Använder arbetsledare den kunskap de fått i gestaltterapeutisk handledning i sin arbetsledarroll?

Transkript

1 Master i Gestaltpsykoterapi Använder arbetsledare den kunskap de fått i gestaltterapeutisk handledning i sin arbetsledarroll? Av Christina Källberg Mastersuppsats December 2000 Handledare: Sari Scheinberg

2 Abstract Handledning har blivit allt vanligare i vårt samhälle. I den här artikeln har sex arbetsledare som gått i handledning på gestaltterapeutisk grund intervjuats. Detta för att se om denna typ av handledning är meningsfull för arbetsledare inom den offentliga och privata sektorn i Sverige. Frågeställningen i den här artikeln är om arbetsledarna kunde använda sig av vad man hade lärt sig i handledningen i sin arbetsledarroll. Hade arbetsledarna fått ny kunskap, hade de ändrat sin attityd och hade de integrerat kunskapen? I huvudsak har fokuserats på energicykeln och zonernas betydelse för inlärning. Detta är två gestaltterapeutiska begrepp som beskriver hur människan tar in information från omvärlden och sig själv och hur energierna rör sig i dessa olika fält. Materialet till artikeln samlades in via djupintervjuer samt komplimenterande enkät som de intervjuade fyllde i efter intervjun. Analysen av materialet gav intressanta resultat. Alla de intervjuade var eniga om handledningens betydelse för dem både i sin yrkesroll och privat. Arbetsledarna hade inte lärt sig de teoretiska om energicykeln och zonerna under handledningen. Däremot hade de genom handledarens bemötande lärt sig nya saker om sig själva, som de använde i sin arbetsledarroll. De hade känt sig bekräftade i sin egen person och insett vikten av detta. Handledaren hade sett dem och mött dem utifrån en här och nu situation. Utifrån denna erfarenhet hade de fått en upplevelse som betydde mycket för dem och som de sedan använde sig av i mötet med sina medarbetare. Kunskapen och lärdomen kom uteslutande från relationen mellan handledaren och klienten. Det här bekräftar att det gestaltiska förhållningssättet såsom jag du mötet är gångbart inom både terapi och handledning. En fråga som har uppkommit ur den här undersökningen är: Vad är skillnaden mellan handledning och terapi på gestaltterapeutisk grund?

3 1 DEFINITION AV PROBLEMET Vilket är problemet/fenomenet som jag har valt att arbeta med? Varför är problemet/fenomenet intressant för mig? TEORIER OCH KONCEPT Handledning Handledningshjul Inlärning Kunskap Gestaltterapeutisk grund ANNAN FORSKNING OCH STUDIER FORSKNINGSFRÅGA Definitioner Arbetsledare Kunskap Gestaltterapeutisk metodik Handledning Zonerna Energicykeln Attityd Integrering Hypotes FORSKNINGSSTRATEGI OCH DESIGN Forskningskontext Forskningsstrategi och metod Begränsningarna i metoden Urvalsstrategi DATAINSAMLING Kriterierna för urvalselektion Urvalsmetod Mätinstrument Intervju Enkät

4 6.4 Praktisk datainsamling Bestämda begränsningar Begränsningar Undersökarens roll DATAANALYS RESULTAT Tidigare gestaltterapi Anledning/motivering till handledning Attityd inför första mötet Målet med handledningen Förväntningar på mål Relation mellan klienten och handledaren Speciell händelse som står ut Speciell lärdom Användningsområde i arbetsledarerollen Zonerna Energicykeln Enkät Användning av gestaltterapeutiska metoder Integrerat DISKUSSION RUNT RESULTATEN Resultat i förhållande till forskningsfrågan Resultat i förhållande till andra teorier och studier Avslutande diskussion LITTERATURLISTA BILAGOR Bilaga 1 Informationsbroschyr från Perlan Bilaga 2 Enkät 2

5 1 Definition av problemet 1.1 Vilket är problemet/fenomenet som jag har valt att arbeta med? Jag har märkt att det finns en dysfunktion i många möten mellan arbetsledare och medarbetare, där både arbetsledare och medarbetare mår dåligt. Med detta menar jag att jag har sett en brist i kommunikation mellan berörda parter. Man har inte lyssnat på varandra utan man har bara talat i egen sak. Detta kan ha vara en bidragande orsak till att det blir dålig stämning på arbetsplatsen, man tappar lust och motivation för sitt arbete. Jag har också sett arbetsledare som varit mycket oklara i sin arbetsledarroll p.g.a. att de inte sätter gränser vare för sig själva eller mot omgivningen. Arbetsuppgifterna kan bli oklara p.g.a. detta. Vem ska göra vad? Vem är det som leder och fördelar arbetet? Risken för missförstånd mellan arbetsledare och medarbetare ökar när oklarheter finns. Mycket av den energi som skulle kunna användas till de egentliga arbetsuppgifterna används istället till att fundera på varför hon/han sade så, eller vad kan hon/han mena med det där uttalandet. Jag har noterat att handledning kan vara ett sätt att bli medveten om sin egen del i olika möteskonstellationer. Ju mer man vet om sig själv ju mer kan man påverka sin situation. Om ett möte mellan två människor sker, kan detta fungera som energipåfyllning till den enskilda individen. Handledning som fenomen är en intressant företeelse eftersom det påverkar och engagerar människor på olika sätt. Jag har många gånger undrat vad det är i handledningen som påverkar den enskilda individen och/eller en grupp. Det är populärt med handledning i dagens Sverige och det finns många olika handledningsprogram, där personlig utveckling har blivit nästan något av ett mode. Det är många som går i handledning och det investeras mycket pengar i handledning. Jag undrar om man lär sig något under handledningen och om man använder sig av den eventuella kunskap man får? Hjälper handledning vissa individer att ändra sitt sätt att bemöta andra eller fortsätter man att vara som tidigare? Hur vet man att handledning är verksamt? Mår människor bättre av att gå i handledning? Använder sig arbetsledarna av vad de lär sig när de går i handledning? Det här är några frågor som jag undrar över och ska försöka få svar på. 1.2 Varför är problemet/fenomenet intressant för mig? Det intrapersonella och interpersonella mötet är något som intresserar mig mycket. Eftersom handledning i mångt och mycket handlar just om detta, vill jag fördjupa mig i detta fenomen. Det förstnämnda handlar om det som händer i den enskilda individens själsliv, mötet med sig själv. Det interpersonella mötet innefattar det som händer mellan två eller flera individer. Under de år som jag arbetade aktivt inom vården kände jag att jag saknade ett forum där jag hade möjlighet att få reflektera om olika situationer som hade uppkommit på arbetsplatsen. Det var många gånger som jag kände att jag nästan hade blivit uppäten av patienter och anhöriga. Som vårdpersonal och privatperson hade jag aldrig lärt mig/fått tillåtelse att se till mina egna behov, det var bara en självklarhet att jag skulle ställa upp på andras önskemål. I samband med att min bästa väninna dog upptäckte jag att jag verkligen saknade den dialog som vi hade 3

6 haft, vi hade pratat av oss och fyllt på varandra med ny energi. Vi hade samma yrke så vi förstod de olika etiska svårigheter som ibland kunde uppkomma i vår yrkesroll. Jag försökte, efter hennes död, att få igång liknande samtal/diskussioner på arbetsplatsen och i samband med detta efterlyste jag någon form av handledning, men det fanns ingen förståelse för detta. Det var i första hand från de chefer som jag har haft under årens lopp som jag som jag inte fick någon respons. Så här i efterhand kan jag se att de inte ville eller vågade se på det som var svårt eller dåligt på arbetsplatsen och de ville definitivt inte att det skulle komma upp till ytan. Istället lade de ut sin egen frustration och sitt eget missnöje i arbetsgruppen och jag var snar på att plocka upp det. Projektionerna haglade från alla håll och stämningen blev otrevlig. Jag tyckte/tycker inte att mina chefer tog på sig ansvaret som ligger i ledarskapet, nämligen att se till att personalen har ett bra arbetsklimat. Enligt mitt tyckande skulle de ha blivit bättre chefer om de hade haft möjlighet att gå i handledning. Det skulle kunna ha varit en möjlighet för dem att se vilka konsekvenser deras ledarstil hade arbetsgruppen. Handledning är något som jag tycker att all personal borde ha tillgång till, men kanske i första hand arbetsledaren, eftersom det är han/hon som ska leda arbetet och ange tonen på arbetsplatsen. Jag har själv gått i handledning/terapi under en lång tid och jag har märkt hur det har påverkat mitt sätt att möta klienter, medarbetare och sist men inte minst hur jag möter mig själv. Gestaltterapins sätt har varit bra för mig att förstå med hela mig, inte bara det som finns i huvudet. Det är när jag har fått de där aha-upplevelserna som det verkligen har skett en förändring inom mig. De senaste två tre åren har jag varit handledare för några chefsjuksköterskor och fått indikationer från dem att de har stor nytta av sin handledning. Ovanstående händelser har gjort att jag har intresserat mig för att se närmare på handledningens betydelse för den enskilde individen. Med den erfarenhet jag har av arbetsledarens betydelse för arbetsplatsen och med de ekonomiska medel som tillsätts idag för handledning av arbetsledare är jag nyfiken att se om arbetsledare använder sig av den kunskap de fått i handledning i sin arbetsledarroll. 4

7 2 Teorier och koncept Fenomenet som jag är intresserad av är om och hur arbetsledare som gått i handledning lärt sig något. Med utgångspunkt ifrån detta är jag valt att titta närmare på nedanstående begrepp. Det finns flera koncept som man bör titta på för att förstå vad handledning är, hur effektiv den är, och vad som är lärande i den. Jag har valt att titta på olika teorier såsom inlärning, kunskap, gestaltterapeutisk metod samt handledning som egen teori 2.1 Handledning Begreppet handledning används inom många olika sammanhang, t.ex. inom vårdarbetet, i ledarskapsutveckling och inom forskning och uppsatsskrivande. Inriktning och sättet hur handledningen går till kan skifta, men för all handledning gäller att den handledde på ett eller annat sätt blir ledd vid handen och får möjlighet att utveckla sin yrkeskompetens. I yrken där man dagligen konfronteras med etiskt svåra ställningstaganden och händelser, är det av stor vikt att det finns ett forum där det finns möjlighet att få ta upp tankar och upplevelser, som man har påverkats av i sitt arbete. (Blume,Sigling 1994 ). För att få en inblick i vad handledning kan vara följer här några teorier, men först en kort historik. Rötterna till dagens syn på handledning kan spåras till sekelgamla traditioner inom hantverksskråets lärlingsutbildning. Man kan se terapeutens arbete som ett hantverk där terapeuten är verktyget, sitt eget verktyg. Detta har en stor betydelse i samspelet mellan terapeut och patient och därmed också en stor betydelse mellan handledare och den som ska handledas. (Gordan 1992 ss14-15). En handledare kan således vara en person som har mer yrkeserfarenhet än den som ska handledas. Handledaren kan liknas vid en mentor, man delar med sig av sina egna kunskaper. Handledaren kan också vara någon som har en helt annan yrkeserfarenhet än den som ska handledas och med just handledning som sin specialitet. Gemensamt för alla handledare är att de har gått någon form av handledarutbildning. Det finns en mängd olika handledarutbildningar vilka jag inte tänker penetrera i denna artikel. När Rudolf Ekstein, en av psykoterapihandledningens föregångsmän, inledde en föreläsning i början av 1980-talet började han med att smaka på ordet handledning på olika språk. Den franska beteckningen är controle och den engelska supervision förmedlar bilden av ett ansvarstyngt uppdrag, där handledarens främsta uppgift är att kontrollera eleven och skydda patienten. Den norska vejledning ger en bild av en villig mästare som visar vägen, för eleven, genom en till viss del okänd terräng. Ekstein menade att den svenska handledning kan liknas vid den norska, men han undrade också om inte mästarens trygga hand skulle kunna ha svårt att släppa lärlingens hand. Detta skulle på så sätt kunna bli till ett hinder i elevens utveckling. (Gordan 1992). 5

8 Förutsättningen för handledning är att den handledde är villig att utforska och granska sig själv, för att på så sätt få nya insikter om sig själv. Varje handledningstillfälle kan ses som ett inlärningstillfälle. Handledning kan därför ses som en pedagogisk metod. (Hermansen,Vråle,Carlsen 1994). Resnick,R.F. Estrup,L, (2000) har i en artikel Supervision A collaborative Endevor skrivit om vilka faktorer som påverkar handledningen. De menar målet och syftet för handledning för terapeuter lika väl kan vara handledningsmålet/syftet mellan klient och terapeut/handledare. Vidare menar de att målet med handledning är flerdimensionellt, nämligen: Att hjälpa terapeuten förstå sin klient bättre både när det gäller olika fakta och processnivåer. Att hjälpa terapeuten bli mer medveten om sina egna reaktioner och gensvar till klienten. Att förstå dynamiken i växelverkan mellan handledare/terapeut och klient, både ur ett kliniskt och teoretiskt perspektiv. Att se på terapeutens interventioner och se på konsekvenserna på dessa. Att validera och utmana handledaren/terapeuten Att lära sig samt jämföra olika psykoterapiteorier Att utforska olika arbetssätt med liknande klientsituationer Att både bekräfta och utmana terapeutens arbete Vid alla former av handledning bör man från början göra klart vad dess syfte är, vad den ska innehålla, hur ofta man ska träffas, m.a.o. man upprättar ett kontrakt. Det gemensamma målet för all handledning är att utveckla den personliga och yrkesmässiga identiteten samt att förbättra förmågan att lösa problem. (Blume,Sigling 1994), (Resnick,R.F, Estrup,L,2000). Berlin (1993) beskriver vikten av extern handledning såväl i grupp som individuellt för att man ska bli medveten om de parallellprocesser som uppstår i arbetet med tidigt psykotiska patienter, för att man ska bli en bättre vårdare. Parallellprocesser är något som finns överallt där det finns människor. Därför är det av största vikt att de människor vars arbetsuppgifter består av att ständigt möta andra människor har möjlighet att ta del av någon form av handledning. Handledning kan enl. Blume,Sigling(1994) delas upp i olika handledningsmodeller, tabell 1. Det framgår av benämningarna på dessa vad de innehåller. Några kanske behöver en närmare förklaring till innehållet bakom rubriken. I grupphandledning kan endera en enskild gruppmedlem få handledning av de övriga gruppmedlemmarna och av handledaren eller också kan ett för gruppen gemensamt ämne tas upp. I processinriktad handledning är man inriktad på det som sker psykologiskt i det konkreta arbetet och även vad som sker mellan deltagarna i gruppen. Ärende/metod handledning är inriktad på något eller några speciella ärenden. Här kan man även diskutera och utveckla olika metoder. 6

9 Blume,Sigling (1994) handledningsmodeller är följande: Enskild handledning Grupphandledning Extern handledning Intern handledning Målinriktad handledning Ärende/metodhandledning Tabell 1 olika typer av handledningsmodeller enl. (Blume,Sigling 1994) Gordon (1992 ss ), tabell 2, delar upp handledning i fyra olika modeller. De två första kräver ingen närmare förklaring eftersom de beskriver sig själva. Vid parhandledning är det en handledare och två som handleds. Den här konstellationen blir en mix av individuell handledning och grupphandledning. Handledning där personerna i regel har samma teoretiska bakgrund och referensram, är ledarlös, självstyrande kallas kamrathandledning: Gordon (1992 ss ) delar upp handledning i: Individuell handledning Grupphandledning Parhandledning Kamrathandledning Tabell 2 Olika typer av handledningsmodeller. (Gordon 1992) I ovanstående tabeller 1 och 2 kan man se att Blume,Sigling (1994 ss76-77) och Gordon (1992 ss ) kategoriserar handledning på lite olika sätt. Gemensamt har de individuell- och grupphandledning. Den förstnämnda erbjuder stora möjligheter att ägna den enskilde all uppmärksamhet och man kan starta på den nivå som den som handleds befinner sig. Om den individuella handledningen blir långvarig kan närheten bli stor och överföringarna många. Detta kan vara bra förutsättningar för emotionell inlärning och förändring om man är medveten om överförningarnas betydelse. 2.2 Handledningshjul Resnick,R.F, Estrup,L, (2000) har genom sitt handledningshjul visat på hur de ser på vilka faktorer som har betydelse och som påverkar handledningssituationen. Se fig. 1 Med self-other support menas att identifikationen av att den enskilde individen äger sin nuvarande upplevelse i nuet. Resnick,R.F,Estrup,L,(2000) I detta ingår även individens bakgrund såsom erfarenheter, kunskapsinformation och färdig heter. En viktig del i handledning/terapi är att identifiera styrkor och svagheter hos klienten. Genom att använda sig av beskrivande undervisning, öppna frågor, stöd och uppmuntran, samt att visa på, forma, olika sätt att ta sig an en emotionell rektion kan man medvetandegöra dessa. Detta kan göras genom att handledaren t.ex. formar sina tankar till ord. 7

10 Terapeutens Personlighet Klientens personlighet Relation terapeut/ handledare Personligheter Utvecklingsteorier Self-other supports Relation klient/terapeut Psykoterapiteorier, Förändring Klinisk teori Diagnos Behandlingsplan Profession Administration Företag Efter modell av Rita F. Resnick fig.1 I begreppen terapeutens och klientens personlighet ingår den personliga karaktären och på de karaktäristiska sätt som en individ reagerar. Relationen mellan en klient/terapeut kan vara horisontal eller hierarkisk. I gestaltterapi strävar man efter en horisontell relation där ingen är expert på den andres erfarenheter. Relationen mellan en handledare/terapeut kan liknas vid ovanstående Handledning och psykoterapi kommer att präglas av vilken/vilka psykoterapiteorier handledaren/terapeuten har. Den teoretiska ramen och metodiken kommer att vara vägledande i hur handledare/terapeut ser på och förstår klienten. Man får en effektivare handledning om handledare/terapeut har samma teoretiska inriktning. Profession, administration, företag är viktiga delar som sällan diskuteras i utbildningar för handledare/terapeut. I dessa delar ryms begrepp såsom kontrakt mellan handledare och klient, etik, debitering, hur starta eget och yrkesorganisationer. Alla dessa begrepp har stor betydelse för en handledare/terapeuts arbete. I personlighets- och utvecklingsteori innefattas det gestaltterapeutiska synsättet. Personlighets- och utvecklingsteorin bygger på individens självreglerande process. 8

11 Man får en mognad/växt genom att bli medveten om sin egen person. Hur gör man att gå vidare i en process eller hur stoppar man sig? En strävan är att forma en mer hel gestalt, från förnimmelse till avslut. Se vidare energicykeln sid. 14 Gestaltterapeutisk metod är medvetenhet med engagemang. Man lär klienterna att bli medvetna om vad de gör och hur de gör. Det här skulle kortfattat ses som den kliniska teorin. I ringen längst ut finns omgivningen. Oberoende var handledning/ terapi äger rum så förekommer den i en omgivning eller ett fält. Handledningen/ terapin påverkas av den omgivning den äger rum i. Syftet med handledning är att klienten ska bli mer medvetna om sig själva, därför är det av värde att se på vilka olika sätt som inlärning kan ske. 2.3 Inlärning Det finns flera teorier till hur man lär. Man kan lära sig genom att man förhålla sig holistiskt eller atomistiskt till inlärning. Den holistiska hållningen innebär att man studerar helheter och inte enbart detaljer. När man studerar ur det atomistiska perspektivet studeras enheter oberoende av varandra. Att förhålla sig holistiskt eller atomistiskt är inte en generell egenskap hos en individ, utan det är ett sätt att förhålla sig till ett givet innehåll i en viss situation. (Marton, Hounsell, Entwistle 1986); (Philips,Soltis 1991). Man kan lära sig genom t.ex. samspelet med omgivningen, behaviorismen, genom insikt, gestaltpsykologin, learning by doing som Dewey introducerade, eller som en process. (Scheinberg 1993). Alla vet att det går lättare att lära sig något man vill lära sig. (Marton, Hounsell, Entwistle 1986) menar att intresse och motivation är drivkrafter för inlärning. En effekt av inlärningen är att den leder till en förändring av våra föreställningar om fenomen i vår omvärld. Marton-Dahlgren, Svensson-Säljö (1977) Det är framför allt utvecklingen av motoriska och sociala färdigheter och personliga egenskaper som påverkas vid inlärning hos människan. Inlärning kan delas upp i två upp i två huvudsakliga former, nämligen associationsinlärning och kognitiv inlärning. (Bunkholdt 1989). Till associationsinlärningen hör klassisk och operant inlärning, och modellinlärning och till den kognitiva inlärningen räknas insiktsinlärning och teckeninlärning. En skillnad mellan dessa är den grad av tankeaktivitet som krävs. Som hörs av namnet åtgår det mer tankeaktivitet vid den kognitiva inlärningen Skinner; ref. Jerlang (red) (1989) menade att människan lär sig en mängd saker via samspelet med sin omgivning. Man lär sig dels genom klassisk betingning, genom trial and error samt genom operant betingning. Skillnaden mellan klassisk och operant betingning är att man vid den senare måste göra något aktivt för att det ska bli någon inlärning. Vid klassisk betingning för inlärningen gäller nya signaler till redan befintliga reaktioner/reflexer. Vid den operanta betingningen lär sig individen att hans/hennes beteende i förhållande till omgivningen får vissa konsekvenser. Det blir till en inlärning av nya reaktioner. Egidius (1994). I den operanta inlärningen är begreppet förstärkning av stor betydelse. Förstärkningen kan vara positiv eller negativ. Båda leder till en ny reaktion. Vad trial and error är går att utläsa av uttrycket och behöver inte någon närmare förklaring. Modellinlärning är när man tar till sig attityder och beteenden genom att observera och ta efter andra människor, modeller. Denna typ av inlärning kan ligga dolt. När 9

12 man kommer i en liknande situation som den då hon lärde sig agerar man på samma sätt som modellen gjorde vid inlärningstillfället. Inom gestaltpsykologin har man med en rad experiment visat att vårt sätt att organisera upplevelser finns inbyggt i vårt nervsystem. Hjärnan försöker hela tiden att skapa helheter. Vad som är figur respektive bakgrund varierar beroende vad man sätter i fokus. En helhet kan vara en helhet i sig och det kan också vara en enhet i en större helhet. T.ex. en medarbetare kan utgöra en helhet och en medarbetare kan också vara en enhet i helheten arbetsplatsen, allt beroende på vad som är figur respektive bakgrund. Köhler visade att gestaltteorin även går att använda vid inlärning och problemlösning. Genom olika experiment drog han slutsatsen att inlärning äger rum genom insikt, dvs. insiktsinlärning.(philips, Soltis,1991). När man har fått bitarna på plats har en gestalt bildats. Man har fått en insikt och en förhöjd medvetenhet, man förstår och man har lärt sig något. 1 Learning by doing var det bästa sättet för inlärning menade Dewey (1980) 2. Han förklarade att uttrycket förenklat återspeglar en syn på hur människan är aktiv gentemot sin omvärld, och där utveckling är en arbetsuppgift för människan. I utbildning/utveckling måste man få möjligheten att aktivt experimentera och prova på olika sätt. Han menade också att man lär sig mer av misslyckanden än av framgång. Szecsödyl, ref: Stiwne red. (1993) tar upp begreppet mutativ inlärning vilket innebär en djupt grundad och fasthållen mening, plötsligt kan ses, uppfattas och förstås på ett nytt sätt. Handledaren och klienten, med sina respektive bakgrunder relaterar till varandra och en förståelse skapas mellan dem. I samband med den processen länkas det som är här och nu med det som var där och då och blir på så sätt medvetandegjort. Lärande kan också ses i olika steg eller cykler. Scheinberg (1993), beskriver lärandeprocessen i fyra steg. Den här processen följer en sekvens av lärandet genom erfarenhet. Varje erfarenhet blir till ett steg eller en grund för nästa steg i lärandet att bygga på. Den här modellen pekar på att för att nå en komplett erfarenhet måste individen gå igenom de olika steg eller erfarenheter. Det är inte nödvändigt att gå igenom dessa steg eller cykler i en speciell ordning eftersom stegen eller erfarenhetscyklerna leder till en fördjupning eller integrering av lärandet. Den här sekvensen av erfarenhet är hämtad från två andra modeller, nämligen Lewin's Change Model, som kan förklarar en förändring i tre steg från Freezing to Unfreezing to Refreezing Model (1948) och den andra är gestaltterapins energicykel. De olika stegen eller cyklerna återfinns i tabell 3 1 Se vidare ang. gestaltpsykologin 2 Hartman R M & Hartman S G har gjort en svensk översättning av ett antal av Deweys publicerade artiklar s

13 Ny information Ny förståelse Nytt förhållningssätt Nytt beteende Tabell 3 Steg i lärandeprocessen (Scheinberg, 1993) Steg 1. Det första steget i lärandet är oftast när man får ny information. Det är när man lär sig något nytt, får ny fakta, feedback, en ny idé. Den informationen kan vara i form av information från föredrag, instruktioner, krav, konversationer eller erfarenheter utanför en själv eller från ens egna idéer eller tidigare lärdom eller insikter. Steg 2 Det andra steget i inlärandet är ofta utvecklat ur en ny förståelse. Den börjar när man accepterar eller förkastar den nya informationen. Acceptansen kan antingen baseras på emotionell eller intellektuell acceptans. Det är en process när man ska bestämma sig för om man ska tro på om informationen har ett värde eller ej. Om informationen accepteras leder det till en förståelse av vad man lärt sig. Informationen anses användbar och värdefull. Som ett resultat, kan en attitydförändring äga rum och en ny förståelse och värdering av informationen blir personligt upplevd. Den här processen äger ofta rum i dialog med andra eller med sig själv. Steg 3. Det tredje steget i lärandet är ofta utvecklandet av ett nytt förhållningssätt. Det börjar när vi startar att prova, undersöka den nya idéen. Det är en process av experimenterande och prövande av den nya informationen eller beteendet för att få någon form av reaktion. Det är en process som slutar med att man avgör och ser om den nya tanken, beteendet eller idén känns rätt, att se om man passar i kostymen. Steg 4 Det fjärde och slutliga steget av integreringen av inlärningen är när ett nytt beteende är integrerat i ens liv. Det är när man har accepterat det nya sättet att tänka, vara, fungera etc. Det är när man har adopterat sitt beteende, sina rutiner, tankar, relationer etc. till ett annat sätt. Sammanfattningsvis kan man säga att inlärning kan delas upp i implicit eller explicit inlärning. En del inlärning syns inte att man håller på med, medan andra är helt uppenbara att man gör. Att förändra en attityd eller lära sig ett nytt beteende kan göras osynligt, men när man lär sig att cykla eller simma märks det. På så sätt blir även kunskapen implicit och explicit. Hur man lär beror på vad det är man ska lära sig. En sak är dock gemensam och det är att övning om och om igen ger färdighet, kunskap och erfarenhet. 2.4 Kunskap Nästa fråga blir då, vad är kunskap? Såväl Platon som efterföljande filosofer har definierat kunskap som: sann tro förenad med goda grunder (Starin & Svensson red 1994). Flera författare bl.a. Thurén (1991); Patel & Davidsson (1991) ; Alvesson 11

14 & Sköldberg (1994) menar att kunskap är vetande och kunnande om något samt att kunskapen förändras. Det som var sant igår behöver inte vara sant idag. Ett bra exempel på detta är hur vår uppfattning om jordens form har förändrats i takt att forskningen har fått fram ny kunskap. Man skulle kunna se kunskap som en tegelmur där varje tegelsten är en del till större förståelse och insikt om ett givet ämne eller om livet som helhet. Dewey,J (1910,1997) menar att om handlingen löser problemsituationen och de förutsedda konsekvenserna inträffar, blir den mentala produkten säker kunskap. Även misslyckanden är instruktiva och ger kunskap enligt Dewey,J (1910,1997) Det finns olika typer av kunskap. Påståendekunskap, att veta att används inom forskningen och skapas genom att systematiskt undersöka verkligheten. Att kunna, att veta hur är en kunskap som förvärvas genom träning, färdighetskunskap. Intuitiv kunskap, insikt och tyst kunskap är ytterligare en kunskapsform. Den brukar benämnas förtrogenhetskunskap. (Starrin&Svensson 1994) Språket är en del i tillskansandet av kunskap. Språket både möjliggör och begränsar vetandet. Israel (1992,1998) menar att kunskap utvecklas i kommunikation mellan språkkompetenta subjekt. Cherryholmes ref; Stensmo (1994) i sin tur anser att språket bestämmer människans kunskap och att språket och därmed kunskapen varierar över tid och rum. Husserl (1989) menar att vi får vår kunskap genom att sinnet aktivt tolkar retningar från den fysiska omvärlden och det därigenom ger en mening åt allt som vi uppfattar. Hans valspråk var studera tingen i sig själv. Husserl (1989) Genom att verkligheten är föränderlig är människan i ständigt nya problemsituationer. Hon har inte några färdiga lösningar på dessa. Genom reflektivt tänkande kan människan tillskansa sig kunskap. Med reflektivt tänkande avsåg Dewey att man aktivt, varaktigt och omsorgsfullt överväger varje föreställning eller antagen kunskap. 3 Det reflektiva tänkandet är målinriktat. Det förbereder för konsekvenser samt att det förser tingen men en mening. Värdet med detta är att det ger kontroll över oklara situationer. Dewey beskriver det reflektiva tänkandet som den kompletta tankeakten där tänkandet är handlingsförloppet. Den kompletta reflektiva tankeakten innefattar fem steg. Dessa kommer inte någon speciell ordning utan kan starta med vilken som helst av stegen. Medvetenheten kan röra sig fritt mellan de olika stegen. Dewey (1910,1997) 1. Problemsituationen 2. Problemdefiniering 3. Hypotesformulering 4. Resonerande 5. Testande Man kan se vetande, lärdom, insikt är synonymer till kunskap. Att få kunskap är således att se in/få sikt in i något. Genom detta ökar förståelsen för det man har fått kunskap, lärdom om, dvs. det man har lärt sig 3 (Rorty i förordet till How we think 1986, s.118) 12

15 2.5 Gestaltterapeutisk grund Eftersom den studie som beskrivs i den här artikeln bygger på handledning ur gestaltterapeutiskt synsätt fordras det en förklaring av vad detta är. Gestaltterapin har sina rötter i psykoanalysen, Reichiansk karaktärsanalys, gestaltpsykologin, existentialismen, fenomenologin och det österländska tankesättet. Gestaltterapin har en humanvetenskaplig människosyn där subjekt möter subjekt. I det gestaltterapeutiska förhållningssättet ingår att människan tränas i att ta ansvar för egna känslor och tankar, att bli medveten om motstridiga kroppshållningar och påståenden, samt få kontakt och möte med sig själv och sin kropp. Varje individ har på så sätt ansvar för sig själv. Upplevelser ses som meningsfulla och är en del i helheten, gestalten. Målet med detta är att kroppen, tankarna och känslorna ska bli integrerade med varandra. Helheten är därför mer värd än delarna. (Perls,Hefferline, Goodman 1951), ( Wrangsjö 1987) Gestaltpsykologin är en växte fram under slutet av 1800-talet och i början av talet. En av grundtankarna inom gestaltpsykologin är att själslivet är en aktiv mottagare av intryck från yttervärlden, man får ett aktivt gestaltande. Ett av de experiment som gestaltpsykologin är känd för phi-fenomenet 4. Vidare utformades ett antal gestaltlagar efter olika typer av undersökningar och experiment. Dessa lagar beskriver hur sinnesintryck organiseras till meningsfulla enheter eller figurer. Den mest grundläggande av alla dessa lagar är figur grundfenomenet, dvs. allt som vi uppfattar och upplever organiseras som en figur mot en bakgrund. 5 Uttrycket helheten är större än summan av delarna där med större menas kvalitativt, är kanske det som gestaltpsykologin är mest känt för. Både gestaltpsykologin och gestaltterapin hänvisar till helheten i erfarenheten och upplevelsen. Allt som upplevs som en helhet är en gestalt. En människa kan vara en gestalt, hon har ett hjärta, en livshistoria och ett medvetande. Hon kan också vara en del av helheten t.ex. i äktenskapet, arbetslaget eller en nation. Nevis (1992) menar att helheten existerar i vårt inre och att vi inte kan leva utan att vi formar helheter av erfarenheter. Det mest grundläggande för gestaltpsykologin och gestaltterapin är fältteorin och helhetsbegreppet. Fältteorin menar att man har en relation till allting. I dynamiska system eller helheter påverkar en förändring i en enskild del hela systemet. Ett sådant system kallas fält. Fältet i sin tur är uppdelat i figur och bakgrund. Allting upplevs olika eftersom man ser saker och ting från olika perspektiv Med det tankesättet finns det ingen objektivitet. Man lever i olika positioner och har olika perspektiv. Det går inte att skilja verkligheten och upplevelsen från varandra, de är helt beroende av varandra. Växelverkan mellan fältet, fenomenet och medvetenheten är dynamisk. Samma bakgrund kan ge upphov till olika gestalter beroende av intresse eller behov. En av Perls viktigaste tillskott till fältteorin var att han såg att varje levande organism, inte kan bli förstådd genom att man endast tittar på den. 4 Upplevelse av rörelse som uppstår när två eller flera närliggande punkter upplyses i omedelbar följd efter varandra. Man ser detta som om ljuspunkten flyttar sig, ett fenomen som utnyttjas vid filmning och i ljusreklam. Egidius Ett exempel som beskriver detta är Rubins vas som även kan ses som två profiler. 13

16 Organismen måste ses i sitt sammanhang i omgivningen, som en del i fältet för att bli förstådd. ( Resnick,R.F,1995: ref. Resnick,R.F, Estrup,L.2000) Fenomenologin är en annan teori som ligger till grund för gestaltterapins grund. En grundläggande tanke inom fenomenologin är den att man bör göra sig fri från alla förutfattade meningar för att kunna möta det som är här och nu, samt att varje människa verklighet är på det sätt som hon upplever den. Intentionalitet, den subjektiva upplevelsen, blir utgångspunkten för hur vi upplever omvärlden och oss själva Verkligheten är det man upplever och erfar. Husserl (1989) Fenomenologin är en vetenskap som så förutsättningslöst som möjligt försöker finna mening och innebörd i allt som är föremål för våra tankar och föreställningar. Inom gestaltterapin har det blivit till ett axiom att en människas upplevelser bara kan förstås genom hennes beskrivning. Ursprunget till det kommer från fenomenologin. (Fadiman,Frager 1994) Vår medvetenhet omfattas av tre zoner enl. Perls,Hefferline,Goodman (1951, ss 68-62). De delas upp i ytter-, mellan- och innerzonen. Ytterzonen omfattar det som finns utanför oss själva, det som registreras av de fem sinnena (syn, hörsel, lukt, smak och känsel). Att tänka, fantisera, drömma, minnas och planera inför framtiden tillhör mellanzonen. Det är mellanzonen som gör oss mänskliga. ( Oldham,Key,Starak 1981, s18). Innerzonen omfattar alla känslor, upplevelser och förnimmelser vi har inom oss själva, innanför huden. Innerzonen utgör en gräns mellan de två övriga zonerna. Gestaltterapin betonar vikten av att det bör finns ett fritt flöde och kontakt mellan de tre zonerna. För att öka - vidga medvetenheten kan man träna sig i kroppsmedvetenhet, (innerzon) samt aktiv sinnesträning (ytterzon). På så vis kan man lättare se vad som verkligen är här och nu med hjälp av intellektet, (mellanzonen). Man kan se en koppling mellan gestaltterapins tre olika zoner och den teorin om de fyra stegen om inlärning, (Lewin 1948) tankarna och idéerna hör hemma i mellanzonen, i ytterzonen kan man prova och experimentera ny kunskap. För att den nya kunskapen ska bli integrerad måste den komma in i innerzonen. Energicykeln (se figur 2), är ett sätt som man inom gestaltterapin använder för att se på energiflödet i en process. Clarkson P. (1989 ) beskriver energicykeln som en cyklisk pulsation av en människans upplevelser. Det är således en beskrivning av hur en figur från bakgrunden träder fram, pockar på uppmärksamhet för att sedan försvinna till bakgrunden i form av en ny figur. Nevis E.C. (1992), liknar gestaltcykeln med årstidsväxlingarna. Figur/bakgrund vaknar till liv för att sedan förmultna och bli till näring för nästa figur. Ibland följer inte årstiderna de mönster vi är vana vid och man undrar om vintern aldrig ska ta slut eller när började våren i år?. Energicykeln kan vara stor eller liten. I en energicykel finns det flera energicykler, d.v.s. helheten representeras av delarna och delarna är en del av helheten. Clarkson P. (1989). Den största energicykeln är livet och i den finns det hur många energicykler som helst. 14

17 Varje gestalt befinner sig i vila innan den startar en förnimmelse som gör sig gällande i form av någon sorts kroppssensation t.ex. det kurrar i magen, och man blir medveten om att man är hungrig. Därefter börjar man att fundera, mobilisera energi, över vad man ska äta. När man har bestämt sig går man till handling och ser till att maten kommer på tallriken. Sedan äter man och får kontakt, man tar hand om sin hunger. Efter en god måltid är det skönt att luta sig tillbaka och njuta av att vara mätt och nöjd, reflektion. Man har lärt sig, integrerat, att när man äter blir man mätt och man mår bra. Därefter kan man lämna, avsluta, den här cykeln, gestalten och gå till vila när det gäller hunger och mat för den här gången. Det här är ett exempel på hur en gestalt fullbordas och kan bli till näring för nya gestalter. (Perls F, Hefferline R, Goodman P. 1969), (Perls F. 1975), (Clarkson P. 1989), (Scheinberg S 1997) lade till begreppet integrering i energicykel VILA Konfluens Integrering Egotism Reflektion Retroflektion Avslut Självet Förnimmelse Desensitisation Medvetenhet Mobilisering av energi Deflektion Kontakt Projektion Handling Introjektion Omgivningen Fig.2 Energicykeln med kontakt avbrott Modell S.Scheinberg Energicykeln kan ses som en kontaktprocess. Perls F. (1973), menade att kontaktprocessen är en helhet som går att dela upp i fyra olika stadier 1. För-kontakt: Ett behov eller ett yttre stimuli är gestalten, kroppen är bakgrund. 2. Kontaktande: De olika valmöjligheterna - utvägarna blir gestalt. Man har en känsla. 15

18 3. Slutlig kontakt: Det upplevda bildar gestalten, som i sin tur omsluter hela gestalten. kroppen och omgivningen blir bakgrund. 4. Efter-kontakt: Man upplever ett flöde av tillfredsställelse. Det finns en koppling mellan kontakt och autonomi menar Laves,R.G. ref; Naranjo. Människan får näring av sin omgivning om kontakten med den har varit lyckad, Självförtroendet ökar och därmed autonomin. Det är inte på något sätt ovanligt att energin i gestalten bryts på olika nivåer och att försvaren eller kontaktavbrotten gör sig gällande. Inom gestaltterapin räknar man med sex olika försvar/kontaktavbrott. Dessa försvar är nödvändiga och hälsosamma för individen, under förutsättning att de används på ett för tillfället adekvat sätt. (Perls F, Hefferline R, Goodman P. 1951/1969), (Perls F. 1975), (Clarkson P. 1989). Det är t.ex. helt naturligt för att inte säga nödvändigt att sjukhuspersonal i en akut situation kopplar bort sina känslor för att de ska kunna göra det som behövs göras med den svårt sjuke patienten i det akuta skedet. Man använder sig då av desensitisation som försvar. Det är när försvaren/kontaktavbrotten används konstant och utan sammanhang som de blir neurotiska. (Perls F, Hefferline R, Goodman P. 1951/1969). Uttrycket att använda sig själv som verktyg brukar användas vid olika tillfällen. Hur passar då det in i den gestaltterapeutiska grunden? Att ha självkännedom och att vara medveten om vad man gör när man använder sig själv som verktyg har flera författare skrivit om. Tudor-Sandahl, Sandahl ref: Stiwne red. (1993). menar att en terapeut/handledare som inte har kommit i kontakt och bearbetat sina egna djupt liggande känslor och erfarenheter riskerar att missförstå eller förbise klientens svärigheter. Clarkson (1989) menar att verktyget är när det utgår ifrån sin egen förståelse av vad man har. För att se vad man har fordras det att man vågar se på sina olika delar. Liksom kvalitativa forskare använder sig också gestaltterapeuten av sig själv som verktyg för att få information om den nuvarande situationen. I och med att man befinner sig i fältet, mötet med människan, observerar och intervjuar, påverkar detta sammanhanget för intervjun. (Brown 1996). Vidare menar Brown (1996) att man tar på sig ett stort ansvar när man använder sig själv som verktyg för att studera mänskliga system. Ansvaret ligger bl.a. i att se hur svårt det är att förstå komplexiteten mellan känslors och tankars kraft och hur de i sin tur påverkar förhållningssättet till forskningsfrågor. Att ha självkännedom och utbildning är ett därför ett mer eller mindre måste. I jag du mötet använder man sig själv som verktyg. Simkin ref;mannerstråle red. (1995) har gjort en sammanfattning av Bubers och gestalts essenser ; I and thou, here and now. Detta beskriver med få ord vad som behövs för att ett möte ska kunna äga rum, När man medvetet befinner sig i nuet, i kontakt med en annan människa, skapas en tredje närvaro, som är unikt för just dem. (Elkin ref; Mannerstråle red.1995) har utvecklat Simkins teori till Jag är jag, och jag är du, du är du, och du är jag. Detta kan ses som ett förtydligande av vad jag du mötet innebär. Både i den terapeutiska situationen och vid handledningstillfället har ovanstående begrepp stor betydelse för hur dessa processer fortskrider. Resnick,R.F, Estrup,L, 16

19 (2000) betonar också vikten av jag - du mötet mellan klient och terapeut/handledare. De menar att det är just mötet som är den terapeutiska processen. Tudor-Sandahl, Sandahl ref: Stiwne red. (1993 ) menar att en förutsättning för allt terapeutiskt arbete är att klienten känner sig trygg och välkommen i den terapeutiska situationen. Det är inte terapeutens teoretiska kunskaper och tekniker som är de viktigaste, utan hans erfarenheter och inställning till människligt lidande. Man vet från terapiforskning att det är relationen terapeut klient som är viktig, oavsett terapiform. Den terapeutiska alliansen verkar vara utfallet för terapin, och det är speciellt viktigt att den etableras tidigt i terapin redan under tredje till femte sessionen. (Gomez-Schwartz, 1978;O Malley, Suh&&Strupp, 1983;Luborsky et al., 1983 ref: Stiwne red. 1993) Sammanfattningsvis kan man säga att de ovan beskrivna teorierna och koncepten är grunden till det gestaltterapeutiska förhållningssättet och den gestaltterapeutiska metoden. I dessa ingår medvetenhet med engagemang, att skapa kontakt mellan de olika zonerna och att lära klienten bli medveten om vad och hur de gör i olika situationer. Med den här typen av medvetenhet kommer valmöjligheterna. Målet med terapin är att se vilka olika valmöjligheter man har i olika situationer. Resnick,R.F, Estrup,L, (2000). Med hjälp av fokusering, koncentration och integrering tränar man för att uppnå medvetenhet på det som sker i nuet. Detta är något som man använder sig av den österländska filosofin, där man målet är total medvetenhet. Perls (1969) trodde inte att det var möjligt att uppnå total medvetenhet, eftersom det alltid finns en fortsättning på allt. I det gestaltterapeutiska förhållningssättet försöker man på olika sätt få kontakt med sina olika polariteter, dvs. mötet mellan olikheterna. När en människa låter sina motsatser mötas och på så sätt finner stöd i sig själv kan hon för en kort stund uppleva lättnad och insikt. (Perls 1969). 17

20 3 Annan forskning och studier Szecsödy (1990) gjorde en studie på The Learning process in psycothetapy supervision. Syftet med studien var att se om det fanns några betingelser som kunde ses som relevanta och optimala för inlärning Fanns det återkommande mönster och behandlades olika problem med olika metoder? Femtiosex utskrifter av inspelade handledningstimmar vid Stockholms Läns Landstings Mentalbyrå, (nuvarande Psykoterapiinstitutet), utgjorde basen för studien. Det var fyra handledare och handledda vid tvååriga psykoterapiutbildningen som deltog. Szecsödy (1990) kom fram till att inlärningen för den handledde underlättas om denne får hjälp med att stanna i här och nu sammanhanget samt att handledaren stödjer och klargör snarare än att han/hon är förklarande. En annan studie av Frischer,Josef, Larsson, Knut Laissez-faire in research education- an inquiry Into Swedish doctoral program behandlar bl.a. handledningens betydelse för genererande av kunskap. I den studien på f.d. doktorander har Frischer&Larsson (2000) undersökt varför det är så många doktorander som inte har fullföljt påbörjade studier. Man valde ut 173 doktorander vid ett stort universitet under perioden Man fann att handledarens roll var av stor betydelse. Att upprätta en regelbunden kontakt mellan handledare och doktorand var i det närmaste en nödvändighet för att avhandlingen skulle bli klar. Den här kontakten genererade mer kontakt mellan de båda parterna och man blev inspirerad av varandra. Alliansen mellan handledaren och den handledde är av mycket stor vikt för processens fortskridande. 18