Designern Martin Bergström intervjuar det isländska fenomenet. ALLTID UPPDATERAD:

Transkript

1 Nr 5/2007 Juni Foto Inez van Lamsweerde & Vinoodh Matadin BJÖRK! Designern Martin Bergström intervjuar det isländska fenomenet. THE TOUGH ALLIANCE KÖPTA ORD: PRODUKTPLACERING I LITTERATUREN KÄR I MINGUS & SEXFEMMAN DIE HARD 4.0 ÄKTA KICKERS ASKUNGEN DANSAR BALETT BÄSTA BADMODET BITTERT? NATALIA KAZMIERSKA OM KARIN MAMMA ALLTID UPPDATERAD:

2

3

4

5

6 nu har farrutx öppnat sin nya butik på humlegårdsgatan 14 shoes and accessories farrutx.se

7

8 adidas Originals Store STOCKHOLM BRUNO, Götgatsbacken 36 Phone: Monday-Friday: 11 19, Saturday: 11 17, Sunday: 12 16

9

10 NR 5/2007 JUNI Chefredaktör och ansvarig utgivare Johan Wirfält Art Director Andreas Bergman Redaktionschef Caroline Ringskog Ferrada-Noli Modechef Agnes af Geijerstam Seniorredaktör Daniel Björk Chefredaktör, Rodeomagazine.se Roger Wilson REDAKTION Filmredaktör Mattias Dahlström Konstredaktör Natalia Kazmierska Litteraturredaktör Björn af Kleen Musikredaktör Martin Gelin Klubbredaktör Farnaz Sajadi Klubbredaktör Göteborg Ghazal Amin Klubbredaktör Malmö Jonas Grönlund Spelredaktör Thomas Wiborgh kulturbrott enligt FN Kulturdebattörer brukar mest debattera sig själva. Kanske beror detta på bristen av verkliga fiender? Hej, vi har hittat en regeringen! FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna, artikel 15, handlar om att alla har rätt till kultur. Artikel 15 brukar hamna lite i skymundan av de andra tunga artiklarna, de som tar upp rätten att delta i demokratiska val, rätten att slippa bli torterad och så vidare. Tortyr och rösträtt är dramatiska, allvarliga grejer, man spelar in thrillers i Afrika om dem eller skärskådar dem ur asylrättsligt perspektiv i Uppdrag granskning. Skulle man inte kunna göra det med kulturen också? Konventionen om mänskliga rättigheter ger bara direktiv. Den har ingen domstol, man kan aldrig fällas för att man bryter enbart mot konventionen. FN verkar utifrån tron på att människor sköter sig, och i Sverige har vi alltid varit stolta över vår ansvarskänsla. Vi brukar alltså smickra oss själva med att följa FN-konventionen. Så mycket att när vi faktiskt bryter mot den det händer ju då och då, vilket om inte annat de där reportagen i Uppdrag granskning faktiskt visar blir den initiala chocken så stor att vi nästan direkt övergår i någon sorts posttraumatisk förnekelsefas. Och så är allt snart tillbaka i den vanliga självgoda diskursen igen, där vi pratar om hur illa det är ställt i alla andra länder. Men yo, kan vi inte åtminstone leka med tanken att politikerna tog artikel 15 på lika stort allvar som resten av FN-konventionen? Det finns inget som är gratis, sa nytillträdda kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth i DN i höstas, apropå att den fria entrén till statliga museum skrotades. Resultatet av det är att ett halvår senare har Moderna museet tappat 60% av sina besökare, Historiska museet hälften och Världskulturmuseet i Göteborg runt en fjärdedel När allas rätt till kultur fick ett pris hade alla uppenbarligen inte råd att betala. Som bekant är det här inget som bekymrar den borgerliga regeringen särskilt mycket. Samtidigt som vi skriver det här sitter någon på kulturdepartementet och, med moderaternas skrift Kulturen 2.0 som underlag, formulerar ett lagförslag om hur ansvaret för biblioteken ska skjutas över på kommunerna. Biblioteken ska drivas under friare former, vilket bland annat innebär att kommunerna kan börja ta betalt för att låna ut böcker. Och plötsligt var även rätten att läsa böcker ett par steg närmare att bara gälla dem som har råd. Senaste månadens debatter på kultursidorna har bland annat handlat om ifall konst ska provocera, om bekännelselitteraturen har något existensberättigande och, förstås, om en jävla massa väskor. Man kan tycka vad man vill om detta. Men för att debatterna överhuvudtaget ska kunnas följas av fler än de närmast sörjande krävs en kunskap om kultur. Ett bra sätt att få den om man inte har tid, lust eller möjlighet att hänga några år på universitetet är genom bibliotek och museer. Det tycker både vi och FN. Vad säger Janne Josefsson? Rodeoredaktionen MEDARBETARE Martin Bergström, Fredrik Castberg, Niklas Elmér, Caroline Hainer, Naomi Itkes, Marcus Joons, Kacper Kasprzyk, Magnus Magnusson, Marcus Palmqvist, Annina Rabe, Tre dadlar ANNONSER Försäljnings- och marknadschef Johannes Wikström johannes@rodeomagazine.se Försäljnings- och marknadsansvarig, webb Tommy Cronebäck, tommy@rodeomagazine.se Säljare Gustaf Jannerfeldt gustaf@rodeomagazine.se Modeassistent Agnes Braunerhielm Vice vd Adam Nordin, adam@rodeomagazine.se Grundare Per Tegelöf och Simona Varchi I samarbete med Christopher Barnekow och Jakob Lindberg/Smith Tryck MittMedia Print Papper 52 g EXO 76 ADRESS Kaptensgatan Stockholm Telefon info@rodeomagazine.se DISTRIBUTION Ulf Stordal, ulf@varuslussen.se Rodeo kommer ut tio gånger om året, registrerad upplaga /månad. Nästa nummer är ute den 22 juni. Omslag Foto Inez van Lamsweerde & Vinoodh Matadin ISSN Det här mediet är RS-Kontrollerat Chansa inte. Annonsera i kontrollerade medier. Tidningsstatistik AB Tel Nyheter varje dag: Rodeo 10

11 Re-opening PILGRIM Flagship-Store Stockholm series: oriental model: liv tyler SOUK Drottninggatan 53 Tel:

12 BREV & M E DARB E T A R E J U N HAR DU OCKSÅ BLIVIT UPPRAGGAD AV EN KÄNDIS ELLER INTE? MAILA OSS! Rodeo Kaptensgatan Stockholm info@rodeomagazine.se Ha ha, Farnaz! Jag ville bara tacka för den sjukt roliga beskrivningen av hur ett försök att stajla med en creddad rapper oväntat kan leda till att man känner sig bortgift. Jag minns en kväll i Barcelona, jag och en vän var på Jeru the Damaja och när han slutat spela kom han fram till oss och förklarade att han och hans läskiga dj behövde sällskap. Naiv som jag var trodde jag att vi skulle hamna på nån sjysst efterfest men naturligtvis visade det sig att deras hotell lägligt nog låg vägg i vägg med stället de spelade på. Jag ignorerade deras uppenbara försök till att separera mig och min vännina på två olika rum och bankade på hos Jeru (jag hamnade naturligtvis med den mindre creddiga dj:n). Jeru fick ett utbrott, förklarade att han inte är en three-person-situationtype-of-fella och att jag skulle återgå till bondandet med hans läskiga vän. (Som en sekund innan försökt få mig att förstå att vi inte behövde ligga med varandra utan att vi bara kunde ge varandra massage, när jag tackade nej så kallade han mig fördomsfull.) Det hela slutade iallafall med att Jeru tyckte att jag var en bitch och konstaterade att om jag var svensk så ville han fucking never go to sweden in his whole life. Fast han ringde min kära vän och informerade henne om sitt rumsnummer på Lydmar sist han spelade här, så jag skrämde honom tydligen inte tillräckligt. Creddig efterfest? Tji fick vi. Karolina Det brukar vara så att de man minst anar, de man tror har bra liv, är de värsta psykfallen. Så är det nästan alltid. Historien om just denna rappare har utspelat sig med många andra av mina bekanta. Det måste vara ett heltidsjobb för människor som honom att ha dramatik med så många olika kvinnor. Mitt råd till dig är att hålla dig borta från East och stänga av mobilen nästa gång du råkar ut för en liknande situation. Det är så ovärt huvudvärken. Hälsningar,Farnaz VILL DU JOBBA PÅ RODEO? Rodeo växer så det knakar! Just nu söker vi personer till följande tjänster: SÄLJCHEF Du har stor social, kommunikativ och organisatorisk förmåga, samt erfarenhet av att leda och utveckla en säljorganisation. Flerårig erfarenhet av annonsförsäljning inom populärpress är ett krav. Arbetsuppgifterna innefattar konceptutveckling, projektledning och regelbunden kundkontakt. annina rabe är litteraturkritiker på Svenska Dagbladet. Hon har även bloggen Shampoo Rising ihop med kulturjournalisten Anna Hellsten. I det här numret av Rodeo har Annina skrivit om det fria ordet på den fria markanden (s 34). Vad tycker du om, Annina? Litteratur, mitt sommarhus, läppstift. Något speciellt läppstift? Okej, Chanels New York. marcus palmqvist är fotograf. För ett par veckor sedan åkte han till Värmdös rurala landskap där han plåtade The Tough Alliance för Rodeo (s 30). Annars är Marcus nyinflyttad i Stockholm efter åtta år i London och Paris. Förutom Rodeo fotograferar Marcus för bland annat Wallpaper, Dazed & Confused och Bon. Fotbollslag? Elfsborg! Mat? Korv! När Agnes Braunerhielm inte assisterar moderedaktör Agnes af Geijerstam med stilsidan hjälper hon männen inne på marknadsavdelningen. Nu har hon blivit scoutad av webbredaktör Roger att modeblogga på rodeomagazine.se. Agnes är den enda på Rodeo som har högskolepoäng i mode. Hon säger, efter att ha avslutat samtal med Karine på YSL: Att vara här är en starkare upplevelse än att läsa Barthes. WEBMASTER/ADMIN Vi är på jakt efter en extremt talangfull/kreativ/effektiv webmaster med ypperliga teknik- och designkunskaper. Som webbmaster ansvarar du för utveckling och administration av Rodeomagazine.se. SÄLJARE Vi söker säljare med stor kunskap och lång erfarenhet av försäljning inom mode- och popkultursfären. Du är en ambitiös, ansvarsfull och utåtriktad person med ett brinnande intresse för mode- och populärkultur. Stämmer någon av dessa beskrivningar på dig? Hör av dig omgående! jobba@rodeomagazine.se Nyheter varje dag: Rodeo 12

13 +46 (0)

14 GUN BY PHILIPPE STARCK - BLACK AND LIGHT BY MONDINO

15

16

17 Text Agnes af Geijerstam Foto Kacper Kazprzyk Nadja Sellrup är inlindad i en morgonrock, en filt och ett par skidbyxor. Det blåser friskt i rondellen vid Gustaf Adolfs torg, Stockholm, och dansarmuskler är känsliga för kyla. Hon har precis kommit hem från Madrid, efter fem år av modern dans vid Compania Nacional de Danza lockade tåspetsskorna igen. Kungliga baletten på Operan i Stockholm sätter upp Cendrillon, en vuxenversion av Askungen, och Nadja dansar rollen som den goda fen. Under överdragskläderna bär hon sin kostym. Minimal, nästan osynlig, och bilarna som kör förbi vinglar betänkligt mellan filmarkeringarna. Dräkterna i föreställningen är ritade av den franske kostymören och scenografen Jérôme Kaplan, som sedan 1985 skapat scenkläder till dansare. Ett jobb som inte är helt enkelt. Rörelsefrihet är grundläggande, och kläderna får varken dölja för mycket eller för lite. I Cendrillon har den klassiska baletten hottats upp, koreografen Christophe Maillot blandar in modern dans och tar bitvis av dansarna tåspetsskorna, vilket också syns på kostymerna. Några nickningar åt tyllkjolar i form av avskalade ståltrådskonstruktioner och en hel del metalltrikåer. Men sammantaget mer futurism än kulturkonservatism. Genom åren har dansvärlden ofta vänt sig till modedesigner snarare än teaterkostymörer, gärna med resultat så långt borta från balettskor och pimpinetta ballerinor det går. Coco Chanel, Hubert de Givenchy, Marc Jacobs, Jean Paul Gaultier och Rei Kawakubo är bara några i raden som ritat kläder åt danskompanier. Och vem skulle inte vilja se sina plagg på människor vars kroppar är kapabla att uttrycka så mycket, som har en fullständig kontroll över sina rörelser? En visningsmodell kan gå. En dansare kan dansa. Kungliga balettens Cendrillon har premiär på Operan den 30 maj. REKOMM ENDERAT J U N 17 Rodeo

18 UNDER NÄSTA MÅNAD gör en ny Yves Saint Laurentkollektion entré. Edition 24, som den kallas, består av basplagg och accessoarer nödvändiga för en YSL-kvinna. Modehusets huvudkollektion kommer alltid att ligga till grund för Edition 24:s utformning, däremot blir prisnivån en aning lägre än normalt i YSL-sammanhang. Med det menas att t-shirts börjar på 2000 kronor. Basplaggen hoppade just upp ett par steg på Maslovtrappan. SPANSKE SKODESIGNERN José Campins gör skor för bland annat Prada och Jil Sander, men har även drivit egna märket Farrutx i 25 år. Farrutx har haft en butik i Stockholm i ett par år och har just flyttat till större lokaler på Humlegårdsgatan 14. Nytt för säsongen är stilrena plånböcker och väskor samt Farrutx Sport, lediga skor som hämtade från Campins baleariska hemstränder på Mallorca. ALLDELES NYLIGEN fick Sverige en ny modefototidskrift, Swarta. Tolv fotografer med bildkonstbakgrund har tolkat modefotografi, resultatet blev en hel del dokumentära snapshots och annat avståndstagande från den glassigare sortens modebilder. Mycket svenskt fotografi existerar bakom låsta dörrar. Vi vill lyfta fram det, kanske göra Swarta till ett språng mot de större tidningarna. Vi är ute efter ett personligt uttryck, säger Jesper Ulvelius, en av Swartas tre upphovsmän. Swarta går snart att köpa på Konst-ig i Stockholm, Press-stop och på Konsthallen i Göteborg. napoleons morgonrock Lite längre fram i Rodeo kan du läsa om hur Björk tycker att mode måste få ha humor. Hon menar att det brukar vara tabu inom modevärlden, och det kan man ju hålla med om. Delvis i alla fall. Någon som däremot alltid inkluderat en massa crazyhumor i sina kläder är fransmannen Jean Charles de Castelbajac, som tidigare i våras fick carte blanche att skapa en stor retrospektiv utställning på Musée Galliera i Paris. Där ryms nu underbara mängder 80-talistisk popkultur/postmodernism, ett kuriosakabinett med Napoleons morgonrock och tillräckligt många seriefigurer, leksaker och neonfärger för att göra nästan vem som helst glad (de värsta minimalisterna kan eventuellt få nervös hicka). Diskussionerna om huruvida Boombox i London var den första klubben där kidsen klär ut sig när de festar, eller om de bara har snott allt från underjorden må gå heta ursprunget kan ändå spåras till en 58-åring med förkärlek för stickade tröjor med nallebjörnar. Agnes af Geijerstam Jean Charles de Castelbajacutställningen pågår till 29 juli på Musée Galliera, 10 avenue Pierre 1er de Serbie, Paris. akalla vs bergshamra Alla är orrar Linda Leopold Ingen Hoodsfred Midi, Maxi & Efti Sigge Eklund 40-talistchilenare Securitasrånet Teddy Goitom Ingen 90-TALSSLANG MODEMÄNNISKA LOKAL HIPSTER GRINGOEVENT POPIKONER FÖRFATTAR- AMBITIONER ETNICITET KÄNDA BROTT RICHEINVENTARIE ANTAL GÅNGER RODEOS AD VARIT DÄR Han fick raptus Naomi Itkes Kocky Nada, bara 13 min från city! Titiyo Gunnar Ardelius Dubbelt medborgarskap Bordellhärvan Luciano Leiva Ingen älskling: kenneth peacock tynan Varje gång någon frågar mig varför jag skriver om musik istället för att göra den själv svarar jag samma sak. För att jag föredrar Ken Tynan framför Ken Welsh. Som kritiker förkroppsligade Ken Tynan yrkets eviga slitning mellan devot beundran och kallsinnig cynism. Vid 23-års ålder hade han blivit nära vän med några av sina största idoler: Orson Welles, Noel Coward och Laurence Olivier. Han dyrkade dem, satt med i kyrkan när deras barn döptes och smickrade dem att skriva förorden till sina böcker. För att sekunderna senare med berått mod förolämpa dem i sina recensioner och texter. Det fanns en spänning mellan hans beundran för stjärnor och hans marxism som Tynans vän, Guardians teaterkritiker Michael Billington, uttryckte det vid utkomsten av hans dagböcker häromåret. När Ken Tynan gick bort i lungemfysem, den 26 juli 1980, hade han ägnat de sista åren av sitt liv åt att gräva ner sig i ett evighetsprojekt om den amerikanske stumfilmsskådespelerskan Louise Brooks. På begravningen läste hans bäste vän, författaren Christopher Isherwood, högt ur ett utdrag från en av Kens texter. Joan Didion och hennes make John Gregory Dunne arrangerade ceremonin. Det är omvittnat svårt att göra åsikter rättvisa i ord, men Kens texter, just som hans liv, bubblade av självförakt, excentriskt skarpsinne och bitter, urbrittisk humor. Han var så fantastisk när han tyckte att det inte spelade någon roll vad han tyckte om. Niklas Elmér The Diaries of Ken Tynan kan beställas på i var dj:s ficka När Serato, ett program som något förenklat gör att du kan spela mp3:or via vinylskivor, dök upp för ett par år sedan genomgick dj-cirkusen en smärre revolution. Många dj:s inom hiphopen och dansmusiken föredrar fortfarande att spela från vinyl. Från att ha varit begränsade till skivorna de orkade bära med sig till ett gig hade de nu plötsligt tillgång till all musik som rymdes på en hårddisk. Men den yngre dj-generationen, de som började spela efter säg 2002, har aldrig varit beroende av vinyl utan gått direkt till hembrända cd-skivor. Nu är deras Serato här. Pacemaker är en mp3-spelare med inbyggd crossfader och pitch control utvecklad av det lilla stockholmsföretaget Tonium. Sedan de första bilderna av Pacemaker dök upp på prylbloggar för ett par veckor sedan har gadgetmissbrukare och dj:s räknat ner dagarna till releasen någon gång i oktober. Pacemaker är nämligen knappt så stor som en Sony PSP och rymmer 120 GB musik (det motsvarar fyraminuters-låtar i bra ljudkvalitet, för er som tänker på sånt). Hej då cd-skivan, hej då cd-spelaren, hej då mixern. Agnes Braunerhielm Nyheter varje dag: Rodeo 18

19 STOCKHOLM GÖTEBORG OSLO HELSINGFORS

20 sex säljer N U J U N Mingus och 6ex5emmans Kär i en kickers är sommarens låt. Text Caroline Ringskog Ferrada-Noli Foto Tre dadlar På tanthaket Sturekatten sitter Mingus Price, känd som en fjärdedel av Fattaru, tillsammans med idrottsläraren och baskettränaren Roine Borgstrand-Tälth, sex fot och fem tum lång och känd som 6ex5emman. De flinar och det med all rätt, Mingus och 6ex5emman har gjort låten Kär i en kickers. En tolkning av T-Pains billboardfemma I m in Luv (With a Stripper), som bara några veckor efter att den släppts som mp3:a och älskats sönder av bloggosfär och populärpressen lever ett nytt liv som coverfenomen (bland annat har P3-profilen Hanna Fahl spelat in Kär i en hipster). Kär i en kickers läääär bli sommarplågan. Och hur kan man inte älska en låt som kärleksfullt minns hur ögonbryn noppades bort, hur 16-åriga killar luktade Fahrenheit och hur våra skejtarbrorsor hade minicalls. Lyckliga är vi som vi fått återuppleva vårt eget årtionde mellan raderna i Kär i en kickers. Vi som föddes i början av 80-talet har blivit 90-talsnostalgiker, säger Mingus och flinar igen. Det känns som om svensk hip hop går mot mer festliga tider, mer som hip hop låter i USA nu för tiden? MINGUS: Mmm, vår grej har varit att det ska vara underhållande. Att ens kompisar ska kunna säga fan, vad bra den här var och inte bara Ah, tack fan, vad deppig jag blev nu. Både Sexfemman och Fattaru verkar vara influerade av sydstadsrap? Attitydsmässigt påminner det om Lil Wayne. MINGUS: Han är ju den bästa rapparen just nu. Han och Clipse. De säger samma saker som alla andra, men med söderslang. Eller på ett smart och roligt sätt, med bra rader. ROINE: För mig har sydstatsgrejen betytt jättemycket. Mike Jones Still tippin är fortfarande den bästa sydstatslåt jag hört. Har den svenska hip hop-scenen slutligen släppt sitt äkthetskomplex? MINGUS: Det där var ett milleniesyndrom. Det är lite det vi reagerade mot när vi började, alla rappare som var stora i slutet av 90-talet var sura och allvarliga. Jag fattar inte hur deras musik kunde bli hits över huvudtaget, den var ju bara tråkig. ROINE: Jag är inte äkta. Eller, jag jobbar som idrottslärare på en skola och basketlärare på Fryshuset för då kan jag betala hyran, det är väl äkta. Sen vill jag ju göra en karriär, folk skulle lacka om jag började säga dryga saker, prata om skjutvapen och så. Du måste vara värsta idolen på Fryshuset nu? ROINE: He he, man träffar så mycket kids. Är alla tjejer kära i dig nu? ROINE: He he. Ja det är sjukt. Och nu har jag ettor på gymnasiet också... MINGUS: Alltså, det där med att vara äkta ingen skulle tro på oss om vi försökte vara äkta på det sättet rappare är i USA. Om vi gjorde en låt som handlade om att döda en snubbe och sno hans tjej skulle vi få spö direkt. Och vi har inga livvakter eller ett gäng. När vi är på turné åker vi runt fyra i en gammal bil. Så det är en praktisk fråga? MINGUS: Ha ha, vi är inte såna bara. Jag växte ju upp på Söder, vi har aldrig varit ghetto. Men har ni varit kära i kickers då? MINGUS: Nej, jag gillade vanliga tjejer. Där jag bodde fanns bara det. Roine: Det är liksom en hyllning till den tiden, med minicalls och butterfly-knivar Texten är helt underbar, ni har tagit tillvara på humorn från originalet. Där sjunger T-Pain when you give me lapdance it s like we are on our first date... MINGUS: Folk verkar inte inse att amerikansk hip hop handlar så mycket om humor. Lyssnar man på 50 Cent måste man fatta att han är en komiker, han skämtar med hela den där gangstergrejen. Man ska le när man lyssnar på 50. I er text är det också killen som är tönten. Det är rätt antimacho att bli skraj när tjejen försöker sno en stereo. MINGUS: Det var ju meningen att jag skulle framstå som tönten för att kickersarna skulle verka tuffa. Det är som ni ger alla som var fjortisar 1994 ett existensberättigande de inte hade då. Kommer ni ut som feminister? MINGUS: Ha ha. Vi bor i Sverige, vi är jämställda killar. Trevligt. ROINE: Ja, faktiskt. Din skiva som kommer snart heter Sex säljer. Det gör det alltså? ROINE: Det är en del av min stil. Det är humor. Jag gör en sådan sydstatsrappen, fast taget till Sverige. Jag säger raka enkla grejer och försöker hitta häftiga ord för dem i svenskan. Som ordet sex? ROINE: Ja, sex, whisky och kaffe. Sånt som svenskarna gillar. Är det för lite ass i svensk rap? Roine: Jag skulle aldrig göra en sådan sexlåt själv. Om vi vore så snuskiga som de kan vara i USA skulle det bara låta äckligt. MINGUS: Man måste verkligen göra det på rätt sätt, så det inte blir osmakligt. Det finns säkert folk som gör det ute i landet nånstans, där kanske de klarar det. Men det känns väl lika ofräscht när folk på landet sitter och rappar om snuskigt sex? MINGUS: Inte på landet, ute i landet. I Malmö eller Göteborg, kanske. Roine: Ja, det har nog med röst och dialekt att göra. Om man säger de här grejerna på hård stockholmsdialekt kan det bli fel. Skånska kanske? MINGUS: Ja, skånska är lite mjukare och en del tjejer tycker ju skånska är sexigt. Ska Fattaru börja göra r n b nu? MINGUS: Nej. Det var kul att sjunga på samma sätt som T-pain gjorde, men rappare ska nog hålla sig till att rappa. R n b är bra ibland, men kan också vara det mest själlösa som finns. Man har bara satt dit en snygg svart människa istället för Britney Spears. Om man tycker 90-tals-hip hop och real hip hop saknar distans, då ska man inte ens prata om r n bstjärnor. De är de ultimata sexsymbolerna. Men grejen med sexsymboler är att de inte kan ha någon självdistans. Så ni försöker inte bli sexsymboler nu? MINGUS: Nja Jag tror inte folk blir så imponerade av sexsymboler i Sverige. Det tror jag, det är ju delvis därför folk gillar er låt. Den är långsammare och sexigare än vad svensk hip hop brukar vara. MINGUS: Svensk hip hop är jävligt osexig, så det är ju soft om någon tycker det. Kär i en kickers kanske kan hjälpa någons sexliv kanske. Kär i en kickers spelas överallt, hela tiden. 6ex5emmans album är producerat av Mackan och Stuffe från Fattaru och kommer snart. Nyheter varje dag: Rodeo 20

21 TT är en gnistrande frisk blond lager med en lättsam ton av sommaräng. Doften har tydlig humlekaraktär och inslag av fläktande sädesfält. Ett öl som gör sig strålande såväl som sällskapsdryck som till god mat från hela världen. Hoppas att vi ses. Alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor.

22 FÖR DEM SOM GILLAR urbant mode har Adidas Originals en speciell kollektion på gång. Den heter Black & White och är, precis som namnet antyder, i svart, vitt eller båda färgerna. Kommer i slutet av sommaren med allt från Adicolor low-skon i läder och fakereptil till den klassiska 83-C-jackan som motorcykelpimpats i skinn. NK HAR TAPPAT lite på modeområdet de senaste åren, men återhämtningen verkar vara i full gång. I augusti lanserar de klassiska varuhusen i Stockholm och Göteborg en ny sorts höstkampanj, bestående av fina prylar producerade enkom för NK. Rodebjer gör unika klänningar, Acne Jeans är med, David & Martin, Pour och resten av den svenska modegräddan bidrar också. Fem till 20 exemplar per designer ska fördelas mellan de två städernas varuhus. SÖDERS MESTA MELLANRUM Zinkensdamm är tydligen platsen som gäller i Stockholm just nu. Nitty Gritty och dess avknoppningar har lagt beslag på Krukmakargatan, och nu blir det mode också på Brännkyrkagatan. Göteborgsbaserade Julian Red har just öppnat konceptbutik på nummer 73, nu kan man alltså köpa alla märkets jeans och kläder på ett och samma ställe. DET ÄR MYCKET sex den här våren. Visst efterfrågas, annat inte. Det mesta inte. Frågan Vad är det för fel på människor?! infinner sig snarare än Äntligen!. Det är svårt att göra sex till något annat än vad det är ett sätt att sälja lösnummer. Men detta stämmer inte in på alla: senast i skörden av sexuttolkare är Liv Strömquist som gjort en sexroman i serieform med det subtila namnet Drift. Ambitionen är queer och den kvinnliga blicken är temat: Jag objektifierar Dig! Gott så. purple will reign! Av alla kändisar som skaffar sig egna parfymer måste nog Prince vara den mest klockrena. Det började med den mystiska websidan 3121perfume. com, som med fraktaler och snygga brudar (i den för svenskar någon komprometterade färgkombinationen lila och gult) utlovar något stort till 7 juli Purple will reign. Sedan följde diskussioner på diverse parfymforum, många misstänkte att det hela var en bluff. Någon vecka senare bekräftade dock branschtidningen Womens Wear Daily att det faktiskt är sant Prince gör alltså en parfym. Enligt förhandsinfon ska den dofta vita blommor som gardenia, jasmin och tuberos och säljas till förmån för sju olika välgörenhetsorganisationer. Varför den inte heter Purple Rain är det däremot ingen som vet. Agnes af Geijerstam N U J U N varannan bögarnas Några av Sveriges smartaste och roligaste män Stefan Ingvarsson, Tomas Hemstad, Petter Wallenberg och Rodeos egna Daniel Björk och Roger Wilson ger i mitten av juni ut debattboken Bögjävlar. Där skriver och pratar de om hur bögsverige ska bli smartare och roligare. Vi bjuder på ett utdrag! ( Pugga betyder alltså bög om nån undrar, det är Roger Wilsons favoritord.) STEFAN: Varför har vi inga muskelpuggor i Sverige? I alla andra länder verkar det vara fullt av dem. DANIEL: Precis. Vad hände med att gaykulturen är som McDonald s? Jag tror att den viktigaste orsaken till att det inte finns några muskelpuggor här är att det inte drogas så mycket i Sverige. TOMAS: Ja, det fanns fl er muskelbögar för några år sen när hela ecstasygrejen var större. Nu har de fl ytt utomlands eller slutat gå ut. STEFAN: Kommer ni ihåg Billypojkarna? DANIEL: Jag kommer bara ihåg att de anordnade SM i bögbyst. ROGER: Miss Pectoral. PETTER: Miss Pekoral. ROGER: Men skulle någon av er vilja vara en muskelpugga, egentligen? Pros and cons. DANIEL: Nej. Mitt huvud är för litet. STEFAN: Jag skulle aldrig bli tagen på allvar som kulturnörd om jag hade muskler. DANIEL: Muskler är inte mode. TOMAS: Nej, det är helt cepe när festen är slut. Jag skulle gärna ha en massa muskler, men muskelpuggor har nästan aldrig något bakom musklerna. ROGER: Vad skulle vara fördelarna då? PETTER: Man får ligga mer. DANIEL: Men man får bara knulla med delfinbögar. ROGER: Skulle det inte vara lite som att vara brud och ha stora bröst, ungefär? PETTER: Det stämmer helt tjejer med stora pattar är inte så fashionable, men de får knulla mer. ROGER: Är inte muskelbögarna också en reaktion på den politiska kampen? Typ, nu har vi allt, nu festar vi! Bögjävlar (Atlas förlag) kommer den 15 juni. sandra backlund prisad i frankrike I sydfranska Hyères hålls varje år en festival där det tävlas i mode och fotografi. Modemänniskor och annat löst folk åker dit och dricker vin i trädgården utanför villan som evenemanget hålls i, nöjda med att ha semester förklädd till jobb. Sen finns förstås de som inte riktigt har semester: de deltagande designerna. Bland tidigare vinnare hittas Viktor & Rolf, Gasarpd Yurkievich och Henrik Vibskov. En namnkunnig jury ledd av Christian Lacroix delade i år ut förstapriset åt ingen mindre än Sandra Backlund. Nu är hon både en massa kontakter och euro rikare. Det var hemskt med jurymötet, Top model liksom, de satt på rad och så fick man stå framför och sälja in sin kollektion. Men uppenbarligen lyckades jag lura några. Jag blev helt chockad när jag vann, och hade verkligen inte föreställt mig hur uppmärksammat det här blir i Frankrike och Italien. Jag är nedringd och det har tusen nya mail varje gång jag kollar med erbjudanden, förslag och förfrågningar om intervjuer. Kollektionen Backlund vann med heter The Ink Blot Test och var logiskt nog inspirerad av hennes egna versioner av det klassiska Rorschachtestet, där man associerar utifrån abstrakta klumpar på ett papper. Bilderna påminner om hur jag arbetar, det är något väldigt slumpartat som blir komplext. En man som jobbade med tävlingen berättade att en konstnär som hade bott i villan hade varit gift med den som hittade på hela testmetoden. Han bara du kanske sover i hans rum nu, ha ha. Mer Sandra Backlund snart: i slutet av sommaren kommer de stickade kragar hon gjort på beställning av chefsdesignern Marc Jacobs för Louis Vuittons höstkollektion. Agnes af Geijerstam / Nyheter varje dag: Rodeo 22

23

24 olyphantmannen När Timothy Olyphant drar på sig terroristkostymen för att spela Bruce Willis fiende i Die Hard 4.0 vilar ärkeskurken Hans Grubers skugga över honom. Text Caroline Hainer När den brittiske teaterskådisen Alan Rickman 1988 filmdebuterade som Bruce Willis antagonist i Die Hard, praktiskt taget omdefinierade han den klassiska actionskurken. Där Willis polis John McClane är en cynisk, trött och lite sluskig hjälte i smutsig brynja är ex-terroristen Hans Gruber som tar en hel skyskrapa som gisslan elegant och har hyfs. Våldsam och slug, ja, men samtidigt väluppfostrad, nästan gentlemannaaktig och framför allt med en cynism som ofta övergår i ofrivillig komik när något inte blir exakt som Hans planerat. Grovjobbet lämnar han till andra, man vill ju inte smutsa ned sin Savile Row-kostym. Alan Rickmans skurk var inte bara en mästare på att leverera torra repliker. Han stod också för en av actionhistoriens snyggaste dödsscener. Jag kommer aldrig glömma hur han förvånat slowmotion-famlar medan han ramlar ner från skyskrapan i Los Angeles downtown, på 80-talets trickfilmade vis. Allt det här vet Timothy Olyphant mycket väl. Det är nämligen han som spelar skurken som utmanar John McClane i kommande Die Hard 4.0. Hans Gruber is the one, fråga vem som helst. He is the one, säger Timothy Olyphant. Det går inte en dag utan att jag tänker på honom, varje morgon när jag stiger upp finns Alan Rickman i mitt huvud. Olyphant är kanske mest känd för dem som följt westernserien Deadwood, där han spelar rakryggade sheriffen Seth Bullock. Men i sommar axlar han alltså Grubers mantel och blir terroristen Greg. Min rollfigur går från ganska till väldigt ond. Han jobbade för den amerikanska regeringen men fick sin karriär förstörd, så nu är han ute efter hämnd. Och av hämndlystnad blir man elak. Die Hard 4.0 utlovar givetvis explosioner, man mot man-strid och tuffa oneliners. Allt annat vore vansinne. Men till skillnad från tidigare filmer så kommer hotet i digital form denna gång. Greg tänker nämligen slå ut hela USA:s datanätverk. Det innebär att landets infrastruktur ligger illa till. Självklart ringer man John McClane, polisen av den gamla skolan, som denna gång försetts med en ung sidekick (Justin Long). McClane kan mycket, men ett datageni är han inte. En hel del saker exploderar alltså på vägen. Kan du berätta något om Bruce Willis som vi inte redan vet? Sorry tjejen, men det kan jag inte. Och jag vill inte heller. Men alla vet ju hur han är, en schysst kille som gillar att skoja hela tiden. Jag är ett stort fan. Som sportfantast pratar Olyphant varje vardagsmorgon sport på radiostationen Indie i Los Angeles (David Lynch läser väderrapporterna). Ibland hämtar han referat direkt ur morgontidningen, ibland berättar han om sin brors senaste golfrunda. Jag har tagit en paus nu, men kommer att börja igen snart, så fort jag vilat upp mig lite. Jag gillar regelbundenheten i det. Jag läser sportsidorna i tidningen hela tiden och sedan pratar jag om det i radio. Det är trevligt. Slutligen måste jag fråga, och jag menar detta i all vänlighet, men ditt efternamn... vad är grejen med det? Ha ha. Tja, det är väl ett sånt där skumt namn bara. Min pappa sa att folk kommer lägga det på minnet vare sig du vill eller inte, och så har det varit. Det är skotskt, men mer än så vet jag inte. Förutom Natt det tydligen låter lite skumt i vissas öron. Die Hard 4.0 har premiär 27 juni. Kolla in för att följa utvecklingen i Timothy Olyphants radiokarriär. U J U N Nyheter varje dag: Rodeo 24