TERAPIREKOMMENDATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TERAPIREKOMMENDATIONER"

Transkript

1 TERAPIREKOMMENDATIONER 2014

2 Förord Välkommen till 2014 års Terapirekommendationer! Läkemedelskommittén är Region Hallands expertorgan i frågor som rör läkemedel. Kommittén verkar för en rationell, säker, enhetlig och hälsoekonomisk läkemedelsanvändning och uppdraget är fastställt av regionstyrelsen. I kommittén ingår ett antal terapigrupper, vars ansvar bland annat är att utarbeta Terapirekommendationerna samt lista över rekommenderade läkemedel. Varje terapigrupp består av förskrivare, apotekare och sjuksköterskor. Arbetet bedrivs framför allt under våra terapiinternat och rekommendationerna bygger på nationella och internationella guidelines, publicerade studier samt bästa tillgängliga evidens i övrigt. Syftet är att ge ett gott beslutsstöd till förskrivarna när det gäller behandling med läkemedel, framför allt i öppenvård. Läkemedel är dock bara en del av sjukdomsbehandling och andra viktiga komponenter för att bota, lindra och förebygga finns också med i de olika kapitlen. Terapigrupperna har en stor bredd både vad gäller kompetens och geografisk spridning för att kunna medverka till att förankra och sprida kunskaperna i Region Halland. Årets upplaga av Terapirekommendationer är den femtonde i ordningen i den här formen. Det första året gavs våra terapirekommendationer ut som ett lösbladssystem i en pärm men det blev snabbt klart att ett samlat häfte är enklare för alla parter. Efterhand som kunskaper och terapeutiska möjligheter har ökat så har också våra terapirekommendationer ökat i omfång, så även denna gång. Detta beror dels på ökade kunskaper och behandlingsmöjligheteter inom respektive terapiområde, dels på att vi fått nya terapigrupper. Några kapitel har genomgått en varsam renovering medan andra har genomgått mer omfattande omskrivning. I den här upplagan finns också ett nyskrivet kapitel om vätske- och nutritionsbehandling som vi hoppas skall kunna ge underlag för en förbättrad behandling på detta område. Våra Terapirekommendationer finns liksom tidigare tillgängliga på internet både externt: och på regionens intranät. Kunskaper (inte minst inom läkemedelsområdet) är en färskvara och det som var en bra behandling igår kan vara olämplig idag konsultera därför våra terapirekommendationer och andra källor. I läkemedelsmodulen i VAS framgår vilka läkemedel som är rekommenderade och som bör väljas i första hand. När du med hjälp av terapirekommendationerna gjort kloka val glöm inte: Uppdatera läkemedelistan i datajournalen så att den stämmer Skriv ut listan och ge patienten ett exemplar Dokumentera läkemedelsförändringar och orsaken till dessa i journalen På det viset får patienten en säker läkemedelsanvändning. Behöver du fler exemplar av Terapirekommendationerna? Ta då kontakt med Läkemedelskommittén, Till sist: Ett hjärtligt tack till alla er i terapigrupperna som lagt ner mycket tid, arbete och engagemang för våra terapirekommendationer! Hälsningar Claes Lagerstedt, ordförande, Läkemedelskommittén Halland 2

3 Terapirekommendationer 2014 Kapitel Innehåll 1 HÄLSOFRÄMJANDE LEVNADSVANOR Sida Tobak 7 Alkohol 8 Rekommendationer om fysisk aktivitet 9 Rekommendationer om kost 10 2 ALLERGI, ASTMA OCH KOL Allergi hos barn och ungdomar 14 Astma hos barn och ungdomar 18 Allergi hos vuxna 23 Astma hos vuxna 24 Anafylaxi 26 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 29 Rökavvänjning 33 Rekommenderade läkemedel 36 3 DEMENSSJUKDOMAR Alzheimers sjukdom 37 Demenssjukdomar av olika genes 39 BPSD 40 Rekommenderade läkemedel 42 4 DIABETES Diabetes 43 Rekommenderade läkemedel 52 5 ENDOKRINOLOGI Thyreotoxikos 53 Hypothyreos 54 Övriga endokrina sjukdomar 56 Rekommenderade läkemedel 57 6 ENURES Enures - Sängvätning 58 Rekommenderade läkemedel 60 7 GYNEKOLOGI Vulvovaginiter 61 Cervicit 63 Vaccination mot livmoderhalscancer 64 Dysmenorré 65 Prementruellt syndrom/dysfori (PMS/PMDD) 65 Menorragi 66 Mensförskjutning 67 Antikonception 67 Klimakteriebesvär 70 Urinträngningar och inkontinens 72 Rekommenderade läkemedel 75 Terapirekommendationer 3

4 Kapitel Innehåll 8 HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Sida Primärprevention av hjärt- och kärlsjukdom 76 Hypertoni 81 Lipidbehandling 87 Kranskärlsjukdom 92 Hjärtsvikt 97 Förmaksflimmer 104 Antitrombotisk behandling 114 Benartärsjukdom (Claudicatio intermittent) 131 Sekundärprevention efter TIA och ischemisk stroke 135 Rekommenderade läkemedel HUDSJUKDOMAR Aktiniska keratoser 139 Hudinfektioner av olika genes 140 Psoriasissjukdomar 143 Acne vulgaris 145 Rosacea 145 Perioral / periorbital dermatit 145 Eksem 146 Urtikaria 147 Sexuellt överförbara sjukdomar (STD) 149 Rekommenderade läkemedel INFEKTIONER Luftvägsinfektioner 154 Urinvägsinfektioner 165 Hud- och mjukdelsinfektioner 173 Borreliainfektioner 177 Tarminfektioner 180 Virusinfektioner 182 Endokarditprofylax 184 Rekommenderade läkemedel LED-REUMA Artros - Ledsvikt 186 Reumatoid artrit 188 Spondylartrit 189 Kristallartriter 190 Juvenil artrit 192 Polymyalgia reumatika och temporalarterit 192 Rekommenderade läkemedel MAG- OCH TARMSJUKDOMAR Syrarelaterade sjukdomar 196 Tarmsjukdomar 204 Ospecifika diarréer 210 Obstipation 212 Rekommenderade läkemedel Terapirekommendationer

5 Kapitel Innehåll 13 MUNHÅLA OCH TANDVÅRD Sida Karies 217 Gingivit 217 Parodontit och periimplantit 218 Muntorrhet 218 Slemhinneförändringar 219 Rekommenderade läkemedel NEUROLOGI Huvudvärk 223 Parkinsons sjukdom 226 Essentiell tremor 229 Restless legs 230 Epilepsi 231 Spasticitet 233 Rekommenderade läkemedel OBESITAS Obesitas 235 Övervikt och fetma i barndomen OSTEOPOROS Osteoporos 240 Rekommenderade läkemedel PSYKIATRI Depression 252 Ångestsyndrom 257 Psykossjukdomar 262 Sömnstörningar 263 Alkohol och drogproblem 266 Rekommenderade läkemedel SMÄRTA Smärtanalys 271 Akut nociceptiv smärta hos vuxna 273 Akut nocicetiv smärta hos barn 275 Nociceptiv smärta av längre duration hos vuxna 275 Neuropatisk smärta hos vuxna 276 Cancerrelaterad smärta 277 Långvarig icke cancerrelaterad smärta 280 Konverteringsguide för opioider 282 Rekommenderade läkemedel SÅR Bensår 284 Diabetesfotsår 292 Trycksår 300 Rekommenderade produkter 308 Terapirekommendationer 5

6 Kapitel Innehåll 20 UROLOGI 6 Terapirekommendationer Sida LUTS (Lower Urinary Tract Symtoms) 309 ED (Erektil Dysfunktion) 317 PE (Prematur Ejakulation) 319 Prostatit 320 Epididymit 323 Stensmärta 324 Fimosis och balanit 325 Rekommenderade läkemedel VACCINER Inledning allmän del, regelverk, vaccinologi 327 Vaccination av barn vaccinationsprogrammet 330 Barn med medicinska riskfaktorer 334 Övriga vaccinationer av barn 335 Vaccinationer av vuxna - grundskydd 336 Vuxna med medicinska riskfaktorer 338 Reseprofylax 341 Övriga vaccinationer av vuxna VÄTSKETERAPI OCH NUTRITIONSBEHANDLING Vätsketerapi 344 Nutritionsbehandling 350 Rekommenderade produkter ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Äldrefarmakologi 365 Läkemedelsbiverkningar hos äldre 366 Läkemedsval till äldre 372 Läkemedelsgenomgångar ÖGON Biverkningar vid glaukombehandling 376 Inflammationstillstånd Bakteriell och allergisk konjunktivit, Vagel, Chalazion, Blefarit, Dakryocystit, Herpes Zoster 376 Torra och rinnande ögon 378 Felställningar Ektropion, Entropion 378 Blinknings- och slutningsdefekter 378 Ögonskador och svetsblänk 379 Synförnimmelser Glaskroppsavlossning, Näthinneavlossning, Migrän 379 Synnedsättning Amausosis fugax, Åldersrelaterad makuladegeneration 380 Diagnostik och ytanestesi 380 Rekommenderade läkemedel ÖVRIGT Miljö och läkemedel 382 Växtbaserade läkemedel 384 Terapeutiska kvoter 388 Läkemedelskommitténs ledamöter och terapigrupper 393

7 Kapitel 1 Hälsofrämjande levnadsvanor I arbetet kring hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa, där det hälsofrämjande samtalet utgör ett av de viktigaste redskapen. Arbetssättet skall integreras i patientmötet med ledning av riktlinjerna. Socialstyrelsen publicerade i november Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 : Levnadsvanornas svårighetsgrad prioriteras enligt (riktlinjerna sid. 19): Levnadsvana Daglig rökning Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Daglig snusning Svårighetsgrad Kraftig till mycket kraftig Kraftig Kraftig Kraftig Något till måttlig I flertalet av de övriga kapitlen i Terapirekommendationerna tas specifika råd upp för respektive diagnosområde. Vid vissa tillstånd och situationer har Socialstyrelsen gjort en särskild bedömning av svårighetsgraden. Det gäller inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder, samt högriskgrupper (Socialstyrelsens riktlinjer, sid. 19). Tobak Att undvika rökning är den mest hälsofrämjande åtgärden som en person kan göra. En del studier i de nordiska länderna visar att självrapporterad tobakskonsumtion visar en god överensstämmelse med den konsumtion som kan mätas i biologiska markörer. Hälso- och sjukvården bör: Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal individuellt eller i grupp till vuxna personer som röker (prioritet 2). Erbjuda rådgivande samtal i form av proaktiv telefonrådgivning till vuxna personer som röker (prioritet 3). Exempelvis Hälso- och sjukvården kan: Erbjuda rådgivande samtal med särskild uppföljning till vuxna personer som röker (prioritet 3). Vi vet för lite om det svenska snusets långtidsrisker. Nikotinberoendet hos snusare är sannolikt väl så stort som hos rökare. Snusvanor skall dokumenteras. Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd och patientens motivation dokumenteras under Tobaksrådgivning. Mer information: Hälsofrämjande levnadsvanor 7

8 1 Tobaksfritt i samband med operation Nationella riktlinjer framhåller vikten av rökfrihet inför operation. Personer som röker och ska genomgå en operation har en ökad risk att drabbas av komplikationer i samband med operationen, huvudsakligen i form av försämrad sårläkning men också i form av lung- och hjärtkärlkomplikationer. Hälso- och sjukvården kan ge olika typer av rådgivande samtal i syfte att hjälpa personer som ska genomgå operation att sluta röka. Rökning hos personer som ska genomgå en operation innebär en mycket stor risk och åtgärden kvalificerat rådgivande samtal (med tillägg av nikotinläkemedel) har stor effekt på rökfrihet vid operationstillfället, och på rökfrihet efter 12 månader. Hälso- och sjukvården bör Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel till personer som röker och ska genomgå en operation (prioritet 1). Hälso- och sjukvården kan Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel till personer som röker och ska genomgå en operation (prioritet 4). En rutin finns som bygger på att närsjukvården särskilt ska uppmärksamma tobaksbruk hos patienten inför operation, informera och erbjuda stöd för tobaksavvänjning. Specialistvården ska fånga upp patientens eventuella tobaksbruk och säkerställa att patienten fått rätt tobaksavvänjningsstöd. Eventuellt kan operation bli nödvändig att senarelägga för att ge patienten tid att sluta röka och minska riskerna i och med ingreppet. Rutin: Tobaksfri operation. Tillämpningsområde Region Halland. https://intra.regionhalland.se/regler-styrning/ledningssystem/hallands-sjukhus/rutinerblanketter-manualer/sidor/default.aspx Se vidare kapitel 2, Rökavvänjning Alkohol Undersökningar har visat att frågor om alkoholvanor ställs mer sällan i hälso- och sjukvården än frågor kring övriga levnadsvanor. Detta trots att vanliga hälsoproblem som psykiska besvär, sömnstörningar, hjärt-kärlsjukdom, olycksfall, cancer, suicid, leversjukdom och pankreatit kan kopplas till alkohol. Riskbruk av alkohol Individers alkoholkonsumtion kan studeras med avseende på kvantitet, frekvens och variation (dryckesmönster). Kvantitet och frekvens kombineras ofta i ett volymmått, t.ex. mängd per vecka. Intensiv- eller berusningsdrickande, d.v.s. att dricka en större kvantitet vid ett och samma tillfälle, betraktas som en viktig riskfaktor för olycksfall och våld, men diskuteras även alltmer som en riskfaktor för många andra hälsokonsekvenser. Beräkningar har gjorts att mellan % av befolkningen befinner sig i gruppen som har en definierad riskkonsumtion. Vid självrapportering av alkoholkonsumtion används begreppet standardglas (se nedan). Observera att standardglas är ett väldigt grovt mått, då alkoholhalten kan variera kraftigt i t.ex. öl. 8 Hälsofrämjande levnadsvanor

9 Hälso- och sjukvården bör: Erbjuda rådgivande samtal till vuxna personer med riskbruk av alkohol (prioritet 4). Erbjuda webb- och datorbaserad rådgivning till vuxna personer med riskbruk av alkohol (prioritet 4). Exempelvis 1 Riskkonsumtion Riskkonsumtion för kvinnor definieras som konsumtion av 10 glas eller mer per vecka och/eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad (mer än 4 standardglas vid samma tillfälle). För män utgörs riskkonsumtion av 15 glas eller mer per vecka och/eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad (5 glas eller mer vid samma tillfälle). Även lägre konsumtion av alkohol kan innebära risker, t.ex. vid vissa sjukdomar, graviditet eller samtidig användning av vissa läkemedel. Med ett standardglas menas Dokumenteras i VAS under Alkoholvanor. Åtgärder och patientens motivation för stöd dokumenteras under Alkoholrådgivning. Bedömningsstöd AUDIT: Interaktivt stöd för patienter och anhöriga se Se vidare kapitel 17, Alkohol och drogproblem. Rekommendationer om fysisk aktivitet Nedanstående rekommendationer är förenliga med riktlinjer från såväl WHO/FAO, American Heart Association som de från Svenska Läkarsällskapet. Enligt de nationella riktlinjerna förordas måttlig fysisk aktivitet i minst 150 minuter per vecka alternativt fysisk aktivitet med högre intensitet i minst 75 minuter per vecka (högre intensitet räknas som dubbel tid). 1. Daglig aktivitet som cykling eller promenad, som upplevs måttligt ansträngande (enligt Borgskalan/RPE 11-13, se FYSS), minst 15 minuter vid varje tillfälle. 2. Minst två, helst tre gånger per vecka: Aerobisk ansträngning som varaktigt ökar pulsen till mer än 70 % av maxpuls, vilket motsvarar ansträngande intensitet (enligt Borgskalan/RPE 14-16). Aktiviteten skall engagera stora muskelgrupper som exempelvis vid dans, olika bollspel, aerobics, jogging, cykling, skridsko- och skidåkning, rask promenad m.m.). Duration: minuter per tillfälle. 3. Det optimala är en kombination av punkt 1 och Personer över 65 år rekommenderas särskilt styrketräning två gånger i veckan för att uppnå muskulär kontroll och bättre balans samt minskad frakturrisk. 5. Äldre eller individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder som inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så aktiva som tillståndet medger. Hälsofrämjande levnadsvanor 9

10 1 6. Gravida rekommenderas att vara regelbundet fysiskt aktiva, men valet av aktiviteter kan behöva anpassas till tillståndet. 7. Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser ( bensträckare") med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden. Detta gäller även dem som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet ovan. 8. Daglig aktivitet är viktigast. Även den lilla rörelsen i vardagen har visat sig ha betydelse för hälsan, t.ex. stå istället för att sitta eller ta trappan istället för hissen. Vid rådgivning enligt punkt 1, 2 och 5 måste än större hänsyn tas till patientfaktorer som ålder, kön, andra sjukdomar, aktuella motionsvanor etc. Se FYSS Hälso- och sjukvården bör: Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare samt särskild uppföljning till personer med otillräcklig fysisk aktivitet (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan: Erbjuda rådgivande samtal till personer med otillräcklig fysisk aktivitet (prioritet 4). Lokala aktivitetskataloger för FaR (fysisk aktivitet på recept) i kommunerna i Halland finns att hämta på Dokumenteras i VAS under Fysisk aktivitetsnivå. Åtgärder och patientens motivation dokumenteras under Fysisk aktivitetsrådgivning. Rekommendationer om kost Nedanstående kostrekommendationer, modifierade för att vara praktiskt tillämpbara, utgår från officiella nordiska och svenska näringsrekommendationer (NNR-04, SNR-05). Se länk: Definition av ohälsosamma matvanor utifrån kostindex (se Region Hallands frågeformulär för levnadsvanor och bedömningshjälpen Stöd för tolkning av Region Hallands frågeformulär för levnadsvanor som båda kan hämtas på 0-4 poäng = ohälsosamma matvanor 5-8 poäng = förbättringspotential för bättre matvanor 9-12 poäng = patienten följer i stort sett kostråden. Ät regelbundet, fördela måltiderna jämnt över dagen: frukost, lunch, middag samt 1-3 mellanmål. Prioritera frukost, det ger förutsättningar för bättre balans i övriga måltider. 10 Hälsofrämjande levnadsvanor

11 Balansera energi och näring till lunch och middag med hjälp av Tallriksmodellen (tallriksdiameter 24 cm). Har du lågt eller högt energibehov bibehålls proportionerna från tallriksmodellen men med minskad eller ökad mängd mat. 1 Ersätt kött, fisk och ägg med ärt- och baljväxter om du äter vegetarisk kost. Foto: Ulf Huett Nilsson för 1177 Vårdguiden Läs mer: Fiberrik mat är bra Ät minst 500 g varierande ärt- och baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär varje dag. De är rika på gelbildande, lösliga kostfiber. Välj bröd, flingor, müsli och gröt av fullkorn (gärna med hela korn). Dessa produkter innehåller framför allt mycket olösliga kostfiber. Detta ger ett gott tillskott på kostfiber vilka sammantaget bl.a. ger ett lägre och stabilare blodsockersvar, ökar mättnadsgraden, har en LDL- och totalkolesterolsänkande effekt samt minskar risken för koloncancer och kranskärlsjukdom. Fiberrik mat kan bli bulkig det vill säga ger stor volym men lite energi och skall därför användas med måtta när det gäller små barn och (vissa) äldre. Fiberrik mat kräver ett adekvat vätskeintag. Ät rätt fett Mättade fettsyror höjer LDL- och totalkolesterol. Trans-fettsyror har en HDL-sänkande och LDL-höjande effekt. För att erhålla ett lägre totalkolesterol och förbättrad LDL/HDL-kvot bör de stela (mättade- och trans-) fetterna bytas ut till mjuka (enkelomättade- och fleromättade cis-) fettsyror. Ett minskat totalintag av fett är i regel gynnsamt för kolesterolnivåerna och för att förebygga övervikt och fetma. Minska på mättat fett i mejeriprodukter, charkuteriprodukter och kött, samt välj nyckelhålsmärkta alternativ. Var återhållsam med kaffebröd och choklad. Minska på transfett som kan finnas i bl.a. feta bageriprodukter, kakor, kex, pulversåser, pulversoppor, frysta potatisprodukter, färdigmat och chips. Öka på omättat fett som bl.a. finns i nötter, fröer, vegetabiliska oljor och fet fisk. Använd flytande margarin och olja till matlagningen, mjukt bordsmargarin på smörgåsen. Begränsa intaget av socker Undvik raffinerade och/eller sockrade produkter, vanligt bland frukostflingor och yoghurtprodukter. Begränsa konsumtionen av sötsaker, söta desserter, glass och sötade drycker såsom läsk och saft. Hälsofrämjande levnadsvanor 11

12 Välj magra och osötade mejeriprodukter Lättmjölk, lättyoghurt, lättfil och mager ost är exempel på bra alternativ. 1 Välj gärna nyckelhålsmärkt Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. Minska saltintaget Det rekommenderade dagsbehovet av salt är 1 tesked (5-6 g). Undersökningar visar att vi idag får i oss mer salt än behovet. Saltfällor är bl.a. färdigmat, charkuteriprodukter, kex och snacks. Sambandet mellan saltintag och utveckling av hypertoni är särskilt viktigt att beakta. Uppmärksamma patienter med avvikande BMI (vuxna) och/eller midjemått: BMI (vikt/längd 2 ): Undervikt <18,5 Normalvikt 18,5-24,9 Övervikt >25,0 Fetma >30,0 Midjemått: Kvinnor, ökad risk: >80 cm Kvinnor, mycket ökad risk: >88 cm Män, ökad risk: >94 cm Män, mycket ökad risk: >102 cm Hälso- och sjukvården bör: Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till personer med ohälsosamma matvanor (prioritet 3). Dokumenteras i VAS under Kostvanor. Åtgärder och patientens motivation dokumenteras under Kostrådgivning. Patientinformation Mer information om aktuella kostråd finns att hämta på Livsmedelsverkets hemsida samt Allmänna råd Gäller samtliga >2 år. Undvik tobak - rökstopp. Ingen alkohol eller med måtta, d.v.s. max 1 resp. 2 glas vin/dag ( resp. ). Rör på dig minst 150 minuter per vecka, men gärna mer och varje dag! För barn och ungdomar gäller minst 60 minuter dagligen. Minska stillasittandet. Ät regelbundet: 3 huvudmål samt 1-3 mellanmål per dag. Ät mycket frukt och grönt: 500 g per dag. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. 12 Hälsofrämjande levnadsvanor

13 Välj gärna nyckelhålsmärkt. Ät fisk och skaldjur, gärna 3 ggr per vecka, varav fet fisk minst 1 gång per vecka. Välj gärna fiskpålägg. Välj flytande margarin eller olja när du lagar mat. Nötter och frön innehåller bra fetter. Välj magra mejeriprodukter. Ät huvudmåltiderna enligt Tallriksmodellen (se ovan). 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Region Halland Hälsofrämjande hälso- och sjukvård är ett av regionfullmäktiges prioriterade områden. I arbetet kring hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa, där det hälsofrämjande samtalet utgör ett av de viktigaste redskapen. Arbetssättet skall integreras i patientmötet med ledning av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Utbildningsinsatser erbjuds kontinuerligt för hälso- och sjukvårdspersonal kring levnadsvanor i stort och specifikt för kostvanor och Fysisk aktivitet på Recept. Utbildning i samtalsmetodik, Motiverande samtal erbjuds också. Se Region Hallands utbildningskatalog. Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor i VAS VAS möjliggör en översikt av levnadsvanor på kliniknivå. Manual för levnadsvanor beskriver hur dokumentation ska gå till för att bland annat bli synliga i en värdetabell (JO5). Levnadsvanor dokumenteras under sökorden Tobaksvanor, Alkoholvanor, Fysisk aktivitetsnivå samt Kostvanor. Åtgärder och patientens motivation dokumenteras under sökorden Tobaksrådgivning, Alkoholrådgivning, Fysisk aktivitetsrådgivning och Kostrådgivning. Se vidare manual för Levnadsvanor samt manual för Fysisk aktivitet på recept (FaR) som bland annat går att nå via länken Manualer i VAS-hjälpen. Se även särskilt framtagen lathund för dokumentation av levnadsvanor i VAS. Material och broschyrer Patientmaterial, broschyrer och informationsmaterial och affischer för arbetet kan beställas kostnadsfritt eller laddas ned från Region Hallands broschyrbeställning. Utarbetad av Terapigrupp HÄLSOFRÄMJANDE LEVNADSVANOR / OBESITAS Terapigruppens sammansättning och kontaktuppgifter återfinns i kapitel 25. Hälsofrämjande levnadsvanor 13

14 Kapitel 2 Allergi och astma hos barn och ungdomar 2 Utöver nedanstående beskrivningar finns det mer detaljerade uppgifter i Allergi och/eller Astma Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland som är utgivet i samarbete med Läkemedelskommittén Halland och återfinns såväl i pappersformat som på Region Hallands intranät. Kontaktperson: Överläkare Kent Åke Henricson, Barn- och ungdomskliniken, Hallands sjukhus, Halmstad. Allergi hos barn och ungdomar Allergiska symtom och astma är vanligt förekommande i barn- och ungdomsåren och kräver betydande sjukvårdsinsatser på såväl sjukhus som inom primärvården. Svenska undersökningar har visat att 7-10 % av alla barn har astma och % kan under de första levnadsåren få bronkobstruktiva symtom i anslutning till luftvägsinfektioner. Cirka 5 % av alla 7-åringar är pollenallergiska med symtom från näsa/ögon. Det talet stiger till 10 % för 14-åringar och till 15 % för unga vuxna. För pälsdjursallergi är motsvarande tal 5-10 %. Cirka % av alla barn har eksem under kortare eller längre tid. Eftersom dessa besvär är så vanliga är det nödvändigt att flertalet patienter på ett tillfredsställande sätt tas om hand i primärvården. Endast en mindre del kan få sin vård på någon av länets barn- och ungdomsmottagningar eller på de speciella barn- och ungdomsallergimottagningar som finns i länet. Barn som bör remitteras till specialist i barn- och ungdomsmedicin Innan Du remitterar: Kontrollera vårdnivå/remissmottagare och läs respektive avsnitt i utrednings- och behandlingsprogrammet enligt ovan. Eksem mycket utbredda eksem och/eller svåra eksem som ej svarar på insatt behandling. frekventa försämringar utan påvisbar orsak. eksem som orsakas av födoämnesöverkänslighet och där diet/elimination ej haft avsedd effekt. Rinit/Rinokonjunktivit om optimal medicinsk behandling ej ger tillfredsställande hjälp och/eller ger alltför mycket biverkningar. d.v.s. om behandlingen ej är praktiskt genomförbar och AllergenSpecifik ImmunTerapi (ASIT) - hyposensibilisering, allergivaccination kan bli aktuell (indikation för ASIT ökar vid samtidig astma). Astma barn <7 år om inte besvären är lindriga och tillfälliga. övriga barn med oklar diagnos och/eller otillfredsställande behandlingseffekt med steroiddos 400 μg budesonid, 400 μg mometason eller >200 μg flutikason per dygn. 14 Allergi, astma och KOL

15 Födoämneskänslighet misstänkt eller påvisad överkänslighet där utredning, eliminations-/provokationsförsök inte resulterat i förbättring av symtomen. multipel födoämnesöverkänslighet. gastrointestinala symtom. Urtikaria kronisk urtikaria, eller svårbehandlad urtikaria och med dagliga besvär i 2-3 månader. 2 Bi- och Getingallergi allmänreaktion: andningsbesvär, blodtrycksfall, svimning, angioödem, ej enbart urtikaria eller kraftig lokal reaktion. Om det dessutom finns allergenspecifikt IgE (1-6 månader efter sticket) för bi och/eller geting bör ASIT-behandling övervägas. Antibiotikareaktioner reaktion med anafylaktisk chock eller mucocutant syndrom. kraftig allergisk reaktion tidigt i behandlingsfasen, 0-3 dagar. debut med svår urtikaria med eller utan ledsvullnad under behandling med antibiotika. Eksem Eksem hos späda och små barn drabbar cirka 20 % av populationen före 5 års ålder. Prognosen är oftast god och endast % av dessa har kvar eksem när de blir vuxna. Risken för ett bestående eksem är särskilt stor om eksemet varit mycket svårt och om det omfattat händerna. Dessa patienter löper en tämligen stor risk att få kroniskt handeksem. Föräldrarna tror sig ibland ha märkt en försämring av vissa födoämnen och vill gärna ha barnet utrett för eventuell allergi. Vid eksem som enbart är lokaliserat till böjveck och/eller skinkor kan man vid utredning nästan aldrig påvisa någon allergi som inte varit känd tidigare. Föräldrarna bör upplysas om att vissa födoämnen ofta ger hudrodnad och ökad klåda hos patienter med eksem. Detta beror dock inte på en allergi utan på att dessa produkter innehåller ämnen som har en direkt retande effekt på huden. Känsligheten kan variera beroende på i vilket skick huden befinner sig. Om detta gäller många ämnen bör barnet remitteras till barn- och ungdomsläkare. Behandling Utrusta familjen med en mjukgörande kräm (salva är ofta för fet och täckande), samt en grupp 1-steroid för ansiktet och en grupp 2- eller grupp 3-steroid för övriga delar av kroppen. Kortisonkräm skall masseras in i huden, rikligt. Behandlingstiden avgörs av effekten på eksemet. Glesa ut behandlingsintervallet när effekt har erhållits. Det finns idag många färdigblandade mjukgörande krämer att välja mellan. De innehåller ofta glycerol eller propylenglykol. Om karbamid väljs som tillsats skall koncentrationen vara max 5 % eftersom den kan svida. Erfarenhetsmässigt svider ACO s Canoderm sällan trots 5 % karbamid. Föräldrarna skall noga instrueras att smörja in barnet flera gånger dagligen med rikligt med mjukgörande kräm. Observera att krämåtgången blir stor, skriv ut förpackningsstorlekar som täcker behovet för 3 månader. Allergi, astma och KOL 15

16 Ungefärlig åtgång av mjukgörande kräm vid smörjning 2 ggr/dag på torr hud: 0-1 år 1-5 år äldre barn g/vecka g/vecka g/vecka 2 En komplett eksembehandling består av upprepad information, mjukgörande kräm, kortisonkräm, salt- och oljebad samt vid behov antibiotika. Till detta kommer eventuellt vid behov av antihistamin för sedering och klådstillande, Atarax (hydroxizin). Rinit / rinokonjunktivit Pollenutlösta besvär Detta är en kvantitativt stor patientgrupp som med fördel kan skötas i primärvården. Så länge man enbart ger allergiförebyggande och/eller symtomlindrande medel behöver ingen utredning göras eftersom anamnesen ger en tillräckligt säker diagnos. Det svåraste är att övertyga föräldrarna om att detta är tillfyllest. Behandling Allmänt Möjligheterna att undvika vindspritt pollen är små, men man bör råda patienten att under besvärsperioden: inte vädra sovrummet förrän på kvällen då pollenhalten är lägst. inte hänga sängutrustning eller kläder på vädring eller tork utomhus. Farmakologiskt Behandling med farmaka blir aktuell för flertalet pollenallergiska patienter. Egenvård räcker ofta. Om diagnosen är helt klar och patienten ej har astmabesvär behövs ingen allergiutredning. Egenvård Vid lindriga till måttliga besvär rekommenderas ett icke sederande antihistamin i tablettform och eventuellt dessutom som nässpray. Mot konjunktivit kan Lecrolyn / Lomudal 16 Allergi, astma och KOL

17 eller Livostin ögondroppar prövas. Lecrolyn / Lomudal ögondroppar 40 mg/ml i engångspipett innehåller ej konserveringsmedel och svider inte. Den dagliga medicineringen kan påbörjas vid första tecken på symtom, men hos vissa individer kan det vara en fördel om den dagliga medicineringen påbörjas innan de första symtomen märks. Detta är individuellt och får erfarenhetsmässigt utprovas för den enskilde patienten. De dagar exponeringen för pollen är extra stor räcker ibland inte detta skydd och komplettering med avsvällande näsdroppar respektive extra doser ögondroppar kan behövas. Vid utpräglad nästäppa bör nasal steroid prövas. 2 Förskrivning Preparaten ovan kan även skrivas på recept. Behandling med lokal steroid, t.ex. Avamys, Desonix eller Nasonex, påbörjas om symtomlindring för näsbesvären är otillräcklig och speciellt då nästäppa utgör en betydande del av symtombilden eller om patienten söker under säsong med besvär som pågått en tid. Systemeffekt kan uppkomma vid hög dos, varför lägsta effektiva dos bör eftersträvas samt längdtillväxt bör följas vid långtidsbehandling. Depåsteroid skall inte användas. Är symtomen så besvärliga att en generell steroidbehandling övervägs bör patienten remitteras för bedömning. Vid svåra konjunktivala besvär kan Opatanol förskrivas. Vid behov av kortisonögondroppar remiss till ögonläkare. Rinit/konjunktivit av annan allergisk orsak Pälsdjur (främst katt och hund) samt i Halland även kvalster, är vanliga orsaker till allergiska besvär bland barn och ungdomar. Anamnesen ger oftast besked, glöm inte indirekt djurkontakt via kamraters kläder. Patienter med kvalsterbesvär har ofta problem med morgonnästäppa. Diagnosen kan vid behov säkerställas med blodprov. Vid konstaterad pälsdjursallergi bör djuren avlägsnas och bostaden städas. Vid kvalsterallergi är kvalsterskydd effektivt beställs från Medeca AB, eller som också kan bistå med rådgivning. Vid behov rådfråga barnmottagningen nära dig. Kronisk rinit Om rimliga miljöförbättrande åtgärder inte hjälper kan behandling med lokal steroid i minst 6-8 veckor ges. Glöm ej differentialdiagnoserna sinuit och adenoid. Urtikaria - Quinkeödem Enstaka episoder kräver sällan utredning. Icke sederande antihistamin som tablett eller mixtur i minst en vecka. I undantagsfall kombineras antihistamin med peroral stötdos steroid (Betapred). Om otillräcklig effekt av normaldos antihistamin, kan dosökning 2-3 ggr testas. Sederande antihistamin (Atarax) kan övervägas som tillägg till natten. Allergi, astma och KOL 17

18 Allergivaccination (allergenspecifik immunterapi ASIT) Bör övervägas vid allergi mot pollen, katt, hund, husdammskvalster, bi och geting där konventionell behandling enligt ovan inte ger tillräcklig effekt. Detta gäller särskilt om astmasymtom tillkommit. 2 Subkutan behandling (SCIT) Subkutan behandling, bedrivs på specialistmottagningar. Peroral behandling (SLIT) Vid gräspollenallergi finns också ett peroralt alternativ, Grazax, som är godkänt att ge till barn från 5 års ålder. Gräspollenallergi skall vara det dominerande problemet, indikationerna samma som för injektionsbehandling. Behandlingen bör initieras av specialist. Anti-IgE behandling (Xolair) Antikroppar mot IgE finns tillgängligt. Godkänt från 6 års ålder. Specialistpreparat vid svår allergisk astma som inte kan kontrolleras med konventionell behandling. Astma hos barn och ungdomar Bronkobstruktiva symtom förekommer hos cirka % av späda och små barn i samband med luftvägsinfektioner, men endast cirka var fjärde av dessa barn har astma som kvarstår i skolåldern. Senare års studier visar på att cirka 10 % av skolbarn har astma. Grunden för de nu gällande råden är nationella terapiriktlinjer. Huvudbudskapet är: Astma är ingen enhetlig sjukdom och kan variera över såväl kort som lång tid. Modern astmabehandling har medfört att mycket få patienter behöver sjukhusvård. God monitorering av astma är nödvändig. Terapiråden för barn är: Separata behandlingsscheman för åldersgrupperna 0-5 år och barn över 6 år. För kombinationsläkemedel med inhalationssteroid och långverkande beta-2- stimulerare finns möjlighet till olika behandlingsstrategier (fast resp. variabel dosering). Generella mål för underhållsbehandlingen: Symtomfrihet. Ingen begränsning av dagliga aktiviteter. Normal lungfunktion. Inga störande biverkningar av behandlingen. Inget behov av symtomatisk vid behovs-behandling. dessutom: Barnet ska klara vardagsaktiviteter utan besvär och sova lugnt utan astma eller hosta. Men vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion eller ofrivillig kontakt med ämnen som barnet inte tål, kan lindriga besvär accepteras. 18 Astma och obstruktiv bronkit kan kliniskt inte skiljas åt. Allergi, astma och KOL

19 Patienten får diagnosen astma enligt följande: Barn yngre än 2 år: vid 3:e obstruktiva bronkiten oavsett på vilket sätt den utlöses, t.ex. infektion, allergenprovokation, ospecifika agens och/eller vid ansträngning. vid 1:a obstruktiviteten - överväg diagnosen om barnet har eksem och/eller födoämnesallergi eller om astman finns i familjen (mor/far). Barn äldre än 2 år: diagnosen astma ställs redan vid första obstruktiva attacken. 2 Astma - underhållsbehandling Barn 0-5 år Barn 6 år och äldre Allergi, astma och KOL 19

20 2 För mer detaljerad beskrivning av behandlingen Alla barn med behov av beta-2-agonistbehandling mer än 2 gånger per vecka skall ha förebyggande behandling. Behandlingen går ut på att dämpa inflammationen i luftvägarna med inhalationssteroider eller leukotrienantagonist enligt ovanstående stycke. Även i dessa fall remitteras barn före 7 års ålder till barnläkare för bedömning liksom äldre barn som inte blir bra på insatt behandling. Risk för systemeffekter finns och en ökad observans på längdtillväxt och tillväxthastighet är viktigt, uppföljning minst 1-2 gånger per år. Obs använd tillväxtkurvan i VAS (formulär LV). Dosen av inhalationssteroid skall hållas så låg som möjligt. Från späd ålder kan många barn lära sig att inhalera via inhalationskammare med mask vilket är ett effektivare sätt att tillföra beta-2-agonist. Airomir, och Ventoline Evohaler som är freonfria aerosoler är lämpliga. Samtidigt möjliggör tekniken behandling med inhalationssteroider. Optichamber Diamond är en bra inhalationskammare som kan förskrivas och som passar till alla inhalationssprayer. Noggrann instruktion måste ges och inhalationskammaren demonstreras för föräldrarna om det skall fungera. Från cirka 4 års ålder kan Autohaler (Airomir Autohaler) provas. Från tidigast 5-6 års ålder kan barn lära sig att använda pulverinhalator. Kontroll av inhalationstekniken är mycket viktig. Ska göras vid varje besök! För att behandla eventuella attacker används Airomir eller Ventoline Evohaler i inhalationskammare, Ventoline Diskus, Bricanyl Turbuhaler eller Ventilastin Novolizer. Till skolbarn kan också Airomir Autohaler vara ett alternativ. Vid behov av förebyggande behandling ges inhalationssteroid som spray i inhalationskammare, Flutide Evohaler, eller i pulverform, Giona, Pulmicort, Flutide eller Novopulmon i doser enligt figurerna ovan. Barn under 7 års ålder samt ungdomar som inte blir bra på denna behandling remitteras till barnläkare för bedömning. Långverkande beta-2-agonist (Formatris, Oxis eller Serevent) används tillsammans med inhalationssteroid om effekten av denna är otillräcklig. Kan ges i samma inhalation (Seretide respektive Symbicort). Seretide Evohaler, spray, finns till barn över 4 år och ges då i inhalationskammare. Alla patienter skall ha provat ordinerat inhalationshjälpmedel innan det förskrivs! Tänk på att det är stora skillnader mellan de olika produkterna avseende inhalationsmotstånd, hantering, räkneverk med mera. Montelukast (Montelukast, Singulair) är den enda godkända leukotrienreceptorhämmaren. Används som alternativ eller komplement till långverkande beta-2-agonist. Ges per os och är godkänd från 6 månaders ålder. Kan med fördel provas även som profylaktisk medicinering under infektionsperiod till små barn med täta recidiverande förkylningsastmaperioder. Kan även ordineras som profylax mot ansträngningsutlösta besvär och vid pollenutlöst astma. Efter 2 års ålder kan långverkande beta-2-agonist i form av Bambec, tablett, användas (kan krossas). 20 Allergi, astma och KOL

Levnadsvanornas svårighetsgrad prioriteras enligt (riktlinjerna sid. 19):

Levnadsvanornas svårighetsgrad prioriteras enligt (riktlinjerna sid. 19): Kapitel I arbetet kring hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa, där det hälsofrämjande samtalet utgör ett av de viktigaste

Läs mer

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning.

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning. Kapitel 1 I arbetet kring hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa, där det hälsofrämjande samtalet utgör ett av de viktigaste

Läs mer

TERAPIREKOMMENDATIONER

TERAPIREKOMMENDATIONER TERAPIREKOMMENDATIONER 2014 Förord Välkommen till 2014 års Terapirekommendationer! Läkemedelskommittén är Region Hallands expertorgan i frågor som rör läkemedel. Kommittén verkar för en rationell, säker,

Läs mer

TERAPIREKOMMENDATIONER

TERAPIREKOMMENDATIONER TERAPIREKOMMENDATIONER 2015 Förord Välkommen till 2015 års Terapirekommendationer! Det exemplar som du håller i handen av Terapirekommendationerna (eller läser på webben) är den 16e årgången och resultatet

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Akuta allergiska reaktioner adrenalin Adrenalin Mylan (i.m.) adrenalin Anapen, Anapen Junior Nytt adrenalin

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Anafylaxi och svår allergisk reaktion Akuta allergiska reaktioner I första hand adrenalin Emerade injektionspenna 30 månaders hållbarhet

Läs mer

Kapitel 2 Allergi, astma och kol

Kapitel 2 Allergi, astma och kol Kapitel Allergi, astma och kol Allergi hos barn och ungdomar Utöver nedanstående beskrivningar finns det mer detaljerade uppgifter i Allergi och/eller Astma Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar ALLERGI

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar ALLERGI Allergi ALLERGI l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Emerade

Läs mer

TERAPIREKOMMENDATIONER

TERAPIREKOMMENDATIONER TERAPIREKOMMENDATIONER 2015 Förord Välkommen till 2015 års Terapirekommendationer! Det exemplar som du håller i handen av Terapirekommendationerna (eller läser på webben) är den 16e årgången och resultatet

Läs mer

Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter i Kloka Listan 2014 Luftvägs- och allergisjukdomar Adrenalinpennor Perorala antihistaminer Nasala

Läs mer

TERAPIREKOMMENDATIONER 2011/12

TERAPIREKOMMENDATIONER 2011/12 TERAPIREKOMMENDATIONER 2011/12 1 2 TERAPIREKOMMENDATIONER Kapitel FÖRORD HÄLSOFRÄMJANDE LEVNADSVANOR 1 ALLERGI, ASTMA OCH KOL 2 DEMENS 3 DIABETES 4 ENDOKRINOLOGI 5 GYNEKOLOGI 6 HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter i Kloka Listan 2015 Luftvägs- och allergisjukdomar Adrenalinpennor Nasala steroider Astma och

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Allergi och urtikaria Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar.

Läs mer

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmafarmakologisk behandling Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Icke farmakologisk behandling RÖKSTOPP! På egna enheten eller via Kompetenscentrum för

Läs mer

2 ALLERGI ANDNING ÖNH

2 ALLERGI ANDNING ÖNH 8 REKLISTAN 2012 ALLERGI R cetirizin Allergisk rinit Nasala steroider Desonix Anafylaxi Adrenalin R epinefrin Adrenalin, injektion Anapen/Anapen junior Jext Steroider Betapred R klemastin Tavegyl, mixtur

Läs mer

Underhållsbehandling av astma hos barn

Underhållsbehandling av astma hos barn 1(8) Underhållsbehandling av astma hos barn Mål för behandlingen av barn: Barnet ska klara sina vardagsaktiviteter utan besvär och sova lugnt utan astma eller hosta Vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi Allergi Allergi l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Jext l Organspecifik

Läs mer

1 ALLERGI ANDNING ÖNH

1 ALLERGI ANDNING ÖNH 4 REKLISTAN 2014 www.vgregion.se/vardgivarstod 1 ALLERGI ANDNING ÖNH rekommenderade läkemedel Astma barn beta-2-stimulerare (SABA) Airomir inhalationsspray Buventol Easyhaler Ventilastin Novolizer Inhalationssteroider

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

Allergi och astma hos barn och ungdomar

Allergi och astma hos barn och ungdomar Kapitel Allergi och astma hos barn och ungdomar Utöver nedanstående beskrivningar finns det mer detaljerade uppgifter i Allergi och/eller Astma Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 2014-04-08 Pollenallergi Bästa omhändertagande april 2014 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi och Lung Allergikliniken Karolinska universitetssjukhuset

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Anafylaxi och svår allergisk reaktion Akuta allergiska reaktioner I första hand adrenalin Emerade injektionspenna 18 månaders hållbarhet

Läs mer

Astma hos barn- en sjukdom?

Astma hos barn- en sjukdom? -aktuella behandlingsrekommendationer Ann Olsson Barnallergolog NÄL - en sjukdom? Olika fenotyper- olika kliniska varianter Infektionsastma Äkta astma BPD-astma 1 Infektions astma-förkylningsastma Drabbar

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar Allergi Allergi l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Jext l Organspecifik

Läs mer

Astmabehandling hos barn och ungdomar

Astmabehandling hos barn och ungdomar Kloka Listan 2014 Astmabehandling hos barn och ungdomar Päivi Söderman, Expertrådet samt barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Andningsvägar Astma Astma Astma

Läs mer

Kvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson

Kvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson Kvalsterallergi Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Lung allergimottagningen, Karolinska Solna Medlem i Stockholms Läns Läkemedelskommittés expertråd

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01 Bar 963 Ru Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Allergimottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akutmottagning Norra Version: 15 Älvsborgs Länssjukhus; Akutklinik gemensamt Innehållsansvarig: Anna-Lena

Läs mer

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset 6 maj 2015 Jeanette född 1970 Blev i somras stucken i handen av en geting. Fick efter 15 min kraftig lokal svullnad och klåda som försvann

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär 1. Hur gammal är Du?.. år. 2. Är Du? Kvinna Man 3. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:... Ej aktuellt 4.

Läs mer

Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent)

Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent) KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent) Klinisk Farmakologi & Lung Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Medlem i Stockholms

Läs mer

Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN

Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN Ronny Larsson Distriktsläkare Närhälsan Kungssten Vårdcentral, Göteborg 10 i topp 3-ställig ATC-grupp (förmån,

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Astmabehandling hos barn. Martin Dalenbring Barnallergolog Barn och ungdomskliniken Västerås

Astmabehandling hos barn. Martin Dalenbring Barnallergolog Barn och ungdomskliniken Västerås Astmabehandling hos barn Martin Dalenbring Barnallergolog Barn och ungdomskliniken Västerås Läkemedelsforum Västerås 5 6 februari 2014 Prevalens astma Ungefär 15 20 % av spädbarnen får luftvägsobstruktiva

Läs mer

LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med ACARIZAX (D.Ptr. & D.Far.)

LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med ACARIZAX (D.Ptr. & D.Far.) LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med ACARIZAX (D.Ptr. & D.Far.) Detta material är tänkt som ett hjälpmedel för dig som vill starta upp patienter med ACARIZAX. Det beskriver vad

Läs mer

Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar

Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Barn- och ungdomsmedicin 4 15 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anders Berner, öl Mariana Dahlstedt, verksamhetschef

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin

Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar 2014 Rolf Rosin Allergi - antihistaminer Antihistaminer - cetirizin (från 2 års ålder) - loratadin (från 2 års ålder) - desloratadin (Aerius oral lösning)

Läs mer

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Behandling av astma Sammanfattning Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Det finns olika hjälpmedel för att andas in astmaläkemedel och det är viktigt att de används på rätt

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

-Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi. Rapport från arbetsgruppen för KASIT

-Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi. Rapport från arbetsgruppen för KASIT KASIT -Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi Rapport från arbetsgruppen för KASIT Arbetsgruppen har delat in arbetat i en allmän del och en specifik del. Den allmänna delen är tänkt som uppföljnings

Läs mer

LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med GRAZAX (Phleum Pratense)

LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med GRAZAX (Phleum Pratense) LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med GRAZAX (Phleum Pratense) Detta materialet är tänkt som ett hjälpmedel för dig som vill starta upp patienter med GRAZAX. Det beskriver vad

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson 2014-02-03 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsbehandling vid astma Bästa omhändertagande 2014-01-20 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk

Läs mer

Apotekets råd om. Allergi

Apotekets råd om. Allergi Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner

Läs mer

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset 3 dec 2015 Jeanette född 1970 Blev i somras stucken i handen av en geting. Fick efter 15 min kraftig lokal svullnad och klåda som försvann

Läs mer

Vårdprogram för astma hos barn och ungdomar i Älvsborgs läns södra sjukvårdsområde

Vårdprogram för astma hos barn och ungdomar i Älvsborgs läns södra sjukvårdsområde 1 Vårdprogram för astma hos barn och ungdomar i Älvsborgs läns södra sjukvårdsområde Ingegerd Emrén, distriktsbarnläkare Barn- och ungdomsmottagningen Lerum, Laslo Erdes, distriktsbarnläkare Barn- och

Läs mer

Astma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017

Astma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017 Astma hos vuxna Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017 Astma Ett inflammatoriskt syndrom med flera fenotyper som påverkar luftvägarna Karakteristiskt för astma är återkommande

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare..

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.. Allmänna principer Syrgas Vätska Antibiotika Lungröntgen Var frikostig med syrgas till alla som är påverkade. Genom hypoxemin utlöses oro, ängslan och ångest. Mät SaO2 om möjligt. Ge vid behov syrgas så

Läs mer

Definitioner Reversibel luftvägsobstruktion

Definitioner Reversibel luftvägsobstruktion Definitioner Reversibel luftvägsobstruktion Astma bronkiale är en sjukdom med förträngning i luftvägarna på grund av Inflammation Slemhinnesvullnad, slembildning och ökad retbarhet Muskelkramp : - utlöst

Läs mer

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Antikolinergikavid KOL (och lite till) Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 2014-11-11 Stockholms läns läkemedelskommitté Astmabehandling hos vuxna Bästa omhändertagande 2014-11-06 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi och

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Respirationsfarmakologi

Respirationsfarmakologi Respirationsfarmakologi Erik Studer Avd. för farmakologi erik.studer@pharm.gu.se Astma Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Luftvägsallergi Hosta Slem Astma Komplex, okänd orsak Prevalens 5-10% Kronisk inflammationssjukdom

Läs mer

Behandling av akut astma hos barn och ungdomar BLF, Allergisektionens version

Behandling av akut astma hos barn och ungdomar BLF, Allergisektionens version Barn och ungdoms i 1(5) Behandling av akut astma hos barn och ungdomar BLF, Allmänna principer Syrgas: Var frikostig med syrgas till alla som är påverkade. Genom hypoxemin utlöses oro, ängslan och ångest.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Översikt samt prisjämförelse för inhalationsläkemedel astma /KOL. FAKTA Lungor och allergi Judit Dénes,leg.apotekare

Översikt samt prisjämförelse för inhalationsläkemedel astma /KOL. FAKTA Lungor och allergi Judit Dénes,leg.apotekare Översikt samt prisjämförelse för inhalationsläkemedel astma /KOL FAKTA Lungor och allergi Judit Dénes,leg.apotekare judit.denes@lj.se PULVERINHALATORER - INDIKATION: ASTMA/KOL Steroider Kortverkande Långverkande

Läs mer

Inhalatorer. Inhalationsläkemedel för behandling av astma och KOL. Uppdatering 2015 10 06

Inhalatorer. Inhalationsläkemedel för behandling av astma och KOL. Uppdatering 2015 10 06 Inhalatorer Inhalationsläkemedel för behandling av astma och KOL Uppdatering 2015 10 06 Bilderna på inhalatorerna publiceras med företagens godkännande, via produktansvariga. allergi Judit Dénes Klinisk

Läs mer

Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303

Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Astma Giltig fr.o.m: 2012-04-01 Faktaägare: Åsa Ossiansson, Ordförande medicinsk grupp andningsorganens sjukdomar Gäller för: Region Kronoberg Fastställd

Läs mer

Novolizer patientbroschyr

Novolizer patientbroschyr KLARA Tryck ner doseringsknappen FÄRDIGA Inhalatorn visar grönt rätt dos är nu färdig att inhalera KLICK Klickljudet bekräftar att dosen inhalerats korrekt Novolizer patientbroschyr TILL DIG SOM FÅTT NOVOLIZER

Läs mer

Anafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom.

Anafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Hur många har astma i Sverige? Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Astma har väl ingen dött av? Alf Tunsäter 13% 11% 9% 7,5% Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Referens:

Läs mer

Allergen ImmunoTerapi AIT. Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD ÖNH-kliniken, SUS Peter Meyer, MD Barnkliniken, Helsingborg

Allergen ImmunoTerapi AIT. Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD ÖNH-kliniken, SUS Peter Meyer, MD Barnkliniken, Helsingborg Allergen ImmunoTerapi AIT Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD ÖNH-kliniken, SUS Peter Meyer, MD Barnkliniken, Helsingborg Kärt barn har många namn Allergen Specifik Immunoterapi ASIT Hyposensibilisering

Läs mer

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt fortskridande luftrörssjukdom som karakteriseras av ständiga andningsbesvär. Tobaksrökning

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Översikt samt prisjämförelse för inhalationsläkemedel astma /KOL

Översikt samt prisjämförelse för inhalationsläkemedel astma /KOL Översikt samt prisjämförelse för inhalationsläkemedel astma /KOL FAKTA Lungor och allergi Judit Dénes,leg.apotekare judit.denes@lj.se 2014-06-03 Översikt pris inhalationsläkemedel enligt Rådgivande Läkemedelslista

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

LÄKEMEDEL TILL BARN. Infektioner

LÄKEMEDEL TILL BARN. Infektioner LÄKEMEDEL TILL BARN Läkemedelsbehandling av barn skiljer sig i flera avseenden från behandling av vuxna. Barnets vikt varierar, varför det inte är möjligt med schablonmässig dosordination. Barnets ålder

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot astma, KOL och hosta

Genomgången av läkemedel mot astma, KOL och hosta Astma, KOL, Hosta Genomgången av läkemedel mot astma, KOL och hosta en sammanfattning Författare: farm. mag. Kajsa Hugosson och civ. ek. Andreas Engström LFN HAR BYTT NAMN TILL TLV! Den 1 september 2008

Läs mer

Inhalatorer. Uppdatering april 2014 Fakta Lungor och allergi Judit Dénes leg.apotekare

Inhalatorer. Uppdatering april 2014 Fakta Lungor och allergi Judit Dénes leg.apotekare Inhalatorer Uppdatering april 2014 Fakta Lungor och allergi Judit Dénes leg.apotekare judit.denes@lj.se ÖVERSIKT INHALATORER - RL 2014 PULVERINHALATORER - INDIKATION: ASTMA/KOL Steroider Kortverkande Långverkande

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Är det något du har ätit?

Är det något du har ätit? Är det något du har ätit? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2012 Therese.sterner@skane.se Annika Dahl och Felix Ekman

Läs mer

Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer

Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2013 2013 Skånelistan Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne www.skane.se/lakemedelsradet/skanelistan Innehåll Förord...2 Nytt på

Läs mer

Respirationsfarmakologi

Respirationsfarmakologi Respirationsfarmakologi 1 FB 2002 Respirationsfarmakologi Sidhänvisningar litteratur: Rang, Dale & Pharmacology 4 th ed. pp 338-349, (418-25) (210-213, 217-219) (148-151) Övrig rekommenderad litteratur:läkemedelsboken

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

Allergisk reaktion hos barn

Allergisk reaktion hos barn Allergisk reaktion hos barn Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2011 Therese.sterner@skane.se Vad är allergi? Allergi

Läs mer

Frågor om Din lungsjukdom

Frågor om Din lungsjukdom Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har

Läs mer

Allergi och/eller Astma. Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland

Allergi och/eller Astma. Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland Allergi och/eller Astma Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland 1 Förord Allergiska symptom och astma är vanligt förekommande i barn-

Läs mer

Allergi och/eller Astma. Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland

Allergi och/eller Astma. Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland Allergi och/eller Astma Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland 1 Förord Allergiska symptom och astma är vanligt förekommande i barn-

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer

Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2014 2014 Skånelistan Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne www.skane.se/lakemedelsradet/skanelistan Innehåll Förord...2 Nytt på

Läs mer

Prisjämförelse Inhalationsläkemedel för behandling av astma /KOL 151006

Prisjämförelse Inhalationsläkemedel för behandling av astma /KOL 151006 Prisjämförelse Inhalationsläkemedel för behandling av astma /KOL 151006 Pris/dos - beräknad utifrån största förpackning - förpackning med inhalator ( röd markering) FAKTA Lungor och allergi Judit Dénes,

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare. Definition: Allergi är en överkänslighetsreaktion orsakad av en immunologisk mekanism. En akut allergisk reaktion är ofta IgE-medierad och kan börja med symtom av varierande svårighetsgrad och utvecklas

Läs mer