Hög IQ minskar självmordsrisk hos män

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hög IQ minskar självmordsrisk hos män"

Transkript

1 Nr 1 Mars 2010 I detta nummer: s 2 Effekter av nanopartiklar i mänskliga celler Nanoteknologin expanderar mycket snabbt förknippas med högt ställda förväntningar inom teknisk s 3 Personlig assistent har uselt arbetsrättsligt skydd Dagens arbetsrätt är förknippad med stora, huvudsakligen industriella arbetsplatser med s 4 Hälsosam diet minskar riskerna för Alzheimers En hälsosam livsstil i medelåldern kan skydda mot demens/alzheimers senare i livet. s 5 Socioekonomisk ställning betyder mer än invandrarbakgrund Det är de socioekonomiska skillnaderna som är det grundläggande skälet till att invandrarbarn invandrarungdomar löper högre s 7 Nytt preventionsprogram inte bättre Det förebyggande arbete som bedrivs i svenska skolor om alkohol, narkotika tobak, ANT-undervisningen, visar inga säkra effekter. Hög IQ minskar självmordsrisk hos män I en longitudinell studie undersöktes olika samband mellan socioekonomiska förhållanden, kognitiv förmåga psykisk ohälsa i form av schizofreni självmord. Bakgrundsinformation hämtades bl.a. från UGU-databasen (Utvärdering genom uppföljning), som innehåller uppgifter om sex kohorter barn födda , totalt individer. Dessa kompletterades med vissa fakta från skolan, samkörning gjordes med Folk- bostadsräkningen för uppgifter om utbildning yrke i tidigt vuxenliv. Uppgifter om vård för schizofreni kom från Patientregistret om självmord från Dödsorsaksregistret. Bland resultaten: Högre IQ i barndomen är förenat med lägre självmordsrisk bland män, men inte bland kvinnor. Hos män med tidigare psykos fanns däremot ett samband mellan hög IQ högre risk för självmord, vilket möjligen kan förklaras av att psykossjukdom är förenat med stigma i grupper med högre yrkesrang. Hos elever med lägre medelbetyg i årskurs 3 var risken högre att senare drabbas av schizofreni andra psykossjukdomar, men här fanns inga påfallande könsskillnader. Justering för socioekonomisk bakgrund påverkade sambandet bara i liten grad. Fortsättning på sid. 2. Arbetslösas sökbeteende kartlagt Svenska företag sållar bort arbetssökande som har ickenordiska namn, är äldre eller arbetslösa. De kontaktas i mindre utsträckning än andra sökande. Att använda sådana enkelt observerbara fakta för att sortera bort sökande måste betecknas som diskriminering, menar forskarna bakom detta projekt, som studerar interaktionen mellan arbetssökande arbetsgivare vilka faktorer som bidrar till varaktig arbetslöshet. Mitt CV, som är Arbetsförmedlingens internetbaserade sökkanal, har använts för att få fram data om arbetssökande. Det visar sig fördelaktigt för den sökande att välja ett stort sökområde, speciellt om detta inbegriper storstadsregionerna. De könsskillnader som finns i valet av sökområde kan i hög grad förklara varför kvinnor får färre kontakter via Mitt CV. En annan faktor som påverkar möjligheten till anställning är löneanspråken. Många sökande begär ganska hög lön, höga löneanspråk medför färre kontakter med presumtiva arbetsgivare. Projektledare: Stefan Eriksson Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet Tel: E-post:

2 Forskning Resultat Flickor som lever i en hederskontext sociala barnavårdsutredningar Studiens syfte är att belysa situationen för flickor som utsätts för kränkningar som kan härledas till en hedersrelaterad värdegrund jämfört med flickor som inte gör det. Studien syftar också till att belysa socialtjänstens utredningsmetoder, bedömningar val av insatser, med särskilt fokus på det nya dokumentationsverktyget BBIC ( Barns behov i centrum ). Projektledare: Peter Allebeck Institutionen för folkhälsovetenskap, Socialmedicin, Karolinska institutet Tel: E-post: Tre delstudier ingår: tserie En aktstudie av socialtjänstens hälsa skriftserie sa skriftserie hälsa skriftserie te ansökningar hälsa skriftserie till länsrätten om vård med stöd av 1, 2 1, hälsa skriftserie 2, 3 LVU av flickor i åldrarna år under år 2008 i de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland Skåne. En studie av BBIC-modellens möjligheter begränsningar i de utredningar i aktstudien som rör flickor som lever i en hedersrelaterad familjekontext. En intervjustudie av handläggarnas erfarenheter av att utreda situationen för dessa flickor. Intressant är också att få en uppfattning om handläggarnas erfarenheter av att arbeta utifrån BBIC-modellen deras intryck av utfallet av valda metoder, bedömningar insatser. Undersökningen ger en representativ bild av läget i de tre länen kommer även att kunna ge kunskaper av generell relevans. Studien förväntas ge fördjupad kunskap om såväl likheter som olikheter i livssituationen för flickor som växer upp med en hedersrelaterad värdegrund jämfört med dem som inte gör det. Dessutom bör den kunna ge ett kunskapsunderlag för barnavårdsärenden som rör flickor som lever i en hedersrelaterad familjekontext. Projektledare: Astrid Schlytter Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan Tel: E-post: forts. från sid 1. Hög IQ Effekter av nanopartiklar i mänskliga celler Nanoteknologin expanderar mycket snabbt förknippas med högt ställda förväntningar inom teknisk industri, elektronik biomedicin. Kunskapen om eventuella oönskade bieffekter på hälsa miljö är dock bristfällig. Nanopartiklar är mindre än 100 nanometer i diameter kan spridas i luft vatten. Därmed kan de ta sig in i våra celler via luftvägar, mag-tarmkanal hud, det är just förmågan att ta sig in i vår kropp som utgör grunden för ett tvärvetenskapligt projekt vid Kungliga Tekniska högskolan Karolinska institutet. I projektet studerades samspelet mellan nanomaterial olika celler som deltar i kroppens immunförsvar, t.ex. DCs-celler. Dessa utgör barriärer mot vår omgivning genom att fånga upp främmande ämnen rapportera till övriga celler i immunsystemet om huruvida intrånget ska tolereras eller om ett aktivt immunsvar ska ges. En fråga är hur DCs-cellerna påverkas av olika material, storlek form hos nanopartiklarna. Forskarna påpekar vikten av att partiklarna produceras i ren miljö. En del ämnen, som är vanliga i vår omgivning, aktiverar nämligen DCs, det kan medföra falskt positiva svar i testerna. Detta är ett välkänt förhållande inom immunologin, men visade sig vara obekant för nanoteknologerna. Det är dessutom betydelsefullt att olika nanopartiklar används för olika ändamål: de mindre kan vara kandidater för att t.ex. leverera läkemedel eller vaccin, medan de större också har en egen immunstimulerande förmåga som kan utnyttjas för att förstärka önskad effekt av t.ex. vaccin. Projektledare: Annika Scheynius Institutionen för medicin, Solna, Klinisk immunologi allergi, Karolinska institutet Tel: E-post: Antal rum i bostaden påverkar födslar Materialet i det här projektet bygger på enkätdata om individer, med detaljerade boendebiografier som innehåller information som antal rum hushållets storlek vid in- utflyttning. Till dessa uppgifter har registerdata om flyttningar, inkomster utbildning, sysselsättning, civilstånd barnafödande länkats. Projektet undersöker samband mellan förstabarnsfödslar boende i Sverige Antalet rum är den bostadsfaktor som har störst påverkan på förstabarnsfödslar. Sambanden mellan barnafödande boende ser dock olika ut under , som utgör olika bostadspolitiska epoker. Att bo i 1 2 rum kök är under den senare perioden förknippat med lägre benägenhet att skaffa första barnet, både när man jämför med samma bostadsstorlek under den förra perioden att bo i en bostad med tre rum kök under den senare. Projektledare: Sara Ström Institutet för framtidsstudier Tel: E-post: Besök FAS projektkatalog på webben:

3 Forskning Resultat Splittrat arbete med parallella projekt I den här studien har 43 intervjuer gjorts om splittring i arbetet, project overload. De intervjuade var anställda i tre olika organisationer arbetade med parallella produktutvecklingsprojekt. t var ofta tidskrävande intensivt. I med medverkan i studien, har man i organisationerna kommit att reflektera över arbeta med arbetssituationen för sina anställda. Intervjuerna gjordes utifrån teman: antalet projekt som varje respondent för tillfället arbetade med; huruvida respondenten kände till/följde organisationens projektprocess; arbetets kvantitet kvalitet; prioriteringskriterier; exempel på splittring samt effekter av denna. I stort sett alla respondenter upplevde project overload. Samtidigt menade de att arbetet var intressant, roligt, utvecklande fritt. Endast ett fåtal uppgav att de ofta arbetade övertid. Projektledare: Johann Packendorff Skolan för industriell teknik management, Institutionen för ekonomi organisation, Industriell ekonomi, Kungliga Tekniska högskolan Tel: E-post: MARS forskareberattar Läs våra forskarintervjuer på webben under Forskare berättar. Under mars: Per-Anders Edin om den nya arbetsmarknaden Personlig assistent har uselt arbetsrättsligt skydd Dagens arbetsrätt är förknippad med stora, huvudsakligen industriella arbetsplatser med bilden av ett enat kollektiv. Där finns också en klar föreställning om att arbete i det privata, i familjen, inte bör regleras. Ju närmare det obetalda hemarbetet i familjen som verksamheten befinner sig, desto mindre reglerad är den. Det här projektet kartlägger det arbetsrättsliga läget när det gäller arbete med vård omsorg som utförs i hemmiljö. Läkarnas blanka vapen. Svensk smittskyddslagstiftning i historiskt perspektiv Anna Lundberg 246 s., Nordic Academic Press ISBN Sverige har sedan tidigt 1800-tal motarbetat könssjukdomarnas spridning genom bl.a. sträng lagstiftning. Författaren undersöker hur den nya lag som kom 1919, Lex Veneris, tillkom tillämpades. Läkarintyget i sjukförsäkringsprocessen. Styrning, legitimitet bevisning Lotta Vahlne Westerhäll med Stefan Thorpenberg Magnus Jonasson 314 s., Santérus Förlag ISBN Socialförsäkringssystemets förlitan på läkarintyget är ifrågasatt, främst p.g.a. de höga sjuktalen, som läkarna beskylls bidra till. Om betalt husligt arbete omsorg utförs av en familjemedlem, omfattas det inte av någon arbetsrättslig lagstiftning alls. Och regleringen är särpräglad när det gäller personliga assistenter, påpekar forskarna. Antalet verksamma i detta yrke har vuxit kraftigt de senaste åren, personlig assistans ersätter mer mer annan vård. Personliga assistenter kan vara anställda av kommunen, av en privat eller av en kooperativ assistansanordnare, men också av brukaren själv eller anhöriga till denne. Anställningsskyddet för personliga assistenter är svagt. När det gäller lönen finns ett högsta tak genom reglerna om assistansersättning, men någon lägsta lönenivå finns inte reglerad, eftersom verksamheten inte omfattas av kollektivavtal. Talesätt där den personliga assistenten ses som brukarens armar ben, ger en tydlig bild av att verksamheten inte betraktas som ett riktigt yrke. Projektledare: Catharina Calleman Juridiska institutionen, Umeå universitet Tel: E-post: Staten vill därför införa utbildning i intygsskrivande hälsa skriftse tserie hälsa endast skriftserie ge vissa läkare tillstånd att hälsa s skriva intyg. I denna bok undersöks läkarintyget ur tre perspektiv: ett hälsa skriftserie hälsa skriftserie o ekonomiskt-politiskt, intygets funktion som dels instrument för rättssäkra beslut, dels som bevismedel. Hälsa makt, tolkning, styrning Red. Kristina Engwall, Magdalena Bengtsson Levin, Stefanie von Schnurbein 231 s., Institutet för Framtidsstudier ISBN ISSN X I boken diskuteras gränsdragningsprocesser runt hälsa ur kulturella perspektiv: hälsa inom konst litteratur; hur medborgare styrs att leva hälsosamt; förändringar av maktförhållanden mellan yrken inom hälsoområdet.

4 Det ger mig så mycket 28 röster om ideellt arbete Red. Ingrid Sjökvist 160 s., Liv i Sverige ISBN Barndom arbete I boken berättar 28 personer om sitt ideella arbete. Utan de ideella insatserna skulle Sverige stanna, men vad är det som driver dem? Två forskare berättar också om forskningen kring detta. Red. Ingrid Söderlind, Kristina Engwall 248 s., Boréa Bokförlag ISBN Boken handlar om barns ungas arbete under tiden Hur kontrollerar definierar myndigheter barns arbete? Hur ser barnen själva på arbete? Newly qualified teachers in northern tserie Europe comparative hälsa perspectives skriftserie on promoting professional development sa skriftserie hälsa skriftserie Red. Göran Fransson, te Christina hälsa Gustafsson skriftserie hälsa skriftserie 196 s., Gävle University Press ISBN ISSN Forskningsrapport från ett nordiskt nätverk av nyblivna lärare. En huvudfråga för nätverket var hur man försäkrar sig om hög kvalitet i läraryrket, när allt fler sektorer i samhället konkurrerar om den kvalificerade arbetskraften. Education, labour market and incomes for the deaf/hearing impaired and the blind/visually impaired Richard Baltander 300 s., Swedish Institute for Social Research 76, Stockholms universitet ISBN ISSN Avhandlingen behandlar hur två grupper med olika funktionshinder kan återvända till utbildning arbetsmarknaden hur löneutvecklingen ser ut. Hälsosam diet minskar riskerna för Alzheimers En hälsosam livsstil i medelåldern kan skydda mot demens/ Alzheimers senare i livet. Nyttan är större för personer med genetisk känslighet för demenssjukdom. Den slutsatsen kan dras av resultaten i detta projekt, som undersökte hur body mass index (BMI), matvanor, halt av vissa B-vitaminer aminosyror samt fysisk aktivitet är relaterade till risken för minskad kognitiv förmåga demens/alzheimers sjukdom. Speciellt uppmärksammades förmodade samband mellan miljömässiga genetiska riskfaktorer samt riskfaktorer i olika åldersgrupper. Data hämtades från två befolkningsbaserade studier. Bland resultaten kan nämnas: högt systoliskt blodtryck (det övre, högre blodtrycket) var, liksom hög kolesterolnivå fetma i medelåldern, oberoende riskfaktorer för demens/ Alzheimers senare i livet. En kombination av dessa faktorer ökade risken. Personerna i studien som inte drack alkohol i medelåldern visade sämre kognitiv förmåga senare i livet, bl.a. när det gällde episodiskt minne, än dem som drack alkohol. Varken orsakssamband eller vilken alkoholkonsumtion som är optimal för att nå bästa kognitiva funktion är dock klarlagda. Risken för demens/alzheimers minskade hos personerna som höll en hälsosam diet bestående av omättade fetter, fisk, grönsaker, bär, frukt, Besök vår bokhandel på webben FAS har tagit över distribution försäljning av ett antal av Arbetslivsinstitutets böcker. En del av skrifterna finns enbart som nedladdningsbara pdf-filer. En förteckning finns på webben plus uppgifter om vilka som har tagit över andra delar av Arbetslivsinstitutets utgivning. Beställningsadress: eller via FAS bokhandel på webben Forskning Resultat kaffedrickande måttlig alkoholkonsumtion, jämfört med dem som åt ohälsosamt, d.v.s. mättade fetter, korv godis, efter justering för påverkande faktorer. Bland personerna som deltog i fysisk aktivitet minst två gånger i veckan under medelåldern var risken för demens/alzheimers procent lägre än bland dem som inte motionerade. Effekterna av livsstilsrelaterade faktorer, som fysisk inaktivitet, intag av mättat fett, alkoholkonsumtion rökning, var alla mer uttalade hos bärarna av den viktigaste nu kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom. Projektledare: Miia Kivipelto Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap samhälle, Aging research center, ARC, Karolinska institutet/stockholms universitet Tel: E-post: Om trötthet ISBN X, ISSN Pris: 79 kr Normal trötthet försvinner efter en stunds vila, medan mental trötthet innebär att man inte orkar ta emot eller bearbeta fler intryck eller impulser. Den här boken tar upp trötthet utifrån flera olika aspekter: sjukdomstillstånd, utmattningssyndrom, sömnens roll, stress...

5 Forskning Resultat Organisationen påverkar återgång i arbete Två år efter en långtidssjukskrivning hade 77 procent återkommit till arbetet, 62 procent på heltid 15 procent på deltid. Studien utfördes på 900 anställda i kommuner landsting, de flesta kvinnor. Vid sidan av sjukdomens svårighetsgrad är det en rad andra omständigheter som också påverkar den sjukskrivnas möjlighet att komma igen. Chanserna ökar om arbetssituationen innebär rimliga krav i kombination med inflytande stimulans. God självskattad hälsa, bra fysik mental kapacitet i förhållande till arbetskraven har också positiv effekt. De organisatoriska förhållandena är av stor betydelse för hälsoutfallet hos personalen. Förändringar omorganisationer på arbetet som upplevs negativt ökar risken för både sjukskrivning arbetsbyte minskar dessutom chansen för återgång i arbete. Projektledare: Eva Vingård Institutionen för medicinska vetenskaper, Arbets- miljömedicin, Uppsala universitet Tel: ; E-post: Löner sysselsättning i utlandsägda företag Internationaliseringen av svenskt näringsliv accentuerades under 1990-talet. Detta projekt analyserar effekter av utlandsägande multinationell verksamhet på sysselsättning löner. Det genomfördes med ett stort, internationellt datamaterial om företag arbetsställe som grundval. Då ett svenskt företag får utländsk ägare leder detta till en något långsammare löneökningstakt än om företaget hade stannat i svensk ägo. Den grupp som lönemässigt gynnas av ett uppköp är högutbildade personer i synnerhet VD:n. Projektledare: Ari Kokko The European Institute of Japanese Studies, EUS, Handelshögskolan i Stockholm Tel: E-post: Socioekonomisk ställning betyder mer än invandrarbakgrund Det är de socioekonomiska skillnaderna som är det grundläggande skälet till att invandrarbarn invandrarungdomar löper högre risk att placeras utanför hemmet än infödda barn ungdomar. Den här registerstudien visar att risken är 2 3 gånger större för barn i åldern 7 12 år som är födda utanför Europa. Men om man beaktar bakgrundsfaktorer som typ av familj, moderns utbildning, sysselsättning socialbidragstagande samt bostadsorten, försvinner den högre risken. På samma sätt påverkar de socioekonomiska förhållandena resultaten i 20 procent av lärarstudenterna hade tserie stämbandsförändringar hälsa skriftse hälsa skriftserie hälsa s hälsa skriftserie röststörning. hälsa I en annan skriftserie studie fann man att röstbesvären i en grupp o gruppen år, utom för ungdomar födda i Afrika söder om Sahara i Asien utanför Mellanöstern. Projektet specialgranskade också ärenden som gällde sju placerade unga män med bakgrund i Mellanöstern, nordöstra Afrika, sydöstra Europa respektive Centralasien. De berörda myndighetspersonerna samt anhöriga den unge själv intervjuades om hur de uppfattade hjälpbehov bemötande. Ungdomarnas socioekonomiska förhållanden var mycket lika. I båda grupperna fanns erfarenhet av arbetslöshet, ensamstående föräldraskap, ekonomiskt bistånd, lågutbildade föräldrar. Ändå gick det att urskilja två grupper: pojkar med gynnsamma framtidsodds pojkar där framtiden var bekymmersam. Skillnaden var att i den gynnsamma gruppens berättelser beskrevs en dialog med myndighetspersonerna. De ungdomarna deras föräldrar upplevde att de tillskrevs både makt ansvar. Hur de professionella förhåller sig till ungdomarnas etniska bakgrund påverkar alltså hur dessa ser på sin egen förmåga. Projektledare: Björn Gustafsson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Tel: E-post: Besök FAS projektkatalog på webben: Röst tal hos blivande lärare Lärare utgör den största yrkesgruppen bland sjukhusens röstpatienter. Samtidigt saknas obligatorisk röstutbildning för lärarstudenterna vid de flesta av landets lärarutbildningar. Vetenskapliga studier visar att lärarstudenter har låg medvetenhet om vilka röstkrav som väntar i yrket, att de lärarstudenter som har svagheter i röstfunktionen under grundutbildningen riskerar att utveckla röststörning under lärarkarriären. I en finsk studie fann man att lärare hade fyrdubblats under en period av tolv år. Samtidigt har ett antal studier visat att röstutbildning av lärare förebygger röstproblem. Ett långsiktigt syfte med detta projekt är att minska röstproblem hos lärare. Specifikt är frågeställningen om tidig röstutbildning riktad till studenterna under lärarutbildningen kan förebygga senare utveckling av röststörning. Man utgår från en population av blivande lärare. Först genomförs en kartläggning av röstsymptom bland dem. Samtidigt besvarar studenterna också ett s.k. rösthandikappindex (RHI). Alla studenterna kommer åter att besvara röstformulären i slutet av sin lärarutbildning efter ett år i yrket för att man ska kunna se hur vanliga röstbesvär är hos de studenter som var utan besvär i början av sin lärarutbildning. Hypotesen är att förekomsten av röstbesvär i den grupp som fått röstutbildning kommer att vara lägre än i kontrollgruppen efter något års arbete. Projektledare: Ann-Christine Ohlsson Institutionen för medicin, Samhällsmedicin folkhälsa Arbets- miljömedicin, Göteborgs universitet Tel: E-post:

6 Kvinnor, hälsa rusmedel Historiskt framstår missbruk beroende av alkohol andra rusmedel som något som i huvudsak angått män. Under de senaste decennierna har dock situationen förändrats såväl alkoholkonsumtion, rökning snusande som bruk av andra rusmedel har blivit allt vanligare också bland kvinnor. Våra kunskaper om hur kvinnors konsumtionsmönster förändrats, om vilka hälsomässiga konsekvenser de haft, om hur framgångsrika samhällets sätt att möta ökat bruk ökande skador har varit, är drabbas, vilka förövarna är, eller hur dock fortfarande tserie ganska ytliga hälsa man kan skriftserie förhindra eller begränsa rbete hälsa skriftserie hälsa skriftserie riftserie fragmentariska. Forskningsprojektets huvudsyfte är att fylla dessa hälsa skriftserie mobbningen. Cybermobbning hälsa skriftserie skiljer sig från andra typer av mobbning, kunskapsluckor ge en allsidig översikt över aktuella pågående förändringar i svenska kvinnors bruk av alkohol, narkotika, psykofarmaka tobak samt av de hälsomässiga konsekvenserna av dessa förändringar. Ett andra syfte är att undersöka hur dessa förändringar uppfattats tolkats av olika myndigheter, av media av allmänheten, att granska olika intiativ på policy- preventionsområdet, som grundats på dessa styrande bilder. Ett tredje syfte är att studera förändringar vad gäller missbruk beroende av olika psykoaktiva substanser, analysera hur kvinnor med sådana problem bemöts har bemötts av hälso- sjukvård sociala myndigheter undersöka hur pågående samhällsförändringar påverkar kvinnors möjligheter att ta sig ur sådana problem. Projektledare: Jukka Törrönen Stockholms universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- drogforskning, SoRAD Tel: E-post: Cybermobbning På senare år har en ny typ av mobbning dykt upp, s.k. cybermobbning. Cybermobbning sker med modern teknik, framförallt mobiltelefoner via Internet. Det kan röra sig om obehagliga eller kränkande sms, e-postmeddelanden eller genom att förövaren lägger ut obehaglig information (bilder, filmer eller text) på Internet. Cybermobbning är en relativt ny företeelse. Vi vet idag inte mycket om hur utbrett detta problem är, vilka konsekvenserna är för dem som bl.a. eftersom det ofta kan vara svårt att fastställa vem förövaren är. Den som utsätts för cybermobbning kan också tycka, att det inte finns någon fristad överhuvudtaget, eftersom mobbningen även sker när man är hemma inte bara i anslutning till skolan, som ofta är fallet med traditionell mobbning. I dagsläget finns enbart ett fåtal internationella undersökningar. Förståelsen av denna form av mobbning är begränsad. Det övergripande syftet med den planerade undersökningen är att studera cybermobbning dess konsekvenser. Det man vill ha svar på är bl.a. hur vanlig cybermobbning är dels vilka barn ungdomar som är utsatta, dels vilka barn ungdomar det är som utsätter andra för cybermobbning. Dessutom vill man ta reda på hur förloppet ser ut när det gäller cybermobbning. Undersökningen består av två steg: frågeformulär till barn ungdomar; åtta fokusgrupper med 3 6 elever i varje grupp. Projektledare: Ann Frisén Göteborgs Universitet, Psykologiska institutionen Tel: E-post: Forskning Resultat Svenska politiker invandrare En förutsättning för att som invandrare accepteras i politiska sammanslutningar tycks vara kunskap om de svenska spelreglerna, som mötesteknik politisk ideologi. En annan omständighet som verkar underlätta är om man kommer från en familj som var politiskt engagerad i det tidigare hemlandet. Det framgår av ett projekt om politiskt deltagande engagemang bland kvinnor män med invandrarbakgrund. Forskningen baseras dels på två stora datamaterial, dels på intervjuer. Bland annat ingår en studie av hur några svenska politiker med chilensk kurdisk bakgrund har tagit sig in i politiken. Samtliga elva politiker menar sig ha transnationell tillhörighet med identiteter dels som chilenare eller kurd, dels som svensk, dels som svensk-chilenare eller svensk-kurd. Detta kunde vara frustrerande eftersom de upplevde krav på att definiera sig i entydiga nationella termer. I det sammanhanget framstår frågor om vad svenskhet är vem som får kalla sig svensk som mångtydiga besvärande. Trots framgångsrika karriärer positiva erfarenheter, kunde de alla referera till tillfällen då de upplevt sig bli särbehandlade som invandrare. Det gällde i synnerhet kvinnorna i medelåldern. Projektledare: Clarissa Kugelberg Institutet för bostads- urbanforskning, Uppsala universitet Tel: E-post: Arbetsmiljöupplysningen.se Sveriges samlade kunskap om arbetsliv hälsa. Här hittar du fakta artiklar, nya forskningsrön goda exempel. Besök FAS projektkatalog på webben:

7 Forskning Resultat Nytt preventionsprogram inte bättre Det förebyggande arbete som bedrivs i svenska skolor om alkohol, narkotika tobak, ANTundervisningen, visar inga säkra effekter. Det är först när föräldrarna deltar i arbetet som insatserna tycks kunna påverka ungdomarnas attityder. Metoden The strengthening families program som har använts utvärderats i USA uppvisar däremot goda resultat. I Stockholm provades en svensk version av programmet: Stegför-steg. Den här studien undersökte om Steg-för-steg-programmet har bättre effekt på ungdomars alkohol- drogvanor än vanlig ANT-undervisning. Nitton Stockholmsskolor deltog: tio av dem fick genomgå Steg-för-steg resten, som fungerade som kontroll, fick den sedvanliga ANT-undervisningen. Utvärderingen visar inga skillnader mellan grupperna när det gäller alkohol- droganvändningen. Inte heller syntes några skillnader vad gäller ungdomarnas normbrytande beteende. Projektledare: Sven Andréasson Institutionen för folkhälsovetenskap, Socialmedicin, Karolinska institutet Tel: E-post: Negativt att flytta hemifrån tidigt Unga vuxna som växer upp i splittrade familjer /eller har upplevt allvarliga konflikter mellan sina föräldrar flyttar hemifrån tidigare än ungdomar som lever med båda sina biologiska föräldrar. Skillnaden är särskilt stor i mycket unga åldrar, år. Att flytta hemifrån tidigt har samband med ett antal negativa utfall för individen, t.ex. att lämna skolan i förtid. Det visar en av studierna vid SOFI som ingår i detta projekt. I en annan studie jämförs förändringen av levnadsförhållandena under för ensamstående mödrar, d.v.s. en av de grupper som drabbades hårdast under 1990-talskrisen. Den undersökta perioden utmärktes av förbättrade ekonomiska förhållanden, också för denna grupp blev ekonomin bättre, men deras inkomstökning var klart lägre än för befolkningen i stort. Likaså minskade arbetslösheten bland de ensamma mammorna, men denna minskning motverkas av att andelen förtidspensionärer i gruppen ökade i samma utsträckning. Boken är ett läromedel inom arbetsvetenskap, ergonomi, människamaskinsystem liknande ämnesbenämningar på tekniska högskole- universitetsutbildningar. Syftet med boken är att ge kunskap om hur man utformar produkter arbetsplatser tserie med hänsyn till människans hälsa skriftse förmågor begränsningar. hälsa skriftserie hälsa s hälsa skriftserie Arbetskraftsprognos hälsa skriftserie Utveck- o Projektledare: Michael Gähler Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet Tel: E-post: Strategier för att klara av ett tandläkarbesök Detta projekt behandlar ett folkhälsoområde: tandvårdsrädsla. I ett samarbete med Odontologiska institutionen i Göteborg utarbetades ett psykometriskt instrument för bemästringsstrategier hos personer med svår tandvårdsrädsla. Tre av de fyra strategierna var kopplade till om patienterna gick till sin tandläkare eller inte. Olika sätt att stärka tron på den egna förmågan att klara av en tandbehandling var förknippade med regelbunden tandvård, medan förhoppningar böner om att slippa rädslan var utmärkande för personer som undvek tandvård. Projektledare: Magnus Elfström Institutionen för medicin, Klinisk näringslära, Göteborgs universitet Tel: E-post: Creating sustainable work systems Red. Peter Derty, Mari Kira, A.B. (Rami) Shani 296 s., Routledge ISBN Sedan första upplagan av den här boken kom ut har begreppet hållbar tillväxt kommit att alltmer dominera tänkandet i affärsvärlden. I den nya upplagan tas den senaste utvecklingen forskningen upp. teknik på människans villkor Red. Mats Bohgard, Stig Karlsson, Eva Lovén m.fl. 726 s., Prevent ISBN lingen till år 2030 enligt två scenarier 145 s., Information om utbildning arbetsmarknad 2009:1, Statistiska centralbyrån ISBN , ISSN (online), ISSN (tryck) Prognosen är från maj 2008, innan den nuvarande ekonomiska krisen bröt ut. De två scenarierna visar en tänkt genomsnittlig utveckling, fri från konjunkturella variationer. Enligt båda scenarierna väntas försörjningsbördan öka under perioden. Att åldras med funktionshinder Annika Taghizadeh Larsson 308 s., Linköpings universitet, NISAL, Linköping studies in arts and science no. 470 ISBN ISSN Studien belyser vad det innebär att leva åldras med fysiska funktionsnedsättningar.

8 Vad säger barn när de ringer 112? Att få fram relevant information i samband med nödsituationer är nödvändigt för en lyckad räddningsinsats. SOS-samtal kan utgöra det första steget i räddningsarbetet kan vara avgörande för utgången av en olycka. Kommunikationen på larmcentraler är ämnet i detta forskningsprojekt. Inalles 130 inkommande samtal till nödnumret 112 samlades in analyserades. Av dessa var 70 barn tonårssamtal. Dessutom var det 40 vuxensamtal 20 samtal från ambulansförare sjuksköterskor samt äldre samtal till det gamla numret Hur svarar barn på operatörens öppningsfras SOS 112, vad har inträffat? I betydligt högre utsträckning än vuxna gör barn en s.k. beställningsöppning. Det innebär att de talar om vilken hjälp de vill ha, snarare än att svara på operatörens fråga om vad som hänt. Men barn svarar på det sättet bara om en närstående vuxen finns i närheten; de ringer på uppdrag av den vuxne säger det som de fått i uppdrag att säga. Först därefter blir de lyhörda för operatörens frågor. När barn ringer på egen hand, tenderar de att svara på öppningsfrågan i nästan lika hög grad som vuxna uppgiftslämnare. Tillsammans med den unga uppringaren resonerar sig operatören fram till en relevant, tillförlitlig lagom detaljerad rapport om nödläget. En metod, som operatörer kan använda sig av när kommunikationen inte fungerar fullt ut, är frågor med inbyggda svarsförslag. Projektledare: Jacob Cromdal Institutet för tema, Barn, Linköpings universitet Tel: E-post: Ny databas för socialpolitisk forskning Forskning om medborgarnas rätt till ekonomiskt bistånd från samhället vid inkomstbortfall baseras i huvudsak på uppgifter om offentliga utgifter. För att skapa ett fruktbart alternativ har forskarna i detta projekt i stället utgått från olika länders lagstiftning om socialförsäkringar sett i ett historiskt jämförande perspektiv. Informationen finns i databasen The social citizenship indicator program (SCIP), https://dspace.it.su.se/dspace/ handle/10102/7. Här beskrivs kvantifieras rätten till ekonomisk ersättning i samband med bortfall av arbetsinkomster p.g.a. ålderdom, sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada familjeförändringar. Projektledare: Walter Korpi Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet Tel: E-post: Industriarbetare lärare hör sämst Många patienter söker vård för problem med hörseln som de kopplar till yttre händelser, oftast exponering för buller. Oftast har de här patienterna normala hörtrösklar: de kan uppfatta ljud vid de frekvenser som är normala för åldern. En revolutionerande metodutveckling under senare tid gör det numera möjligt att studera funktionen hos hörselcellerna, de s.k. hårcellerna, i öronsnäckan. Det är de som omvandlar ljudvågorna till elektriska impulser som sänds från hörselnerven till hjärnan, som gör att vi hör. I ett projekt undersöktes 272 patienter från olika yrkesområden, bl.a. skola/förskola, musik, industri, transport service. Alla grupper visades ha något sämre hörtrösklar än normalt för åldern. Mest avvek lärarna. De yttre hårcellerna i snäckan fungerade sämre i alla grupper, sämst hos industrigruppen. Också de inre hårcellerna hade sämst funktion hos dessa hos lärarna. Läraryrket innebär ju helt andra bullernivåer än industriarbete, men arbetsmiljön är stressande lärarna har ofta nack muskelbesvär. Forskarna frågar sig därför om det är något i bullrets karaktär i skolan/förskolan som så småningom kan ge upphov till att hörseln fungerar sämre medför svårigheter att uppfatta tal i buller? Lärarnas resultat visar på ett stort behov av bättre skolmiljö, liksom mer forskning om vilken risk som stress innebär för hörselnedsättningar. Projektledare: Björn Hagerman Centrum för hörsel kommunikationsforskning, CFH, Teknisk klinisk audiologi, Karolinska institutet Tel: FAS Forskningsrådet för arbetsliv socialvetenskap Postadress: Box 2220, Stockholm Besöksadress: Westmanska Palatset, Wallingatan 2 Telefon: Telefax: E-post: Forskning Resultat utkommer med fyra nummer per år. Den är kostnadsfri kan beställas från FAS. Redaktör: Jan Jerring. E-post: Ansvarig utgivare: Solweig Rönström Grafisk form: Lena Eliasson Produktion: Prospect Communication AB Tryck: Åtta45 Tryckeri AB, Solna ISSN: Detta nummer är distribuerat mars 2010

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-11-28 1 (6) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Andra kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta september 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykisk

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Hur kan vi förebygga och åtgärda kränkande särbehandling?

Hur kan vi förebygga och åtgärda kränkande särbehandling? Hur kan vi förebygga och åtgärda kränkande särbehandling? Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus Mobbning - förekomst 9 % av alla yrkesverksamma

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer