Länsmannen polismyndigheten i västra götaland nr 2 juni 2011 årgång 17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsmannen polismyndigheten i västra götaland nr 2 juni 2011 årgång 17"

Transkript

1 Länsmannen polismyndigheten i västra götaland nr Tema: Brott i nära relation 2 juni 2011 årgång 17 Tema: Brott i nära relation 1

2 Ledare Polisen som en del av framtiden SERIEBROTTSLIGHETEN ÄR HÄR för att stanna. Det är ett faktum vi inte kan göra mycket åt, åtminstone inte i det korta perspektivet. Däremot gäller det att med alla medel försöka lagföra gärningsmännen så att vi åtminstone kan minimera antalet personer som drabbas av denna i många fall så kränkande brottslighet. över att kunna konstatera att vi har varit framgångsrika i arbetet mot seriebrottsligheten som rör äldre brottsoffer här i Västra Götaland. Vår Cirkagrupp har visat att det går att arbeta på ett systematiskt och uthålligt sätt mot denna brottslighet och det har gett resultat. Rikspolisstyrelsen har nu beslutat att seriebrottsligheten ska vara ett prioriterat område för Polisen. Både vi och rikskriminalchefen Klas Friberg har varit ivriga förespråkare av detta beslut. Det kommer med största sannolikhet att innebära att Västra Götaland ansvarar för åldringsbrotten, Stockholm för bedrägeribrotten och Skåne för skimmingen. För allmänheten betyder det en bättre samordning av ärendena och en högre uppklarningsprocent, vågar jag påstå. JAG ÄR STOLT beslutat om ett utvecklat stöd för ledning och styrning av polisverksamhet. Systemet har tidigare kallats för Qlik View eller verksamhetsstatistiksystem, men vad det kommer att heta till hösten, när det ska införas hos oss, är ännu inte klart. Tanken med stödet är att vi ska få tillförlitliga och färska statistiska underlag i realtid för effektiva beslut. Det kan handla om underlag för verksamhetsplanering, för att följa brottsutvecklingen, för att kunna ge korrekta uppgifter till media och för RIKSPOLISSTYRELSEN HAR OCKSÅ 2 Tema: Brott i nära relation personal- och ekonomihantering. Min uppfattning är att det nya stödet kommer att underlätta vår vardag betydligt. Det blir lättare att söka statistik när det inte behöver FOTO TOMAS SEGER ske på manuell väg och vi kommer att ha lättare att föruppdraget ÄR HELT organisationsobeutse hur brottsligheten utvecklas och roende, vilket innebär att resultatet på vilka platser. Jag ser fram mot att ska vara applicerbart på Polisen som få börja använda detta nationella stöd helhet år 2020, oavsett om vi då är 21 och jag är glad över att det har gått myndigheter eller en enda. förhållandevis snabbt från beslut till verklighet. MOTSVARANDE UTREDNINGAR BEDRIVS i bland annat Nederländerna, StorbriETT ANNAT VERKTYG som redan har huntannien och Tyskland. Vi ska försöka nit bli verklighet är Pust, Polisens dra nytta av varandras frågor, fundeutredningsstöd. De personer i vår ringar och slutsatser eftersom brottsmyndighet som har hunnit testa stödet mönster i många fall liknar varandra. har uttalat sig mycket positivt, och det är roligt att höra att det fungerar DETTA NUMMER AV Länsmannen handlar så bra och att man upplever att det om brott i nära relationer. Det är ett faktiskt gör oss mer synliga och tillviktigt och prioriterat område och vi gängliga för allmänheten. Du kan läsa KDU I UV NW DWW EHO\VD GHW XU ÀHUD ROLND mer om Pust på sidan 4. aspekter. Här kan du bland annat ta del av ett brottsoffers starka berättelse JAG HAR FÅTT ett särskilt uppdrag från och läsa om hur hon uppfattade berikspolisstyrelsen som går ut på att mötandet från Polisen. Du får också ta fram en målbild för Polisen för år läsa intervjuer med duktiga medarbe2020. Vid min sida får jag en grupp tare som tålmodigt arbetar med något duktiga medarbetare samt ett antal av det svåraste man över huvud taget referenspersoner. Vi ska arbeta på två kan göra. Ni ska ha all heder för det sätt. Det ena går ut på att sammanfantastiska arbete ni utför! ställa de bedömningar som görs av samhällsutvecklingen i Sverige och JAG VILL ÖNSKA er alla en trevlig mideuropa och vilka faktorer som komsommar och en riktigt bra semester. mer att påverka polisverksamheten i Hoppas att vi ses riktigt utvilade efter framtiden. sommarmånaderna och redo för en ny Det andra handlar om att intervjua spännande höst. ett antal personer om deras bedömning av framtiden. Allt detta ska sättas samman så att vi kan göra en bedömning om polisens framtida arbete, vilken kompetens vi kommer att behöva och vilket metodstöd som Ingemar Johansson kan förväntas efterfrågas. Länspolismästare

3 I detta nummer Nu är Pust igång 4 Uppföljning: Mordet på Elin Krantz 6 Tema: Bättre kunskap om brott i nära relation 8 Tema: SARA-modellen ett stöd för rätt åtgärd 9 Tema: Anette lämnade våldet bakom sig 10 Tema: Viktigast att skydda barnet från övergrepp 12 Tema: Med uppgift att locka fram barnets historia 13 Tema: Våld i hemmet vanligt 14 Metallstölder ett växande problem 15 Sökes: Framtidens poliser 16 Många hinder att passera på vägen mot polisyrket 17 Kameror ger tryggare miljö i Biskopsgården 18 Blivande polischefer gillar långsiktighet 20 Planer på hjärtstartare i polisbilar 21 Laser hjälpmedel vid rekonstruktion av kulbanor 22 RENA snart infört i Västra Götaland 24 Nya telefonnummer i höst 25 Krönika: Ärenden som tiden kommer att lösa 26 Rättsrutan: 27 Notiser 28 Krönika: Premiär i radiobilen 29 Hälsa med Lotta 29 Profilen: Christer Andersson 30 Vad har du för planer för sommaren? 32 foto camilla jansson Redaktören har ordet i november 2007 lade regeringen fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. En dryg miljard kronor avsattes för att genomföra planen. bland annat har cirka poliser och ett par tusen anställda inom domstolsväsendet utbildats gällande brott i nära relation. Det har enligt Brottsförebyggande rådet lett till en ökad kunskap bland de grupper som möter brottsoffren. brottsofferstudier visar att antalet kvinnor som utsätts för våld av en man tyvärr ligger på en konstant nivå. Antalet anmälningar har dock ökat, och det är ett steg i rätt riktning. en av de kvinnor som drabbats av relationsvåld är Anette, som i det här numret av Länsmannen berättar om hur det gick till när hon tog steget och till slut lämnade sin sambo. I dag lever hon sitt liv utan rädsla för att bli misshandlad i sitt eget hem. Tomas Seger Tf redaktör: Tomas Seger ( ) Ansvarig utgivare: Malin Sahlström Omslagsbild: Niklas Johansson och Linnea Boström, IGV Borås. Foto: Tomas Seger Redigering: Tomas Seger E-post: se. GroupWise: Informationsenheten Västra Götaland Tryck: Elanders Sverige AB. Nästa nummer utkommer i oktober Kontakta redaktören om du har texter eller idéer på artiklar. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta insända texter. Adressändringar: Vill du göra en adressändring hör du enklast av dig till Tema: Brott i nära relation 3

