Basbehov...3 Människan... 3 Inledning... 3 Våra basbehov...3 Sömn... 4 Vilja, kunskap och färdigheter... 4 Psyket...6 Stress... 6 STOP...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Basbehov...3 Människan... 3 Inledning... 3 Våra basbehov...3 Sömn... 4 Vilja, kunskap och färdigheter... 4 Psyket...6 Stress... 6 STOP..."

Transkript

1 Basbehov...3 Människan... 3 Inledning... 3 Våra basbehov...3 Sömn... 4 Vilja, kunskap och färdigheter... 4 Psyket...6 Stress... 6 STOP...7 Tänk på!... 7 Energi... 8 Förbränning...8 Mätmetoder... 8 Energiförbrukning... 8 Basalmetabolism... 9 Aktivitetsförbrukning...10 Energibalans Hungern...12 Näringsämnen...12 Energigivande näringsämnen...12 Icke energigivande näringsämnen...13 Energiprocent Protein Aminosyror Funktion Proteinkällor...15 Behov Brist...15 Fett...15 Funktion Mättat omättat Behov Brist...16 Kolhydrater Mono, di och poly Kostfibrer Lagring Funktion Glykemiskt index Behov Brist...20 Värme Människan...22 Hypotermi Blodkärlen...26 Vätskebalans Nervsystemet...26 Diagnos Reaktioner vid sänkt kroppstemperatur Behandling

2 Rädda Undersöka Torka & Värmeisolera Transportera Vatten...31 Historia...31 Behov Tillförsel Val av dryck Förluster...32 Brist...33 Vätskeförlust & Arbetskapacitet...33 Vattenhygien...33 Rening Historia...35 Bakterier, virus och parasiter Bakterier...36 Virus...36 Parasiter...36 Förebygg Handhygien Kroppshygien Sår och skador...37 Klädvård...37 Livsmedelshygien Referenser

3 Basbehov Människan Inledning Människan är en levande varelse med skiftande behov. Behoven varierar beroende på vilken miljö vi befinner oss i. Vissa miljöer är mer krävande än andra, men några behov, basbehoven, måste alltid tillgodoses oavsett om vi befinner oss i ökenmiljö, arktisk miljö eller stadsmiljö. Att tillgodose de här basbehoven kan jämföras med att en bil måste ha bränsle för att fungera; oavsett om det är sommar eller vinter. Vi kan dock tanka bilen med olika sorters bränsle med följden att bilen går mer eller mindre bra. Samma sak är det med oss människor. Beroende på vad vi har för bränsle i oss fungerar vi olika bra eller dåligt. Om vi leker med tanken att jämföra oss med en bil, skulle bränslet vara mat och dryck medan bilens kylarsystem kan jämföras med vårt värmesystem. Det här är en bok om de villkor och behov som gör att människan fungerar optimalt. Det är en bok om människans maskineri, bränslebehov, smörjmedel och rening. Den här boken är tänkt att hjälpa Dig att ta hand om Din enda kropp på bästa möjliga sätt. Våra basbehov I vår tidigare jämförelse med en bil berättades om vikten av att tillgodose våra basbehov för att vi skall fungera effektivt och på bästa sätt. Vilka är då de här behoven och hur räknar man ut dem? Människan har en stor mängd olika behov av skiftande slag. Vi ska i första hand koncentrera oss på de element som vi absolut inte kan vara utan för att överleva; de behov vi själva måste se till att tillgodose. Det innebär att luft och andning inte kommer att behandlas därför att det inte medvetet är styrt av oss. Det märks när vi sover. Hade vi själva styrt varje andetag hade det med största säkerhet ställt till vissa problem. Samma sak gäller sömn. Människan somnar själv när hon är trött (se Sömn). Förvisso kan man tvinga sig att inte försöka andas eller sova, men till slut försöker kroppen ändå se till att man gör detta. Det handlar om rena reflexer och instinkter. De element som vi själva styr över och som vi själva måste tillfredsställa för att överleva är föda, vatten, värme, skydd samt psyke. Vi kallar de här elementen för basbehov och de är grunden för människans överlevnad, oavsett vilken värld eller vilket klimat du lever i. Psyket är kanske den mest komplicerade och abstrakta faktorn av basbehoven, men minst lika viktig som de andra. Bilden visar de fem basbehoven indelade i tårtbitar med föda, vatten, värme och skydd runt om. I mitten finns vårt psyke som en sammanhållande länk. Om man utesluter någon del av basbehoven kommer helheten att bli bräcklig och instabil. 3

4 Sömn Sömn är ett basbehov som vi inte kan var utan, vi kan heller inte undvika det genom att strunta i att sova, vi kan påverka sömnen men inte utelämna den helt. Kroppen behöver sova för att återhämta sig. Skulle vi på något sätt förlora sömn så inhämtar man det först och främst vid nästkommande sömntillfälle då man sover längre och djupare. Normalt så behöver vi ca 7 timmars sömn per dygn. Man sover bäst mellan klockan 24 och 08, på dygnets mörka timmar. Dygnsrytmen styrs av dagsljuset. Vissa har problem med att somna just när de skall sova. För att underlätta insomnandet så ska man tänka på att inte lägga sig hungrig, dock skall man inte heller vara proppmätt. Man ska inte inta några stora måltider mindre än 2 timmar innan sänggående. Man skall inte heller ha för varmt i sovrummet, en temperatur på o C kan vara lagom. Se också till att du inte är uppstressad innan du går till sängs. Kan då sömnbrist bli ett problem? Vissa människor upplever det väldigt jobbigt att inte sova tillräckligt, vissa upplever endast mindre obehag. Det man vet är att om kroppen inte är helt utvilad så ökar risken för komplikationer. Exempelvis så kan man falla i så kallad mikrosömn, detta innebär att man för en kort kort stund somnar till utan att egentligen vara medveten om det. Om detta händer när man t.ex. kör bil så kan det leda till en olycka. Vilja, kunskap och färdigheter Det är alltid upp till den enskilde människan att avgöra hur och om hon vill tillgodose basbehoven eller inte. Har man inte kunskaperna och färdigheterna ställer det naturligtvis till problem. Ett litet barn måste få hjälp att tillgodose sitt behov av mat ända tills det samlat på sig tillräckligt med erfarenhet och kunskap om hur man skaffar, tillagar och äter maten. Vi skapar oss alltså kunskap och färdigheter genom erfarenhet. Den kanske viktigaste faktorn för att samla erfarenhet är viljan. Det är viljan som bestämmer om vi tänker anstränga oss för att lösa problemen eller inte. Viljan avgör våra handlingar i alla viktiga situationer. Det handlar om att inte ge upp. Det finns mängder av historier om överlevare som aldrig gav i upp när nöden var som störst. De här människorna är inte några övermänniskor utan vanliga människor som du och jag, med förmågan att rikta sin vilja mot att möta sina behov. En av dessa är Ripjägaren som var ute på ripjakt när han sveptes med i en lavin. Han blev begravd under snön och blev först medvetslös. När han vaknade till märkte han att han satt fast och inte kunde komma loss. Han lyckades frigöra armarna och kunde äta av de ripor han hade med sig. Han åt snö för att få i sig vatten. Han lyckades bryta loss en gren från den björk som han satt fast i och på den fäste han en röd biobiljett som han hade i fickan. Han lyckades sedan få upp grenen med biljetten ovanför snöytan. Efter åtta dygn så upptäcktes hans lilla biobiljett av dem som sökte efter honom och han blev räddad. Han klarade sig helt och hållet förutom ett par tår som var sönderfrusna. Man kan nog säga att viljan var det som höll honom vid liv, samt hans goda kondition. Dock så var han bra klädd vid tillfället. Kläderna bestod bl.a. av yllekalsonger, ylletröja och ullsockor. Dessvärre finns det minst lika många historier om människor som inte har klarat sig. En sådan är historien om två pojkar, 12 och 13 år gamla som var ute i fält över en helg. De påträffades av ett poliseftersök på måndagen då endast en av dem levde. 12-åringen som överlevde berättade att de hade övernattat på lördagen med sovsäckar direkt på marken. På 4

5 natten var det runt + 1 C och snöblandat regn. Pojkarna blev blöta och misslyckades när de försökte göra upp eld. På söndag morgon så lämnade de övernattningsplatsen utan att ha ätit något. De gick vilse och hittade inte rätt på hela dagen. På söndag kväll var de så utmattade och endast 12-åringen orkade krypa ner i sin sovsäck. Bara han överlevde. Flera faktorer spelade roll för utgången. Ungdomarna blev nerkylda på grund av väta och den direkta kontakten med marken. De sov dåligt på natten eftersom de frös. De hade inte ätit något vilket resulterade i lågt blodsocker. 5

6 Psyket Stress Psyket kan påverka oss på flera olika sätt. Under normala förhållanden fungerar allt vanligtvis bra. Psyket är med andra ord inte ansträngt. Om det plötsligt händer något utöver det vanliga börjar kroppen att reagera. När man ställs inför konflikter vill man ofta lösa dem snabbt. En vanlig reaktion i en sådan situation är stress. Det rationella tänkandet försämras och i och med det ökar möjligheterna att göra misstag. Människor reagerar olika under stressade situationer och man kan aldrig vara säker på hur man kommer att reagera från gång till gång. Vissa blir väldigt hysteriska och oroliga medan andra verkar helt oberörda. Människan är ett vanedjur som lär av tidigare upplevelser och erfarenheter. I en krissituation försöker hjärnan hitta någon tidigare erfarenhet som kan vara till nytta för att så snabbt som möjligt återfå kontrollen över situationen. Vi hanterar situationer mer kontrollerat om vi har en tidigare erfarenhet av liknande förhållanden. Det finns personer som ser livet passera i revy när en riktig stress- eller krissituation uppstår. Vissa forskare menar att det är hjärnan som systematiskt söker igenom minnesbildbanker på jakt efter tidigare upplevelser och erfarenheter som kan användas för att lösa problemet. Ibland finns heller inte tid för en rationell tanke. Även om tidigare erfarenheter gör att vi lättare hanterar krissituationer, kan vi aldrig vara säkra på hur vi reagerar. En person som är van att alltid ha kontroll kan i en krissituation bli rädd för just själva känslan av förlorad kontroll, vilket kan leda till ett irrationellt handlande. Hur kan vi då underlätta för oss för att klara så kallade krissituationer på bästa sätt? Kan man träna psyket för att vara förberedd? Om vi vet att vi skall ut på sjön så kan vi förbereda oss genom att ha med oss säkerhetsutrustning i form av bl.a. flytvästar, nödsignaler, livflottar mm. Vi kan lyssna på sjörapporter för att ta reda på hur vädret skall bli. Men framför allt kan vi lära oss hur vi skall hantera situationer som uppstår med hjälp av vår utrustning vi har med oss; hur hanterar vi flytvästen, livflotten och nödsignalerna? Hur beter vi oss i kallt vatten för att hålla värme? Det finns alldeles för mycket historier om folk som råkar ut för olyckor och har med sig fantastiska säkerhetsutrustningar men aldrig har lärt sig hur man använder dem. Det räcker med att fråga sig själv om man vet vad som finns i sjukvårdskudden i sin egen bil. Även om vi aldrig kan bli 100 % förberedda på katastrofer och olyckor, så kan vi åtminstone skaffa oss kunskap och erfarenheter kring hur vi hantera situationer som uppstår; framför allt kan vi lära oss hur vi hanterar den utrustningen vi har med oss. Detta gör att vi kommer att ha en överlägsen trygghet att hantera nödsituationer, på detta sätt kan vi ha psyket förberett på bästa sätt Den förberedde överlever. En annan form av beteende är den handlingsförlamning som kan uppstå hos vissa människor. Detta är inte helt ovanligt vid trafikolyckor där flera har stannat till men endast står och ser på utan att hjälpa. Orsaken kan vara en mental blockering av olika slag. Någonting som diskuteras är att vi är så vana att betrakta olyckor och katastrofer ifrån TV-soffan. Att vi väldigt sällan upplever det själva utan blir matade med detta på TV. Risken är då att vi bara kommer att vara betraktare när det händer på riktig och förväntar oss att någon annan skall hjälpa till. 6

7 STOP En minnesregel som är bra att använda i en stressad situation är STOP - regeln. S Stanna Du bör i första hand stanna till och sätta dig ner. En stressad kropp får på så sätt en chans att lugna ner sig både fysiskt och psykiskt. Pulsen sjunker därmed vilket leder till att kroppens stresshormonproduktion sjunker. Stillasittandet minskar också förbränningen vilket spar energi. Det är i det här läget bra att fylla på förråden genom att äta och dricka lite. När du sitter still hinner du vänja dig vid närmiljön vilket ökar känslan av trygghet och minskar skaderisken. T Tänk Fundera på vad som hänt, varför det hände och hur kunde det hända. Du blir lugnare om dessa frågor reds ut. O Orientera/ organisera Ta reda på vad du är om du tappat orienteringen. Försök att tänka konstruktivt och positivt. Ett negativt humör försämrar chanserna till effektiv problemlösning. Ta reda på om några skador uppstått och organisera arbetet på ett effektivt sätt. Försök att äta lite. P Planera Nu är det dags att bestämma hur du skall gå vidare. Bestäm om du ska stanna på platsen eller om du ska gå vidare, om du ska bygga skydd eller om du ska söka hjälp. Tänk på! I en ovan situation när en människa stressar blir det inte helt oväntat problem, problem som kan kvarstå och bli värre om man inte gör någonting åt dem Det är inte helt ovanligt att människor som går vilse i naturen drabbas av panik och stress. Eftersom man inte gärna vill kännas vid att man har gått vilse är det inte ovanligt att man går vidare, i hopp om att man skall komma tillbaka där man kom ifrån. Man vill tillbaka snabbt och ökar takten allt eftersom man inte hittar. Det ökade tempot leder till ökad förbränning av energi och en ökad produktion av stresshormoner. Har man gått vilse kommer man till nya okända miljöer vilket leder till otrygghet, rädsla och ökad stress. Skaderisken ökar även vid höjt tempo och stress. Som om inte detta skulle räcka, ökar du samtidigt risken för att du kommer längre och längre bort från ursprungsläget, vilket försvårar andras möjligheter att hitta dig. Det är alltså av största vikt att använda stop regeln. Reaktionerna ovan kan appliceras på vilken situation som helst. Man reagerar liknande på stress oavsett om man befinner sig på jobbet, i skolan eller i skogen. Pulsen ökar, förbränningen ökar, stresshormonerna ökar och skaderisken ökar. Kunskap om hur man bemästrar sitt psyke är därför central i alla stressituationer; alla handlingar utförs med viljan! 7

8 Föda Energi Förbränning För att kroppen skall orka med att arbeta krävs en påfyllnad av energi och vätska. Kroppen kan beskrivas som en fabrik där det hela tiden pågår kemiska processer. Det är det här som vi brukar kalla metabolism eller ämnesomsättning. Alla levande celler i kroppen förbrukar energi och behöver fyllas på i en jämn takt. Om cellerna inte fylls på måste kroppen anpassa sig efter de nya villkoren vilket i förlängningen leder till att problem uppstår. Cellernas behov av energi är konstant, med ett enda undantag; muskelcellernas. Cellerna i musklerna kan vid behov öka sin förbränning upp till gånger beroende på muskelns aktivitet. Den energi vi utnyttjar finns lagrad i maten i form av kolhydrater, fett och protein. Innan den blir till nytta för oss måste den omvandlas till andra energiformer kroppen behöver för muskelrörelser, kroppstemperatur och uppbyggnad av celler. Omvandlingen sker med hjälp av olika enzymaktiviteter i magen och tarmkanalen samt genom en mekanisk bearbetning i magen. Kroppens inlagring av energi kallas med ett fackord för anabolism medan förbrukning av den inlagrade energin kallas katabolism. Den fackspråkliga benämningen för muskler i arbete är en katabol aktivitet. Mätmetoder När man skall mäta energi används idag ofta två olika enheter, kalorier (cal) samt joule (J). Enligt det internationella enhetssystemet (SI) ska man numera använda enheten joule men begreppet kalori är så invant hos människor att det fortfarande används av många i dagligt tal. Förhållandet mellan kalori och joule är 1 kalori = 4,2 joule och 1 joule = 0,24 kalori. Dessa enheter är i verkligheten så små att man oftast räknar med dem i tusenenheter. Detta innebär kilokalorier (kcal) samt kilojoule (KJ). Kolhydrater, fett och protein innehåller olika mängd och kvalitet på energi. Man brukar därför tala om olika energisorter. Värdet för de olika energisorterna är satta till: Kolhydrater: 1 gram ger ca 17 KJ (4 kcal) Fett: 1 gram ger ca 39 KJ (9 kcal) Protein: 1 gram ger ca 17 KJ (4 kcal) Energiförbrukning Människans energibehov består av två olika delar, en fast och en rörlig. Den fasta är basalmetabolismen (BMB), basal metabolic rate (BMR) vilket betecknar kroppens energiförbrukning under maximal vila. Det innebär att den energi som kroppen gör av med bara genom sin existens; att hålla värmen, att andas och att hålla alla andra nödvändiga funktioner igång. Den rörliga delen av energibehovet är den fysiska aktiviteten som man utför, allt från att sitta på kontoret till att genomföra tuffa överlevnadsstrapatser. 8

9 Basalmetabolism Basalmetabolism mäts i KJ/kcal. Det finns flera faktorer som påverkar basalmetabolismen. Kön Män har ett högre grundbehov än kvinnor. Det här beror dels på att mannens hormon testosteron ökar basalmetabolismen, dels på att mannen oftast har mer muskelmassa än kvinnan och muskelmassa kräver energi. Det här betyder samtidigt att kvinnan klarar en svältsituation bättre än mannen, eftersom muskelmassan kräver mer energi än fettmassan. Ålder Barn och ungdomar har en högre förbränning än vuxna. Det beror på att ju yngre individen är desto mer fettfri massa finns i kroppen. Den fettfria massan har alltså ett högre behov av energi än fettmassa. Andelen fettfri massa i kroppen minskar ju äldre man blir fram till övre tonåren. Man brukar därefter räkna med att grundbehovet av energi avtar med ca 2 % per 10 år. Det beror bland annat på att muskelmassan minskar med stigande ålder och minskad aktivitet. Storlek Något som påverkar basalmetabolismen är mängden värme som kroppen alstrar. Kroppens fysisk står i direkt förbindelse mängden värme som avges vilket alltså är direkt avgörande för basalmetabolismen. En människa som är kortväxt med hög fettmassa har en mindre kroppsyta i förhållande till sin vikt och därför ett lägre grundbehov. En person som är lång och muskulös har enligt samma resonemang ett högre grundbehov genom sin längd och kroppens energikrävande sammansättning. Temperatur Varje grad av ökad kroppstemperatur ökar energiförbrukningen med ca 10 %. Det innebär att man har ett högre energibehov vid feber. Även hög respektive låg omgivningstemperatur kan öka basalmetabolismen. Kondition Ju bättre kondition du har desto högre syreupptagningsförmåga (Vo2max) har du. Detta leder i sin tur till att du har lättare att förbränna fett vid någon form av aktivitet. Detta är något att ha i minnet i en överlevnadssituation, då man gärna ser att fettförbränningen är så effektiv som möjligt. Muskler Ju mer muskelmassa du har desto högre är din basalmetabolism. Muskler kräver mer energi under hela dygnet än fett. Födointaget Direkt efter en måltid ökar förbränningen. Det här beror på att cellernas aktivitet ökar när näringsämnena bryts ner. Om man däremot sänker energiintaget reagerar kroppen med att ställa in sig på svält för att minska basalmetabolismen. Det man skall komma ihåg är att detsamma gäller vid bantning. En sänkning av basalmetabolismen är ju ett sätt för kroppen att rädda sig själv. 9

10 Det finns enkla sätt att räkna ut sin egen basalmetabolism. Män 66 13,7 X vikt i kg 5 X längd i cm 6,8 X ålder = BMR = Kvinnor 655 9,6 X vikt i kg 1,8 X längd i cm 4,7 X ålder = BMR = En man som väger 78 kg, är 180 lång och har en ålder av 32 år får enligt då ett BMR enligt följande: 66 + (13,7 x 78) + (5 x 180) (6,8 x 32) = Det här resultatet presenteras i kcal och stämmer bra överens med mer avancerade mätningar. När det gäller barn under 15 år är det dock bäst att ta resultaten med en viss försiktighet. Aktivitetsförbrukning När vi ägnar oss åt någon fysisk aktivitet måste den extra förbrukning läggas till i uträkningen för att ge en korrekt bild av det totala energibehovet. Man brukar räkna med att den högsta energiförbrukningen som kan ske är ca 1260 KJ / 300 kcal i timmen under längre aktiviteter. Givetvis kan man under kortare perioder av hårt arbete komma upp i högre energiförbrukning. Hur mycket energi som krävs för en viss aktivitet skiljer sig även mellan olika personer. En större och tyngre person förbrukar mer energi vid rörelse än en liten person. 10

11 Nedan visas några exempel på vilken ungefärlig mängd energi olika aktiviteter kräver i kcal per timma: Man 30 år, 75 kg Kvinna 30 år, 75 kg Arbete, sittande Arbete, stående Kroppsarbete lätt Kroppsarbete hårt Promenera Sitta still, läsa Cykla km/tim Sova 0 0 Städa Om man vill ta reda på sin totala dagsförbrukning av energi räknar man samman de olika aktiviteter man gör räknar i timmar med sin basalmetabolism. För att göra det enkelt räknar vi i exemplet med samma person som ovan. Mannen har jobbat 8 timmar lätt kroppsarbete, promenerat 2 timmar, suttit still och läst samt tittat på tv 4 timmar, städat 1 timma och sovit resten. Sammanlagt blir det 1992 kcal i aktivitetsförbrukning. Vi lägger sedan ihop aktivitetsförbrukningen med basalmetabolismen (1817) och får då en summa på Den här summan representerar alltså mannens totala energiförbrukning under dygnet, basalmetabolism samt aktivitet. Det är dock svårt att få tillförlitliga resultat om man enbart använder beräkningar för ett dygn. Vill man ha ett mer pålitligt mätresultat bör man mäta under en längre tidsperiod. Energibalans Vi är det vi äter. Det vi stoppar i oss i förhållande till vad vi gör av med ger oss den vikt som vi har. Allt handlar om balans. Äter man mer än vad man gör av med, ökar man i vikt. Om man däremot äter mindre än vad man gör av med, minskar man i vikt. Ekvationen är mycket enkel. När energiintaget är detsamma som energiåtgången befinner sig kroppen i energibalans. Kroppen har dessutom vissa möjligheter att justera sig beroende på olika omständigheter som föreligger. Justeringen brukar dock inte sträcka sig längre än runt en vecka. Det innebär att man kan skilja i vikt från en dag till en annan. Mindre skillnader i vikt under kort tid beror framför allt på förändringar i vätskebalansen. Det är den här skillnaden man ofta känner och ser om man försöker sig på någon av de snabbantningar som ofta förekommer i veckopress. Under de första dagarna av en snabbantning förlorar man i regel mycket vätska vilket märks som viktnedgång på vågen. Det här är dessvärre kilon som kommer tillbaka lika snabbt igen när man återgår till sin vanliga kost. Varje matbit vi stoppar 11

12 i oss ger oss energi. Om man vill öka eller minska i vikt måste man beräkna vilken mängd energi vi behöver för att nå energibalans och sedan utgå från den energimängden. Hungern Känslan av hunger är kroppens signal på att den behöver bränsle. Det som styr hungern är en kombination av fysiska och psykiska signaler. Om kroppen får energibrist signalerar den att den måste ha mat. Det här är en ren överlevnadsinstinkt som har sitt ursprung i att kroppen vill vara laddad med bränsle för att orka med olika aktiviteter. Kroppen har också en naturlig strävan efter att behålla sin kroppsvikt konstant. Människan äter också med sina sinnen. Vi blir sugna och hungriga om vi ser något som är tilltalande eller känner en välbekant doft Människan har en naturlig förkärlek för söta och feta smaker. Den här svagheten för feta och energirika maträtter leder till stora hälsoproblem i dagens I-länder. Vi får inte glömma bort att människan är en varelse som formats av evolutionen under lång tid. Förändringar tar tid. Dagens samhälle erbjuder fett och sötsaker i överflöd vilket leder till att våra instinkter hamnar i ren konflikt med samtiden. I hjärnan finns ett kontrollcentrum som styr energiintaget på kort sikt. Det här centrat tar upp information från olika delar av kroppen för att sedan styra vad man bör få i sig. Hormoner, blodsockernivån samt sammandragningar av magsäcken medverkar till att styra hjärnans signaler. När vi har fyllt på magsäcken signalerar kroppen att vi är mätta vilket leder till att vi slutar att äta. Det finns flera faktorer som medverkar till att störa kroppen signaler på olika sätt. Stress är en faktor som kan påverka matsignalerna medan yttre omständigheter är en annan. Kroppen är anpassad till att äta under de ljusa timmarna på dagen och vila på de mörka timmarna. Det är därför helt naturligt att kroppen vill sova när det är mörkt. Det är också då som metabolismen fungerar som bäst. Även värme och kyla spelar roll. Ett kallt klimat ökar energiintaget medan värme minskar det. Det är helt naturligt att vi behöver mer energi när det är kallt. Energin behövs dels till uppvärmning, dels till att behålla kroppens fettlager som isolering. Tänk på att vi inte är skapta för att bo i isolerade flerbostäder med eluppvärmning! Näringsämnen Kroppen består av olika näringsämnen där vatten utgör den största delen med 45-65% av kroppsvikten. Hos nyfödda barn kan siffran vara upp till 77% av vikten. De fasta delarna i kroppen utgörs av protein, fett, kolhydrater, mineralämnen samt vitaminer. [bild jämte] Man Kvinna Vatten 61% 56% Protein 17% 14% Fett 15% 23% Kolhydrater 2% 2% Mineralämnen 5% 5% Energigivande näringsämnen Tre av de här näringsämnena är energigivande, vilket innebär att vi kan nyttja dem som energi. De energigivande ämnena är protein, fett samt kolhydrater. Protein ingår i kroppens alla vävnader i form av bland annat cellväggar och enzymer. Kroppen har inte något direkt lager av protein att använda vid energibrist, men den har möjlighet att i kris bryta ner sin muskelvävnad i syfte att utvinna energi. Kroppen kan hantera en proteinförlust på upp till 12

13 25 %. Om man däremot förlorar upp till hälften av sitt proteinlager kan det leda till döden. Fettet är en viktig beståndsdel i de inre organen. Det används även för att isolera och stötdämpa. Fettet är också vår största energireserv. Kroppen kan lagra stora mängder fett som den sedan använder vid behov. Ett av våra stora samhällsproblem i I-länderna idag är just att många bygger upp väldigt stora lager fett utan att använda dem. Kolhydraterna utgör bara en liten del av kroppens massa men har flera viktiga uppgifter. Kolhydrater finns i kroppens DNA, den lilla enhet som utgör arvsmassan hos alla levande organismer. Kolhydrater finns även i hud och bindväv. Vi har väldigt lite kolhydrater som reserv i kroppen. Det finns ca 400 gram lagrat i lever och muskler samt en liten del i blodet. Som vi tidigare nämnt ger näringsämnena olika mängd energi vid förbränning. Protein Fett Kolhydrater 17 Kj per gram 37 Kj per gram 17 Kj per gram Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi per gram som både protein och kolhydrater. Kroppens val att använda fett som lagringsenergi är alltså fullkomligt logiskt och sinnrikt! Icke energigivande näringsämnen De näringsämnen som återstår är de icke energigivande ämnena. De är vatten, mineralämnen samt vitaminer. Vatten beskrivs mer utförligt i vattenkapitlet. Mineralämnen har flera viktiga uppgifter i kroppen. De har betydelse för nervimpulser och muskelarbete i kroppen samtidigt som finns i kroppsvätskor för att påverka vattenbalansen. Mineralämnen hjälper även till att aktivera enzymer och hormoner. Lagringen av mineralämnen sker i levern samt i benvävnaden. Vitaminer utgör rent viktmässigt en väldigt liten del i kroppen, men har däremot stor betydelse för att bland annat kroppens ämnesomsättning ska fungera. Vitaminämnen lagras i liten mängd i kroppen, framför allt i levern. Energiprocent Svensk näringsrekommendation (SNR) lämnas ut av Livsmedelsverket och behandlar allt som har med hur mycket av vissa livsmedel vi bör äta och inte äta. När Livsmedelsverket rekommenderar hur mycket man bör få i sig dagligen av de tre energigivande näringsämnena så används enheten energiprocent (E%). Det innebär att man mäter det totala energiintaget från ett energigivande näringsämne (fett, protein och kolhydrater) eller livsmedel. Om vi använder standardmjölk som exempel, så innehåller det per 100 gram mjölk; 3 gram fett 3,4 gram protein 4,9 gram kolhydrater Som vi sagt innan så innehåller olika näringsämnen olika mycket energi. 3 gram fett innehåller 27 kcal 3,4 gram protein 13,5 kcal 4,9 gram kolhydrater 19,5 kcal Summan energi som dessa näringsämnen ger är 60 kcal per 100 gram mjölk. 13

14 Nästa steg blir att ta reda på hur mycket av denna energi som kommer från de olika näringsämnena. Det gör vi genom att dela de olika energiinnehållen med det totala och gör det till procent; Fett 27 / 60 = 0,45 = 45% Proteinet 13,5 / 60 = 0,225 =22,5% Kolhydraternas 19,5 / 60 = 0,325 =32,5% Vi har nu räknat ut energiprocenten (E%) från de olika näringsämnena. Det vi nu ser är att mjölken på 3% (viktprocent) är ganska fet när man tittar på energiprocenten, och detta beror på att fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi per viktenhet som både protein och kolhydrater gör. De rekommendationerna som ges ut från Livsmedelsverket är i energiprocent (E%) och är för närvarande; Fett: <30 E% Protein 15 E% Kolhydrater >55 E% Detta innebär att den vanliga 3%-iga mjölken i själva verket är ganska fet. Detta är viktigt att tänka på när man sätter samman en vettig kost, att inte enbart se på innehållet i gram och viktprocent, utan att lägga mer vikt vid energiprocenten. Protein Aminosyror Protein är uppbyggt av mindre enheter som kallas aminosyror. När du äter något som innehåller protein bryts det först ner till aminosyror innan det kan tas upp av kroppen. Protein används först och främst som byggmaterial i kroppen och inte som energi. Det är framför allt vid svält som kroppen använder sig av protein som energi, och då genom att bryta ner muskler. När du äter något som innehåller protein bryts det först ner i mag-tarmkanalen innan det tas upp av kroppen. Väl inne i kroppen så byggs det upp igen till de proteiner som behövs. Människokroppen innehåller ca olika sorters proteiner. Det är väldigt viktigt att det man äter innehåller kvalitativt protein. Med det menas protein som är uppbyggt av alla de viktiga aminosyrorna. Det finns 20 aminosyror varav 9 är essentiella. Essentiella aminosyror är livsnödvändiga för människan och kan inte tillverkas av kroppen själv. Funktion Protein har flera olika funktioner i kroppen. Den huvudsakliga uppgiften är att bygga upp och reparera kroppen. I alla celler sker en konstant nedbrytning, vilket innebär att cellerna måste underhållas och repareras. Aminosyrorna bygger protein som sedan bygger upp cellerna. Proteinet drar till sig vätska, vilket innebär att ju mer proteinrik mat du äter desto mer vätska går åt. Vätskebalansen påverkas och styrs alltså av proteinet. Även kroppens enzymfunktion är beroende av protein. Enzymerna fungerar som katalysatorer i kroppen då de hjälper till att utföra kemiska reaktioner i kroppen. Proteiner spelar också roll för bildandet av hormoner, som fungerar som kroppens budbärare. Kroppens viktiga immunförsvar är också beroende av proteiner då antikroppar, som tar upp och oskadliggör främmande ämnen byggs av proteiner. Sist men inte minst används proteinet även som energi. Proteinet är, som vi nämnt tidigare, inte den energi som kroppen väljer att förbruka i första hand. Kolhydrater och fett går alltså före. Skulle en människa dock utsättas för svält eller hård längre ansträngning måste kroppen använda sig av en högre andel protein som bränsle än normalt. Ökad nedbrytning av proteiner sker bland annat om kroppens glukosnivå sjunker drastiskt, vid stress, samt vid fysisk träning 14

15 som pågår 90 minuter eller längre. En proteinrik kosthållning bidrar till att öka mättnadskänslan i högre grad än andra näringsämnen. Proteinkällor Det finns bättre och sämre val av livsmedel när det gäller proteininnehåll. Man också bör tänka på att många livsmedel som är bra ur proteinsynpunkt samtidigt innehåller mycket fett. Fisk, fågel, ägg, räknas som bra proteinlivsmedel, medan pasta, ris, nötter och baljväxter som ärtor och bönor innehåller en varierande proteinkvalitet. En vegan måste exempelvis äta en stor mängd varierande baljväxter för att få sig alla de essentiella aminosyrorna. Ost och mjölkprodukter är bra proteinlivsmedel men räknas som relativt fettrik föda. Behov Det dagliga intaget av protein bör ligga på ca 15 E % av totalintaget. Rekommendationerna från Svensk Näringsrekommendation (SNR) är 0,75 0,8 gram per kilo kroppsvikt. Det här innebär ett dagligt intag av gram protein för en person som väger 85 kg. Observera att olika föda innehåller olika mycket protein. Brist Om kroppen skulle utsättas för svält och därmed inte få i sig tillräckligt med energi kommer viss proteinnedbrytning att inträffa, främst i muskulaturen och därefter i andra livsnödvändiga organ. Detta leder till stora kväveutsöndringar i urinen. Detta skede är livshotande. Kroppens sätt att skydda sig mot svält är att sänka energiförbrukningen. Överlevnadstiden för en individ med normalvikt samt tillgång till vätska är ca 10 veckor. Fett Fett är ett orättvist behandlat näringsämne då det genom förenkling ofta stämplas som farligt i massmedia. Vare sig det gäller fett, kolhydrater eller protein så är alla näringsämnen livsnödvändiga. Ledorden bör vara intag efter behov. Det är inte alls bra för kroppen att få i sig för mycket eller fel sorts fett. Vi ska dock inte vara rädda för fettet. Vi måste ha i oss fett för att fungera! Funktion I maten fungerar fettet som en fantastisk smaksättare. Det är därför vi gärna använder lite för mycket fett i matlagning. I kroppen behövs fettet för att isolera oss mot kyla och som stötdämpning för organen. Fett är också nödvändigt för att vi ska kunna tillgodogöra oss de fettlösliga vitaminerna. Fettets huvudsakliga uppgift i kroppen är dock att tjäna som energikälla, då det innehåller dubbelt så mycket energi per viktenhet som både kolhydrater och protein. Förr i tiden tog man tillvara allt fett från djuren därför att människan var mer aktiv och det var mer ont den viktiga energin. Idag när vi kämpar mot övervikt och ohälsa är synen på fettet en annan. Det är farligt att äta för mycket fett, men huvudproblemet är att vi idag rör oss alldeles för lite i jämförelse med vad vi stoppar i oss. Mättat omättat 15

16 Allt fett är inte lika. Man delar in fett i mättade och omättade fetter, och det omättade fettet i enkelomättat och fleromättat fett. Mättat fett kommer ofta från animaliska produkter medan omättat fett dominerar i vegetabiliska produkter. Domesticerade djur innehåller dessutom större andel onyttigt fett än vilda djur. Vildsvin är alltså nyttigare är tamsvin. Det mättade fettet är ofta förknippat med övervikt, hjärt- kärlsjukdomar samt cancer. Enkelomättat fett finner man ofta i oljor. Olivolja är en olja med mycket enkelomättat fett som i massmedia ofta omnämns som en olja som hjälper till att sänka kolesterolhalten. Till sist så har vi det fleromättade fettet. Det är i den här gruppen som vi hittar de kända omega 3-syrorna samt omega 6-syrorna. Det fleromättade fettet hittar vi främst i nötter och fisk. Det har forskats mycket i fleromättade fetter och det man vet är att det kan dämpa inflammationer, sänka blodfetterna, stärka immunförsvaret, minska bildning av kolesterol samt fungerar som blodtryckssänkare. I Sverige lider vi generellt en brist på fleromättade fetter. Hur kan man då enkelt ta reda vilken sorts fett som finns i vilka livsmedel? Tittar vi på oljor och fetter vi använder i matlagning kan vi enkelt läsa innehållsförteckningen. Enkelt kan man dock säga att mättade fetter är hårda i rumstemperatur, enkelomättade fetter är flytande i rumstemperatur men hårdnar i kylskåpstemperatur och att fleromättade fetter är lösa både i kyl- och rumstemperatur. Olivolja är flytande i rumstemperatur men förvaras det i kylskåp skiktar det sig. Det beror på att olivoljan innehåller en blandning av enkel- och fleromättade fettsyror och därför delvis hårdnar i kylskåpstemperatur. Behov Fett är som sagt något livsnödvändigt som vi inte kan klara oss utan. Det är däremot viktigt att inte äta mer fett än kroppen kan förbruka. SNR rekommenderar att det totala fettintaget inte skall överstiga 30 E %, men ej heller understiga 10 E %. När det gäller sammansättningen rekommenderas att det mättade fettet inte skall överstiga 10 E %. Idag är det inte ovanligt med ett fettintag på över 40 E %, som dessutom ofta kan utgöras av mättat fett. Med sådana siffror är det inte konstigt att fetma är ett ökande hälsoproblem i västvärlden. Brist Eftersom de flesta av oss har ett bra lager med fett på kroppen är kanske inte fettbrist det vi oroar oss för i första taget. Det som händer vid brist på fett är att kroppen går miste om de essentiella (väsentliga) fettsyrorna, som i sin tur kan leda till problem med bland annat celltillväxt, kärlsystemets funktion samt nervsystemet. Vid fettbrist kan hudtorrhet uppstå. Det är idag ovanligt med fettbrist hos fullt friska människor. Kolhydrater Kolhydrater är vårt viktigaste näringsämne, om man ser till mängden vi måste få i oss. Det diskuteras ofta i massmedia om vi får i oss för mycket kolhydrater eller inte; kolhydratfattiga dieter avlöper varandra i veckopressen. Enkelt kan man säga att kolhydrater är socker, men den förenklingen leder ofta till felaktigt kosthållning. Det är helt enkelt så att gruppen kolhydrater inte är någon homogen grupp utan flera grupper med olika uppbyggnad och egenskaper. Mono, di och poly 16

17 Man delar in kolhydrater i de tre olika grupperna monosackarider, disackarider och polysackarider, beroende på hur kolhydraten är uppbyggd. Om den består av en enhet så är det en monosackarid av vilka de vanligaste är glukos och fruktos. Andra namn på glukos kan vara både druvsocker och blodsocker. Glukos finns i flera olika livsmedel och ingår i de vanligaste disackariderna. Fruktos kallas vanligen för fruktsocker och även det finns i flera olika livsmedel. Galaktos och mannos är två andra monosackarider som däremot inte är vanlig i livsmedel men ingår i disackarider. En disackarid är två enheter kolhydrater som sitter ihop. De vanligaste är sackaros, vanligt strösocker, som består av en del fruktos och en del glukos, samt laktos, mjölksocker, som består av glukos och galaktos. Sist men definitivt inte minst är polysackariderna som består av långa kedjor av monosackarider. Den absolut vanligaste polysackariden är det vi kallar stärkelse. Stärkelsen är den kolhydratgrupp som har absolut störst betydelse för människan och det är från den som vi bör hämta det mesta av vår energi. Bröd, pasta och potatis är mycket stärkelserika produkter och bör därför utgöra basen i vår kost. Människans näringsupptag sker vanligen genom tunntarmen, men det finns vissa stärkelser som inte kan tas upp därigenom. De här stärkelsesorterna kallas därför resistenta stärkelser. Vi kan alltså inte tillgodogöra oss den energi som finns i resistent stärkelse. I vissa livsmedel kan stärkelsen omvandlas från bra till resistent beroende på tillagning. I potatis omvandlas stärkelsen från bra till resistent om man efter vanlig kokning låter den svalna och bli kall. Många känner nog till att det blir ett hårt skal runt kokt kall potatis. Det innebär att stora delar av potatisen blivit resistent och vi kan inte längre bryta ner den och ta upp energin i tunntarmen som vi brukar. Vi kan förvisso ta upp lite av näringen i tjocktarmen, men långt ifrån allt. Värmer du potatisen igen genom att steka eller pressa den öppnar polysackariderna upp sig igen och kan åter tas upp av tunntarmen. Det finns flera olika sorters polysackarider utöver stärkelse. Cellulosa är en polysackarid som finns i växter och den viktigaste beståndsdelen i cellväggarna. Människan kan dock inte bryta ner cellulosa för att tillgodogöra sig energi. Inulin är en annan polysackarid som återfinns i exempelvis lök och jordärtskocka. Inulin är uppbyggd av fruktosmolekyler och kan ha en viss effekt som kostfibrer vilket innebär en liten möjlighet att ge energi. För att tillgodogöra sig energin i livsmedel med inulin kan man genom kokning bryta ner de långa kedjorna av polysackarider till mindre enheter. Nedbrutna kedjor av polysackarider bildar mindre fruktosenheter som kroppen kan tillgodogöra sig bättre. Kostfibrer Sedan 70-talet har det riktats flera blickar mot det som i dagligt tal kallas kostfibrer. Kostfibrer är polysackarider och vedämnen som inte kan brytas ner i mag- tarmkanalen utan tar sig ner till tjocktarmen opåverkade. Väl nere i tjocktarmen kan kostfibrerna till viss del brytas ner till energi. Den energi som utvinns är dock marginell. Kostfibrer har en vattenbindande effekt som påskyndar födans passage genom tarmen vilket i sin tur minskar risken för förstoppning. Experter menar även att kostfibrer kan bidra med ett visst skydd mot cancer. Ett ökat intag av kostfibrer har alltså flera positiva effekter på hälsan. I västvärlden får vi idag i oss hälften av den rekommenderade mängden kostfibrer. Lagring Lagringen av kolhydrater är sparsam i kroppen. Man brukar normal räkna med en inlagring av ungefär 500 gram kolhydrater vilket är inte särskilt mycket. Som jämförelse kan nämnas att det, under en dags hårt kroppsarbete tar mellan 8 till 12 timmar att förbruka samma mängd kolhydrater. 17

18 Funktion Kolhydraterna är kroppens viktigaste energikälla. Varje gram kolhydrat ger 4,1 kcal energi. Förutom energi används kolhydraterna bland annat till membran i kroppens celler. När vi äter föda med kolhydrater bryts det ner till monosackarider innan det tas upp av kroppen för vidare transport till levern och ut i kroppen. I levern görs monosackariderna om till glukos. De transporteras sedan, via blodet, ut till kroppens alla celler vilket leder till en ökning av blodsockernivån i kroppen. För att glukosen ska kunna utnyttjas som energi måste glukosen dock nå muskel- och fettceller. Det här sker med hjälp av hormonet insulin. Man kan säga att insulinet fungerar som en portvakt som öppnar dörren och släpper in glukosen i muskel- och fettcellerna. Den energi som inte behövs direkt kan lagras i lever eller muskler. Den inlagrade energin kallas lever- och muskelglykogen nyttjas som extraenergi vid behov. Musklerna använder gärna kolhydrater som energikälla, men även energin från fett kan användas under vissa omständigheter. Vid hård och intensiv ansträngning använder musklerna uteslutande kolhydrater som energi, medan de vid mer lågintensiv träning prioriterar fett. Fettet behöver dock alltid kolhydrater som bränsle för att själv förbrännas; man brukar säga att fett brinner i kolhydratens låga. Det här innebär fettförbränning utan kolhydrater är ofullständig vilket leder till bildande av så kallade ketonkroppar. Symptom på ofullständig fettförbränning är en acetonliknande andedräkt. Hjärnan är däremot i behov av ständig energitillförsel av kolhydrater och kan inte lagra energi som musklerna kan. Vi vila ansträngs musklerna marginellt medan hjärnan fortfarande arbetar och behöver energi. Om kolhydraterna tar slut måste hjärnan ta sin energi från något annat. Som nödåtgärd använder sig hjärnan då av ketonkroppar vilket är ett dåligt ersättningsalternativ som kan innebära att hjärnan blir ineffektiv. Glykemiskt index På senare år har begreppet Glykemiskt index (GI) blivit allt vanligare i dagligt tal om kost. Innan begreppet fick fäste talade man om snabba respektive långsamma kolhydrater med avseende på hur fort de tas upp kroppen. De långsamma kolhydraterna är långa kolhydratenheter som pasta och potatis, medan snabba har korta enheter som strösocker och godis. Insulinutsöndringen påverkas av glukosnivån i kroppen. Då en snabbt stigande glukosnivå leder till ökad insulinutsöndring, rekommenderade man diabetiker att vara sparsamma med snabba kolhydrater. När kroppen utsöndrar för mycket insulin hämmas nämligen fettförbränningen och en bergochdalbana av blodsocker uppstår. Om höjningar av beskrivet slag sker vid upprepade tillfällen kan följden bli sämre insulinkänslighet och en nedsatt förmåga att klara snabba blodsockerstegringar. Kroppen hamnar således i en ond spiral. Man vet numera att det inte är så enkelt. Flera faktorer har betydelse för hur kolhydrater tas upp av kroppen och går ut i blodomloppet. Istället för att tala om snabba respektive långsamma kolhydrater talar vi idag om snabba respektive långsamma livsmedel. Blodsocker- och insulinnivån beror bland annat på hur snabbt magsäcken töms och hur fort livsmedlet sedan kan tas upp av kroppen. Det innebär att två olika livsmedel med samma kolhydratinnehåll kan ge olika blodsockerstegring. När man mäter GI använder man sig av ett referenslivsmedel som vanligtvis är vitt bröd. Utifrån mätningar tas ett indexvärde fram som sedan används som referens för att bestämma andra livsmedels GI. Skillnaden mellan livsmedlen ger en siffra som alltså är värdet för GI. Man kan dela in livsmedel i 3 grupper beroende på GI-värdet. Lågt GI = mindre än 60, medel GI = och högt GI över 90. Livsmedel med ett högt GI-värde leder till en snabb blodsockerstegring och en motsvarande snabb insulinstegring. När man intar kolhydratrik föda bör man sträva efter ett GI som inte 18

19 ligger för högt. Livsmedel med ett GI motsvarande lågt eller medel är att föredra. En kombination av livsmedel med högt respektive lågt GI under samma måltid resulterar i ett medelvärde. Det är också av stor betydelse vilka andra typer av livsmedel som kombineras med den kolhydratrika födan. Ett livsmedel med högt GI som vitt bröd leder i kombination med fettrika produkter som smör och ost leder till en sänkning av måltidens totala GI. Fett och protein sänker alltså GI då det hindrar kolhydraterna från att snabbt tas upp i mag- och tarmkanalen. Det handlar alltså om rätt kombination av livsmedel vid rätt tillfälle. Ett stort intag godis stegrar blodsockernivån maximalt men i samband med en riktig måltid hämmas stegringen något. Man kan också själv höja eller sänka GI på ett livsmedel genom tillagningssättet. I pasta som kokats länge är de långa stärkelsekedjorna nedbrutna till kortare enheter som kan tas upp snabbare. Om pastan istället kokas en kortare tid bibehålls de längre stärkelsekedjorna. GI värdet skiljer sig också en hel del mellan snabbpasta och vanlig pasta. Snabbpasta är förbehandlad för att kunna koka snabbare, vilket medför ett högre GI. Vanlig pasta som kokas kort tid är alltså bättre ut hälsosynpunkt Ett annat exempel är äpple och potatis. Äppledricka är snabbare än hela äpplen och potatismos är snabbare än hel potatis. 19

20 Blodsockernivå Fastenivå Tid efter måltid i timmar Långsam blodsockerstegring = Bra, ex Pasta Snabb blodsockerstegring = Ej bra, ex Vitt bröd Behov Rekommendationen från SNR (Svensk Näringsrekommendation) när det gäller kolhydrater är att de bör ge 55-60% av dagsenergin och att mängden kostfibrer för vuxna bör vara gram/dag. Man bör inte heller få i sig mer än 10E% av renframställda sockerarter, exempelvis det som finns i godis. Brist Kolhydratbrist, eller lågt blodsocker är kanske den brist som är den mest påtagliga näringsbristen; framför allt är det den brist som snabbast visar sig vid svält. Då vi har ett väldigt litet förråd av kolhydrater i kroppen tar reserven slut väldigt snabbt; redan efter ett dygn är kolhydraterna slut. Kroppen börjar i detta skede att bryta ner proteiner och fett för att på så vis komma åt glukos. Om denna proteinnedbrytning fortsätter förkortas överlevnadstiden avsevärt. När fettförbränningen sker utan tillgänglighet av glukos bildar kroppen ketonkroppar. Ketonkropparna kan användas som energi till hjärta, njurar och muskler. Även hjärnan kan använda ketoner som nödenergi. Ketonkropparna bildar även en slaggprodukt i form av aceton. Eftersom aceton inte kan användas som energi avges den istället via lungor och urin. Det är på grund av detta fenomen som en person som lider av svält inte helt ovanligt har en andedräkt med acetonlukt. Efter ett par dagars svält kommer hjärnans energiintag till största delen från ketonkroppar, vilket leder i sin tur till att muskelnedbrytningen minskar. 20

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG Energipasta SPORT X Vätskebalans Aptus PROSPORT DOG Produktbeskrivning Aptus Pro Sport är en koncentrerad energipasta anpassad för tillfällen när hunden arbetar

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Sömnbehovet varierar, men det är inga stora variationer. För en tonåring är den optimala sömntiden mellan 9-10 timmar. Dock kan det finnas variationer,

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Digestion. Kolhydrater. GI och GL Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman.

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman. Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman. För en tränande individ är kosten en viktig faktor för träningsresultatet. För att ge in inblick för hur kosten kan

Läs mer

1 Allmänt om kost. PRESTATION = lika delar MAT / TRÄNING / VILA.

1 Allmänt om kost. PRESTATION = lika delar MAT / TRÄNING / VILA. 1 Allmänt om kost Hur man äter när man tränar påverkar resultatet. Att få i sig rätt energi vid rätt tillfälle ger bättre tränings resultat. Fel mat vid fel tillfälle kan ödelägga många timmars träning.

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Träna Vila Näring Lagom? Lagom? Lina Strömvall Tove Thegerström Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Egna idrotter: Kampsport, vintersim, dans, gym, gruppträning,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Analysresultat för. Ålder: glenn@outsideonline.se. DinDNA Genanalys Alchemy Medical AB, Kaptensgatan 3, 114 57 Stockholm.

Analysresultat för. Ålder: glenn@outsideonline.se. DinDNA Genanalys Alchemy Medical AB, Kaptensgatan 3, 114 57 Stockholm. Analysresultat för Genetisk analys utförd för: Datum för analys: Ålder: Längd: Vikt: BMI: E- post: Glenn Mattsing 26-06- 2013 34 196 cm 86 kg 22.4 glenn@outsideonline.se Hej! Här kommer ditt resultat av

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Det är farligt med mättat fett Tittar man på våra matsmältningsorgan så liknar vi i mångt och mycket vargar. Det innebär att vi inte

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer