III Tidsbild 3 5. MITTEN AV TALET. 5.1 Laga skiftet.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "III Tidsbild 3 5. MITTEN AV 1800- TALET. 5.1 Laga skiftet."

Transkript

1

2 38 III Tidsbild 3 5. MITTEN AV TALET. 5.1 Laga skiftet. Syftet med Laga skiftet var att åstadkomma en så bra indelning av ägorna som möjligt med hänsyn till deras beskaffenhet och läge. Det var ett grundvillkor för jordbrukets utveckling. Laga skiftet innebar också, att de äganderättsliga förhållandena klarades ut. Därmed hade man lagt grunden för senare delningar. Endast hela byar eller förut oskiftade marker kunde skiftas. (1) Laga skiftet genomfördes åren och fastställdes Ägorna kunde inte indelas i de högst fyra skiften per ägare lagen stadgade, utan författaren åberopade 12 kap 11 i Kungl: Skiftesstadgan som grund för sitt förslag. Skogsskiftet räknades alltsedan Storskiftet som ett skifte. Ägornas, speciellt ängarnas, olikartade beskaffenhet och spridda lägen en del 3/8 mil från byn, gjorde det omöjligt att någorlunda rättvist fördela marken enligt huvudregeln. Ingen av jordägarna var heller villig att flytta eller delta i kostnaderna för flyttning. (2) LevarbÖnderna och deras familjer slapp vara med om den tragik, som utspelades i många byar, då de sprängdes i samband med skiftet. Sven-Erik Salje skildrar detta i sin senaste bok Genom lindens krona", som utkom Tre bönder erhöll två skiften mer och tre ett skifte mer än vad 12 kap 10 i Kungl: Skiftes Stadgan tillät. Varje skifte ansågs så beskaffat, att det lätt kunde inhägnas och bekvämt brukas. Skulle en utflyttning ha skett, hade man blivit tvungen slå sig ner på myrmark eller annan sämre mark, som inte utan stor insats av både tid och kostnader skulle ge samma avkastning som den hävdade åkern och ängen. Hemman och skattetal. Hemmanet no 1 var uppdelat på tre brukare, no 2 och no 3 pa vardera fyra och hemmanet no 4 på två. Det fanns alltså 13 jordägare i byn. Skattetalet var fortfarande 41 1/2 seland.

3 Jordbruk. Åker och äng. Under de 50 år, som hade gått sedan Storskiftet, hade mycket mark nyodlats bl a större delen av Levarsjömyran, som kallades LevarrÖdningen och som användes till åker. I övrigt tog man hö från de många myrarna norr och öster om byn. Karta 5.2 Levarraningen Kopierad projicerad bild. Foto: Lantmäteriverket Gävle Intensifieringen av odlingen hade lett till att man bytt namn, på en del odlingsområden. Det som på 1646 års karta benämndes Storenget kallades 1780 Nywärksmyran och 1832 Flarken som exempel. (bil 6) Den odlade marken och myren omfattade ca 91,5 ha och ängsmarken ca 25,7 ha. (3)

4 40 Tabell 5.1 Skörd av säd 1842 Och djurhållning Namn Råg* Korn* Hästar Kor Svin Getter Får Wallander C P öberg I Michælson Olofsson P Grundberg Tunström B Öberg A Molin P Jonsson N Lundberg P I Janse Hammarberg J Olofsson Jon Olofsson N Israelsson G Lundberg Horneij Sjöström Nylander J Lundberg änkan Wallander C Johansson N Molin L Larsson N Öberg Amilon J Öberg A Andersson Sikström Tafvelin hushåll * = antal tunnor Brandsynsprotokollet från mars 1843 innehåller uppgifter förutom om byggnadernas skick även om skörden av säd föregående år och djurhållningen. Några uppgifter om höskördens storlek finns däremot inte. Sädesodling. Kornet dominerade sädesodlingen, och skörden uppgick till sammanlagt 369 tunnor, ca liter eller ca 30 ton. Endast en bonde odlade råg, och han hade skördat 10 tunnor, ca 800 kg. (4)

5 41 Fig 5.1 Kornskörd I byn fanns ett gemensamt sädesmagasin. Enligt ett byprotokoll från maj 1871 fick två av bönderna i uppdrag att mäta upp och försälja den råg, som fanns i lager. (5) Djurhållning. Antalet hästar var 19, och tre bönder ägde två vardera. Det fanns sammanlagt 59 kor, och antalet per hushåll varierade mellan ett och åtta. Medeltalet per gård var tre. Fig 5.2 Antal kor Sexton hushåll höll sig med gris. Tre torpare hade två får var. Av smådjuren var fåren vanligast. Sammanlagt hade man 148 får. Den störste fårägaren hade en hjord på femton djur. Det vanligast förekommande antalet får per hushåll var åtta. Fem av de hushåll, som höll djur, saknade får. (6)

6 42 Fig 5.3 Antal får Byns boskap släpptes på gemensamt bete i skogen under sommaren. Vid bystämman i dec 1859 beslutade man hyra bryggstugan hos en av bönderna till vallhjonet t o m sommarperiodens slut. Bryggstugan skulle ombonas, så att familjen kunde bo där utan olägenhet. Skulle vallhjonet upphöra med vallningen före periodens slut, var han villig att återbetala hyran, som bysamlälligheten stod för. Vallhjonet ersattes med 1 Rdr för varje kreatur. (7). Av senare protokoll framgår att betalningen avsåg korna. För får och getter fick vallhjonet antagligen ingen ersättning. (8) Ny jordbruksmark. Under 1800-talets mitt utvecklades jordbruket i byn. Skattetalet Ökade från 41 1/2 seland till 47 1/2. (9) Till detta bidrog genomförandet av Laga skiftet. Gödseln blev näringsrikare, då salpetertillverkningen upphörde. (10) Allmänt förbättrades jordbruksredskapen. (11) Man hade också vidtagit en del utdikning av frostförande marker. (12) Nya marker tillfördes byn genom två sjösänkningar, för vilket redogörs nedan. I samband med ett bråk om den fria malningsrätten vid tullkvarnen gav kvarnägaren exempel på hur man redan under 1820-talet hade fått bättre skördar. En bonde hade på sin 1/ 16 av byn fått tunnor. Den kvantiteten motsvarade nästan hälften av den för hela byn kontrakterade mängden. (13) I en skrivelse från 1885 sägs, att man sådde 100 tunnor säd och 50 tunnor potatis. (14)

7 43 Sänkning av Levarsjön. LevarsjÖn, belägen ca 600m Öster om bykärnan, sänktes någon gång före 1820 och fick då ett nytt utlopp. År 1845 fick levarbönderna tillstånd att företa en ny sänkning. Enligt-Laga skifteskartan hade sjön formen av en oval med nord-sydlig sträckning med en yta av 51 td1 15 kpl, ca 7,6ha. Västra stranden var alnar (ca 760 m), den norra 500 alnar (ca 300 m), den Östra 1200 alnar (ca 715m) och den södra 320 alnar (ca 190 m). Sjöns djup uppgavs vara 5 å 6 alnar 2,5-3 m. Stränderna vid den norra och Östra delen av sjön var låga, och bottnen bestod av mer eller mindre djup gyttja på sand och ansågs lämplig för gräsvall, om vattnet helt kunde avledas. Sjön grävdes ut 1846 och beskrevs därefter som till största delen avtappad och gräsbärande. Stränderna var jämna och sakta sluttande mot den kvarvarande sjön och till nära hälften bestående av i dagen liggande stenig och grusig botten. Sjöns djup var 1 1/2-2 alnar dvs ungf en meter. Bottnen bestod av dyjord och ävja. Vattentillförseln från det enda tilloppet, Norrsjöbäcken, var ringa. I den nordvästra delen av uppgrundningen kunde man se, var sjön tidigare haft sitt utlopp. Det gamla utloppet ansågs ha givit betydligt mera vatten än det nya. Det nya grävda utloppet, Nybäcken, började 520 alnar (ca 310 m) söder om det gamla. Vid utloppet ur sjön uppfördes en dammbyggnad 10 alnar (ca 6m) lång, 3,75 alnar (ca 2, 25 m) bred och 5 alnar (ca 3m) hög med ett dammbord med två luckor, vardera 1,5 alnar (ca 0,9 m) breda. Grävningen genom backen, som bestod av rullsten, blev mycket mödosam. Den grävda sträckan var 130 alnar (ca 77m). Den som åtog sig arbetet med grävningen och dammbyggandet begärde 500 Rdr ett för allt. Dessutom skulle han ha 50 st 10 alnars (ca 5,9 m) timmer samt Övrigt material till dammen och rännan samt arbetshjälp, som betalades med 1 Rdr för ett hästdagsverke sommartid och med 32 Sk under höst och vinter.

8 44 Bild 5.1 Dammbyggnaden vid utloppet ur Levarsjön. ur Levar bysamfällighets bildsamling På det torrlagda området satte man upp fem lador, som vardera rymde 26 lass hö à 32 lispund ( kg). Totalt innehöll ladorna ca 35 ton hö. (15) Marken hägnades, och i samband med en tvist gjordes en uppmätningoch värdering. Gärdsgårdarnas sammanlagda längd uppgick till alnar, drygt 2 000m till ett värde av 327 Rdr 19 Sk 6 Runstenar. Fyra av ladorna värderades till 75 Rdr vardera och den femte till 60 Rdr. Den ovan nämnda tvisten ledde så småningom till en förlikning. Den innebar, att jorden kring sjön delades upp på samtliga jordägare (alla hade inte varit med om utgrävningen) samt tullkvarnens ene ägare, bosatt i SunnansjÖ i Nordmalings socken. Jorden räknades som inrösningsjord och uppgick till 21 td1 14,6 kpl, ca 10,6 ha. Impedimenten inklusive vägen

9 45 uppgick till 27 tdi 8,4 kpl (ca 13,5 ha). Karta 5.3 Delning av utgrävningslägenheten vid Levarsjön Kopierad projicerad bild Foto: Lantmäteriverket Gävle Av graderingslängden framgår, att marken utgjordes av ängsmark (starrvall, skogig starrvall, hårdvall och odlingsbar hårdvall) samt impediment. varje delägare fick ett sammanhängande skifte, varför några kom att få områden av skiftande kvalitet. (16) Norrsjöns sänkning. Den 1.5 maj 1855 fick Levar Byamän KB:s tillstånd att sänka Norrsjön nordost om Levarsjön. Syftet var att vinna mark för ängsslåtter. Tullkvarnsägarna protesterade, då de ansåg att sänkningen skulle påverka vattentillgången negativt, men tingsrätten fann vid synen, som föregick beslutet, att vattenföringen i Brunsgärdsbäcken, Levarbäckens Övre del, inte skulle påverkas, då vattnet från Norrsjön som tidigare skulle mynna i Levarsjön. Redan innan tillståndet beviljades, hade man grävt ett dike en aln (ca 0,6m) djupt och tre alnar (ca 1,8 m) brett. Sjön hade då sänkts en aln. Då lutningen var dålig, måste man gräva avloppsdiket ca alnar (ca 700m)

10 46 långt ner efter bäcken för att kunna sänka sjön ytterligare tre alnar (ca 1,8 m). Man konstaterade, att vattentillgången i bäcken var så liten, att vare sig flottning eller bättrafik var tänkbar. Däremot skulle höskörden öka avsevärt. Den nödvändiga dammen för att kunna höja sjön på hösten skulle göras 20 alnar (ca 11,9m) lång och 5 alnar (ca 3m) bred och förses med en 3 alnar (ca 1,8m) bred sluss. Företaget kost nadsberäknades till 512 Rdr.(17) Fiske. Fisk var en viktig del i kosten. Tjärnar och sjöar var fiskfattiga, och därför bedrevs det huvudsakliga fisket i fjärden sedan gammalt. Viktigast var strömmingen, och då som nu kunde man få sik, siklöja och abborre. (18) Laxfisket var på tillbakagång, för enligt 1811 års jordebok skulle Bockholmens laxfiske vid Levar uteslutas ur jordebok och fiskelängd. (19) Några av bönderna hade tillsammans med bl a några bönder från Teg utanför Umeå begärt att få fiska strömming mot avgift vid de skär i inloppet till Nordmalingsfjärden, vilka tillhörde Kronan. Det första året skulle vara ett friår, då fisket bedrevs på försök. Landshövdingeämbetet beviljade deras ansökan. De övriga levarbönderna samt de i Bredvik och Järnäs ansåg sig ha samma rätt till fisket och Överklagade till Kammar Collegium, som upphävde beslutet. Var och en fick använda dessa skiften, så länge ingen kunde styrka, att skären tillhörde något särskilt hemman. (20) i Levarbäckens nedre del hade man sin fiskehamn, där varje bonde hade en bestämd uppdragsplats för sin båt och sitt båthus. Intill hade man avsatt ett samfällt område till gistvall, där man hängde sina garn på tork. (21) Hägnader. Hägnader för egna skiften. i november 1832 hade man kommit Överens om hur stängningen kring de egna skiftena skulle gå till. Mycket noga angavs vad var och en var skyldig att inhägna. För att inga tvistigheter skulle uppstå, klargjordes när grannen stängde både för sitt eget och rågrannens. De tretton bönderna hade att sammanlagt svara för alnar eller ca m stängsel. En gradering skedde för att göra fördelningen så rättvis som möjligt. Vars och ens andel angavs i både verk-

11 47 lig längd och reducerat tal. Den som hade mest att inhägna svarade för 5622 alnar eller ca 3 340m reducerat till 2 635, 2 alnar, medan de som hade minst klarade sig undan med alnar eller ca 1 255m, reducerat till 1350 alnar. För de flesta rörde sig om ca alnar eller omräknat ca 1 500m. (22) Hägnad mellan Levar och Prästbordet. Den sista april 1832 sammanträdde representanter för Levar by och Prästbordet för att under lantmätarens ledning dela upp gärdsgårdarna mellan de båda grannarna. Kartan för storskiftet av skogen i Levar by 1899 användes, och den visade, att rågången mellan Prästbordet och Levar utgjordes av raka linjer mellan råsten vid fjärden, Lars grubban vid landsvägen och Hömyrhällan. Sträckningen mättes efter den gamla gärdsgårdens. Graderingen vid vilken hänsyn togs till markens beskaffenhet, tillgången på användbart stängselvirke och övrigt, som kunde påverka kostnaden, fastställdes. Man enades om vad gällde den del av som skilde Prästbordets och Levar bys åkrar åt, eller från hagahörnet vid fjärden och upp till hörnet av byns åker, skulle Prästbordet ta ansvar för stängslet ifrån norra änden till 41 1/2 alnar (ca 25m) söder om landsvägen samt för stängslet genom utmarken ifrån åkergärdan och norrut så långt som svarade mot skattetal och gradering. Gärdsgården inom åkern skulle vara klar senast 1 september och resten till midsommar följande år. Den försumlige fick stå för kostnaden, när den lidande själv fick göra arbetet. Den s k Flödhagen i fjärden skulle man gemensamt sätta upp detta år, men i fortsättningen svarade byamännen för den två somrar i följd och Prästbordet därpå följande sommar osv. Grinden över landsvägen ansvarade man för vartannat år. Av gärdsgården mot åkern från hagahörnet vid fjärden svarade Levar för / 2 alnar (ca 810m), medan Prästbordets andel blev 591 1/2 alnar (ca 350m). Gärdsgården genom utmarken fördelades så att Prästbordets andel blev /4 alnar (ca 1 635m) och Levar bys alnar (ca 4 460m). Sammanlagda längden av hagen var ,25 alnar (ca 7 255m). Värderingen av åkerhagen blev ensartad, medan man räknade fram reducerat tal för utmarkshagen, då förutsättningarna på de olika avsnitten skiftade. (23)

12 48 Gärdsgården förnyades efter 50 år. (24) Våren 1862 beslutade man föreslå Prästbordet, att gärdsgården i skogen mellan Levar och Prästbordet skulle läggas ner, då den inte hade någon uppgift att fylla. (25) Rågång mellan Levar-Bredvik och Levar-Håknäs. I byprotokollen från 1858, -59 och -60 finns uppgifter om hur torparna avlönades för arbetet i rågångarna mot grannbyarna Bredvik och Håknäs. Arbetet tog 1-3 dagar i anspråk, och ersättningen var 1~1,50 Rdr per dag. (36) Underhåll av stängsel. Vid den byastämma, som hölls på våren, fattades alltid beslut om reparation av hagar och grindar. Det man inte hann med före vårbruket skulle göras så snart som möjligt efter och vara klart senast vid midsommar. Viktigt var att FlÖdhagen mot Prästbordet sattes i stånd. Den skulle förhindra, att djuren som betade på våtmarkerna vid fjärden förirrade sig in på andras områden. De tre bönder, som 1862 åtog sig underhållet av hagen, fick 1 Rdr 24 Rst för sitt arbete. (27) 5.4 Vägar. Vägar genom byn. Genom Levar gick kustlandsvägen, och bönderna hade att svara för underhållet från grinden mot Prästbordet till rået mot Håknäs. Andra "större" vägar var den mot Brattfors-Gräsmyr och den till Bredvik-Järnäs, båda s k kyrkvägar. Vad gäller den sistnämnda vägen blev levarbönderna 1843 stämda inför tinget av Bredviks och Järnäs byamän för att inte ha Skött vägen. Dessa ansåg det viktigt, att vägen var i gott skick, då den användes av resande, kyrkfolk och kronlotsar, och man ville obehindrat kunna komma till Nordmalings kyrka och tingsställe. (28) Vägar inom byn. Från Kustlandsvägen strax öster om grinden mot Prästbordet hade man anlagt en väg i sydlig riktning längs moränsträckningen. Vägarna, som gick strax norr och söder om bäckens nedre del 1780, fanns kvar. Från området inom inhägnadens nordöstra del gick vägar till odlingarna norr om Levarsjön och till kvarndammen.

13 49 Sommarunderhåll. Byprotokollen från vårstämmorna innehåller alltid en eller flera paragrafer om vad som skulle göras åt vägarna inom byn. På torparnas lott föll att reparera fäbroarna. Åldermannen kallade till arbetet. Att utebli utan orsak renderade böter.(29) Vinterunderhåll. Från och med vintern utsåg man en plogfogde. Denne fick i uppdrag, att vid snöfall och yrväder uppbåda plogla~ get till plogning och skottning. Han skulle också se till att var och en i ploglaget fullgjorde sin skyldighet. Trilskades någon, skulle plogning och skottning ske på dennes bekostnad. Den förste plogfogden, bonden på hemmanet A, fick p g a att hans hemman hade dubbelt så stort skattetal som Övriga tjänstgöra två år i följd. Sedan fortsatte de övriga ett år var enligt en uppgjord lista. (30)

14 Bebyggelse fanns det tretton bönder i byn, och deras husbestånd var större än torparnas. Det fanns ytterligare två större husbestånd. Ett av dem ägdes och beboddes av en f d inspektor, och det andra troligen av den kombinerade länsmannen - postmästaren. Bondgårdarna och torpen låg på de magra, långsträckta moränkullarna, som går i nord-sydlig riktning, bondgårdarna mer centralt och torpen i utkanterna. Ny odling och bebyggelse hade kommit till stånd norr och Öster om bäcken. Åtminstone en torpare hade slagit sig ner på en myrodling öster om byn. Under den här perioden skedde hemmansklyvningar och torpbebyggelsen utökades. Även en del backstugusittare slog sig ner i byn. Exempel på hemmansklyvning: År 1850 delades hemmanet no 1 litt A. Den nye bonden, svärson i gården, flyttade till den moränmark, som ligger mellan Olofsrödningen och Lillänget (se bil 6) och som på dagens karta benämns Åkern. (se karta 2.2) (31) När hemmansägaren till fastigheten litt K sålde 1/2 av hemmanet, flyttade han till samma område som föregående men närmare bäcken. (32) Exempel på köp av torp: Ett torp under Levar no 3 5 seland auktionerades Förutom marken ingick vedbrand av vindfällen och nödvändigt mulbete. Köpet gällde för 50 år, och priset blev 50 Rdr. Torparen skulle svara för hälften av stängslet kring torpet och delta i byns gemensamma gärdsgårdar med den del som utgjorde torpets andel av hela hemmanet, 162 alnar, ca 96 m. Två år senare utstakades gårdstomten, 100 alnar -125 alnar eller ca m 2. Jordmånen utgjordes av stenbunden sand och mylla, beväxt med mindre björkskog. Tomten utökades 1841 med ca 940 m 2. Gårdstomten kom att sammanlagt omfatta ca 0,5 ha. (33)

15 51 Byggnadernas placering på gårdstomten: Några spår av en helt sluten nordsvensk gårdstyp finns inte i Nordmaling, men fyrkantsprincipen gör sig gällande. Mangårdsbyggnad och bryggstuga lades i vinkel med fähuslängan mitt emot mangårdsbyggnaden. I själva husgruppen ingick vanligen logen och i dess förlängning storhässjan. Utanför låg bastu, smedja och sommarfähus. (34) Fig 5.4 Principskiss för byggnadernas placering. Slag av byggnader och deras indelning. År 1843 fanns 30 gårdar eller "rökar". I protokollet, som upprättades vid brandsynen, får man en inblick i vilka hus, som fanns på en gård i Levar på den tiden. Mangårdsbyggnaden bestod oftast av förstuga, kök, kammare och sal. Det var rätt vanligt med en oinredd vind. De större mangårdsbyggnaderna hade ytterligare en förstuga och flera rum samt skrubbar. Torpstugorna var enklare. Mangårdsbyggnaden innehöll vanligen förstuga, kammare och kök. Bryggstugorna var rätt olika. Den förmögnaste bonden, om man utgår från byggnadernas värde, hade en brädfodrad bryggstuga, i vilken fanns förstuga, kammare och vistbod samt ytterligare en förstuga, kök och kammare. Där bodde man säkerligen sommartid. Vedlider ingick i flera bryggstugor. I ladugårdarna fanns boskapsrum, port och foderlada och hos några gödningsrum och "hemlighus". Den mest förekommande uppsättningen hus på bondgården var mangårdsbyggnad, bryggstuga, ladugård, stall, hässjelada, sädesbod och "salpetterlada". Torparna hade mangårdsbyggnad och ladugård. Förmånsstuga fanns på två bondgårdar. (35) Bland de byggnader, som finns kvar från den här tiden, är

16 52 Levar Hotell den mest kända. Den timrades upp 1827 i en våning med vind och med planmåtten 42,5 alnar * 18 alnar (25m * 11m). År 1831 var huset brädfodrat och försett med nävertak. Under huset fanns redan från början två stora välvda stenkällare. Någon gång på 1850-talet påbyggdes huset och fick sitt nuvarande utseende med förhöjt mittparti och flackt valmtak. Den södra flygelbyggnaden byggdes 1833 av timmer. Måtten var 22,5 alnar * 15 alnar (ca 13,4m * 9m). Huset timrades i 18 stockvarv, dvs en våning med delvis inredd vindsvåning. Byggnaden hade då en panel av enkla rödfärgsbräder och nävertak. Omkring 1840 uppfördes den norra flygelbeggnaden som drängkammare och bryggstuga. Redan från början hade den en panel av enkla rödfärgsbräder och nävertak. Gården ägdes från början av en sockenskräddare, som också var verksägare Övertogs den av en handelsman. Bild 5.2 Levar hotell omkring ur Levar bysamfällighets bildsamling Den övre bilden visar huset från gårdssidan. På den nedre ser man till höger den södra flygelbyggnaden.

17 53 Befolkning. Perioden Befolkningen uppgick 1835 till 148 personer, 69 män och 79 kvinnor, en Ökning med nära 50% på 30 år, från 100 till 148. Den besuttna gruppen var störst, 32 män och 33 kvinnor, och därnäst gruppen torpare. Drängarna var 4 och pigorna 8 till antalet. Gruppen övriga representerades av kronolänsmannens familj, man, hustru, 7 söner och 5 döttrar. Fig 5.5 Befolkningspyramid för Levar by 1835 Källa: Husförhörslängd för Levar Befolkningspyramiden är progressiv. Detsamma gäller för periodens Övriga pyramider. Basen, åldersgruppen 0-14 år, är mycket' bred i förhållande till övriga åldersgrupper, som är tämligen jämstora, så det är inte en idealpyramid. De jordägande bönderna var 13 till antalet. En av dem drev gästgiveriet, en var kyrkvärd och två av dem titulerades inspektor i husförhörslängden. Det fanns 11 torpare, och en av dem var en f d bonde, som sålt sin gård. Endast en bonde var ogift och bildade ett enpersonershushåll. Tidigare under perioden hade han haft tjänstefolk. Tre av de Övriga bondehushållen saknade barn. Den äldre generationen, oftast bondens föräldrar, bodde kvar i tre familjer. I ett av dessa hushåll fanns också en bror till bonden samt ett fosterbarn. Åtta hushåll höll sig med tjänstefolk, i fyra dräng och piga och endast piga i de resterande. Hushållen hade 6 medlemmar i medeltal.

18 54 Tabell 5.2 Bondehushållens sammansättning och storlek Hus- Föräldrar Barn Övriga Tjänstefolk Antal hush. far mor Far Mor dräng piga medlemmar * ** * = pigas barn **= bondes bror + ett fosterbarn Den vanligaste hushållsformen hos torparna var man, hustru och barn. På två av de elva torpen satt en änkling respektive änka med tre barn vardera. I tre familjer fanns en gammelmor, i en ett inhysespar med sin gamla mor. Tabell 5.3 Torparhushållens sammansättning och storlek Hus- Föräldrar Barn Övriga Tjänstefolk Antal hush. far mor Far Mor dräng piga medlemmar * * = Inhyses: man, hustru och gammelmor Bondehushållen var i genomsnitt större än torparhushållen, 6 mot 4,6, beroende på att de dels hade fler barn per hushåll dels höll sig med tjänstefolk. Det föddes 20 pojkar och 24 flickor under den här perioden. Av dem dog en pojke och två flickor som spädbarn. Dessutom avled en 11-årig pojke och en 10-årig flicka Två vuxna dog under perioden, en 64-årig man och en 69-årig kvinna. Dödligheten var alltså låg. Rörligheten bland tjänstefolket var stor. De allra flesta bytte tjänst varje år. Man flyttade mellan gårdarna i byn och mellan socknens byar. En och annan rörde sig över sockengränserna. (37)

19 55 Perioden År 1843 hade byn 198 innevånare, 98 män och 100 kvinnor. Byns befolkning hade ökat med 34% de senaste åtta åren. Den största åldersgruppen var den i åldern år och den minsta gruppen 60 år och däröver. Fig 5.6 Befolkningspyramid för Levar by Källa: Husförhörslängd för Levar Det fanns 14 bönder och 16 torpare Den tidigare nämnde kronolänsmannen tillika postmästare bodde kvar. En tapettryckare, en schablonmålare, en mjölnare, en garvare, en skräddare, en sågare och en sockenskrivare hade flyttat in i byn. En av bönderna drev handel. Vanligen bestod familjen av två vuxna och barn. I fyra av bondehushållen ingick farföräldrarna, och hos en torparfamilj fanns en gammelmor. En av bondefamiljerna och tre av torparfamiljerna saknade barn. I de lite äldre familjerna fanns vanligen endast ett barn kvar, då barnen i allmänhet flyttade, när de kom upp i tonåren. Antalet barn i de yngre familjerna varierade mellan ett och nio. Byns barnrikaste familj, tretton barn, hade länsmannen. Nio av bönderna och länsmannen höll sig med tjänstefolk. Det vanligaste var att man höll sig med en piga. Tre av hushållen hade två drängar och en piga. Rörligheten bland tjänstefolket var som tidigare stor. En bondson utvandrade till amerika, där han stannade i fyra år och återkom sedan till byn. Under perioden föddes 21 pojkar och 16 flickor. 5 av pojkarna

20 56 och 1 av flickorna dog i späd ålder. Av de vuxna män som dog, var två 18 år, en 28 år, en 73 år och en 81 år. De tre kvinnor som avled nådde 48, 55 respektive 66 års ålder. (38) Perioden Under den här 10-årsperioden skedde en befolkningsökning med 42 personer till 240. Fem av namnen var otydbara, varför någon könsidentifiering inte kunde göras. De resterande 235 fördelade sig på 109 män och 126 kvinnor. Den besuttna gruppen utgjorde 36%. Fig 5.7 Befolkningspyramid för Levar by Källa: Husförhörslängd för Levar FamiljemÖnstret med två vuxna och barn höll i sig. Dock hade familjerna i genomsnitt fler barn än under föregående period. Det avspeglar sig i befolkningspyramiden. Medeltalet barn för bondefamiljerna var 4 mot 3,4 för torparfamiljerna 3,2 mot 2,7. Hos yrkesutövarna och tjänstemännen var barnantalet lågt. Av kronolänsmannens stora barnaskara flyttade samtliga utom två under perioden. Av de 26 pojkar, som föddes dog 4 och av de 23 flickorna 2. Ett av barnen var fyra år och de övriga ett vid sin död. 8 vuxna män och 7 vuxna kvinnor avled, av dem var 5 män och 3 kvinnor under 60 år. Den äldsta, en kvinna, blev 81 år. De allra flesta dödsfallen inträffade åren Hushåll med tjänstefolk blev allt vanligare. En av jordägarna uppehöll klockartjänsten. I det hushållet hade man 1852 inte mindre än tre drängar och två pigor anställda. Hos den kombinerade bonden-handlaren var en bokhållare, två drängar och en piga i tjänst. Tre av torparna höll sig med tjänstefolk. Hos

21 57 målaren fanns en dräng och två pigor. Åtta inhyses och ett fattighjon fanns i byn. De var alla i arbetsför ålder och torde därför kunna räknas in i tjänstefolkskadern. Flyttningsmönstret var detsamma som tidigare. En 19-årig kvinna emigrerade till Amerika. Två bönder ägnade sig åt affärsverksamhet. Ytterligare två handelsmän slog sig ner i byn. En blev dock kvar endast ett år, varefter han återvände till Skellefteå. Av de övriga bönderna tjänstgjorde två som tullvaktmästare och en var gästgivare. Kronolänsmannen, som också skötte posten, fanns kvar. Skräddaren flyttade, och det gjorde även mjölnaren. Under några år fanns en skomakare i byn. Sågaren hade blivit f d sågaren. Tullen behövde tydligen förstärkning, eftersom en tulltjänsteman flyttade in. Garvaren tjänstgjorde även som slaktare. Övriga yrkesutövare var en guldförgyllare, en komissarie, en skeppare, en ingenjör och ett vallhjon. (39) Perioden Befolkningstalet var ungefär detsamma som tio år tidigare, 242 personer, 102 män och 140 kvinnor. Fig 5.8 Befolkningspyramid för Levar by På hemmanet no 1 fanns 4 bönder, på no 2 också 4. på no 3 6 och på no 4 4, sammanlagt 18. Torparnas antal uppgick till 21, drängarnas till 16 och pigornas till gruppen övriga var 12 män och 17 kvinnor. Hushållsstrukturen avvek inte från tidigare. Antalet barn i genomsnitt per bondefamilj med barn var 3,4 och motsvarande

22 58 siffra för torparfamiljerna var 2,7. En inhyses bildade eget hushåll med två vuxna och tre barn. Även när det gällde tjänstefolket var mönstret detsamma som tidigare period. Den kombinerade bonden och tullvaktmästaren fanns kvar och likaledes de två bönder, som drev handel. En av dem höll sig med ett manligt handelsbiträde. Samma bonde som tidigare drev gästgiveriet. Tulltjänstemannen och garvaren-slaktaren bodde kvar. En barnmorska, den första yrkeskvinnan i byn, en sockenskräddare, en skomakare, en sockenskrivare och en korpral hade flyttat in. Kronolänsmannen-postmästaren dog. På den första posten ersattes han av den tidigare inflyttade kommissarien, medan tjänsten som postmästare gick till en inflyttare. Han gifte sig för övrigt med en dotter till sin företrädare. Den nye länsmannen köpte ett jordbruk i byn. Fem av de 33 under perioden födda pojkarna dog som små. För de 35 flickorna var motsvarande siffra också fem. Dessutom dog en 14-årig pojke och en 17-årig flicka. Bland de vuxna inträffade sex dödsfall. Den äldsta var en kvinna 91 år gam~ mal och den yngsta, även det en kvinna, 36 år. Av de övriga hade samtliga utom en 37-årig man passerat 60-årsstrecket. De flesta dödsfallen inträffade Rörligheten bland tjänstefolket var densamma. Amerikafebern hade inte nått Levar. Endast en 13-årig flicka emigrerade. (40) Perioden Under perioden Ökade befolkningen med 98 personer, en ökning med 40%, från 242 till 340, 147 män och 193 kvinnor. Fig 5.9 Befolkningspyramid för Levar by Källa: Husförhörslängd för Levar

23 59 Gruppen 0-14 år utgjorde 35,6%. Den mellan 15 och 29 år svarade för 27%, dvs 2/3 av befolkningen var under 30 år. Det var alltså fråga om en mycket ung befolkning. Familjerna bestod som förut oftast av två vuxna med barn. Många höll sig med tjänstefolk. Det förekom flera hushåll med tre drängar och tre pigor. Över huvud taget fanns det mer tjänstefolk den här perioden än tidigare. En ny benämning, demoiselle, dök upp i husförhörslängden. Flera pigor hade s k oä-barn. Bondehushållen med barn hade 3,9 barn i medeltal. Högsta antalet barn var 8, och det hade två familjer. Torparhushållen hade 3,7 barn i genomsnitt. Den familj, som hade flest, hade 7, men då var det fråga om två kullar, dels fyra syskon till torparen, dels hans tre egna barn. Av de 9 inhyseshushållen hade alla utom 2 barn, 1,7 i medeltal. En ny grupp under den här perioden är arbetarna, både manliga och kvinnliga. I tre av de sju arbetarhushållen ingick två vuxna, och två av dem hade barn, två respektive tre. En arbeterska hade ett oä-barn. Den här gruppen av människor var troligen backstugusittare. En rad nya yrkesutövare flyttade in i byn. Tabell 5.4 Tjänstemanna- och yrkesmannahushållens sammansättning 1872 Yrke Antal Barn Tjänstefolk Antal hush. vuxna dräng piga medlemmar Apotekare Mästerlots Postmästare Sockenskrivare 1 1 Styrman Tullvaktmästare Färgare Garvare Handlare Handlare Konst- (?) 1 1 Målare 2 2 Repslagare Skomakare-skogvakatare Skomakare Skomakare Skomakare 1 1 Skomakare Skomakare 1 1 Skomakare/barnmorska Några av dem som flyttade in, kom från orter långt utanför länet, t ex Falun, Gävle, Råneå, Uppsala, (?) i Blekinge och Kloster i Södermanland.

24 60 Under perioden föddes 51 pojkar och 45 flickor. Av dem dog 13 pojkar och 3 flickor, 8 av dem under de s k svagåren Samtliga utom en 5-årig flicka dog som spädbarn. Ytterligare 3 barn dog under 1860-talet. 22 vuxna avled under perioden, 8 män och 14 kvinnor. Av männen var 3 under 40 år, 3 i åldern 40~60 år och 4 Över 60 år vid sin död. Dödsfallen inträffade företrädesvis Flyttningsmönstret var i stort detsamma som tidigare. Det var mest tjänstefolket, som flyttade, medan det skedde en större inflyttning av yrkesfolk än tidigare. Tre personer gav sig av till Amerika. Det var en torpare, som också försörjt sig som skräddare, och hans två söner, sex och åtta år gamla. Han hade då under loppet av elva år förlorat två hustrur oc fyra barn, två tvillingpar. (41) Byordning. Getterna utgjorde fortfarande ett problem. Vid bystämman 20 mars 1843 beslutades, att ingen fick hålla getter. Brott mot förbudet straffades med böter, 6 RDr 32 Sk för varje djur. Vitessumman skulle delas lika mellan byakassan, jordägaren och den som hämtade djuret. Samma bötesbelopp utdömdes om någon under våren lät djuren beta inom inhägnat område, såvida inte marken tillhörde djurets ägare. Samma regler gällde hösten, men då kunde åldermannen ge tillåtelse. Eftersom så mycket arbete var gemensamt och alla var beroende av varandra, infördes skyldighet att delta i byastämman, såvida inte laga hinder förelåg eller kallelse utgått mindre än sex timmar innan. Vitet för ogiltig frånvaro var 16 Sk. Förhållandet mellan bönder och torpare. Våren 1834 skrev byns skattebönder till häradsrätten och klagade på att torpare och inhysesfolk, tvärt emot lag och författning inte bara för eget behov utan även för avsalu utövat stor åverkan på byns skog. Dessutom hade de utan lov använt mulbete på byns betesmark samt på åker och äng. Bönderna krävde, att de felande skulle dömas till stränga straff i avskräckande syfte. (43) Skrivelsen ger en bild av förhållandet mellan bönderna och de icke besuttna, vilket var långt ifrån det bästa. Torparna torde ha tvingats att söka utkomstmöjligheter över det tillåtnas

25 61 gränser för att överleva. Rätten ställde sig på böndernas sida och utdömde ett bötesstraff på 6 Rdr 2 Sk för varje timmer eller sågstock samt för varje lass björk och al, och 3 Rdr 16 Sk för varje lass gran, tall, gärdsel, stör eller vad i övrigt helst vara må. Förbudet skulle läsas upp i kyrkan en gång per år. Så skedde åtminstone fram till (44) Priser och löner. Flera av torparna hade dålig ekonomi och tvingades skuldsätta sig hos sin handlare. Då denne vände sig till rätten för att få ut betalningen, finns en del uppgifter om vad olika förnödenheter kostade vid 1800-talets mitt. Ett skålpund kaffe och socker gick på 67 öre, 1/2 skp snus 33 Öre, 1/2 skp rågsikt 1 Rdr 37 Öre, 1 skp strömming 1 Rdr 25 öre och 8 alnar domestik 2 Rdr 24 Öre. Daglönen var 1 Rdr 25 öre. (45) För att kunna köpa inte fullt 1/ 2 kg strömming fick torparen göra ett helt dagsverke.

26 Industriell verksamhet. Kvarnar. Landshövdingeämbetet i Umeå gav 1823 bönderna i Levar rätt att uppföra fyra "husbehofs Sqvalte-Mjöl-Qvarnar uti den så kallade Levarbäcken", Rätten utsåg lägena för kvarnarna. Karta 5.4 Kvarnställen i Levarbäcken. Underlag: Ekonomiska kartan TeckenfÖrkaring: Nyåkersforsen 3)* delades mellan tre och Nygärdesforsen 4)* mellan två hemmansägare. Ställena lottades ut. För byns gemensamma räkning uppfördes en kvarn i Nybäcken 1)* Kvarnen i Nyåkersforsen försågs med tre stenar och de båda i Nygärdesforsen med två vardera. Kvarnarna, i Nygärdesforsen låg på bäckens norra sida. Avståndet från Levarsjön till kvarnen i Nybäcken var 200 alnar (ca 120m). Därifrån till den kombinerade såg- och tullkvarnsdammen var det 733 alnar (ca 435m). 525 alnar längre

27 63 men i Nyåkersforsen var det 811 alnar (ca 480m). Övre kvarnen i Nygärdesforsen låg 927 alnar (ca 550m) nerströms den i Nyåkersforsen. Måtten på anläggningarna angavs noggrant. Bild 5.3 Skvaltkvarnens konstruktion. ur Arbete och redskap s 110 Mellan kvarnarna gick en väg längs bäcken. Orsaken till att man byggde nya kvarnar var att tullkvarnen inte längre klarade av att mala de kvantiteter säd, som producerades i byn. Skvaltkvarnar fick endast användas f Ör ägarnas behov. (46 Tullkvarnen 2)* hade funnits redan i slutet av 1700-talet.(s 35) För att mala en tunna säd erhöll arrendatorn av kvarnen 1834 en kappe till ett värde av 24 Sk, vilket blev 3% av den malda mängden. Varje dygn maldes 28 tunnor. (47) Inför säsongen 1844 reparerades kvarnen. År 1857 brann den ner p g a vådeld. Det som återstod var en genomrutten obrukbar vattenränna samt det första stockvarvet av kvarnbyggnaden (48) Sju år senare hade man byggt en ny kvarn. Kvarnägarna, två handelsmän uppförde även en ny dammbyggnad. Byamännen fick *Siffran hänför sig till karta 5.4 s 62

28 64 tillåtelse att använda dammen, men de fick inte på något sätt hindra arbetet i kvarnen, och dessutom fick de avstå hälften av frimalningen. Den fria malningsrätten skulle tas ut företrädesvis vår och höst, när vattentillgången var som bäst. (49) Under de år tullkvarnen inte fanns, måste de bönder, som inte hade egna kvarnar fara till Olofsfors för att mala. (50) Det var 5 km enkel väg. Garveri. Vid tullkvarnsdammen fanns ett garveri. Det låg i den nedre delen av dammen på dess norra sida. Under en tid var garva~ ren delägare i tullkvarnen. (51) Repslageri. I husförhörslängden finns en repslagare upptagen. Repslageriet låg i den norra delen av bybebyggelsen. (52) Salpetertillverkning. Salpetertillverkningen var ett viktigt komplement till jordbruket. Genom Kronans försorg kunde man få hyra salpeterpannor. (53) Bönderna i Levar, Bredvik och Järnäs hade dock en egen panna. (54) Kronan löste in all salpeter till priser, som noterades officiellt. Är 1825 betalades 7 Rdr 24 Sk för varje lispund. År 1851 var priset nere i 5 Rdr 32 Sk. (55) Då hade antagligen tillverkningen i Levar upphört, för året innan erbjöd man de övriga delägarna i pannan sin andel. (56) Till sist hamnade den på varvet på Levarflasen. (57) Salpeterladan byggdes av rundvirke ungefär 10 alnar 8 alnar (ca 6m - 4,7m). På våren fylldes golvet i de avbalkningar, som fanns vid väggarna med röta (torv), vilken sedan tog upp den "ala" (urin) från korna, vilken man sparade i kar under ladugårdsgolvet och hällde ut över rötlagret. För att öka absorberingsförmågan skyfflade man om lagret. När massan var mättad, fylldes den i stora kar och vatten tillsattes, varigenom urlakningsprocessen satte i gång. Laken kokades sedan samman och hälldes till sist i stora såar för industning. Till sist hade ett lager salpeter utkristalliserats. (58) Tegeltillverkning. Byn hade två lertag, som gav råvara till det lertegel böndernaslog. Torparna måste begära tillstånd för att ta lera va~ resig det var för eget bruk eller för avsalu. (59)

29 65 Skeppsvarv. Under 1800-talets första årtionden var aktiviteten på det skeppsvarv, som anlagts på Levarflasen föregående århundrade, liten. Ett bolag bildades under namnet Skeppsholmens varv. Det första fartyg, som företaget byggde var en skonert "Naja~ den" om 83 läster. Segelfartyget sjösattes omkring En ny skonert "jehu" om 39 läster var klar 1869, men innan dess hade man byggt några skutor och slupar. I början av 1870-talet ombildades bolaget och fick namnet Nordmalings skeppsrederiaktiebolag. (60) (bil 9) Hantverk. När kyrkan och klockstapeln renoverades fick byns målare, som var känd som en skicklig yrkesman, målningsarbetena.(61) I syfte att uppmuntra kunnighet i lantbruk och handaslöjd anordnade landshövdingen ett stort upplagt lantbruksmöte i Olofsfors den 25 aug Men befolkningen var misstänksam mot vad som kunde ligga bakom inbjudan. Ett rykte spreds, att myndigheterna ville se vilka extrainkomster allmänheten kunde ha och sedan komma med en skattepålaga. Därför var det rätt många som inte ställde ut. En av dem som visade sina alster, ett syskrin och en tapettryckforn, var målaren i Levar. I prislistan kallades han fabrikör. (66) Offentlig verksamhet. Postkontor. Från 1827 till omkring 1900 var postkontoret förlagt till Levar. Det inrymdes i postmästarens hus. Kontoret låg i den norra bybebyggelsen. (63) Telestation. Två av byns handelsmän låg bakom den skrivelse, som resulterade i att en telestation inrättades i byn. Den låg ca 200m norr om korsningen Kustlandsvägen-Bredviksvägen. Diet första telegrammet kom den 21 sep 1857 och meddelade, att linjen Härnösand-Haparanda Öppnats för allmänheten kl 12. (64) Hälsovård. Enligt en tidningsnotis från den 17 maj 1867 hade en provins~ ialläkare kommit till Levar. (65) Han hade sin mottagning i det hus socknen ordnat åt honom. Huset var beläget i den

30 66 fastighet, som på Laga skifteskartan har beteckningen C. (66) Två år senare kom en apotekare till byn. Apoteket var inrymt i den fastighet, som på Laga skifteskartan betecknas N.(67)

31 Sammanfattning. Laga skiftet, som genomfördes under 1830-talets förra hälft och som endast berörde inägorna, innebar att skiftenas an tal minskade. Skogsskiftet räknades sedan storskiftet som ett. Någon förändring av bebyggelsen behövde inte ske. Genom hem mansklyvningar och torpbildningar både förtätades och spreds bebyggelsen. Jordbruksmarken utökades framför allt genom sjösänkningar. På de nya markerna skördades hö. Avkastningen ökade genom att man fick en bättre markfördelning, använde effektivare redskap, tillförde marken näringsrikare gödsel och dikade ut frostför ande marker. Fisk från Nordmalingsfjärden gav ett värdefullt näringstill skott. En viktig del i det gemensamma arbetet i byn utgjorde vården av hägnaderna, rågångarna mot grannbyarna samt vägarna inom byn. Befolkningen mer än fördubblades, från 148 personer 1835 till 340 år Särskilt påtaglig var befolkningsökningen under 1860-talet. Barnkullarna var större än tidigare, och en in flyttning av hantverkare, tjänstemän och arbetare ägde rum. Flera av hantverkarna och tjänstemännen drev även jordbruk. Förhållandet mellan jordägarna och torparna var inte alltid det bästa, då de senare ibland bröt mot de regler, som gäll de inom byn. Levarbäcken var av stor betydelse för byborna. Där fanns en såganläggning, ett antal kvarnar, ett garveri och troligen ett färgeri. Ett repslagerifanns också i byn. Salpetertillverkningen, som bönderna ägnade sig åt, upphörde troligen före århundradets mitt p g a avsättningssvårigheter. Byns bönder och torpare slog sitt eget tegel. Råvaran fick man från två lertag inom byn. På Levarflasen utanför Levarbäckens mynning fanns ett skepps varv. Levar fick postkontor, telestation, läkarmottagning och apotek under den här perioden. Det var alltså en expansiv by, som drog till sig olika kategorier av människor.

32 68 Notförteckning till kap Svensk uppslagsbok Band 8 spalt Levar by. Handlingar av juridisk natur s 23 ff 3. Ibid sanna sidor 4. Ibid s 35 ff 5. Levar by. Byastämmoprotokoll s65 6. Levar by. Handlingar av juridisk natur s 35 ff 7. Levar by. Byastämmoprotokoll s Ibid s 98, 101, Levar by. Handlingar av juridisk natyr s Hembygdsboken s Arvidsson: Min lokalhistoria s 30 f 12. Hembygdsboken s Levar by. Handlingar av juridisk natur s Levar by. Handlingar av juridisk natur s Levar by. Handlingar av juridisk natur s 94 f 16. Ibid s 91 ff 17. Ibid s 69 ff 18. Levar by. Handlingar av juridisk natur s 16 f 19. Hembygdsboken s Levar by. Handlingar av juridisk natur s Handlingar tillhörande hemman no 3. Anteckningar om Levar bys gistvall Levar by. Handlingar av juridisk natur s Ibid s 5 ff 24. Levar by. Handlingar av juridisk natur s 46 ff 25. Levar by. Byastämmoprotokoll s Ibid s 35 ff 27. Ibid s Levar by. Handlingar av juridisk natur s 45 ff 29. Levar by. Byastämmoprotokoll 1825~1182 s 46 ff 30. Levar by. Handlingar av juridisk natur s Tingsprotokoll från Nordmalings~Bjurholms tingslag Tingsprotokoll från Nordmalings-Bjurholms tingslag Tingsprotokoll från Nordmalings-Bjurholms tingslag Hembygdsboken s Levar by. Handlingar av juridisk natur s 35 ff 36. Sammanställning av Karin Eriksson, Länsmuseet Umeå 37. Husförhörslängd för Levar Husförhörslängd för Levar Husförhörslängd för Levar Husförhörslängd för Levar Husförhörslängd för Levar Levar by. Handlingar av juridisk natur s Ibid s 29 ff 44. Ibid sanna sidor 45. Levar by. Handlingar av juridisk natur s 16 f 46. Levar by. Handlingar av juridisk natur s 88 ff 47. Ibid s 30 ff 48. Ibid s Levar by. Byastämmoprotokoll s 99 f 50. Levar by. Handlingar av juridisk natur s Ibid s Uppgiftslämnare Lennart Jacobson, Levar, Hembygdsboken s Levar by. Handlingar av juridisk natur s Hembygdsboken s Levar by. Handlingar av juridisk natur s Levar by. Byastämmoprotokoll Hembygdsboken s Levar by. Handlingar av juridisk natur s 92

33 Lundberg: Från flydda tider Hembygdsboken s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Lundberg: Från flydda tider Uppgiftslämnare Verner Hägglund, Levar, 1988

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse

Läs mer

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund BILAGA 4 Gamla Pershyttan MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund 2001 Utsikt från Gråbergstippen. Bilden till vänster är tagen omkring 1900, bilden till höger hundra år senare år 2001. Bilderna visar hur

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

U t r e d n i n g 2000-03-01

U t r e d n i n g 2000-03-01 U t r e d n i n g 2000-03-01 1 Vatten, fiske och samfälligheter till Rö by i Högsjö, inom Härnösands kommun. Rö by, ursprungligen omfattande c:a 170 hektar markareal och skattlagd för 9 seland,är belägen

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04

Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Av Bo Arvidson Den 14 mars 2004 firade Högs by skifteslag, att det var 200 år sedan enskiftet genomfördes i Hög. Skifteslaget består av ett 30-tal delägare,

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna

BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna Britt-Marie Lennartsson Renovering av dammvall, ett projekt inom Vårda Vattendragens Kulturarv Bosgårdsfallet, Bosgård 1:15, Torups socken, Hylte kommun

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1 Rapport 2010:2 Arkeologisk utredning etapp 1 Fettjestad 6:9 Intill RAÄ 12 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

En historisk beskrivning av Nämndemansgården

En historisk beskrivning av Nämndemansgården En historisk beskrivning av Nämndemansgården Nämndemansgården eller Karhojagården som den tidigare kallades har anor från sent 1700-tal. Gården har vårdats och utvecklats under fem generationer och var

Läs mer

Domsagohistorik Nacka tingsrätt

Domsagohistorik Nacka tingsrätt Domsagohistorik Nacka tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos 1 Nacka tingsrätt Södertörns domsaga

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Utmarken kring Väsby. Odlingslandskap. Historiskt. mellan Bög och Väsby

Utmarken kring Väsby. Odlingslandskap. Historiskt. mellan Bög och Väsby Utmarken kring Väsby Historiskt Odlingslandskap mellan Bög och Väsby Inledning Denna skrift berättar om utmarken kring Väsby i naturreservatet Östra Järvafältet, Sollentuna kommun. Väsby var fram till

Läs mer

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2006:38

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2006:38 M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2006:38 Målnummer: M6759-05 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2006-06-21 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Föreläggande att återställa strandområde-----grävd kanal inom strandskyddsområde

Läs mer

Fristad på kartorna. Karta ägomätning 1650

Fristad på kartorna. Karta ägomätning 1650 Fristad på kartorna Det finns inte så mycket bevarat kartmateriel från Fristad. Den äldsta funna kartan finna på Lantmäteriets hemsida och under historiska kartor. Den är från 1650 och visar ett tätt liggandes

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 15 Kronan och tjäroljan. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 15 Kronan och tjäroljan. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 15 Kronan och tjäroljan En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

Lilla Bläsnungs. Rapport Arendus 2015:16. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15

Lilla Bläsnungs. Rapport Arendus 2015:16. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15 Rapport Arendus 2015:16 Lilla Bläsnungs Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15 Lilla Bläsnungs 1:43 Väskinde socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan

Läs mer

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last. Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Kartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse

Kartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 2 Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 3 Omslagsbild: Detalj ur storskifteskartan från 1768 Rapport 2007:09, arkeologiska

Läs mer

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Ett skåp berättar med hjälp av Arne Karlsson i Målerås. Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Skåpet smälter väl in bland övriga

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Enåkers-bygden Heby kommun, Uppsala län Januari 2009 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet har

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta

Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Vi har bott här på Morkullevägen sedan år 1958. När vi flyttade hit var adressen dock Granvägen 3, men i enlighet med

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Trefaldighet var det bästa nöje dom hade på sommarn ve Björsta. Det kom folk från Gimo och alla håll och dom samla s

Trefaldighet var det bästa nöje dom hade på sommarn ve Björsta. Det kom folk från Gimo och alla håll och dom samla s 1 Meddelare: Anders Petter Andersson, f.d. lantarbetare, f. 1876 i Björsta, Hargs socken. Son till en frälsebonde under bruket. A. har bott i Rättartorpet sedan 1902. Gift samma år med Augusta från Västeräng,

Läs mer

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer.

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer. Vad är ett torp? en del fick vara kvar och blev fritidshus. Förutom bostadhuset bestod torpet av flera andra byggnader, som var nödvändiga för att livet skulle fungera. Utedasset, vedboden, fähus för grisen

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

Prästholmshistoria av Kristoffer Wallenberg

Prästholmshistoria av Kristoffer Wallenberg Prästholmshistoria av Kristoffer Wallenberg I Råne-skolan får man i åttonde klass göra ett arbete om sin hembygd. Denna Historie-redogörelse gjorde Kristoffer Wallenberg då som sitt arbete. Jordbruk Prästholm

Läs mer

Milstolpar i Upplands-Bro

Milstolpar i Upplands-Bro Milstolpar i Upplands-Bro 1 Inledning och översikt 2 Milstolplägen 1650. 3 Milstolplägen 1719. 4 Milstolplägen 1850. 1 Inledning och översikt Som amatörforskare har jag intresserat mej för att försöka

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Tankar kring ett skolfoto från 1920 En gammal man minns/berättar om sin barndom i Fulltofta av Bodil Pedersen Tankar kring ett skolfoto från 1920 När jag idag sitter och tittar på ett skolfoto som ger intryck av att vara gammalt. Det är

Läs mer

GISEKVARNS HISTORIA. En samling berättelser om tiden som varit. Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra

GISEKVARNS HISTORIA. En samling berättelser om tiden som varit. Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra GISEKVARNS HISTORIA En samling berättelser om tiden som varit Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra sid 1 (Fakta kring Gisekvarn berättat vid Gisekvarns tomtområdes 30-årsjubileumsfirande

Läs mer

Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats

Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats Fastigheterna Vallbytorp 5:1, Råberga 5:8, Råberga 5:10, Falltorp 1:2 och Falltorp 1:3,

Läs mer

Lokal plan för Fölene

Lokal plan för Fölene Lokal plan för Fölene Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Fölene...3 4 Vad är det bästa med Fölene?...4 5 Slogan för Fölene...4

Läs mer

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864

Läs mer

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

Välkommen till ett Bondespel i tiden.

Välkommen till ett Bondespel i tiden. 2-5 SPELARE FRÅN 10 ÅR Välkommen till ett Bondespel i tiden. Spelplanen och kortillustrationerna i denna jubileumsutgåva kommer från en svunnen tid. Penningsvärdet har däremot räknats upp till en nivå

Läs mer

Vidbynäs naturreservat

Vidbynäs naturreservat Vidbynäs naturreservat Kulturhistorisk rapport från Turinge-Taxinge hembygdsförening FÖRORD Med Mikael Essmyren som projektledare driver Nykvarns kommun projektet Förstudie till bildande av naturreservatet

Läs mer

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård Juhola finngård Juhola finngård I skogstrakterna norr och väster om Torsby finns ett antal finngårdar och torp med odlingsmarker som vittnar om de skogsfinska bosättningarna i Värmland. Kulturreservatet

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

StTallholmen och Örnholmen

StTallholmen och Örnholmen StTallholmen och Örnholmen Natur Strax norr om Hulöhamnslandet ligger två små och ganska likartade holmar, Tallholmen och Örnholmen. Båda lite oregelbundet avlånga till formen, men med riktning nordväst-sydost,

Läs mer

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo. FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015 www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden Välkommen tillfärnebofjärdens nationalpark Färnebofjärdens nationalpark är ett unikt älvlandskap.

Läs mer

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Kulturmiljöenheten FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-05-15 sid 1 (8) 223-6104-01 Enligt sändlista Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken,

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om de allmänna grunderna för taxeringen och värdesättningen fr.o.m. 2015 års fastighetstaxering Skatteverket lämnar med stöd av 3 kap.

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

Nedan gamle Ramens stuga

Nedan gamle Ramens stuga ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:48 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Nedan gamle Ramens stuga Arkeologisk utredning inom Ramsta 1:6, Björksta socken, Västerås kommun, Västmanland Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte. Örjan Jonsson JK92J96

Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte. Örjan Jonsson JK92J96 99 Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte Örjan Jonsson JK92J96 100 Inledning Den historiska bakgrunden av den odlade jorden karaktäriseras aven stark uppsplittring mellan olika delägare

Läs mer

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård. SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad

Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad 1500-talet För Östra Norrbotten hade Torneå sedan medeltiden utgjort den viktigaste orten för varuutbyte. På 1500-talet fick Kalix en egen marknad

Läs mer

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Skogsborg Fastigheten Skogsborg 1:17, Köpings socken, Köpings kommun, Västmanland Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun 1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist År 1841 den 26 maj har undertecknad t.f Domhafvande i orten med biträde af Nämndemannen Bengt Bengtsson i Tångestad och Lars Svensson

Läs mer

Högskoleverket DTK 2006-10-21

Högskoleverket DTK 2006-10-21 Högskoleverket DTK 2006-10-21 VÄXTERS INVANDRING TILL SKÅNE 1750 1996 2 Antal fynd av nya växtarter på några orter i Skåne under olika tidsperioder åren 1750 1996. 1. Hur många fynd av nya växtarter gjordes

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...

Läs mer

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg.

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken ligger på ett naturligt näs. Befolkningen i Viken levde av jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Gatunät

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om grunderna för taxeringen och värdesättningen fr.o.m 2014 års fastighetstaxering Skatteverket lämnar med stöd av 3 kap. 6 fastighetstaxeringsförordningen

Läs mer