4 Nu är Pust igång de bärbara datorerna nytt inslag i utrustningen text och foto camilla jansson Nu är det full fart med Pust i radiobilar och på brottsplatser. Länsmannen följde en patrull på Hisingen under några timmar för att se och höra hur Pust fungerar i vardagen. Per Krebbs, yttre befäl vid polisenhet Hisingen i Göteborg, har jobbat med Pust ett par veckor. När Länsmannen kommer till polisstationen är det dags för patrullen att hämta ut den bärbara datorn. Tillsammans med polisassistenten Marcus Gustafsson hoppar vi sedan in i polisbilen. När vi svänger ut från polisstationen berättar Per Krebbs: Den första och hittills tydligaste effekten är att vi själva på ett enkelt sätt kan göra slagningar på fordon och person direkt ifrån radiobilen. Det underlättar vårt arbete mycket. Han påpekar att det mest effektiva hade varit att kunna göra slagningar under färd, till exempel när patrullen möter ett misstänkt fordon. Men av trafiksäkerhetsskäl är det inte tillåtet. Positivt mottagande Per berättar att alla i hans turlag verkar ha tagit emot Pust väl. Han tycker att systemet är enkelt att hantera och att det i stort sett inte går att göra fel. Det mesta är smidigt, men på sikt hoppas han att det ska gå att hantera elektroniska signaturer i systemet, till exempel i samband med att ett körkort dras in. Jag tror verkligen på Pust. Visst, en del saker kanske tar längre tid i början men snart är vi vana och då ser jag bara fördelar, säger han. Vid nästa stopp tar Per fram datorn, loggar in i Pust och visar hur det ser ut. Det finns stödfunktioner inbyggda i Pust, som underlättar för patrullen att utreda ärendet direkt på plats och få underlaget komplett. Han visar och berättar: När man håller förhör får man till exempel upp de frågor som man bör ställa för att täcka rekvisiten i det aktuella brottet, vilket är jättebra, inte bara för färska poliser. Och det märks Per Krebbs att det har varit verksamma poliser med och utvecklat systemet så att det fungerar bra för oss i yttre tjänst. En stor förbättring När vi är tillbaka på polisstationen på Hisingen går Länsmannen för att träffa Richard Fagerberg, även han yttre befäl. Han har suttit med i den så kallade metodgrupp vid Rikspolisstyrelsen som har tagit fram de stödfunktioner som finns i Pust. Pust är en otrolig förbättring, inte minst genom att vi så småningom helt slipper att jobba i flera olika system. Och det finns bra utvecklingsmöjligheter också; bland annat när det gäller stödfunktioner inne i systemet. Antalet ärenden ökar Nu har större delen av den yttre personalen i myndigheten genomgått utbildning i Pust. Samtliga datorer är levererade och arbetet är igång. I skrivande stund (9 maj 2011) har polismyndigheten påbörjat 229 Pustärenden. Av dem är 71 redovisade som ärenden enligt RB 23:22 och 54 har skickats som förundersökningsproto- 4 Tema: Brott i nära relation

5 Richard Fagerberg koll till Åklagarmyndigheten. Av de påbörjade Pustärendena har fjorton lagts ned; flera av dessa har överförts till RAR eftersom det har tillkommit andra brott. Pust i korthet Yttre personal gör färdigt utredningar av enklare brott direkt på plats i en bärbar dator. Väsentligt färre överlämningar behöver ske inom polisen. När förundersökningsledaren har godkänt en utredning går den direkt vidare till åklagare. Uppgifter behöver bara skrivas in en gång i systemet. Det finns ett metodstöd i systemet som, beroende på brott, hjälper till att göra utredningen komplett. I ett första skede handlar det om brott som yttre personal redan i dag utreder. Det går att göra slagningar på bland annat person och fordon i den bärbara datorn, direkt från radiobilen. Polisen blir mer synlig och slipper onödiga resor in till stationen. Läs mer om Pust i förra numret (nr 1/2011) av Länsmannen och på Intrapolis. Per Krebbs Pust överskådligt för åklagarna Linn Scholander arbetar som kammaråklagare vid mängdbrottsenheten, Åklagarkammaren i Göteborg. Hittills har hon handlagt tre Pustärenden. Så här långt tycker jag att Pust fungerar utmärkt för oss, säger hon. Informationen i systemet är mycket överskådlig och tydlig. Totalt sett kortar vi ner handläggningstiden i rättskedjan. Dessutom minskar pappershanteringen och administrationen går snabbare tack vare Pust. Tema: Brott i nära relation 5

6 Uppföljning Så löstes mordet på Elin Krantz text jan strannegård / foto ulla brehm Tidigt på morgonen den 26 september 2010 överfölls och mördades den 27-åriga Elin Krantz när hon var på väg hem med spårvagn till Hisingen. Tack vare uppmärksamma poliser kunde en man gripas på Centralstationen i Göteborg redan några dagar senare. Elin hade varit i Göteborg med en väninna och var på väg från Valand med spårvagnen mot Biskopsgården. Väninnan klev av spårvagnen en hållplats före Elin och de skildes åt. En vän till Elin hade under natten blivit uppringd på mobilen och när han på morgonen lyssnade av sin röstbrevlåda hörde han henne skrika. Mannen ringer SOS Alarm men blir inte vidare kopplad till polisen. Han kontaktar då istället Elins släktingar och tillsammans kontaktar de polisen som skickar en polispatrull till platsen och de tar upp en anmälan om försvunnen person. Polishund hittar kroppen Dagen därpå skickas en hundpatrull till platsen för att leta efter Elins mobiltelefon. Hundförare Anders Jansson skriver i sin PM att hunden fick någon vittring och drog iväg utom synhåll. När Anders kommer fram till platsen ser han att hunden markerar vid ett stenröse. När Anders lyfter på en sten ser han delar av en kropp som är helt dold av stenar. Anders tar koordinaterna på platsen och backar undan från platsen. Tekniska roteln kallas till platsen för att göra en teknisk undersökning innan kroppen flyttas. Den avlidna visar sig vara den försvunna Elin Krantz. Nu startar en mordutredning och länskriminalpolisens grova brottsrotel kopplas in. Ett viktigt fynd i utredningen gjordes när en kvartersvärd i området hittade en handväska med Elins körkort i en soptunna. Hon säkrade fyndet och tillkallade polis. I några andra soptunnor hittades även ett par jeans som visade sig tillhöra gärningsmannen samt Elins trosor. Det var viktigt för utredningen, särskilt som fynden gjordes redan dagen efter mordet, säger kammaråklagare Stina Lundqvist. Greps på Centralstationen Polisen hade tidigt tillgång till övervakningsfilmen från spårvagnen. På filmen kan man se en man som tar kontakt med Elin och går av vid samma hållplats. På polisstationen i Göteborg city visas filmen den 27 september och Fredrick Boström på citys ungdomsgrupp är en av dem som uppmärksamt tar del av informationen på filmen. Jag lade särskilt märke till killens hår och hans klädstil. Han hade hip-hopstil och en röd keps. Man kunde även se att mannen var kort och mörk, berättar Fredrick Boström. Dagen därpå beger sig Fredrick med flera kollegor till Nordstan för att spana efter efterlysta personer och för att försöka hitta mannen på övervakningsfilmen. På Centralstationen noterar Fredrick en kort mörk kille som stämmer in på signalementet. Mannen ger ett drogpåverkat intryck och verkar inte veta vart han är på väg. Efter att flera kollegor anlänt till platsen och även de tycker att signalementet stämmer på mannen tar de kontakt med honom. Han uppger att han bor på Hisingen och att han har åkt spårvagn vid Temperaturgatan vid den aktuella tiden. Mannen tas med in till polisstationen och anhålls senare av åklagare Stina Lundqvist misstänkt för mord. En känslosam utredning Håkan Ohlson är utredare på grova brottsroteln och har pratat mycket både med gärningsmannen, hans anhöriga och målsägarens släktingar. Det har varit en känslosam utredning som har engagerat både poliser, allmänhet och media. Det har varit en ynnest att få ta del av det engagemang som har gjort att utredningen gått så pass bra, säger Håkan Ohlsson. Gärningsmannen har hela tiden nekat till gärningen och den 9 december lade han fram en historia om två andra gärningsmän som han sedan 6 Tema: Brott i nära relation

7 Uppföljning Ljus, minnesord och blommor finns fortfarande kvar på platsen där Elin Krantz miste livet. dess hållit fast vid. Men polisens utredare och personal från tekniska roteln har lyckats säkra bevisning som gjort att Tingsrätten bedömer att den misstänkte är den som begått gärningen. Några av de klädesplagg som han har på sig på övervakningsfilmen är fortfarande inte hittade och gärningsmannen har inte kunnat berätta var kläderna finns. Men några andra viktiga klädesfynd som binder honom vid brottet har gjorts. Ett bra lagarbete Bland annat hittade vi gärningsmannens smutsiga jeans på samma plats som Elins underkläder. Och på hans kalsonger som han hade i sin lägenhet fanns DNA från Elin, berättar Håkan Ohlson. Kammaråklagare Stina Lundqvist har varit förundersökningsledare och hon är nöjd med att en gärningsman kunde gripas i ett så tidigt skede. Att polisens ungdomsgrupp gick in i Nordstan och hittade gärningsmannen var tillsammans med fynden i soptunnorna, kläder och andra persedlar från Elin, mycket viktiga för utredningen. Utredningen har varit ett lagarbete där många lämnat viktiga bidrag, säger Stina Lundqvist. Rättspsykiatrisk vård inte aktuell I utredningen och förhören med gärningsmannen har det mycket handlat om att beslå den misstänkte med lögn. Åklagaren är övertygad om att de har rätt gärningsman. Dom faller den 10 juni men Tingsrätten har, efter att ha tagit del av den rättspsykiatriska undersökningen, redan beslutat att gärningsmannen inte ska dömas till rättspsykiatrisk vård. Domen kommer med största sannolikhet att överklagas och en förhandling i Hovrätten kommer i så fall att hållas under sommaren, berättar Stina Lundqvist. Bilder på kroppen spreds En olycklig incident inträffade i samband med att förundersökningsprotokollet offentliggjordes. På några av de digitala bilderna på den mördade Elin var det tekniskt möjligt att ta bort den maskning som gjorts. Det var mycket olyckligt och vi beklagar verkligen det obehag det har orsakat för de anhöriga. I den digitala världen får bilder snabbt spridning och vi tittar nu på hur vi i framtiden ska offentliggöra fu-protokoll för att det inte ska hända igen, säger Sven Ahlbin, biträdande chef på LKP. Tema: Brott i nära relation 7

8 Tema Bättre kunskap om brott i nära relation men fortfarande få män som söker sig till området text och foto tomas seger Under 2010 anmäldes fall av misshandel mot kvinna i nära relation i Sverige. Siffran har ökat stadigt under senare år, men fortfarande är mörkertalet stort. I polisområde Storgöteborg har man sedan en månad tillbaka en ny organisation för att utreda brott i nära relation. Det ska leda till bättre resultat, men också en bättre arbetssituation för utredarna. Sedan den 1 maj består sektionen för brott i nära relation vid utredningsenheten i polisområde Storgöteborg av fyra grupper med tio medarbetare i varje. De består av en blandning av barnutredare och vuxenutredare för att få en kunskapsspridning inom gruppen. Sektionschefen Kerstin Horgby konstaterar att det har hänt mycket inom området sedan mitten av 80-talet, då hon arbetade på våldsroteln. Utvecklingen inom teknik, utbildning och lagstiftning har medfört bättre verktyg att jobba med. Men det finns fortfarande saker att förbättra: Nära samarbete med åklagarna Av tradition handlar utredningar om brott i nära relation om ensamarbete, där utredaren håller alla förhör själv från början till slut. Med vår nya organisation vill jag se över arbetssättet. Genom att kanske vara två vid förhören, avlasta varandra och utbyta kunskaper hoppas jag att vi kan göra jobbet roligare och mer inspirerande. Det behövs, för det handlar många Sektionschefen Kerstin Horgby, näst längst till höger, tillsammans med några av de utredare som utgör sektionen för brott i nära relation vid utredningsenheten i polisområde Storgöteborg. gånger om tunga och jobbiga ärenden. Sektionen för brott i nära relation har ett nära samarbete med den grupp på åklagarmyndigheten som jobbar med sexualbrott och våldsbrott i nära relation. Fyra av åklagarna fokuserar på barnärenden, övriga sex jobbar med vuxenärenden. Samarbetet mellan olika myndigheter har generellt blivit bättre genom åren, och det är en viktig nyckel till framgång. Flera samhällsaktörer är delaktiga på ett helt annat sätt i dag, och det gör att frågan blir belyst från olika håll. Samarbetet fungerar bra, men ibland tappar man lite. Om exempelvis ett socialtjänstkontor har hög personalomsättning får vi försöka bygga upp ett nytt nätverk, och det gäller för alla aktörer som kan hjälpa oss i vårt arbete, säger Kerstin Horgby. Återkoppling till yttre personal År 2009 gav Rikspolisstyrelsen ut en handbok om brott i nära relation, och i samband med det genomfördes också stora utbildningsinsatser på alla 8 Tema: Brott i nära relation

9 Tema nivåer inom Polismyndigheten. Det har gjort att poliser i yttre tjänst blivit bättre på de viktiga förstahandsåtgärderna på brottsplatsen, menar Kerstin Horgby. Ambitionen är också att sektionen ska bli bättre på att återkoppla till den patrull som var först på plats. Det tror jag betyder mycket. Då får patrullen en kvittens på vad de gjorde bra, men vi kan också påpeka vad de kan tänka på till nästa gång. Vi ska även försöka att bli bättre på att återkoppla domen till dem, så att de känner delaktighet och ser att deras jobb ger resultat. Mycket har alltså förändrats till det bättre inom området, men en sak är precis densamma som för 25 år sedan, berättar Kerstin Horgby: Fortfarande är det tyvärr alldeles för få manliga kollegor som söker sig hit. Kanske tycker de att området inte är så statusfyllt, eller så är de rädda för hur de själva ska påverkas av att höra ett utsatt barn eller kvinna berätta sin historia. Just nu har vi 14 polisassistenter placerade hos oss varav 9 är män vilket är mycket positivt. Jag hoppas att detta kan ge god effekt på framtida sökande till området. Brott i nära relation Med nära relation menas att man är eller har varit gift, sambo eller särbo eller har gemensamma barn. Även barn, föräldrar och syskon räknas som närstående. Brotten kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Det kan också vara brott där man tvingar eller hotar någon, stänger in någon eller befinner sig hemma hos någon utan lov. De flesta som utstätts för brott i nära relationer är kvinnor. Det visar studier som Brottsförebyggande rådet, Brå, har gjort. Ofta rör det sig om upprepat våld under en längre tid. Under de senaste 10 åren har såväl antalet brott som antalet anmälningar ökat. Mörkertalert är stort. Enligt Brå är det bara var fjärde/femte fall som anmäls. Källa: Sara-modellen ett stöd för rätt åtgärd text och foto tomas seger Med Sara-modellen har Polisen en bra metod för att bedöma risken för upprepat partnervåld. Modellen ska göra det enklare att sätta in rätt skyddsåtgärder för att skydda brottsoffret. Sara-modellen (Spousal Assault Risk Assessment Guide) är från början ett kanadensiskt verktyg som kom till Sverige Modellen är utformad som en checklista som ska utgöra ett stöd för att bedöma risken för upprepat våld i en relation, för att därefter sätta in lämpliga skyddsåtgärder. När vi får in en anmälan om våld, hot eller sexuella övergrepp i en nära relation kan modellen hjälpa oss att bedöma vilka åtgärder vi behöver vidta. Den talar om för oss hur stor risken är att brottet kommer att upprepas om vi inget gör, säger Soile Axén, relationsvåldssamordnare i polisområde Fyrbodal och utbildningsansvarig för SARA-metoden vid vår polismyndighet. Sara är ett bra verktyg vid den här typen av brott, som har en stor spännvidd och där risken för återfall är stor. Risk för dödligt våld Modellen är uppbyggd i tre delar med fem frågor i varje del. Det handlar om tidigare kriminell bakgrund hos gärningsmannen, gärningsmannens psykosociala situation och slutligen sårbarhetsfaktorer hos offret. Svaren ska leda fram till en samlad bedömning om risken för upprepat våld under den närmaste tiden, samt risken för mycket allvarligt, eller dödligt våld. Livvaktsskydd i extrema fall När bedömningen blir att det föreligger en hög risk i båda fallen, då gäller det att se till att någonting blir gjort och det direkt, säger Soile Axén. Skyddsåtgärderna kan omfatta allt från ett inledande säkerhetssamtal och hjälp med att kontakta kvinnojour, ansöka Soile Axén, relationsvåldssamordnare i polisområde Fyrbodal. och skyddade om besöksförbud personuppgifter, till skyddslarm, rondering utanför bostaden eller hjälp till skyddat boende. I extrema fall kan livvaktsskydd och fingerade personuppgifter bli aktuellt. Fördelen med SARA-modellen är att den får oss att tänka till lite extra. Om jag har modellen i bakhuvudet när jag tar upp en anmälan och håller det första förhöret får jag med de faktorer som åklagaren behöver för att fatta sina första beslut. Då blir resultatet bra, säger Soile Axén. Andra riskanalysverktyg Patriark. Används vid hedersrelaterad brottslighet. SAM. Används vid stalking/förföljelse. Tema: Brott i nära relation 9

10 Tema Anette lämnade våldet bakom sig text och foto tomas seger Lördagen den 9 februari 2008 är ett datum som Anette Johansson aldrig kommer att glömma. Det var dagen då hon blev svårt misshandlad av sin sambo och slutligen bestämde sig för att lämna det våldsamma förhållandet. I dag känner hon stor tacksamhet för det stöd och det bemötande hon fick av Polisen. Anette Johanssons relation med sin före detta sambo varade i 13 år, innan den tog slut den där våldsamma februaridagen för tre år sedan. I dag njuter hon av att leva ett lugnt och fridfullt liv. Förhållandet med sambon var allt annat än lugnt och fridfullt. Ganska snart efter att de hade träffats kände Anette att det var någonting som inte var rätt. Sambon uppvisade allt oftare tecken på ilska och aggressivitet, han drack för mycket och han började ifrågasätta Anettes vänner. Han hade inte många egna vänner, utan vi umgicks mest med mina. Till en början gick det bra, men så småningom började han reta sig på dem och uppträda illa när vi träffade dem. Till slut kunde jag inte bjuda hem dem längre. Sambon uppträdde likadant mot Anettes föräldrar. Det gjorde att de till slut inte kunde ringa hem till henne, utan att hon istället ringde dem. Vi fick göra så, för han började ifrågasätta varför de ringde hem till oss och vad de hade med vårat liv att göra. Med facit i hand inser Anette att hon borde ha lämnat relationen långt tidigare. Men åren gick, och det turbulenta förhållandet övergick i någon form av vardag. Den charmiga och trevliga sidan av sambon den som Anette en gång förälskat sig i visade sig allt mer sällan. Till slut accepterade jag situationen. Jag skärmade av mig och stängde in mig själv i min lilla bubbla, och när jag kom till jobbet så kändes det som en befrielse, för då kunde jag äntligen vara mig själv igen. Då behövde jag inte tänka på vad jag sa för att inte riskera att reta upp honom, säger Anette. Bästa vänninan anade inget Vid ett par tillfällen blev Anette misshandlad av sambon. En gång skallade han henne och tog stryptag på henne. En annan gång slog han henne efter att hon gått och lagt sig, när hon låg i sängen. Men hon gjorde ingen polisanmälan. Den psykiska misshandeln i form av ilska, aggressivitet och ständigt tjat var nästan ännu värre. Ändå höll hon tyst om sin situation inför släkt och vänner. Någon år innan jag lämnade honom berättade jag för min bästa väninna och mina föräldrar. Mina föräldrar anade säkert hur det låg till, men min väninna hade ingen aning. Väldigt aggressiv Vändpunkten kom till sist, den där lördagen i februari. Anette hade varit i Borås med sina föräldrar och hälsat på sin bror. När de var på väg tillbaka ringde sambon och hälsade att hon inte var välkommen hem om hon ville leva. När Anette klev ur bilen utanför sitt hem kom sambon springande, berusad. Han skrek åt hennes föräldrar och attackerade bilen de satt i. Han var arg på allt och väldigt aggressiv. När vi kom in började han fråga ut mig om vad vi hade gjort, sparkade till mig på knät och knuffade in mig i en köksbänk.anette 10 Tema: Brott i nära relation

11 Tema Bilden är arrangerad. gick undan och satte sig framför tv:n. Efter ett tag följde sambon efter. Han lugnade tillfälligt ner sig och satte sig på armstödet bredvid henne och ville kramas. När Anette inte ville tryckte han sig ner i hennes knä och gjorde sig väldigt tung. Hon var helt oförberedd när han plötsligt kastade sitt huvud bakåt och skallade henne. Det small till ordentligt och då blev jag väldigt rädd. Jag försökte komma loss, men det gick inte. Han vägde runt 120 kilo och jag satt fast under hans tyngd. Jag skrek och vrålade och hoppades att grannen skulle höra mig. Kunde inte skrika mer Efter mycket tumult föll de ner på golvet. Sambon låg ovanpå Anette, låste hennes armar och trycke ner henne. Trycket mot Anettes hals blev allt större och till slut kunde hon inte skrika längre. Jag minns att jag konstaterade att det var nära att det var fara för mitt liv. Då fick jag tag i hans ena finger och nöp till, och plötsligt släppte han mig och reste sig upp. Det första han sa var att han skulle polisanmäla mig för att jag hade nypt honom i fingret. Anette kastade sig ut och sprang till en arbetskamrat som bodde i närheten. Hon ringde sina föräldrar och hennes pappa kom dit. Det visade sig senare att grannen hade hört bråket och ringt polisen, som snart var på plats. Polisen visade stor empati Den första patrullen tog en kortfattad redogörelse och kontrollerade Anettes skador. Snart anlände ytterligare två poliser. De tog över förhöret med Anette, medan den första patrullen hämtade sambon i hemmet. Han anhölls direkt, häktades senare och dömdes så småningom till ett fängelsestraff som dock omvandlades till elektronisk övervakning med fotboja. Den polis som förhörde mig var väldigt noga med att fråga om jag ville göra en anmälan, och var angelägen om att jag i så fall inte skulle dra mig ur. Han sa att det tyvärr var många kvinnor som under förhör började tycka synd om gärningsmannen och inte längre ville medverka. Anette har bara gott att säga om polisens bemötande, och hoppas att andra kvinnor i hennes situation blir bemötta på samma sätt. De poliser hon hade kontakt med visade stor empati, frågade hur hon mådde och lät henne ta den tid hon behövde. Hon hade också stor hjälp av den lokala Brottsofferjouren och polisens brottsoffersamordnare Christer Andersson, som kontaktade henne redan dagen efter misshandeln (läs mer om Christers arbete på sidan 30). I dag har Anette lämnat händelsen bakom sig och gått vidare. Hon tänker inte längre så mycket på den där dagen. Däremot funderar hon ibland på vad hon kommer att känna när hon möter sin före detta sambo igen. Jag vet att jag förr eller senare kommer att stöta på honom. Det ska bli intressant att se hur jag reagerar den dagen. Tema: Brott i nära relation 11

12 Tema Att skydda barnet från fler övergrepp går först text och foto tomas seger Det är lugnt och tyst i korridorerna på Barnahuset i Trollhättan när Länsmannen hälsar på. Från väggarna tittar olika seriefigurer ner, och i väntrummet samsas dockor och nallar med leksaksbilar och pussel. Tanken med Barnahuset är att barn som misstänks ha utsatts för brott ska kunna vistas i en trygg miljö och få den hjälp de behöver av berörda myndigheter. Det handlar om barn som har utsatts för brott i nära relationer, alla former av sexuella övergrepp, hedersrelaterad brottslighet eller människohandel. Genom att polis, åklagare, socialtjänst, primärvård och länssjukvård samverkar slipper barnet slussas runt till de olika myndigheterna och berätta sin historia flera gånger. Först och främst ska barnet skyddas från fler övergrepp. Det går före allt annat. När vi vet att barnet är tryggt kan vi börja titta på hur det mår och vilka insatser som behövs, säger kommunens barnsamordnare Maria Blomgren. Åklagaren ger direktiv Hennes uppgift är att samordna insatserna i ärendet kring barnet. Är det akut med en läkarundersökning? Mår barnet så dåligt att det krävs en psykiatrisk bedömning? Är det möjligt att hålla ett förhör med barnet? Sedan är det åklagarens jobb att ge direktiv till polisen om vad som ska göras och vilka som ska höras. Då kan det samtidigt bli aktuellt att hämta in en misstänkt, berättar Maria Blomgren. Det speciella kring många av de utredningar som sker i barnärenden, Maria Blomgren, barnsamordnare i Trollhättans kommun. och det som många gånger gör det extra svårt för barnet, är att det inte sällan är en nära anhörig som pekas ut som misstänkt. Det gör att barnet riskerar att drabbas av starka lojalitetskonflikter. Dagis- och skolpersonal larmar Det kan kännas konstigt för barnet att en person som det litar på och som tar hand om det också är den som sviker barnet. Det här är ofta komplexa ärenden och man får aldrig glömma att barnet är väldigt utelämnat i de här situationerna, säger Maria Blomgren. Ofta är det dagis- och skolpersonal som uppmärksammar att barnet har blivit utsatt. Socialtjänsten eller en förälder är andra vanliga anmälare. Det vanligaste brottet mot barn är barnmisshandel inom familjen. Det drabbar barn i alla åldrar, även om risken minskar ju äldre barnet är. Den sociala biten viktig Även mycket små barn kan vara duktiga på att beskriva vad som har hänt, men trots det blir det ofta så att ord står mot ord. Och om föräldrarna kan ge en förklaring som inte styrker uppsåt har åklagaren inte mycket kvar 12 Tema: Brott i nära relation

13 Tema att jobba med. Då läggs ärendet ned, och det är ett vanligt scenario, berättar Maria Blomgren: Att polisutredningen läggs ned innebär dock inte att vi avslutar all kontakt med barnet. Långt ifrån. Vi ser inte bara till den polisiära och rättsliga delen, utan omhändertagandet av barnet och de sociala bitarna är minst lika viktiga. Socialtjänst, skola och kuratorer ser till att barnet följs upp och får den hjälp det behöver. Barnhusutredningar har också visat att den största vinsten med Barnahusen inte ligger i att lyckas lagföra, utan snarare i bemötandet och omhändertagandet av drabbade barn. Det handlar om att få barnet att må bättre. Det viktigaste är att det inte kommer tillbaka hit en andra gång, för det betyder att vi har misslyckats någonstans på vägen. Då får vi gå tillbaka och se vad som gick fel, säger Maria Blomgren. Barnahus I Sverige finns idag 22 Barnahus. Trollhättans Barnahus öppnade i september På Barnahuset hanteras ärenden som rör barn upp till 18 års ålder. Det är placerat i polishuset, men tillhör Trollhättans stad. Även Lilla Edets kommun har köpt in sig i Barnahusets verksamhet. Polisen hyr två förhörsrum av kommunen, och har bekostat utrustning och ombyggnad av den så kallade videostudion, som ger möjlighet att spela in förhör. Videostudion används av polisen i hela Fyrbodal, även länskriminalpolisen. Gun Ericsson och Ulrica Ohlsson Med uppgift att locka fram barnets historia text och foto tomas seger Ulrika Ohlsson och Gun Ericsson jobbar som barnförhörsledare i Trollhättan. Deras uppgift är att få barnen att själva berätta vad som hänt. För att göra ett bra jobb gäller det att lämna de personliga känslorna utanför. Barn är otroligt anpassningsbara. Om man tänker på hur små många av dem som kommer hit är, och att de förväntas prata med helt okända människor tycker jag att det oftast går över förväntan. De sätter sig ner, sitter stilla och berättar sin historia för oss. De är fantastiska, säger Ulrika Ohlsson. Tillsammans med Gun Ericsson och ytterligare en kollega arbetar hon som barnförhörsledare i Trollhättan. Förhören sker i ett specialanpassat rum utrustat med två videokameror och en knappnålsstor mikrofon i taket. I teknikrummet intill kan polispersonal och åklagare följa förhöret via en monitor, och i ytterligare ett medhörningsrum finns plats för exempelvis socialtjänstpersonal eller den misstänktes försvarare. Via en hörsnäcka har förhörsledaren möjlighet att få instruktioner och tips på kompletterande frågor. Barn under tre års ålder förhörs som regel inte, men det beror också på hur utvecklat barnet är. Det finns barn under tre år som är väldigt verbala, medan äldre barn kan ha svårt att uttrycka sig. Men det går att berätta en historia även om den kan vara svår att sätta ord på: I de fallen tittar vi mer på barnets kroppsspråk och ber det visa vad som hände och vad den misstänkte gjorde. Men dockor och annat används bara undantagsvis. Annars finns en risk att förhöret istället övergår i lek, säger Ulrika Ohlsson. Målet är att få barnets berättelse vid det första förhöret, men det gäller att hela tiden vara prestigelös och öppen. Om barnet blir trött, vägrar tala eller springer ut ur rummet får man helt enkelt försöka igen. Och för att nå ett bra resultat gäller det att inte låta sig påverkas av sina egna känslor. I förhörssituationen är man så fokuserad på att få barnet att känna sig tryggt och våga berätta sin historia. Resultatet skulle inte bli bra om man kopplade på sina egna känslor. Det kan hämma berättelsen och det är inte professionellt, säger Gun Ericsson. Tema: Brott i nära relation 13

14 Tema Våld i hemmet vanligt nästan alltid alkohol med i bilden vid relationsbråk text och foto tomas seger Linnea Boström och Niklas Johansson arbetar på IGV i Borås. Tillsammans har de närmare tio år i tjänst och har ryckt ut på ett stort antal relationsbråk. De har vant sig vid att det så gott som alltid finns alkohol inblandad, men det är svårare att vänja sig vid att barn ibland far illa. Jag tror aldrig att jag har varit med om att en man som har slagit sin kvinna har varit nykter. Gärningsmannen är alltid berusad, och oftast handlar det om fredag- och lördagkvällar, säger Niklas Johansson, yttre befäl i Borås och inne på sitt sjunde år som polis. Den erfarenheten gör att han på väg fram mot ett bostadsbråk en helgkväll sannolikt kommer att möta berusade personer. Annat är svårare att förutse, men han och kollegan Linnea Boström berättar att de via ledningscentralen försöker få fram så mycket information som möjligt. Vilka bor där? Finns det någon historik på adressen? Har någon som är skriven på adressen vapen? Sära på parterna Visar det sig att det är ett relationsbråk brukar arbetsuppgifterna falla sig naturligt. Det handlar om att sära på parterna, hålla inledande förhör, dokumentera eventuella skador både på målsägaren och gärningsmannen och försöka skapa sig en bild av vad som har hänt, säger Linnea Boström. Vi brukar också informera kvinnan, för det är nästan alltid en kvinna som är målsägande, om vart hon kan vända sig för att få hjälp och stöd. Det gäller också att vara förberedd på att det kan finnas barn i bostaden. I de fallen är det bra om ytterligare en radiobil kan köra fram och hjälpa till eftersom den första patrullen ofta har fullt upp med att ta hand om målsägande och gärningsman. Av samma anledning finns det sällan tid till några djupare förhör i inledningsskedet: Efter att vi har delat på parterna får en av oss ofta vänta i bilen med gärningsmannen, om vi har ett gripandebeslut. Då finns det inte utrymme för kollegan som är kvar i bostaden att hålla några längre förhör, utan vad det handlar om i första skedet är just att få fram ett underlag för ett gripande, säger Niklas Johansson. Vill gärna berätta Det händer ibland att de misshandlade kvinnor som Niklas och Linnea stöter på i sitt arbete inte är särskilt intresserade av att göra en polisanmälan. Däremot är det sällan svårt att få dem 14 Tema: Brott i nära relation

15 att prata. De flesta berättar mer än gärna hur mannen har slagit dem och hotat dem. När vi förklarar att vi själva kommer att skriva en anmälan eftersom vi är skyldiga att göra det upplever jag ibland att kvinnan blir lättad, och då fortsätter hon att prata ännu mer, säger Niklas Johansson. Linnea Boström upplever det inte som ett stort problem att drabbade kvinnor inte vill medverka. Hon menar att det oftast går bra när man har suttit ner med dem en stund: Det brukar gå bra om man får en stund i lugn och ro. Sedan är det förstås svårt att veta vad som händer i nästa skede, men när vi är på plats brukar det inte vara några problem. Handlar om att ta sig tid Niklas och Linnea är överens om att bemötandet av brottsoffren är viktigt. Även om vanlig medmänsklighet räcker långt gäller det att tänka på vilka signaler man som polis sänder ut. Det här är saker de har talat om både på Polishögskolan och under utbildningsdagar på sin egen arbetsplats. Det handlar om att ta sig tid. Man står inte upp och talar med de som är drabbade utan frågar om man kan sätta sig ned med dem en stund. Man tar av sig mössan och handskarna och försöker få dem att berätta vad som har hänt i lugn och ro, säger Niklas Johansson. Utryckningar till relationsbråk är vanliga. Under varje arbetssnurra är det åtminstone någon i turlaget som får ett sådant ärende, berättar Niklas och Linnea. De har själva inte varit med om några fall av barnmisshandel. Men barnen drabbas ju även när mamma och pappa bråkar, och det är svårt att vänja sig vid, berättar Niklas Johansson: Våldet sker inte alltid inför barnen, men många gånger hör de vad som händer eller tjuvkikar. Själv kan jag känna mig besviken på män som slår. Det är så långt ifrån min egen verklighet. Metallstölder ett växande problem text och foto tomas seger Höga metallpriser gör stuprännor och tak av koppar stöldbegärliga. Vid två tillfällen under våren genomförde Polisen insatser mot skrothandlare i Göteborgsområdet. Syftet var att störa verksamheten för de personer som handlar med stulen metall. Det var första gången vi genomförde riktade insatser och resultatet blev riktigt bra, säger insatsledaren Stefan Olsson, till vardags spaningsledare vid brottsspaningsenheten i polisområde Storgöteborg. Enligt Stefan Olsson är problematiken med metallstölder omfattande, och medför stora besvär för exempelvis Trafikverket, Spårvägen, fastighetsägare och kyrkan, som alla regelbundet drabbas av framför allt kopparstölder. Följderna blir bland annat vattenskador på byggnader och inställd tågtrafik på grund av stulen kopparkabel. Tillsammans med Skatteverket, Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten genomförde Polisen grundliga kontroller av de fordon och personer som besökte de aktuella skrothandlarna. Resultatet blev flera anmälningar för stöld alternativt häleri. På en skrot anträffades dessutom stora mängder kopparkabel som kunde härledas till Trafikverket. Utöver det tillkom brott mot knivlagen, misstänkt narkotikabrott, flera fall av olovlig körning och avställda eller oskattade fordon. Vi har på ett rakt och tydligt sätt förklarat för oseriösa metallhandlare att de riskerar att anmälas för häleri om de köper koppar eller metallkabel som misstänks vara stöldgods, säger Stefan Olsson. Det är viktigt att vi visar att vi tar det på allvar. En sådan här insats stör verksamheten och gör att de personer som handlar med stulen metall tänker sig för en extra gång. Enligt Stefan Olsson var samtliga inblandade myndigheter nöjda med resultatet, och sannolikt kommer det att ske liknande insatser framöver. Tema: Brott i nära relation 15

16 Sökes: Framtidens poliser text och foto tomas seger När Polishögskolans hösttermin börjar i augusti sätter sig 303 nya elever i skolbänken. De har i hård konkurrens och genom ett flertal tester bedömts som lämpliga för polisyrket. Länsmannen följde med under en dag på Rekryteringsmyndigheten för att höra vilka egenskaper framtidens poliser bör ha. I korridorerna på Rekryteringsmyndigheten (före detta Pliktverket) i Göteborg sitter flera grupper med förväntansfulla sökanden när Länsmannen kommer på besök. Under två dagar går de igenom en läkarundersökning, ett psykologsamtal och en intervju med två rutinerade poliser. De kommer från olika delar av landet, men har en sak gemensamt. Alla vill de bli poliser. Långt ifrån alla av dem kommer dock att bli antagna, eftersom konkurrensen är stenhård. Av sökomgångens sökanden kommer 303 att beredas en plats på Polishögskolan. Det motsvarar 4,3 procent. De människor vi möter här är gräddan av svensk ungdom, och det är fantastiskt att få möta dem. Det här är det roligaste jobb jag haft i hela mitt liv, säger Jan-Åke Liljedahl, kommissarie i Skövde och en av de poliser som jobbar med att intervjuva de sökande. Tillsammans med kollegan Lena Nylander och psykologen Ingela Nyqvist Björk utgör han en av femton grupper med uppgift att bedöma lämpligheten hos dem som är kalllade till Rekryteringsmyndigheten. Polisernas och psykologens samlade bedömning ligger sedan till grund för om den sökande ska rekommenderas Ingela Nyqvist Björk, Jan-Åke Liljedahl och Lena Nylander. för RPS antagningsnämnd, som fattar det slutgiltiga beslutet. Samtliga i gruppen har jobbat med rekryteringsfrågor i många år, och de vet vad de ska titta efter hos personerna de möter. I grund och botten handlar det om ett intresse för människor. Att tycka om människor och att vilja 16 Tema: Brott i nära relation

17 vara bland människor, säger Ingela Nyqvist Björk och får medhåll av Jan-Åke Liljedahl: Som polis hanterar du människor från morgon till kväll. En av grundpelarna i polisyrket är medmänsklighet, och kan du inte hantera det kan du inte vara polis. Då spelar det ingen roll vilka akademiska meriter du har. Realistiska förväntningar De sökande bör också ha en insikt om vad polisyrket innebär att det ibland kan vara ett otäckt och farligt jobb. Det låter som en självklarhet, men Jan-Åke Liljedahl menar att långt ifrån alla sökande har en realistisk bild av arbetet: Det handlar om att inse att vi inte kan förändra världen, men kanske kan vi påverka någon människa åt rätt håll. Det får vi nöja oss med, och förstår man det kan man ge sig in i yrket med realistiska förväntningar och bli en riktigt lycklig polis. Ett moraliskt ansvar Lena Nylander berättar att gruppen även har ett moraliskt ansvar gentemot de sökande. Det handlar om att se till att ungdomarna de träffar inte hamnar fel i livet. Ibland kommer vi fram till att det inte vore bra för den aktuella personen att bli polis. Vi kan tyvärr inte säga det till dem i intervjusituationen, men vi ser det som en möjlighet för dem att söka sig till någonting annat i livet någonting som passar dem bättre. Får inte ha en dålig dag Besöket på Rekryteringsmyndigheten handlar om ett viktigt livsval för de sökande. Det innebär ett stort ansvar för rekryteringsgruppens medlemmar. De får helt enkelt inte ha en dålig dag på jobbet. Varenda sekund i intervjun är viktig för de sökande, och ibland slås jag av tanken på att jag är med och avgör en människas framtid. Jag måste hela tiden göra mitt absolut bästa, men vi hade inte sökt oss hit om vi inte hade den inställningen, avslutar Jan-Åke Liljedahl. Många hinder att passera på vägen mot polisyrket text och foto tomas seger Vägen från ansökan till skolstart på Polishögskolan är lång. Processen tar nästan ett helt år och de sökande har många hinder att klara av på vägen. RPS representanter Anna Petersén och Maria Petersson är med under hela resan för att sköta det praktiska. Anna Petersén arbetar till vardags som länsvakthavande befäl vid Polismyndigheten i Östergötlands län. Kollegan Maria Petersson jobbar som utredare i Anna Petersén Stockholms län. De är utlånade till RPS för att sköta detaljerna kring antagningsprocessen, och det är ett jobb de trivs med. Det är ett väldigt roligt arbete eftersom vi bara träffar positiva människor. Dels kollegor från olika delar av landet, men framför allt alla underbara ungdomar som vill bli poliser, säger Anna Petersén. Anna och Maria ägnar en stor del av året åt rekryteringsarbetet som inleds med en behörighetsgranskning av ansökningarna. Det handlar om att kontrollera att de sökande uppfyller de formella kraven för att kunna söka. Av sökande till höstterminen försvann cirka efter granskningen. De som är behöriga får sedan genomgå ett språkprov och ett samtal med en polis vid myndigheten närmast hemorten. Om respektive polismyndighet sedan rekommenderar den sökande vidare, så hamnar ansö- kan återigen hos Anna och Maria: Genom att bland annat titta på resultatet av språkprovet, arbets- och studiemeriter, fritidsintressen och hur man presenterar sig själv gör vi en bedömning av vilka vi anser vara mest konkurrenskraftiga. Utifrån det plockade vi den här gången ut som gick vidare till de fysiska testerna, säger Maria Petersson. Efter ännu ett urval kallades 900 av dem till Rekryteringsmyndigheten för läkarundersökning, psykologsamtal och intervju med två poliser. Runt midsommar kommer 303 av dem att få ett positivt antagningsbesked. Stor variation i antalet antagna Antalet antagna till Polishögskolan varierar kraftigt. I januari 2010 började till exempel 140 elever. I augusti samma år var det antagningsstopp, medan det i januari 2011 togs in 368. Till vårterminen 2012 tas återigen 303 elever in. Fysiska tester i fyra delar Koordinationstest. Genom att springa en bana på tid testas förmågan till acceleration, riktningsförändringar, hopp och snabba nedhukningar i ett visst mönster. Styrkeprov. Går ut på att lyfta en 77 kilos docka på rätt sätt och släpa den 15 meter, utan tidsbegränsning. Konditionstest meters löpning ska klaras av på under 9.30 minuter för män, och under 10 minuter för kvinnor. Simprov. 150 meter bröstsim, 25 meter ryggsim utan armtag samt att hämta en docka på 1,5 meters djup genom att dyka från vattenytan och sedan bogsera dockan 10 meter. Filmer från de olika momenten finns att se på Polisens hemsida. Tema: Brott i nära relation 17

18 Kameror ger tryggare miljö i Biskopsgården text och foto tomas seger Sedan sju månader tillbaka övervakas norra Biskopsgården på Hisingen av 15 kameror. Varje natt har en larmoperatör möjlighet att i realtid upptäcka oroligheter eller brottslighet och snabbt larma Polisen. För områdespolisen i Biskopsgården har kamerorna redan varit till stor hjälp. Tony Olsson, gruppchef för områdespolisen i Biskopsgården, och hans kollega Lena Beckerdahl vinkar glatt åt en dagisgrupp som går utmed Godvädersgatan. Barnen vinkar tillbaka när polisbilen sakta kör förbi. Det är en solig och fin dag i norra Biskopsgården. Under hösten 2009 var det oroligare i området. Ett antal bilbränder och uppeldade återvinningsstationer drabbade både privatpersoner och den kommunala hyresvärden Bostadsbolaget, och frågan om kameraövervakning i brottsförebyggande syfte väcktes. Bostadsbolaget genomförde en stor trygghetsundersökning bland de boende i området och det hölls flera boendemöten som jag själv deltog på, berättar Tony Olsson. Där framkom tydligt att de boende själva önskade kameraövervakning, och som gruppchef för områdespolisen stödde jag förslaget. Länsstyrelsen gav tummen upp Som underlag för Bostadsbolagets ansökan angavs framför allt oroligheterna 2009, men även andra fall av grövre brottslighet i området. Vanligtvis är Länsstyrelsen restriktiv när det gäller beviljande av kameraövervakning på allmän plats. Kamerorna är placerade högt upp på bostadshusen och har hittills klarat sig från skadegörelse. Integritetsskälen väger ofta tyngre än de brottsförebyggande skälen. När det gällde norra Biskopsgården resonerade Länsstyrelsen tvärtom. På grund av de tidigare oroligheterna i området ansågs de brottsförebyggande skälen väga tyngre än integritetsskyddet, och ansökan beviljades med vissa förbehåll. Det är till exempel inte möjligt att zooma in på lägenheter och balkonger. Den första november satt de 15 kamerorna, nio rörliga och fem fasta, på plats. I en övervakningscentral i Ludvika gjorde sig samtidigt larmoperatörerna redo att följa händelserna i området i realtid. Tillståndet ger rätt att övervaka garage, parkeringsytor samt fasaderna runt de så kallade miljöhusen mellan klockan 18 och 06. Även inspelning av bilderna tillläts, och hittills har kamerorna haft avsett verkan. Blivit lugnare i området Vi kan se att det har blivit lugnare i området, och det var ju syftet. De personer som ägnar sig åt kriminell verksamhet och som rör sig i området är medvetna om kamerorna. Det har framkommit när vi har pratat med dem, säger Tony Olsson. I händelse av brott har Polisen tillgång till det inspelade materialet, och den möjligheten har redan utnyttjats vid ett tjugotal tillfällen. Andra gånger har operatören i Ludvika tagit en direktkontakt med Polisen när de sett något misstänkt på sina skärmar. Tony Olsson berättar om ett tillfälle då ett slagsmål bröt ut och en ung 18 Tema: Brott i nära relation

19 Lena Beckerdahl och Tony Olsson, områdespolisen Biskopsgården. man drog en kniv. När polisen kom fram till platsen kunde operatören, som hade följt hela förloppet och som hade kontakt med patrullen via telefon, enkelt beskriva vilken av killarna som bar kniven. En annan gång meddelade larmcentralen att en bil med flera människor i hade stått parkerad en längre stund. När patrullen kom fram fann de en ung och rejält narkotikapåverkad flicka i bilen tillsammans med två 18-åriga män, vilket fick till följd att socialtjänsten kopplades in. Ser gärna fler kameror Ett annat exempel var när larmoperatören såg en äldre kvinna som hade fallit omkull när det var mörkt ute. Det var ett rent ambulansfall, men visar ändå nyttan med kamerorna, säger Tony Olsson. Han ser gärna att andra hyresvärdar i området följer Bostadsbolagets exempel och ansöker om att få sätta upp kameror i brottsförebyggande syfte. Likaså tycker han att Polisen runt om i länet borde uppvakta kommuner, bostadsbolag andra aktörer för att få till stånd nya ansökningar om kameraövervakning i områden som har ordningsstörande problem. Han uppmanar även övriga enheter inom Polisen att utnyttja kamerornas möjligheter: Personligen kan jag tänka mig flera användningsområden. Operatörerna som sköter kamerorna skulle kunna fungera som ett extra öga vid spaningsärenden genom att till exempel hålla utkik efter ett specifikt fordon. Sedan har LKC möjlighet att kontakta operatörerna i Ludvika för att skaffa sig närmare platsinformation, och även länskriminalpolisen kan dra nytta av det inspelade materialet i sina utredningar. Tema: Brott i nära relation 19

20 Blivande polischefer gillar långsiktighet text malin sahlström / foto afsaneh habibi De längtar efter långsiktighet och en möjlighet att få vara med och påverka samhället. Anne Svensson och Daniel Ericsson har rekryterats till Polisen för att kunna bli framtidens chefer. Vi har fått en fantastisk möjlighet, tycker båda två. Anne Svensson och Daniel Ericsson håller som bäst på att lära sig valda delar av polisyrket. Under ett halvårs tid ska de få så pass mycket kunskap att de får polismans behörighet. Till hösten ska de gå samma chefsutbildning på strategisk nivå som flera av våra chefer på indirekt nivå. De är med andra ord två av Rikspolisstyrelsens sju specialrekryterade polischefsaspiranter. I september 2012 kan de titulera sig polisintendenter med tjänst på RPS. Därmed kan de söka olika befattningar inom Polisen i konkurrens med interna sökanden. För Anne, som är 48 år och kommer från G4S, var det självklart att söka då hon såg annonsen: Jag längtar efter lite långsiktighet och att kunna få göra en samhällsnyttig insats. Där jag var tidigare handlade det mesta om att tjäna pengar åt företaget. Lär sig verksamheten Daniel, som är 37 år och tidigare arbetade som IT-chef på Göteborg Energi, har länge varit intresserad av Polisens verksamhet. Att få kombinera mina tidigare erfarenheter med något så intressant som polisverksamhet känns väldigt bra, säger han. I september nästa år är Anne Svensson och Daniel Ericsson färdiga polisintendenter. Att stanna upp, reflektera och ge sig in på en ny yrkesbana är otroligt inspirerande. Toleranta poliser För tillfället har de Polishuset på Ernst Fontells plats i Göteborg som sin bas. Därifrån får de lära sig Polisens uppdrag, de får följa olika delar av verksamheten, de får lära sig att skjuta och får kunskap i hur vardagligt polisarbete går till. En vecka i månaden är de på utbildning i Linnéuniversitetet i Växjö, där mycket av den teoretiska utbildningen bedrivs. Jag är imponerad av hur otroligt mycket man måste kunna som polis, säger Anne. Daniel håller med henne och båda poängterar det goda bemötandet de har fått i myndigheten och den introduktion som bland andra Bjarne Lundin på länspolismästarens stab har gett dem. Även områdespoliserna och personalen på IGV framhålls av Anne och Daniel som oerhört tillmötesgående och toleranta, trots alla möjliga och omöjliga frågor som de blivande polischeferna ständigt förser dem med. Blivande polisintendenter Utbildningen arrangeras av Polisens chefs- och ledarcenter i syfte att få fram fler duktiga chefer på strategisk nivå. Sju personer har kommit in från näringslivet och ytterligare ett antal har valts ut internt efter flera olika tester och intervjuer, bland annat på så kalllat Assesment center. Den första kullen är klar i september De blir då polisintendenter på RPS och kan söka chefstjänster i hela landet. 20 Tema: Brott i nära relation

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Polisprogrammet för dig som bryr dig

Polisprogrammet för dig som bryr dig Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Polisutbildningen hålls på tre platser i Sverige, på Polishögskolan i Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och vid Umeå universitet,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Polisprogrammet för dig som bryr dig. Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans.

Polisprogrammet för dig som bryr dig. Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans. Är du polis? Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans. Polisprogrammet

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd.

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd. Ordningsregler Under skoltid får endast Önnerödsskolans elever, personal och eventuella gäster vara på skolan. Gästerna ska innan besöket meddela skolans expedition när och varför de kommer. Dessa ordningsregler

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet.

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Studiehandledning Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Verket är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported Licens

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Oktober 2008 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA Mål Policy Alla, oberoende av ålder, kön

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Innehåll i kvällens information

Innehåll i kvällens information Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Då barn kommer i kontakt med rättsväsendet måste särskild hänsyn tas till deras speciella behov och förutsättningar.

Då barn kommer i kontakt med rättsväsendet måste särskild hänsyn tas till deras speciella behov och förutsättningar. 11. RÄTTSVÄSENDET Regeringen har (skrivelse, 2007/08:39), definierat delar av rättsväsendets ansvar gällande bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade

Läs mer

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv:

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv: Kommissarie Tax deckarskola Hej, jag heter Elsie Petrén och jag är författare till kommissarie Taxböckerna. Vill du också skriva ett mysterium? Här får du några tips på hur jag gör när jag skapar mina

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Vårt arbete med brukarna

Vårt arbete med brukarna Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria

Läs mer

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012 Ungdomar och trygghet i Ljungby kommun våren 2012 En sammanställning av gruppintervjuer med ungdomar i Ljungby kommun Bakgrund och genomförande Trygghetsundersökningen genomförs för att vi ska få en bild

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Dubbelt utsatt Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor berättar om sina liv Det här är en lättläst version av boken Dubbelt Utsatt. Den handlar om kvinnor med funktionsnedsättning

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Med hösten kommer fler ovälkomna besök! Glädjande har antalet bostadsinbrott legat på en ovanligt

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000. 153 då 181 nu

181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000. 153 då 181 nu Publicerad: 2011-03-08 181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000 153 då 181 nu För två år sedan var de 153. Förra året 168. Vi lovade att fortsätta räkna och berätta

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen.

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen. Bostadsinbrott Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott www.polisen.se/uppsala 114 14 På spår efter gärningsmannen Inbrott i bostaden är något som många

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar april 2011 Västerorts gemensamma sida Under april månad har insatser bedrivits mot ungdomar och alkohol och då framförallt under valborgsmässoafton som avlöpte lugnt i hela

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer