Uppsala län utmaningar och möjligheter

Transkript

1 REGIONALT HANDLINGSPROGRAM Uppsala län utmaningar och möjligheter Fastställt av partidistriktets kongress i Gimo den 4 april

2 ALLA HAR RÄTT TILL EN GOD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Vår vision I Uppsala län finns en rättvis hälso- och sjukvård med hög kvalitet som gäller för länets alla invånare oavsett var man bor. Vården fördelas rättvist efter behov och den finansieras solidariskt. Tillgängligheten är god och tilltron till sjukvården hög. Det hälsofrämjande arbetet är väl utvecklat där hälsocentraler är ett nav i utvecklingen tillsammans med särskilda äldrevårdscentraler. Närvården är utvecklad och tillsammans med kommunerna samverkar landstinget kring de mest sjuka äldre, de kroniskt sjuka, personer med psykisk ohälsa och demens samt barn och ungdomar. Mobila läkare och mobila vårdteam som vänder sig till äldre och barn finns tillgängliga i hela länet. Akademiska sjukhuset är ett högspecialiserat universitets- och forskningssjukhus i världsklass som tillhandahåller sjukvård för invånarna i Uppsala län och de övriga landstingen i vår sjukvårdsregion. Inledning Vi Socialdemokrater vill investera i en vård för framtiden då hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Livslängden ökar och antalet äldre blir fler. Det är i grunden något väldigt positivt, men det innebär samtidigt ett ökat resursbehov. Forskningen gör nya upptäckter och den medicinska tekniken utvecklas, vilket leder till bättre men dyrare sjukvård. Därför krävs det att vården och omsorgen framöver får ta en ökande andel av våra gemensamma resurser i anspråk. Skatteuttaget måste vara tillräckligt för att klara medborgarnas behov av en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. De borgliga partiernas alltför snäva fokusering på marknadslösningar och privatiseringar löser inga problem och den fria etableringen leder istället till ökade kostnader för vården. Det är att slösa med skattepengar! Vården måste utformas utifrån patienternas behov, inte privata vårdgivares vinstintresse. En tillgänglig och trygg närvård Sjukvården är beroende av människors tillit. Och omvänt, befolkningen ska kunna känna tillit till att sjukvården finns där den dag du eller jag eller våra nära och kära behöver den. Frågan om tillgänglighet är därför viktig och mycket kraft ska ägnas åt att förbättra vårdflödet på alla vårdnivåer. Användningen av mobila läkare och mobila vårdteam, som framför allt vänder sig till äldre och barn, ska utvecklas i hela länet. En god tillgänglighet till vården handlar både om en geografisk, demografisk, socioekonomisk och kulturell tillgänglighet. När vi socialdemokrater utvecklar och förbättrar hälso- och sjukvården sker det utifrån vår samhällsanalys om klass, kön, etnicitet, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Tillgängligheten ska omfatta alla! Då behövs ett hållbart ersättningssystem och ett tydligt politiskt ansvar för att en likvärdig vård finns i hela länet. Vi säger därför nej till fri etablering av privata vårdgivare som leder till ökade kostnader för landstinget och en överetablering av vårdgivare i välbeställda områden. För den enskilde patienten är oftast inte det viktigaste att kunna välja en privat eller offentlig vårdcentral utan att kunna välja mellan olika vårdinnehåll, att vården har en god tillgänglighet och hög medicinsk kvalitet, att vården ges efter behov samt att bemötandet är professionellt och mänskligt. Alternativa driftsformer kan samtidigt fungera som ett komplement och stimulans till den offentliga vården, särskilt när man kan stärka närheten och samhörigheten med det lokala samhället genom lokala entreprenörer och personalkooperativ. För oss är det grundläggande att offentlighetsprincipen värnas samt rätten till meddelarfrihet och kollektivavtal säkerställs för personalen oavsett arbetsgivare. Vård av god kvalitet nära patienten ska vara grunden för hälso- och sjukvården. Det finns ett behov att utveckla den nära vården där framför allt äldreomsorg, primärvård och specialiserad vård knyts

3 samman. Det kräver att landstinget och kommunerna samverkar och att befolkningens och individens behov sätts i centrum. Närvården ska möta befolkningens vanligaste vårdbehov, framförallt behov som kräver ofta återkommande kontakt med vården under längre perioder. De patientgrupper som det framförallt handlar om är de mest sjuka äldre, de kroniskt sjuka, personer med psykisk ohälsa och demens samt barn och ungdomar. Närvården ska utifrån de lokala förutsättningarna utvecklas i hela länet. Vi vill investera i forskning och utveckling inom närvården. Sjukdomsmönstret har förändrats hos befolkningen. Människor söker i dag i större utsträckning läkarhjälp för stress, relationsproblem, sömnsvårigheter och ångest. Därför ska det inrättas ett centrum för forskning kring, och metodutveckling för alternativa och säkra behandlingsmetoder, ett så kallat icke-medikamentellt centrum. Detta centrum skulle dessutom kunna vara ett medel för att minska överförskrivningen av läkemedel. Ett pilotprojekt bör skapas kring en hälsocentral där ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt ska genomsyra hela verksamheten. Där arbetar man för att förhindra att sjukdom över huvudtaget uppträder (primär prevention), att tidigt diagnostisera och behandla sjukdomar (sekundär prevention) samt att stärka rehabilitering efter sjukdom och skador (tertiär prevention). Utveckla närvården i Uppsala län, i samverkan med kommunerna, utifrån tillgänglighet, trygghet, kvalitet och tilltro Öka användningen av mobila vårdteam för framför allt äldre och barn i hela länet Vid upphandling ska offentlighetsprincipen värnas samt rätten till meddelarfrihet och kollektivavtal säkerställas för personalen Inrätta ett centrum för forskning kring alternativa behandlingsmetoder Investera i folkhälsa Dagens syn på medicin präglas av symptombehandling och reparerande vid sjukdom och ohälsa. Det krävs ett ändrat synsätt där helhetssynen på människan, dvs att alla består av såväl kropp som själ, genomsyrar vården. Att förebygga ohälsa är lika viktigt som att lindra och bota den. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Men idag finns det fortfarande skillnader i hälsa mellan våra länsdelar och det finns skillnader mellan åldrar och mellan kön. Många nyinvandrade svenskar har också ett sämre hälsotillstånd eller är märkta av flykten och tidigare upplevelser. Fattiga är också mer sjuka än rika och lågutbildade har generellt sämre hälsa än högutbildade. Hälsan är alltså orättvist fördelad vilket innebär att folkhälsoarbete i grunden handlar om social rättvisa och att bekämpa klassklyftor. Det handlar också om att bygga ett samhälle som ger individen kunskap och möjlighet att värna sin hälsa. Med en genomtänkt politik främjas fysisk rörelse i vardagen, social trygghet i olika skeden av livet och stöd och hjälp när problem och kriser tillstöter. För Socialdemokraterna i Uppsala län är helhetssynen viktig kraftfulla insatser för utbildning, arbete och social trygghet, en god kollektivtrafik, kultur, idrott och friluftsliv är viktiga komplement till en god hälso- och sjukvård. Viktigt i folkhälsoarbetet är arbetet mot droger, dvs. tobak, alkohol och narkotika. Tobaksbruket är ett stort hot mot folkhälsan och kan även vara ett första steg in i tyngre drogmissbruk. Rökningen minskar något i länet men det är viktigt att fortsätta det förebyggande arbetet mot tobaksbruk. Även arbetet för att minska alkoholkonsumtionen måste utvecklas. Speciellt i gruppen unga vuxna finns ett riskfyllt beteende med en hög alkoholkonsumtion. Det finns stora behov av insatser mot psykisk ohälsa. Att bli psykiskt sjuk påverkar inte bara en själv utan också familj och vänner. Det är att bli beroende, av vård och omsorg, men också av förståelse

4 och stöd i livets olika skeden. Psykisk ohälsa är i vårt län ett stort problem bland många ungdomar, särskilt hos unga kvinnor. Det finns ett behov av ökade resurser inom det psykiatriska området och vi vill investera i en långsiktig kompetensutveckling för alla personalgrupper inom psykiatrin. Andra utmaningar i Uppsala län är patienter med värk i rörelseorganen, samt att läkemedelskonsumtionen är hög. Blodtrycksmedicin och smärtstillande medel står för den största ökningen. En kraftig ökning av fetma och övervikt i befolkningen är ett av de största hoten mot folkhälsan. För att få till stånd varaktiga livsstilsförändringar krävs det gemensamma insatser och satsningar. I första hand handlar det om att hellre förebygga än att behandla. Ett område som vården ska utveckla är arbetet med fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) samt fysisk aktivitet på recept (FAR). Förstärka insatserna i arbetet mot droger, dvs. tobak, alkohol och narkotika Förstärka resurserna inom området psykisk ohälsa Investera i långsiktig kompetensutveckling för personal inom psykiatrin Utveckla arbetet med Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) samt Fysisk aktivitet på recept (FAR) för att få till stånd varaktiga livsstilsförändringar Förbättra barns och ungdomars hälsa Barndomen är en viktig del av varje människas liv och alla barn förtjänar en bra start i livet. En rad reformer har gjorts för att förbättra vardagen för barnen i Sverige. Men det finns fortfarande orättvisor att ta itu med. Vissa barn föds till knappa förhållanden där ensamstående föräldrar får vrida och vända på varenda krona för att få livet att gå ihop. Andra föds i familjer där resurser och rika valmöjligheter är en självklarhet. Därför är det viktigt med en politik som stödjer de barn som fötts till sämre villkor. Med hjälp av den gemensamma välfärden skapas en miljö där alla barn får plats att utvecklas, leka och lära. Vi har en politik för en bra start i livet för alla barn - inte bara för några. Socialdemokraterna vill sätta barnens hälsa i centrum och avskaffa de orättvisa patientavgifterna för barn och ungdomar. Föräldrarnas ekonomiska situation ska inte få avgöra vilken vård barnet får och som förälder ska man aldrig behöva fråga sig om man har råd att uppsöka läkare med sitt sjuka barn. Samarbetet mellan hälso- och sjukvården och länets kommuner inom områdena förskoleverksamhet, skolhälsovård och socialtjänst måste fördjupas, för att åstadkomma goda uppväxtvillkor för länets barn och ungdomar. Här finns en mycket viktig uppgift för landstingets Barnkompetenscentrum. Det ska utveckla nya metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, samordna landstingets insatser och leda den nödvändiga samverkan med andra aktörer, framförallt länets kommuner. Länets Barnombudsman ses som en självklar remissinstans i relevanta frågor. I Uppsala län finns också Hälsoäventyret som är en pedagogisk verksamhet och en hälsofrämjande mötesplats för länets barn och ungdomar. Vi vill värna denna utmärkta verksamhet och skapa förutsättningar för Hälsoäventyret att utvecklas och utöka sin kapacitet att ta emot fler skolklasser. Ungdomsmottagningarna är viktiga för att möta de behov ungdomarna har och ge råd och stöd i viktiga samlevnadsfrågor. Ungdomsmottagningarna ska vara öppna för alla frågor och alla individer. Ungdomsmottagningarnas arbete måste utvecklas, bland annat genom att aktivt arbeta utåtriktat med HBT-frågor. Avskaffa de orättvisa avgifterna för barn och ungdomar

5 Fortsätta utveckla Hälsoäventyret så att det blir mer tillgängligt för barn och ungdomar Att ungdomsmottagningarna aktivt arbetar med HBT-frågor Äldres hälsa i fokus Behovet av samhällets stöd, omsorg och sjukvård ökar med hög ålder. Medicinska och sociala framsteg har gjort att allt fler blir allt äldre. Ett samhälles värdighet kan mätas i hur väl det möter de gamlas och sjukas behov. Äldre med vårdbehov ska i större utsträckning kunna få sitt behov tillgodosett i den egna bostaden. Mobila läkare och mobila vårdteam kan med hjälp av dagens moderna teknik och utrustning utföra stora delar av behandling och rehabilitering i hemmen och de bör utvecklas i hela länet. För de äldsta och sjukaste patienterna har landstinget och Uppsala kommun startat Hemvårdenheten. Under nästa mandatperiod vill vi utveckla denna verksamhet i hela länet för att tillförsäkra dessa sköra patienter en trygg och säker vård och omsorg. Det hälsofrämjande arbetet för äldre ska utvecklas genom försöksverksamhet med äldrevårdcentraler. Där kan de äldre bland annat kontrollera blodtryck, få kostrådgivning, få en läkemedelsgenomgång, göra enkla minnestester och lära sig att förebygga olyckfall. Via äldrevårdcentralen får de äldre en trygg och enkel väg in i vården och patienter i riskzoner kan få en snabbare diagnos. Äldres hälsa måste uppmärksammas mer. Fysisk aktivitet är viktig och ska uppmuntras. Psykisk ohälsa hos äldre, i synnerhet ångest- och depressionssjukdomar, är så vanligt att man kan tala om ett folkhälsoproblem. Frågor som rör äldres psykiska ohälsa svävar idag fritt mellan områdena psykiatri, geriatrik, äldreomsorg och primärvård, utan att någon har ett samlat ansvar. En långsiktig satsning behövs och forskning och utbildning inom området äldres psykiska ohälsa bör förstärkas. Stärka och bygga ut hemvårdsenheter i hela länet Starta äldrevårdscentraler Satsa på frågan om äldres psykiska ohälsa Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset är ett av Norra Europas främsta universitets- och forskningssjukhus. För länsinnevånarna, kommunerna och Uppsala universitet har sjukhuset en mycket stor betydelse i form av en god vårdgivare, en av de största arbetsgivarna och som högkvalificerad forskningsmiljö. För att sjukhuset ska fortsätta vara framgångsrikt måste samarbetet med Uppsala universitet och särskilt dess medicinska fakultet vara gott och utvecklande. Forskning och utbildning går hand i hand med en högkvalitativ vård. För oss Socialdemokrater är det en självklarhet att i alla lägen arbeta för att Akademiska sjukhuset skall ha de bästa förutsättningar för att även i framtiden tillhandahålla sjukvård för innevånarna i Uppsala län och de övriga landstingen som ingår i vår sjukvårdsregion. För oss är det också viktigt att se den betydelse som Akademiska sjukhuset har som tillväxtmotor för hela länets utveckling. Därför är samspelet mellan Akademiska sjukhuset, universiteten och näringslivet betydelsefullt. Ett hot mot vårt högspecialiserade sjukhus är den utförsäljning som inletts i och med privatiseringen av mammografin. Vi Socialdemokrater säger nej till privatiseringar och uppstyckningar av Akademiska sjukhuset. Ett väl fungerande universitets- och forskningssjukhus måste hållas samman och vara en enhet. Det skall också ägas och drivas av landstinget

6 Psykiatrins hus kommer att stå färdigt under nästa mandatperiod inne på Akademiska sjukhusets område. Det är ett stort steg för en fortsatt utveckling av psykiatrin i länet och en viktig signal att psykiatrin och den somatiska vården hör ihop. Stärka Akademiska sjukhusets ställning som ett av de främsta universitets- och forskningssjukhusen i norra Europa Att hela Akademiska sjukhuset ägs och drivs av landstinget Utveckla samarbetet med andra landsting när det gäller högspecialiserad sjukvård Ytterligare utveckla sjukhusets roll som tillväxtmotor i samspelet med universiteten och näringslivet i Uppsala och den omkringliggande regionen Landstinget som arbetsgivare Socialdemokraterna vill ur ett arbetsgivarperspektiv arbeta med det goda ledarskapet liksom frågan om den goda arbetsmiljön. En god personalpolitik krävs för att personalen ska trivas på sin arbetsplats, vilket i sig är en förutsättning för en god vård. Det är också en förutsättning för att behålla och rekrytera personal. Att arbeta inom hälso- och sjukvården ger ofta stor tillfredsställelse, men det kan även vara tungt och påfrestande. Vi vill att anställda ska ha inflytande över sitt arbete och sin arbetssituation. Delaktighet är viktigt för personalen och i förlängningen bra även för patienterna och för landstingets ekonomi. Att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet Ge personalen möjligheter till utbildning och utveckling Ge alla anställda en god och utvecklande arbetsmiljö Aktivt arbeta för minskat antal sjukskrivningar Öka jämställdheten och jämlikheten genom att systematiskt arbeta med arbetsvärderingar och lönekartläggningar Säkerställa en diskrimineringsfri rekryteringsprocess och bli bättre på att tillvarata anställdas språk- och kulturkompetens. Samt dessutom erbjuda de av landstingets anställda som behöver, en möjlighet att utveckla sin förmåga att använda det svenska språket

7 JOBB OCH UTVECKLING I ETT VÄXANDE UPPSALA LÄN Vår vision Uppsala län är en region med goda förutsättningar för näringsliv där entreprenörskap och företagande uppmuntras. En viktig förutsättning för detta är de båda universiteten, den kompetens och utvecklingspotential som de tillför vårt län. Ett närmare och tätare samarbete mellan universiteten, näringsliv, landstinget och kommuner växer fram, till gagn för regionens utveckling. Akademiska sjukhuset med sin högspecialiserade vård och nära koppling till Uppsala universitet bidrar också till att locka nya företag till länet, liksom till att utveckla dem som redan finns. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen har, precis som universiteten, utbildningar som är anpassade till morgondagens arbetsmarknad och bidrar till att det finns välutbildad arbetskraft till våra företag. Snabba, miljövänliga och effektiva kommunikationer bidrar också till att vårt län fortsätter att utvecklas. Våra invånare har därigenom tillgång till en bred arbetsmarknad i en vid arbetsmarknadsregion. Inledning Sverige befinner sig idag i en av de djupaste kriserna för både ekonomi och arbetsmarknad. Det är en jobbkris av gigantiska mått. Strax innan har den moderatstyrda regeringen drivit ut en halv miljon människor från A-kassan genom höjda avgifter och samtidigt skurit ner kraftigt på vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det gör att landet står mycket sämre rustat för att möta jobbkrisen och den blir därmed djupare. Sverige kommer också att få svårare att klara av omställningen när det så småningom vänder, genom att det saknas arbetskraft med rätt kompetens för de nya jobben. Dominerande inslag i vårt län idag, är dels ett omfattande utbildnings- och forskningskluster, en omfattande offentlig sektor med bl a flera statliga myndigheter, två universitet och ett stort universitetssjukhus samt goda pendlingsmöjligheter där tals människor varje dag ges möjlighet att på ett enkelt och smidigt sätt resa till arbete och studier. Faktorer som ger oss goda förutsättningar, liksom närheten till en internationell flygplats och hamnar. Näringslivsutveckling Företags- och näringslivsklimatet är bra i vårt län. Företag och industri är världsledande inom sina respektive områden. Allt ifrån bioteknik och life science i Uppsala till Sandvik Coromant i Gimo som är världsledande på skärande hårdmetall och Habia Cable som tillverkar specialkabel. Närvaron av två universitet med kvalificerad forskning och utvecklingsverksamhet, garanterar en fortsatt god utveckling inom flertalet sektorer, likväl som kvalificerad arbetskraft. Kommunerna har ansvaret för markplanering, planfrågor och annat som är ett måste vid företagsetableringar. Idag fungerar det arbetet bra, men i en hårdnande konkurrens och ökad globalisering, är det viktigt att det arbetet utvecklas och blir ännu bättre. Vår region ska göras mer attraktiv genom ett utvecklat samarbete mellan kommuner och över kommungränserna. Akademiska sjukhuset är viktigt som tillväxtmotor, tillsammans och genom samarbete med universitet, näringsliv och samhället i övrigt. Många av dagens företag i länet har sitt ursprung i det samarbetet och andra företag har etablerat sig i regionen utifrån närheten till det innovationsarbete som ständigt pågår inom det området. Utveckla samarbetet mellan landsting, kommuner, universiteten och näringslivet ännu mer

8 Utveckla en länsövergripande näringslivsstrategi där samhället blir bättre på att möta näringslivet behov. Knyta läkemedelsföretag och universitet närmare varandra för att främja framstående forskning. Det är viktig del i att kunna locka de främsta forskarna. I det arbetet har landstinget som organisation en nyckelroll. Säkerställa Akademiska sjukhuset som universitetssjukhus och den medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, annars finns risk att läkemedelsföretag och viktig forskning förläggs till andra orter. Arbetsmarknad och integration För att klara personalförsörjningen på sikt, måste landsting och kommuner bli attraktivare arbetsplatser. Tillsammans med de fackliga organisationerna vill vi därför sätta igång ett arbete för att skapa mönsterarbetsplatser, där anställningsvillkor förbättras, inflytandet över den egna situationen ökar och utvecklingsmöjligheterna blir fler. Ett led i detta är också att satsa mer på chefsutbildningar. Arbetskraftsinvandringen är en annan viktig del för att klara personalförsörjningen och få en mångfald i arbetslivet. Varje individs möjligheter måste tas tillvara oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Samhälle och arbetsgivare måste se till att integrationen, etableringen i det svenska samhället och på arbetsplatsen blir så bra som möjligt. Alla anställda som behöver det ska ges möjlighet att lära och träna det svenska språket. Kvinnor har idag en svagare ställning än män på arbetsmarknaden. I offentlig sektor är det många fler kvinnor som arbetar deltid än män. Det leder till sämre löneutveckling, mindre förmåner, mindre chans till kompetensutveckling och en otryggare livssituation. Socialdemokraterna vill att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. De senaste åren har en tillbakagång och försämring skett på detta område. Att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Att alla ska känna delaktighet och få ta ansvar för sin egen arbetssituation. Skapa mönsterarbetsplatser inom den offentliga sektorn i samverkan med de fackliga organisationerna. Satsa mer på kompetensutveckling och chefsutbildning. Gymnasieskola utifrån elevens val för alla i länet De senaste årens utveckling med många fristående gymnasieskolor, har lett till en kraftig överetablering av gymnasieskolor. Det leder till en situation där man med alla medel konkurrerar om eleverna istället för att satsa på utbildningar som är anpassade till den framtida arbetsmarknaden. Många utbildningar motsvaras inte av en efterfrågan på arbetsmarknaden. Kommunerna måste fördjupa samverkan kring gymnasieskolan, så att resurserna används effektivt samtidigt som man satsar på utbildningar som behövs inför framtiden. I samordningens förutsättningar bör det också ingå en bedömning av det lokala näringslivets behov och elevers möjlighet till relevant praktik på företag i den nära omgivningen. Men för att detta ska vara möjligt, måste kommunerna ges en starkare roll när det gäller bedömningen av nyetablering av fristående skolor. Idag har kommunen små eller inga möjligheter att påverka detta. Det växer nu fram nya sorters college som en samarbetsform för att öka kvaliteten på yrkesutbildningar. Till att börja med handlade det om teknikutbildningar, men nu växer det bland annat fram vård- och omsorgscollege samt servicecollege. College är inget hus eller en byggnad, utan ett forum för samverkan, mellan gymnasieskolor, högskolor, vuxenutbildning, KY (kvalificerad yrkesutbildning) samt representanter för arbetsgivare och fackliga organisationer

9 Höja kvaliteten i all yrkesutbildning genom att öka samordningen och stimulera etablerandet av college. Anpassa gymnasieutbildningarna till den regionala arbetsmarknaden. Öka den regionala samordningen av gymnasie- och collegeutbildningar. Låta kommunerna få ett större inflytande över friskolors rätt att etablera sig på orten. Ge alla elever en rimlig chans att få sina val tillgodosedda. Lärlingsutbildning Dagens gymnasieskola passar inte för alla elever. Som alternativ till den traditionella gymnasieutbildningen behövs en ny modern lärlingsutbildning. Minst halva utbildningstiden ska ske på en arbetsplats. Företag och gymnasieskola kan då i samverkan ges ansvar att förmedla de kunskaper som behövs i en verklig arbetsmiljö. Eleverna måste också under lärlingstiden ges samma rätt att läsa kurser i svenska, matematik och engelska som på vanlig gymnasieutbildning. Den som väljer att gå en lärlingsutbildning ska självklart ha samma möjligheter att söka sig vidare i livet som den som väljer den skolförlagda utbildningen. Utveckla och utöka lärlingsutbildning på gymnasienivå Att lärlingsutbildningen ska innehålla lika mycket svenska, engelska och matematik som övriga gymnasieskolan Ge elever i lärlingsutbildningen möjlighet att läsa in fullständig behörighet till högskolan Universiteten viktiga tillväxtmotorer Högre utbildning och forskning är viktiga för tillväxten i samhället och för individers utveckling. Uppsala län är väl gynnat genom våra två Universitet det gamla Uppsala Universitet och det nya SLU Sveriges Lantbruksuniversitet. Vid dessa utbildas cirka studenter årligen. Många stannar kvar som forskare. Forskningsresultat kan leda till att företag startas. Det finns många exempel på nu verksamma framgångsrika företag som har sin grund i våra universitet. Universitetens verksamhet ska knytas närmare landsting, kommuner och deras verksamhet, samtidigt som det lokala samhället måste stötta universitetens verksamhet. Ett fördjupat och utvecklat samarbete ligger i båda parters intresse och måste också vara bådas ansvar. I de mindre kommunerna i länet är ungdomarnas övergång till högskola fortfarande lägre än i Uppsala kommun. Många universitetsutbildningar kräver tillgång till praktikplatser för studenterna. Lärarutbildningen och nästan alla vårdutbildningar hör dit men även landskapsarkitekter och veterinärer. Ibland finns problem att få platser till alla. Utveckla en länsgemensam strategi för hur vi kan bli bättre på att hitta praktikplatser för studenter. Stimulera fler att läsa vidare på Universitet efter avklarade gymnasiestudier. Fördjupa samarbetet mellan landsting, kommuner, universitet och näringsliv

10 Vuxenutbildning för livslångt lärande Vi Socialdemokrater ser varje människa som värdefull och som en resurs för samhällets fortsatta utveckling. Det ska vara möjligt för människor att klara omställningar i livets olika skeden. Vuxenutbildningen måste utformas och ha sådan omfattning att den kan uppfylla både individens och samhällets behov. Alla ska ges möjlighet till en andra chans och flexibilitet måste vara ett nyckelord. Det livslånga lärandet är förutsättningen för en arbetsmarknad som får anställda med rätt kompetens. Det måste finnas möjligheter att bedriva branschanpassad vuxenutbildning när förändringar sker på arbetsmarknaden samt för att skapa möjligheter till rehabilitering och inträde på den svenska arbetsmarknaden, den bör bedrivas under regionalt ansvar. Vuxenutbildningen ska ha två funktioner. Dels ska den vara ett komplement till gymnasieskolan, dels vara en möjlighet för utbildning för de som vill/måste utbilda sig till ett nytt yrke. Den måste ha en organisation som är flexibel för att kunna följa arbetsmarknadens växlingar. För det behövs en regional organisation. Regionalt samordna vuxenutbildningen och på sikt skapa en regional organisation. Satsa på ett nytt, brett kunskapslyft så att vi står starkt rustade när konjunkturen vänder uppåt. Utöka resurserna till arbetsmarknadsutbildningar så att människor får en chans att utveckla sin kompetens för att passa till den framtida arbetsmarknaden. Energisektorn Vattenfall har gamla anor i Älvkarleby och länet med både produktion och forskning. Vid såväl Uppsala Universitet som SLU finns många framstående forskare inom energisektorn. Vattenkraften tillhör de förnybara energikällorna som det är viktigt att det satsas mer på. Kärnkraften i Forsmark har betytt mycket för energiförsörjningen i Sverige och för sysselsättning och utveckling i Östhammars kommun. Kärnkraften kommer att finnas kvar ett antal år och det är viktigt att det satsas på såväl effektivisering i produktionen som på säkerhetsfrågor. Vårt län ska ligga i framkant när det gäller nya energikällor som till exempel vind- och vågkraft. Det finns många områden som är utmärkta för att anlägga vindkraftsparker. Att huvuddelen av energisatsningar sker på förnybara energikällor Anlägga nya vindkraftsparker Investera i såväl effektivitet som säkerhet i kärnkraftsproduktionen Utveckla besöks- och upplevelsenäringen med bevarade kultur- och naturvärden Uppsala län rymmer många värdefulla miljöer som gör det attraktivt att bo och verka här. Kulturhistorien är i hög grad närvarande i Uppsala läns olika delar och måste värnas och skyddas för kommande generationer. Närheten till den stora stockholmsmarknaden är en potential för besöksnäringen i länet. Naturen och kulturen är attraktionerna. Servicen i form av boende, mat och upplevelser behöver utvecklas. I många delar av länet finns attraktiva besöksplatser. Allt ifrån högarna i Gamla Uppsala, mängder av lämningar från Forn- och Vikingatiden, Vallonbruk och gamla kröningsplatser till Linnéträdgården, Pelle Svanslös-muséet, vacker natur, långa kuststräckor med gästhamnar och friluftsanläggningar. Till detta kommer en stor mängd kursgårdar, konferensanläggningar och nu även ett modernt Konserthus i Uppsala. Dessutom relativt goda kommunikationer, vilket gör det lätt att ta sig till alla anläggningar

11 Det finns också höga naturvärden i kustområden både vid Mälaren och Östersjön och vid många sjöar. Avvägningen mellan utnyttjande för boende för några eller för mångas fritidsändamål är viktig. Upplandsstiftelsen är en viktig resurs i detta arbete, med den verksamhet, den kompetens och det nätverk de har. Satsa mer på att utveckla besöksnäringen i länet Att kommuner och landsting, tillsammans med Upplandsstiftelsen, Uppsala Tourism m fl hjälps åt att ta fram information om länets besöksmål

12 KOLLEKTIVTRAFIK OCH TRANSPORTER Vår vision I Uppsala län är det möjligt att bo i hela länet men ändå ha tillgång till en vidare arbetsmarknad, ett brett studieutbud och rika fritids- och kulturupplevelser. Med snabb, bekväm och miljövänlig kollektivtrafik skapas förutsättningar för valfrihet, livskvalitet och god miljö. Spårbunden trafik, med ett väl fungerande spårsystem i hela länet, utgör navet i transportsystemet. Miljövänliga bilar förblir ett bra och nödvändigt fortskaffningsmedel i glesbygd och för resor till och från kollektivtrafiken. Bilarna är energisnåla och drivs på förnybara drivmedel. Vägarna är säkra och väl underhållna. Cykelbanor är lika självklara som vägbanor. Flertalet länsbor kan åka tåg vid sina dagliga resor mellan bostad och arbete. Alla har en sittplats i tågen och bussarna. Det är enkelt att nyttja kollektivtrafiken. Informationen är bra. Biljettpriserna överkomliga även för barn, ungdomar och låginkomsttagare. Länsgränser märks inte i biljett- eller taxesystemet. En biljett från resans start till målet. Där så behövs, finns flexibla lösningar som spårtaxi och efterfrågestyrd trafik. Det märks att kollektivtrafiken är ett system som planerats och håller ihop med resenären i centrum. Inledning En utbyggnad av infrastruktur och kollektivtrafik i Mälardalen är en valfråga av högsta dignitet, inte bara i Uppsala län utan för Sverige som helhet. Stockholmsregionen med angränsande län är det område i Sverige, där potentialen för miljövänlig kollektivtrafik är allra störst. En satsning på Mälardalens transportsystem kan bli en avgörande insats för att nå socialdemokraternas klimatmål: att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år Det är viktigt att staten, liksom kommunala och regionala aktörer i Mälardalen, tar ett gemensamt ansvar för ett framtida transportsystem, som har höga ambitioner och sätter hållbar utveckling i fokus. Med rätt satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik lägger vi grunden för en framgångsrik klimatpolitik, god miljö, utveckling och välfärd. Samhällsplanering Kommunerna och kommunerna i samverkan har ett ansvar för att planeringen av bostäder, arbetsplatsområden, handelsplatser och samhällsservice görs så att människors transporter i vardagen kan utföras miljövänligt och tidseffektivt. Gång- och cykelvägar bör så långt som möjligt räcka till för de dagliga förflyttningarna. Om inte, ska det finnas en buss, en spårvagn, en spårtaxi eller ett tåg att använda. Bilberoendet ska kunna minska väsentligt om samhället planeras miljösmartare och människovänligare. Varje socialdemokratiskt ledd kommun är beredd att göra sitt inom detta område men för många funktioner måste planeringen ske kommunövergripande. För att åstadkomma den nödvändiga övergången till ett hållbart transportsystem ska hållbara transportmedel prioriteras vid politiska beslut om ny- och reinvesteringar, underhåll och planering. Prioriteringsordningen ska vara 1) gång, 2) cykel, 3) kollektivtrafik, 4) biltrafik. Det ska vara säkert och smidigt att göra bra val. Etableringen av nya externa handelsområden måste bromsas. Vi Socialdemokrater vill ta fram en länsgemensam strategi för levande tätorts- och stadsdelscentrum. Att samhällsplaneringen ska ske på ett sådant sätt att människors transporter i vardagen kan utföras miljövänligt och tidseffektivt Bromsa etableringen av nya externa handelsområden Kommuner och landsting ska aktivt använda den offentliga upphandlingen av varor och tjänster för att bidra till omställningen av samhället Ta fram en länsgemensam strategi för levande tätorts- och stadsdelscentrum

13 Infrastruktur Ansvaret för den övergripande infrastrukturen ligger på staten. Denna princip är nödvändig för att prioriteringarna ska ske med trafiknyttan som ledstjärna och inte snedvridas beroende på möjligheterna hos kommuner och regioner att bidra. Regionen bör kraftsamla och aktivt arbeta för en statlig ut- och tillbyggnad av järnvägsnätet och för en ökad andel tågresenärer. Att staten ska finansiera nationella infrastruktursatsningar Järnvägar Dagens järnvägsnät är otillräckligt. Utbyggnaden av järnvägar och annan infrastruktur har inte gått i takt med det ökande resandet och framtida behov. Inte heller antalet tåg räcker till. Om vår vision ska nås krävs en stark utbyggnad av järnvägar i Uppsala län. Investeringar i järnväg ska gå före satsningar på nya vägar. På Mälarbanan krävs framförallt förbättringar inom Stockholms län så att långsamma pendeltåg inte spärrar vägen för regionaltågen. Flera spår krävs från Kallhäll och in till Stockholm Central. På Ostkustbanan måste de resterande enkelspårsavsnitten byggas bort snarast. För att erbjuda den stora skaran pendlare mellan Uppsala och Stockholm tillräcklig kvalitet måste flera spår byggas på den sträckan. Detta är en förutsättning för att stationerna i Bergsbrunna och Alsike ska kunna få tågstopp. Det krävs flera spår också för att kunna erbjuda ett differentierat utbud av trafik med direkttåg för hela sträckan och pendeltåg med stopp vid många stationer. Trafiken till Arlanda måste i större utsträckning ske med tåg. Fler destinationer norr om Stockholm måste kunna nås direkt från Uppsala. Dalabanan behöver få höjd standard för att pendlingen ska fungera bra mellan Uppsala och Sala med stopp i Heby och Morgongåva och i framtiden också i Vänge och Järlåsa. Det behövs dubbelspår på stora delar av sträckan för att möjliggöra en bra tidtabell. I det starka pendlingsstråket Västerås Enköping Uppsala fattas spårbunden trafik. En överflyttning från bussar till tåg av större delen av trafiken skulle betyda mycket för miljön och för resenärerna. En ny järnväg mellan Enköping och Uppsala den s.k. felande länken måste förverkligas. Med en sådan skulle direkttåg från Örebro och Västerås till Arlanda betyda stora miljö- och restidsvinster. Stadsnära stationer kan etableras i Stenhagen/Berthåga i Uppsala för pendeltrafik. Den återupptagna gruvdriften i Dannemora gruva kräver en upprustad järnvägsförbindelse till hamnen i Hargshamn. Öka investeringarna i järnvägsutbyggnad Utöka möjligheterna till persontransporter i Mälardalen Att det byggs en ny järnväg på sträckan Enköping-Uppsala Rusta upp järnvägen på sträckan Örbyhus-Hargshamn Vägar Europavägarna genom länet, E4 och E 18, har de senaste åren fått erforderlig motorvägsstandard. Investeringar ska i framtiden styras över till järnväg men av trafiksäkerhetsskäl måste ett antal vägar i länet rustas upp. Främst kommer väg 288, Östhammarsvägen. Den klarar inte längre den ökade trafikmängden mellan Östhammar, Gimo och Uppsala. Vägen är starkt olycksdrabbad och människoliv kan räddas genom högre vägstandard. Detta projekt måste fullföljas snarast. Samtidigt måste fortsatt prioritet ges till andra åtgärder som ökar säkerheten, så som anpassning av fartgränser, fartkameror, m.m

14 Väg 55 från E 4:an i Uppsala över Enköping till Strängnäs har på motsvarande sätt som Östhammarsvägen en för låg standard i förhållande till en ökad trafikmängd. Vägen behöver olyckssäkras genom mötesfrihet (vajerräcken) och på vissa avsnitt breddas och rätas. Andra vägar i länet som behöver förstärkas för framkomlighet och trafiksäkerhet är väg 70 mellan Enköping och Sala och väg 56 mellan Heby och Gysinge. Längs vägarna, vid knutpunkter, ska finnas pendlarparkeringar som underlättar samåkning och övergångar till kollektivtrafik. Rusta upp vag 288 och väg 55, för bättre framkomlighet och ökad säkerhet Rusta upp väg 56 och väg 70 för bättre framkomlighet och ökad säkerhet Att det genomförs omfattande trafiksäkerhetsåtgärder, exempelvis genom mötesfrihet och fler fartkontroller Bygga fler pendlarparkeringar för enklare övergång från bil till kollektivtrafik. Tätortstrafik Spårbunden kollektivtrafik måste utvecklas i de större tätorterna i länet Uppsala och Enköping i första hand. Detta krävs för att skapa snabbare och mer bekväma transporter och för att värna hälsa och miljö. Spårtaxi som provas i experimentmiljö i Uppsala kan vara ett sätt, spårvagnar eller trådbussar andra. Staten och länet bör stödja utvecklingsverksamhet för att åstadkomma detta. Utveckla spårbunden trafik i större tätorter, t ex genom spårtaxi. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken har en nyckelroll i omställningen till framtidens hållbara trafiksystem. Den ska vara trygg och säker för både chaufförer och resande. Information och tidtabeller ska vara lättillgängliga och tydliga. Gång- och cykelvägar till hållplatserna ska vara upplysta och hållplatserna försedda med regnskydd. Biljettsystemet ska vara enkelt och sammanhållet enligt principen; ett färdbevis ska räcka från bostad till resmålet. De senaste årens utveckling mot höga biljettpriser måste brytas - biljettpriserna ska vara låga. Kontanthantering bör inte förekomma på bussarna. Kollektivtrafiken ska hålla god kvalitet om den ska kunna konkurrera med bilen, det betyder punktlighet, sittplats och sittkomfort. På tåg ska finnas möjlighet till ostördhet och arbetsro. Rekrytering av chaufförer till kollektivtrafiken ska främjas genom kraftfulla satsningar på goda arbetsvillkor. Bussarna i kollektivtrafiken ska vara av bästa miljöklass när det gäller bränsle och utsläpp och för säkerheten försedda med bilbälten. Trafikplaneringen och dimensioneringen ska vara flexibel så att sittplats kan erbjudas alla vid längre resor. Trafikplaneringen ska samverka med skolor och större arbetsplatser så att effektiviteten i systemet optimeras. För att visionen om en sammanhållen kollektivtrafik ska nås måste huvudmannaskap och organisation förenklas. Efter goda erfarenheter i andra län främst Skåne och Västsverige förordar vi att landstinget blir ensam huvudman för Upplands Lokaltrafik. Med en huvudman underlättas planeringen, ansvaret blir tydligt för medborgare och resenärer och samverkan över länsgränserna förenklas. Göra landstinget till huvudman för all kollektivtrafik i länet

15 Skapa enkla biljettsystem Hålla låga biljettpriser Avskaffa kontanthantering på bussar Satsa på förbättrade arbetsvillkor och arbetsmiljö för att underlätta rekrytering av chaufförer Att bussar i kollektivtrafik ska vara av bästa miljöklass Samverka med kommuner, skolor och större arbetsplatser för en bättra trafikplanering Upptåget Den regionala tågtrafiken har varit en framgångshistoria sedan starten 1991 med trafik vardagar mellan Uppsala och Tierp till att idag ha trafik från Gävle till Upplands Väsby via Arlanda alla veckans dagar. Och som en baksida av framgången; överfulla tåg. Fler tåg måste sättas in i trafiken. Samplaneringen med Gävleborg och Stockholm måste fortsätta så att hela stråket får en differentierad trafik med både snabba direkttåg och pendeltåg som stannar vid alla stationer. Trafiken till och från Arlanda måste integreras med övrig spårbunden trafik i stråket. Med en upprustad Dalabana kan Upptågs-konceptet utvidgas till Sala och knytas ihop med regionaltågen i Västmanland och Dalarna. Utöka antalet tåg inom UL för att därigenom kunna öka trafikering och turtäthet. Samordna tågtrafiken med regionala trafikhuvudmän i angränsande län

16 EN MILJÖPOLITIK FÖR EKONOMISK UTVECKLING, VÄLFÄRD OCH SOCIAL RÄTTVISA Vår vision Uppsala län väcker uppmärksamhet som en av Sveriges grönaste och mest innovativa regioner. Hög befolkningstäthet går hand i hand med goda boendemiljöer, väl utvecklade transporter och närhet till naturen. Genom en långsiktig och ansvarsfull strandskyddspolitik är de flesta sjöar och stränder i länet tillgängliga för alla. Övergödningen av Östersjön har hejdats. Naturen är en källa till upplevelser, kunskap och hälsa, inte minst för barnen. Naturvård och regional utveckling går hand i hand. Länets kommuner förenar ett dynamiskt näringsliv med en ledande position i miljö- och klimatpolitiken. Bostäderna är moderna och har minimal klimatpåverkan. Halterna av gifter och kemikalier i närmiljön har pressats ner så att barn som växer upp i länet ackumulerar mindre gifter i sina kroppar än vad deras föräldrar gjorde. Inledning Socialdemokraterna har i regeringsställning lagt grunden för en stark miljöpolitik med stor bredd. Men än mer kraftfulla insatser krävs i en tid när miljöförstöring och klimatförändringar hotar själva grunden för våra liv. Utgångspunkten för detta miljöpolitiska program är att en socialdemokratisk miljöpolitik ska gå hand i hand med en offensiv politik för hållbar tillväxt, välfärd och internationell solidaritet. Miljöpolitiken kräver en stark demokrati. Den bygger på socialdemokratins tradition och värderingar. Stärk strandskyddet och allemansrätten Det finns många hot mot naturen och allemansrätten. Ett av de största hoten idag är urholkningen av strandskyddet. Ständerna i Sverige exploateras allt hårdare, samtidigt som risken för översvämningar ökar med klimatförändringarna. Utvecklingen är särskilt problematisk i tätbefolkade regioner som Uppsala län. Här är strandbebyggelsen omfattande vid Mälaren, men också längs Upplandskusten och vid mindre sjöar och vattendrag. Strandskyddet, som regleras i Miljöbalken, är en grundbult i allemansrätten och ett av socialdemokratins viktigaste bidrag till välfärd och jämlikhet. Strandskyddet är också avgörande för skyddet av många hotade växter och djurarter. Genom ökat byggande i strandzonerna privatiseras nu allt fler stränder. Allemansrätten urholkas. Plånboken bestämmer vem som kommer ner till bad och bryggor. För att vända denna utveckling krävs ett kraftfullt och samordnat agerande på länsnivå. Socialdemokraterna vill stärka skyddet av stränderna i Uppsala län genom en gemensam strandskyddspolicy för länets kommuner. Ett starkt strandskydd som värnar allemansrätten kan gå hand i hand med en politik för regional utveckling och attraktivt boende för fler i strandnära lägen. Tillgång till stränder och strandnära boende ska vara en möjlighet öppen för alla! Utveckla en gemensam strandskyddspolicy för Uppsala läns kommuner, med målet att förena en stark allemansrätt med attraktivt boende för fler i strandnära lägen Genomföra en samlad informations- och utbildningskampanj om allemansrätten och strandskyddet. Rädda Östersjön och Mälaren Miljökrisen i Östersjön är en fråga av högsta prioritet för Uppsala län. Stora bottenområden i Östersjön är idag helt döda. Utfiskning, övergödning, miljögifter, nedskräpning och oljeutsläpp utsätter den marina miljön för ett växande tryck. Viktiga insatser kan här göras på såväl lokal som regional nivå för att vända denna utveckling. Här har socialdemokraterna i Uppsala län ett särskilt

17 ansvar. En fråga av hög prioritet för länet är också Mälarens miljö. Ett stort problem i Mälaren är övergödningen. Uppsala är ett stort jordbrukslän där jordbruket bidrar kraftigt till övergödningen, men näringstillförseln beror också på att det finns många enskilda avlopp. För att rädda Östersjön krävs kraftfulla åtgärder på nationell nivå, inte minst bidrag till investeringsåtgärder. Men mycket kan också uträttas regionalt och lokalt. Viktigast i Uppsala län är att åtgärda undermåliga enskilda avlopp. Stora resultat kan också nås genom stöd till ett mer miljövänligt båtliv, t.ex. fler mottagningsanläggningar i hamn för toalettavfall, fler båtbottentvättar och bättre tillgång till miljövänlig alkylatbensin. Samarbeta kommuner emellan kring ett kraftfullt program för att åtgärda undermåliga enskilda avlopp Starta ett samverkansprojekt Hållbart båtliv för att minska båtturismens negativa inverkan på Östersjön och Mälaren Natur och friluftsliv en nyckel till hälsa, kunskap och jobb i Uppsala län Redan idag spelar naturvården och friluftslivet en viktig roll för välfärd och utveckling i Uppsala län. Badstränder, vandringsleder och naturreservat öppnar möjligheter till en rik fritid och bättre hälsa. Naturskolor ger skolbarnen ny kunskap och spännande upplevelser. I länet finns Sveriges ledande experter på utomhuspedagogik. Museet Biotopia i Uppsala är en resurs för skolorna och en vägvisare till smultronställen i den uppländska naturen. Hållbart skogsbruk, jordbruk och turism skapar sysselsättning och inkomster. Tidigare socialdemokratiska regeringar har främjat naturvård och friluftsliv genom stöd till lokala naturvårdsprojekt och gröna jobb. De satsningarna, som var en viktig stimulans för naturvården i Uppsala län, är nu avskaffade. Vi vill se ytterligare satsningar på gröna jobb i framtiden och vill samtidigt utveckla en kraftfull naturvårdspolitik på regional nivå. Satsa på fler lättillgängliga friluftsområden i Uppsala län Ge alla barn i Uppsala län möjlighet att gå på Naturskola och skapa ett nationellt centrum för utomhuspedagogik i Uppsala län Göra Biotopia till en resurs för alla länets kommuner En radikal regional klimatpolitik: hållbar bebyggelse med minimal klimatpåverkan Klimatfrågan är vår generations största utmaning, och det står klart att ambitionsnivån i klimatpolitiken måste höjas radikalt. Länsstyrelsen i Uppsala län har gjort bedömningen att utsläppen av växthusgaser kan minska med 30 procent i Uppsala län till 2020 jämfört med nivån 1990, om fler åtgärder vidtas. Med en ambitiösare politik är det vår bedömning att målet kan sättas till minst 40 procents reduktion till Utöver transportsektorn, som tas upp på annan plats i programmet, måste fastighetssektorn stå i fokus för politiska åtgärder. Här kan stora insatser göras på regional och lokal nivå, med stöd av en kraftfull nationell politik. Nationellt är det inte minst viktigt att rådande lagstiftning ses över så att den bättre främjar energieffektivisering. Ägare till fjärrvärmenät bör t.ex. åläggas ett ansvar att tillsammans med fastighetsägarna minska energiförbrukningen. Nationella klimatinvesteringsstöd kan underlätta satsningar på t.ex. biokombinat, regionala fjärrvärmenät och ny teknik som solceller och små vindkraftverk i kommunal bebyggelse. I Uppsala län är klimatutsläppen från fastigheter/uppvärmning jämförelsevis låga. Det beror på att en hög andel av befolkningen är ansluten till fjärrvärme och att uppvärmningssektorn har kommit långt i

18 omställningen till förnybara bränslen. Men mycket finns fortfarande att göra, inte minst när det gäller energieffektivisering. Viktigast är insatser i befintliga fastigheter, där besparingar kan göras genom t.ex. bättre isolering och intelligent styrning av belysning, uppvärmning och ventilation. Viktigt är också att välja rätt energislag och att hushålla med tillgänglig energi på bästa sätt. All olja för uppvärmning måste avvecklas och användning av direktverkande el minimeras. Så mycket överskottsvärme som möjligt från industrier, elproduktion och avfallsförbränning bör tas till vara för att värma fastigheter via fjärrvärmenäten Var och en av oss kan göra viktiga insatser i våra egna hem och på arbetsplatsen för att minska klimatpåverkan från fastigheter. För att stärka möjligheterna att själv bidra vill vi att kommunernas stöd till energirådgivning ska öka. Kommuner kan samarbeta för att fler ska få utbildning inom energi och miljö. Gymnasieskolan kan här erbjuda profilutbildningar. Kommunala energibolag bör gå före med initiativ för att stödja energisparande och energieffektivisering hos de boende. För att nå stora och varaktiga resultat i fastighetssektorn krävs ett kraftfullt investeringsprogram för fastighetssektorn. Vi Socialdemokrater vill att ett sådant program genomförs i samarbete mellan länets kommuner, bostads- och energiföretag. Målet är att befintlig bebyggelse ska minimera sin energianvändning och klimatpåverkan. Därtill ska alla nybyggda hus använda bästa möjliga teknik. Allmännyttans bostadsföretag ska vara föregångare och visa på handlingsvägar Landstinget och kommunerna ska aktivt främja energiomställning och energieffektivisering i de egna lokalerna. Ett program bör genomföras för att konvertera hus uppvärmda med direktel till energisystem baserade på fjärrvärme, värmepumpar, solvärme och biobränsle. Stärka informationsinsatserna för en mer energieffektiv bebyggelse med låga klimatutsläpp Genomföra ett kraftfullt investeringsprogram för energieffektiv och klimatvänlig bebyggelse, i samarbete mellan länets kommuner, bostads- och energiföretag Samarbeta i länet för en giftfri miljö En giftfri miljö är ett av de miljömål som är svårast att nå. Detta gäller inte minst i Uppsala län. Medelhalterna av samtliga tungmetaller utom kvicksilver är högre i Uppsala län än genomsnittet i Sverige. Det finns också många platser i länet med förhöjda värden av farliga ämnen i mark, vatten eller sediment, efter tidigare industriell verksamhet. I flera kommunala grundvattentäkter har man hittat rester av bekämpningsmedel. En stor utmaning för länet är att sanera förorenade områden och skydda vattentäkter. Prioritet nummer ett är dock att stoppa fortsatt spridning av tungmetaller, gifter och kemikalier! Ny skarpare lagstiftning kommer att bidra till mindre gifter i miljön, men detta är långtifrån tillräckligt för att målet om en giftfri miljö ska kunna nås. Mer offensiva strategier, inte minst från kommunal sida, är ett viktigt komplement. Skärpa och samordna tillsynen hos kommuner och landsting Ta initiativ till samarbete mellan länets kommuner och landsting kring upphandling av mer miljövänliga produkter. Samarbete kring upphandling bör helst ske inom ramen för en bred målsättning, som också inbegriper t ex krav på rättvisemärkning och kollektivavtal Stärka kommunernas information till medborgarna om gifter och kemikalier och hur vi kan bidra till en giftfri miljö Sanera PCB i bostäder, om möjligt i samband med insatser för upprustning och energieffektivisering