genomgång visar emellertid att det numera finns väl fungerande modeller att tillämpa på hormonstörande ämnen. Dosadditionsmodellen kunde i de flesta fall förutsäga kombinationseffekter med hög precision och visade sig tillämpbar även på substanser med olika verkningsmekanismer. Oberoende verkan-modellen däremot underskattade genomgående effekterna 133, 134. Därför bör dos-additionsmodellen introduceras så snart som möjligt i riskbedömningssammanhang, samtidigt som forskningen om nya testmetoder förstärks. En annan viktig aspekt vid riskbedömning av hormonstörande ämnen är att identifiera särskilt känsliga grupper så att de kan skyddas. Känsligheten varierar mellan olika tidsperioder i livet och med halterna av kroppens egna hormoner. En ökad sårbarhet kan också uppstå som följd av genetisk variation mellan olika individer eller befolkningsgrupper. Därtill är ämnets egenskaper centrala. Exempelvis är pojkfoster mycket känsliga för substanser som hämmar testosteron medan förpubertala flickor är extra sårbara för 17

20 ämnen med östrogen verkan. Ökad kunskap om enskilda kemikalier är också grunden för att kunna förutse möjliga kombinationseffekter och utveckla modeller för riskbedömning. Ytterligare forskning kring hormonstörande ämnen, såväl enskilda substanser som blandningar, bör därför prioriteras samtidigt som åtgärder snabbt vidtas för att stärka skyddet för de mest utsatta. Den rapport från 2009 som fastslog att danska två-åringar exponeras för sådana nivåer av hormonstörande ämnen att deras hälsa riskeras visar på behovet av snabba åtgärder 135. När det gäller klassificering och märkning av blandningar bör de enkla teoretiska modellerna snabbt börja användas för att åtminstone i någon mån ta hänsyn till kombinationseffekter. Det är svårare att i dagsläget se hur de oavsiktliga blandningar som finns i vatten och luft ska hanteras. I vissa fall kan giftigheten testas, men det är inte alltid realistiskt och i sådana fall måste ämnena bedömas utifrån deras inneboende egenskaper, i linje med försiktighetsprincipen. När väl ämnen är mer eller mindre kartlagda krävs beslut om någon form av reglering. Redan misstanke om farliga egenskaper, såsom giftighet, hormonstörande egenskaper eller persistens kombinerad med bioackumulerande förmåga bör sätta stopp för introduktionen av nya ämnen och leda till utfasning av befintliga. Det kräver i sin tur en reformering av kemikalielagstiftningen. REACH-förordningen, exempelvis, måste allmänt sett inkludera ämnen i lägre volymer och modifieras så att det blir lättare att få till stånd tillståndsprövning eller restriktioner. När det gäller hormonstörande ämnen är fyra områden viktig att fokusera på i REACH och övrig kemikalielagstiftning. Det är krav som miljöroganisationer i hela Europa står bakom, se bilaga. För det första är det viktigt att omgående lägga mer resurser på arbetet med att identifiera och föra in kända och misstänkta hormonstörande ämnen inom ramen för REACH, särskilt i de fall då barn och kvinnor i fruktsam ålder kan tänkas exponeras. För det andra behöver kraven på substitution av ämnen skärpas i REACH. Särskilt utifrån insikten om cocktaileffekter bör hormonstörande ämnen framöver automatiskt räknas till de ämnen som i REACH klassas som särskilt farliga, och för sådana bör tillstånd aldrig medges om det finns mindre farliga alternativ. För det tredje bör information om sådan klassning alltid vara transparent och fullt tillgänglig för konsumenter och företag som använder kemikalier i sin verksamhet. För det fjärde krävs framöver en genomgripande reformering av samtliga kemikalieregler inom EU, så att ämnen som är hormonstörande, enligt kriterier i linje med försiktighetsprincipen, alltid blir föremål för regleringsåtgärder. Naturskyddsföreningen har i olika sammanhang lämnat en rad förslag på sådana reformer för en politik för en giftfri miljö, som bland annat innebär att mannens fertilitet kan skyddas. 18

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,

Läs mer

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik,

Läs mer

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Ordförande European Environmental Bureau Vi klarar inte målet om en Giftfri miljö Utmaning

Läs mer

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Riskfraser för utfasningsämnen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska

Läs mer

Farliga ämnen i avfallet

Farliga ämnen i avfallet Farliga ämnen i avfallet - Hur förebygger vi kemikalierisker i avfallet? - Strategier för minskade risker med kemikalier i varor Mona Blomdin Persson Sekretariatet Strategier och styrmedel www.kemi.se

Läs mer

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:572 av Åsa Westlund (S) Hormonstörande ämnen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,

Läs mer

Cecilia Hedfors. t.f. avdelningschef miljögifter

Cecilia Hedfors. t.f. avdelningschef miljögifter Cecilia Hedfors t.f. avdelningschef miljögifter Sveriges största miljöorganisation Naturskyddsföreningen Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden Kemikalienätverket Med över 1200 ideellt

Läs mer

Mervärden med ekologisk mat och kopplingen till miljökvalitetsmålen

Mervärden med ekologisk mat och kopplingen till miljökvalitetsmålen Mervärden med ekologisk mat och kopplingen till miljökvalitetsmålen Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 Upplägg Miljökvalitetsmålen Varför ekologiskt?

Läs mer

Upphandling av lekplatsmaterial

Upphandling av lekplatsmaterial Upphandling av lekplatsmaterial För att uppnå miljömålet, Giftfri miljö krävs det ett omfattande kontrollarbete rörande innehåll av farliga ämnen i kemikalier och varor. Det nationella miljömålet har införlivats

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag www.kemi.se

Handlingsplan för en giftfri vardag www.kemi.se Handlingsplan för en giftfri vardag Förutsättningar Perioden 2011 2014 25 mnkr per år i 4 år Delredovisningar 2012 och 2013 Slutredovisning 31/12 2014 Förslag på åtgärder 2015 2018 Samarbete med en rad

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

Handlingsplan Giftfri vardag för barn och ungdomar. Kristina Henriksson

Handlingsplan Giftfri vardag för barn och ungdomar. Kristina Henriksson Handlingsplan Giftfri vardag för barn och ungdomar Kristina Henriksson Giftfri vardag en kort historik 2010 Kemikalieinspektionen fick medel för att ta fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier.

Läs mer

Kemikalier i barns vardag

Kemikalier i barns vardag Kemikalier i barns vardag Christina Larsson Kemikalieinspektionen Barn är särskilt känsliga Inte färdigutvecklade Utforskar sin omvärld, biter och suger på saker Nära golvet damm Små kroppar, hög ämnesomsättning

Läs mer

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Är maten giftig? När är det fara å färde? Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de

Läs mer

Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier.

Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier. Europa väljer väg Kampen hårdnar om EUs nya kemikalielagstiftning Kemiindustrins massiva lobbykampanj hotar nu att kraftigt försämra förslaget till ny kemikalielag i EU. Men det finns fortfarande möjlighet

Läs mer

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Kemikalier i varor Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Inledning vid slutkonferensen den 9 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen

Läs mer

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Utvärdering av HÄMI i Saltsjöbaden 6 feb 2014 Per Nordmalm, KemI 2014-02-04 Miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö Förekomsten av ämnen i miljön som

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

Kemikalier: Vän eller fiende?

Kemikalier: Vän eller fiende? Kemikalier: Vän eller fiende? Anna Beronius Christina Rudén, Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur Mjuk

Läs mer

Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2

Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2 2014-06-27 1 Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2 Det borde vara alla kommuners mål: Att minska mängden skadliga kemikalier som kommuninvånarna

Läs mer

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället?

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Miljömålskonferens Kemikalier och Giftfri miljö Skåne 2014-03-14 Per Nordmalm Kemikalieinspektionen Vad kostar miljögifterna

Läs mer

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen På de efterföljande sidorna kommer det finnas ett förslag på vad som kan sägas till respektive bild. Men det är upp till dig om

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Vad är kosmetika? Exempel på produkter som täcks av Kosmetikaförordningen: Tvål, skrubb, duschtvål, ansiktsrengöring. Schampo, balsam, inpackningar

Vad är kosmetika? Exempel på produkter som täcks av Kosmetikaförordningen: Tvål, skrubb, duschtvål, ansiktsrengöring. Schampo, balsam, inpackningar Fräsch på riktigt Vad är kosmetika? Exempel på produkter som täcks av Kosmetikaförordningen: Tvål, skrubb, duschtvål, ansiktsrengöring Schampo, balsam, inpackningar Hårsprej, gel, vax och oljor Tandkräm

Läs mer

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Disposition Bakgrund Flödet i samhället av läkemedel och

Läs mer

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel

Läs mer

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Henrik Kjellin 019-21 14 18 Box

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor

Handlingsplan för giftfria förskolor Handlingsplan för giftfria förskolor 151120 Innehåll Varför ska Höörs förskolor bli giftfria?... 4 Varför är barn extra känsliga... 4 Vem ska utföra åtgärderna?... 4 När ska åtgärderna utföras?... 5 Hur

Läs mer

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning Lars Drake Vetenskaplig rådgivare, KemI Adjungerad professor, SLU Hälsoeffekter av kadmium Benbrott Njurskador Cancer Fertilitet (misstänkt)

Läs mer

Giftfri förskola inköpstips

Giftfri förskola inköpstips Giftfri förskola inköpstips Välj produkter som är tillverkade inom EU, Norden eller Sverige EU:s kemikalielagstiftning reglerar vilka ämnen som får finnas inom unionen. Det medför att produkter tillverkade

Läs mer

Aktuella frågor om kemikalier inom EU

Aktuella frågor om kemikalier inom EU Aktuella frågor om kemikalier inom EU Anne Marie Vass 2015 02 20 Fokus i Sverige och EU Giftfri miljö Giftfri vardag Nationell lagstiftning Cirkulär ekonomi REFIT Program för enklare och billigare EU lagstiftning

Läs mer

Direkt torkning och dioxiner/pcb

Direkt torkning och dioxiner/pcb Direkt torkning och dioxiner/pcb Alexey Solyakov, Tekn Dr Avdelningen för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Alexey.Solyakov@sva.se den 8-9 april 2015 Dioxiner/PCB

Läs mer

Allt du (inte) vill veta om plast. Mikael Karlsson, ordförande Ulrika Dahl, chef miljögifter

Allt du (inte) vill veta om plast. Mikael Karlsson, ordförande Ulrika Dahl, chef miljögifter Allt du (inte) vill veta om plast Mikael Karlsson, ordförande Ulrika Dahl, chef miljögifter Plast i vardagen viktigt i vardagen! Plast behövs för att dagens samhälle ska fungera. Tex: dator, kylskåp, bilar,

Läs mer

Så kan du minska kemikalierna i din vardag

Så kan du minska kemikalierna i din vardag Så kan du minska kemikalierna i din vardag Kontakta oss gärna Om du har frågor kan du vända dig till Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro. Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2606 av Ulf Berg m.fl. (M) Giftfri miljö

Motion till riksdagen 2015/16:2606 av Ulf Berg m.fl. (M) Giftfri miljö Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2606 av Ulf Berg m.fl. (M) Giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kunskapsportal

Läs mer

En giftfri jul. Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00

En giftfri jul. Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 En giftfri jul Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 Upplägg Kemikalier/gifter Var kommer de ifrån? Vad kan de orsaka? Hormonstörande ämnen Cocktaileffekten

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i vår vardag samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i varor- vad är problemet? www.miljosamverkanskane.se Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Läs mer

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016 Anna Nylander Utredare Innehåll Kort om KemI och vad vi gör Giftfri vardag olika utmaningar Barns extra känslighet Vilka regler som gäller för

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2460 av Annie Lööf m.fl. (C) Giftfri vardag

Motion till riksdagen: 2014/15:2460 av Annie Lööf m.fl. (C) Giftfri vardag Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2460 av Annie Lööf m.fl. (C) Giftfri vardag Sammanfattning För att tillverka ett kilo textil används i genomsnitt fyra kilo kemikalier. På 50 års tid har kemikalieproduktionen

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Handlingsplan för giftfria Förskolor

Handlingsplan för giftfria Förskolor Handlingsplan för giftfria Förskolor Billinge/Stehag Förskolor Innehåll Varför ska Billinge/Stehags förskolor bli giftfria? Sid 3 Varför är barn extra känsliga? Sid 4 Vem ska utföra åtgärderna? Sid 5 När

Läs mer

SBN 2014.0181 Bilaga 1. Kemikalieplan - för en giftfri förskola i. Karlskoga kommun. Antagen datum: 2015-12-15 KF 203.

SBN 2014.0181 Bilaga 1. Kemikalieplan - för en giftfri förskola i. Karlskoga kommun. Antagen datum: 2015-12-15 KF 203. SBN 2014.0181 Bilaga 1 Kemikalieplan - för en giftfri förskola i Antagen datum: 2015-12-15 KF 203 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 s arbete med giftfria förskolor 1.2 Kemikalieplanen 1.3 Kemikalier

Läs mer

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (registrering, utvärdering, godkännande

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Politik för att skapa förutsättningar för en giftfri miljö

Politik för att skapa förutsättningar för en giftfri miljö Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3165 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) Politik för att skapa förutsättningar för en giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Innehåll. Antagen av Naturskyddsföreningens rikstyrelse 17 november 2011.

Innehåll. Antagen av Naturskyddsföreningens rikstyrelse 17 november 2011. Policy Miljögifter Innehåll 1. Vår vision om en giftfri miljö 1 2. Den förgiftade vardagen 2 Farlighet och risk 3 Hormonstörande ämnen 3 Cocktaileffekter 4 Kemikalier i varor 5 Barn och kemikalier 6 Kemikalier

Läs mer

Gurkmeja. Curcuma longa.

Gurkmeja. Curcuma longa. Gurkmeja Gurkmeja är en vackert blommande planta i familjen Zingiberaceae. Gurkmeja används ofta för färgning och smak i curryblandningar. Modern forskning pekar på att gurkmeja kank förebygga demens,

Läs mer

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet helen.hakansson@ki.se Vad jag gör Forskar/Forskarutbildar

Läs mer

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter?

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter? Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter? Christina Rudén Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur

Läs mer

Handlingsplan för. giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun

Handlingsplan för. giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun Handlingsplan för giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun Allmänna råd 3 Behåll leksaker som är CE-märkta (tillverkade tidigast efter 2007, helst efter 20 juli 2013). Välj den bästa produkten i upphandlat

Läs mer

Hej, Några av dessa miljögifter: Dioxin och dioxinlika PCB Bromerade flamskyddsmedel Klorerade bekämpningsmedel Fluorerade miljögifter

Hej, Några av dessa miljögifter: Dioxin och dioxinlika PCB Bromerade flamskyddsmedel Klorerade bekämpningsmedel Fluorerade miljögifter Ämne: Miljögifter i fet Östersjöfisk, slam och baslivsmedel Från: "Gunnar Lindgren" Datum: 2012-11-29 16:30 Till: "Gunnar Lindgren"

Läs mer

Giftfria inköp. En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan

Giftfria inköp. En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan Innehåll En förskola fri från gifter 3 Att tänka på vid inköp 4 Råd för inköp till förskolan 7 Plast 9 Kemikalier och ämnen i vår vardag

Läs mer

Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag

Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag Kontakta oss gärna Om du har frågor kan du vända dig till Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro. Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

MP2223 Enskild motion

MP2223 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1292 av Jan Lindholm (MP) Kemikalier Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att snabbt öka ambitionerna

Läs mer

Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln

Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln Sammanfattning Under våren 2014 genomfördes ett tillsynsprojekt med inriktning på kemikalier i smycken i detaljhandeln (SMID). Smyckesprojektet

Läs mer

- arbetet i forsta hand inriktas på verksamheter som berör barn och ungdomar samt att

- arbetet i forsta hand inriktas på verksamheter som berör barn och ungdomar samt att Ärendet i korthet Margareta Lundberg (MP) och.{ke T Carlestam (MP) väckte 2otg-og-27 en motion om att giftexponeringen ska minskas, och då speciellt i kommunens barnmiljöer. I motionen föreslås därför

Läs mer

2/08. Sammanfattning av underlag till den andra fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen

2/08. Sammanfattning av underlag till den andra fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen PM 2/08 Sammanfattning av underlag till den andra fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Kemikalieinspektionen Sammanfattning av underlag till den andra fördjupade utvärderingen

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Kemikalier i vardagen, Falu kommun

Kemikalier i vardagen, Falu kommun Kemikalier i vardagen, Falu kommun Gittan Matsson Utbildning av förskolechefer och personal Handlingsplan Falu kommun politiskt beslut stegvis Inköp & upphandling 6 kommuner Utbildning och information

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Farliga ämnen och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Vad är farliga ämnen? Farliga ämnen är alla vätskor, gaser och fasta ämnen som utgör en risk för arbetstagares hälsa eller säkerhet

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll?

Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll? Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll? Banverkets och Vägverkets utbildningsdagar april 2009, HM Miljökonsult 1 Innehåll Sveriges miljömål (16 st.) Giftfri miljö Miljöbalken Lagar och föreskrifter

Läs mer

Får vi ta en kvart av din tid?

Får vi ta en kvart av din tid? Får vi ta en kvart av din tid? Vad är det? REACH är en kemikalielagstiftning (1907/2006/EG) som började gälla från och med 2007 06 01 och omfattar alla 27 länder inom Europa. Förkortningen REACH står Registration,

Läs mer

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga Kemikaliekontroll på företaget En vägledning för inköpare och miljöansvariga 1 Innehåll Giftfri miljö ett miljömål i Göteborg...3 Reach EU:s kemikalielag...5 Hur förhåller sig miljömålet till Reach?...6

Läs mer

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem

Läs mer

HANDLEDNING Så här gör du en förenklad kemikalieförteckning och identifierar ämnen som omfattas av miljömålet en giftfri miljö

HANDLEDNING Så här gör du en förenklad kemikalieförteckning och identifierar ämnen som omfattas av miljömålet en giftfri miljö HANDLEDNING Så här gör du en förenklad kemikalieförteckning och identifierar ämnen som omfattas av miljömålet en giftfri miljö Innehåll Vissa kemiska produkter är märkta... 3 Så här klassas kemiska produkter...

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion

Läs mer

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa.

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Människans Resurser i ett nötskal Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Bli frisk och framgångsrik Energi är grunden för livet! Oavsett vad du vill åstadkomma i livet så krävs det energi,

Läs mer

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrustning förr Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrusning nu Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 2 Fysiska hälsorisker Ryker,

Läs mer

Lagar och regler om kemikalier

Lagar och regler om kemikalier Exempel från: Håll Sverige Rent Lagar och regler om kemikalier Låt eleverna läsa om lagar och regler kopplat till kemikalier, prata om texterna tillsammans, och avsluta med en frågesport. Läs och frågesporta

Läs mer

Miljöföreläsning 5: miljögifter och hälsoeffekter

Miljöföreläsning 5: miljögifter och hälsoeffekter k5gifter, 03-11-20, Miljöföreläsning 5: miljögifter och hälsoeffekter Denna föreläsning behandlar hälsoeffekter och miljögifter. Toxikologi är läran om gifter. När man söker kunskap om eventuellt miljöfarliga

Läs mer

Max Persson Ftalater: Var och varför Plaster Varför har man ftalater i plaster?

Max Persson Ftalater: Var och varför Plaster Varför har man ftalater i plaster? Ftalater: Faror och funktioner Max Persson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet I dagens Sverige är

Läs mer

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB: Historik och egenskaper PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Information för frisörer

Information för frisörer Även fåfängan har sitt pris för miljön Information för frisörer Sonja Jones Miljösamordnare VA-enheten sonja.jones@horby.se 0415-37 83 11 Reningsverken Eslöv Ellinge RV (ingår i VA-syd) Hörby Lyby RV Höör

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer