Hud- och mjukdelsinfektioner

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hud- och mjukdelsinfektioner"

Gerd Nyström
för 4 år sedan
Visningar:

1 Hud- och mjukdelsinfektioner - Läkemedelsverkets nya riktlinjer Magnus Falk Specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Kärna, Linköping Biträdande professor, Linköpings universitet

3 HUDEN - kroppens största organ?

4 Bakgrund Förändrat resistensläge sedan senaste behandlingsrekommendationen 2009 Uppstart: expertmöte arrangerat av LMV och STRAMA i nov SBU beredde vetenskapligt litteraturunderlag Representanter för berörda medicinska specialiteter samt experter från Folkhälsomyndigheten, SBU och Läkemedelsverket. Hälsoekonomisk värdering ingår inte i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.

5 De vanligaste diagnoserna som föranleder antibiotikabehandling: - ospecificerad hudinfektion - erythema migrans - erysipelas - impetigo. I primärvård utgör hud- och mjukdelsinfektioner omkr 15 % av alla infektioner. De mest förskrivna antibiotika vid hud- och mjukdelsinfektioner i primärvården är penicillin V, flukloxacillin, klindamycin och cefadroxil.

6 Odlingsfynd från sårsekret nationella data

7 Impetigo I primärvård antibiotikabehandlar den enskilde läkaren (i Östergötlands) i snitt 14 patienter/år för hud- och mjukdelsinfektioner. Tendens till att ett litet antal läkare antibiotikabehandlar i betydligt högre grad än genomsnittet. Erysipelas Erytema migrans Hudinfektion UNS

8 Hudens endogena skydd mot infektioner Endogen hudflora Konkurrens Konstant (resident) flora - vanligare i hudveck o dyl - Uppemot 10 7 CFU/cm 2 Bakteriociner Tillfällig (transient) flora - vanligare på stora, plana ytor - Uppemot 10 2 CFU/cm 2

Vad växer på huden? Torra ytor: Övervägande grampos, framförallt KNS, Micrococcus spp, difteroida stavar (Corynebacterium spp. och Brevibacterium spp.). 30 40 % bärare av Staf.

9 Vad växer på huden? Torra ytor: Övervägande grampos, framförallt KNS, Micrococcus spp, difteroida stavar (Corynebacterium spp. och Brevibacterium spp.) % bärare av Staf. aureus (främst i näsöppningen och perinealt). Vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit predisponerar, där >80 kan bära på staf aureus. Bärarskap av GAS kan förekomma normalt i näsa och svalg, någon gång i torra eksem men inte på frisk hud. Talgkörtlar: Propionibacterium acnes + andra anaerober såsom Peptostreptococcus spp. Vid sjukdom som leder till sängliggande koloniseras huden snabbt med Enterobacteriaceae spp. och annan fekal flora.

11 Provtagning Kvalitet och tillförlitlighet beroende av: - Provet taget på adekvat sätt - hur väl kliniska data är ifyllda på remissen Påverkar valet av odlingsmedium, inkubationsatmosfär och inkubationstid. Viktiga anamnestiska uppgifter: infektionens ålder/duration, lokalisation, främmande kropp? uppkomstmekanism (mekanisk, cirkulationsbetingad, termisk, spontant), uppkomstmiljö (söt- respektive saltvatten, jord, trädgård, lantbruk, djurkontakt, postoperativt etc.), underliggande sjukdom? immundefekt? antibiotika (föregående, pågående, planerad)? vårdhygieniska eller andra epidemiologiska aspekter (tidigare känd MRSA, VRE eller ESBL, ulands- eller sjukhusvistelse, m.m)

12 Andelen MRSA från hud- och mjukdelsinfektioner i Sverige: 1,8 %.

14 Erysipelas Betahemolytiska streptokocker, grupp A + G. På underbenen dominerar grupp G. Klinisk diagnos, provtagning behövs sällan Diff.diagnoser: Hypostatiskt eksem (ev. med infektion) DVT Gikt (framförallt på fot) Erytema nodosum Annan underliggande lokal infektion (abscess, osteit etc.)

15 Behandling av erysipelas Penicillin V 1 g x 3 i 10 dgr (dubbleras till 2 g 3 vid vikt >90 kg) Vid PC-allergi: Klindamycin 300 mg x 3 i 10 dgr. Vid svårare sjukdomsbild / sårbar patient indikatiion för parenteral antibiotikabehandling. Om infektion med S. aureus misstänks är flukloxacillin tillräcklig behandling - dubbelbehandling med PcV ej nödvändig. Vid minst två recidiv inom tre år kan profylax övervägas (penicillin V 1 g 2), omprövas efter 3 och 6 månader. Alternativ: tidig egenbehandling. Åtgärder riktade mot lokala och predisponerande faktorer (ödem, dermatoser m.m) Kompression?

16 Ansiktsros Ansiktsros bild OBS! Beakta risk för sinustrombos.

17 Impetigo Ytlig hudinfektion Bullös / krustös variant Krustös: Stafylokocker. Vanligast. Bullös: stafylokocker eller GAS. Vanligare hos mindre barn. Val av behandling beroende på: Utbredning Andra symptom (ex samtidig tonsillit?) Förlopp

18 Behandling av impetigo Grundbehandling: Tvål och vatten! Utvärtes antiseptika: Klorhexidin Väteperoxid (Microcid, receptfri) nja Peroral antibiotika: Flukloxacillin Cefadroxil Klindamycin Utvärtes antibiotika: ( Retapamulin (Altargo ) ej slemhinnor ) Fusidinsyra kräm/salva (Fucidin ) Mupirocin (Bactroban ) endast vid MRSA För övrigt: Undvika smittspridning; Informera om noggrann handhygien!

Behandlingsstrategier: I princip samma som vid impetigo

19 Follikulit Infektion i hårsäckarna Orsakas klassiskt av stafylokocker Också vanligt: Malassezia furfur (jästsvamp) Behandlingsstrategier: I princip samma som vid impetigo (dock sällan behov av peroral ab). Malassezia: ketokonazol schampo

Furunkel / Furunkulos Smärtsam infektion som engagerar hela

Vanligast i ansikte, nacke, axiller, lår, skinkor och underliv.

20 Furunkel / Furunkulos Smärtsam infektion som engagerar hela hårfollikeln ned i subcutis. Vanligast i ansikte, nacke, axiller, lår, skinkor och underliv. Som regel Staf. Aureus. Kan övergå i en abscess. Ovanligt med feber och allmänpåverkan. Med furunkulos avses recidiverande furunklar. Karbunkel = flera furunklar, och ger ofta allmänpåverkan och feber. Normal hårfollikel Follikulit Furunkel Karbunkel

21 Borrelia Borrelia burgdorferi Som regel klinisk diagnos serologi har ingen plats vid erytema migrans EM uppträder sällan tidigare än 2 veckor efter bettet.

22 Mindre vanligt men viktigt: Acrodermatitis chronica atroficans Lymfocytom (ofta örsnibb eller mamill hos barn)

23 Behandling av borrelia Erytema migrans: Penicillin V 1 g 3 i 10 dagar. Vid penicillinallergi doxycyklin 100 mg 2 i 10 dagar. Till barn < 8 år rekommenderas azitromycin. Borrelialymfocytom: Penicillin V 1 g 3 i 14 dagar, till barn amoxicillin 15 mg/kg x 3 i 14 dagar. Vid PC-allergi: doxycyklin 100 mg 2 i 14 dagar. Till barn < 8 år azitromycin. Akrodermatit: Penicillin V 2 g 3 i 14 dagar. Vid PCallergi doxycyklin 100 mg 2 i 14 dagar.

24 Diff.diagnos vid recidiverande follikulit, furunkulos, karbunklar och hudabscesser: Hidradenitis suppurativa Inte primärt en infektion, utan en kronisk inflammatorisk sjukdom som debuterar efter puberteten. Övervikt och rökning är bidragande faktorer.

Djurbett Hundbett står för 80-90 % av djurbett som

femtedel av alla hundbett blir infekterade.

men svår infektion med cellulit kan snabbt utvecklas.

Debuterar oftast inom 2-4 timmar efter bettet. P.

25 Djurbett Hundbett står för % av djurbett som föranleder akutbesök, men: Kattbett vanligaste orsaken till infektion. Leder ofta till infektion, medan endast cirka en femtedel av alla hundbett blir infekterade. Vid kattbett kan den yttre skadan kan vara minimal men svår infektion med cellulit kan snabbt utvecklas. Pasteurella multocida är den vanligaste agens. Debuterar oftast inom 2-4 timmar efter bettet. P. multocida vanligt också vid hundbett, men även P. canis m.fl. Streptokocker och Staf. aureus vanligare än vid kattbett.

26 Profylax vid bett utan initiala infektionstecken? Förebyggande antibiotikabehandling har endast visats ha effekt vid människobett. Rekommenderas dock även vid: - kattbett och hundbett i ansiktet - vid bett i direkt anslutning till led - till patienter med nedsatt immunförsvar Antibiotika kan då vara aktuellt de första timmarna efter bettet, men påverkar troligen inte förloppet om mer än 24 timmar förflutit.

27 Behandling av bettinfektioner OBS! Antibiotika som vanligen används vid andra mjukdelsinfektioner, såsom flukloxacillin, klindamycin och perorala cefalosporiner saknar effekt på Pasteurella multocida!

28 Sårinfektioner När sårodla? Enbart vid klinisk infektionsmisstanke, t.ex: - Svullnad, rodnad, värmeökning - Ökad smärta - Tillkomst av feber eller allmänpåverkan - Försämrat läkningsförlopp/sårstatus trots adekvat behandling av bakomliggande sårorsak Sårodlingen kan vägleda i val av antibiotika.

29 Vätskande sår och eksem Mot pseudomonas Mot biofilm, staf aureus Mot biofilm, staf aureus Mot staf aureus (inkl. MRSA)och pseudomonas

30 Diabetesfotsår Infektion i foten vid diabetes är ett extremitetshotande tillstånd som kräver skyndsam handläggning. Försämrad sårläkning på grund av en kombination av arteriell insufficiens, neuropati, anatomiska förhållanden och metabol rubbning. Vid terapisvikt eller vid misstanke om djupare infektion, då ben, muskel eller sena engageras, ska specialenhet för diabetesfotsår alternativt infektionsläkare konsulteras.

31 Om man inom primärvården misstänker NMI och transporttiden till sjukhus överstiger en timme bör hög dos av betalaktamantibiotika med brett spektrum intravenöst (till exempel ceftriaxon eller cefotaxim) ges på vårdcentralen. Om möjligt bör man dessförinnan säkra en blododling.

32 ? Hydradenitis suppurativa??? Vacuumassisterad sår behandling??? Hmmmm.

Relevanta dokument

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005