# GOTT LYTT ÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#9 10 07 GOTT LYTT ÅR"

Transkript

1 # HBT-VÄRLDENS RÖST ÅRGÅNG 28 GOTT LYTT ÅR Crips, slampor och transmångfald. Kom Ut kastar blicken bakåt och slungas in i en framtid med outtömliga möten över hela världen. FUNKISARS PLATS I BEGÄRSHIERARKIN KOM UT TRÄFFAR GUS VAN SANT I NEW YORK TANGO I BUENOS AIRES K.J EN BRILJANT TÄNKARE MÖRKER OCH LJUS HOS NAN GOLDIN

2

3 TENDENS Stolt och lytt 5 Finn Hellman manar till resta skeva ryggar RÖSTER Återblick 12 Kom Ut resumerar ett rikt år 2007 Kulturkavalkad har bjudit på stjärnskott KULTUR Utan ursäkt 18 Stefan Ingvarsson summar Zarah Leander-året INGÅNG I nöd och lust MARIT ÖSTBERG CHEFREDAKTÖR DET HAR VARIT ett roligt och sorgligt år. Det har sprudlat av queera kulturhändelser och vi har förlorat två eldsjälar i Rita Creighton och Robert Karlsson Svärd. Sorg, men också stor värme och kraft kännetecknar detta år. Och samtidigt, det rör på sig. Hbt-rättigheter tar plats i Sverige och världen. Ett viktigt år för Sveriges arbete med internationella hbt-rättigheter. Inte minst genom att RFSL beviljades så kallad ECOSOC-status och därmed aktivt kan arbeta med att påverka beslut inom FN. Men även generellt ökar RFSL:s internationella samarbeten med gräsrotsorganisationer runt om i världen. Det är betydelsefulla och stora arbetsområden som man just nu lägger grunden för, som flyttar oss närmare varandra. Gräsrotsaktivister i andra delar av världen har mycket att lära oss, i våra möten öppnas våra ögon. Kasha till exempel, som nyligen blev nedslagen av polis i Uganda för att hon skulle hålla tal om hbt-rättigheter. Det har betydelse att hon just varit inbjuden till Sverige för att prata om situationen för hbt-personer i sitt land, det har betydelse att hon var ett levande lysande ansikte som satte spår i oss som träffade henne. Det känns mer i kroppen då, verkligheten där hbt fortfarande är olagligt kommer så mycket närmare. I det här numret av Kom Ut:s K-bilaga kan du läsa om Kasha från Uganda, Linda från Namibia och en unik internationell kurs om hbt och mänskliga rättigheter. NYHETER 6 VÄRLDEN 10 PÄRLOR 30 KOM UT REDAKTIONEN KOM UT Box 350, Stockholm tel fax bankgiro: Kom Ut är redaktionellt oberoende och ges ut av RFSL Chefredaktör & ansvarig utgivare Marit Östberg tel: Redaktör K-bilagan (vik.) Mathilda Piehl tel: Redaktör konline.rfsl.se (vik.) Eva Maria Sköld tel: Redaktör konline.rfsl.se (ord.) Lars Jonsson Form *Zie* Layout Hannes Lilljequist, Per Friberg / zoopeople.se Repro Jeanette Andersson Medverkande Kom Ut 9 10/07 Malin Bäckstrand, Andy Candy, Ulrika Dahl, Frida Darj, Nicklas Dennermalm, Carlos Diaz, Kristofer Folkhammar, Niclas Goldberg, Facundi Gonsalez, Del LaGrace Volcano, Elina Grandin, Sara Hallström, Walter Heidkampf, Finn Hell - man, Sarah Hirani, Malin Holgersson, Johanna Holm - stedt, Stefan Ingvarsson, Karin Jansson, Lars Jonsson, Anna Larsen, Maja Karlsson, Klara Lee Lundberg, Susanne Mobacker, Anna Nordqvist, Lisa Olofsson, Mattias Pettersson, L Skywalker Karlström, Eva Maria Sköld, Oskar Smulski, Jesper Ström - bäck-eklund, Anna-Maria Sörberg, Matti Ridenfeldt, Cajsa Unnbom och Roger Wilson. Kongressvald redaktion Nicklas Dennermalm, Mika Nielsen, Johnny Rydh Annonser Anna Nordqvist, tel: Prenumeration 340 kr/år Institutioner 375 kr/år Utanför Sverige 395 kr/år Upplaga ex ISSN Tryckeri Pressgrannar, Linköping Omslag: Jeanette Andersson ANN WERNER skriver på en doktors - avhandling om musik och är förvånad över att hon ser fram emot julen i år. Hennes inre hemmafru ser däremot alltid fram emot att baka hela veckan innan julafton. FINN HELLMAN är redaktör på tidningen Stiletten. Fritiden ägnar han åt ölhävning, kampsport och ledarhunden Kvick. Just nu ser han mest fram emot Londons åttonde internationella disability film festival i februari. Drömmer om att starta ett band och en natt med Joakim Thåström. KRISTOFER FOLKHAMMAR skriver dikter utifrån sin nya utsikt över Göta älv och tillsammans med litteraturkollektivet G=T=B=R=G. I övrigt drömmer han om litteraturkritik, avspänning och Dennis Cooper. MALIN BÄCKSTRAND älskar ord och språk, och är administratör på RFSL:s förbundskansli, där det blir mycket korr och textbearbet ning. Filar just nu på en enkät om ökad tillgänglighet för hbt-personer med funktionshinder. Prenumererar på Mästarkryss och fuskar som jazzsångerska. DET HÄNDER SAKER inom gräsrotsaktivismen också, transorganisationer som KIM och funkisorganisationen FHOBIT kräver allt mer plats, och kanske är det så att det finns plats för fler röster inom hbt-rörelsen idag. Man vill hoppas det. Att vi lyssnar på varandra och att olika intressegrupper sätter sina egna agendor och sprider dem över communityt. Intersektionalitetstanken, att flera perspektiv måste rymmas när man arbetar med rättighetsfrågor börjar ta form i praktiken. T:t i hbt är inte längre bara en bokstav. Och vid sidan av ras, klass, kön, sexualitet kanske funktionshinder kommer att sluta vara bara ett tilläggsord. Kanske är det så att fler sorters kroppar får plats och att vår värld har blivit lite mer queer. Ibland känns det så. Finn Hellman har hopp: Det tycks som att hbt-samhället ges ytterligare en chans som att en sinnesutvidgad förståelse av kroppen är inom räckhåll skriver han i sin artikel om funkiskroppars hittills åsidosatta plats i hbt-communityt. Kom Ut önskar alla aktivister, latmaskar, sjuklingar, skönhetsdrottningar, dagdrömmare, hallonälskare, secondhandhandlerskor, björnar, jävlar, transpojkar, världsförbättrare, krokiga och oskamliga ett alldeles gott nytt år. Vill du också ha Kom Ut? Känner du till en bokhandel, ett kafé eller någon annan typ av mötesplats där du tycker att Kom Ut borde synas? Har du kunder eller besökare som du vill kunna erbjuda tidningen till? Hör av dig till: KOM UT 03

4 Nu genomför vi en stor läsarundersökning! Ett unikt tillfälle att få din röst om Kom Ut hörd! Du hittar undersökningen på sidan 23 i tidningen och på:

5 KRUMT FÖR ICKE STRAIGHTA Funkisfrågor tar allt mer plats i hbtvärlden. Finn Hellman har framtidshopp, vi är mogna för vidare förståelser av kroppen. TEXT: FINN HELLMAN BILD: ELINA GRANDIN FÖR ATT FORTSÄTTA chatta kräver han att få se ett foto. Jag förklarar att jag inte kommer att visa nån bild på mig, inte förrän vi brevväxlat lite mer. Men det är ojämlikt. Jag visar ju bild på mig och du kan se vem jag är, det är inte rättvist, skriver han tillbaks. Jag fnissar åt att han tar mig för synkapitalist och returnerar: Nej, din normatbög, för en gångs skull är vi jämlika. Jag kan inte se din plåtade nuna och du får ingen bild på mig. Gilla läget, rättvisan är blind. Fortsätter min qruising. Klubb defekt, det här måste vara ett ställe för mig! Klickar på länken till klotterplanket. Jo, visst, den verkar ha en queer inriktning, men var kommer defekterna in. Eller snarare, var kommer de defekta in. Inte heller den här klubben tycks husera i tillgängliga lokaler. Det rasslar till i punktdisplayen och talsyntesen brölar till som en harpunerad robot. Markören skuttar all världens väg och det är som att öppna en kådisförpackning med fingrar dränkta i glid. Trots att flera hbt-lytingar uppmärksammat Qruiser på hur otillgänglig mötesplatsen är, envisas de med att programmera i Macromedia Flash. Hemsidan hänger sig och surfandet är slut. SOM SYNES ÅTERSTÅR många problem men det har trots allt hänt en del sen jag sist skrev om funktionalitet i Kom Ut. Då, för tre år sen, var Stockholm Pride en lika utestängande tillställning som vilket heterojippo som helst. Men från och med 2006 tillsätter Pride en grupp inför varje festival som håller ögonen på tillgängligheten. Dåförtiden trycktes Kom Ut endast på papper, men idag finns den även som taltidning på cd. Och det stannar inte där. FHOBIT har bildats. På kort tid har föreningen gjort sig ett namn och är numer hbt-samhällets givna referenspunkt vad gäller frågor om hbt och funktionalitet. Ett annat normkritiskt sammanhang som växt fram på sistone är Lyttseminariet vid Stockholms universitet. Här diskuterar forskare, studenter och aktivister radikala perspektiv på funktionalitet. En av de teorier som står i centrum är crip theory, lytteori som är ett sätt att förstå uteslutningsmekanismer genom att använda funktionshinder som lins. Hanna Bertilsdotter, gammal biaktivist och nybliven filosofiedoktor, förklarar varför hon tog initiativ till studiecirkeln: Jag fick nys om crip theory-boken Bending over Backwards av Lennard Davis och ville gärna diskutera den i grupp. När jag forskat om bisexualitet har det ofta funnits en koppling till olika gränspositioner och bisexualitet gestaltas återkommande som en typ av gränslöshet och som ett psykiskt funktionshinder. Själva crip teorin är i stor utsträckning kopplad till queer. Man vänder blicken mot normaten snarare än mot funkisen. Ett queerperspektiv har vissa begränsningar, men crip kan fortsätta den resan. Queer blir lätt fokuserat på sexualitet och i viss mån könsöverskridande, men crip kan gå vidare i konstruktionen av normativa kroppar, både i bemärkelsen fysisk och psykisk kropp, säger Hanna Bertilsdotter. BILDER BLIXTRAR FÖRBI och jag blir påmind om hur allting hänger ihop. Hur olika förtryckssystem glider in och ut i varandra. Varför kan det vara svårt för en blind heterosnubbe att få ledsagning av en seende heterobroder: jo, för att om någon ser dem arm i arm kan man tro att de är bögar. Och varför pratas det så lite om funktionshindrade barn i tider då hela hbt-samhället verkar vara på smällen: jo, för att hbt-föräldrarna måste vara perfekta, påpassade av felsökande homofober som de är. I ett sådant klimat finns inte plats för tanken att det på andra sidan inseminationen kan finnas en knodd med funktionsnedsättning. DON KULICK ÄR PROFESSOR i socialantropologi vid New York University och har precis beviljats forskningsanslag till en ny studie. I sin undersökning ska han jämföra svensk och dansk syn på sexköp till personer med grava funktionsnedsättningar. I Danmark är det subventionerat, i Sverige är det förbjudet precis som all form av sexköp. Sexuellt självbestämmande är kännetecknande för vuxna. Hur ser det då ut för funktionshindrade, har de sexuellt självbestämmande? Hur kan man göra det möjligt och hur förhindrar man övergrepp? Här ställs grundläggande etiska frågor på sin spets och det är intressant att två så lika länder skiljer sig så mycket på den här punkten, säger Don Kulick. Varför upplever funkisar att de har svårare att få ragg? Samtidigt som jag välkomnar Kulicks forskningsplaner blir jag rädd att sexköpsfrågan ska överrösta alla andra viktiga frågor. Jag önskar mig till exempel diskussioner om funktionsnedsättningens plats i begärshierarkin - en utveckling av Gayle Rubins teori om rangordningen av olika sexualiteter. Eller mera pang på rödbetan: varför upplever funkisar att de har svårare att få ragg än sina funktionsfullkomliga kompisar. Och varför ses övergreppen mot intersexuella endast genom en könsoch genuslins? Skulle man inte också kunna anlägga ett funktionalitetsperspektiv på att små barns könsorgan opereras för att uppfylla normer. Likheterna med tvångssterilisering, lobotomi och oönskade proteser talar för det. Det tycks som att hbt-samhället ges ytterligare en chans som att en sinnesutvidgad förståelse av kroppen är inom räckhåll. Sträck på dig och bli krum. KOM UT 05

6 SVERIGE Frias från dom om hets mot folkgrupp Åsikten att homosexualitet ska bestraffas med dödsstraff uttrycktes på hemsidan Bibeltemplet.net. Sajtens ansvarige, Leif Liljeström, dömdes till en månads fängelse i hovrätten. Men Högsta Domstolen resonerade annorlunda. I början på November friades nämligen Liljeström från anklagelsen om hets mot folkgrupp i HD. Enligt Liljeström lät han inläggen ligga kvar på sajten som ett diskussionsunderlag. Hovrätten ansåg dock att det var hans ansvar att ta bort dem. Men enligt HD:s friande dom kan Liljeström inte utkrävas ansvar. Två av justitieråden i HD vidhöll att Liljeström borde fällas: "Uttalandena är långt överskridande gränsen för en saklig debatt och får betecknas som grovt kränkande för gruppen homosexuella", konstaterade de. VÄRLDEN Uppmaning ta bort reserestriktioner Styrelsen för The Global Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malaria har i ett uttalande uppmanat alla länder att snarast avlägsna rese- och inreserestriktioner för hivpositiva. Man har också beslutat att sluta hålla styrelse- och kommittémöten i länder som har inreserestriktioner för hivpositiva eller som kräver av hivpositiva att man i visa-ansökningar eller andra former av inresedokument anger sin hivstatus. Organisationen Hiv-Sveriges ombudsman Andreas Berglöf har med anledning av fondens uppmaning tillskrivit Sveriges ambassadör i hiv/aids-frågor Lennart Hjelmåker om hur Sverige arbetar för att påverka andra länder att ta bort sina inreserestriktioner. Kina har nyligen, efter påverkan från bl a The Global Fund, beslutat att ta bort sitt förbud mot inresa i landet för hivpositiva. Kronoberg sparar på transsexuella När landstinget i Kronobergs län sparar drar de ner på könsutredningar för transsexuella och konsekvenserna är allvarliga. TEXT: MATTI RIDENFELDT BILD: JEANETTE ANDERSSON KJELL GRAHN, närsjukvårdsdirektör i Kronobergs län, säger att det inte rör sig om ett totalstopp. Lögn, säger Susanna Boudrie, ordförande i föreningen Benjamin, som nu har anmält landstinget till Socialstyrelsen. Sparbetinget har även använts för att stoppa pågående utredningar. De läkare som Susanna Boudrie pratat med säger att de har fått order uppifrån om att inte remittera någon vidare till en könsutredning. De gör inte ens en utredning. Den lokala psykiatrin är inte heller kompetent att göra den här bedömningen, de enda som kan göra det är specialistteamen på universitetssjukhusen, säger hon. I beslutet som fattades tredje maj i år står det att patienter ska meddelas att Landstinget Kronoberg i princip inte arbetar med denna typ av ingrepp. Det är en lite olycklig formulering, säger närsjukvårdsdirektör Kjell Grahn. Ärendena prövas en extra gång och i de fall där vi bedömer att en remiss till specialistteamet kan skjutas på framtiden så gör vi det. I beslutet står det också att det inom professionen råder delade meningar om de långsiktiga resultaten av könsbyten. Men på frågan om vilken källa detta uttalande grundas på, svarar Kjell Grahn att underlaget till beslutet bara är ekonomiskt. Landstingets sparkrav ligger på 30 miljoner. Kjell Grahn bedömer att det rör sig om sex till sju personer om året i länet som ansöker om könsutredning. Kan vi prioritera ner ett par om året flyttar vi fram kostnader på cirka tre miljoner, säger han. Det är en lite olycklig formulering, säger närsjukvårdsdirektör Kjell Grahn. FÖLJDEN AV EN nekad utredning kan leda till ökad psykisk och fysisk ohälsa, och att kostnaden bara flyttas över till andra konton. Susanna Boudrie har varit i kontakt med en medlem i Benjamin som gjort upprepade självmordsförsök efter att ha nekats utredning, och hon vet om ett till fall i länet. Anders, som bor i Växjö, fick remiss till specialistteamet i Lund förra året och en utredning påbörjades. För honom har beslutet inneburit att han har fått skriva sig i Lund för att inte tvingas avbryta den pågående utredningen. I november i år berättade utredaren att de fått påstötningar från Kronoberg om att lämna ut journalerna. Det vägrade specialistteamet att göra, med hänvisning till patienternas integritet och att det i journaler kan stå sånt som en lekman felaktigt kan tolka som att patienten inte är i behov av behandling. Anders ringde till en handläggare inom psykiatrin i Kronoberg och fick beskedet att eftersom han än så länge bara gått för samtal och psykologisk utredning och inte påbörjat en hormonbehandling, var han inte prioriterad och skulle inte få sin remiss förnyad. Jag kände att visst, jag skulle kunna ta den här kampen, men det skulle ta längre tid och kosta mig för mycket. Att Anders nu är skriven i Lund ställer till med problem vid de vårdkontakter han har i Växjö för sin halvtidssjukskrivning och terapi. Men det får också andra konsekvenser. Hans sambo har just genomgått en första insemination och om detta försök inte lyckas så är det frågan om de får göra fler. Regeln är nämligen att man ska ha varit skriven på samma adress i minst två år för att komma i fråga för insemination bekostad av landstinget. Det känns otryggt. Jag tvingas mot min vilja in i ett spel som Landstinget i Kronoberg har satt igång, där de nekar vård på felaktiga grunder utan att ta hänsyn till den höga självmordsrisken. När de fattade beslutet om att inte förnya min remiss frågade de inte om jag var suicidal eller ens hur jag mådde. Det enda de tittat på är hur långt jag kommit i utredningen. FÖRENINGEN Benjamin har nu anmält landstinget i Kronoberg till Socialstyrelsen. - Problemet är att Socialstyrelsen är ganska tandlös. Det saknas fortfarande vård för transsexuella i Västra Götaland, trots att det fattats ett politiskt beslut om att specialistteamet ska återupprättas. Vi har påtalat detta för regeringen men ingen verkar bry sig, säger Susanna Boudrie. Fotnot: Anders vill vara anonym och heter egentligen något annat. 06 KOM UT

7 Vansklig utredning om könstillhörighet Könstillhörighetsutredningens brister på många punkter. Det menar så gott som alla som tyckt till om det utarbetade förslaget. TEXT: MATTI RIDENFELDT BILD: ELINA GRANDIN KÖNSTILLHÖRIGHETSUTREDNINGENS arbete tar upp frågor som hur ung en person får vara när en könskorrigerande behandling påbörjas, hur kroppen ska se ut efteråt, hur det gamla personnumret ska skyddas och om transsexuella ska få bli biologiska föräldrar efter genomgången behandling. Lagförslaget har varit på remiss hos berörda intressegrupper, myndigheter, vårdinstanser, trosförbund och universitet och nu har de lämnat sina åsikter om utredningen och lagförslagets konsekvenser. De flesta är mycket missnöjda och säger att utredningen inte kan ligga till grund för en ny lag. Många påpekar att utredningsgruppen borde ha kontaktat fler intressegrupper för transsexuella, intersexuella och anhöriga för att höra deras synpunkter och erfarenheter. De medicinska expertgrupperna tar upp de många missuppfattningar och sakfel som finns i utredningen och transföreningarna ifrågasätter det normativa tänkandet kring kön samt att utredarnas enda argument för ett förslag ofta är att det kan anses vara rimligt. Vad som är rimligt är som bekant subjektivt. TRANSSEXUELLAS föräldraskap är den fråga där genuspaniken ligger allra närmast ytan och bubblar i såväl utredning som remissvar. Utredningen föreslår att transsexuella ska kunna spara ägg eller spermier och använda dem efter behandlingen. Argumentet är att eftersom det finns transsexuella som redan har barn innan behandlingen påbörjas, finns det inga skäl att hindra färdigbehandlade transsexuella från att skaffa barn. Socialstyrelsen tycker att resonemanget haltar ur barnperspektiv och frågar sig vad det innebär att bli barn till en person som genomgått en så genomgripande personlighetsförändring. Ett annat argument mot förslaget är barnkonventionen som fastslår barnets rätt till vetskap om sitt genetiska ursprung. Vårdförbundet hänvisar till detta och tycker att det skapar ett etiskt dilemma att man ska kunna bli förälder grundat på den tidigare könstillhörigheten. Även Sveriges Kristna Råd, Svenska Kyrkan och Stockholms Katolska stift avstyrker i sitt gemensamma remissvar förslaget av omsorg för barnens välbefinnande. De är rädda för att upptäckten att en förälder, som barnet antagit vara dess mor, i själva verket är dess far kan bli ett livslångt trauma för barnet. Behovet av stödinsatser för far- och morföräldrar som plötsligt tvingas anpassa sig till nya förvirrande och oklara roller uppmärksammas också av trossamfunden. Vilken skillnad det är mellan att vara morfar eller farfar går de dock inte närmare in på. FLERA PÅPEKAR i sina svar att det är få som verkligen skulle kunna använda sina sparade könsceller så som lagstiftningen om assisterat föräldraskap nu ser ut. Eftersom surrogatmödraskap är förbjudet i Sverige är det till exempel inte möjligt för en FTM-transsexuell att donera ägg till en partner. Könstillhörighetsutredningen föreslår att kravet på sterilisering Transsexuellas föräldraskap är den fråga där genus-paniken ligger allra närmast ytan. avskaffas och ersätts med det mer omfattande ingreppet att operera bort könskörtlarna, för att undvika att en person som är folkbokförd som man ska kunna föda barn. Patientföreningen Benjamin tycker att kastrationskravet är rimligt och vill också att det ska stå i lagen att könsorganen efter kirurgin ska likna det vars kön personen får fastställelse till. FTM-Sveriges krav på att få behålla könskörtlarna, skriver Benjamin, gör dem till he-women. Barnombudsmannen står för de mest förvirrande och motstridiga synpunkterna. De skriver att det är bra att ta bort kravet på kastrering (som de uppenbarligen blandat ihop med sterilisering) och att den som vill ändra juridiskt kön ska sakna fortplantningsförmåga. Samtidigt tycker de att det är bra att den transsexuella ska ha rätt att spara könsceller och poängterar att det är viktigt att den unga personen får information om sina möjligheter att bilda familj genom assisterad befruktning. VÄRT ATT NOTERA är också att Sveriges Kristna Råd, Svenska Kyrkan och Stockholms Katolska stift hänvisar till att queerteoretisk forskning visat att en könsidentitet inte alltid är definitiv, som argument för att åldersgränsen för könskorrigerande kirurgi bör vara 18 år. DSD, ett medicinskt nätverk för behandling av intersexuella, skriver att lagförslaget innebär olyckliga konsekvenser för intersexuella. Om ett intersexuellt barn genomgått könskorrigering och sedan utvecklar en könsidentitet som inte motsvarar det fastställda könet, måste personen genomgå en könsutredning som transsexuell och vänta till 18-årsdagen för behandling. SVERIGE Biskopsråd om kondom Det årliga biskopsbrevet har detta år hiv/aids som tema. I det uppmanar landets biskopar till ökad användning av kondom. Antje Jackelén, biskop i Lund, påpekar att även om Svenska kyrkans uppfattning är " att man mår bäst av stabila relationer med en partner" så förstår biskoparna att avhållsamhet inte skulle vara något effektivt råd att ge. Svenska myndigheter uppmanas förstärka insatserna mot diskriminering på grund av hiv och resurserna för hivinformation samt öka biståndet för sexuell och reproduktiv hälsa. Biskoparna menar också att läkemedelsföretagen bör anpassa priserna på läkemedel "till vad som är rimligt med hänsyn till behov och resurser i olika länder". SVERIGE KÄLLA: DAGENS NYHETER. Mot våld i sam - könade relationer I mitten av november beslutade regeringen om en ny handlingsplan för att bekämpa våld i nära relationer. En stor del av satsningen handlar om att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld, men pengar har även vikts åt brottsoffer- och kvinnojourer som arbetar för att bekämpa våld i samkönade relationer. Handlingsplanen kommer att kosta drygt 800 miljoner kronor och omfattar åtgärder som ökat skydd och stöd till våldsutsatta, förebyggande arbete och utveckling av insatser riktade till våldsutövarna. NORGE Vägrar ta avstånd Efter att norska Islamiskt råd i en debatt vägrat ta avstånd från de dödsstraff för homosexuella handlingar som utdöms i Iran har organisationen utsatts för hård press av norsk media. Debatten om islam och homosexualitet som arrangerades av den queera studentföreningen Skeivt Forum hölls i början av november. Nu meddelar rådets ordförande Senaid Kobilica att man bett Europeiska rådet för fatwa och forskning att ta ställning i frågan. KOM UT 07

8 USA Arbetslivsskydd röstades igenom Det amerikanska representanthuset röstade den 7 november för en lag som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Lagen skulle göra det förbjudet för en arbetsgivare att diskriminera någon på grund av dennes sexuella läggning vid anställning, avskedande, befordran och lönesättning. Den röstades igenom med 235 röster mot 185. I syfte att säkra en majoritet hade könsidentitet tagits bort i det förslag som gick till omröstning. - Jag önskar vi hade de röster som krävs för att förbjuda all slags diskriminering, förklarade demokraten Barney Frank, den som lade fram lagförslaget. Även i senaten väntas det finnas majoritet för ett liknande lagförslag, som läggs fram av den demokratiske senatorn Edward Kennedy i samarbete med republikanen Susan Collins. Skulle ett gemensamt lagförslag från båda kamrarna därefter röstas igenom väntas dock president Bush lägga in sitt veto, eftersom Bush-administrationen betraktar lagen i sin nuvarande form som författningsstridig. Att Human Rights Campaign, HRC, som ledande hbt-organisation givit sitt stöd åt att man bör gå vidare med lagen utan att den ger skydd för transpersoner har lett till att två transpersoner, Jamison Green och Donna Rose, avgått ur en av HRC:s styrgrupper. UMEÅ KÄLLA: 365GAY.COM Skilda taxor Ett samkönat kvinnligt par i Umeå anklagar landstinget i Västerbotten för diskriminering. En frisk heterosexuell kvinna får betala 5000 kronor för en insemination medan det kostar kronor per behandling för en lesbisk. Paret som vill ha barn har nu anmält ärendet till HomO. Tidigare i höstas riktades liknande kritik mot landstinget i Östergötland. Vi trodde faktiskt att det bara var i Östergötland som de hade skilda taxor för heterosexuella och lesbiska par, säger Christin Gilliam,utvecklingsdirektör vid Homo, till TT. USA söker president Det drar ihop sig till val i USA. En president ska utses. Lars Johnsson går igenom hbt-väljarnas valmöjligheter. TEXT: LARS JONSSON SAMKÖNADE PARS möjlighet att gifta sig och ingå partnerskap är en ofta uppdykande fråga i den pågående amerikanska presidentvalskampanjen. Fyra procent av den amerikanska väljarkåren definierar sig, enligt en vallokalsundersökning, som gay or lesbian. För presidentkandidaterna på den demokratiska sidan är det en inte oviktig väljargrupp att vända sig till, då en stor majoritet inom gruppen både går och röstar och röstar demokratiskt. De politiska partierna gör bäst i att ägna uppmärksamhet åt de frågor som betyder mest för hbt-väljarna, säger Tom Roth från Community Marketing Inc. Hans företag har, utifrån intervjuer, tagit fram ett Gay Consumer Index och ett Lesbian Consumer Index. 92 procent av männen och 91 procent av kvinnorna i undersökningen svarade att de röstade i presidentvalet 2004, då det totala valdeltagandet uppgick till 64 procent. Mycket mer står på spel för oss än för den genomsnittlige väljaren och därför är vi mycket mer engagerade i den politiska processen, säger Tom Roth. Hillary Clinton brukar beskrivas som en kandidat väljarna antingen är för eller emot. Även frågan om samkönade partnerrättigheter delar USA i två läger. DET SOM STÅR på spel är bland annat partnerrättigheter. En annan fråga som avgörs på federal nivå är framtiden för don t ask, don t tell -policyn, som lett till att anställda inom det amerikanska försvaret avskedats under de senaste 14 åren eftersom man som öppet homo- eller bisexuell inte tillåts tjänstgöra. Även om införande av äktenskap och olika slags partnerskapslagar för samkönade par i första hand är en delstatlig fråga skulle man från Washington kunna hejda utvecklingen. Detta genom att göra ett tillägg i författningen om att äktenskapet är en förening mellan man och kvinna som förbjuder delstaterna att införa könsneutrala äktenskapslagar. Den sittande presidenten George W Bush har haft ett sådant författningstillägg på sin värdekonservativa dagordning. Varken i senaten eller representanthuset har man dock lyckats skrapa ihop till den två Äktenskaps- och partnerskapsfrågan delar amerikanerna i två ungefär lika stora grupper. tredjedels majoritet som skulle krävas. En amerikansk delstat, Massachusetts, har hittills infört könsneutralt äktenskap, medan det i tio delstater, varav Kalifornien är den största, finns olika former av samkönat partnerskap. Samtidigt har 27 delstater infört förbud mot införande av äktenskap, vissa även mot partnerskap, för samkönade par. ÄKTENSKAPS- OCH partnerskapsfrågan delar, enligt de mätningar som gjorts, amerikanerna i två ungefär lika stora grupper, varför den under presidentvalskampanjen 2008 inte väntas kunna fungera för någon som valvinnande fråga. Ståndpunkten att varje delstat får avgöra på egen hand och att kongressen inte ska lägga sig i återfinns bland både de demokratiska och republikanska presidentkandidaterna. Bland demokraterna har dock Dennis Kucinich, kongressledamot från Ohio, meddelat att han är för att äktenskapet görs tillgängligt för samkönade par. När man förstår vad verklig jämlikhet är, så förstår man också att alla människor som älskar varandra måste få möjlighet att kunna uttrycka det på ett meningsfullt sätt, sade Kucinich i den utfrågning av sex av de demokratiska kandidaterna som gaytvkanalen LOGO genomfört. HILLARY CLINTON, senator för New York, leder klart i opinionen bland de demokratiska kandidaterna. Hon är, enligt en mätning, även den som har överlägset störst stöd bland de demokratiska väljare som är homo- eller bisexuella. Clinton förklarade i samma utfrågning att hon för sin del absolut är för partnerskap med full jämlikhet när det gäller förmåner, rättigheter och privilegier. Ingen av de republikanska kandidaterna var villiga att ställa upp i en liknande tv-utfrågning om hbt-frågor. För dem gäller det att inte stöta sig med den viktiga konservativa väljargrupp som i huvudsak är skeptiskt inställd till hbt-rättigheter. Dont ask, don t tell inom försvaret vill exempelvis ingen av republikanerna omvärdera, medan alla de demokratiska kandidaterna är ense om att policyn är förlegad och måste avskaffas. New Yorks f d borgmästare Rudy Guiliani, med ett knappt övertag i opinionen bland republikanerna, ligger för sin del lågt i hbt-frågor. Detta är inte rätt tidpunkt att hantera splittrande frågor som denna, svarade Guiliani om don t ask, don t tell under en av CNN:s tv-debatter med de republikanska kandidaterna. VÄGEN TILL PRESIDENTVALET Den 3 januari inleds i Iowa de amerikanska primärvalen för att utse en demokratisk och en republikansk presidentkandidat. Demokrater och republikaner håller sedan i sommar partikonvent då den inom respektive parti framröstade kandidaten står redo att utses. Till presidentval går USA i början av november En mätning bland homo- och bisexuella väljare, genomförd av Knowledge Networks, visar att 72 procent betraktar Hillary Clinton som förespråkare av hbt-rättigheter, medan den demokratiske senatorn Barack Obama från Illinois, Clintons främste medtävlare, fick 52 procent och republikanen Rudy Guiliani 37 procent att svara ja på samma fråga. 08 KOM UT

9 minns du vad du fick i julklapp förra året? C/O. Fotograf: Lasse Kärkkäinen. Snart är det jul igen. Du har fortfarande tid till eftertanke. Vad handlar julen om egentligen? Vad blev det av de 11 miljarder kronor vi stockholmare gjorde av med förra året? Borde inte julen präglas mer av medmänsklighet och gemenskap än av nya köprekord? En julgåva till Stockholms Stadsmission kan ge en trasig ung människa stöd och framtidstro. En kvinna som lever i hemlöshet kan få bostad och mod att träffa sina barn igen. En man i samma situation kan få mat, en säng och nya tänder. Ensamma äldre kan åter upptäcka hur härligt livet kan vara när man får dela det med andra. I Stockholm finns det nästan 4000 människor som lever i hemlöshet, varav en fjärdedel är kvinnor. Oroande många är unga tjejer. Ge en julpeng till stöd för vårt arbete bland utsatta. Vi är helt beroende av frivilliga medel. God Jul. Ge en julgåva som verkligen betyder något. Sms:a HEM till (50 kr) eller ge via plusgiro och

10 NICARAGUA Snart lagligt med samkönat Trots att många människorättsorganisationer befarade en kraftig straffskärpning mot samkönade relationer i Nicaraguas nya brottsbalk, röstade istället parlamentet för avskaffande av förbudet. Den gamla brottsbalken straffade sexuella relationer mellan personer av samma kön med upp till 3 års fängelse. Från januari 2008 kommer den nya brottsbalken att träda i kraft. I den finns även en ny paragraf som förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Landets människorättsorganisationer välkomnar beslutet men är samtidigt avvaktande inför tillämpningen av den nya lagen. IRAN 10 KOM UT CARLOS DÍAZ Dödsstraff utfärdat Den 5 december hängdes 21-årige Makvan Mouloodzadeh i Kermanshahs fängelse i Iran, dömd för att som 13-åring ha våldtagit tre killar. Domen utfärdades trots att vittnena hade dragit tillbaka sina påståenden och sagt att de ljugit och domen ogiltigförklarat. Dessutom hade det kommit fram att Makvans egna erkännanden kommit fram under tvång. Domen skulle omprövas efter att den uppmärksammats internationellt och mänskliga rättighetsorganisationer protesterat mot den juridiska processen. Varken familj eller advokat informerades förrän efter hängningen. Det här är en skamlig och skandalös parodi på rättvisa och internationella mänskliga rättigheter, säger Paula Ettelbrick från The International Gay and Lesbian Human Rights Commission (IGLHRC). URUGUAY KOM UT Partnerskapslag Uruguay blir det första landet i Latinamerika där samkönade par på nationell nivå tillåts ingå partnerskap. Det beslutades nyligen i representanthuset. Paret måste ha bott ihop fem år innan de kan tillgodose sig lagen. Rättigheter som berörs efter ingått partnerskap är sjukvård, pension, föräldraskap och arv. KOM UT Nymfomanen från Bangalore Sathyasree Goswami arbetar på organisationen Sangama i Bangalore, Indien. Kom Ut passar på att träffa henne medan hon är i Sverige på en kurs om hbt- och mänskliga rättigheter. TEXT: CAJSA UNNBOM BILD: SARAH HIRANI JAG BEHANDLAS SOM en nymfoman i mitt samhälle på grund av hur jag pratar, säger Sathyasree Goswami. Det som chockerar är dels hennes åsikt att monogami inte borde tvingas på folk, dels hennes bisexualitet. Sathyasree är ganska öppen med vem hon är i Bangalore, där hon arbetar på hbt-organisationen Sangama sedan ett år tillbaka. Sangama fokuserar på sexuella minoriteter från fattiga förhållanden. Bögar och lesbiska från högre klasser behärskar engelska, har pengar att förhandla med och kan alltid skaffa ett jobb. Arbetarklassen har inget utrymme, varken i familjen, homokulturen eller samhället i stort. Sathyasree Goswami är i Sverige för att delta i RFSU:s och RFSL:s internationella kurs om hbt och mänskliga rättigheter. Nu demonstrerar hon det rosa kriskortet som Sangama delar ut. På nederdelen står några telefonnummer, och överdelen, som avslöjar att de går till Sangamas hjälplinjer för hbt-personer, går att riva av, ifall man inte vågar behålla den. Oftast handlar det om att den som ringer har utsatts för våld; av polis, okända män på gatan, familjemedlemmar, religiösa ledare eller partners. Sangama driver också Indiens enda skyddade boende för homo- och bisexuella kvinnor och transkillar. Andra kvinnojourer tar inte emot, säger Sathyasree. De tror att de andra kvinnorna skulle korrumperas. DE FLESTA SOM söker sig till Sangamas boende kommer i par, sedan omgivningen har fått veta om deras relation. Det är vanligt att den första kärleken uppstår i skolan och att diskrimineringen Sathyasree Goswami. blir så stark att de inte kan gå kvar. Det lämnar många på gatan, utan utbildning och möjlighet att försörja sig. På Sangamas skyddade boende kan de stanna i två månader. De får fickpengar och förbereds för ett arbete. Flera transkillar och butchar har fått jobb på organisationen, på platser som är vikta åt just dem. Femmes kan lättare hitta jobb på annat håll. Personalen på Sangama börjar dock tröttna på att se paren följa samma mönster. När de kommer är de två tjejer, men efter några dagar har en transformerats till grabb, säger Sathyasree. Butchen börjar ha kläder på sig när de har sex och säger att hon förser sin tjej med sex, vilket fått en del femmes att tröttna eftersom de känner att de inte får ge något till - baka. Och precis som män vill butchen visa att hon är den som bestämmer när de är bland folk, säger Sathyasree som ser det som en anpassning till heteropatriarkatet. Det är också vanligt med våld inom paren. Jag pratade om det med den Arbetarklassen har inget utrymme, varken i familjen, homokulturen eller samhället i stort. brittiska forskaren Suzie Jolly och hon sa att det var precis vad som hände i Storbritannien för 20 år sedan. Butchar visste inte hur de skulle bete sig om de inte var män, de hade inga förebilder. PROSTITUTION ÄR ETT vanligt sätt att försörja sig, speciellt bland kothis, feminina män som har sex med män. Därför har Sangama tagit initiativ till en lokal fackförening för sexarbetare, Karnataka sex workers union. Målet är att bilda en fackförening som omfattar hela Indien. Den indiska regeringen vill kriminalisera sexköparna, men Sangama är emot förslaget eftersom de som säljer sex är rädda för att förlora sin försörjning. Att ta bort orsakerna till prostitution är väldigt avlägset i ett land som Indien där 70 procent lever under fattigdomsgränsen, säger hon. Genom att organisera sexarbetare, främst de som tillhör hbtgruppen, har Sangama bränt sina chanser att få pengar från USA:s statliga fond för hiv-prevention. De kräver att man skriver under på att man är mot prostitution. Det kan vi inte göra, säger Sathyasree. Den stora organisationen med runt 140 anställda får i stället större delen av sin budget från the Bill and Melinda Gates Foundation. Pengarna kommer med ett villkor: Mottagaren får inte lobba för en förändring av de nationella lagarna. Sangamas kampanj för att avkriminalisera homosexualitet får finansieras på annat sätt. Som tur är kommer det också in pengar från fonder i Nederländerna och USA. Det är ett problem att de pengar som finns att söka är så villkorade, menar Sathyasree. Idag förvärras till exempel hivepidemin på grund av bristen på rättigheter för hbt-personer. Ingen säger att oskyddat analsex ökar risken att bli smittad eftersom förbudet mot samkönat sex står i vägen. Och lesbiska kvinnor kan få hiv genom att bli våldtagna eller vara tvungna att sälja sex. OM NÅGRA DAGAR återvänder Sathyasree till Bangalore, hem till sin tolvåriga dotter som är döpt efter Kalle i Kalle och Hobbe. Dottern hänger med vuxna hijras, det tredje könet, och följer intresserat deras kärleksliv. I Bangalore finns också en kvinna som Sathyasree vet att hon skulle bli lycklig med. Jag kallar henne för min flickvän. Då säger hon okej, jag är en flicka och jag är din vän. Hon ringer mig varje dag och vi sover ihop, men hon vill inte ge sig in på något mer fysiskt än så. Hon är rädd för att förlora ansiktet. Men det är okej. Just nu känner jag att jag kan sätta mig själv åt sidan och ägna mig åt att uträtta något.

11 Svetlana Durkovi och Slobodana Boba Dfki driver Organization Q i Bosnien-Hercegovina. Här i den nya lokalen i Sarajevo. Enad mångfald i Sarajevo Rätten till själv - Organization Q kämpar för att synliggöra ickeheterosexuella och transpersoner i Bosnien- Hercegovina. Lisa Olofsson åkte till ett Sarajevo där skottskadade fasader renoveras med regnbågar. TEXT OCH BILD: LISA OLOFSSON PÅ HUMAN RIGHTS DAY gjorde vi en aktion där vi skrev mänskliga rättigheter på regnbågsband som vi knöt fast på statyer och monument i staden, berättar Svetlana och loggar in på organisationens webbsida för att visar bilder. En favorit är statyn av Tito i- klädd en regnbågsslips med texten frihet. Organization Q registrerades 2001 i samband med en lagändring som innebar att det istället för trettio bara krävds tre individer för att formellt starta en organisation. Sedan dess har man jobbat med olika projekt för att synliggöra icke-heterosexuella och transpersoner och informera om rättigheter. Det rör sig om allt från akademiska undersökningar till fester och regnbågsmålningar på offentliga platser. Idén med gatumålningarna är att genom färgglad icke-våldsmetod skapa synlighet i staden och samtidigt inkludera communityt i själva utförandet, förklarar Svetlana. Organization Q profilerar sig som en LGBTIQ-organisation och man verkar inte se några problem med att utvidga bokstavskombinationen. Varför räcker det inte med queer? Vi upplever att begreppet queer här i Bosnien-Hercegovina har kommit att förknippas med sexualitet, eller snarare homosexualitet. Eftersom vår organisation har medlemmar som inte identifierar sig som homosexuella tycker vi att det är viktig att visa att också de har en plats i gruppen, förklarar Svetlana. GENOM ATT synliggöra så många positioner som möjligt i bokstavskombinationen försöker man undvika att kategorier hamnar i skymundan. Boba berättar att det var de som introducerade begreppet intersexualitet i Bosnien-Hercegovina. Innan vi började prata om det fanns inte någon officiell diskussionen över huvud taget. Ibland använder vi också två T: n för att skilja mellan Transgender och Transsexual, säger Boba. Det kan finnas anledning att urskilja transexuella eftersom de ofta har andra behov än övriga transpersoner. Organization Q agerar i ett land vars historia präglas av konflikt och där frågor som rör rättigheter för ickeheterosexuella och transpersoner hamnat i skymundan när pågående krig och etniska konflikter framstått som mer akuta. Regeringen är tyst och fortsätter att skylla sitt icke-agerande på att andra frågor måste prioriteras. Homo- och transfientliga brott rubriceras inte som hatbrott och transsexuella får åka till Slovenien för att få tillgång till hormoner och operation. Att äktenskap bara kan ingås mellan heterosexuella par är enligt regeringen ingenting som de kan ändra. De menar att äktenskapets betydelse regleras i EU: s konstitution, som står över den nationella lagen. Men det är ett konstigt sätt att läsa konstitutionen. Andra medlemsländer har uppenbarligen tolkat den annorlunda, konstaterar Svetlana. JAG UNDRAR OM kriget och konflikterna mellan landets etniska och religiösa grupper på något sätt skapat stridigheter inom organisationen. - Nej, vi har inte upplevt sådana konflikter. Vi har medlemmar från olika etniska grupper och medlemmar som inte kommer från någon etnisk grupp. Det är viktigt att ge människor utrymme att själva identifiera sig och att inte identifiera sig. Rätten till självidentifikation borde skrivas in som mänsklig rättighet, tycker Svetlana och berättar vidare om en undersökning de gjort bland medlemmarna, där det bland annat frågades om nationell och religiös tillhörighet. identifikation borde skrivas in som mänsklig rättighet. 40 procent valde att skriva att de inte identifierar sig som tillhörande någon religion och nästan 50 procent identifierade sig inte som tillhörande någon nationalitet, berättar Svetlana. Det är uppenbart att Svetlana själv tycker att siffrorna är sensationella. De bidrar till en mer nyanserad bild av Bosnien-Hercegovina, en bild som inte bara berättar om motsättningar och stridigheter. Man skulle visserligen kanske kunna tänka sig att dessa siffror säger mer om Sarajevo, där huvuddelen av organisationens medlemmar lever, än om landet i stort. Många av stadens invånare minns med stolthet hur man höll ihop under kriget och gemensamt försvarade staden istället för att vända sig mot varandra. Det finns antagligen inte en enda turistbroschyr som saknar drömlika beskrivningar av hur moskéer och kyrkor ligger sida vid sida i Sarajevos Bascarsija, gamla stan. Det är lockande att tänka sig Organization Q som just en sådan plats, som rymmer grupper med delvis olika historier och behov, men också med gemensamma intressen att försvara. VÄRLDEN MSM utsatta Forskare vid John Hopkins-universitetet i USA har i en ny studie funnit att i ett antal utvecklingsländer är det mångdubbelt så stor risk för män som har sex med män (MSM) än för befolkningen i stort att bli smittade av hiv. I de 38 länder som undersökts var det i genomsnitt 19 gånger så stor risk för MSM att bli hivsmittade. I några länder uppmättes risken till över hundra gånger så stor. Bland undersökta länder med högre risk än genomsnittet fanns Kina, med 45 gånger så stor risk, och Mexiko, med 109 gånger så stor risk. Forskarna drar slutsatsen att det även i länder med litet antal hivpositiva bland befolkningen i stort rasar en epidemi bland MSM. Amerikanska Foundation for AIDS Research (amfar) menar att studien förstärker bilden av att hiv-epidemin i världen bland MSM förvärras av fördomar, kriminalisering av sexuella kontakter mellan män och bristande prevention. Enligt UNAIDS har färre än en av 20 MSM i världen tillgång till hiv-prevention, vård och stöd. Mer testning, forskning och prevention kan motverka överföringen av hiv bland MSM och göra den globala börda hiv utgör mindre. Men om vi inte kan övervinna institutionella fördomar och hantera denna epidemi seriöst inom den population som är mest drabbad, så kommer vi aldrig att knäcka aids, säger amfar:s verksamhetschef Kevin Frost. UGANDA Polisvåld Under ett toppmöte i Uganda i slutet av november misshandlades hbt-aktivister av polisen vid en fredlig manifestation. Storbritanniens stadsöverhuvud, prins Charles var på besök samtidigt som hbt-aktivister hade fått tillstånd att hålla tal vid ett öppet forum på the People s Space i Kampala. När myndigheterna blev rädda att hbt-aktivisternas tal om rättigheter skulle störa stadsbesöket slängdes de ut från mötesområdet och misshandlades av polisen. Aktivisterna stannade dock utanför grindarna för att manifestera sin rätt att vara där. Efter sju timmar och efter mörkrets inbrott, lämnade de området fredligt. KOM UT 11

12 MÅNGA SMÅ ELDAR Ett år av ytterligheter, ett stillastående mellanår och ett år då det viktiga hände. När Anna-Maria Sörberg samlar till års panel blottas stark transpolitik, en stormad yxman och kafékvällar. TEXT: ANNA-MARIA SÖRBERG BILD: HÅKAN ELOFSSON HBT-VÄRLDEN HAR LAGT ännu ett år bakom sig av diskussioner, partyöppningar, gränsöverskridande och internationella arbeten. Kom Ut spårar några av årets samtalsämnen och några av de vardagshändelser som vi kommer att minnas av Nyårspanelen består av Annika Hamrud, Robert Fux och Reb Kerstinsdotter. Vad tycker ni att det här året har utmärkts av, hur skulle ni vilja sammanfatta det? ROBERT: Jag tycker det har varit ett paradoxalt år: ett ytterligheternas år. Ett år som pendlat mellan två teman av solidaritet mot elitism. Stockholm förblir en gegga av händelser men i år har det framförallt hänt mycket bra saker i andra städer, som i Göteborg med Hbt-gbg som jag tycker var ett bra initiativ för en gräsrotsaktivism som jag gillade. REB: Jag tycker att det har varit mycket av ett mellanår. Det är inga stora förändringar som har inträffat även om mycket har hänt och mycket har mognat. I trans - frågan däremot ser jag många händelser. KIM, en transpolitisk organisation för alla som vill engagera sig i köns över skri - dande frågor, har startat. Vi fick Transgender remembrance day för första gången och transutredningen har presenterat sina förslag och så ser det ut som att t:et kommer att bli diskrimineringsgrund. ANNIKA: Rent politiskt håller jag med om att det här är ett mellanår, men det kan också vara just året då saker verkligen händer, då beslut tas fram. Det här året har dessutom varit året då statsminister Reinfeldt förbereder sig för att försöka få regeringen att hålla ihop, trots att våra frågor riskerar att spräcka regeringen. Hur menar du då? ANNIKA: Först hade vi abortfrågan som Kristdemokraterna fick ge sig på och nästa år måste äktenskapsfrågan avgöras. Och det är då frågan vad Kristdemokraterna tänker göra och om regeringen spricker på just den frågan. Det är ironiskt att den är så laddat trots att jag tror att många inom hbt-rörelsen inte är så engagerade. Istället är det snarare andra utanför hbt-rörelsen som engagerar sig i frågan. Samtidigt blev RFSLs ordförande Sören Juvas och Daniel Juvas vigsel under Almedalsveckan utsedd till årets lobbyhändelse vilket är ett härligt exempel på en lågbudgetlobbying som faktiskt inte går att ifrågasätta. De gjorde det på riktigt liksom, alla kunde se att det inte var stagat utan snarare lite taffligt planerat. Det var mycket bra gjort tycker jag, som kommentar till äktenskapsfrågan. REB: En annan viktig sak är att sexradikalismen på senare tid gjort ett tydligt intåg i såväl hbt-debatten som i en mer allmän debatt. Det märktes till exempel på Pride där bland andra slampighetsdiskussionen var ett mer gränsöverskridande ROBERT FUX är skådespelare, performanceartist och antidrag-dragqueen i Stockholm. Han skriver just nu på en enmansuppgörelse med skönhetsindustrin som ska turnera med Riksteatern i sommar. REB KERSTINSDOTTER är transbjörn samt verksamhetschef för Pride House. Under all övrig tid skriver hen sin C-uppsats i genusvetenskap om sexradikaler och tidningen Destroyer. 12 KOM UT

13 ANNIKA: Jag tycker generellt att allt med att tillhöra en hbt-värld känns mycket roligare nuförtiden. tionspolitiken än om att synliggöra en bögkultur. Men i samband med utgivningen och under Pride i år såg man kanske något mer av en annan bögkultur som till exempel björnkulturen som tog lovande plats i Pridepark. ROBERT: Jag har en splittrad inställning till om bögvärlden har fått en nytändning. Jag menar den har ju varit den enda dominerande kulturen så länge i hbt-världen och det är kanske lite svårt att ta till sig att just bögvärlden skulle behöva en nytändning av de skälen. Däremot kan man se boken och debatten som viktig för att bögar ska börja reflektera och politisera sin tillvaro. På samma sätt som man kan konstatera att Kalle Westerlings bok om After Dark är intressant för att den beskriver en dragkultur på ett sätt som den aldrig betraktas annars, ur ett politiserat genusperspektiv. ANNIKA HAMRUD är journalist i Stockholm, gift och har ett barn. Hon vill inte att det nya förslaget om inseminationslag ska gömmas undan på en hylla på socialdepartementet. Barn bör födas med juridiska rättigheter till sina föräldrar. Det har också varit ett våldsamt år där hbtdemonstrationer i östländer som Estland och Ryssland har utsatts för attacker från konservativa, religiösa och nationalistiska grupper. Och där en anställd på RFSL attackerades av en man med yxa. Hur ser ni på dessa händelser, tycker ni det finns ett samband? ANNIKA: Det finns en större medvetenhet och ett nytt engagemang sedan ett par-tre år tillbaka för hbt-frågor som mänskliga rättigheter i världen. Både inom hbt-rörelsen och runt omkring. Det är upplyftande att se att så många engagerar sig i frågorna, både aktivister på gräsrotsnivå och regeringsföreträdare och andra organisationer för mänskliga rättigheter. REB: Vad gäller RFSL-händelsen så blev det mycket trauma på platsen för alla som arbetar där. För mig blev det en väldigt personligt gripande händelse som väckte mycket olust och rädsla. Många bär ju med sig och slåss med såna känslor alltid i sin vardag och när det då händer i ens arbetsmiljö, så nära, blir allt väldigt osäkert. ANNIKA: Samma dag som händelsen på RFSL startade polisen sin nya hatbrottämne. Ett ämne som inte bara har med hbt-rörelsen att göra och som också syntes i mainstreammedia under sommaren. ANNIKA: Ja, och det är väl rätt talande för en förändring som pågår för fullt sedan flera år. Att frågorna inte går att avgränsa så hårt längre. När boken Bögjävlar också dök upp i debatten så ledde det till exempel till en diskussion på kultursidorna som skrevs av heterosexuella. Det blir allt svårare att tala om hbt-rörelsen avgränsat även om identitetspolitiken alltså kampen för att få vara h, b eller t, traskar på som vanligt. REB: Slampighetsfrågan är just en sådan länk tycker jag som sagt. Samtidigt bytte RFSL beteckning och befäste snarare sin identitetspolitiska strävan när de numera heter Riksförbundet för homo- bisexuella och transpersoners rättigheter. Det är lite motsägelsefullt i dessa tider. Men jag antar att det handlar om sånt som behövs för att få FN-status och att tydliggöra sig som hbt-rörelsens röst. Men visst riskerar man att befästa sin position i identitets politik - en när man dessutom markerar så tydligt att man slåss hårt i en fråga som äktenskap för alla. ANNIKA: Ja, men visar inte det här också på att man slår tillbaka mot de krafter som anser att identitetspolitiken kommer att bli allt mindre viktig? Personligen har jag svårt för detta fokus på symbolfrågor och identitetspolitik. Det finns så mycket lobbyarbete som skulle behövas i enskilda frågor där barn och vuxna far illa på grund av trångsynthet i frågor kopplat till kön och sexualitet som det borde satsas mer på istället för äktenskapsfrågan. Ni nämnde boken Bögjävlar och att den startade en vidare debatt. Hur tolkar ni det som hänt kring den debatten? Har bögkulturen fått en välbehövlig nytändning? REB: Jag tycker nog att det boken tar upp snarare handlar om kritik mot assimila- KOM UT 13

14 savdelning. Det var som om det inte var någon slump, man fick bevis för behovet av en sådan på ett väldigt konkret sätt. ROBERT: En sådan här händelse får lätt hbt-rörelsen att återigen känna sig kränkt och hamna i en sorts offermentalitet som kan ligga nära till hands. Det blev jag mest orolig över när det här hände faktiskt. Att vi skulle få en diskussion som skulle leda till att alla pratar om rädslor och att vara ett offer. Samtidigt ser vi väl nu att det ändå inte riktigt har blivit så, håller ni med om det? Jag tänker till exempel på att det faktum att en kollega på arbetsplatsen på ett modigt sätt ingrep i situationen kanske gjorde sitt för att inte alla skulle hamna i en offerdiskussion? REB: Sant, det var väldigt modigt gjort och händelsen blev inte så fruktansvärd därför som den annars kunnat bli. Och det var fantastiskt att höra att kollegan fått polisens medalj för rådigt ingripande. ROBERT: Men om man ska peka ut något viktigt som hände på samma plats som en vettlös yxman attackerade RFSL så startade också något helt annat och viktigt i år, nämligen Egalia. Jag blir så imponerad av 14 KOM UT REB: Jag vill ha mer sexradikalism, fler allianser som når utanför hbt-samhället. Och så vill jag ha en könsneutral namnlag. det initiativet! En verksamhet som ger unga människor en plats att forma sina liv på, att träffa andra. Och jag hoppas att fler kommer att plocka upp det initiativet ute i landet. Hur ser ni på årets klubbkultur då när vi nu är inne på mötesplatser? Vi såg legendariska gaystället Tip Top slå igen för en tid sedan och bli ersatt av en matkedja. Det var lätt att tänka att det var en symbol för att en del av gaykulturen nu är död. Men sedan dess har det också hänt nya saker på party/klubbfronten, håller ni med? ROBERT: Ja, klubbkulturen har tagit sig nu på slutet i alla fall här i Stockholm. Ställen som G och Pigalle har öppnat och lovar gott. Det handlar till och med om ställen som inte vill ha köer utan att alla ska komma in snabbt. Därmed går man också emot allt som gayvärlden tidigare stått för tack och lov, med hierarkisk vipindelning och allmänt mindervärdeskomplex hos arrangörer och gäster. REB: Det har inte hänt lika mycket kring flatkulturen direkt, men samtidigt kan man titta på öppningen av Judys, och Idyll som fortsätter sin verksamhet. Men det sistnämnda handlar ju mer om ett queert ställe som inte i första hand riktar sig så hårt till gruppen flator eller bögar utan istället vill ha mindre fokus på identiteter. ROBERT: Tyvärr tycker jag generellt på ROBERT: Ett år som pendlat mellan två teman av solidaritet mot elitism. klubbfronten att det är ett av få ställen där kollektivismen dominerar men där man faktiskt skulle vilja ha mindre av just det. Folk klagar på ställena men fortsätter att gå dit. Det mer nischade, som hårdare musikaliskt urval eller fetischer eller annat roligt, låter vänta på sig. ANNIKA: Jag tycker att det är roligt att man numera kan gå på seminarier, paneler och litterära träffar på kaféer nästan varje dag, i alla fall i Stockholm. Jag börjar ju bli för gammal för klubbar haha. Jag tycker generellt att allt med att tillhöra en hbtvärld känns mycket roligare nuförtiden. Gladast är jag över att inte längre känna mig tvingad att gå på tjejklubb en gång om året under frigörelseveckan. Det är inte så länge sedan det var enda chansen att träffa likasinnade... Vad vill ni ha mer av generellt, vad förväntar ni er av 2008? REB: Jag vill ha mer sexradikalism, fler allianser som når utanför hbt-samhället. Och så vill jag ha en könsneutral namnlag. ROBERT: Jag önskar mig en mer allmänpolitisk bredare samhällsdebatt bland bögarna... Ett slut på resignationen. Upp och hoppa! Sen hoppas jag själv bli katalysator för en debatt i bögvärlden kring reklam- och skönhetsindustrin och hur den påverkar oss. En diskussion om kommersialism utifrån ett hbt-perspektiv, det drömmer jag om. ANNIKA: Jag vill se en fortsättning på det perspektiv som kallas intersektionalitet. En diskussion där man tar vara på erfarenheter inte bara från ett område utan tar med sig det till ett annat. Att man inte delar upp olika diskrimineringsgrunder var för sig utan istället tittar på hur de samverkar. Det som hänt under det senaste året är att människor som arbetat med hbt-frågor nu anses ha kompetens inom området mänskliga rättigheter i stort. Det gör mig glad och jag vill se fler som självklart tar plats i fler sammanhang och inte förnekar eller döljer de erfarenheter de har av att leva som hbt-person. För övrigt förväntar jag mig ännu mer klimatengagemang... REB: Jag hoppas och tror förstås också att Europride 2008 kommer att bli ännu större, bredare och mer intressant. För Pride House blir det lokalbyte och jag tror att det i sig kommer att leda till att fler människor besöker Pride i år och att ännu fler möten mellan grupper och individer kommer till stånd.

15 JAN 2008 NYINFLYTTAD AV FREDRIK SOM VACKRASTE MÖRKER AV STAFFAN Alla Qruiser-killar är välkomna att rösta på sin favoritnovell. Författarna tävlar om en weekend för två i Berlin. Läs och rösta på SENTRY.nu ger dig fakta, intressanta artiklar, nyheter och underhållning. SENTRY står för Safe Entry och är en informations och nyhetstjänst till alla nätsurfare. Sentry har funnits på nätet sedan 2001 och drivs av QX Förlag AB. SENTRY riktar sig till män som har sex med män och vill via Internet påminna om vikten av säkrare sex för att skydda sig mot sexuellt överförbara könssjukdomar. Skydda dig själv och andra. Använd kondom.

16 DET HÄNDE! Ett starkt transår, syndiga femmeinister och inte minst gnistrande queer kultur. I år har dans, teater, film och böcker kastat massvis av blickar utanför heteronormen. Vi kastar ett Kom ut-öga på några av årets höjdpunkter. DEL LAGRACE VOLCANO TEATER Johannes Bah Kuhnke som Hedwig på Stockholms Stadsteater. Farnaz år Att just Farnaz Arbabi fått uppdraget att sätta upp pjäsen om den transsexuella rocksångerskan Hedwig and the Angry Inch inför nästa års Europride är inte förvånande. Hon är flerfaldigad belönad för sina uppsättningar och har tidigare bland annat satt upp Utvandrarna på Riksteatern och Invasion! på Stockholms Stadsteater. Under året har hon varit verksam i Köpenhamn där hon satte upp föreställningen Normal på Camp X, en pjäs om unga människors sökande efter sin sexuella identitet, om vem som är normal och om unga queera identiteter i Köpenhamn idag. Manuset är baserat på intervjuer med ungdomar i Köpenhamn. Kom Ut ringde upp och undrade hur det gått. Mottagandet var väldigt bra och det var kul, säger Farnaz, särskilt kul 16 KOM UT Annikas år En regissör som fick Stockholm på fall under årets Pride är Annika Silkeberg med Pjäsen Vincent River. Susanne Mobacker har kvar en glimrande sten i hjärtat. Vincent River är död. Vincent River är död och hatmördad. Han hade en mor och han hade en älskare, i alla fall en enda natt hade han en älskare och han dog för den natten och för allas våra nätter. Han är död nu och det betyder att han måste fortsätta att vara död och det var snö i hans ansikte. Rättelse: Det som var kvar av hans ansikte. Vincent Rivers mor har ingen son längre. Hon har ingenting förutom älskarens flaxande armar, förutom älskarens berättelse. Rättelse: Älskaren är bara en liten pojke och han har fickor med tabletter i och Vincent Rivers mor är inte längre en mor. Fantastiska Annika Silkeberg och Teatergruppen Brigaden satte upp Vincent River av Philip Ridley under Pride och senare på Boulevardteatern. Pjäsen är nu en glimrande sten i mitt hjärta och min dröm är att den ska sättas upp igen och igen. Föreställningen pågår fortfarande i mitt huvud och det blåser på scenen och i min hjärna. En flicka i publiken håller för öronen och en äldre man gråter. Jag och min vän går till en bar sen och vi är inte längre i Stockholm, vi är mycket långt borta. I baren små ljuslyktor och whiskey och vi talar med varandra och vågar inte släppa varandra och natten är bara natt. Rättelse: Det enda vi kan göra är att tala. Annika Silkeberg tilldelades i år SKAMs stora pris för stora konstnärer. SUSANNE MOBACKER var det att publiken, som var i högstadie- och gymnasieåldern, gillade den och den fick fina recensioner i dansk dagspress. Farnaz tycker att dansk teater har en del att lära av svensk när det gäller att göra pjäser som handlar om genus och sexualitet men skådespelarna hon träffade under året var fantastiska att jobba med och att svenska skådespelare gärna fick vara mer som dem. ANN WERNER DEL LAGRACE VOLCANO TRANS Transpower I år blev det tydligt att fler än någonsin är beredda att jobba med transfrågor. Öppna transpersoner i Sverige blir inte bara fler utan man kan också se tydliga tendenser på organisering och skapande av egna, mångbottnade, plattformer. I år är året då det märkts att transpersoner börjar begära makt, på sina brokiga villkor. Nystartade föreningar som FTM-Sverige och KIM (Kön, Identitet och Mångfald) har gjort sig hörda och gjort anspråk på ökad synlighet. Clara Madison, TS-kvinna och styrelsemedlem i KIM, är en av de nyare aktörerna som organiserar transpersoner. Att tala i egen sak är att bli subjekt och våra intressefrågor kring identitet är inte enhetliga. Vår organisering är tecken på att ett enhetligt samhälle varken finns och eller behövs. ANDY CANDY Ord i förändring TRANSGRESS: Att inte lyda en befallning eller lag Att beträda gränser Att gå bortom gränser TRANSGRESSION: När någon överträder en lag, befallning eller plikt Havet som sprids över land, kusten flyttas inåt land och landet minskar. Ofta när man talar om en transpersons process använder man sig av ordet transition. Transpersonen förväntas göra om sig till en riktig kvinna eller riktig man. Länge har det varit ett vanligt förhållningssätt, främst bland transsexuella som är beroende av den svenska sjukvårdens godkännande. Ordet transgress beskriver också en övergång. Men samtidigt som man går över rör man sig ifrån det förväntade. Ordet transgress har börjat användas på flera håll i samband med transpersoners process, till exempel av transsexuella som befinner sig inom den svenska vårdapparaten och utmanar de heteronormativa könsnormerna genom att inte anpassa sitt könsuttryck. ANDY CANDY

17 2 00 7; JEANETTE ANDERSSON JUBILEUM DEBATT Victor Hugo Wickström Ebba svär i femme-inistkyrkan Medan årets slampor har blivit både fler, mer exklusiva och generationsöverskridande, kom årets feltolkerska av queerteori Ebba Witt-Brattström med en ny mästrande uppläxning av systrarna. I en essentialistisk dåres försvarstal av årets nobelpristagare (DN 8/12) visar Svenska Akademi- Horaces fru ännu en gång att hon varken vet vad unga feminister eller Judith Butler talar om. Ebbas kramptag kring heterokvinnan har med åren blivit en allt desperatare och mer hotflashig citeringsironi över poststrukturalistisk filosofi. So last year. Årets hjältinnor, den pålästa secondhandmodemedvetna och transsensuella femmerörelsens Nya Kvinnor, bemöter detta med ett enat vaginalt skratt och hoppas att hbttomten med mensblodiga kalsonger Du är mycket lättsinnig Du är ett dåligt sällskap Du är så förförande Du är en Wippen stjert Du borde heta Wirkström istället för Wickström Vore du blott en flicka Det synes på munnen att han är stolt och egensinnig Jag hatar ingen menniska men Hugo kan jag inte med Den 29 October 1871 lofvade jag att upphöra med någonting. Samma dag hände någonting för första gången. Den 24 November 1871 lofvade jag att upp höra med någonting. Den 24 Mars 1873 förändrades jag mycket med afseende på X. Den 3 Augusti skref Jacob det det brefvet. Dikterna bygger på citat från Victor Hugos dagböcker, som Greger Eman publicerade i en artikel i Kom Ut # KRISTOFER FOLKHAMMAR Victor Hugo Wickström ( ) När jag googlar Victor Hugo Wickström är rubriken på den första artikel jag får upp Östersunds ensammaste man. Ensam i sin samtid och bortglömd i hbt-historien. Denne författare och tidningsredaktör blev utskrattad i hemstaden för sin dandylook: pomaderad, parfymerad, bärandes ringar och smycken. Med åren blev han alltmer öppen med sin homosexualitet och tillhör de bortglömda pionjärerna inom den svenska sexualpolitiken, åratal innan RFSL grundades. Det var framförallt kyrkans förtryckande syn på sexualitet han ville revoltera mot när han författade raderna Könslivfet är hvarken synd eller skam. Könslivfet är plikt och härlighet. Han hann att skriva ett femtiotal romaner, diktsamlingar, reseskildringar och annat. Av varierande kvalitet, läser jag på flera ställen. Men oklanderligt spektakulärt är att han i en uppsats i boken Sanningar om Stockholm (1907) är först i svensk homohistoria att nämna den homosexuella kärleken. Inte last, inte sexuell abnormitet. Kärlek. Dessutom var han hundra år före diplomat-sverker med att översätta Michelangelos homoerotiska kärleks dik ter till svenska Den 29:e december är det 100 år sedan Victor Hugo Wickström hittades död efter att ha intagit en för stor dos sömnmedel. KRISTOFER FOLKHAMMAR ger Ebba en kurs i femme-inistisk kvinnlighetsteori. Bland årets vinnare av forskningsanslag finns de som fått pengar för femme-vetenskaplig undersökning av relationen mellan feministisk teori och femininitet. När heterolivspusslarna i privatisering - ens tidevarv kommer ut ur linneskåpet i Filippas och Nyamkos nyliberala folkhem är alla kvinnliga våldshandlingar tillåtna, även raljering kring den ack så kvinniga men alltjämt opolitiserade erfarenheten diagonos: ätstörd. Vi tackar gudinnan för årets antirasistiska queerfeministiska tidskrift Arena, och redaktören Devrim Mavi vår ledsagerska ur fängelset. Även hormonstinna artificiella muffdivers födda efter 1970 har Doris under huden och vi fortsätter svära och höjer gin o tonic-glasen och niger för Lessing som struntar i nobelessen. BÖCKER ULRIKA DAHL Rött, grönt och mittemellan Inte för att vi behöver vara uppdelade i röda och gröna Wahlströmsryggar men en av trenderna i årets homogaybokskörd måste ändå sägas vara män. Liket i garderoben, Ingeborg Svenssons storslagna avhandling om homosexuella mäns begravningar, Linda Leopolds Fag Hag samt Gay, en världshistoria (som släpptes i flera europeiska länder samtidigt och inte helt oväntat när det gäller ämnen som gay och världshistoria så handlar den mest om just män). Och om förra året var något slags back to basic-år med handböcker i att komma ut, så tog bögjävlarna (Tomas Hemstad, Roger Wilson, Stefan Ingvarsson, Daniel Björck och Petter Wallenberg) i år sitt ansvar och petade in en pinne i brasan och vild debatt utbröt kring deras bok Bögjävlar som ville göra upp en gång för alla med den samtida utslätade bögkulturen bjöd också på tunga biografier; Carina Burmans K.J en biografi över Klara Johansson, flickdiggande författare och kritiker ( ) och Tove Jansson Ord, bild, liv av muminproffset Boel Westin. Tasso Stafilidis skrev Mitt brinnande hjärta om sin uppväxt och sin politik. Alla flickor med flicktycke fick den handgripliga hjälp de har väntat på, när lash-ikonen Helene Delilah tillsammans med Malinda Flodman gav ut sina tips och råd i Stora Sexboken. Vidare bland röda ryggar debuterade Elise Karlsson med romanen Fly och Hanna Wallstens nya I närheten av solen, kom. Någonstans mitt emellan de gröna och röda ryggarna ställde Sanna Wallin sin lilla bokpärla När jag letar efter Max. Max som var den första i Sverige att genomgå könskorrigering. Liv Srömqvists och Jan Bieleckis väldigt underhållande serie album Drift måste också nämnas i denna uppräkning. Nu längtar jag till 2008 när poeten Hanna Hallgren släpper sin Jagets är människans mest framträdande sinnessjukdom på nytt förlag och Anna- Maria Sörberg reder ut begreppet hiv-man. SUSANNE MOBACKER KOM UT 17

18 OSKAMLIG STJÄRNA Ett Zarah Leander-år har gått med opera, bok - utgivning och artiklar om divadrottningen. Men vad är det som har lyfts fram? Stefan Ingvarsson efterlyser bögikonsnack, transvokalitet och öppna ögon för nazistsidan. TEXT: STEFAN INGVARSSON INTERNATIONELL FILMSTJÄRNA, opportunist, drugförebild, operettvamp, kultsångerska, revydrottning, nazisångerska epiteten är många. Ändå är det svårt att kalla Zarah Leander för folkkär. Visst turnerade hon i folkparkerna på 50-talet och medverkade i flera TV-program, men stämpeln av nazistisk medlöpare kastade en mörk skugga över de sista decennierna av hennes karriär. Och samtidigt åldrades hon utan värdighet helt tvärtemot det fina Garbo-idealet man kunde inte slita henne från scenen och hon fortsatte att sjunga och sjunga i allt mindre nogräknade sammanhang. Hon var pinsam och ovärdig tyckte många. Men inte bögarna och drugorna som istället flockades kring denna duracellkanin till bedagad och fallen chanteuse. I år skulle Zarah Leander ha blivit 100 år gammal och det har uppmärksammats på många olika sätt i Sverige och i Tyskland. Det har lett till flera artiklar och radioprogram som grävt i de gamla skrönorna om hennes påstådda spionroll än för Sverige, än för Sovjet eller något tredje land talat om relationen till Karl Gerhard, Goebbels, de judiska medarbetarna på den tyska filmkoncernen UFA eller någon annan av de återkommande frågeställningarna. Ändå är det förvånansvärt lite nytt som har sagts. Det är till exempel beklagligt att det inte har kommit ut någon studie av receptionen av Zarah Leander. DÄRFÖR ÄR DET UPPMUNTRANDE att Ica förlag har gett ut den tyska biografin Zarah Leander. En stjärnas liv av Jutta Jacobi, men tyvärr är det inte den uttömmande och tillfredställande Zarah-biografin man skulle önskat sig. Den är skriven av en tysk och dras med nästan komiska referenser till Lindgren, Strindberg, Bergman och andra svenskar som tyskar känner till, men som inte har något med Zarah att göra. Formuleringar som Hon berättar inte om någon Bullerbybarndom får en att vilja slita sitt hår under läsningen. De kunde ha skurits bort i översättningen. Men det är inte huvud - problemet. Det stora kruxet med denna bok är försöket att återupprätta Zarah Leanders rykte och ursäkta hennes opportunism. Man tar upp det moraliskt dubiösa i att ta roller som andra med ryggrad tackat nej till, samröret med Goebbels och de andra ledarna inom NSDAP, men samtidigt slätar man över det enligt förklaringen att hon inte riktigt förstod sig på politik eller ansåg sig stå över politik en linje som förekommit tidigare och som grundar sig på hennes egna bortförklaringar. Det är den här hållningen som gör Zarah Leander till en vansklig ikon för en politiskt medveten queerrörelse eftersom hon med en sådan emfas poängterade att konstnärer är en adel som står över den smutsiga politikens vardag. Som vanligt när man anför det här argumentet lyfter man fram Karl Gerhards försvar av henne i krigets slutskede. Om en fikus och kommunistvän inte såg Zarah som skyldig, hur kan vi andra döma henne? Jutta Jacobi berör även utförligt Zarahs roll som syndabock för ett Sverige som i mångt och mycket var opportunt och tysk - vänligt och sedan tvådde sina händer. Ingen låtsades om något och spottade istället på Zarah som fick gestalta en hel nations dåliga samvete. Allt detta är sant. Men man efterlyser ändå en grundligare analys av Zarah och den motvilja hon mötte i Sverige. Hennes medlöperi var ju trots allt ett faktum. Boken är också märkligt förtegen om hennes bögfans och när de nämns i en kort passage är det med ett märkligt urval av nedlåtande citat från Leanders samtida. ÄVEN I FOLKOPERANS uppsättning av Anders Nilssons nyskrivna opera Zarah kommer huvudpersonen lindrigt undan. Hon kontrasteras visserligen mot den ädle Florian Richter som vaknar upp och vägrar spela med i nazismens vansinne, men nazismen skildras samtidigt fars artat med en klumpfotad Goebbels och marscherande stövlar. Man gestaltar inte alls den intrikata påverkan som ideologin hade på hela den tyska befolkningen och på Zarah Leander, hur man med små steg gjorde avkall på sin moral och mänsklighet. Claes Fellboms libretto ger här inga nya ingångar till Zarah. Men musiken är vacker och uppsättningen magnifik. Ett äkta Zarah-fan kanske blir besviken eftersom inga av hennes sånger återges i operan, men det hade 18 KOM UT

19 Urpremiär 1/2 Nya Studion Operaföreställningen Zarah visas på Folkoperan i Stockholm fram till 31 december. varit en farlig balansgång mot musikal att ha med dem. Hundraårsjubileet lämnar således många frågor obesvarade och outtömda för en gammal bögnörd att jag lyfter luren och So bin ich und so bleib ich, sjöng hon. Det var hennes hållning. Precis som i den berömda Piaf-sången: Non, je ne regrette rien! ringer Tiina Rosenberg som skriver på en bok om bögdivan Zarah och som väntas komma om ungefär ett år på Normal förlag. Jag trodde aldrig att någon skulle bry sig om Zarahåret så det här projektet har aldrig varit tänkt som en jubileumsbok. Upprinnelsen till projektet är istället bögars intresse för divor och Zarah är ju en av de stora bög ikonerna. I vissa fall kanske även en queerikon eller en flatikon till skillnad från till exempel Judy Garland, berättar Tiina och går in på hennes stora kropp, fräcka sätt och mörka röst. Likt Garland går hon över till att sjunga och uppträda när filmkarriären tar slut och precis som hos Garland återfinner man många bögar i publiken. Tiina använder begreppet transvokalitet det vill säga hur en röst uppfattas utifrån ett könsmönster för att förklara det queera med Zarahs sång till skillnad från till exempel just Judy Garland eller Maria Callas. Hon pratar också om vad det är som gör Zarah till en bögikon och just där spelar samröret med nazismen en central roll. Precis som Fassbinder visade spelade de gamla nazistikonerna en moraliskt rätt dubiös roll i efterkrigstidens Tyskland. Marlene Dietrich sågs ju alltid som landsförrädare medan Zarah blev kult. Och hon var inte ensam. Det kanske är just i hennes förbjudna handlingar, som fallen och dålig kvinna som hon gav sig på en moraliskt vansklig karriär för att få applåder, ära och rikedom som hemligheten bakom hennes status som bögikon ligger, menar Tiina och kommer in på något som är långt djupare än den ganska platta äreräddning som Jutta Jacobi försöker sig på i sin bok. Zarah var ingen harmlös Pippi Långstrump-figur från Norden. Man kan inte rentvå henne. Zarah själv var inte intresserad av det. So bin ich und so bleib ich, sjöng hon. Det var hennes hållning. Precis som i den berömda Piaf-sången: Non, je ne regrette rien! VISSERLIGEN HAR TIINAS RÖST hörts under det gångna Zarah-året: hon har skrivit i Folkoperans program, hon skrev en artikel i Aftonbladet på Zarahs födelsedag och har skrivit om fenomenet i genussammanhang, men det känns ändå som att den riktigt intressanta diskussionen om Zarah som bögikon, som en artist med transvokal röst, som den tvivelaktiga och fallna kvinnan, den fräcka kvinnan ligger framför oss. Den stora frågan om Zarah Lean der är inte vad hon gjorde eller inte gjorde under nazi tiden. Att hon var en opportunist som blundade för det obehagliga är tämligen dokumenterat. Men vad gav henne lyskraft? Hur tog hon sig tillbaka till scenen efter åren som paria? Hur använde och tolkade publiken henne? Vad symboliserar hon för svenskar, tyskar, bögar och flator? Det krävs en lesbisk faghag med gedigen genus- och teaterbakgrund som Tiina för att kasta detta ljus på fenomenet. Nu hoppas jag att hon får tid att ägna sig åt ämnet bland alla andra förpliktelser. Vi får helt enkelt vänta ett år till för att fortsätta samtalet om Zarah Leander. Om längtan efter den rena kärleken genom sex, Jim Morrison, våld och ett apokalyptiskt badkar. En man står i en garderob på en nattklubb. En kvinna utreder ett onämnbart brott. En ung kvinna undersöker parrelationen. En annan kvinna har tröttnat på sitt liv och sökt arbete som tolk i Shanghai. Men är personerna verkligen de som de utger sig för att vara? En pjäs om rädsla, sex, politik och paranoia. Följ repetitionsarbetet genom Björn Runges dagbok på Fredag 7/12-07 Idag fick vi Jim Morrisons berömda livrem från Los Angeles. Gunilla som ansvarar för kläderna har genom kontakter fått tag på det legendariska bältet Björn Runge fick sitt stora genombrott med sin flerfaldigt Guldbaggebelönade film Om jag vänder mig om. Urpremiär 1/2 Nya Studion Manus & regi BJÖRN RUNGE Medverkande ANNA BJELKERUD, MAGNUS KREPPER, LISA LINDGREN, NINA ZANJANI Biljetter Restaurangen KOM UT 19

20 Nya pjäser nya världar Tre helt nya pjäser, som behandlar det mångkulturella Sverige, har under 2007 skrivits av människor som lever i Sverige och bär på berättelser och livsöden som tidigare inte hittat till några teaterscener. Re:union av Behrang Behdjou en uppskakande skildring av fyra ungdomars sörjande Gästspel på Lillan 9/1-11/1 Borta Bra Hemma Bäst av Alma Kirlic Humoristisk pjäs om verklighetsflykt, flyktingpolitik och livslögner Premiär på Lillan 29/2 My Nation av Susanna Mehmedi Frihet, kärlekstörst, terrorism Gästspel på Lillan 23/4-26/4 Biljetter & information: Tel

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

Jämställt jamstallt.se

Jämställt jamstallt.se Jämställdhetspussel Hur gör vi? Klipp ut alla lappar med händelser och blanda dem väl. Uppdraget är sen att lägga in lapparna under rätt årtionden. Under varje årtionde står det hur många lappar som ska

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

TRANSPOLITISKT PROGRAM

TRANSPOLITISKT PROGRAM Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Remissyttrande (SOU 2014:91) - Utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. Sammanfattning. Skapat den

Remissyttrande (SOU 2014:91) - Utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. Sammanfattning. Skapat den Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

Assisterad befruktning ja men var?

Assisterad befruktning ja men var? Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning

En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning En lägesrapport om tillgången till och villkoren för assisterad befruktning i svensk sjukvård Stockholm, juli 2011 Gör det bättre Lägesrapport

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Johan Nilsson, redaktör UMO.se Johan.y.nilsson@sll.se Juni 2007 Ungdomsmottagningen skall innehålla

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

abc om hbt till sfi 1

abc om hbt till sfi 1 abc om hbt till sfi 1 Inledning Vad är heteronormen? A Idag talar man ofta om heteronormen. Det är ett sätt att flytta fokus från det som avviker homosexualitet till exempel till att istället titta på

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Sverige ska vara världens bästa hbt-land

Sverige ska vara världens bästa hbt-land Folkpartiet Liberalerna 1 Hbt-rapport 2014-07-29 Sverige ska vara världens bästa hbt-land Förord I Sverige har rättigheterna för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) stärkts avsevärt

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Y t t r a n d e ö v e r Ä k t e n s k a p f ö r p a r m e d s a m m a k ö n V i g s e l f r å g o r ( S O U 2 0 0 7 : 1 7 )

Y t t r a n d e ö v e r Ä k t e n s k a p f ö r p a r m e d s a m m a k ö n V i g s e l f r å g o r ( S O U 2 0 0 7 : 1 7 ) Stockholm 2008-01-14 Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Kenneth Isaiahs Crystal

Kenneth Isaiahs Crystal diskussionsunderlag Kenneth har genomgått en lång och kostsam resa för att få bli förälder. Han har kalkylerat med tre möjligheter för att förverkliga sin längtan; att adoptera, att skaffa barn med ett

Läs mer

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum www.ungscen.se HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att vi får spela Sexigt - på riktigt för dig och din elevgrupp. Sexigt - på

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING INLEDNING Välkommen till utställningen Att tvätta sin smutsiga byk. Här får du tips

Läs mer

Avskaffande av steriliseringskrav som villkor för ändrad könstillhörighet Ds 2012:46

Avskaffande av steriliseringskrav som villkor för ändrad könstillhörighet Ds 2012:46 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer