I skuggan av självmordet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I skuggan av självmordet"

Transkript

1 I skuggan av självmordet Den plötsliga och traumatiska förlusten medför ofta ett komplicerat sorgearbete Sorg Bearbetning Barn Trauma Suicid och dess efterverkningar Förlust, sorg och tomrum Sorg är en reaktion på en förlust som kräver anpassning. Efter förlusten kan barnet lätt hamna i ett känsloladdat tomrum, som det lämnas att själv försöka förstå. Barnen ser och känner men får ingen berättelse eller konkret verklighet som hjälper dem att förstå. Svaret på information utan ord är ångest. Vi kan inte alltid skydda barnen mot det onda men vi kan vara med dem när de möter detta. Sorg: Starka reaktioner i samband med förlust och separation Förlusten kan bearbetas och integreras i livsberättelsen Lars Björklund Vad är sorg? Sorg är vårt unika och naturliga svar på en förlust av något som varit viktigt för oss. Sorg hör ihop med erkännandet, hedrandet och uttryckandet av känslor och tankar i anslutning till en förlust. Sorg är att vara i den spänning/känsla som kommer efter en förlust, dvs mycket ofta med stark psykisk smärta. Vad händer i sorgen? Känslor vi ofta upplever i samband med sorg: aggressivitet, ilska, ledsenhet, skuld, hjälplöshet, rädsla, ensamhet, skam Kroppen: trötthet, sömnproblem Tänkandet: problem med koncentration, förlust av korttidsminne, låg självkänsla, påträngande minnen och tankar på det som hänt 1

2 Uppgifter i sorgen Sorg: Bearbetning av förlusten/separationen samt de förändrade förutsättningarna i livet Att förstå Att sörja a. acceptera att förlusten verkligen skett b. möta smärtan c. anpassa sig till en värld där den döde saknas d. dra tillbaka emotionell energi och investera energin i andra relationer Att minnas Att fortsätta vidare i livet (men inte glömma) Sandra Sutherland Fox (Good Grief: Helping groups of Children When a Friend Dies) Sorgprocessens uppgift, G. Fyhr Förlusten ger ett psykiskt sår. Sorgens uppgift är att bearbeta förlusten och läka såret. Läkningsprocessen kallas sorgearbete. (Gurli Fyhr, Hur man möter människor i sorg) I sorgprocessens uppgift ligger att den ska organisera om i psyket och ge en realistisk grund för drömmar om framtiden, en grund som inte bygger på det som är förlorat utan på den nya verkligheten där det förlorade inte längre finns. Det gamla drömmarna måste därför lösas upp och ge plats för nya, realistiska drömmar. Från Good Grief Rituals, Tools for Healing, Elaine Childs- Gowell. 2

3 Internalisering: introjektion, identifikatin samt inre representation Vaillant (1958): Det är inte förlusten i sig som skapar psykopatologi utan snarare är det misslyckandet att internalisera dem som vi har älskat eller aldrig älskat över huvud taget som skapar patologin. Det psykodynamiska arbetet i sorgen är att komma ihåg mer än att säga adjö. Att skapa ordning i kaoset Den starka smärtan, som är så svår att hantera Kaoset, som man inte kan vara i Man kan bara berätta om kaoset efteråt, men det kräver språk och distans Man måste få hjälp att göra en berättelse Att göra en berättelse Vad underlättar bearbetning? Att göra en uttryckbar och upplevelsemöjlig berättelse, som skapar sammanhang och innehåller en godtagbar moral Kräver att det finns någon att berätta för Stöd från omgivningen Öppenhet att tala om den avlidne och att få uttrycka alla känslor Få övriga förändringar i livet Barn - föräldrar Stödjer föräldrarna Tröstar föräldrarna Tar sig an föräldrarna Räddar familjen Behöver fungerande förälder/föräldrar för att få sina egna behov tillgodosedda Föräldrar - barn Vill skona barnen Vill värna om och skydda barnen Vill erbjuda och befrämja barns harmoni och lycka 3

4 Risker föräldrar - barn Att stänga barnen ute Att överbeskydda dem Att förvägra barnen adekvat information Att beröva barnen möjligheten att handskas med svårigheterna Att bli överbekymrade och påträngande Barns och ungdomars sorg I att försöka hantera den nya livssituationen - - den nya familjesituationen - - egna starka reaktioner - - andras reaktioner - - stigmatiseringen - - chocken/traumat - - påträngande tankar - - existentiella funderingar att försöka bearbeta händelsen och förlusten att behålla och - om det går - förändra relationen till den avlidne OLIKHETER MELLAN KÖNEN Det vanliga mönstret Pojkar försöker vara starka och klarar ofta av att vara det Pojkar vill inte prata så gärna, de blir mer privata och mer ensamma med sina känslor Pojkar letar oftare aktiviteter som kan få dem att "glömma". Flickor pratar för att komma ihåg (A. Dyregrov) OLIKHETER MELLAN KÖNEN Det vanliga mönstret Flickor upplever mer intensiva och långvariga reaktioner Flickor har lättare att prata om sina känslor Flickor söker stöd och omsorg hos andra Flickor söker hjälp mer aktivt och den hjälpen är bättre anpassad till det kvinnliga reaktionsmönstret (A. Dyregrov) Emotionellt sörjande Upplever sin sorg intensivt, framför allt som känslor Får styrka och tröst av att dela sina inre känslor En sorg uttryckt är en sorg upplevd, delad börda är halv börda Smärtan uttrycks ofta genom tårar men även genom nedstämdhet, förvirring, ångest, förlust av aptit, oförmåga att koncentrera sig, ilska Emotionellt sörjande Adaptiv strategi: följer med sorgen genom att uppleva och följa känslorna Fysiska reaktioner: trötthet, ångest När de tänker på förlusten upplever de samtidigt känslorna djupt T. Martin & K. Doka Men dont cry women do, Transcending Gender Stereotypes of Grief 4

5 Instrumentellt sörjande Hanterar hellre sorgen kognitivt än emotionellt Önskar kontroll och att kunna hantera krisen De initiala reaktionerna förvirring, oförmåga att koncentrera sig etc är till handikapp för denna typ av sörjande Upplever inte känslor så starkt, svårt att gråta, kommer inte ihåg när de senast grät. En del känner inget behov av att gråta. Visar inte sina känslor på samma sätt som den emotionellt sörjande. Instrumentellt sörjande Den instrumentellt sörjande sitt ofta tyst, tänker och planerar aktiviteter, visar inte så kraftig affekt Uttrycker hellre ilska än andra känslor, vilket hjälper den sörjande att behålla kontrollen. Det är också ett sätt att släppa ut energi. Värderar att behålla kontrollen över sitt beteende, finner tillfredsställelse i att kontrollera sina egna känslor. Instrumentellt sörjande Tycker inte om att dela sina känslor med andra men kan gärna vara med andra Skiljer på att tala om sina problem och diskutera sina känslor Vill hantera problem som skapats av förlusten Adaptiv strategi: planerade handlingar och aktiviteter. Kan användas för att komma ihåg och hedra den döda och bearbeta förlusten. Aktivitet kan användas för att återställa normalitet: återvända till jobb, skola etc. Starka känslor och tankar efter svår förlust ÅNGEST obehag, hjärtklappning, sömnbesvär DEPRESSIVA BESVÄR gråtattacker, tillbakadragenhet, skuld, sorg, skamkänslor ILSKA som riktas mot självet eller mot andra UNDVIKANDE av saker som påminner om det inträffade PÅTRÄNGANDE MINNEN OCH TANKAR av det som hänt Barns och ungdomars sorg II Förståelsen varierar med ålder och mognad, dvs fritt fram för missuppfattningar och fantasier. De berövas sin trygghet i livet Förlusten öppnar för känslor av övergivenhet och hopplöshet Barnets egna resurser försvagas Sorgen uttrycks inte så öppet som föräldrar och andra förväntar sig. De sörjer på ett mer oregelbundet sätt än vuxna, skiftar mellan perioder av sorg och perioder när de inte accepterar/orkar med förlusten och smärtan. Detta på grund av deras begränsade förmåga att tolerera psykiska smärta. Barns sorg är randig Barns och ungdomars sorg III Många tankar och känslor om skuld. Många tankar och känslor om om bara. De har svårt att klara av motstridiga känslor, dvs att både längta efter/tycka om och vara arg på. De kan inte ta en paus i livet för att sörja eftersom den fysiska och psykiska utvecklingen driver på. Många av dem håller kvar relationen till den som dött. Ofta har de ett presensförhållande till den avlidne. Vad händer om jag inte tänker på den som dött? 5

6 Barns och ungdomars sorg IV Många av dem har fantasier om återförening, ofta som ett försök att behålla förbindelsen eller för att hålla undan tomheten. Se upp för självmordstankar! (efter suicid) Förlustens innebörd och bearbetning väcks på nytt vid nya faser i utvecklingen och/eller vid andra påfrestningar i livet. Sorgen varar under mycket lång tid. Syskons sorg Att se andra i stor sorg Att själv ha stor sorg Vad ska man hantera när ett syskon dör? Förändrade livsförutsättningar En förändrad familjesituation Kaos, kris- och sorgreaktioner - hos sig själv - hos de övriga i familjen - hos omgivningen Syskonförlust, omgivningens reaktioner I backspegeln: Några av de starkaste reaktionerna hängde ihop med de reaktioner som andra hade mot barnet Det som personer i omgivningen sa eller undvek att säga upplevdes ofta som negativt genom att det ökade känslan av ensamhet och känslan av att vara avskild (H. Rosen Unspoken Grief ) Syskonförlust, omgivningens reaktioner Alla budskap om att min förlust var trivial har vunnit Barnen uppmuntrades att vara starka för sina föräldrar Tystnad, vilket upplevdes som att man inte genomgick något betydelsefullt Saker och ting blir verkliga först när vi pratar om dem (H. Rosen Unspoken Grief ) Syskonförlust, reaktioner (Rosen) Syskon pratar inte med föräldrarna Syskon pratar inte med sina syskon Föräldrarna pratar inte med varandra om förlusten Föräldrarna pratar inte med sina barn om förlusten 6

7 Plötsliga dödsfall Sorgearbete som påverkas alternativt helt hindras av traumatisk upplevelse i samband med dödsfallet Ingen förberedelsetid, det finns ingen möjlighet att ta farväl Dramatiska omständigheter: starka intryck och/eller fantasier Föreställningen om världen rivs ner, världen blir en osäker plats Chocken ger mer intensiva reaktioner och eventuellt posttraumatiska stresstörningar Den traumatiska krisen Den traumatiska krisen utlöses i princip av tre olika händelser: 1. att drabbas av en förlust eller hot om förlust 2. att drabbas av en kränkning eller hot om kränkning 3. att genomleva en katastrof Trauma Trauma: Splittringen eller sammanbrottet som sker när den psykiska apparaten plötsligt presenteras med stimuli, antingen inifrån eller utifrån, som är för starka för att hanteras eller assimileras på vårt vanliga sätt. (Moore & Fine, 1990) Trauma och sorgearbete Sudden death and traumatic bereavement always present the mourner, at least for a period of time, with complicated mourning. Den sörjande behöver 1. Hitta vägar att hantera effekterna av det trauma som uppstått p.g.a omständigheterna vid dödsfallet 2. Att kunna foga in förlusten i sitt liv och gå vidare, dvs fullfölja ett sorgearbete. (Therese A. Rando, In Press) Traumatisk stress De specifika och icke specifika symtom eller störningar som hör ihop med traumat PTSD är bara en av olika möjliga reaktioner Andra reaktioner kan vara: ängslan, hjälplöshet, maktlöshet, kränkta grundantaganden om världen, inträngande tankar, undvikande av det som påminner om traumat, ilska, depression, skuld, problem med relationer 7

8 Trauma Sorg och trauma vanliga reaktioner I Typ 1-trauma: enstaka händelser, t. ex. olycka, dödsfall, våld, våldtäkt etc Typ 2-trauma: omfattar situationer där barnet genomlever en serie traumatiska händelser, t. ex. övergrepp, misshandel, upplevelser i krig etc. Även om barnet är vittne till våld i hemmet, om utsatt för mobbing Att vara vittnet till svåra situationer och andras död eller livshotande skador kan medföra traumatiska efterreaktioner. Barn kan traumatiseras bara genom att få höra om något allvarligt som drabbat närstående eller vänner. Försvar mot kumulativa trauman: - förnekande, bortträngning, undertryckande - dissociation, dvs barriär mellan känslor, tankar och beteende (A. Dyregrov) Rädsla ångest för att vara ensam, för mörkret, för stängda dörrar, att något ska hända de efterlevande Sömnstörningar Återvändande starka minnen Nedstämdhet, längtan och saknad (korta perioder åt gången) Sorg och trauma vanliga reaktioner II Ilska, uppmärksamhetskrävande beteende Skuld och självförebråelser Kroppsliga besvär Regressiv beteende Problem med koncentration och skolarbete Framtidspessimism Sorg efter suicid: Starka reaktioner Traumatiska inslag Sorgearbete med förhinder Att vara efterlevande Efter ett självmord Chock, trauma och traumareaktioner som ofta fortsätter lång tid efter självmordet Förlusten slår mot grundtilliten i tillvaron Sättet dödsfallet skedde på dominerar bearbetningen och sorgearbetet Det mesta i livet blir ifrågasatt Föreställningen om det goda i världen raseras Svårt hitta någon mening i det som skett Existentiella funderingar En viktig, ibland livsviktig, relation bryts men ska restaureras De efterlevande är ofta tvungna att hantera en svår social situation, en stigmatisering De efterlevande är tvungna att hantera en helt förändrad familjesituation, ofta en familj i kaos och splittring där alla har sin sorg och sina funderingar De efterlevande måste möta alla svåra frågor som uppstår och som på något sätt behöver få ett svar 8

9 Sorgearbete efter suicid Större grad av självförebråelser Mer upptagen av att hitta förklaringar på varför det skedde Mindre socialt stöd än för andra sörjande (Calhoun et al., 1982) Faktorer som komplicerar sorgearbetet Självmord sker ofta plötsligt och oväntat. Självmord sker ofta på våldsamma sätt. Självmord leder till skuldkänslor hos de efterlevande. Självmord förekommer ofta i redan belastade familjer. Självmord kan komplicera användandet av vanliga sorgritualer mindre offentlighet, mindre stöd. Självmord kan leda till utagerande av aggressivitet och försvåra öppen kommunikation. (Hauser, 1987) Tankar och känslor efter suicid Varför? Varför? Vad hände? Hur gick det till? Kunde jag ha gjort något för att förhindra det? Varför såg jag inget? (Jag såg men visste inte vad jag skulle göra!) Vems fel var det? Var det mitt fel? Tänkte han/hon inte på mig? Var jag inte värd att levas för? Älskade han/hon inte mig/oss? Tankar och känslor efter suicid Skuld! Skam! Vad ska andra säga? Vem kan jag berätta det för? Jag blir så arg! Vem kan jag vara arg på? Kommer jag också ta mitt liv? Vem är jag som har en förälder/syskon som tar sitt liv? Varför suicid? Hitta en lösning, bort från något man fruktar mer än döden Få bort något från medvetandet, söker lättnad Icke bärbar psykologisk smärta Frustrerade psykologiska behov; ser sig själv som värdelös, inkompetent, oälskad En känsla av hopplöshet vad gäller framtiden (fritt från Edwin Shneidman) Varje djup sorg H. Martinsson Varje djup sorg har förlorad glädje till föremål. Tappa inte bort denna riktning. Låt inte sorgen glömma sitt ärende. Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få. 9

Syskons sorg. den tysta sorgen

Syskons sorg. den tysta sorgen Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna Syskons sorg Förlust av en del av självet

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Krisplan Annelundsskolan del 2

Krisplan Annelundsskolan del 2 Bildning Krisplan Annelundsskolan del 2 Fastställd av skolledning och personal Reviderad 2016-02-11 Bildning Christina Larsson 046-73 98 00 Christina.Larsson@kavlinge.se Annelundsskolan Västergatan 15,

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola Övertorneå kommun Krisplan Förskola, grundskola och gymnasieskola 2013/2014 1 Innehållsförteckning Förklaringar 3 Stödgrupp vid olycka eller dödsfall 3 Åtgärder vid barns/elevs dödsfall 4 Åtgärder vid

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur ( sten (Lars Winnerbäck Hugger i att förstå att det är olika Svårighet att förstå

Läs mer

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 Elev blir svårt skadad A. Ge medicinsk första hjälp! B. Ambulans och polis tillkallas. Lärarkåren underrättas. Lärare stannar hos barnet. C. Föreståndaren samlar stödgruppen.

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Krishanteringsplan för

Krishanteringsplan för Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Är mamma en ängel nu?

Är mamma en ängel nu? Institutionen för socialt arbete Är mamma en ängel nu? En kvalitativ studie om barn i sorg, deras förståelse av död samt deras uttryck i sorgen i samband med en anknytningspersons död Adam 9 år Socionomprogrammet

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Att vara sin egen fiende

Att vara sin egen fiende Att vara sin egen fiende Att möta aggressivitet Funderingar, strategier, metoder, ansvar, förklaringar Kunskap Owe Sjölander 2015 Vem är förövaren? En person, ofta en man, som utför Handlingar mot en annan

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! 1 Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Undervisning av invandrare och flyktingar med PTSD och andra psykosociala problem till följd av trauma Catharina Hallin-Tegner Kompetensutveckling för sfi-lärare

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella

Läs mer

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan Sedan 2000-07-01 gäller en ny lag, AFS 1999:7, för första hjälpen och krisstöd som stadgar att

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden

ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden YTTERSTA ENSAMHET Självvald isolering: Ivar ÄNGSLANS SYMPTOM Oro, gnyende Ångest som

Läs mer

RUTINER VID OLYCKSFALL...

RUTINER VID OLYCKSFALL... Senast reviderad 2003-11-21 Krismanual 1 RUTINER VID OLYCKSFALL... 2 2 RUTIN VID PÅGÅENDE INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 3 3 RUTIN EFTER INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 4 4 RUTIN VID DÖDSFALL I BARNGRUPPEN

Läs mer

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

MÄNNISKANS LIVSCYKEL MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män

Läs mer

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Psykisk hälsa och social situation under graviditet Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider.

Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider. Aniara Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider. Vi änglar finns här runt omkring er. Var och en av er har en specialare, en liten extra ängel,

Läs mer

Sorgearbete i klassrummet En undersökning av pedagogers arbete med döden i klassrummet

Sorgearbete i klassrummet En undersökning av pedagogers arbete med döden i klassrummet EXAMENSARBETE Hösten 2006 Lärarutbildningen Sorgearbete i klassrummet En undersökning av pedagogers arbete med döden i klassrummet Författare Jennie Gustafsson Malin Persson Handledare Sinikka Neuhaus

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket Toleransfönstret Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den

Läs mer

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Att möta barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Att möta barn och ungdomar efter allvarliga händelser Att möta barn och ungdomar efter allvarliga händelser Petra Adebäck Leg psykolog, leg psykoterapeut Specialist klinisk psykologi, Doktorand Regionalt kunskapscentrum Kris & katastrofpsykologi SLL petra.adeback@sll.se

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman

Läs mer

2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Temadag för Region Gotland 23/3-16 Stor katastrof och liten olycka - Likheter och skillnader Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog,

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Andelen trygga relationer i förskolan

Andelen trygga relationer i förskolan Andelen trygga relationer i förskolan har minskat de senaste 2o åren Detta gäller speciellt de små barnen som är mer beroende av vuxna för att reglera sina känslor Större barngrupper, fler barn per vuxen,

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Barn som anhöriga. Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma

Barn som anhöriga. Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma Barn som anhöriga Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Online reträtt Vägledning vecka 26

Online reträtt Vägledning vecka 26 Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han

Läs mer

Recent traumatic episode protocol (R-TEP) for early EMDR intervention protokoll för ett nyligen inträffat trauma Elan Shapiro och Brurit Laub, 2009 1

Recent traumatic episode protocol (R-TEP) for early EMDR intervention protokoll för ett nyligen inträffat trauma Elan Shapiro och Brurit Laub, 2009 1 Recent traumatic episode protocol (R-TEP) for early EMDR intervention protokoll för ett nyligen inträffat trauma Elan Shapiro och Brurit Laub, 2009 1 Ett nyligen inträffat trauma kan behandlas med ett

Läs mer

Trauma och Prostitution

Trauma och Prostitution Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Krisplan för Equmenia Nords läger

Krisplan för Equmenia Nords läger Krisplan för Equmenia Nords läger 1 Innehållsförteckning: 1. Varför en krisplan? 2. Förberedelser innan lägret 3. Vid trafikolycka 4. Vid dödsfall 5. Vid övergrepp 6. Hur man går vidare 7. Vid brand 8.

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

Barn som lever i våld

Barn som lever i våld Barn som lever i våld en ny riskgrupp? Göran Lindén goran.linden@socialresurs.goteborg.se Våld mot närstående eller av närstående Typsituation: Pappa är våldsam mot mamma 10 % av alla barn/ungdomar har

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,

Läs mer

3) Finns det någon väg tillbaka om jag ångrar min AuraTransformation?

3) Finns det någon väg tillbaka om jag ångrar min AuraTransformation? 10 FRÅGOR OCH SVAR 1) Vad är det som händer under en AuraTransformation? Alla människor är energi i konstant rörelse. Den synliga delen kroppen är en manifestation av de osynliga energierna som omger och

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

Kris / sorg - the stress and coping paradigm

Kris / sorg - the stress and coping paradigm Kris / sorg - the stress and coping paradigm 1 - Kris Livshändelser som utgör ett direkt hot mot individens känsla av säkerhet och kontroll Christina Fischler leg psykolog, doktorand Institutionen för

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

S U A S. Självskattningsformulär

S U A S. Självskattningsformulär S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva, andreen.johan@gmail.com Leg. läk., specialist i barn- och ungdomspsykiatri och allmän psykiatri NASP,

Läs mer

Krisplan vid dödsfall och olyckor. Reviderad 2013-12-12

Krisplan vid dödsfall och olyckor. Reviderad 2013-12-12 Krisplan vid dödsfall och olyckor Reviderad 2013-12-12 1 Beredskapsplan vid dödsfall och olyckor Död och sorg är ett tema som vi ofta har svårt för att tala om. Samhället och familjestrukturen har gradvis

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 / 9 2 0 1 5

SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 / 9 2 0 1 5 SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 / 9 2 0 1 5 SOM VI FRÅGAR FÅR VI SVAR.. Fråga inte (bara) vad det är för fel på

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer