MED RÄTTEN TILL SIN EGEN JORD. En samling texter om bönders rätt till jord, grödor och matsuveränitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MED RÄTTEN TILL SIN EGEN JORD. En samling texter om bönders rätt till jord, grödor och matsuveränitet"

Transkript

1 MED RÄTTEN TILL SIN EGEN JORD En samling texter om bönders rätt till jord, grödor och matsuveränitet SKRIVNA AV IDA SVENDSEN PRAKTIKANT HOS SVALORNA INDIEN BANGLADESH 2011

2 MED RÄTTEN TILL SIN EGEN JORD En samling texter om bönders rätt till jord, grödor och matsuveränitet 3 Vad är millets? 4 Fakta om millets 5 Every woman is a seed keeper 8 Böndernas röster skapade Dharwad Declaration 10 Företagens makt över det indiska jordbruket 13 Majs- utmanar matsuveräniteten för Indiens fattiga 14 Ett hjul som aldrig slutar snurra Svalorna Indien Bangladesh är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation för internationellt solidaritets- och utvecklingsarbete. Vi har arbetat med fattigdomsbekämpning, miljöfrågor, social mobilisering och demokratifrågor i över 50 år. Svalornas vision är en rättvis värld, fri från fattigdom, där människor med makt att påverka sina egna liv lever i solidaritet med varandra och i ett långsiktigt, hållbart samspel med naturen. Genom vårt arbete med marginaliserade grupper, särskilt kvinnor, daliter (tidigare kallade kastlösa), landlösa och ursprungsbefolkningar, ges en möjlighet till självbestämmande på gräsrotnivå. Vi stödjer och samarbetar med lokala organisationer i Indien och Bangladesh eftersom vi tror att det leder till långsiktig och hållbar förändring. Stöd gärna vårt arbete genom att sätta in ett bidrag på plusgiro Svalorna kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Hemsida: Facebook: Mail: Telefon: Ida Svendsen läser Freds- och Konfliktvetenskap och har praktiserat hos Svalorna Indien Bangladesh under hösten Under sin praktik jobbade hon på kontoret i Bangalore, Indien och fokuserade på informationsarbete mellan Indien och Sverige. Hon intresserade sig mycket för jordbruk, matsuveränitet och internationella företags påverkan på de marginaliserade och småskaliga bönderna. Fotona i denna textsamling är tagna av Ida Svendsen 2

3 Vad är millets? Millets är ett samlingsnamn för traditionella grödor som hirs och sorgum, som odlas i olika delar av världen. I Indien har millets odlats i mer än 4000 år. Millets har alltid setts som de fattigas grödor, och odlas mest av småbönder och landlösa. Millets är inte bara grödor, utan också starkt kopplade till kulturella värden och kunskap. Under den gröna revolutionen i Indien på och 70- talet, gick många bönder över till att odla ris, och använde all sin jord till detta istället för att avsätta en liten del till millets som de gjort tidigare. Efter den gröna revolutionen har det skett en minskning när det gäller odlingen av millets. Svalorna samarbetar med Deccan Development Society, genom nätverket Millet Network of India (MINI) för att öka odlingen av millets. Var i Indien odlas millets? Millets odlas i nästan hela Indien. I delstaterna Västbengalen och Jammu och Kashmir är det dock inte lika vanligt med odling och konsumtion av millets, som en följd av klimatet och risets dominans. Olika sorter av millets har tillpassat sig de olika klimaten. Millets växer i lös jord, områden med väldigt lite regnfall, och mycket torr och näringslös jord. Mycket av den jord som millets kan odlas i blir klassificerad som low fertil land av den indiska staten. Eftersom stora multinationella företag och industrier kan få land av staten, ges ofta denna typ av low fertile land bort. Detta är förödande för milletsbönder, och det pågår ett lobbyarbete för att få till stånd en ändring. Varför är millets positivt? Millets behöver inte kemiska bekämpningsmedel eller andra typer av gödningsmedel för att växa och är därför en helt ekologisk gröda. Millets ger mångfaldig säkerhet för bönderna när det gäller mat, hälsa, foder, nutrition, hushåll och ekologisk hållbarhet för jorden. Millets är the crop of the future eftersom de kräver lite vatten, växer utan kemiska bekämpningsmedel, ger en hälsosam kost, och kan odlas nästan överallt i Indien. Många menar att millets är grödor som kan hjälpa Indien genom klimatförändringarna. Olika millets-sorter odlas med fördel på samma fält. De ger därför bönderna en säkrad skörd. Om en av de olika sorterna inte klarar sig under en skörd, kommer det fortfarande att finnas flera andra sorter. 3

4 Fakta om millets Olika sorters millets i Indien Sorgum Finger millet Pearl millet Foxtale millet Banyard millet Proso millet Kordo millet Little millet Variationer av millets Inom varje sort finns det variationer, och i olika klimat är det igen en skillnad. När man planterar millets är det vanligt att ha 4-5 olika sorter på ett fält, samt ett tiotal olika variationer från sorterna. Det har registrerats mer än 7000 olika sorters millets över hela världen. De länder som odlar och konsumerar mest millets är: Indien Nigeria Niger Kina Burkina Faso Mali Sudan Uganda Senegal Chad Ryssland Etiopien Nepal Burma Tanzania Ghana Den hälsosamma aspekten av millets Gröda Protein (g) Fiber (g) Mineraler (g) Järn (mg) Kalsium (mg) Pearl millet Finger millet Foxtail millet Proso millet Kodo millet Little millet Barnyard millet Ris Vete Odling av millets jämfört med odling av andra grödor i Indien de senaste åren i procent Gröda Alla millets Ris Vete Every women is a seed keeper 4

5 Every woman is a seed keeper Kvinnor har en viktig roll när det kommer till matsuveräniteten i Indien, något som ofta blir negligerat. Dalit- och adivasikvinnor (daliter kallades tidigare kastlösa och adivasi betyder ursprungsfolk) är ofta mycket marginaliserade och förtryckta av samhället, kastsystemet, hushållet och familjen. 400 miljoner människor lever under fattigdomsgränsen, och många av dessa är daliter och adivasis. I Indien ser man på millets (ett samlingsnamn för hirs och sorgum) som mat för de fattiga, något som gör att många drar sig för att äta, konsumera och producera millets. Men millets är faktiskt nyckeln för att lyfta upp stora delar av Indiens fattiga från bristen på mat, samtidigt som millets kan skapa en utveckling som ger människor bättre levnadsvillkor. Jag träffar fem kvinnor som berättar om millets nödvändiga roll i det indiska samhället. Akole jobbar inom en Non Governmental Organization (NGO) i nordöstra delen av Indien. Organisationen har olika program, bland annat jobbar de med en självhjälpsgrupp av kvinnor. Millets är en nödvändighet för kvinnors självbestämmande, berättar Akole. I hennes by, där det bor runt 3000 människor, har man alltid odlat millets. Kvinnorna har kontroll över hela processen av plantering, bevaring, skörd och konsumtion. Detta är en mycket komplex process och ger mat till hushållet under åtta månader. I nordöst sker mycket av jordbruket genom jhume. Jhume är en kollektiv process, där hela samhället arbetar på samma fält, och alla får ta del av skörden. Efter två år byter man fält, och genom detta bidrar alla med sin jord. Ensamstående kvinnor har fått ta del av denna process, och det har länge fungerat som ett sätt att säkra familjernas mattillgång istället för att producera för marknaden. Här har millets och andra typer av grönsaker och grödor varit livsviktigt. Efter att regeringen har börjat förespråka cash crops, har många av männen valt att gå över till dessa grödor för att tjäna pengar istället för att odla food crops. Kvinnor har därför tappat mycket av sin legitimitet, som de tidigare hade inom jordbruket. Jhumekulturen har börjat försvinna i vissa samhällen och ensamstående kvinnor möter allt större svårigheter att få ta del av det kollektiva jordbruket. Akole påpekar hur viktigt millets är för kvinnors rättigheter. Puri är en landlös kvinna från delstaten Gujarat i västra Indien. Hon har fyra barn, varav en son fortfarande bor hemma, och de andra är bortgifta. Hon berättar för mig hur hon och hennes man jobbar på 1,5 hektar med odling av grödor som både är cash crops och millets. Samtidigt jobbar de med att polera redskap som används i jordbruk, samt tvättar och städar i andras hem. Eftersom hon är landlös måste 50 procent av allt hon producerar gå till ägaren av jorden. Resten säljer hon och förvarar så att hon har mat till nästa 5

6 skörd. Som en följd av regnväder förlorade hon i år hela sin skörd. Detta medför att hon måste betala 5000 rupier till ägaren av jorden. Hon har ingen skörd att sälja, och heller ingen millets att förvara. För att kunna betala tillbaka har hon varit tvungen att sälja smycken av guld, men det har inte räckt. Om hon inte klarar av att betala dessa 5000 rupier tappar hon sitt kontrakt och möjligheten att arbeta på jorden. Även om hennes situation är omöjlig ler hon fortfarande mot mig och berättar stolt över en organisation hon sitter i styrelsen för som fokuserar på kvinnor och social rättvisa i hennes by. Det är ett öppet forum där kvinnor kan träffas ett par gånger i månaden och prata om de problem de möter i vardagen. - Vi pratar med kvinnor om våld i hemmet, män och alkohol, landrättigheter, våldtäkt och skilsmässor, förklarar hon. Hon skrattar och berättar om att dessa kvinnor, efter att ha fått ett socialt rum där de kan prata, nu har hopp om att saker kan förändras. Genom Svalornas samarbetspartners Deccan Development Society (DDS) och nätverket MINI har kvinnorna Chrendemma, 56 år, Samama, 45 år, och Sarupama, 40 år, samt deras samhälle haft möjligheten att utvecklas i en mycket positiv riktning. DDS var på plats och hjälpte de landlösa kvinnorna att organisera sig och upprätta kontrakt med de stora ägarna av jorden. Detta medförde att de landlösa fick möjlighet att köpa eller arbeta på jorden hektar land har blivit odlat av dessa kvinnor. Fröbanker har upprättats och kvinnorna lärde sig att identifiera olika typer av millets, samt var olika typer av millets bäst odlas. Chrendemma har 20 hektar land med mer än 25 olika typer av millets. Samama och Sarupama har fem hektar land, där de också odlar upp till 25 olika typer av millets. De berättar för mig att 75 procent av allt arbetet görs av kvinnorna. Det är kvinnorna som bestämmer vart de olika grödorna ska planteras, samt kombinationen av grödorna. Kvinnorna avgör när grödorna är klara att skördas och har full kontroll över detta förlopp. Både män och kvinnor hjälper till att skörda, och extra hjälp hyrs in i samband med detta. Chrendemma, som pratar mest, berättar att hon hyr in kvinnor för att jobba på hennes land, och genom detta skapas arbetstillfällen. Jag funderar dock över om kvinnor hyrs in för att detta kan vara billigare än att hyra in män. Sandeep som jobbar för DDS, förklarar för mig att det finns ett ömsesidigt behov av kontrakt där kvinnan jobbar. Alla tre kvinnor är överens om att det är kvinnor som har kontroll och tar alla beslut när det kommer till millets. I deras samhälle har det också upprättats lokala marknader för 6

7 millets, så alla har möjlighet att ta del av, köpa och byta grödor och frön. Det finns också möjlighet för dem som inte odlar millets att få tag på frön så att de kan börja. Detta samhälle är därför ett exempel på hur millets genom kvinnor kan vara med att utveckla människors levnadsvillkor. 7

8 Böndernas röster skapade Dharwad Declaration Svalorna deltog den 16:e och 17:e oktober 2011 på den första National Convention for Millet Farmers of India. Mötet tog plats i Dharwad som redan är förklarat som en millet-distrikt, då de kommit långt i att förespråka de miljövänliga och näringsrika millet-grödorna (samlingsnamn för hirs och sorgum). De senaste tre åren har Svalorna samarbetat med Millet Network of India (MINI), ett nätverk som sprider sig över hela Indien. Resultatet av helgens möte var Dharwad Declaration, något som nu lägger press på regeringens hantering av millets. Deltagarna på National Convention for Millet Farmers of India var representanter från varje region i hela landet; nord, nordöst, syd, väst och öst. Många av deltagarna var lokala bönder som representerade samhällen och små städer, och de hade rest en lång väg för att kunna göra sin röst hörd. Mötet var demokratiskt uppbyggt, med jämnt fördelad tid att prata för både kvinnor och män samt kommunikation som var möjlig för alla att förstå. Utbredningen av MINI, som idag totalt består av 120 grupper av bland annat bönder, forskare och aktivister, gjorde att flera olika språk talades - och översattes, under hela mötet. Under mötet fick alla de olika delegationerna presentera problematiken kring millets i sin egen region, med exempel från sina byar, samhällen och stater. Viktigt för många av bönderna var att inse att de till stor del möter liknande problem. Vissa faktorer och problem kom fram i presentationerna från alla regioner, men i olika former. För bönderna var konferensen också en möjlighet att skapa kontakter i olika delar av landet, samtidigt som de utbytte idéer och tankar om millets i ett öppet forum. Några teman diskuterades särskilt ingående. Den yngre generationen är inte längre intresserad av att äta millets på grund av att den enorma produktionen av vete och ris har gjort det lättare och snabbare att göra mat, samt ändrat matvanorna. Kunskapen om hur man skördar och hanterar millets börjar därför försvinna. Flera delegationer undrade hur man skulle göra för att öka intresset för millets bland barn och unga igen. Förslag som kom upp var bland annat att utbilda barnen om millets, byta och skapa nya recept på millets-måltider och öka kunskap om millets i skolan. En diskussion om man skulle marknadsföra millets eller inte kom upp. Många bönder påpekade relevansen av att ha millets som en matsäker gröda. Marknaden 8

9 kan göra millets till en industrialiserad produkt och genom detta förstöra biodiversiteten millets har samtidigt som den traditionella kulturen kring millets försvinner. Andra problem bönderna uppmärksammade var hur staten förespråkade företagens inflytande när det gäller monoskörd och cash crops (grödor som odlas för marknaden och inkomst istället för mat, så som: ris, vete, majs, osv). Vad har staten för ansvar, och hur kan vi få staten att ta ansvar för att förespråka millets utan att det blir en kommersiell vara? Millets kan få en plats i den nya Food Security Bill (lagen om matsäkerhet) och bli en del av det offentliga matdistributionssystemet i Indien, något som är mycket positivt. Värdet av millets för framtiden blev om och om igen poängterat eftersom millets är miljövänligt, kräver inga kemiska bekämpningsmedel för att växa, konserverar sex millioner liter vatten per hektar per år,och kan odlas i olika klimatregioner i Indien. Även när det kommer till klimatförändringar är millets viktigt, då det, till skillnad från till exempel ris inte avger metangaser. Många av bönderna berättade historier om hur de hade ätit millets hela sitt liv, och att detta var källan till ett nyttigt och näringsrikt liv. Dessa bönder påpekade att millets kan hjälpa alla de miljoner människor som lider av näringsbrist. Satheesh som är ledare för vår samarbetspartner i MINI, DDS, menar att man inte vill ha någon kompensation från staten när det kommer till jordbruk och millets. - Erase the word subsidy from your dictionary, uttryckte han. Han menar att bönderna hellre skulle kräva bonus för deras arbete med vattenbevaring, matsäkerhet, hälsoaspekten och klimatkonservering. Utifrån böndernas önskan om att bevara millets, att skapa en rättfärdig värld, och ge de möjligheter till matsäkerhet som finns, kom Dharwad Declaration till världen. Svalorna stödjer deklarationen fullt ut och hoppas nu att regeringen tar ansvar genom att beakta deklarationen och inse vikten av millets. 9

10 Företagens makt över det indiska jordbruket Hur kommer det sig att fröindustrin består av fem företag som styr stora delar av den globala handeln och äger 30 procent av marknaden? Tar vi, och har vi möjlighet att ta, medvetna val som konsumenter när det gäller till exempel vete, bomull och gummi? Förstår vi vilka enorma konsekvenser industrin har för bönder i länder där grödorna odlas? De senast 15 åren har närmare bönder i Indien begått självmord. Detta som en konsekvens av skulder till de stora företagen, förstörda skördeår och dystra framtidsutsikter för marginaliserade och småskaliga bönder. Under Världshandelsorganisationen WTO:s Uruguaymöte 1994 slöts ett avtal, Trade Related Intellectual Property Rights Agreement. Avtalet medförde att intellektuella rättigheter etablerades och med detta kom också möjligheterna att lägga patent, skapa copyright och äga utvecklingen av en produkt internationellt. Bland annat har företaget Monsanto patent på sojabönor, något som orsakar att de styr över hur grödorna regleras på marknaden, och hur sojabönor ska utvecklas när det gäller till exempel genmodifiering (GM). Med stora multinationella företags dominans på marknaden har det blivit omöjligt för många bönder i syd att upprätthålla sin egen produktion, eftersom de tvingas köpa både fröer och bekämpningsmedel av samma företag. Dessa fröer ger ofta inte mer än ett års skörd, och förstör böndernas traditionella mångfald av grödor. Bönderna måste därför varje år komma tillbaka till företagen för att köpa fröer. Många menar att genmodifierad teknologi kan ge möjligheter för ökad matproduktion i länder där det är brist på mat och det råder utbredd fattigdom. Det vi ser är dock en nedgång i matsuveräniteten och inkomst hos de fattiga småskaliga bönderna. Monsanto, som de senaste 20 åren har varit dominerande i Indien, är det ledande företaget för framställning av bekämpningsmedlet Bacillus Thuringiensis (BT). BT har från början använts av bönder världen över, men i ett reglerat bruk. BT är en organisk bakterie i jorden som efter behandling kan göra skörden resistent mot pest och vissa typer av larver. Monsanto korsade BT med bomullsfrön så att grödan i sig själv har blivit resistent mot skadedjur och pest (speciellt bollworm som var mycket utspridd i USA). Denna korsning skulle medföra att man inte skulle behöva bespruta fälten, något som i Indien dock har haft motsatt effekt. Pest och skadedjur i Indien är inte exakt likadana som i USA, där korsningen med BT framställdes. BT har i Indien därför inte haft den inverkan på skadedjur som Monsanto förespråkade, men däremot har en del av skadedjuren och pesten skapat en resistens 10

11 mot BT. Man måste därför bespruta grödorna med mer kemikalier, vilket lett till att bönderna tvingas köpa ännu mer av företagets produkter. Mångfalden av olika grödor, vilket ger en säker skörd, är borta och bönderna sitter kvar med enorma skulder. Flera kritiker menar därför att dessa stora företag dödar den naturliga biodiversiteten och skapar förödande konsekvenser för bönder. Det har skett ett skifte i jordbruket från food crops till cash crops. Food crops innefattar varierade grödor som ger mat som kan säljas och konsumeras av bönderna, medan cash crops oftast innebär att bönderna endast odlar ett fåtal grödor för export. Bönderna har tappat sin matsuveränitet och blivit beroende av företagen. De stora multinationella företagen har kommit med erbjudande där de småskaliga bönderna kan ta del av deras GM- grödor, och i vissa tillfällen sälja tillbaka skörden till företagen. Dock har företagen skapat omöjliga villkor för böndernas ekonomi betalade bönderna i Indien mindre än 50 kronor för 450 gram hybridfrön. Efter Monsantos GM- industrialisering i Indien, låg priset 2004 i genomsnitt på 240 kronor för 450 gram GM- frön summor en fattig bonde i Indien helt enkelt inte har råd att betala. Aktivisten och forskaren Sainath visar att det mellan 1997 och 2007 har begåtts mer en självmord bland bönder i Indien. Detta är en konsekvens av höga skulder till företag, förstörda skördar och en omöjlig utsikt för böndernas suveränitet och livsvillkor. Detta har medfört psykologiska svårigheter, samt satt bönderna i en situation där de inte ser någon utväg från skulder och tillbakagången i jordbruket. Dessa förhållanden tros vara de bakomliggande faktorerna till självmorden, men är inte något som kommer fram i den officiella statistiken. Skörden förstörs antingen av pest, skadedjur eller av falska fröer som säljs genom den olagliga marknaden och inte ger skörd. Företagen förnekar att det finns en koppling mellan företagen och självmorden. Aktivister som Shiva, Sainath och Stone har dock skrivit välbaserade texter som visar tydliga kopplingar mellan självmorden och utvecklingen inom jordbruket mot ett större beroende av multinationella företag När bönder begår självmord utlämnar staten en kompensation till offrets familj på 2000 dollar. I vissa sammanhang har det begåtts självmord baserat på kompensationen som familjen till offret får av staten, dock finns flera tillfällen när familjen inte får kompensation, utan den går till företagen som betalade av skulder. Det har visat sig att många bönder tar sitt liv genom att svälja bekämpningsmedel som företagen producerar. De stater i Indien som är hårdast drabbade är Maharashtra, Andhra Pradesh, Karnataka, Madhya Pradesh och Chhattisgarh. I dessa 11

12 delstater har två tredjedelar av alla självmord begåtts. Många av dem som begår självmord är cash crop-bönder som odlar exportgrödor som bomull, socker och gummi. Även om självmorden och fördärvandet av biodiversiteten är ett faktum, är vissa delstater fortfarande mycket positiva till GMgrödor från de stora företagen. Exempelvis kan vi se hur man nu importerar GM grödor från företaget Monsanto och förespråkar en utveckling inom majsindustrin. Är vi i Sverige medvetna om vilken makt dessa företag har över bönder i syd? Monsanto finns i 81 länder på alla kontinenter i hela världen, inkluderande Norge, Sverige och Danmark. Vet vi vilka företag som använder avkastningen som dessa fröer/grödor producerar, och vilka produkter som utvecklas på bekostning av fattiga bönder i länder som Indien? 12

13 Majs utmanar matsuveräniteten för Indiens fattiga? Majs har blivit en allt mer eftertraktad gröda på marknaden. I Indien växer stödet från regeringen när det gäller odling av majs och majsproduktionen utvidgas nu i flera regioner. Ökningen är så stor att man under en period har diskuterat den i termer av en ny grön revolution i landet. Svalorna jobbar i sitt program Empowerment and Food soveregnity med odlingen av de traditionella grödorna millets (samlingsnamn för hirs och sorghum). Den ökande majsproduktionen kan bli ett problem och ett hinder för matsuveränitet för Indiens fattigaste. Med den växande produktionen av majs följer konsekvenser. Eftersom det är företagen som distribuerar genmanipulerade frön, kemikalier och bekämpningsmedel blir bönderna beroende av företagens kunskaper och produkter. Kemikalierna och bekämpningsmedlen utarmar jorden. Svalorna jobbar i programmet Empowerment and Food soveregnity tillsammans med nätverket MINI (Millets Network of India) med att främja millets. Fördelen med millets är att de bäst odlas tillsammans med andra grödor många bönder har tiotals olika grödor på samma fält. Skulle skörden av en gröda slå fel, finns det andra grödor att skörda. När majs blir dominerande och syftet är monokultur kan mångfalden inom millets reduceras. Millets med sin mångfald har länge varit en viktig del av den indiska jordbrukskulturen, men under den första gröna revolutionen blev mångfalden marginaliserad till förmån för produktion av ris och vete. Millets kan odlas i olika typer klimat, och är växtstark utan kemiska tillsättningar. Millets är också mycket näringsrik, och kan därför ge bättre hälsa för de marginaliserade bönderna. Trots dessa fördelar väljer många bönder, med brist på andra möjligheter, att odla andra grödor för den industriella sektorn i en tro på större intäkter kom det en undersökning (Situation Assesment Survey) som visade att nästan 50 procent av familjerna i jordbrukssektorn var skuldsatta. Detta motsvarar 43,4 miljoner hushåll som har tagit lån för att kunna upprätthålla sitt jordbruk. Månadsinkomsten i netto hos ett hushåll ligger i genomsnitt på lite mindre än 300 svenska kronor. Det är därför inte svårt för företag att locka över bönder till industriell produktion där man lovar bättre levnadsvillkor när det gäller inkomst, säkerhet av skörd, samt en större avkastning. Även om detta kan ge en ökning av inkomsten under en period, ger det inte samma hållbara utveckling som mångfalden av millets-grödor ger. Många förlorar genom denna övergång till industriellt jordbruk sin matsuveränitet, hälsa och näringsrik jord att bruka i framtiden. 13

14 Ett hjul som aldrig slutar snurra Att åka genom blommande bomullsfält i soluppgången och se hur det gulrosa solljuset träffar de vita bomullsknopparna är vackert. På väg i en bil genom delstaten Gujarat med huvudet fullt av frågor och tankar om världens orättvisor, inser jag att när man presenterar ett syfte, en produkt eller till och med genmodifierad bomull i det rätta ljuset, kan allt till en början verka vackert. Tanken som smyger in i mitt huvud, och inte smyger ut igen, är dock att något som räddar vissa människor, kan vara döden för andra. Exempelvis lovprisar många av bönderna i Gujarat BT Cotton (genmodifierad bomull), medan bönder i delstaterna Maharashtra, Andhra Pradesh och Karnataka tar livet av sig som en konsekvens av BT Cotton. I dagens globaliserade samhälle, där vi alla är beroende av industrier och produktion, måste vi ta ansvar. De val vi gör, har något att säga och påverkar människor vi inte vet existerar. Efter all kritik som riktats mot vissa svenska klädkedjor för exploatering av arbetskraft i så kallade fattiga länder har vi blivit mer medvetna både som konsumenter och leverantörer. Och vi är därför som konsumenter rätt nöjda när vi köper saker som är ekologiska, fair trade eller krav- stämplat. Detta är självklart bra, men varför är det då fortfarande en hel värld som skriker för sina rättigheter som människor, bönder och småskaliga producenter? Jag börjar tänka på mig själv. Hur mycket ansvar tar jag, och hur medveten är jag? Jag har ingen aning om var bomullen i min tröja kommer från. Kan det vara samma bönder som har köpt frön från Monsanto (företaget som producerar BT Cotton och som aktivisterna menar har gjort att nästan bönder har tagit livet av sig) och sitter med enorma skulder som gör att de och deras familjer lever ett mycket svårt liv utan rättigheter, som har gjort att min tröja har blivit billig? Har färgen i min tröja blivit producerad i Gujarat där kemikalier man producerar textiler med släpps ut i en flod och går rakt ner i grundvattnet och förorenar drickvattnet, dödar djuren och medför att bönderna förlorar hälften av sin skörd? Jag känner hopplöshet och att det är svårt att påverka på grund av brist på information. För vi kan väl inte leva utan att konsumera? Min illusion om ekonomisk tillväxt, som kanske aldrig har varit en särskilt stor illusion, men en accepterad bild av att tillväxt och ekonomi är essentiellt för att överleva, har krossats med förståelsen av hur orättvis och miljöskadlig mycket av produktionen är. Vi gör sönder jorden för att tjäna pengar på den. Hur länge håller pengarna och hur länge 14

15 håller jorden? Hur illa gör den illamående naturen de människor som är beroende av den och tar hand om den? Om jag går tillbaka till mig själv igen. Var kommer mjölet i kexet jag sitter och tuggar på ifrån? Kommer mjölet från bönder som har gett upp produktionen av millets, och gått över till monoodling av det vete företagen kräver? Eller är det vete som har lagrats i överfyllda lager runt om i Indien, mat de fattiga och undernärda aldrig får tillgång till? Indien har gett mig insikt, kunskap och nya tankebanor. Plötslig kommer det närmare mig, och jag inser att allt är ett hjul som snurrar och inte kan ändras utan att man tar ställning och ändrar alla ekrarna i hjulet. För att människor inte skall flytta från rurala områden till urbana, måste det ske en förbättring på landsbygden. Jag vet och är säker på att det finns många som vill göra något, och kan göra massor, men bara inte vet var vi skall börja. Vi måste börja med att lyssna på människor. Alla människor har lika mycket kunskap, bara om olika saker. Om vi kan lära oss att ta in det människor menar är bäst för dem, och inte vara så säkra på att vi vet bäst, kan vi kanske börja förstå varför människor lever i fattigdom. Och genom att förstå bitar av detta, kan vi ta ställning och kanske hitta ekrar i det stora hjulet som kan bytas ut. 15

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Foto: Ida Svedlund. Bomullsbönder i södra Indien satsar på Fairtrade

Foto: Ida Svedlund. Bomullsbönder i södra Indien satsar på Fairtrade Foto: Ida Svedlund Bomullsbönder i södra Indien satsar på Fairtrade En rapport skriven av: Ida Ahlberg, Isabell Hedling, Anders Hjort, Ida Svedlund Kursen Rättvis handel, 2010-2011 INLEDNING & FRÅGESTÄLLNINGAR

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll 1. Introduktion 3 2. Föreningens arbete 2011 - Ett år av utveckling och ekonomiska utmaningar 4 2.1 Styrelsens arbete 4 2.2 Kontor och personal 5 2.3 Nya styrdokument

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Maten, marken och morgondagen

Maten, marken och morgondagen En oberoende tidning / Nr 3. 2010 GHANAS JORDBRUK Kvinnorna höjer rösten KOSTEN KOSTAR Men vad kostar hungern? MAT OCH SOPOR Gästkrönika av Alf Hornborg RÄCKER MATEN? FUF siar om framtiden Fotograf: Jialiang

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé.

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Vi gör stor skillnad med små medel. Tänk vad vi kan göra om du satsar lite mer: Hungerprojektet är effektivt. Vi ser till att hålla

Läs mer

Bild 2 - Det internationella naturfiberåret

Bild 2 - Det internationella naturfiberåret Bild 1 - FAO FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO leder FN:s och det internationella samfundets ansträngningar att nå målet: en värld utan hunger. Organisationen verkar både i samråd med utvecklingsländer

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Det här är biståndsföreningen. Bharat Indien-Bistånd

Det här är biståndsföreningen. Bharat Indien-Bistånd Det här är biståndsföreningen Bharat Indien-Bistånd Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon. Kom och var med! Indien Indien är ett land i stark ekonomisk utveckling. Ändå finns tusen och åter tusen

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Stadga för det Europeiska gröna partiet

Stadga för det Europeiska gröna partiet Stadga för det Europeiska gröna partiet Grundläggande principer för det Europeiska Gröna Partiet Antaget vid EGP: s andra kongress Genève, 13-14 oktober 2006 Vilka vi är De europeiska Gröna står för en

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Inom området hållbarhet har KappAhl under året som gått bland annat...... varit en av initiativtagarna till SWAR, ett svenskt projekt för renare textilproduktion

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Baljväxter Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Divya Jagasia Från Indien och uppväxt i USA Baljväxter stor del av kosten i Indien Vegetarian i 18

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

KONSUMENT-FORUM Sammandrag 26 juli 2014 Uppdaterat 12 augusti Nya SUPER-BROCCOLI hotar att lura oss konsumenter

KONSUMENT-FORUM Sammandrag 26 juli 2014 Uppdaterat 12 augusti Nya SUPER-BROCCOLI hotar att lura oss konsumenter KONSUMENT-FORUM Sammandrag 26 juli 2014 Uppdaterat 12 augusti Nya SUPER-BROCCOLI hotar att lura oss konsumenter Med en massa löften om hur bra den ska vara för vår hälsa, med obevisade hälsopåståenden

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning

Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK Inledning Den gemensamma jordbrukspolitiken har under de senaste 50 åren inneburit att EU har kunnat trygga livsmedelsförsörjningen

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer