H ankeiten. Svenska handelshögskolans studentkår. Let s party like a hankeit!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "H ankeiten. Svenska handelshögskolans studentkår. Let s party like a hankeit!"

Transkript

1 04/2010 H ankeiten Svenska handelshögskolans studentkår Let s party like a hankeit!

2 CHEFREDAKTÖR Isabell Mattsson REDAKTÖRER Carolina Hammarén Henrik Arlander FOTOGRAFER Max Edin Benedict Landtman LAYOUT Maria Sandberg Sara Brännäs ÖVRIGA MEDVERKANDE Mikko Toukkari Richard Varis Daniel Pasternack Emil Korhonen Clarissa Salonen Jesper Rönnlund Jan Lassas Jean-Paul le Doux ANSVARIG UTGIVARE Svenska handelshögskolans studentkår INNEHÅLL 14 Tema Festa som en hankeit Sanduddsgatan 7 A, II vån HELSINGFORS UPPLAGA 2150 TRYCKERI PAGROUP PÄRMFOTO Max Edin Bilden är tagen i Teatteris klubb. Klockan kommer från Karvonen Ur & Guld, kläderna från Schoffa Ledare Styrelsens hälsning SHS En tillbakablick SEFEs hälsning Kolumn: Näringsliv Kristina samlade 10 miljoner åt Hanken Inledande Utisfest VIP i Helsingfors Gasquen - en oförglömlig upplevelse? Vinsällskapet presenterar Gin SSHV: 30 år av vi-anda Kolumn: Kårminnet Is the Finnish educational system efficient? A Dutch in Finland 2 Hankeiten 04/2010

3 Det handlar om balans! TEXT Isabell Mattsson FOTO Max Edin Ett välkänt talesätt säger att katten har nio liv, men visste du att också människan har fler än ett? Åtminstone kan jag räkna upp flera olika: tonårsliv, singelliv, arbetsliv, familjeliv, pensionärsliv och förstås någonstans där emellan studieliv med allt vad det innebär. I detta nummer har vi valt att titta närmare på olika fester som hankeiter upplever även om vissa situationer är förunnade en ganska liten grupp. Att festa och leva ut under studietiden är något som hankeiter är kända för och får lära sig redan under gulishösten. Att festa med andra studerande, framför allt genom att vara aktiv inom kår, förening, nation, kör eller något hemligt sällskap utgör en god bas för framtida kontakter i arbetslivet och ger vänner för livet. Om man dessutom, vid sidan om allt festande, gör något nyttigt såsom att sitta i en styrelse, ge ut en tidning eller ordna fester och evenemang får man erfarenheter som man definitivt behöver senare. Personligen tror jag dessutom att det är bättre att vara berusad, göra galenskaper och dumheter medan man är ung och okänd istället för att sen i medelåldern skämma ut sig på arbetsresa i Rumänien och då tvingas avgå från sina arbetsuppgifter, förlora sitt anseende och kanske alla möjligheter att avancera eller ens få vettiga arbetsuppgifter därefter. MEN. Det finns en baksida. Hur roligt det än är och hur många människor du än lär känna under festerna måste varningsklockorna börja ringa i något skede. När du festar tre till fyra gånger i veckan, missar alla tenter på grund av krabbis och lever på skräpmat bör du tänka till: hur länge planerar du att fortsätta med detta? Efter fyra och ett halvt år inom studentkåren med perioder av galet festande har jag sett mig själv gå upp tio kilo, nätt och jämt nå gränsen för studiestöd och känna hur kroppen förfaller på grund av för lite motion och för mycket alkohol och dålig mat. Det goda med att leva lite dåligt en tid är att studiemotivationen som kommer efteråt är otrolig och kurserna avläggs i rasande fart. Att vara en toppstuderande som tar ut ekonombrevet vid 21 års ålder och går direkt in i arbetslivet är imponerande, men själv anser jag att det finns så mycket annat som också borde upplevas det finns helt enkelt många andra liv som borde levas. Studielivet hör hit, men det gäller att hålla balans så att det inte tar upp alltför mycket av livsenergin - den ska räcka till annat också. Lev alla dina liv med måtta så tror jag att du får ut det mesta av dem alla. Till alla gulisar vill jag nu säga samma sak som jag sade på introduktionsdagen: var kåraktiv och planera dina studier efter din övriga livssituation. Låt det ta de sju år det kanske kräver, men se till att du gör det smidigt för dig genom att göra saker i RÄTT ORDNING. Se till att få igenom grundkurserna nu det första året så blir det så mycket lättare att hålla balansen i framtiden! Med tro på de goda liven, Isabell Mattsson LEDARE 3 Hankeiten 04/2010 3

4 4 Hankeiten 04/2010

5 Studielivet en investering i din framtid TEXT Mikko Toukkari FOTO Max Edin Vi har alla stått där, på tröskeln till Hanken och studielivet ivriga att steget in i studielivets virvel. En fartfylld gulishöst, ett oförglömligt utbyte och ett antal mer eller mindre intressanta kurser senare är vi klara för att ta oss vidare i livet. Den brinnande frågan är: vad har vi lärt oss? I en större kontext är studietiden mer än studier som utmynnar i en examen studietiden är i högsta grad en möjlighet för att utveckla sig själv; skapa kontakter, lära det sociala och se världen. Dessa två företeelser studier och personlig utveckling borde i högsta grad ses som två varandra kompletterande fenomen. Här kommer jag att lyfta fram ett exempel bland flera, nämligen studentkårsverksamheten. För tillfället presenteras en videoserie på Shsweb där före detta studentkårsaktiva berättar om sin studietid och om den nytta studentkårsverksamheten gett dem med tanke på framtiden. I dagsdato har bland annat Philip Aminoff (kårordförande ) och Mikael Frisk (styrelsen på 1980-talet) tagit scenen. Hankeitens tidigare chefredaktör (2000), nuvarande europarlamentariker, Carl Calle Haglund är på kommande, likaså Henrik Andersin (näringslivsansvarig i styrelsen på 1980-talet). Vilken är den gemensamma nämnaren? om studentkåren och Hanken är en genuin vilja att aktivt ta an nya utmaningar under studietiden. Det behöver inte vara studentkårsaktivitet: det kan vara ett givande arbete, studier utomlands eller en hobby som ger en sådan kompetens, erfarenhet och kunskap som ingen lärobok i finansiell teori eller marknadsföring kan erbjuda. Paradoxalt nog kan djupdimensionerna i studielivet inte fångas av någon teori eller formel. Livet utanför Maxen och biblioteket kombinerat med studier är den egentliga investeringen i framtiden. För att citera Philip Aminoff: För att få full nytta av studierna på Hanken lönar det sig att vara studentkårsaktiv det väsentliga i citatet är ordet aktiv. Studietiden är något att verkligen ta vara av, för den kommer endast en gång. Att ett berikande och mångfasetterat studieliv per automatik är något som förlänger studierna är något att ta i med. Det gäller att inte vara i den situationen om 20 år att man ser tillbaka och ångrar att något blev ogjort tiden är nu. Avslutningsvis ett kort budskap: Se till att studietiden blir ett färgrant kapitel i ditt liv. Bollen är i dina händer. STYRELSENS HÄLSNING Den gemensamma nämnaren vid sidan Kårföretag Kårsponsorer 5 Hankeiten 04/2010 5

6 THIS WAS 2010 Sammanställd av styrelsen och redaktionen. FOTO Studentkårens arkiv SHS får nya informationskanaler Demonstration för avgiftsfri utbildning 21.4 I februari öppnades shstweet Öppet brev/förfrågan till SSI I hopp om att få STBL frivilligt Problematiken kring marknadsföringsinstitutionen Under året har många marknadsföringsstuderande klagat över strängare krav för att få ta kurser och skriva avhandlingar i marknadsföring. Styrelsen har upprepade gånger tagit upp ärendet med högskolan. 6 Hankeiten 04/2010

7 KPMG-salens ansiktslyft Surfresa Case tävlingen ordnades på våren 21 april. det var studentkårens andra casetävling och detta skall bli en årlig händelse för Näringlivsutskottet. ny inspektor, ny gensek Tom Berglund tog över inspektorsposten efter Eva Liljeblom. Studentkårens nya generalsekreterare blev Ellen Kivikari. förnyandet av Shsweb De nya sidorna publiceras under våren 7 Hankeiten 04/2010 7

8 8 Hankeiten 04/2010

9 Då var det dags igen TEXT Richard Varis SEFEs kontaktperson vid SHS Om det är något som känns långt borta och kanske till och med en gnutta irrelevant mitt i höstvädret, så är det högst antagligen sommaren och sommarjobb. Men det är nästintill ett tråkigt faktum, att det är redan nu man bör sätta sig ner och börja söka jobb för den kommande sommaren. Speciellt om man är på jakt efter ett något bättre sommarjobb. Och lite bättre sommarjobb är väl vad alla Hankeiter söker efter? Under tidigare år så har artiklar och information som har med sökandet av sommarjobb funnits tillgängligt väldigt sent, och i många fall så sent som i maj månad. Detta är kanske inte direkt i linje med den verklighet som vi studerande lever i. Det är nu och inte då som vi skall börja engagera oss i det som vi skall sysselsätta oss med under sommaren SEFE erbjuder dig en hel del redskap och hjälpmedel för ditt sökande av sommarjobb eller fast anställning när dina studier är avklarade. Det ligger i ditt intresse att bland annat veta vad du kan begära i lön. Det ligger även i ditt intresse att veta vilka rättigheter och skyldigheter du har som anställd, och vilka rättigheter och skyldigheter din arbetsgivare har gentemot dig. Och framför allt så ligger det i ditt intresse att synas och bli den som blir kallad till intervju och anställs. Kylterit.net är nyckeln till allt detta. Sidan innehåller information om såväl lönerekommendationer som tips och råd om hur du skall forma din CV, och hur du förbereder dig för en intervju. Lönerekommendationerna på webbsidan är för år 2010, men kommer inom kort att uppdateras till rekommendationer för år Men, även om du skulle ha frågor som inte direkt besvaras av den information som går att finna på webbsidan, så kan du alltid vara i direkt kontakt med SEFEs rådgivare inom det område som berör dig. Har du exempelvis frågor rörande ditt blivande arbetsavtal, så kan du kontakta SEFEs jurister per telefon ( , vardagar 08:30-13:00). Om dina frågor rör lönerekommendationer så kan du även i dessa frågor kontakta SEFE per telefon ( ). Och det kanske skall understrykas att dessa tjänster är gratis för dig som medlem i SEFE. Sådär, ge er nu ut i jakten på ett sommarjobb för den kommande sommaren! KVARTALSRAPPORTERING ORSAK ELLER VERKAN? TEXT Daniel Pasternack Människor diskuterar ofta hur onödig och skadlig kvartalsrapportering är och hur vi på grund av kvartalsekonomin lever i en företagsvärld som präglas av kortsiktighet och osäkerhet. Även prominenta forskare inom ekonomi har föreslagit att man borde slopa kvartalsrapporter och gå tillbaka till dagarna då tålmodiga ägare tänkte långsiktigt och agerade ostörda av små svängningar. Men är det kvartalsrapporteringen som orsakar den negativa osäkerhet som upplevs av arbetstagarna? Kan snarare information vara ett problem? Jag är säker på att långsiktiga ägare i välskötta familjebolag har lika bra, om inte bättre, information om ekonomisk utveckling i sitt bolag på kvartalsnivå och antagligen även på vecko- eller dagsnivå även om denna information inte är publik. Trots detta verkar de agera mycket långsiktigare och ha större tålamod med svängningar i ekonomin. Mera information har en positiv effekt och minskar på antalet beslut som måste göras på grund av rädsla som egentligen bottnar sig i osäkerhet. Osäkerhet om hur världen ser ut för att kunna skapa tillförlitliga prognoser om olika utfall och deras sannolikheter. Vi kan inte räkna riskerna rätt. Det verkar alltså inte vara fel på rapporteringen. Är det då skillnader i ägarnas attityder och moral som förklarar det negativa i kvartalsekonomin? Antagligen inte. Det finns inget skäl att tro att en grupp ägare skulle ha avvikande målsättningar och betydligt högre moral än en annan. Det finns inte heller skäl att tro att inhemska ägare skulle skilja sig på denna punkt från utländska ägare. Däremot finns det en stor skillnad mellan att ha en stor del av sin förmögenhet bunden till ett bolag och att äga små delar av företag - eventuellt i olika delar av världen. Det finns också en stor skillnad mellan bolag som agerar på en lokal, relativt stabil marknad och bolag som utsätts för konstant krävande global konkurrens. Om man har alla ägg i en korg vaktar man korgen noggrant och tar också säkert mindre risker. Var beslutet att öppna kapitalmarknaden för obegränsat utländskt ägande 1992 fel? Kunde vi ha undvikit kvartalsekonomin genom att inte öppna portarna? Svaret ligger säkert i den välfärdsökning vi sett i Finland under de senaste årtiondena. Denna ökning har drivits av många saker som kännetecknar Finland: ett gott utbildningssystem, hög arbetsmoral, låg korruption och ett fungerande rättssamhälle för att nämna några. Men vi kan inte glömma den effekt en fungerande kapitalmarknad har för våra företag. Utländskt ägande och en öppnare och friare kapitalmarknad har sänkt kapitalkostnaden för bolagen och därmed gjort många projekt som inte tidigare fick finansiering möjliga. Finlands största framgångar har kommit inom sektorer som kräver fokusering och deltagande på en internationell marknad. Det ställer speciella krav på företagen och företagsledningen och snabba men behövliga beslut om nedskärningar och ändringar i strategi tas inte gärna emot av arbetstagarna eller publiken. Men tyvärr är det andra alternativet inte bättre. Personligen hoppas jag att informationen hjälper om vi vet att snabba förändringar är en del av kostnaden vi betalar för välfärden, har vi kanske lättare att acceptera detta och anpassa oss själva och vårt samhälle för en framtid av konstanta och krävande förändringar. KOLUMN 9 Hankeiten 04/2010 9

10 Fakta Hankens fundraising Mål: 10 miljoner euro och 1000 donatorer Inkomna donationer hittills: nästan 12,5 miljoner och strax över 500 donatorer Kampanjkommittémedlemmar: Björn Wahlroos (ordförande), Magnus Bargum, Kaj-Gustaf Bergh, Berndt Brunow, Ilkka Brotherus, Alexander Ehrnrooth, Björn Hartman, Erik Hartwall, Satu Huber, Ole Johansson, Eva Liljeblom, Mikael Lilius, Sixten Nyman, Catharina Stackelberg, Henry Wiklund. Styrgruppsmedlemmar: Eva Liljeblom (ordförande), Ingmar Björkman, Christina Dalhblom, Christian Grönroos, Johan Knif, Camilla Sågbom. Fundraisingkampanjen HANKEN 100 samlar in medel för att ytterligare stärka Hankens position som internationell högskola. Avkastningen av de insamlade medlen används bl.a. för internationell rekrytering av lärare och forskare och för studerandestipendier. Icke-öronmärkta donationer till Hankens Grundfond multipliceras av staten med 3,5. Öronmärkta donationer till Utvecklingsfonden kvalificerar inte för statlig matchning, men ger donatorn möjlighet att avgöra hur de donerade medlen används. Alla summor välkomnas, men om man vill avdra donationen i beskattningen måste den vara minst 850 euro och högst euro. Kampanjen pågår till slutet av 2011, statens matchning pågår till och skatteavdragsrätten är i kraft till slutet av Kristina Pentti-von Walzel, Kampanjdirektör Utbildning: Ekonomie magister (företagande) från Hanken 2002, politices kandidat (socialpsykologi) från Helsingfors universitet 2007 Tidigare arbetsplatser: Utrikesministeriet, enheten för Mellanöstern och Nordafrika; olika traineeprogram Kåraktivitet: Redaktör, redaktionssekreterare samt chefredaktör för Hankeiten. 10 Hankeiten 04/2010

11 10 miljoner euro till Hanken Mission succeeded! PORTRÄTTET TEXT Isabell Mattsson FOTO Benedict Landtman uppgift är att samla in 10 miljoner euro. Du har tre år Din på dig. Börja NU! Hur skulle du reagera om en sådan uppgift mitt i allt damp ner på ditt skrivbord? Helt lätt låter det inte, men Kristina Pentti-von Walzel tog saken med ro när hon hösten 2008 inledde arbetet som kampanjdirektör för Hankens fundraisingkampanj HANKEN 100. Vi har talat med henne om hur man övertalar människor att ge pengar till ett litet universitet som Hanken. Hade du några förväntningar på vad arbetet som kampanjdirektör skulle innebära? Delvis nog. Hanken hade med hjälp av konsulter gjort ett grundligt förarbete om hur en fundraisingkampanj kunde se ut, det fanns en sorts manual att gå efter, även om den gav mest riktlinjer. Hanken började med att systematiskt bygga upp sitt alumnnnätverk, och sedan inleddes fundraisingkampanjen HANKEN 100 i samband med högskolans 100-årsjubileum som råkade sammanfalla med universitetsreformen, i och med vilken staten gick in för att multiplicera donationer till universiteten med 3,5. På grund av detta hade jag vissa förväntningar, men annars tyckte jag att det skulle bli jätteroligt i och med att man i ett projekt av denna typ har möjlighet att bygga upp något från början och skapa något tillsammans med och för andra människor. Visste du från början att målet skulle vara 10 miljoner euro? Nej. Det fanns olika tankar om vad målet skulle vara men det var klart att summan skulle slås fast först när kampanjen startar. Det har aldrig egentligen varit en fastspikad summa utan kanske snarare en hypotes, så att det skulle finnas utrymme att uppnå eller överskrida det. Fokus skulle inte ligga på hur mycket man samlar in, utan på att få människor engagerade. Du kände aldrig att det skulle bli en övermäktig uppgift? Inte egentligen. Genom studien som gjordes innan kampanjen hade man tagit fram en ungefärlig siffra på vad Hanken kunde tänkas samlas in. Vad man gjorde var att intervjua potentiella donatorer; både alumner och personer som företräder stiftelser och bolag. Det var alldeles klart från början att Hanken har ett starkt stöd från alumni och det är också det stödet som varit styrkan i fundraisingkampanjen. Nu när målet överskridits kan man fråga sig om det från början borde ha varit ännu högre, men Kristina vill inte att det nu ställs upp ett nytt mål: Man måste komma ihåg att tio miljoner är mycket pengar att samla in för en liten högskola. Åbo Akademi och många andra universitet, som är mycket större än Hanken, har målsättningar på samma nivå. Kristina säger att ett allmänt orosmoln i början var att det nya Aalto-universitetet skulle sopa banan och få mest donerade medel: Men, de flesta företag har nog insett vikten av att inte dumpa allt på exempelvis Aalto utan istället understöda olika universitet runtom i Finland. Det har nog funnits en tanke om att sprida ut potten lite och inte fokusera på ett universitet. Vad i kampanjarbetet har varit svårast för dig personligen? Att ringa upp människor och be om pengar eller donationer på rätt sätt på ett trevligt sätt som ingen blir sårad av men samtidigt är drivet. Att man inte kryper in med hatten i handen. Överlag finns det ingen fundraising-kultur i Finland; åker man till USA eller England finns det hundra år av fundraising-traditioner och det förväntas att du ger tillbaka till din gamla skola också tio, tjugo år efter att du slutat. I Finland har vi inte detta. Kristina berättar att hon förvånar sig över att paralleller dras mellan fundraising och tiggande: Universitetsfundraising handlar om att du ber en människa delta i någonting som skapar ett bättre samhälle och ger Finland helt 11 Hankeiten 04/

