P LANBESKRIVNING 1(20) tillhörande detaljplan för fastigheten Marmorbrottet 1:31. inom Kolmården i Norrköpings kommun

Transkript

1 1(20) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Marmorbrottet 1:31 inom Kolmården i Norrköpings kommun, fysisk planering den 12 december 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: , 116 Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

2 2(20) Innehållsförtecking 1. Inledning Läsanvisning / handlingar Planprocessen en översikt Planens huvuddrag Planens bakgrund och syfte Planområdet Planförslagets övergripande struktur Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Gällande detaljplaner Program för planområdet Övriga kommunala beslut Mark- och vattenanvändning Förutsättningar efter planens genomförande Gator och trafik Störningar, hälsa och säkerhet Teknisk försörjning Sociala och ekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser för stadens attraktivitet Administrativa frågor Medverkande Tjänstemän...19 Referenser... 20

3 3(20) 1. Inledning 1.1 Läsanvisning / handlingar Planförslaget består av: Plankarta i skala 1: 1000 med bestämmelser och illustrationer Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse (vid utställning) Utlåtande (efter utställning) Behovsbedömning 1.2 Planprocessen en översikt Planprocessen får sin start när en intressent kommer med en begäran om att få göra eller ändra en detaljplan. Kommunen kan också ta initiativet själv att göra en ny detaljplan. Om det saknas en fördjupning av översiktsplanen, som omfattar detaljplaneområdet, görs först ett program som ger riktlinjer för detaljplanearbetet. När programmet har godkänts av stadsplaneringsnämnden börjar arbetet med ett förslag för detaljplanen. Förslaget justeras efter de synpunkter som lämnas under samrådstiden och ställs sedan ut för granskning av allmänheten. Efter det kan planen antas av stadsplaneringsnämnden. Tidsplanen för detaljplanearbete kan variera kraftigt i längd beroende på händelseutvecklingen med utredningar och samrådsprocessen. En detaljplan vars arbete flyter på relativt obehindrat kan förväntas ta ungefär ett år. 2. Planens huvuddrag 2.1 Planens bakgrund och syfte Syftet med detaljplanen är att definiera markanvändningen, Säkerställa byggnadernas och kulturmiljöns bevarande, samt att säkerställa allmänhetens tillgång till den viktiga kultur och naturmiljön vid Bråvikensstrand.

4 4(20) 2.2 Planområdet Planområdets läge och avgränsning. Lägesbestämning Planområdet ligger i slutet av Kalkugnsvägen längs Bråvikensstrand, i den södra delen av samhället Marmorbruket. Planområdet omfattar fastigheten Marmorbrottet 1:31 som är cirka 2 hektar stor. Marmorbrottet 1:31 ligger cirka 3 km från Krokek. Markägoförhållanden Fastigheten ägs av Norrköpings kommun. Marmorbruks AB har enligt gällande tomrättskontrakt rätt att friköpa marken efter att planen vunnit laga kraft.

5 5(20) 2.3 Planförslagets övergripande struktur Utformning Illustrationsbild

6 6(20) 3. Tidigare ställningstaganden 3.1 Översiktsplan Området ligger inom Bråvikenförkastningen som anges som utflyktsområde och utgör riksintresse för naturvården. Området utgör även riksintresse för kulturmiljövården såväl som det rörliga friluftslivet. 3.2 Gällande detaljplaner Området ligger sedan 1995 inom mark belagd med områdesbestämmelser men har undantagits antagande, i avvaktan på utredning av kostnader och ansvar. Fastigheten har i tomrättsavtalet åsatts betäckningen HAMN/PARK q. Vilket innebär att fastigheten skall användas för verksamhet mad vattenanknytning, så som bryggor, båtplatser, båtuppställning, förråd, samlingslokal etc. Marken skall även hållas öppen för allmänheten. Områdesbestämmelserna innehåller vidare särskilda skyddsbestämmelser och rivningsförbud för tre byggnader, generellt miljömiljöhänsyn/bevarande och ändrad lovplikt inom fastigheten. 3.3 Program för planområdet Något program har inte upprättats. Föreslagna planändringar anses överensstämma med kommunens riktlinjer och översiktsplan, ett planprogram har därför bedömts inte behöva upprättas. 3.4 Övriga kommunala beslut Beslut om planläggning Stadsplaneringsnämnden beslutade att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram ett förslag till detaljplan för fastigheten Marmorbrottet 1:31 för att med stor tydlighet och detaljeringsgrad säkerställa allmänhetens tillgång till den viktiga kultur och naturmiljön. Tomträttsavtal År 2000 tecknades ett tomträttsavtal mellan Norrköpings kommun och Marmorbuks AB där tomträttsinnehavaren förbinder sig att upprusta befintliga byggnader och bryggor. En brygga skall vara tillgänglig för korttidsanläggning för fritidsbåtar. Vidare skrivs att kalkladan mot vattnet iordningställs som samlingslokal för evenemang/korttidsuthyrning samt att någon byggnad får en publik verksamhet så som utställningslokal eller café. Allmänhetens tillgång till området säkerställs utöver strandskyddslagen genom ett servitut.

7 7(20) Tomträttsavtalet ger bolaget rätt att efter detaljplanen vunnit laga kraft friköpa marken. Kommunen har enligt tomträttskontraktet rätt att behålla en del av marken för att användas som körväg. Detta för ett långsiktigt trygga Marmorstigens sträckning genom området. Kalklada med tillhörande hamn, 1980-tal. Området var mycket förfallet. 4. Befintlig användning och gällande förutsättningar 4.1 Mark- och vattenanvändning Planområdet ligger i anslutning till Bråviken och består av ett 2 hektar stort område. Området är en del i den mycket värdefulla kulturmiljön kring Marmorbruket i Kolmården. Fastigheten Marmorbrottet 1:31 omfattar 7 byggnader men karaktäriseras främst av de två långa kalkladorna (märkta 1 och 2 på illustrationskartan) Marmorbruks AB huserar inom planområdet och bedriver verksamhet, främst kontors och representations verksamhet. Men även evenemang så som bröllop, fester och kulturarrangemang arrangeras. Bygglov har tidigare getts för en övernattningslägenhet i anslutning till kontorsverksamheten i Kalkladan närmast vattnet. I de kringliggande sjöbodarna har övernattningsmöjligheter för uthyrning iordningställts. I anslutning till kalkladorna ligger ett hamnområde med två bryggor där mindre fritidsbåtar kan lägga till. Genom planområdet går idag den mycket populära Marmorstigen som är en cirka 2.5 kilometer lång stig ut med Bråvikensstrand. Marmorstigen sköts idag av tekniska kontoret och Krokeks hembygdsförening. Planområdet är idag tillgängligt för allmänheten men tveksamheter har uppkommit då området har uppfattats som privat. Som skäl till den upplevda privatiseringen utpekas bland annat utplacering av blomurnor på socklar samt större socklar vid infarten till kalkladorna där

8 8(20) en portik skapats. Detta har gett upphov till tveksamhet av besökare över vad som är privat och vad som är offentligt. Det finns i dagsläget en konflikt mellan Marmorbrukets intresse av att bedriva och expandera en vinstdrivande verksamhet i en attraktiv miljö och allmänhetens tillgång till en riksintressant natur och kulturmiljö. Marmorbruket bedriver idag 1. Evenemangsverksamhet så som bröllop fester och kulturarrangemang samt uthyrning av rum i sjöbodarna i samband med arrangemang. 2. Kontors och representationsverksamhet för försäljning av Kolmårdsmarmor och annan sten. Verksamheten evenemangsverksamhet är främst begränsad till de tre sommarmånaderna. Avsikten är att utöka verksamheten till en större del av året genom att erbjuda övernattning och kursverksamhet. Historik, kulturmiljö och fornlämningar Planområdet är en del av en mycket rik kulturmiljö och är därför klassat som riksintresse för kulturmiljövården. När ett område klassas som riksintresse innebär det att kulturmiljön i området har ett värde av betydelse för såväl länet, som hela landet. Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården, naturvården eller friluftslivet skall därför skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. I rapporten Fagervik Marmorbruket Krokeks socken Norrköpings kommun Kulturmiljöenheten 2001 värderar länsstyrelsen området Marmorbrukets kulturvärde, där också det aktuella planområdet ingår. Länsstyrelsen konstaterar att Marmorbruket i Kolmården har stora värden både vad gäller kulturmiljön och naturmiljön. Det är också ett viktigt rekreationsområde. Området utgör därför riksintresse för såväl sin kultur som naturmiljö, samt för det rörliga friluftslivet. Som riksintresse för sin kulturmiljö representerar Marmorbruket en tidig industrimiljö med anor från medeltiden. Marmorbruket utgör idag en bruksmiljö med bebyggelse från 1700-talet och framåt. Här finns marmorbrott, varphögar, slaggsten, kalkugnsgrunder, magasin och verkstäder som berättar om arbetet och livet på Marmorbruket.

9 9(20) Marmorbruket tidigt 1900 tal. Foto Marorbruketsmuseeum Genom århundradena har kolmårdsmarmor använts till flera svenska slottsbyggen, som t ex Stockholms slott, Drottningholm och Rosendal. Den grönskimrande marmorn från Kolmården har också beställts till påkostade byggen som Nordiska museet, Nationalmuseet, Operan i Paris, Rockefeller Center i New York och till FN:s byggnad i Genéve. Väster om Bråviksbranten ligger brukets hamnområde Bråvalla, som även utgör det aktuella planområdet. Här låg under 1800-talet brukets kalk- och tegeltillverkning. Spåren av kalkbrytning syns än idag och den stora ansamlingen sten utmed bergsbranten mot Bråviken dominerar landskapsbilden från sjösidan. Alldeles nedanför branten finns ruinerna efter två kalkugnar. Bebyggelsen i hamnområdet härrör till stor del från denna tid, framförallt dominerar de båda kalkladorna. Den gamla lertäkten till tegelbruket finns idag kvar som ett kärr, väster om hamnområdet. Övriga fornlämningar inom riksintresset är två kalkugnsruiner. Enligt uppgift ska kalkugnarna ha använts från ca 1820 och fram till Stenen bröts i branten ovanför och nästan rakt ner i ugnarna. Det branta brottet i bergssidan är numera ett karakteristiskt inslag i området. Längst ner vid Bråviken ligger de två långa kalkladorna (märkta 1 och 2 på illustrationskartan) som under 1800-talet fungerade som magasin för den kalksten som bröts i bergsbranten strax öster om hamnområdet. Kalkladorna renoverades år Här finns dessutom lämningar av de två kalkugnarna. All typ av exploatering är känslig i denna miljö. Ett av de största hoten mot den riksintressanta kulturmiljön är bristande underhåll och förändringar av bruksmiljöns byggnader. Det är av största vikt att Marmorbrukets bebyggelse bevaras och får behålla sin karaktär.

10 10(20) Naturmiljö och Rekreation Landskapet i området domineras av den mycket framträdande Bråviksförkastningen. Branta bergsryggar störtat ner mot havet där ett flertal stenbrott finns. Utmärkande för området är den stora ansamlingen av bruten sten som finns i branten vilken dominerar landskapsbilden från vattnet. Inom hela planområdet finns det urkalksten som är karakteristisk för hela förkastningsbranten. Planområdet är av stort riksintresse både för det rörliga friluftslivet och för kulturmiljön. För närliggande naturområde i väster pågår en diskussion om att det i framtiden skall bli ett naturreservat vilket ytterligare kommer öka områdets allmänintresse. Genom planområdet går den mycket populära marmorstigen som sträcker sig 2.5 kilometer längs Bråvikensstrand. Längs stigen finns flera platser för vila, grillning och förtäring av medhavd matsäck. Strandskydd Hela planområdet ligger inom strandskyddsområde som sträcker sig 150 meter in mot land från strandkanten. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel och syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden. Inom strandskyddat område får inte nya byggnader uppföras, byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Detta gäller även mindre åtgärder så som utplacering av privata föremål som ger intrycket av privatisering. Exempel kan vara de ovan nämnda blomurnorna men även utemöbler eller skyltar som avhåller allmänheten från att passera. Allmänheten har under lång tid haft full rättslig tillgång till området även om området idag inte kan anses som fullt allemansrättsligt tillgängligt. Främst pga. pollare med kedjor samt socklar utplacerade i området, vilka inte väl representerar den historiska kulturmiljön i Marmorbruket. Utan snarare ger intryck av en privatsvär med kulturhistoriskt främmande element. 4.1 Förutsättningar efter planens genomförande Mark och vattenanvänding Planområdet får den huvudsakliga användningen kulturreservat Q, vilket innebär att användningen skall vara anpassad efter bebyggelsen kulturvärde. I ett kulturreservat är användningen fri så länge den inte inkräktar på själva bevarandet eller stör omgivningen. Permanentbostad eller fritidsbostad är inte lämpligt inom ramen för Q. Där emot kan tidsbegränsat boende som

11 11(20) vandrarhem eller boende i anslutning till evenemang prövas. Dock får detta ej inskränka på områdets kulturvärden och höga allmänhetsintresse. Planen styrker även de sedan tidigare i tomträttsavtalet överrenskomna användningsområdena, hamn, kontor samt publika funktioner så som evenemangsverksamhet, kulturarrangemang och café. Med tanke på områdets höga natur och kulturvärden är det viktigt att inte utestänga allmänheten från att ta del av dessa. De föreslagna verksamheterna förväntas kunna samverka med det allmänna intresset och även stärka varandra. Det finns ett värde både för verksamhetsutövaren att Marmorstigen är välkänd och befolkad, likaså finns det ett värde för besökare av Marmorstigen att Bråvalla hamnområde är välskött, omhändertaget och aktivt. Enligt länsstyrelsen är ett av de största hoten mot Marmorbruket idag ett bristande underhåll. För att undvika detta är det viktigt att byggnaderna används, en levande natur och kulturmiljö är viktig inte bara lokalt utan även för Kålmården och Norrköping i stort. Kostnaden för att underhålla en kulturmiljö av riksintresse är betydande. För att kunna bära den kostanden krävs det att möjligheterna för att bedriva en vinstdrivande verksamhet är goda. Levande landsbygd är viktig, dock är turistsäsongen begränsad till huvudsakligen de tre sommarmånaderna, vilket är problematiskt för verksamhetsutövare. Senare antikvariska bedömningar och bygglov bör ta detta i åtanke. Möjlighet till att etablera ett enklare kök i anslutning till den norra kalkladan i något av de anslutande uthusen för att förenkla arrangemang i ladorna bör finnas. I samband med detta kan vissa förändringar i fasaden vara nödvändiga. Det största hotet mot allmänhetens tillgång till området är en privatisering i form av permanentbostad eller fritidshus där den privata hemfridszonen breder ut sig. Användningen som permanentbostad är inte förenligt med bestämmelsen Q. Dock får enstaka övernattning ske i samband med arrangemang eller i form av vandrarhem. Allmänheten skall i framtiden inte ges intrycket av att träda in på ananas mark utan intrycket av att marmorstigen fortsätter skall ges. Staket, plank eller annat som försvårar allmänhetens tillgång till området får inte uppföras. Marmorstigen skall tydliggöras genom att gångvägen fortsatt skall vara grusad och tydligt visa sin sträckning genom planområdet. Portik eller liknade får inte förekomma. Skyltar som tydliggör marmorstigens sträckning skall upprättas vid infarten från Kalkungsvägen och längs marmorstigen i den östra delen av planområdet. Det är viktigt att skyltar har en inbjudande färgsättning för att de inte skall vara avvisande, förslagsvis med blå ram likt den skyltning sedd i

12 12(20) naturreservat. Utöver marmorstigens sträckning kan en informationsskylt berätta om byggnadernas historia men även den nuvarande verksamheten och aktuella evenemang i området. Planen föreslår även att fastigheten Marmorbrottet 1:25 ges möjlighet att förvärva en del av fastigheten marmorbrottet 1:31. Detta för att underlätta skötsel av den stödmur som angränsar till fastigheten Marmorbrottet 1:31. Den del av fastigheten 1:31som förvärvas får i planen betäckningen bostad för att i linje med omkringliggande detaljplan ges samma bestämmelse över hela fastigheten Marmorbrottet 1:25. Förändringar av den bebyggda kulturmiljön Marmorbruket innehåller sådana värden att området utgör riksintresse för dess kulturmiljö. Det är av största vikt att Marmorbrukets bebyggelse bevaras och får behålla sin karaktär och berätta om en bruksmiljö. Därför ska förändringar av byggnaders exteriör föregås av kontakt med antikvariska myndigheter, samtliga byggnader är belagda med rivningsförbud. Görs förändringar skall det alltid eftersträvas att uppnå en god helhetsverkan, detta innefattar även en levande landsbyggd med förutsättningar att bedriva verksamhet. Därför måste det finnas viss acceptans för förändringar av byggnadernas interiör och exteriör. Kalklada 1 Den västra, och den största, ladan är uppförd av natursten som vitslammats och taket har enkupigt tegel. Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde, byggnadens särdrag och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skall tas till vara. Därför skall byggnadens karaktär, färg och fasadmaterial bibehållas och får inte förvanskas. Fönster eller dörrar får ej upptas. Tak skall vara i enkupigt lertegel, takkupor får ej uppföras. Interiöra och exteriöra förändringar skall föregås med kontakt med antikvariska myndigheter.

13 13(20) Kalklada 2 Kalklada 2 är en tegelbyggnad vars väggar fått en ljus spritputs och taket är täckt med enkupigt tegel. Byggnadens karaktär, färg och fasadmaterial skall bibehållas. Tak skall vara i enkupigt lertegel, takkupor får ej uppföras. Exteriöra förändringar skall föregås med kontakt med antikvariska myndigheter. Sjöbodar och uthus Vid hamnen ligger tre sjöbodar, ett förråd, ett f d dass och ett garage. Samtliga dessa byggnader har fasader i rödfärgad locklistpanel. Byggnaderna i sig har inget större kulturhistoriskt värde, men typen och mängden av hus är en viktig miljöskapande faktor. Byggnaderna renoverades under år Byggnaderna får inte förvanskas exteriört vad avser karaktär, färg och material. Tak skall vara i lertegel och takkupor får ej uppföras. Förändringar skall ske i samråd med antikvariska myndigheter. Samtliga byggnader är en del i en miljöskapande helhet och skall i behandlas som i ett gemensamt sammanhang. Fastigheten får därför inte styckas av på annat sätt än den del som tillfaller kommunen märkt Natur för att säkerställa förvaltningen av marmorstigen.

14 14(20) Uppförande av nytt uthus Planen medger möjlighet att uppföra ett uthus i planens västra del för att utöka möjligheterna till förvaring av verksamhetens material så som stol och bordar. Bröllop och liknande evenemang kräver en större mängd inventarier och förvaringsmöjligheterna i området är begränsade. Husets utformning skall ske i samråd med antikvarisk myndighet. Strandskyddet behövs i detta delområde upphävas. Marmorbruket cirka Ett flertal uthus syns på bilden. Foto: Marmorbrukets museum

15 15(20) Strandskydd, natur och rekreation Planområdet ligger inom ett område som är av stort nationellt intresse för naturmiljövården så väl som för det rörliga friluftslivet. För närliggande naturområde i väster sker en diskussion om att det i framtiden skall bli naturreservat, vilket ytterligare kommer att öka besöksfrekvensen till området. Det är av yttersta vikt att det i fortsättningen inte råder tveksamhet över vad som är privat och vad som är offentligt och på så vis avhåller allmänheten från att nyttja Marmorstigen. För att säkerställa Marmorstigens skötsel och sträckning är den del av Marmorbrottet 1:31 som påverkas av Marmorstigen utpekad som Natur med körväg. Denna del ägs och sköts av kommunen och är i enlighet med tomträttskontraktet. Körväg finns inom naturområdet för att säkerställa att brukaren till Marmorbrottet 1:31 kan nå fastigheten med bil. Planen föreslår att strandskyddet upphävs för befintliga byggnader och för ett nytt uthus. Den föreslagna användningen har en publik karaktär och förväntas inte inskränka nämnvärt på den allmänna tillgången till området. Området är också sedan tidigare ianspråktaget för liknande verksamheter vilket utgör skäl för dispens. Strandskyddet skall fortfarande gälla på all övrig mark, även de bryggor som finns i området då allmänheten sedan tidigare har haft tillgång till dessa. Dock måste det finnas möjligheter att tillfälligt möblera med mindre bord och stolar vid tillfälliga evenemang eller vid vandrarhemsverksamhet. Möbleringen skall vara placerad så den inte stör marmorstigen och lämpligast är enligt illustration (sidan 5) på utrymmet närmast havet framför kalklada 2 och framför byggand märkt 5 i rikting mot havet. Bryggan som föreslås i väster är lokaliserad där det tidigare låg en brygga för lastning av sten. Att återskapa den bryggan förväntas bli ett positivt inslag och förbättra allmänhetens tillgång till området. De områden där strandskyddet undantas är märkta a på plankartan. Att strandskyddet finns på alla mark förutom där byggnaderna står syftar till att styrka strandskyddets primära syfte; att bevara den allmänna tillgången till strandområden. Allmänheten har sedan tidigare haft tillgång till planområdets mark och bryggor. Området kan idag inte anses som fullständigt allemansrättsligt tillgängligt främst pga. pollare med kedjor samt socklar utplacerade i området. Dessa skall tas bort. Måste det av säkerhetsskäl finnas staket skall dessa utformas i samråd med antikvarisk myndighet.

16 16(20) Hamnen cirka Historisk förebild till uppförande ny brygga. Foto: Marmorbruketsmuseum Service Närmsta affär, vårdcentral, förskola och skola finns i Krokek ca 3 km från Marmorbruket. Fornlämningar Hela Marmorbruket är rikt på fornlämningar. Fornlämningar inom planområdet är två kalkugnsruiner, enligt uppgift ska kalkugnarna ha använts från ca 1820 och fram till De fasta fornlämningarna bedöms inte påverkas nämnvärt av planens genomförande. Radonrisk Enligt en kommuntäckande markradonundersökning för Norrköpings Kommun, utförd av Statens Geologiska Institut år 1990, ligger planområdet inom normalriskområde för radon. Föroreningar Inom planområdet finns inga kända föroreningar. Geoteknik/skredrisk Marken består av morän med inslag av urkalksten. Viss skredrisk finns i bergsbranten. 4.3 Gator och trafik Gatunät En körväg anordnas genom planområdet ut med Marmorstigens sträckning Planen förväntas inte medföra någon påtaglig ökning av trafik till området.

17 17(20) Kollektivtrafik Kollektivtrafik går på Kvarsebovägen ca 1 km från planområdet. Gång- och cykelvägar Några särskilda gång- och cykelvägar finns inte i området. Parkering Parkering sker på kvartersmark. Vid större evenemang finns det möjlighet att parkera cirka 500 meter upp på Kalkungsvägen. 4.4 Störningar, hälsa och säkerhet Buller Någon verksamhet förväntas inte medföra någon bullerpåverkan i planområdet som överstiger gällande riktvärden för externt industribuller. Luftkvalitet Luftkvaliteten är god i området. 4.5 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunalt vatten- och avlopp finns i anslutning till fastigheten, toalett kan anslutas till detta. En publik toalett är önskvärt. En del av planområdet är reserverat för underjordiska ledningar så som vatten och avlopp. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt inom kvartersmark. El Området är försörjt med el från E.ON. A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: , 116 Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

18 18(20) Avfall Norrköpings kommun, tekniska kontoret ansvarar för hämtning av hushållsavfall. 5 Sociala och ekonomiska konsekvenser 5.2 Sociala konsekvenser Genom planens genomförande förbättras allmänhetens tillgång till Marmorstigen. Detta säkrar rekreationsmöjligheterna i området. Den publika och kulturella användningen av byggnaderna kan ge positiva värden för besökare och verksamhetsutövare. Kolmården som tursistattraktion kan öka. 5.3 Ekonomiska konsekvenser Norrköpings kommun Mark och exploatering står för de kostnader som uppkommer i samband med upprättande av detaljplan för området. Planens genomförande påverkar fastighetsvärdet då planområdet kan friköpas. Fastighetens användningsområde fastställs vilket ger en ökad trygghet för fastighetsägaren. Möjligheten att etablera enklare kök och övernattning i samband med arrangemang kan ge positiva värden för verksamhetsutövaren. Bevarandet av byggnaderna innebär en kostnad för fastighetsägaren då dess karaktär skall bevaras. Åtgärder som ökar tillgängligheten och tydligheten längs Marmorstigen innebär en kostand i form av uppförande och underhåll av skyltar. 5.4 Konsekvenser för stadens attraktivitet Allmänhetens tillgång till Marmorstigen ökar och säkerställs. Detta kan ge positiva värden i närområdet såväl som för besökare utifrån. Kolmården som tursistattraktion kan öka då områdets unika natur och kulturmiljö får en ökad tillgänglighet. Att verksamhet bedrivs i den gamla kulturmiljön håller området levande och kan genom aktiviteter så som bröllop och kulturarrangemang stärka Kolmården och Norrköpings attraktivitet och kännedom. En levande kulturmiljö där byggnaderna får en konkret funktion kan bidra till att ett ordentligt underhåll sker.

19 19(20) Det företag som idag bedriver kontors och representationsverksamhet i Kalkladorna säljer Kolmårdsmarmor vilket är själva grunden till att kulturmiljön uppstått. Att ha ett levande bruk är en stor kvalité som måste beaktas. Kolmårdsmarmorn är världskänd och finns representerad på flera mycket betydelse fulla byggnader runt om i världen. Att bruket fortfarande är igång kan hjälpa till att stärka Kolmårdens attraktionskraft i Sverige och världen. Förhindras verksamhet i området kan det innebära negativa konsekvenser för stadens attraktivitet. Finansiering av underhåll av byggnaderna måste då lösas på annat sätt. Sker inte ett underhåll av byggnaderna hindras också allmänheten från att ta del av den vackra natur och kulturmiljön och en stor potential går om intet. 6. Administrativa frågor Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Se genomförandebeskrivningen. 7. Medverkande Planen har utarbetats av Erik Telldén, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i samråd med tjänstemän på Norrköpings kommun. 7.2 Tjänstemän Planen har utarbetats i samverkan med tjänstemän på stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Norrköping den 12 december 2011 Fredrik Wallin Processansvarig detaljplanering Erik Telldén Planarkitekt

20 20(20) Referenser Framtid Norrköping Översiktsplan Utvecklingsplan för staden, Norrköpings kommun, Naturvårdsprogram, Norrköpings kommun Fagervik Marmorbruket Krokeks socken Norrköpings kommun Kulturmiljöenheten Länsstyrelsen Östergötland 2001 Plan och bygglagen Miljöbalken