Immunförsvaret vid njursvikt och hemodialys. Hur ofta kontrolleras givarna? Långtidsuppföljning av levande njurdonatorer

Transkript

1 NR KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Hur ofta kontrolleras givarna? Långtidsuppföljning av levande njurdonatorer Bättre vardag med fysisk träning Immunförsvaret vid njursvikt och hemodialys DIALÄSEN

2 Förbättrad överlevnad genom att skydda resterande njurfunktion Gambro är innovatör och pionjär när det gäller att hitta nya sätt att förbättra PD-behandlingen. Betydande pågående forskning belyser sambandet mellan reducerade GDP-nivåer och bevarad resterande njurfunktion.

3 INNEHÅLL Lena Martin, chefsjuksköterska på den njurmedicinska kliniken på Danderyd sjukhus, vill skapa trygghet på arbetet. Hennes chefskap bygger på studier i bland annat organisationsutveckling, men praktisk erfarenhet och arbete i nätverk har betytt mycket. 18 gunnar malmström Felmonterad slang gav patient tre liter vätska in i blodbanan. 15 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening: Hur inrättas specialbefattningar inom vården och hur tillsätter vi dem? 16 Uppföljning av levande njurdonatorer: Hur går det för givarna på sikt? 18 Lena Martin: Chefsjuksköterska med mål att skapa trygg miljö. 22 Huda Abdulahi startade träningsprojekt för dialyspatienterna i Lund. 29 Kt/V-mätning: I Hässleholm har man jämfört hur väl dialyseffekten uträknad av dialysmaskinen stämmer överens med manuell uträkning. 33 Per Åkes krönika: Om möjliga val och omöjliga Immunförsvaret vid njursvikt och hemodialysbehandling. 38 Natriumcitrat kan användas som antikoagulantia vid hemodialysbehandling. 41 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys på EDTNAs kongress Nordiatrans: Snart dags för nordisk kongress inom njurmedicin, dialys och transplantation. 44 Dansk sygeplejefokusgrupp for kronisk nyresyges seksualitet. 48 Gunnar Sterner besökte Nordic Society of Nephrology i Helsingfors. DIALÄSEN

4 Välj rätt fosfatbindare från början 48% av svenska dialyspatienter dör på grund av hjärt-kärlsjukdom. Det är sedan länge känt att rubbningar i kalk-fosfatbalansen hos patienter med kronisk njurinsufficiens stimulerar till utveckling av förkalkning av kärlen. 1,2 Det går att fördröja eller undvika förkalkning av hjärta och kärl som annars leder till för tidig död. 2 Genom att välja Renagel (sevelamer) får man en effektiv fosfatbehandling utan risk för ackumulering av kalcium och metall i kroppen. 3 Renagel har, enligt den senaste dokumentationen, beskrivits som ett fördelaktigt val för nya dialyspatienter och kan signifikant förlänga dessa patienters liv. 2,4 Indikation: Renagel är indicerat för kontroll av hyperfosfatemi hos vuxna patienter som får hemodialys eller peritonealdialys. Pris och förpackning: Filmdragerade tabletter 800 mg, 180 st 1828,50 kr. Produktresumé Px Förmån. Referenser: 1. Aktiv uremivård i Sverige. SRAU Block GA et al. Kidney International 2007; 71(5): Plone MA et al. Clin Pharmacokinet 2002; 41: Block GA et al. Kidney international 2005; 68: För ytterligare information se Genzyme AB Frösundaviks allé 15, Solna

5 NR KRONOR LEDARE TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Hur ofta kontrolleras givarna? Långtidsuppföljning av levande njurdonatorer Bättre vardag med fysisk träning NUMMER PIA LUNDSTRÖM ANSVARIG UTGIVARE Immunförsvaret vid njursvik t och hemodialys Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till: Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, Norska Nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga intresserade inom professionen. Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 44 och 51. Upplaga: exemplar (senaste TS kontroll exemplar.) Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, Täby, Sverige. Tel/Fax: E-post: info@dialasen.com Hemsida: Ansvarig utgivare: Pia Lundström, pia.dialasen@telia.com Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Annette Lennerling och Ulla Winge Grafisk form: John Losciale, john@losciale.com Redaktion: Anna-Lena Byström, anna-lena.bystrom@comhem.se Ellinor Broms, ellinorbroms@gmail.com Annette Lennerling, annette.lennerling@vgregion.se Ulla Winge, sren.w@telia.com Illustration: Anna Svanfeldt Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm Annonsering: Se eller Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att förvanska innehållet i materialet. Insända bidrag kan publiceras anonymt, men redaktionen skall veta artikelförfattarens namn. All redaktionell text lagras elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida com. Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte för inskickat obeställt material. Manusstopp för Dialäsen 6/2009 är den 5/11 med utgivning v 51. Manusstopp för 1/2010 är den 20/11 med utgivning v 6. Sänd din artikel skriven i Word 2000 till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografier som sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300 dpi. Mer information finner du på ISSN: Omslagsbild: science photo library Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på Prenumerationsärenden: Tel: Kostnad för sex nummer år 2009 är 210 sek. Uppge om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom din förening. Att tala om sex En undersökning visar att hela 75 procent av dem som har kronisk njursvikt också har sexuella problem, på grund av sjukdomen, behandlingen eller medicineringen. Att få hjälp med det sexuella problemet skattades högre än att till exempel få möjlighet att resa. Bara att få till en bra rubrik om sex tyckte jag var svårt. Och jag är nog inte ensam om att tycka det är ännu svårare att tala om det. I detta nummer skriver danska sjuksköterskor om sex vid njursjukdom. Hur frågar man om patienten har problem och vill ha hjälp? Läs mer i tidningen om hur de danska sjuksköterskorna gör för att belysa ämnet som hjälp både för personal och patienter. Europeiska donationsdagen inföll den 4 oktober och är ju till för att uppmärksamma donationsfrågan både hos privatpersoner, opinionsbildare, politiker och personal inom hälsooch sjukvården. Positivt är att antalet njurtransplantationer med levande givare ökar i Sverige. I Göteborg har en studie initierats om hur det går för njurdonatorerna på sikt har de några problem med sin njurfunktion? Och hur ofta kontrolleras deras hälsa? Ingela Fehrman ger oss insikt i ämnet. Vid Universitetssjukhuset i Lund har sjukgymnast Huda Abdulahi dragit igång ett projekt för att öka patienternas fysiska aktivitet. Gemensamt tema och mål var att röra sig varje dag för att stärka den fysiska förmågan och därmed för att klara vardagen bättre. Med peppning från Huda, patienternas envishet och med sikte på Ven nåddes både resultat och mål. Bra idé som enkelt kan tas efter kanske just på din avdelning? Pia Lundström Andra lästips Samliv och sexualitet vid njursvikt. En broschyr av sexolog Birgitta Hulter och Njurförbundet om samliv och sexualitet vid kronisk njursvikt. Att våga fråga och att samtala kring det mest intima man har sitt samliv upplevs ofta som mycket svårt av såväl de drabbade som av sjukvårdspersonal. och_sexualitet_vid_njursvikt_26_juni_07.pdf DIALÄSEN

6 Louise har fått en ny njure och en ny kärlek A D V Din transplantationspatient har fått ett nytt liv. Ett nytt liv, som innebär betydligt mer än att bara vara en patient, som skall komma ihåg att ta sin medicin. Kort sagt, att leva livet! En förenklad dosregim kan innebära att göra vardagen lite mindre komplicerad och livet en smula lättare! 1 Gör det lätt för din patient! Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg och 5 mg takrolimus. Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njur- och lever transplantationspatienter. Behandling av transplantatavstötning som är resistent mot behandling med andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller andra makrolider eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig behandling med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare behandlats med ciklosporin. Vänsterkammarhypertrofi och/eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats med takrolimus och kan därför även uppträda med Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet och försiktighet bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med behandling med takrolimus. Exponering för solljus och UV-ljus bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva substanser är risken för sekundär cancer okänd. Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner: Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade läkemedel som är kända för att hämma eller inducera CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed öka eller minska blodkoncentrationerna av takrolimus. Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi, eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas. Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta. Begränsad information från mottagare av transplantat visar inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling. Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom skadliga effekter på den nyfödde inte kan uteslutas, bör kvinnor inte amma när de får Advagraf. Status: Rx Pris/Förmånsupplysningar: Advagraf 0,5 mg 50 depotkapslar: 924 SEK. Advagraf 1 mg 50 depotkapslar: SEK. Advagraf 5 mg 50 depotkapslar: SEK Ingår i läkemedelsförmånen. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp, Nederländerna. Texten är baserad på produktresumé daterad För ytterligare information, se Ref 1: Ichimaru, N et al: Treatment Adherence in Renal Transplant Recipients: A Questionnaire Survey on Immunosupressant; Transpl Proc. 2008, Vol 40, No.5, Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, Malmö, Tel , Fax , E-post info@se.astellas.com

7 NYHETER Dopamin förbättrar transplantatets funktion Behovet av dialys efter transplantation med nekronjure minskar om den avlidne donatorn behandlas med en låg dos dopamin fram tills transplantationen äger rum. Det visar en randomiserad kontrollerad studie från Tyskland. Studien avsåg att ta reda på om behandling med låg dos dopamin förbättrade den tidiga graftfunktionen hos mottagaren. Den huvudsakliga parametern var behovet av dialys den första veckan efter transplantationen. Resultatet av transplantationer från hjärndöda donatorer vid 60 olika europeiska center, mellan mars 2004 och augusti 2007, jämfördes. Lämpliga donatorer randomiserades till att få en låg dos dopamin, under en mediantid på 344 minuter. Dialysbehovet var signifikant lägre hos de mottagare som hade fått en njure från en donator behandlad med dopamin. Vid den statistiska analysen såg man att variablerna kall ischemitid, donatorns ålder och mottagarens vikt var bidragande faktorer, dock inte kopplade till varandra. Dopamindosen resulterade i en signifikant men kliniskt ointressant stegring av donatorns systoliska blodtryck samt urinproduktion före operationen. Detta hade dock ingen betydelse för transplantatets funktion efter operationen. Källa JAMA Pionjärer får hedersutmärkelse Christina Bergström och Ulrika Lorentzon har vid Europeiska Donationsdagen den 4 oktober utsetts till 2009 års hedersmedlemmar i Livet som Gåva. Båda är pionjärer inom sina befattningar och har under mer än 20 års yrkesverksamt liv visat ett engagemang och entusiasm för både patienter och transplantationsverksamheten. De har även på olika sätt aktivt verkat för att fler människor i landet ska göra sin vilja till organdonation känd. Christina Bergström vid Akademiska sjukhuset är en av landets mest erfarna transplantationskoordinatorer. I sitt arbete har hon under många och långa jourpass samordnat organdonationer och rest ut till olika sjukhus och assisterat vid organuttagningar. Ulrika Lorentzon vid Sahlgrenska sjukhuset har som patientkoordinator informerat patienter som satts upp på väntelistan för att få ett nytt hjärta eller lungor. Ulrika Lorentzon drev projektet Ett ämne om livet inom Livet som Gåva - ett utbildningsmaterial om organdonation. Ulrika Lorentzon har på samma sätt som Christina Bergström utbildat sjukvårdspersonal och hållit i informationsträffar för allmänheten och olika intressegrupper. Håkan Hedman, ordförande i Livet som Gåva Manlig njure fungerar sämre hos kvinnor Kvinnor som fått en njure från en avliden man har 12 procents större risk för svikt i transplantatet, och även en högre risk att dö under det första året efter transplantationen. Hänsyn har då tagits till andra könsrelaterade faktorer. Risken tycks framförallt vara högre på kort sikt, och efter tio år verkar risken vara utplanad. Forskare vid University of Toronto och University of British Colombia, tror att ett protein, H-Yantigen, som finns på mäns kromosomer, men som saknas hos kvinnor, kan vara orsaken till att kvinnornas immunsystem reagerar negativt om den transplanterade njuren kommer från en man. Studien bygger på data från totalt vuxna patienter som genomgick en njurtransplantation från avliden donator i USA mellan 1990 och Efter ett år hade transplantatet slutat fungera hos drygt personer och hade avlidit. Av de nära som följdes upp under tio år efter transplantationen hade drygt svikt i transplantatet och hade avlidit vid tioårsuppföljningen. Forskarna föreslår att framtida forskning behöver undersöka H-Ys underliggande faktorer för att bättre förstå vilken roll mindre vävnadskompatibla antigen har för en lyckad transplantation. Studien är publicerad online i the Journal of the American Society of Nephrology. Källa HealthDayNews anna svanfeldt DIALÄSEN

8 NYHETER Nattdialys lika bra som transplantation Nyligen publicerades en studie från Toronto i Nephrology Dialysis Transplantation där man jämfört överlevnaden vid nattlig HHD (hemhemodialys) med överlevnaden vid njurtransplantation från levande donatorer respektive avlidna donatorer noggrant matchade patienter följdes under 12 år. Enligt studien lever patienter i nattlig HHD lika länge som patienter transplanterade med en njure från en avliden donator. Patienter transplanterade med en njure från en levande donator hade en högre överlevnad än de båda andra grupperna. Resultatet tyder på att HHD är ett lämpligt alternativ till transplantation för högriskpatienter eller då väntan på en njure blir för lång. Man har tidigare sagt att dialys är en behandling underlägsen transplantation, men det finns många fördelar med frekventa och långa dialysbehandlingar, säger Dr. Christopher Chan från Toronto General Hospital. anna svanfeldt Behandla typ 2-diabetes tufft i början Intensiv behandling för att sänka blodsockret ner mot normal nivå vid nyupptäckt typ 2-diabetes minskar risken för organskador. För personer som har haft sjukdomen under längre tid är det däremot osäkert om nyttan av intensiv behandling överväger riskerna. Då är det viktigt att skräddarsy behandlingsmålet för varje patient. Vid nyupptäckt typ 2-diabetes leder intensiv glukossänkande behandling till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och för allvarliga skador på ögats näthinna. Behandlingen är kostnadseffektiv och förhållandevis enkel, och risken för biverkningar är liten. Det visar SBUs, Statens beredning för medicinsk utvärdering, rapport som har granskat den samlade forskningen om metoden. För personer som har haft typ 2-diabetes under 5 10 år eller längre är däremot både nyttan och kostnadseffektiviteten av intensiv behandling oklar. Det är viktigt med individuella behandlingsmål och att väga risken för blodglukosfall mot risken för organskador. Nya studier med längre uppföljningstid behövs för denna patientgrupp. Intensiv behandling leder till kraftigt minskad risk för organskador vid typ 1-diabetes. Men risken för allvarligt blodglukosfall är ökad och utgör den viktigaste begränsande faktorn i behandlingen. Intensiv behandling betyder att man strävar efter att sänka blodsockret mätt som HbA1c ner mot nästan normala nivåer. Rapporten är tillsammans med tre andra SBU-rapporter om diabetes ett vetenskapligt underlag för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården. Källa: Sömnproblem vanligt hos barn med njursvikt Restless legs är den vanligaste orsaken till sömnsvårigheter hos barn med njursvikt. Det visar en studie från British Columbia Childrens Hospital i Vancouver Canada. I studien ingick barn mellan 6 och 18 år som inte hade en dialyskrävande njursvikt. Även barn som transplanterats inkluderades i studien, förutsatt att minst tre månader gått sedan transplantationen. Totalt 49 barn ingick i studien, som innebar att de fyllde i ett speciellt frågeformulär om sömn. 30 barn hade en icke dialyskrävande njursvikt och 19 var transplanterade. 37 procent av dessa hade någon form av sömnproblem såsom restless legs, insomningssvårigheter, störd andning och trötthet dagtid. Problemen var oberoende av graden av njursvikt. Däremot kunde man se att sömnproblem var mindre vanligt hos de barn som var transplanterade, 32 procent jämfört med 40 procent av de barn som hade en icke dialyskrävande njursvikt. Det är viktigt att barnläkare är observanta på den höga förekomsten av sömnproblem hos dessa barn. Källa Meltwater News 8 DIALÄSEN

9 Pris for forskning på nyredonasjon og graviditet Anna Varberg Reisæter, overlege på Nyreseksjonen på Rikshospitalet fikk Spångberg-prisen for sin artikkel om risiko knyttet til graviditet hos kvinner som har donert bort en nyre. Hovedfunnet, som presenteres i artikkelen»pregnancy and Birth After Kidney Donation. The Norwegian Experience«, er at nyredonasjon hos unge kvinner i fruktbar alder ikke ser ut til å ha negativ betydning for senere svangerskap, bortsett fra en mulig økt risiko for svangerskapsforgiftning. Til tross for at over halvparten av alle nyredonorer er kvinner i fertil alder, har det frem til nå vært gjort lite forskning på dette området. Hvilken betydning nyredonasjon kan ha for framtidige svangerskap er svært viktig for yngre kvinner som vurderer å gi bort et nyre. Denne undersøkelsen viser at svangerskap etter nyredonasjon er som andre svangerskap, bortsett fra en liten økt risiko for svangerskapsforgiftning, sier førsteforfatter og prisvinner Anna Varberg Reisæter. Artikkelen bygger på donorregistre fra Rikshospitalet som er koblet opp mot Medisinsk fødselsregister for å kunne sammenlikne svangerskapshistorien både før og etter donasjon, med en kontrollgruppe. Marie Spångberg-prisen belønner den mest verdifulle vitenskapelige originalartikkel skrevet av en norsk kvinnelig lege i et norsk eller internasjonalt tidsskrift hvert år. Artikkelen er publisert i tidsskriftet American journal of Transplantation. Abstract av artikkelen er tilgjengelig på ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/ ?dopt=abstractplus. Källa Utlysning av 2010 års bidrag ur Njurfonden Njurfonden är Njurförbundets forskningsfond som årligen utdelar bidrag till vetenskapliga forskningsprojekt inom njurmedicin och transplantation. Projekten kan ha medicinsk, social eller psykologisk inriktning och skall bedrivas i Sverige års utdelning uppgick till kronor. Beredning av inkomna ansökningar sker i samverkan med Svensk Njurmedicinsk Förening och Svensk Transplantationsförening. I samband med 2010 års utdelning utlyses ett speciellt forskningsbidrag på kronor till Tommy och Gösta Anderssons minne för forskning som berör njurtransplantationer med levande givare. Ansökan sker på särskild blankett. Ansökan i sex exemplar och skall vara Njurförbundet tillhanda senast den 31 mars Ansökan per fax eller e-post accepteras i undantagsfall. Om ansökan är författad på engelska skall en svensk sammanfattning av projektet bifogas ansökan. Ansökningsblanketter rekvireras från Njurförbundets kansli eller via Ansökningsblanketter rekvireras från Njurförbundets kansli eller via hemsidan. Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Tel , fax info@njurforbundet.se. ALWALLSFONDEN Njurförbundets Stipendiefond till Professor Nils Alwalls Minne lämnar bidrag till projekt som syftar till att förbättra de njursjukas situation. Utdelningen ur fonden ges i form av rese- och studiestipendier samt som projekt bidrag års utdelning uppgick till kronor. Ansökan sker på särskild blankett i fyra exemplar och skall vara Njurförbundet tillhanda senast den 31 mars Ansökningsblanketter rekvireras från Njurförbundets kansli eller via NJURFÖRBUNDET Box SUNDBYBERG Tel , fax , e-post: info@njurforbundet.se Hemsida: DIALÄSEN

10 Njurvårdens framtid En bok med anledning av Njurförbundets 40 års jubileum. FöLj Med en 100-ÅrIng In I FraMtIden AV UTBILDNING, UTVECKLING OCH FORSKNING FÖR GOD OMVÅRDNAD Boken beställs från Njurförbundets kansli och priset är 150 kr (tillkommer 25 kr för porto). Tel , e-post: info@njurforbundet.se I boken kommenterar ett 50- tal personer bland njursjuka, medicinsk profession och industrin den framgångsrika utvecklingen inom njurmedicin och transplantation samt hur de tror vården av njursjuka kommer att se ut i framtiden. Intäkterna från försäljningen går oavkortat till Njurfonden. Välkommen till lust & kunskap sjuksköterskedagarna 2010 och svensk sjuksköterskeförenings jubileumsbankett mars 2010 antalet deltagare är begränsat, så skynda anmäl dig! hämta program, anmälningsblankett och information på Reagensstickor i ny webbutik Besök Acid Test-Citrosteril mäter ph i dialysat Blodläcksticka RenalCheckPX- Dialox (Peroxidtest) WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO. Krav i SLS. WaterSoft- Vattenhårdhet Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande. Analyserna ger svar inom 1/2 minut. Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare. Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dl och albumin 10 mg/dl. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret. WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO. Herbahealth, Norrholmsv. 250, Saltsjö-Boo, Sverige Tel: Fax: Mobil: E-post: gm@telia.com NATIONELLA NJURKONFERENSEN Boka in 9 10 april 2010 i Göteborg Intressanta föreläsningar till låg konferensavgift OBS! Ändrat datum!

11 NYHETER Njursjuka får sämre behandling efter infarkt En tredjedel av personer som behandlas för hjärtinfarkt har också måttligt nedsatt njurfunktion. Behandling med ballongvidning eller by-passkirurgi förbättrar blodflödet i hjärtat efter en hjärtinfarkt. Men personer med nedsatt njurfunktion behandlas inte lika ofta som njurfriska med ballongvidning efter hjärtinfarkt. Det visar ny klinisk forskning som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Circulation. Studien bygger på uppgifter om drygt personer som vårdats för hjärtinfarkt mellan 2003 och Ballongvidning visar sig i studien vara lika gynnsamt för såväl personer med måttligt nedsatt njurfunktion som för njurfriska personer som får hjärtinfarkt. Men studien visar också att personer med måttlig njursvikt mindre ofta genomgår behandlingen. Dödligheten inom den gruppen är också högre. Orsaken till att man varit restriktiv är att det saknats kunskap om eventuella risker för njursjuka hjärtpatienter. Karolina Szummer, en av forskarna bakom studien och verksam vid Instutitionen för medicin, Karolinska Institutet menar att prognosen för patienter med måttligt nedsatt njurfunktion kan bli bättre om de behandlas med ballongvidgning i större utsträckning. Njursjukdom är en lika stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som diabetes, och runt tio procent av befolkningen har nedsatt njurfunktion. Det behövs mer forskning för att kunna erbjuda denna stora patientgrupp bästa möjliga vård, säger Stefan Jacobson, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, och verksamhetschef på njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus. Vid Danderyds sjukhus är sambandet mellan njur-och hjärtsjukdom prioriterat som det viktigaste forskningsområdet under de kommande åren. Här har man avsatt särskilda resurser för forskningen inom det nätverk som genomfört den aktuella studien. I forskningsnätverket ingår kliniska forskare vid Karolinska Institutet, hjärtläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus. Källa Karolinska Institutet science photo library John- se om du finner ngn nedstämd bild på person gärna gratis om ej köp. Depression vanligt vid tidig njursvikt Depression är vanligt hos patienter med tidig njursvikt, speciellt innan dialysstart. Njursjukdom drabbar cirka 26 miljoner människor, som ofta har andra samtidiga sjukdomar som också associeras med depression, som diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Dr Susan Hedayati med kolleger vid Dallas Veterans Affairs Medical Center menar därför att nefrologer borde överväga screening enlig DSM IV hos patienter med njursvikt. Depression i samband med andra sjukdomar, associerade med njursvikt, förekommer i elva procent hos patienter med diabetes, fjorton procent hos patienter med hjärtsjukdom och sexton procent efter en hjärtinfarkt. Dr Hedayati menar att det är av stor vikt att diagnostisera och behandla depression hos dessa patienter, då det är viktigt att de till exempel följer rekommenderad behandling för att minska njursviktsprogressen. I studien där 272 patienter mellan maj 2005 och november 2006 deltog visade att 21 procent av patienterna hade en depression. En studie som ska titta på om antidepressiva läkemedel kan hjälpa patienter med tidig njursvikt pågår för närvarande. Källa Southwestern Medical Center DIALÄSEN

12 NYHETER Felmonterad blodslang nära orsaka En händelse på dialysavdelningen i Lund i januari 2009 har anmälts till socialstyrelsen enligt Lex Maria. Vi vill nu sprida så mycket information som möjligt och uppmana alla användare att se till att fungerande rutiner förhindrar en sådan allvarlig händelse. En händelseanalys, utförd på uppdrag av verksamhetschefen, utmynnade i olika åtgärdsförslag för att förhindra framtida upprepning. En patient som sedan flera år får regelbunden HDF-behandling (hemodiafiltration-) kommer till avdelningen för sedvanlig dialys. Under förberedelse av maskinen, en AK 200 ULTRA S, uppstår flera problem bland annat med luftvakten. Maskinen larmar för tekniskt fel och sköterskan gör en omstart samtidigt som venslangen tas ur och monteras på nytt. Priming kan därefter genomföras och patienten förbereds för start. Hon klagar redan då på huvudvärk och magsmärtor. Efter start går sköterskan för att hämta en huvudvärkstablett och när hon strax därefter återkommer sitter patienten upp i sängen och ter sig mer orolig. Hon klagar över tryck över bröstet och svårt att andas. Eftersom patienten ofta är orolig inför dialys, uppfattas det inte som något annorlunda av sköterskan, som dock i detta läge noterar att UF-knappen (ultrafiltration-) inte lyser och att maskinen alltså inte drar någon vätska. Hon tillkallar en kollega men då patienten mår allt sämre riktas all uppmärksamhet mot henne. Sköterskan bestämmer sig för att hämta ångestdämpande läkemedel och samtidigt kalla på ytterligare en kollega för att reda ut varför maskinen inte drar. De kommer tillbaka inom någon minut och den nyanlända kollegan ser direkt att maskinens blodslinga inte är tänd, det vill säga blod detekteras inte utan maskinen går fortfarande i primingläge. Blodpumpen stoppas omedelbart, venslangen som inte satt korrekt i primingdetektorn sätts på plats och läkare tillkallas. Patienten har högt blodtryck, svårt att andas och är mycket ångestfylld. Man konstaterar snabbt att patienten fått on-linevätskan avsedd för priming infunderad och isolerad UF startas omedelbart. Patienten vägs vid sängen och en viktökning på 3.5 kg sedan dialysstart noteras. Man ultrafiltrerar två liter på kort tid, tar blodprover och ett EKG som är normalt. Ordinerad dialysbehandling kan därefter genomföras komplikationsfritt. Patienten mår efter omständigheterna väl efter dialys och kan åka hem. 12 Hur kunde det ske? Enligt avdelningens rutiner sker priming inför HDF med on-line beredd dialysvätska. AK 200 ULTRA S fungerar så att HDF-pumpen under priming går 20 procent fortare än blodpumpen, för att tillräcklig mängd primingvätska ska finnas tillgänglig i systemet. Normal rutin är att vid tillkoppling av artärslang aktivera by-pass, så att HDF-pumpen står stilla. När blod detekteras stannar blodpumpen. Efter tillkoppling av venslang kan behandling startas genom start av blodpump, aktivering av UF och avaktivering av by-pass. Flera avsteg från rutinerna gjordes av olika skäl vid detta tillfälle. För att klargöra förloppet genomfördes enligt sjukhusets rutin vid allvarlig patienthändelse en händelseanalys. I denna ingår också att göra en riskbedömning enligt beslutsmatris i»händelseanalys & Riskanalys, handbok för patientsäkerhetsarbete«. (Socialstyrelsen 2005). Fakta samlades in genom intervjuer med inblandad personal, genomgång av patientjournal samt genomgång av gällande rutiner för dialys och handhavande av dialysapparat. Konsekvenser av händelsen Efter genomgång av all fakta kunde ett händelsediagram med orsakskedja beskrivas. Patienten har på kort tid (7 8 minuter) fått minst tre liter vätska in i blodbanan. Eftersom maskinen inte detekterade blod på grund av felmonterad venslang, fortsatte den i primingläge med hög infusionshastighet utan kompensation med ultrafiltration. Flera omständigheter fanns kring händelsen men tydligt är att den förmodligen kunnat undvikas om checklistan som finns på varje maskin följts enligt sedvanlig rutin. Efter händelsen har avdelningens rutiner kring checklistan skärpts och en patient får inte lämnas efter start förrän kontrollsignering är gjord av två sjuksköterskor. Att maskinen över huvud taget går att starta när en slang är felmonterad är i sig orimligt. Eftersom maskinmodellen är gammal är det dock förmodligen inte möjligt att bygga in en kontrollfunktion för detta men att lägga in ett automatiskt blodpumpstopp när maskinen inte detekterar blod vid»extra primingvolym uppnådd«borde inte vara omöjligt. En riskbedömning enligt en specifik graderingsskala utfördes i samband med analysen av händelsen. Allvarlighetsgraden bedömdes till katastrofal, den högsta graden i bedömningsskalan (om felet inte hade upptäckts så tidigt som det gjordes), och sannolikheten för inträffande som stor (om inte checklista följs). Detta var en av anledningarna till att chefläkaren valde att låta Socialstyrelsen och Läkemedelsverket göra en ytterligare analys och bedömning av händelsen. Patienter utsätts dagligen för risker trots väl fungerande rutiner och säker teknisk apparatur. När vi som personal, av olika skäl, brister i vår funktion så att en patient kommer till skada är det allra viktigaste att snabbt orsaksutreda och på ett så konstruktivt sätt som möjligt förhindra att händelsen upprepas. Målet med avvikelserapportering, händelseanaly- DIALÄSEN

13 PÅ GÅNG Nya möten? E-posta: lungödem ser och rapportering till myndigheter är inte att utpeka syndabockar utan att identifiera risker och hitta sätt att undvika dessa. Låt oss gemensamt fortsätta det viktiga arbetet så att våra patienter kan känna sig trygga. Text av Lotta Tungsten Lindblad, utbildningsansvarig sjuksköterska, Dialysavdelningen, Lund. E-post: Kommentarer från Ulf Lindahl, Country Manager Gambro Sweden Vi på Gambro anser att arbetet med att höja patientsäkerheten i hälso- och sjukvården aldrig får avstanna och därför är Lex Maria lagen mycket viktig. Det finns alltid en risk för att behandlingar inom vården går fel och det är vårt gemensamma ansvar att dokumentera och lära oss av dessa incidenter och på så sätt förbättra vårdkvaliteten. Dialäsen har i det sammanhanget en viktig roll, och genom att belysa incidenter som den aktuella händelsen bidrar man till en stärkt patientsäkerhet. Det är givetvis mycket tråkigt, oberoende av skäl, när en behandling av en patient går fel och vi gör vårt yttersta för att säkerställa patientsäkerheten vid varje dialysbehandling. Därför arbetar vi systematiskt med kvalitet och har solida processer för kvalitetssäkring. I det här specifika fallet kopplade vi genast in vår medicinska expertis och utredde incidenten grundligt. Därutöver samarbetar vi naturligtvis fullt ut med de berörda myndigheter i Sverige som utvärderar incidenten och står till deras förfogande. I det här fallet visade undersökningen som utfördes av sjukhuset att incidenten var ett handhavande fel och dialysmaskinen AK 200 ULTRA S som användes vid behandlingen bedömdes som fullt fungerande och har därmed inte medfört någon risk för patientsäkerheten. Vår strävan är att ständigt finna nya sätt att minimera risken för handhavande fel, dels genom att erbjuda produktutbildningar samt att genom förbättrad design och mjukvara underlätta användningen av våra produkter. Till exempel utvecklar vi för närvarande en ny version av programmet för on-line priming, vilket kommer att ytterligare minska risken för handhavande fel. I korthet så kommer nästa programversion att påminna användaren om att en patient inte skall vara ansluten under priming. Om en patient trots det av misstag ansluts till maskinen under on-line primingen så förhindrar AK 200 ULTRA S dialysmaskinens kontrollsystem att patienten får i sig en farlig mängd vätska. Vi på Gambro tar patientsäkerhet på stort allvar och arbetar kontinuerligt med att säkerställa kvalitén i våra produkter och processer. Regionmöte i njurmedicin november 2009, Uppsala, Sverige aspx/ Medicinska Rikstämman, november 2009, Stockholm Sverige. New Trends in Immunosuppression and Immunotherapy 4 7 februari 2010 Prag, Tjeckoslovakien. www2.kenes.com/immuno/pages/home.asp International Conference on Early Disease Detection and Prevention February 2010, Munich, Germany. Dialysis Conference in Pediatric/PD/HHD 7 9 mars 2010 Washington Seattle USA. som.missouri.edu/dialysis Lust och Kunskap i Stockholm mars Nordiatrans kongress mars, Köpenhamn, Danmark. Gelinsymposiet 9 april 2010, Göteborg, Sverige. Nationella Njurkonferensen 9 10 april 2010, Göteborg, Sverige. E L PAT Ethical, Legal and Psychosocial Aspects of Organ Transplantation april 2010, Rotterdam, Netherlands. American Transplant Congress, 1 5 maj Njurmedicinskt Vårmöte 2 4 maj 2010, Kalmar, Sverige. ANNA 2 5 maj 2010, San Antonio Texas, USA. ERA-EDTA Congress juni 2010, Munich, Germany. International Transplant Nurses Society september 2011 Göteborg, Sverige. Hjälp till drabbade i Indonesien Läkare Utan Gränser skickade ett akutteam till Indonesien för att bistå de drabbade i jordbävningen som skedde i slutet av september. De värst drabbade områdena uppges vara städerna Padang och Pariaman där minst 750 människor har dödats. Läkare Utan Gränser organiserade ett akutteam med bland annat en medicinsk koordinator, sjuksköterska, kirurg, narkosläkare och psykolog, skickades tillsammans med sjukvårdsmaterial från Bryssel och Paris till Indonesien. Ytterligare två njurspecialister från ISN s»renal Disaster Relief Task Force«åkte med Läkare Utan Gränsers team. Njurspecialisterna genomför dialys för att behandla människor med»crush syndrome«, en allvarlig njurskada som uppstår när förstörd muskelvävnad frigör stora mängder gifter i blodomloppet. Tillståndet är dödligt i vartannat fall och måste behandlas med dialys för att på konstgjord väg återupprätta njurarnas funktion. Källa: DIALÄSEN

14 Zemplar nu som Nu introduceras Zemplar i ny beredningsform, kapsel 1 µg och 2 µg Effektiv Selektiv Preventiv Indikationen omfattar CKD stadie 3, 4 och 5. SWE/108/27Apr2009 Zemplar kapsel är indicerat för profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas med hemodialys eller peritoneal dialys. Zemplar Kapsel: (A11CC07): Receptbelagt läkemedel. Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas med hemodialys eller peritoneal dialys. Pris: För aktuellt pris se Senaste översyn av produktresume För dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet samt övrig information se Abbott Scandinavia AB Box 509, SOLNA telefon

15 SNSF MARIE NYKVIST ORDFÖRANDE I SNSF Funktionsutbildad sjuksköterska, vad är det? Begreppet dök upp utan någon närmare förklaring. Vi i Region Skåne fick veta att»det är en sjuksköterska som genomgått en vidareutbildning som utgör grund för deras arbete inom en specialiserad funktion. Vidareutbildningen är inte reglerad. Den funktionsutbildade ska utföra arbetsuppgifterna inom den specialiserade funktionen omfattande en majoritet av tjänsten eller också ska tyngdpunkten i uppdraget utgöras av den specialiserade funktionen«. Min klinik tillsammans med Vårdförbundets representanter försökte tolka det vi fått beskrivet i olika dokument. Det visade sig rätt snart att vi tolkade innehållet olika. Vi fastnade på vad syftet med detta var, det hade vi inte fått veta. Svaret från koncernledningen blev att syftet var att öka lönespridningen. Vi frågade oss nu fram både inom och utanför vår verksamhet om hur andra tolkat informationen. Det visade sig att det var väldigt olika vilken information man fått och det fanns också fler tolkningar än vår. Frågan gällde om hela gruppen hemodialyssjuksköterskor är funktionsutbildade eller om det var särskilda individer inom gruppen som hade egna uppdrag. Vi diskuterade också hur mottagnings- och avdelningspersonal skulle definieras. Uppgiften var inte lätt och som vanligt hade vi begränsad tid på oss. Vi har nu lämnat in vårt underlag och får förhoppningsvis snart reda på om vår bedömning är godkänd. Det här har väckt många nya tankar hos mig. Vilken sjuksköterska är inte funktionsutbildad? All sjukvård idag är så högspecialiserad att vi knappt har några allmänsjuksköterskor med basal medicinsk eller kirurgisk» En viktig bit som vi måste börja tänka på är hur vi inrättar specialbefattningar och hur vi tillsätter dem. «kompetens. Det är ett bekymmer att en stor del av vårdpersonalen är så smal i sin kompetens att vi har svårt att hjälpas åt mellan verksamheter även inom samma klinik. Det beror delvis på att många måste bli väldigt specialinriktade inom sitt område. viktigt är att vi måste tänka på hur vi inrättar specialbefattningar och hur vi tillsätter dem. Inrättar vi befattningar efter personer i organisationen eller söker vi efter rätt kompetens till de funktioner vi identifierar? Det ser säkert olika ut men min erfarenhet är att tjänster och befattningar kan bli väldigt personliga. En annan fråga är hur pass pålästa är vi om sjuksköterskans kompetensbeskrivning? Vad tillhör den basutbildade sjuksköterskans uppgifter och vad räknas som speciell uppgift som ska belönas extra? Om man läser Socialstyrelsens»Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska«så är det nog många som blir förvånade över hur mycket som ingår. Ytterligare en fråga är hur marknadsmässiga vi ska vara i vår lönesättning. Ska vi ge bäst lön till de som arbetar inom de områden alla vill arbeta? Borde vi inte hellre betala mer till de som arbetar inom tyngre områden som inte så många vill arbeta inom. Ska alla sjuksköterskor inom olika områden tjäna lika och samtidigt öka möjligheten för arbetsgivaren att ytterligare individualisera lönerna så de som gör bäst insats belönas bäst? Debattera! Marie Nykvist, marie.nykvist@skane.se Bli medlem i SNSF Bli medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening. Medlemsavgiften är för A-medlemmar (sjuksköterskor som arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga intresserade) 200 SEK/år. Som medlem får man sitt eget exemplar av tidningen Dialäsen. Avgiften sätts in på plusgirokonto Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD, avdelning eller mottagning samt yrkeskategori. Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson, e-post: ewa@knutson.nu SNSF:S STIPENDIUM Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet. Stipendiesumman är kronor som kan fördelas på en eller flera sökande. Sista ansökningsdag är 1 april. Stipendiet delas ut vid SNSF:s vårmöte. Stadgar och instruktioner för ansökan finns på: DIALÄSEN

16 Långtidsuppföljning av alla levande njurdonatorer Professor Ingela Fehrman-Ekholm tillsammans med Eivind Alm, den första njurdonatorn som opererades i Göteborg i maj 1965, samt AT läkaren Sara Möller. Antalet transplantationer med levande givare ökar. Fram till idag har ungefär 3200 personer i Sverige donerat en njure. Hur går det då för givarna på sikt? Hur är njurfunktionen? Finns det risk för njursjukdom? Mot denna bakgrund initierades 2007 en studie i Göteborg av de levande givarna. Det är en nationell och internationell trend att satsa på levande givare för organdonation. I Sverige har vi använt levande givare sedan starten av transplantationsverksamheten medan andra länder, där Spanien framstår som typexemplet, har satsat på avlidna givare med framgång men nu vill också de göra levande givartransplantationer. Det som har hänt under dessa 40 år i Sverige är att kretsen av givare har utökats. Från början (1964) var det enbart syskon och föräldrar som kunde donera, från 1988 make/makar och andra närstående inom familjen, från 1996 vänner och arbetskamrater och från 2004 har också anonyma givare tillkommit. Störst är fortfarande grupperna make/makar, föräldrar och syskon som vardera står för ungefär en tredjedel. Övriga släktingar och helt obesläktade samt anonyma donatorer är fortfarande totalt sett färre. Donatorsfrekvensen har också utökats genom an- 16 vändandet av blodgruppsinkompatibla- och vissa korstest-positiva givare men för givaren är det ingen skillnad. Hur går det då för givarna på sikt? Finns det risk för njursjukdom? Har de medicinska eller psykosociala problem? Mot denna bakgrund initierades 2007 en studie i Göteborg. Vi hade då fått etiskt tillstånd 2006 och godkännande av samtliga verksamhetschefer att samtliga centra (Stockholm, Uppsala, Malmö, Göteborg) skulle efterundersöka sina donatorer. Uppsala har presenterat sina resultat (pressmeddelande). Vi i Göteborg arbetar fortfarande med studien. Det har varit initiala svårigheter eftersom donatorerna före 1992 inte fanns registrerade med fullständiga personnummer. Givarna i Göteborg har heller inte haft kravet på kontroll efter första året efter donationen och de är geografiskt spridda över hela landet. Donatorsstudien i Göteborg inleddes med kontroll av den första donatorn från 1965 Materialet består i Göteborg av alla givare från starten 1965 till och med 2005 vilket totalt omfattar 1112 personer. Av dessa har 165 avlidit, 58 är utländska donatorer, 75 har inte gått att spåra. Totalt har 824 givare via brev fått en förfrågan DIALÄSEN

17 Figur 1 om att delta i studien som innefattar provtagning och besvarande av en enkät. Vi var glada att få se den första donatorn som opererades i maj Han berättade att det var självklart för honom att ställa upp för sin njursjuka bror och det var Charlie Gelin (som var en pionjär inom transplantationsverksamheten) som ledde operationen. För att bli vävnadstypad fick donatorn ta båten till Århus. Han var ung och nygift och hade ont om pengar. Det blev en sårinfektion, minns han, som krävde förnyad sjukhusvård. Några regelbundna efterkontroller blev inte gjorda, men så var det då. Hälsan idag liksom provresultat var perfekta. Han fick en nål och ett diplom till sist - något som alla givare får idag. Av de 824 givarna har vi fram tills idag fått provsvar på 542 när det gäller s-kreatinin och 683 enkätsvar. I denna presentation har jag valt att koncentrera mig på njurfunktionen efter donation. Medelåldern vid donationen var för de 824 givarna var 47 (SD 11) år med en spridning från 20 till 74 år. Åldern vid studiedatum var 61 (SD13) år med spridningen från 24 till 92 år. Tid sedan donationen är i genomsnitt 14 (SD 9) år med spridning 2 till 43 år. Den kvarvarande njuren ökar sin funktion under lång tid Medelvärdet av s- kreatinin var i denna studie 94 (SD 24) µmol/l med spridning från 48 till 330 µmol/l. Två av donatorerna är njurtransplanterade och vid tiden för de gjorda undersökningar som ligger mellan maj 2007 och juli 2009, har en donator regelbunden dialysbehandling. Uppmätt njurfunktionsvärde med clearance (iohexol eller Cr EDTA), som inte var obligatoriskt, har gjorts på 168 personer och ligger i genomsnitt på 68 (SD 15) ml/min korrigerat för kroppsytan. Spridningen är 29 till 111. Det mest intressanta är att njurfunktionen tycks förbättras under lång tid efter donationen. Om man gör förhållandet uppmätt njurfunktion delat med förväntad njurfunktion med två njurar enligt undersökningen gjord av Graneus och Aurell och sätter det i relation till tid efter donation får man en svagt stigande tendens (Figur 1). Samma bild fås också vid beräknad njurfunktion enligt formeln MDRD. Det ser ut som hyperfiltration sker för den kvarvarande njuren under lång tid vilket motverkar åldringsprocessen. Vi vet alla att njurfunktion sjunker med stigande ålder. Professor Ulla Berg från Huddinge har också visat liknande resultat hos unga föräldrargivare och kortare observationstid. Kurvan visar också att enstaka givare har ett lågt clearance, det vill säga en dålig njurfunktion, och förväntas behöva dialysbehandling så småningom. Det finns en kanadensisk studie som visar att det är tre gånger vanligare med njursjukdomar hos anhöriga till dialyspatienter. Sannolikt spelar ärftliga faktorer en roll. Hyperfiltration kan ge mikroalbuminuri, så småningom albuminuri, hypertoni och njursvikt. I denna tvärsnittstudie hade 58 av 445, det vill säga 13 procent mikroalbuminuri definierat som urinalbumin/kreatinin kvot över 5 mg/mmol. Positiv urinsticka för protein hade 38 av 473, det vill säga 8 procent och mikroskopisk hematuri på urinsticka hade 36 av 474 det vill säga 7,5 procent. Dessa siffror anger att det är en låg andel donatorer med hyperfiltrationsskador. Cirka 25 procent av givarna har läkemedelskrävande blodtryck Hur var det då med blodtrycket? 122 av 518, det vill säga 23,5 procent hade behandling för högt blodtryck. Ett diastoliskt blodtryck över 90 mm Hg med eller utan behandling hade 60 av donatorerna och 143 hade systoliskt blodtryck över 140 mm Hg. Här finns anledning till mer efterkontroll och optimering av donatorerna. Sammanfattning Sammanfattningsvis så är det intressanta och positiva data från detta stora material. Det mest intressanta är att njurfunktionen tycks förbättras under lång tid efter donationen. Arbetet ska presenteras vid European Society of Organ Transplantation i Paris den 1 september i år och så småningom publiceras. Jag är övertygad att levande givaroperationer kommer att fortsätta och också fortsätta att öka. Vi i Sverige har långtidsresultat bara vi letar efter dem. Även om nya register skapas och det är bra så finns den större delen av givarna från 60-, 70-, 80- och 90-talen. Det ska kännas säkert för givaren både på kort och lång sikt. Att kontrollera en givare var femte år borde vara lätt. Text: Ingela Fehrman-Ekholm, professor, överläkare, Transplantationscentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg och överläkare på dialysavdelningen vid Sophiahemmet, Stockholm Finns det någon Göteborgsdonator i läsekretsen som inte blivit kallad så hör av er via e-post till mig. E-post: ingela.fehrman@sophiahemmet.se eller ingela.fehrman-ekholm@vgregion.se DIALÄSEN

18 18 DIALÄSEN

19 Lena Martin, chefsjuksköterska Danderyd Dialysvården kräver trygghet och förändringar Lena Martin var en missnöjd mellanchef. För stort ansvar och för lite befogenheter gjorde situationen omöjlig. Då bytte hon jobb. Nu är hon en nöjd chef med mer befogenheter. Målet är att skapa en trygg miljö för anställda och patienter. Samtidigt pågår ett omfattande utvecklingsarbete med många förändringar på kliniken. Lena Martin har 20 års erfarenhet från dialysvård och är sedan 10 år tillbaka chefsjuksköterska på njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus. Men vägen till chefsjobbet var inte spikrak. I början av 90-talet jobbade hon som sektionsledare, och tyckte inte alls att det var någon upplyftande erfarenhet. Jag var frustrerad, det var en sorts mellanchefsjobb. Jag hade för stort ansvar i kombination med för lite befogenheter. Om jag skulle vara chef ville jag ha befogenheterna också, säger Lena Martin. Hon hoppade av och började arbeta i det privata näringslivet. Det var kul, en lärorik och dynamisk miljö. Arbetet var mycket resultatinriktat och inriktat på att lösa problem, det blev en nyttig erfarenhet att ha med sig. Medan hon jobbade i näringslivet blev dock ett jobb som chefsjuksköterska på Danderyds dialysmottagning ledigt. Det var ett chefsjobb där det förutom ansvar även ingick befogenheter. Då sökte hon sig tillbaka till landstinget. Lena Martin tar emot i samtalsrummet på den njurmedicinska kliniken. Samtalsrummet är en traditionell miljö med bleka väggar, stolar i ljust trä och svagt mönstrade stolar. Men arbetsmiljön är inte lika traditionell. Det gäller att hitta nya former. Vårt utvecklingsarbete pågår hela tiden, det blir aldrig färdigt. Ett exempel på utvecklingsarbetet är att mottagningen sedan förra året har delat upp verksamheten i två olika sektioner med olika profiler. Den ena sektionen är för patienter som har stort vårdbehov, har insjuknat akut eller har behov av avancerad dialysbehandling. Den andra sektionen är avsedd för patienter där målet är att öka patientens förmåga till egenvård. De sjuksköterskor som arbetar där har alltså ett större pedagogiskt fokus i kontakterna med patienterna. Personalen fick själva välja inriktning, alltså vilken sektion de ville arbeta på. Det är klart att vi har större förutsättningar att nå målen om alla får välja själva var de vill arbeta, säger Lena Martin. Hon konstaterar att konceptet, som är lånat från Helsingfors, hittills har visat sig fungera bra. Det har lett till en kompetensutveckling både för de som arbetar med de svårast sjuka patienterna och för de som arbetar med den andra gruppen. Det är också roligt att se hur patienterna tar ökat ansvar och entusiasmerar varandra. Att alla vill ta ansvar är en av grundpelarna i Lena Martins chefskap. Jag tror att alla vill ta ansvar, om man inte vill det så är det något som brister i förutsättningarna. Det kan vara till exempel organisatoriska problem eller att det behövs mer kompetensutveckling. Det är mitt ansvar att skapa förutsättningar så att alla vill ta ansvar. Ett sätt att skapa förutsättningar är att se till att den njurmedicinska kliniken är en trygg arbetsplats. Det ska finnas tydliga rutiner och ett förutsägbart sätt att arbeta. Vi arbetar med svårt sjuka patienter och det kan alltid hända saker, men i grunden ska det finnas en tydlig organisation. Det ska vara tryggt att gå till jobbet här. En annan förutsättning för att alla ska vilja ta ansvar är att det ska finnas möjligheter att utvecklas i jobbet. Det ska finnas handledning och möjlighet till personlig utveckling på en njurmedicinsk enhet, konstaterar Lena Martin. Det krävs mycket av dialyssjuksköterskor som arbetar under lång tid med samma patienter. Man måste vara medveten om att det kan vara tufft, det handlar både om frågor om bemötande och om förhållningssätt. Det betyder också att vi som arbetar här måste vara beredda att utveckla oss själva. Det ena arbetslaget har redan en handledare som arbetar med dessa frågor. Lena Martin letar efter en lämplig handledare till det andra arbetslaget. Tre gånger i veckan har personalen också reflektionsstunder på eftermiddagen. DIALÄSEN

20 Det måste finnas möjlighet att diskutera på en dialysmottagning, konstaterar Lena Martin. Här tillsammans med biträdande chefssjuksköterskan Ewa Fågelfors och sektionsledaren Yvonne Axelsson. Det är ett sätt att i organiserad form prata om vad som hänt, så att man slipper ta med sig saker hem. Det är också ett sätt att fundera över vad man kan utveckla och eventuellt ändra. Kommunikationen är grundläggande om alla ska kunna känna sig trygga. Vi är varandras arbetsmiljö, vi måste ha mötesplatser och bra former för att kunna diskutera med varandra, säger Lena Martin. Avdelningen arbetar också intensivt med kvalitetsutveckling. Det finns mycket kvar att göra när det gäller både mätningar och analyser inom kvalitetsarbetet. Inte minst när det gäller analyserna, vi måste använda resultaten och fundera mer på varför det blev som det blev. Där vill Lena Martin också få in ännu mer av patienternas perspektiv. Kliniken är precis i begrepp att introducera SF- 36, en enkät med frågor där patienterna själva får skatta sin hälsa och livskvalitet. Frågorna handlar till exempel om psykiskt välbefinnande, social funktion och allmän hälsa. De här mätningarna finns också i SNR, Svenskt Njurregister, vilket gör att det kommer att bli möjligt att koppla resultaten till olika behandlingsmetoder och andra hårddata. Det är ett unikt register ur ett globalt perspektiv. Ju fler som rapporterar in, desto bättre är det. Hon ser ingen motsättning mellan blandningen av hårddata och»mjukare«värden. Det är klart att det är otroligt viktigt att patienterna själva får skatta sin livskvalitet. Det är inte bara när det gäller mätningar som Lena Martin tycker att patienternas perspektiv kan få ta ännu större plats. Samma sak gäller i sakkunnigkommittén i Stockholms läns landsting. Kommittén arbetar för den njurmedicinska utvecklingen i länet och för att överbrygga klyftan mellan politiker och professionen. Det är självklart att patientföreningarna borde ha med en representant där, tycker Lena Martin.» Det ska vara möjligt att byta chef och det ska också vara möjligt för en chef att byta arbetsuppgift utan att det känns som ett misslyckande. «Jag arbetar för det, men hittills har jag inte fått gehör för att patientföreningarna ska vara med. Jag kan inte förstå det, varför ska inte patienterna vara representerade? Det är inte bara patienterna som kan ta mer plats, tycker Lena Martin. Även representanter för vården måste göra sig hörda. Politiker och lekmän har ofta stor respekt för vad vi i professionen tycker. Det är viktigt att vi tar det ansvaret att berätta om hur vi ser på olika frågor. Sitt inte och vänta, kan man med ett förenklat ordval, sammanfatta Lena Martins råd till sina kollegor. Jag tror att vi måste bli bättre på att göra oss hörda, kanske skriva mer insändare och debattartiklar eller berätta i media hur vi ser på utvecklingen. Lena Martin ser dock inte att hennes egen mottagning på Danderyds sjukhus ska bli större. Sjukhusdialysen behöver inte bli större, däremot skulle vi behöva geografiskt närbelägna enheter, och fler enheter som stödjer patienter med självdialys. Vi skulle behöva en sådan lokal för självdialys, och helst med sjöutsikt, säger Lena Martin. Sjöutsikten är inte bara en dröm, jakten på sådana lokaler är redan i gång. Hittills har det stupat på finansieringen men letandet fortsätter. Däremot är en annan dialysenhet under planering. I Norrtälje 7 mil från Stockholm öppnar en ny satellitenhet 2010 eller Det innebär betydligt kortare resväg för patienter från de nordligaste delarna av länet, som kan ha haft 1,5 timmes resväg enkel väg till Danderyd. Den nya enheten kommer att finns på den gamla garnisonen i Norrtälje, någon kilometer bort från den traditionella sjukhusmiljön. Lena Martin arbetar med ett tidsbegränsat förordnande som chef, två år i taget. Det är ett system som hon är nöjd med. Det är bra både för verksamheten och för cheferna, tycker jag. Det ska vara möjligt att byta chef och det ska också vara möjligt för en chef att byta arbetsuppgift utan att det känns som ett misslyckande. Lena Martin bygger sitt eget chefskap på studier i ledarskap och organisationsutveckling, hon håller på med en magisteruppsats. Men hon konstaterar att nätverk och den praktiska erfarenheten har betytt minst lika mycket i arbetet. Som chef måste man ha koll på vilka verktyg som finns och vad som ingår i chefskapet. Men i ledarrollen måste man också reflektera över sina erfarenheter, det kan betyda att man måste lära sig den hårda vägen. I bästa fall får man feedback kvickt från medarbetarna om något inte blev bra. Text Susanne Rydell Foto Gunnar Malmström 20 DIALÄSEN