12 nya förutsättningar för att skapa konkurrenskraftig arbetskraft och forskning. Samtidigt måste man i något skede ställa frågan Kan du tänka dig att delta i kampanjen? och det är nog det mest utmanande. Men, jag har inte bett om pengar per telefon av en enda person, för det tycker jag att man inte kan göra. Jag har varit på närmare 200 möten sedan jag började i augusti Fanns det något som du inte hade förväntat dig att skulle vara svårt men som sedan visade sig vara det? Kanske helt enkelt att kommunicera vad kampanjen är. Vi har använt oss av Hankens alumnbrev och reklamkampanjer, vi har skickat brev, haft olika evenemang, deltagit i alumndagen och varit med på en massa olika tillfällen men ändå finns det en hel del feluppfattningar om kampanjen. Skatteavdraget, som börjar från 850 euro, är ett exempel, då det föranlett en uppfattning om att Hanken inte tar emot donationer under 850 euro. Jag tänkte, delvis felaktigt, att om man skriver ut någonting så är det klart att människor genast uppfattar saken, och då menar jag inte att det är fel på mottagaren, utan på oss som skickar iväg meddelandet. Detta gäller också internt inom huset: om jag nu skulle göra något annorlunda skulle det vara att lägga ner ännu mer tid att verkligen involvera alla som jobbar på Hanken så att de känner att de förstår vad fundraisingen är och vart pengarna går. Enligt Kristina har kommunikationen ändå förenklats av att Hanken har en story som kan förmedlas: Vi är en hundra år gammal handelshögskola, vi är Finlands enda självständiga handelshögskola, vi har svenskspråkigheten som styrka och de som blir färdiga härifrån är kända i näringslivet som duktiga ekonomer, som kan fungera internationellt och ofta talar fler än ett eller två språk. Jag tror att Hanken i större grad än de flesta inom ramen för fundraising har dragit nytta av att kunna vara sig själv och inte en del av en större helhet. Har du haft någon dålig upplevelse hittills i dit jobb som du vill berätta om? Nej. Jag har haft förmånen att ha ett jättetrevligt jobb och kan inte säga att jag skulle ha haft någon obehaglig upplevelse överhuvudtaget, varken inom eller utanför Hanken. Vilken har varit din bästa upplevelse då? Det var förstås en fin sak när den första donationen kom in, från Louise och Göran Ehrnrooth Stiftelse. Det var en generös donation på euro, men lika viktigt var att det var en familjestiftelse med historiska band till Hanken många av den familjens medlemmar är alumner. Det syntes att det fanns en vilja att stöda. Förstås var höstens stora donation på 2,5 miljoner euro från Familjen Erling-Perssons Stiftelse också en stor sak vi nådde och överskred vår målsättning nästan ett och ett halvt år innan kampanjen skulle ta slut. En annan fin upplevelse var när det började komma in många små donationer, när vi konkret märkte att alumnerna faktiskt vill delta. Det har varit fint att se hur minimedborgaraktivism, att man uppmanar sina bekanta att också delta, lett till att vi ökat antalet donatorer. Kristina berättar att hon haft mycket stöd av sina kollegor i kampanjarbetet. Hon är en del av Hankens team för externa relationer och har jobbat mycket med fundraisingens externa kampanjkommittén. Hur har ansvaret fördelats mellan dig och kampanjkommittén? Kampanjkommittén har många viktiga uppgifter, men medlemmarna fungerar framför allt som ansikten för kampanjen och som dörröppnare, dvs. de har kunnat åstadkomma möten som kanske inte alltid skulle ha blivit av. De har varit ett bollplank och stöd, men sen har de även genomfört många av de stora donationerna. Jag måste säga att det har varit en aktiv grupp och jag är tacksam för de alumner som har ställt upp i den många av dem är ju sådana människor som till vardags har mycket annat att göra. Kristina säger att kampanjordförande Nalle Wahlroos har varit en enorm tillgång i fundraisingkampanjen: Han har verkligen engagerat sig och lagt ner tid. Till exempel har vi nu gjort videoutskick, där Nalle ger en personlig hälsning och tackar dem som donerat och ber de som ännu inte donerat att delta i kampanjen. Bara det att han satt tid på detta är värdefullt och Hanken skulle inte ha kunnat ha en bättre kampanjordförande både i termer av engagemang och person. Nalle är exceptionell i det, att han haft framgång både i näringslivet och det akademiska (som bl.a. professor på Hanken, red.anm.) Har det då känts som att han står i ljuset och du är bakom scenen och jobbar? Nej, inte alls! Alla universitet har säkert sin egen approach, men på Hanken har det varit ett samarbete mellan externa och interna aktörer, och jag har inte ens tänkt på saken på det sättet. Det har fungerat jättebra som det nu är upplagt. Jag tycker att jag någon gång läst i Kauppalehti att du listats som en av Finlands mest inflytelserika kvinnor. Minns jag rätt? Jo Jag följer inte med så hemskt mycket men nog finns det väl någon typ av sådana listor. Jag är aktiv inom en del bolag, stiftelser och föreningar, Har det hjälpt dig eller haft betydelse i fundraisingen? Det har det alldeles säkert haft. Ett kriterium för att kunna fundraisa är någon form av nätverk att utgå ifrån. Man kan inte underdriva vikten av nätverk och det är en av sakerna Hanken är speciellt bra på. Kristina inledde arbetet med Hankens fundraising-kampanj i augusti 2008 och arbetar åtminstone hela Vad tror du att du själv kommer att bära med dig från det här arbetet som kommer att vara till nytta i framtiden? Jag har lärt mig jättemycket, dels av att jobba på Hanken men också av fundraising-uppgifterna. En framträdande sak är tålamod framför allt lite större gåvor kan vara ganska långdragna projekt. Fundraising är, som våra konsulter Brakeley Limited säger, pengar i övermorgon. En annan sak är nätverket. En förmån med det här arbetet är att jag efter 200 möten har kommit i kontakt med många intressanta människor. Utöver detta har jag lärt mig uppskatta och respektera Hanken och de människor som jobbar här på ett annat sätt än under studietiden. Fundraising-kampanjen fortsätter till och med sista juni Hur mycket räknar ni med att ännu få in tills dess? Skulle statens matchning ha fortsatt som det var tänkt tidigare [statens matchning skulle endast gälla donationer som inkommer före årsskiftet , men tidsfristen förlängdes med sex månader, red. anm.] skulle vi förmodligen ha sett en stor donationspik just nu i månadsskiftet när människor får skatteåterbäring. För Hanken känns det som att alltför lite tid är kvar, men för alumner kan det kännas att de har många dagar på sig ännu. Det att det kom sex månader till ser vi som en möjlighet att öka antalet donatorer. Vi har nu strax över 500 donatorer, men målet är Hankeiten 04/2010

13 Från Hanken till en expertorganisation Hos PwC jobbar flera Hanken alumnin med mångsidiga internationella arbetsuppgifter inom revision, skatteplanering samt konsultering. Här träffar du Mikaela Hjelt, Associate, Treasury Assurance Services. Alla hankeiter tillönskas en fridfull jul och ett lyckligt nytt år 2011! På Hanken studerade jag finansiell ekonomi som huvudämne och som biämnen redovisning och handelsrätt. Studierna på Hanken gav mig ett analytiskt tankesätt som är en grundförutsättning i mitt arbete och det jag studerade har tillsammans med PwC s omfattande interna utbildningsprogram även gett mig en stadig grund att stå på i samband med kunduppdrag inom revision, IFRS, granskning av olika finansieringsinstrument samt bolags- och skatterätt. Förutom en utbildning gav studietiden mig också ett brett kontaktnätverk. Redan efter en kort tid i arbetslivet har jag insett hur värdefullt detta är och det lönar sig att tänka på att en stor del av dem man studerar med kommer man även att träffa i olika sammanhang i arbetslivet. Det jag tycker bäst om i mitt jobb är att jag varje dag lär mig nya saker och kan utveckla mig själv, samt att ansvaret jag får ökar i en passlig takt. Arbetstiderna är även flexibla: då när det är mindre jobb har man möjlighet att vara ledig, vilket dock också betyder att vi jobbar intensivt då det behövs. Vi förenklar saker: vårt marknadsföringsnamn förkortas kort och konsist till välkända PwC. Vi ingår i det globala nätverket PwC som är världens största nätverk inom revision, skatte- och affärsrådgivning. Vi delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 151 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. I PwC Finland arbetar över 700 personer. Våra kunder varierar från enskilda privata personer till enmansbolag till börsbolag. 13 Hankeiten 04/

14 ATT FESTA SOM EN Inledande TEXT Henrik Arlander FOTO Privata, ShsWebs bildarkiv Början på dagen är inte den bästa när jag vaknar på morgonen av dagen då Inledande festen äger rum. Jag ligger i sängen med mina jeans ännu på och samlar minnesbilder från gårdagen. Tanken på att gå på inledande festen på kvällen känns inte särskilt lockande. Men det man lovat att göra, gör man också, så som varje man i Finland vet. Som tur gör pizza och Jaffa mirakel, och snart är jag färdig att förbereda mig för kvällen. På bussen på väg till staden träffar jag ett par andra hankeiter, och festandan börjar öka. Att köa in till större fester på Casa är en unik upplevelse. I folkmassan som har särdrag av både en festivalpublik och Battle Royalefilmerna känner man hur atmosfären konkretiserar sig i omgivningen. I början, när kön är lös och människorna inte har någon brådska kan man tala med vem som helst: alla är vänner med varandra. När man börjar närma sig dörren tar djungelns lagar över och att kämpa för sin plats blir en livsbetingelse. Om man inte kan hålla sina armbågar uppe kan det hända att toalettresan som man har väntat på i över en timme skjuts upp långt i framtiden. Sista minuterna före man slipper in behöver man inte använda sina fötter för att stå: grupptrycket tar hand om saken. När jag äntligen kommer in är allt som vanligt. Jag lämnar rocken till narikkan och sticker upp. Mängden människor i trapporna är alltid överraskande men egentligen lätt att förstå: det är den enda platsen där man kan prata med normal röst. Men, de flesta kommer inte till Casa för att prata. Dansgolvet fylls stadigt när såväl gamla som nya danslåtar lockar mera och mera människor. Festatmosfären börjar öka och människorna glömmer sakta men säkert bort atmosfären i kön. Alla är vänner igen. Ibland måste man få lite frisk luft genom filtret. Migrationen mellan tobaksplatsen och dansgolvet är en av de ritualer som man måste bli van vid. Tobaksplatsen är vanligtvis helt proppfull med människor, så det lönar sig att välja rätt stund och rätt sällskap. Eller bara sluta röka. Det är dock oftast i rökrutan man hittar de mest intressanta diskussionerna, och om man vill bli filosofisk, är det här det rätta stället. Så är det på Inledande också. Ingen orkar dansa hela natten, så det är jättebra att Legenda också är öppet. Där nere är festandan åtminstone lika hög som uppe, men på ett helt annat sätt. När man går nerför trapporna förändras klubbandan till pubanda, och discolåtar förändras till snapsvisor. Det är där man känner sig hemma. Där sitter jag också största delen av kvällen. Tiden gick åter snabbt, och fast Casa inte stänger tidigt är allt över allt för tidigt. Ögonvittnen har kunnat placera mig i taxikön på södra järnvägsgatan. Nästa morgon vaknar jag upp i min säng med jeansen på. Tack, Casa! 14 Hankeiten 04/2010

15 HANKEIT TEXT Henrik Arlander FOTO Isabell Mattsson Utisfest TEXT Henrik Arlander FOTO Isabell Mattsson You are a bit early. Vi har glömt att Welcome! anmäla att vi faktiskt är på väg till denna utisfest, och vår värd, Jean-Paul, tar emot oss lite överraskad. Vi får veta att festen egentligen börjar först om en timme informationen skickades per e-post, men de visste ju inte att vi var på väg. Detta ger nog oss möjlighet att ställa frågor medan Paul gör allt färdigt: batong med getost och honung eller röd pesto. Tänk att vi skulle någonsin se en manlig festvärd laga någonting sådant i Finland! Vi lär oss att det bor tre killar i denna lägenhet, varav vilka två tänker ta del i festen. Kitchen Party tycks vara en term som har en viss betydelse för utisarna. Paul förklarar att köket brukar vara det enda stället var man ryms att hänga i utislägenheterna. Förutom köket innehåller lägenheterna egentligen bara toaletten och killarnas egna rum. Efter någon tid börjar gästerna komma in och vi träffar de andra utisarna. Vi får höra att denna fest är ovanligt liten Paul bor i Gårdsbacka, och det tar nästan en halv timme för de flesta utisar att komma hit. Nästan tjugo människor är ändå på plats. Det är lätt att se att utisarna är en tät grupp; alla känner varandra, man kramas och börjar genast tala med varandra. Diskussionskretsarna bryts snabbt och flytande, alla har ärenden till varandra. Vi börjar känna oss som äkta finnar: hur kommer man med i en diskussion? Inte känner jag någon här. Pinsamt. Bella har en kamera med, jag har inte ens det. Festen började först vid tiotiden, men atmosfären ökar snabbt. Fast vi håller oss nyktra, blir det lättare att intervjua människor när de har fått lite alkohol i sig. Vi lär oss att medan utisarna inte har format en enorm mängd par med varandra, tycks flera av dem ha någonting på gång med sina tutorer. Shh! Vid tolvtiden börjar människorna så småningom bli färdiga att flytta sig till baren, och vi lämnar lägenheten lite före utisarna. Vart far utisarna då? Huuma... Or maybe Tiger? Casa s not open tonight, I guess. But I love Casa! Alla med! Även de som just flyttat in och inte vill delta i festen 15 Hankeiten 04/

16 ATT FESTA SOM EN VIP i Helsingfors var, hur, när, vem? TEXT & FOTO Isabell Mattsson 16 Hankeiten 04/2010

17 HANKEIT Det är en myt bland Soc&Kom:are, teknologer och andra studerande att ALLA hankeiter festar på pappas kreditkort, klär sig i Burberry och seglar runt med Swan 105:an hela sommaren. Men, vi kan inte låta bli att ändå späda på fördomarna i samband med vårt festtema: om man har pengar (åtminstone för en kväll) och vill festa som en kung, var i Helsingfors gör man då det? I Stockholm finns Stureplan där de rika, kända och välklädda möts för att vaska champagne och visa upp de senaste märkeskläderna. Stureplan är ett fenomen utan like i Finland, dels för att det inte existerar samma kändiskultur här och dels för att det saknas en plats var high-end klubbar koncentrerats på en geografiskt begränsad yta. För att försöka hitta Helsingfors motsvarighet till Stureplan har Hankeiten träffat en person som är van att röra sig i VIP-lounger och kändisfester i stan. Eftersom personen vill vara anonym använder vi synonymen Gusi i texten. Brunnshus och Humlegård VIP-konceptet, eller stamkundskonceptet, i Helsingfors innebär flera saker. Dels betyder det inbjudningar till lanserings- eller premiärfester och taxi väntande utanför baren när du vill fara hem, men först och främst handlar det om att inte behöva köa. På vissa ställen betyder VIP att man får gå förbi kön med en avec, medan andra tillåter att man tar med sig fler vänner. Om jag har ett större gäng med mig brukar jag ringa före, av artighets skull, säger Gusi. Helsingfors utbud på VIP-lounger, privata avdelningar och mer exklusiva barer är ganska begränsat och ställena är utspridda. Gusi jämför Teatteri med Café Opera eller Sturecompagniet, ser Kämps lobbybar som en klassiker och Brunnshuset som en gamling som från och till varit VIP-ställe. Sen har flera av Sedus ställen, exempelvis Tiger, Onnela och Birdland, avskilda lounger och detsamma gäller Circus. Humlegården är för tillfället populär bland hankeiter och Mekka har levt upp igen, men sen finns det också små, trendiga ställen runt om i stan såsom Lungi på Högbergsgatan och det typiskt finlandssvenska La Torrefazione. Idén med VIP-lounger eller privata avdelningar är att erbjuda de viktigaste kunderna kändisar, stammisar och storspenderare bättre service. På vissa ställen kan bord bokas eller fås på plats och bartendern känner ofta till vad du tycker om att dricka. Uppför dig väl och bli ihågkommen Vår nyfikenhet är väckt: vad ska man egentligen göra för att bli VIP i Helsingfors? Det finns tre typer av kunder: den första typen utgörs av dem som konsumerar utan att bry sig om prislappen. Den andra typen är de som rör sig mycket ut och leder festen, det vill säga känner många och drar med sig mycket folk. Till slut har vi kändisarna. Gusi anser sig själv vara en blandning av typ A och B. Ett tips på vägen till VIP är att se till att göra sig känd bland personalen: Jag har alltid gett dricks som tack för god service. Dörrmän och bartenders har ett gott minne, och om man har gott uppförande och lämnar lite extra blir man definitivt ihågkommen. Man kanske inte tror det, men krogarnas chefer följer noga med vem som rör sig på stället, vem som hämtar mycket kunder och så vidare. Bartenders och dörrmän kan också ge rekommendationer om vem som får saker att löpa smidigt. Vad är det för människor som är VIP? Delvis är det personer som vill festa i lugn och ro, utom offentlighetens ögon. Därför får foton inte ens tas för privat bruk på många ställen och folk respekterar detta. Jag har själv suttit bredvid rallyförare och ishockeyspelare egentligen helt normala människor. Är finlandssvenskar välrepresenterade på de exklusivare ställena? En lördag på Teatteri är kanske 20 till 25 % finlandssvenskar. Överlag hörs sällan klagomål på svenskt tal inne på de här krogarna. Efter en tid som VIP lär man enligt Gusi känna kretsen och antalet inbjudningar till produktlanseringar och liknande tenderar att öka. Att vara VIP är dock inte alltid en dans på rosor. För det första måste man vara beredd på att alltid vara kvar tills baren stänger: Om du tar med dig ett gäng vänner in bär du också ansvar för dem. Visst kan man ju ha spelöga ibland och låta någon vara kvar på tu man hand, men man ska inte förvänta sig att kunna gå hem när man vill. Ett annat problem är halvbekanta som ringer i värsta rusningen vid midnatt och vill bli hämtade från kön: Jag hjälper gärna vänner och bekanta, och halvbekanta också om någon har födelsedag eller liknande, men det känns osakligt när personer som inte annars hör av sig ringer bara för att få komma förbi kön. I Sverige handlar det om image Den finska mentaliteten skiljer sig ganska stort från beteendet på Stureplan. Runt svampen* handlar allt om image och utseende om du inte finns på listan för kvällen måste du bli utvald av dörrvakten eller nattklubbschefen för att ens få komma in oavsett om du festat loss i champagne på samma ställe de föregående tre kvällarna. Folk är uppklädda till tänderna och champagneflaskorna beställs in en efter en. Det är faktiskt lite sad. Folk har inte roligt på riktigt; de beställer in champagne bara för att glänsa och tävla med bordet intill. Du kan mitt i allt ha fem glas champagne framför dig, som blir avslagna och varma sen lämnar man klubben utan att ha druckit upp. Det är idiotiskt och bortkastat, I Finland har vi ett genuint festande, vi gör det för att ha roligt. Visst beställs det champagne också här, men vi njuter av drycken. Svenskarna är i grunden mer medvetna om image. I Finland dricks allt som beställs, det är inte ett sätt att visa att man har pengar. Vi är mer down to earth i vårt festande. * = en betongpelare med tak format som en svamp, med telefonautomater vid foten, som finns på Stureplan. 17 Hankeiten 04/

18 ATT FESTA SOM EN Nu ska vi ut och Gasqua! TEXT Zillismonstret Jag vaknar till ljudet av en röst som förklarar att vi anländer till Helsingfors om 20 minuter. Jag öppnar sakta mina ögon och märker att jag de facto ligger i en hytt ombord på en Sverigebåt. Det är kvavt, halvdunkelt och luktar gammal sprit. Mitt huvud är en bomb, men jag förmår höja det lite och titta omkring mig: från hytterna ovanför hänger det armar och ben, ett hav av kläder, sprit och täcken täcker hyttens golv och bredvid mig ligger en människa som jag aldrig sett förr. Mitt hår är strävt som en sopborste och smaken jag har i munnen är inte av denna världen. Jag vet att jag fyra dagar tidigare inledde en resa tillsammans med trettio andra hankeiter mot Stockholm men vad har hänt sedan dess? Jag låter huvudet falla tillbaka på kudden. Det dunkar och snurrar! Sakta börjar minnesbilder en efter en dyka upp. Vi träffas alla på kåren tidigt på dagen och far i god tid till hamnen för att verkligen försäkra oss om att ingen missar båten. Vi har väntat på den här dagen hela året: Casa Nostras och styrelsens deltagande i Gas- quen, Handels-studenternas upptagning av nya studenter i deras studentkår, är en tra- dition som pågått i årtionden och histori- erna som berättas från festerna är otroliga. Ombord på båten är det först race genom tax-free butiken som gäller. Därefter tågar vi alla in till buffén, där vi hankeiter miss- tas för en kör då vi högt och glatt sjunger snapssånger till maten. Redan här börjar det vingla eftersom det är viktigt att hinna dricka så mycket som möjligt medan öloch vinkranarna ännu är öppna. Efter den fantastiska buffén chillar vi i hytterna en stund, men börjar så småningom göra oss redo för kvällens höjdpunkt: maskerad! Kostymerna är häpnadsväckande och roliga, men valet av dräkter uppskattas inte alltid i båtkorridorerna. Det är inte helt koscher att en påve och kardinal drar en skolpojke i koppel Natten går härefter vidare med dans, dimma och hångel - för vissa tillåtet men för andra mer tvivelaktigt. Frukost på båten intas i Jesus-kostym då ett par kaniner intagit hytten. Vissa skulle hellre dö än att försöka ta sig av båten och till hotellet, men efter lite Lonkku ser livet ljusare ut. Efter incheckning är det dödsångest i hotellrummet som gäller. På fredagskvällen är det dags för fest i Handelshögskolans källare, där studentkåren har sina kår- och festlokaler. Tackdekorationerna små söta mjukisdjur rivs hastigt ner av oss: perfekta att skära upp och använda som zillishattar! Svenskarna går med näsan i vädret och armbågarna utåt, så för att få lite andrum bär det av mot Stureplan. Ska det stekas, så ska det stekas och pappas kreditkort används mer än flitigt under natten. På vägen hem ska hamburgare intas med våld, men McDonalds bredvid Handels duger inte. Istället tas det taxi till en Burger King 100 meter från hotellet. Som tur är låter vi taxin vänta medan vi beställer så att vi kan åka bil också den sista biten hem. 18 Hankeiten 04/2010

19 HANKEIT Vaknar nästa morgon med hamburgaren i ansiktet och mår pyton. Detta beror inte bara på mängden champagne som insöps kvällen före utan även ångest och bävan inför nästa samtal med farsgubben. Hotellpersonalen är rasande på grund av upprepade vaktbesök under natten, hål i taket och nedrivna lampor, och någon har skrämt en städerska genom att sova naken i korridoren med ett hjärta rakat på bröstet. Efter en Lonkku mås det bättre och ångesten ersätts med spänning inför resans höjdpunkt: på kvällen är det äntligen Gasque! I smoking och aftonklänning drar gänget hankeiter åter iväg mot Handelshögskolan på Sveavägen. I den stora festsalen väntar några hundra festsugna svenska enokar och enuckor (=gulisar) på att äntligen bli fullvärdiga Handels-studenter. Folk är antingen redan fulla eller tål inte sprit: redan före förrätten dukats ut har det första bordet gått av på mitten på grund av vilt dansande på borden. Sitsen är kaotisk: ingen leder sången, folk springer ut och in och musik skvalar på högsta volym. Rektorn tågar argt ut efter huvudrätten då frugan fått rödvin över hela aftonstassen. Takdekorationerna ramlar ner mitt i sitsen, svenskarna är inte så duktiga på inredning Den galna middagen slutar så småningom. På vägen mot källaren där efterfesten äger rum fimpar någon i en målning värd 2 miljoner kr, lyckligtvis är det Handels egna studenter och inte vi hankeiter som inte kan bete sig. Kvällen går fort på dansgolvet. Det nästa jag vet är att jag vaknar i PU:s (programutskottets) illaluktande rum med kukar ritade i pannan och fula ord skrivna över armarna. Jag hittar en t-shirt och huppare som jag tar som troféer. Nu kan zillisen börja! Alla hankeiter och några handels-studerande har dykt upp för denna frukostfest, söndag morgon. Zillisgästerna kommer in genom fönstren och vi hankeiter drar igång de sånger som lett till löpsedlar som Sexskandal på Handels!. Nakendans och gurkkastning står på programmet, båda utförda av oss finnar som inte är så pryda Det hör till att man ska stjäla skyltar från varandra. Förra året inleddes arbetet med att skruva bort en skylt, och efter att ha lösgjort de två sista skruvarna kan vi stoltsera med nya troféer! Skylten glömdes dock efter zillisen, som tur kunde vi vända taxin för att hämta den. Kostymväskan blir ovanligt tung och släpar efter ägaren på ett misstänkt sätt i Viking-terminalens landgång. PU:iterna som kommer med tillbaka mot Helsingfors vill också stjäla skyltar och passar på 20 sekunder efter avfärd från hamnen. Resultatet blir fyllecellen resten av resan. Bästa passagerare, vi har anlänt till Helsingfors. Jag vaknar upp i verkligheten igen. Kliar mig i huvudet och längtar efter en tandborste. Undersöker av vilket kön personen bredvid mig är. Den här resan kunde eventuellt vara ett minne för livet problemet är bara att jag inte vet vad som faktiskt är minnen och vad som är dröm eller påhitt. Jag hittar en vattenflaska och några chips på golvet. Efter intag glider jag åter in barmhärtig sömn utan huvudvärk, illamående och ångest. 19 Hankeiten 04/

20 Gin från proletariatet till finsmakarna TEXT Emil Korhonen FOTO istockphoto.com/pjohnson1 En person som inte bryr sig om vilken gin hans Gin & Tonic är gjord på är alkoholiserad konstaterade Jussi Lähde nyligen i en Aamulehti. Ginen har gått igenom en intressant historia för att nå den ställning som självklar aperitif samt förfestdryck den även bland hankeiter idag har. Ginen utvecklades ur Genevern som kom till England från Holland Under 1600-talets början ökade produktionen kraftigt. Ginproduktionen, som då skedde närmast i hemmaförhållanden i badkar, oroade politikerna i den mån att den förbjöds Inte överraskande var effekten av förbudet det motsatta och 1751 fanns redan ca licensierade utskänkningsställen som följd av den nya lagen som tvingade försäljningen endast till licensierade ställen. Ginen hade slagit igenom! Det brittiska imperiets frammarsch gjorde sedan ginen världsberömd tillsammans med lyckad marknadsföring som betonade ginen som den perfekta drycken att blanda drinkar av. I Malaysien användes Gin dessutom som medicin mot Malaria. Engelsmännen hade tidigare botat bland annat gallsten och gikt med gin. För att öka effekten mot Malaria tillsattes kitin och vips var drinken Gin Tonic född! Denna fullträff följdes av introduceringen av den kontinuerliga destillationspannan (Coffey still) och dels började tillverkarna buteljera sina produkter på 1890-talet vilket naturligtvis ökade hemmakonsumtionen. Senare bytte flaskorna färg från grön till genomskinliga och olika designflaskor. Vinlusen något senare ökade efterfrågan för spritdestillat som inte var gjorda på vindruva vilket till exempel konjaken, brandyn, och grappan var. Senare spred sig ginen via de illegala jazzklubbarna under förbudstiden där den enligt tidens anda användes som huvudingrediens i olika drinkar. Det sägs att bland annat Cosmopolitan då gjordes på gin medan man nuförtiden använder vodka (i kombination med cointreau, tranbärssaft och lime förstås). Framställning Huvudingredienserna i gin är majs och säd. Som bas används en hårt destillerad, neutral finsprit med ca 96 % alkoholhalt. Den viktigaste smakmässiga skillnaden mellan brittisk gin och genevern är att ginen är torrare och elegantare medan genevern är fylligare och mera komplex i smaken. Gemensamt för dessa är att enbär är den viktigaste enskilda smaksättaren efter destillationsprocessen. Vanligtvis används ofta koriander i kryddblandningen men även typiskt ett tiotal andra kryddor som lakritsrot, apelsinskal, bittermandel, kanel, violrot, och ingefära. Antalet kryddor är dock inte det viktiga utan kvaliteten av dem. Vilken gintyp man prefererar är naturligtvis individuell. Vissa uppskattar den något 20 Hankeiten 04/2010

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

HANKEN EN ÖVERSIKT INTERNATIONELLT FOKUS INSTITUTIONER. Grundad i Helsingfors Campus i Vasa från Kandidat- och magisterstuderande 2300

HANKEN EN ÖVERSIKT INTERNATIONELLT FOKUS INSTITUTIONER. Grundad i Helsingfors Campus i Vasa från Kandidat- och magisterstuderande 2300 HANKEN EN ÖVERSIKT Grundad i Helsingfors 1909 Campus i Vasa från 1980 Kandidat- och magisterstuderande 2300 Forskarstuderande 160 Undervisande och forskande personal 130 Partneruniversitet 105 Alumner

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Prepkurs. En informationsbroschyr om SSHV:s prepkurs

Prepkurs. En informationsbroschyr om SSHV:s prepkurs Prepkurs En informationsbroschyr om SSHV:s prepkurs prepkursnötte? Nötte - vad är det? Läs detta infoblad så får du veta! prepkursansvarig Lär känna SSHV:s prepkursansvariga! Välkommen till SSHV:s prepkurs

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

UGGLEPOSTEN 2010:4 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL

UGGLEPOSTEN 2010:4 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL UGGLEPOSTEN 2010:4 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL Uggleposten Den nya redaktionen är igång! Välkomna till ett nytt spännande år med skoltidningen Uggleposten. Till i år har vi fått TRE nya redaktionsmedarbetare.

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Ge aldrig upp. Träning

Ge aldrig upp. Träning Ge aldrig upp Träning Kom nu, vi blir sena, skriker Ellens pappa Rickard som sitter otåligt i bilen och väntar. Jag kommer, skriker Ellen tillbaka. När Ellen har satt sig i bilen kör Ellens pappa direkt

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

Drin barak ar Michael Krantz foto: Håkan Aspnäs

Drin barak ar Michael Krantz foto: Håkan Aspnäs bara Drinkar Michael Krantz foto: Håkan Aspnäs bara Drinkar Copyright 2011, Michael Krantz Mångfaldigande av text och bilder i detta verk genom tryckning, kopiering, skanning eller på annat sätt är förbjudet

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

prästen med blått hår

prästen med blått hår Prästen PRÄ STE N MED Bert Ceder är präs t ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Martin Palmqvis t prästen ORDLISTA gå i pension (s 5, rad 4) vara gammal och inte behöva jobba mer församling (sid 5, rad 6) de som

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Kultur och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Så startade Systembolaget Systembolaget startade 1955

Läs mer

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar. Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan

Läs mer

Jim till kamera Det är viktigt att vakna i tid så att man inte missar dagen.

Jim till kamera Det är viktigt att vakna i tid så att man inte missar dagen. - manus ver.2 INT Sovrum dag En kille ligger och sover i hans väldigt städade, prydliga rum. Det är JIM. Ett foto av hans mor och en väckarklocka syns på nattduksbordet. Han sätter sig upp nöjd 2 sekunder

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte.

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. ...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. Kapitel 2: Den i schack satte mannen flyttade sin ende kvarvarande löpare till F6 för att försvara sin

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!)

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) Information till dig som önskar bli fadder för våra internationella studenter isk@kau.se Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) 11 14 Jan Ankomstdagar.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

1 december B Kära dagbok!

1 december B Kära dagbok! 1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Välkommen till KTH nøllan!

Välkommen till KTH nøllan! nøllan har övelevt sin första dag på KTH! Dagen började med spänd förväntan och avslutades med skönt barhäng. Nu vankas äventyr! Välkommen till KTH nøllan! Välkommen till nøllenytt! Tjenamors nøllan! Minns

Läs mer

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet.

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. TRO Paula Rehn-Sirén Personer: Tove Robert Olivia DEL 1 (Vi befinner oss i ett trevåningshus.

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december

barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december Under veckorna som har gått har vi med jämna mellanrum i vardagen firat thailändska högtider och framöver blir det dags för lite farang-högtider

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Skrivträning skriv olika sorters texter

Skrivträning skriv olika sorters texter Skrivträning skriv olika sorters texter form Regler för stor bokstav - namn - ny mening Skiljetecken - punkt - frågetecken - utropstecken - kommatecken Stycken - lämna en tom rad innehåll Det ska synas

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer