Utbyte i Uganda termin 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbyte i Uganda termin 11"

Transkript

1 Utbyte i Uganda termin 11 Under vårterminen 2015 läste jag kursen Internationell medicinsk erfarenhet som är en av de valbara breddnings- och fördjupningskurserna på termin 11 på läkarprogrammet. Jag ordnade ett eget utbyte genom Makerere University i Kampala i Uganda genom att kontakta den internationella avdelningen där. Totalt spenderade jag två månader i Uganda och valde att läsa framför allt barnmedicin. Jag var placerad sex veckor på olika barnmedicinska avdelningar på Mulago Hospital i Kampala, men hade också förmånen att få göra två veckors rural rotation, alltså placering på mindre sjukhus utanför huvudstaden. Den ena veckan utanför Kampala var jag i Mbarara, Ugandas tredje största stad, och valde att auskultera på kirurgen där. Den andra veckan åkte jag till Buluba, en liten by tre timmar från Kampala där jag fick auskultera på alla avdelningar på sjukhuset eftersom det var såpass litet. Innan jag kan beskriva hur min vistelse varit måste jag försöka ge en bild av hur sjukvården är uppbyggd i Uganda. Till att börja med finns det privat och offentlig sjukvård. Den privata sjukvården är finansierad av sjukförsäkringar som endast de ugandier som har det gott ställt har råd att betala. Fattigdomen är dock utbredd, 25% lever under fattigdomsgränsen, och en privat sjukförsäkring är endast förunnat de rika. De fattigare människorna är alltså hänvisade till den offentliga vården. Denna bekostas av staten, men är ändå långt ifrån kostnadsfri för patienterna i praktiken. All provtagning utom de cirka 15 vanligaste blodproven får patienterna bekosta själva. Prover som för oss i Sverige räknas som vanliga, som CRP, thyroideaprover och odlingar, innefattas inte. All utredning som innefattar någon form av undersökning som inte kan utföras med mycket enkla hjälpmedel på ett undersökningsrum måste också bekostas av patienten själv. I tillägg till detta så är sjukhusledningen i många fall korrupt och mutor är en utbredd metod för att få gå före i kön till vissa undersökningar, eller ibland för att få göra dem alls. Några få basala läkemedel finns ofta att tillgå på avdelningarna, men om dessa är slut eller om patienten behöver annan medicinering måste de köpa denna själva. Barn får gratis medicin från sjukhusapoteket, men endast i den mån apoteket har medicinen inne vilket ofta inte är fallet. Sängkläder och patientkläder får patienten själv ha med sig, och i den mån förbrukningsmaterial behöver användas så får patienten ofta köpa med sig detta också. Ambulanstransporter är i princip icke existerande, och i den mån de finns så finansieras de av patienterna. Eftersom miljontals människor i Uganda knappt har råd med mat för dagen är det ett mycket stort problem att 1

2 människor inte har råd att ta sig till sjukhuset, eller när de väl kommit dit, råd att låta sig utredas eller behandlas. Efter åtta veckors klinisk placering i Uganda kommer jag hem med ett nytt synsätt på många saker. När jag nu ska beskriva skillnaderna mellan ugandisk och svensk sjukvård och min upplevelse av dem vet jag inte riktigt var jag ska börja. Många gånger ute i kliniken fick jag frågan vad är skillnaderna mellan Uganda och Sverige? av intresserad sjukvårdspersonal. Jag visste aldrig hur jag skulle formulera mig. ALLT är annorlunda. Premisserna är så diametralt olika i dessa två länder att en bättre fråga att ställa vore vad är likheterna mellan ugandisk och svensk sjukvård?. Så det är väl där jag får börja. Ett av mina första intryck när jag kom till Ugandas största sjukhus Mulago Hospital i Kampala var att trots att resurserna är minst sagt knappa, i vissa fall i princip obefintliga, så är läkarna otroligt väl pålästa och uppdaterade på de senaste rönen inom olika områden. Trots att patienterna på Mulago varken har tillgång till exempelvis MR eller moderna antibiotika och andra läkemedel som vi tar för givna, så känner läkarna till när det är önskvärt att använda olika metoder. Jag själv kom på mig med att många gånger till exempel inte känna till de terminala symtomen på sjukdomar, jag hade inte brytt mig om att försöka memorera dem, för vi ser dem aldrig i Sverige. Men på Mulago hade många av specialisterna koll på behandling och utredning av olika tillstånd trots att de aldrig fått möjlighet att praktisera det i praktiken. Så problemet med den bristfälliga vården som framför allt fattiga människor drabbas av i Uganda, skulle jag säga handlar inte huvudsakligen om kompetens utan om bristande resurser. För att på något sätt lyckas förklara hur situationen ser ut tänkte jag berätta om några händelser jag fick vara med om som jag upplever är rätt så representativa för sjukvården i landet generellt. Första dagen på min placering gick jag på en pediatrisk infektionsavdelning. Där vårdas ca 50 barn på en yta motsvarande ungefär tre fyrsängssalar på ett svenskt sjukhus. Två sjuksköterskor ansvarar för medicinutdelning och övervakning av barnen. Cirka sex barn får plats i ett annat rum som ska vara lite mer övervakat och till för sjukare barn, vilket i detta fall betyder att det finns en tub med syrgas för barnen att dela på. Det är svårt att ta in hur sjuka barnen är, för i Sverige har jag vant mig vid att ju mer övervakning, infusioner och apparater som patienten är uppkopplad till, desto sjukare är patienten. På Mulagos barninfektionsavdelning har de flesta barnen bara en nål i handen, ett par har syrgas också, men i övrigt får ingen någon annan behandling eller övervakning, det finns inte att tillgå. Så 2

3 med min Sverigevana blick tänkte jag vid en första anblick att barnen var relativt friska. Men så tittade jag lite närmare på dem och såg en femmånaders ligga i sprättbågeställning och med devierade ögon, en ettåring med hemipares och andningssvårigheter och en liten bebis med pågående kramper. Under min första dag på klinik var nog nästan alla barnen sjukare än något barn jag sett, varje unge där hade platsat på BIVA i Sverige. Men eftersom föräldrar i Uganda själva får betala för likvorodlingar för de medvetslösa barnen, för kramplösande medicin om avdelningens kvot har tagit slut, och för intensivvård, och många här inte ens har råd med transporten till sjukhuset, är några tior för ett extra blodprov eller en röntgen pengar som ofta inte finns. Så barnen får härda ut. Får utstå följder av sjukdomar som hade kunnat behandlas snabbare och bättre, eller som i många fall inte ens hade behövt uppstå, om bara resurserna funnits. Jag tror inte något barn i Sverige idag får utstå det som tiotals barn varje dag tvingas genomleva på Mulago. BIVA är en historia för sig. Det finns inga respiratorer för barn på hela Mulago men de fem platserna på BIVA har i alla fall varsin övervakningsskärm där man kan mäta blodtryck, EKG och saturation. Alltså långt mer övervakning än vad som erbjuds på avdelningarna, och dessutom en sjuksköterska som bara behöver ta hand om fem patienter. Standarden på Mulagos BIVA är alltså bra för att vara Mulago, men klart lägre än på en vanlig svensk pediatrisk vårdavdelning. BIVA är långt ifrån gratis för patienterna och deras familjer, framför allt på grund av de kostsamma medicinerna som barnen ofta är i behov av. För att platsa på BIVA räcker det dock inte att ha råd, sängarna är så få så för att lyckas få in sitt barn där gäller det att ha de rätta kontakterna med sjukhusledningen. När jag var där upptogs en av fem platser av ett barn som nu var så pass lite sjuk att han i Sverige antagligen hade skötts av primärvården. Han hade varit inlagd på avdelningen i tre veckor eftersom han på något sätt var släkt med sjukhusdirektören. De andra sängarna var också fulla, så flertalet andra, dödssjuka barn, blev nekade en plats till förmån för chefens friska släkting. Bristen på specialister, framför allt på sjukhus som är mindre än Mulago, är påtaglig i Uganda. En av förklaringarna till detta är troligen att läkarna själva får finansiera sin specialistutbildning, och dessutom måste lägga så mycket tid på praktik/arbete att de inte hinner ha en annan läkartjänst vid sidan om. På min placering på kirurgen i Mbarara var jag med och assisterade på en operation av en kvinna som misshandlats av en nära anhörig med en machete. Misshandeln hade skett på lördagen, detta var tisdagen därpå. Då hade kvinnan legat på akuten med sina skador i fyra dygn utan att en anestesiolog som hade tid att söva 3

4 henne, plats i en operationssal och en kirurg funnits att tillgå samtidigt. Skadorna var värst i bakhuvudet och på armarna. Hela skalpen var massakrerad, skallen hade multipla hackskador. Armarnas mjukdelar var i stort sett avhuggna, skadorna nådde ner till benen på underarmen och vävnaden såg ut som upphackad spagetti där nerverna och senorna en gång gått. Det var en fullkomligt vidrig syn, och kirurgen hade nu på fjärde dagen bestämt sig för att det inte spelade någon roll om det inte gick att få tag i en anestesiolog, det här måste sys nu. Och eftersom det inte fanns någon som kunde söva, fick operationen göras vaket under lokalanestesi. Man får ju dock bara använda en bestämd mängd lokalanestetika för att undvika att intoxikera patienten, och för att vara kortfattad så var den maximalt tillåtna mängden helt enkelt inte nog. Att se en patient tvingas lida något så enormt trots att det egentligen inte är nödvändigt, vande jag mig aldrig vid. Ansvaret man som student blir erbjuden och i vissa fall påkastad utan möjligheter att protestera och kalla in annan personal, är otroligt mycket större i Uganda är i Sverige. En dag följde jag med en nyfunnen vän i Kampala, Santiago från Argentina som är inne på sitt andra år som ST-läkare inom obstetrik och gynekologi. Han hade då varit där nere i fem veckor, och jag ungefär lika länge. Det var eftermiddag och vi hade tillsammans med en lokal ST-läkare rondat en minst sagt överfull avdelning för preeklampsipatienter. Väl framme vid sista patienten, som var en kvinna gravid med tvillingar i vecka 29, som nu var fullvidgad men värksvag, deklarerade ST-läkaren att han nu tänkte gå iväg till operation för att passa på att snitta så många kvinnor som möjligt när det fanns en ledig operationssal. På förlossningen väntade nämligen ett tiotal kvinnor med bland annat hotande fosterasfyxi, obstructed labour och hotande ruptur av uterus, på snitt och hade gjort det sedan morgonen. Att barn hinner dö för att mamman får vänta på snitt för länge är vardagsmat på Mulagos förlossningsavdelning, på grund av brist på operatörer och operationssalar. Varför inte även den blivande tvillingmamman befann sig på förlossningsavdelningen var för mig en gåta, men helt plötsligt stod i alla fall jag och Santiago där, själva inne på en vårdavdelning på ca 40 kvm, med 20 blivande mödrar i sängar och på golvet runt omkring och vidöppna fönster längsmed en hel vägg, och skulle förlösa prematura tvillingar. Vi hade fått ordination på oxytocin och vätska, i övrigt fick vi improvisera. Detta var som tur var inte Santiagos första tvillingförlossning, vilket var mammans (och min) bleka lycka. Tvilling 1 föddes fram, och skrek till vår lättnad med en gång. Efter lite tjat lyckades vi få en sköterska att ta med barnet till special care unit för någon form av behandling eftersom vi inte ansåg det lämpligt för bebisen att vistas inne på salen. Tvilling 2 lät vänta på sig en liten stund, och kom till slut ut med en fot först, dock inte 4

5 alls lika pigg som syskonet. Vi fick snabbt ta med den 1,2 kg lätta bebisen till återupplivningsbordet, vilket visade sig vara snarare ett helt vanligt bord än en återupplivningsvariant. Behandlingen som fanns att tillgå där var i stort sett syrgas och andningsblåsa. När vi kom dit låg det dock redan en bebis invirad i en filt på bordet, det var oklart om den levde eller inte, och upptog den enda syrgasgrimman. Ingen annan personal fanns i närheten. Sugblåsan för att suga slem ur svalget var spårlöst försvunnen. Efter förvirrat letande hittade vi till slut en sugblåsa som mest troligt redan var använd på ett annat barn, och när slemmet i halsen sugits upp tog bebisen sitt första andetag. En springtur genom dragiga loftgångar på sjukhuset senare var vi framme vid neonatalavdelningen som innehöll ett större antal spädbarn än jag någonsin sett på en och samma gång. Tre barn låg i varje kuvös och om det jag tidigare hört av läkare på sjukhuset stämmer så fungerar inte någon av dem. Ingen läkare fanns heller på denna sal och hos dessa sextiotalet bebisar fanns som enda personal en sjuksköterska. Hon hade naturligtvis fullt upp, så lotten att börja behandla dessa två nya liv föll på Santiago och mig. Min erfarenhet av neonatalvård sträcker sig till en dags praktik i Lund så det var en enorm osäkerhetskänsla som infann sig när bebisarnas liv plötsligt låg i våra händer. Vi gjorde vårt bästa och lämnade ifrån oss två varma, andande barn men fick aldrig veta hur det gick med dem sen. Personalbristen på Mulago gör också att patienter lätt faller mellan stolarna och antingen inte utreds alls eller inte följs upp. När jag under min sista vecka kom till sjukhuset en dag dök det inte upp några läkare på barnavdelningen jag var placerad på. Jag gick själv runt bland patienterna för att undersöka och lära mig mer om deras tillstånd. I en säng hittade jag en tremånaders komatös bebis med tydlig hydrocephalus. När jag pratade med mamman och läste i journalen visade det sig att bebisen kommit in tre dagar tidigare och då varit vid medvetande. Huvudomfånget hade ökat den senaste veckan och innan dess varit normalt. På inkomstdagen hade man tappat ventriklarna på lite vätska och skickat iväg denna för någon slags undersökning, efter detta hade ingen utredning eller behandling förutom en daglig dos intravenös antibiotika getts. Barnet hade alltså under tre dygn sjunkit i medvetande för att nu vara någonstans runt RLS 6. Ingen vätska eller näring hade getts. Ingen CT hjärna hade utförts eftersom familjen inte hade råd att betala för den. Mamman undrade hur det skulle gå för hennes bebis. Jag hade ingen aning, i Sverige hade den här bebisen förhoppningsvis aldrig ens förlorat medvetandet innan den fått adekvat behandling. 5

6 Den enorma resursbristen och fattigdomen som jag fick se prov på varje dag på sjukhuset gjorde att jag fick öva mig i uppgifter jag inte hade kunnat föreställa mig när jag åkte till Uganda. För mig var det en stor utmaning att försöka förstå hur man bör ge medicinsk vård på en plats där man hela tiden tvingas tänka på vad saker och ting kostar. Det svåraste var utan tvekan att hela tiden konfronteras med det faktum att människor gång på gång nekas den vård de behöver för att de inte är födda i ett land med ett fungerande socialt skyddssystem. Det är otroligt svårt att acceptera och helt omöjligt att förstå att ett ugandiskt barn som är precis lika sårbart som ett svenskt barn tvingas utstå smärta och sjukdom på ett sätt som knappt någon människa i hela Sverige behöver göra, helt i onödan. Att hela tiden höra den här patienten skulle behöva den här utredningen och den här behandlingen, men de har inte råd var oerhört påfrestande. Den psykiska aspekten av att försöka arbeta i en miljö där man ser hur mänskliga rättigheter kränks gång på gång var för mig svår att lära sig hantera. Vad som mer praktiskt har varit en utmaning att lära sig är att ge en kostnadseffektiv vård. I Sverige slipper vi, speciellt som läkarstudenter, fundera över vad saker och ting kostar inom vården. Så länge en undersökning är indicerad så anses det vara värt kostnaden. I Uganda och säkert många andra länder utan gratis sjukvård blir situationen en helt annan. Eftersom familjerna i väldigt många fall är hårt ekonomiskt pressade även när de lyckas frambringa pengar till vård till sin familjemedlem, måste man som medicinsk personal fatta avvägda beslut om vad som är värt att lägga pengar på. I Sverige är vi så vana vid att ha många typer av undersökningar som pekar mot samma diagnos, blodprover behöver inte tänkas igenom så noga utan vi blir ofta serverade ett helt batteri av provresultat. I Uganda nödgas man ofta ställa diagnos med hjälp av en termometer och ett stetoskop, och i de fall man vill beställa ytterligare utredning måste man noga tänka över hur mycket det är värt. Utredning vars resultat inte kommer förändra handläggningen är oftast uteslutet, även om patienten skulle mått bra av att få en prognos. I andra fall får man välja en billigare sorts undersökning, till exempel vanlig röntgen istället för CT, om man tror att det går att ställa en hyfsat trolig diagnos ändå. I ytterligare andra fall är det mer kostnadseffektivt för patienten att helt enkelt empiriskt behandla sjukdomen istället för att utreda. Den stora svårigheten tyckte jag låg i att värdera huruvida en utredning eller behandling var värd kostnaden för patienten eller inte, eftersom den i de allra flesta fall var så betungande för patienten och dess familj att något annat otvivelaktigt skulle behöva försakas för att man skulle få fram pengar. Det var otroligt svårt att veta om en ultraljudsundersökning är mer värd än att ett barn i familjen får gå i skolan, eller för den delen äta ett näringsrikt mål mat. I dessa avvägningar kan säkert vi i Sverige lära en del av Uganda. Även om vi idag har 6

7 möjlighet att utföra i stort sett vilka undersökningar som helst på våra patienter, är det naturligtvis önskvärt att begränsa dem till de som är nödvändiga. Detta både för att patienten ska slippa utstå onödiga undersökningar, men också av ekonomiska skäl. I Buluba var jag med om en praktisk situation där jag var tvungen att försöka avväga vad som var en värd kostnad för patienten att betala. Jag var placerad på Out Patient Department, ungefär som en primärvårdsmottagning i Sverige. Där jobbade Clinical Officers och när vi auskulterade var de mycket måna om att få höra vad vi ville göra med patienten. Jag tror att mitt teoretiska kunnande i de flesta fall var större än Clinical Officerns, men det hjälpte mig mycket lite i kliniken. En dag träffade jag en kvinna som blivit misshandlad av sin man. Hon hade bland annat blivit sparkad i magen så illa att hon förlorade medvetandet i en timma. När hon nu tre dagar senare uppsökte vård hade hon så ont i magen att hon hade problem att röra sig överhuvudtaget. Jag blev tillfrågad om vad jag tyckte att vi skulle göra. Inga prover var tagna, sjukhuset i Buluba är privat och även om det är icke-vinstdrivande så måste patienterna betala en liten kostnad för alla åtgärder. I Sverige hade aldrig jag som läkarstudent ställts inför samma situation, men om jag hade gjort det så hade jag garanterat haft alla möjliga blodprovssvar tillgängliga. Patienten hade alla gånger fått genomgå någon form av bilddiagnostisk undersökning och blivit inlagd, men här var jag tvungen att fundera över vad det egentligen skulle tillföra patienten. Det jag kunde göra var att i min undersökning leta efter tecken till anemi eller blödning. Inga sådana fanns, vilket gjorde att jag inte kunde motivera varken för mig själv eller för patienten att betala dyra pengar för en ultraljudsundersökning (det var det alternativ som fanns att tillgå i Buluba). Om den skulle visat en blödning skulle vi mest troligt inte utfört någon invasiv åtgärd eftersom patienten var stabil, vilket gjorde att ett ultraljud inte skulle förändra handläggningen någonting. Patienten hade inte heller råd att bli inlagd vilket inte hade förändrats av någon typ av ultraljudssvar. När Clinical Officern och jag konstaterat att patienten verkade stabil men väldigt smärtpåverkad fick vi därför skicka hem henne. På min fråga men vad kan vi egentligen göra för misshandlade kvinnor här, han kommer ju slå henne igen? fick jag svaret vi kan ge recept på paracetamol. Sjukdomspanoramat i Uganda skiljer sig något otroligt från det i Sverige. På frågan om diffdiagnoser på ett barn med ont i magen svarar svenska studenter förstoppning, stress och IBS medan våra ugandiska likar med rätta föreslår schistosomiasis, abdominell TB och malaria. Överlag upplevde jag det som att infektionssjukdomar står för en mycket större del av sjukligheten i Uganda än vad den gör hemma. I Sverige har många patienter kroniska 7

8 sjukdomar som inte är infektiösa, medan jag skulle säga att den stora majoriteten av patienter jag såg i Uganda hade sjukdomar som på något sätt var kopplade till infektioner. Det var vanligt att se barn med reumatisk hjärtsjukdom, neurologiska handikapp efter meningit, hälta efter olika typer av skelett- och mjukdelsinfektioner, för att inte tala om all HIV-relaterad sjuklighet. Att se dessa sjukdomar som jag tidigare bara läst om, och som vi i Sverige viftar bort med det där såg man bara på 50-talet var väldigt lärorikt. Diagnoser som miliär TB, parasitinfektioner, malaria, Burkitts lymfom och medfödda obehandlade hjärtfel har jag fått mycket mer vana på. Något som jag fått öva mig mycket i och som jag förhoppningsvis blivit bättre på i Uganda, är att använda kliniken och mina undersökningsfynd för att diagnosticera patienten. Jag tror att anledningarna till att doktorerna där är så väldigt duktiga på det är två. För det första så söker patienterna i Uganda vård i ett mycket senare sjukdomsstadium är vad man gör i Sverige. Av de patienter jag fick se som sökt för nytillkomna tumörer så hade de i genomsnitt känt till dem i kanske ett år innan de sökt vård. Då hade de maligna tumörerna ofta redan metastaserat eller brutit genom huden. När det gäller andra sjukdomar så upplevde jag att patienterna mycket oftare än i Sverige var skolboksexempel av sin sjukdom eftersom många sjukdomsspecifika stigmata hunnit uppkomma på grund av att sjukdomen varit obehandlad så länge. För det andra så är läkarna där mycket mer vana vid att inte ha tillgång till prov- och undersökningsresultat på grund av att det antingen inte finns att tillgå eller för att patienten inte har råd att betala för dem. Det gör att läkarna i Uganda tvingas att skärpa sin kliniska blick, eftersom det för dem verkligen är det viktigaste verktyget de har för att ställa diagnos. Där kan vi i Sverige lära oss mycket, eftersom vi alltid har tillgång till de prover och undersökningar vi önskar för vår patient, är det lätt att glömma av hur värdefullt ett undersökningsfynd kan vara. En annan stor skillnad mellan Sverige och Uganda är patientomhändertagandet. Anledningarna till att det skiljer sig så mycket tror jag både är kulturella och beroende av miljön som sjukvården bedrivs i. När det kommer till sekretess- och integritetsfrågor är det ju helt klart svårare att värna dessa i en sal där patienterna ligger med ett par decimeters mellanrum. Ronden sker alltid vid sängen och ofta hör sänggrannarna allt som sägs och ser allt som undersöks. Draperi mellan sängar förekommer i stort sett inte, även gynundersökningar måste utföras inne på salen bland andra patienter. Detta upplägg är vad patienterna är vana vid, och jag hörde inte någon patient klaga på att de kände sig utsatta även 8

9 om jag definitivt kan föreställa mig att så var fallet. I Sverige är vi ju väldigt måna om att inte exponera patienten mer än nödvändigt och att hela tiden känns av att patienten känner sig bekväm, men detta fanns knappast tid till i Uganda när varje patient skulle rondas klart på ett par minuter. När det gäller kulturskillnader så är hierarkin helt annorlunda i Uganda. I Sverige finns knappt någon läkarauktoritet alls jämfört med vad jag upplevde där. Några gånger var jag med om att patienter knäböjde för mig och andra läkare, vilket kändes otroligt märkligt och inte alls bra. Patienterna sa aldrig emot läkarna, tittade dem sällan i ögonen, och vågade ofta inte ställa några frågor. För att lista ut om budskapet hade gått fram fick man ställa kontrollfrågor för att se så att patienten hade förstått. Detta gjordes dock ofta inte, och det var inte ovanligt att kommunikationen och informationsutbytet mellan läkare eller sjuksköterska och patient var väldigt bristande. En gång vad jag med om att vi fick tvätta och lägga om ett kraftigt brännskadat barns skador i vaket tillstånd eftersom föräldrarna inte uppfattat/förstått vikten av att barnet skulle vara fastande och därför matat det innan den planerade narkosen. Naturligtvis vill inga föräldrar utsätta sitt barn för den kraftiga smärta den nödvändiga behandlingen innebar, jag tror helt enkelt att de inte hade nåtts av informationen om hur viktig fastan var. Den största lärdomen jag tar med mig hem från Uganda är tveklöst hur tacksamma alla vi svenskar ska vara över att vara födda i eller invandrade till Sverige. Jag har otaliga gånger berättat för nyfikna ugandier om hur sjukvården ser ut i Sverige och när jag hörde mig själv prata lät det som att jag talade om en utopi. Vi får faktiskt den vård vi behöver, oavsett om vi är fattiga eller rika. Vi får smärtstillning när vi har ont, anestesi när det behövs. Den vård vi får styrs av vad vi behöver, inte av vad vi har råd med. Vi förlorar inte mammor och barn för att förlossningsvården inte har tillräckligt mycket resurser. Barn tvingas inte dö för att föräldrarna inte har råd att köpa medicin eller leva med kroniska sjukdomar och handikapp som kan behandlas. Sjukvården i Sverige har naturligtvis sina svårigheter och förbättringsområden, men jämfört med Uganda är den bättre än vad man ens kan drömma om. 9

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Reserapport, Kenya Jessica, AT, sommaren 2013

Reserapport, Kenya Jessica, AT, sommaren 2013 Reserapport, Kenya Jessica, AT, sommaren 2013 1. Vilket program läser du på? Arbetsterapeutprogrammet (AT) 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi university, Eldoret, Kenya 3. Vilken termin

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 Kapitel 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention, artikel 24 Hälsa och sjukvård bukala berättar: Förra veckan var jag tvungen att gå till sjukhuset.

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014.

Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014. Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014. Vården i Kina skiljer sig på olika sätt från Sveriges sjukvård. Det finns vård som vi inte använder i Sverige och tvärtom. Vi har märkt

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Vad tycker du om förlossningsvården?

Vad tycker du om förlossningsvården? Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Reserapport Cecilia, SSK, Chile vt 2011

Reserapport Cecilia, SSK, Chile vt 2011 Reserapport Cecilia, SSK, Chile vt 2011 I februari 2011 åkte jag som utbytesstudent från sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet, campus Norrköping, till Universidad del Desarrollo i Santiago

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)

Läs mer

Fri besöksvård för dem över 85 år

Fri besöksvård för dem över 85 år RAPPORT 9-215 INVÅNARPANELEN 215 Fri besöksvård för dem över 85 år Sammanfattning av resultatet Panelen består idag av 35 deltagare. De som inte svarat på någon enkät på ett och ett halvt år eller mer

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

Betraktelser från tvåmanstält

Betraktelser från tvåmanstält Betraktelser från tvåmanstält Anna Lindblad, leg läk Kungsgatan 86 112 27 Stockholm Anna.lindblad@ki.se Tel. 0733-80 66 26 Skeppsbruten Jag är en av de där kvinnorna i vitt som skyndar förbi i sjukhuskorridoren.

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen I Till Mammor I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen Här kommer det första frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om din bakgrund

Läs mer

Reserapport Universidad Complutense de Madrid Roshanak, Läkarprogrammet termin 9 VT 2012

Reserapport Universidad Complutense de Madrid Roshanak, Läkarprogrammet termin 9 VT 2012 Reserapport Universidad Complutense de Madrid Roshanak, Läkarprogrammet termin 9 VT 2012 Jag har varit utbytesstudent i Madrid hela vårterminen 2012. Där har jag gjort totalt 12 veckors praktik varav 8

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet på hälsouniversitetet, Linköpings universitet, campus Norrköping. 2. Vilket universitet,

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

MEQ fråga poäng. Anvisning:

MEQ fråga poäng. Anvisning: MEQ fråga 1 63-ÅRIG MAN 10 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007 ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång

Läs mer

Rebecca, SG - Reserapport. Kenya- Sommar 2013

Rebecca, SG - Reserapport. Kenya- Sommar 2013 Vilket program läser du på? Sjukgymnastprogrammet Rebecca, SG - Reserapport Kenya- Sommar 2013 Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi University, Eldoret i Kenya Vilken termin åkte du och

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

MITT LIV SOM DIABETIKER

MITT LIV SOM DIABETIKER 20/11 2012 2/12 2012 MITT LIV SOM DIABETIKER För exakt 7 år, 1 månad, 2 veckor och 1 dag sedan hände något som skulle ändra mitt liv. Jag fick en sjukdom som heter diabetes. Jag hade börjat i första klass

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

ANELÄK Barn och akut smärta

ANELÄK Barn och akut smärta 1 (7) ANELÄK Barn och akut smärta RIKTLINJER FÖR SJUKSKÖTERSKA: När barn kommer till akuten smärtpåverkade och/eller när smärtsam åtgärd troligen skall vidtagas; sätt EMLA-/Rapydanplåster på 2 presumtiva

Läs mer

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf När vår lilla Hilma skulle komma till den här världen så hade i alla fall jag sett framför mig i mitt huvud på ett ungefär hur allt skulle gå till. Vi hade varit på

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga

Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga Foto: GETTY IMAGES 2 STÖD forskning om global hälsa STÖD forskning om global hälsa 3 ObergPhotoGraphics.biz 2014 Varje minut dör en kvinna

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen

Läs mer

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Kejsarsnitt Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Innehållsförteckning: 1 Inledning... 2 2 Varför ett kejsarsnitt?... 2 3 Planerat snitt... 3 4 Akut snitt... 3 5 Olika ärr... 3 6

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer