vegetariska experttips stor massageguide

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN # vegetrisk experttips stor mssgeguide mnnen som gett Gi ett nsikte huden kroppens störst orgn Bdmodet 2009 Stormönstrt, elegnt och retro gäller för bech De strtde eget! Mor och son gjorde slg i sken.

2 Äntligen Morgon! med Adm & gry vrdgr ddlemon MiXMegAPol.Se

3 HÄLSA & SKÖNHET HÄLSA & SKÖNHET BEACH 2009: Stormönstrt, elegnt och retro... Sommren är här snbbre än du tror. Ovsett om du hr tänkt stå i vssen eller ligg och gott dig i snden behöver du dr på dig bdkläder. Vi hr tgit en smygtitt på vd som gäller på strnden i år. TEXT: JESSICA RICKARDSSON Stor mönster och gld färger kommer tt vr stort i sommr. Vill du vr extr piffig sk du sts på mtchnde ccessorer som hlsbnd och rmbnd i plst eller nnt mteril. De måste självklrt tål tt bli blöt. Tänk riviern och bohem-chic så är du hemm. Solglsögonen sk vr stor och täck mycket mer än br ögonen. Väljer du bddräkten i stället för bikinin är du riktigt inne. Den håller skt med säkert på tt bli en frlig konkurrent till den tvådelde bikinin. För oss med lite hull är det ett mode som går hem. Men kom ihåg tt verkligheten inte ser ut som i modemgsinen. För tt bär bikini måste mn inte vr trådsml. Att skämms för sin kropp är inte något som ligger högt på trendlistn På killsidn är modet lite mer trditionellt och inte lik vågt som för tjejern. Surf-stilen håller i sig. Lång shorts och gärn med mönster som blommor eller liknnde. Tydligt är tt även killrn sk våg t ut svängrn lite mer. En ccessor som en htt eller solglsögon är väldigt välkommen. Eller vrför inte lägg sig och sol i sällskp v en surfbräd lite nonchlnt nerslängd bredvid sig? Även killr sk mtch bdklädern med ccessorer. En htt eller ett hlsbnd är helt okej för bdgossr. FOTO: PANOS EMPORIO Våg sts på ccessorern. Mtchnde plstrmbnd och hlsbnd ger den rätt rivier-looken. FOTO: ABECITA Retro är en v de störst trendern. 50- och 60-tlet är både gulligt och hett. FOTO: ABECITA Surfstilen är fortfrnde inne. Med en bräd under rmen är du helt rätt på strnden. FOTO: PANOS EMPORIO Hej, Ann Ridderström, designer på sportföretget Röhnisch. Vd gäller på bechen 2009? Bikini eller bddräkt? Rent trendmässigt hr mn prtt bddräkt ett br tg. Men det vi säljer mest är bikini även om vi hr bddräkter i sortimentet. När mn väl får lite sol på kroppen vill mn såklrt gärn exponer så mycket som möjligt v kroppen. Sk mn däremot sitt på ett strndcfé sk mn sitt i en snygg bddräkt! Vilk färger är het? Vi stsr på färger som mtchr vår övrig kollektion, svrt (lltid den störst färgen), vitt, rött, turkos och ros med ccentfärger i grönt, lil, ornge, lime. Hur är plggen skurn, smlt som visr llt eller mer rejält tilltget? Vi hr ett system som vi kllr mix nd mtch. Det innebär tt vi hr ett ntl modeller där mn kn plock ihop den perfekt bikinin för vrje kvinn. Vi hr modeller som pssr för ll, lite högre boxermodell, lågt skurn byxor, byxor med metllspännen. När det gäller bh finns llt från den som hr en större byst och behöver mycket stöd till en bh med vddering för tt få en snygg form på bysten, treknts-bh & sist men inte minst bndeu-bh:n som känns trendig. Det är en rkt skuren bh som sitter som ett bnd runt bysten. Från vilket årtionde syns mest inspirtion? Vi är ett sportföretg och försöker få frm det ren, enkl och typiskt svensk i vår sid sid Det sk vr mönstrt i år! Och till dig som längtr efter en lite mer påklädd tillvro på strnden säger vi grttis bddräkten är trendigre än någonsin. FOTO: RÖHNISCH bdkläder. Men mn ser både 80-tlsfärger, bddräkten och 70-tlets metllspännen i vårkollektionen. SUNWELL EN TIDNING FRÅN SOLANA SUNWELL EN TIDNING FRÅN SOLANA sid sid sid 32 Fredrik pulún Möt mnnen som lärt oss tt det är skillnd på kolhydrter och kolhydrter. sid 9-11 en tidning från soln B Box Motl info@soln.se nsvrig utgivre: jen nörgrd produktion: Shlén&co tryck: B dngårds grfisk, 2009 häls & skönhet läs om huden kroppens störst orgn (s.12-13). få värdefull råd om du funderr på ett liv som vegetrin och dessutom god recept på köpet (s.14-16). Vi tr också en noggrnn titt på sommrens bd mode (s.18-19) och guidr dig blnd olik mssgeformer (s.20-21). sid BrnschnYtt Även i brnscher där solning inte är huvudverksmhet är solrier ett logiskt och lönsmt komplement till den ordinrie verksmheten (s.24-27). Vi tr en förnyd titt på det där med d-vitmin (s.28). Är ett eget solotek knske frmtiden för dig? lite tips och råd om vd du sk tänk på när du vill strt eget (s.29). På dess sidor hittr du också Bennys råd om hur du får ut mest v din solrier, den här gången hndlr det om återvinning (s.30) och vi reder också ut vilken form ett solrium egentligen sk h s.32). sid Trevlig läsning! Medlem i Svensk Solrieförening Sunwell en tidning från Soln 3

4 häls, välmående och god ffärer Solriebrnschen hr fått ännu ett erkännnde. Solns grundre, ägre och vd, Jen Nörgrd hr tilldelts Företgrns Riksorgnistions utmärkelse Årets Företgre i Motl. Jg säger inte tt Jen inte är erkänd sedn tidigre. Hn vr med och strtde brnschen. Hn hr under snrt 30 år vrit med och byggt upp den till vd den är idg. För mig, och för mång med mig, är hn brnschen. Jen hr nämligen stor del i den utveckling vi kn se tillbk på och som vi fortfrnde är med om och kn se frm emot. Hn vr drivnde i börjn v 80 tlet när de först soloteken öppnde. Hn uppfnn 20 minuterssolriet i mitten v 90 tlet och gick i bräschen för de utomtiserde drop in soloteken runt millenniesskiftet. Ny designlösningr och teknisk lndvinningr är i mång stycken också Jens förtjänst. De stor världslednde tillverkrn lyssnr noggrnt på vd hn hr tt säg. Regelbundet syns hn på Hpros utvecklingsvdelning i Hollnd där hn deltr i rbetet och får sin idéer omvndlde till verklighet i form v kundnpssde lösningr och innovtioner. Det är just dett rbete som lett frm till Det Stor Erkännndet. Solrier förknipps med häls, D vitmintillskott, välmående och god ffärer. Att driv solotek liksom tt sälj och serv solrieutrustning är verksmheter som lockr entreprenörer tt sts frmåt trots krigsrubriker om finnskris. På sidn 32 kn du läs om Mdeleine Klr och Fredrik Vogel som är det senste tillskottet v duktig entreprenörer i Meddo kedjn. Ders stsning är br ett exempel på tt det sjuder v ktivitet blnd småföretgre och tt mång kurvor trots llt pekr uppåt. Ett nnt exempel på positiv utveckling är det stor intresset för klimtsmrt solnde från simhllr och motionsnläggningr, kommunl som privt. Solns stsning på IP Control är en succé utn motstycke. IP solriern gör ll till vinnre tck vre tt de sprr både pengr och miljö. Med vår ny tidning SunWell vill vi från Soln både del med oss v vår erfrenheter till ll som verkr i brnschen och inspirer dig som solr och är mån om din häls. Det som inspirerr oss llr mest just nu är tt våren och sommren är i ntågnde. Med dett i åtnke bjuder vi på både nytt och nöje i dett nummer v SunWell. Trevlig läsning! Annelie Hjelte mrkndsnsvrig Soln 4 Sunwell en tidning från Soln

5 notiser föräldrr och ungdomr sk locks tt trän tillsmmns Träningskedjn SATS hr nyligen introducert den ny träningsformen SATS Tillsmmns som bygger på tt ungdomr tränr tillsmmns med sin föräldrr. Anledningen är tt träningskedjn vill ök förståelsen för tt motion redn i ung år lägger grunden för en sund livsstil även i vuxen ålder. I dg finns ett tydligt behov v träningslterntiv för brn som vill motioner regelbundet men inte på elitnivå. Vi vill gör det möjligt för ungdomr tt helt krvlöst kunn trän både kondition och styrk regelbundet. Därför gör vi det möjligt för vår medlemmr tt trän tillsmmns med sitt brn, säger Kent Orrgren, VD för SATS Sverige. sjuk? drick mer vtten! Vid feber stiger kroppens vätskebehov med ungefär en liter per febergrd, och en frisk person behöver drygt två liter vätsk per dygn för tt håll rätt vätskeblns. Ligger du hemm i 39 grders feber skulle du lltså helst försök få i dig minst 4 liter vätsk. Observer dock tt det ökde vätskebehovet gäller vid feber, ett överdrivet vätskeintg kn medför en hälsorisk i sig. En v biverkningrn vid vätskebrist är tt slemmet i luftvägrn blir torrre och segre. Om du lycks håll en br vätskeblns blir det lättre för flimmerhåren tt trnsporter bort virus och bkterier, och du hr bättre chns tt slipp host och ndr kompliktioner. Trots tt ett olyckligt besök i sndbunkern säkert kn få blodtrycket tt skjut i höjden så visr det sig tt golfre lever längre än ndr svenskr. Golfre lever längre Svensk golfre lever längre än svenskr som inte spelr golf. Det visr en studie som publicers i forskningstidskriften Scndinvin Journl of Medicine & Science in Sports. Sker som smmntget kn ge denn hälsobringde effekt kn vr den lågintensiv träningen, tt golfre kn håll på så mång år, tt den socil effekten är positiv och så vidre. Det pågår en politisk diskussionen om huruvid golfen sk kunn klsss som friskvård och förespråkrn verkr kunn h ett och nnt tt hämt i denn studie, åtminstone så länge mn diskuterr häls. Det finns nog få idrottsutövningr som hr det bättre belgt än just golfen. Bättre dt finns knppst, så om jg skulle ikläd mig politikerns roll så skulle jg vr gld tt nästn svenskr spelr golf, som tydligen är så positivt för svensk folkets välbefinnnde, säger Ulf de Fire, överläkre vid hjärtkliniken Krolinsk sjukhuset, Soln. Sunwell en tidning från Soln 5

6 notiser du hr väl inte glömt krylmidlrmet? rökning, chips och pommes frites ökr risken för hjärtinfrkt De flest minns lrmet som kom 2002 från svensk forskre om tt blnd nnt chips innehöll frlig hlter v krylmid. Nu visr en ny studie tt det finns fler skäl till tt ät chips och pommes frites med mått. I den tidigre rpporten gjordes kopplingr melln krylmid och nervsystemet smt eventuellt cncer. Den ny rpporten hr nu vist tt krylmid från livsmedel även ökr risken för hjärtsjukdom. Att helt undvik krylmid är nästn omöjligt vid norml kost då det är en nturligt förekommnde biprodukt när vi tillgr mt. Men vi kn gör vårt bäst för tt undvik vror där förekomsten är extr hög. Att begräns intget v chips och pommes frites räcker långt. Sts istället på tt ät olik frukter, grönsker och hel korn. Kött och mejeriprodukter med låg fetthlt är också br när du vill minsk på krylmiden i mten. Och slut helst tt rök. Tobksrök hr vist sig vr en stor käll för krylmid. Den ny studien publicers i Americn Journl of Clinicl Nutrition under mrs tt skrtt gör dig vslppnd och hrmonisk och du kn minsk risken för blnd nnt högt blodtryck och hjärtsjukdomr. skrtt mer och förbättr din häls Forskning vid University of Mrylnd Medicl Center visr tt ett gott sinne för humor och förmåg tt skrtt i stressnde situtioner ger oss bättre häls. Att skrtt gör dig vslppnd och hrmonisk och du kn minsk risken för blnd nnt högt blodtryck och hjärtsjukdomr. Dessutom stärker skrtt vårt immunförsvr och hjälper oss tt återhämt oss från sjukdom. Skrtt, enligt forskrn: minskr stress ger lägre blodtryck gör oss gldre stärker immunförsvret förbättrr hjärnns funktion skyddr hjärtt ger gemenskp främjr vkoppling 6 Sunwell en tidning från Soln

7 notiser t det lugnt med spryen Nässpry (och näsdroppr) kn vr ett effektivt sätt tt lindr kylningsbesvär men vid långvförrigt bruk kn spryen fktiskt på egen hnd orsk täppt näs trots tt viruset redn är bort. En puff på spryen hjälper tillfälligt men du är fst i en ond cirkel. Du blir i de llr flest fll bättre inom någr veckor br du låter bli spryen. Under vvänjningsperioden kn du prov tt sov med huvudet och överkroppen högre än vnligt. Det minskr svullnden i slemhinnorn och du blir mindre täppt. Ställ ett pr böcker under sängbenen i huvudänden eller t en extr kudde. ekogubbr bäst för hälsn I en studie vid institutionen för växtvetenskp, SLU, hr mn funnit klr smbnd melln mängden ntioxidnter i extrkt v jordgubbr och cncerhämmnde effekt. Dessutom visde det sig tt ekologiskt odlde jordgubbr innehöll mer ntioxidnter och hämmde också cncercellers tillväxt bättre än extrkt från konventionellt odlde jordgubbr. Orsken är inte helt klrlgd men i vilket fll som helst verkr vi h fått ytterligre en nledning tt välj det miljövänligre lterntivet. Örter och kryddor br vid högt blodsocker forskning visr tt örter och kryddor kn minsk risken för vävndsskdor och inflmmtion i smbnd med högt blodsocker. Forskre vid University of Georgi testde extrkt från 24 vnlig örter och kryddor. Utöver tt hitt hög hlter v ntioxidntrik föreningr, så kllde fenoler, kunde de vis ett direkt smbnd melln fenolinnehåll och förmåg tt blocker bildndet v föreningr som bidrr till skdor som orsks v dibetes och åldrnde. I topp låg kryddnejlik och knel med 30 respektive 18 procent fenol innehåll. Knel är sedn tidigre känd även för tt h blodsockersänknde egenskper. Populär örter som oregno och slvi hde ått respektive sex procent vilket även det är mycket br värden. Som jämförelse innehåller blåbär som ju är llmänt känd för sin ntioxidntegenskper ungefär fem procent fenol. Eftersom örter och kryddor hr ett mycket lågt kloriinnehåll och är reltivt billigt, är de ett utmärkt sätt tt få i sig ntioxidnter som ger ntiinflmmtorisk effekt i kosten, säger forskningsledren Jmes Hrgrove, docent i livsmedel och näring vid University of Georgi. Br tt krydd på så mycket din mge och din smklökr tål med ndr ord! Sunwell en tidning från Soln 7

8 Cm Trooper 8 Sunwell en tidning från Soln

9 Fredrik pulún Vi måste bli smrtre när det gäller mt Hn är sveriges mest känd näringsfysiolog. Hn syns i tv och tidningr, reser runt hel sverige och föreläser och hns mtvror finns i butikern. sund mt är grunden för vårt välmående förespråkr Fredrik Pulún. Men det betyder inte tt vi behöver tck nej till en seml eller ett gls rött vin då och då. TexT: Jessic RickRdsson FoTo: stefn shlén Sunwell en tidning från Soln 9

10 Fredrik pulún forts. Vi måste bli smrtre när det Ingen som någonsin går förbi en löpsedel eller öppnr en kvällstidning kn h misst GI-begreppet, Glykemiskt Index. Fredrik Pulún är mnnen som fått oss svenskr tt få upp ögonen för snbb och långsmm kolhydrter. Att håll koll på livsmedels olik GIvärden är egentligen br en liten del v det hel. Därför hr jg tillsmmns med min kollegor Kristin och Mrtin utvecklt Isodieten. Ett betydligt bredre begrepp, säger Fredrik. Livsfrligt uteslut kolhydrter GI nger enbrt hur snbbt blodsockret stiger när vi äter viss livsmedel. En kost med nmn: Fredrik Pulún Ålder: 38 år. Bor: Nck med fru Krolin och två hundr. Yrke: Näringsfysiolog, föreläsre och förfttre. Driver ett eget näringscenter smt utvecklr mtvror under eget vrumärke. Bkgrund: Fyrårig nutritionsutbildning på Stockholms universitet. Hr skrivit ett 15 tl böcker i ämnet näringslär om llt från viktminskning till kost för brn eller för dem som tränr mycket. Aktuell med: Boken Isodieten som hn hr skrivit tillsmmns med kollegorn Mrtin Brunnberg och Kristin Andersson. Fvoritmt: Frukt och skldjur. Motto i livet: T inte sker för llvrligt! Hemsid: mycket snbb kolhydrter ger ett högt GI som gör tt blodsockret stiger snbbt för tt snbbt dl igen. Det gör oss även snbbt sugn på något sött trots tt vi knske nyss ätit mt. Isodieten däremot fokuserr inte enbrt på kolhydrter och hur snbbt blodsockret höjs. Den tr ett helhetsgrepp på kosten och innebär tt mn sk ät lik mycket v kolhydrter, fett och protein för tt håll sig mätt länge. Följer mn dieten stoppr mn enligt Fredrik sötsuget och kn exempelvis gå ner i vikt eller må bättre som dibetiker. Mång blndr ihop nmnet med ntionell ISO-stndrd. Men det finns inte något smbnd. Iso är grekisk och betyder lik delr, säger Fredrik. Att skipp eller dr ner mycket på fett eller kolhydrter är inget som Fredrik förespråkr. En ungefär lik stor procent v fett, kolhydrter och protein ger enligt honom en skön mättndskänsl och vi håller oss pigg och frisk. Just tt helt uteslut kolhydrter är rent livsfrligt. Jg läste precis om två brn i Knd som dog v det. Mn hde nvänt det i syfte tt lindr ders epilepsi. Andr problem med tt t bort kolhydrtern helt kn vr benskörhet, minskd fysisk ork, ökde inflmmtioner, njursten, personlighetsförändringr, näringsbrister och tillväxtrubbningr hos brn och ungdomr. utvecklr livsmedel Annrs tycker Fredrik tt det är utmärkt tt mn mer och mer inser hur br det kn vr tt nvänd kosten för tt lindr viss åkommor. Men det gäller tt vet vd mn gör. Målet är självklrt tt må bättre och tt inte behöv ät läkemedel i smm utsträckning. Jg jobbr inte så mycket specifikt med kostterpier. Men jg får oft frågor om det och går hem och läser på om jg inte kn svr personen direkt, förklrr hn. Däremot är hn expert på tt berätt hur vi rent llmänt kn må bättre med hjälp v kosten. Mång är vi som gärn tr del v hns tips för tt gå ner i vikt, ork med rbetsdgen, träningen eller livet överhuvudtget. Förutom tt åk runt och föreläs och driv en utbildning för kostrådgivre utvecklr Fredrik egn livsmedel. I dg kn vi hitt hns müsli, brödmix och nötblndningr i de flest livsmedelsbutiker. Just den här biten, tt utveckl livsmedel, kommer jg tt sts ännu mer på frmöver. Vi jobbr just nu med tt t frm tre ny ktegorier. Produktern kommer även tt lnsers på den nordisk mrknden, säger hn. Viktigt tt unn sig Fredriks intresse för kost väcktes redn i ung år. Med en ms-sjuk mmm blev det en hel del lborernde med kosten för tt hon skulle må bättre. Jg vr nog den end blnd min vänner som åt olivolj och kikärter på den tiden, skrttr hn. Senre börjde hn trän styrketräning och blev väldigt nog med vd hn åt. I perioder lite för nog, på gränsen till bestthet. Men ju mer hn lärde sig om kost desto mer insåg hn tt om du är nog med kosten kn du unn dig godsker då och då. Allt du tycker om, ovsett om det är mt, en ktivitet eller knske någon person, bildr dopmin i hjärnn. Det är en livsviktig signlsubstns. Att unn sig det mn gillr gör helt enkelt livet värt tt lev. Med ndr ord tillhör Fredrik skrn v experter som vi gillr så mycket de som deklrerr tt ett gls rött eller en seml är helt okej iblnd. Hn berättr tt rödvin innehåller ett ämne som vidgr blodkärlen. Det betyder tt blodet flyter på bättre och tt blodproppr som bildts fktiskt kn släpp. Något hn själv är ett levnde exempel på. För någr år sedn orskde ett lltför hårt träningspss en blodpropp i hjärnn. Det inträffde i Portugl där min livsstil vr precis sådn som mn sk h för tt klr en blodpropp. Lång dglig promender, 10 Sunwell en tidning från Soln

11 Fredrik pulún gäller mt ett pr dglig rödvinsgls, fisk nästn vrje måltid och mängder v frukt och grönsker gjorde tt proppen snbbt släppte och inte hnn orsk någr bestående skdor, berättr Fredrik. När det hndlr om vin vill hn ändå poängter tt de gynnsmm effektern enbrt infinner sig vid gnsk låg mängder. Problemet är tt viss blir beroende och dricker så mycket tt det istället blir skdligt. Kn mn hnter det och håll sig till ett pr gls i veckn är det lltså helt okej. Överlg när det gäller kosten måste vi lär oss tt bli smrtre! Läs innehållsförteckningen, lg mten själv istället för tt välj hlvfbrikt och hitt en br blns, vslutr Fredrik. Isodieten i korthet Ett koncept utvecklt v näringsfysiologern Fredrik Púlun, Kristin Andersson och Mrtin Brunnberg. Hndlr om tt ät lik mycket v fett, protein och kolhydrter för tt gå ner i vikt eller br uppnå ökt välmående. I boken Isodieten förklrs dieten mer noggrnt och där finns även recept och veckomtsedlr tt följ. Föreläsningr om kost fyller en stor del v Fredik Pulúns rbetsdg. Glykemiskt Index i korthet GI, Glykemiskt Index, är ett mått på hur snbbt ett livsmedel får blodsockret tt höjs. Indexet utveckldes i börjn v 1980-tlet v dr Dvid Jenkins, professor i näringslär vid University of Toronto Knd, för tt se vilk mtvror som vr mest lämplig för dibetiker. För tt upprätt det glykemisk indexet hr testpersoner fått ät så mycket v vrje livsmedel tt de fått i sig 50 grm kolhydrter. Sedn hr mn mätt testpersonerns blodsockernivå under 2 timmr. Ju snbbre blodsockret steg desto högre GI-värde. Konsistens och tillgningsmetod får GIvärdet tt vrier väldigt trots tt livsmedlen i övrigt är lik. Vitt bröd hr mycket högt GI medn pst hr lågt till medium trots tt de tillgs v i stort sett smm ingredienser. Kokt morötter hr nästn tre gånger så högt GI som rå. Observer dock tt morötter i sig inte innehåller särskilt mycket kolhydrter, så det är fortfrnde lugnt tt ät norml mängder. För tt komm upp i de 50 grm kolhydrter som nvändes vid mätningen krävs nästn 800 grm morötter. Kolhydrtern omvndls till glukos vid mtspjälkningen som höjer blodsockernivån. Den höjd blocksockernivån ger en signl till kroppen tt producer insulin vrs uppgift är tt för glukoset till vår muskel- och hjärnceller för förbränning. Hr vi för mycket socker i blodet ser insulinet istället till tt lgr in det som fett i vår fettdepåer. Fettet är äntligen förlåtet? Fett i mten hr ju under årtionden fått skulden för tt vi blir llt fetre, men numer tyder lltså det mest på tt det i själv verket är de snbb kolhydrtern och dess effekt på vårt insulin som är den störst boven i drmt. Värt tt noter är tt fett och protein inte innehåller någr kolhydrter lls och hr ingen nämnvärd effekt på blodsockret. Sunwell En tidning från Soln 11

12 HÄLSA & SKÖNHET Huden krop störst orgn uden är ditt störst orgn och hr en yt v c: två kvdrtmeter. Dess uppgifter är mång: Skydd mot bkterier och virus, sköt temperturreglering och bild D-vitmin med solens hjälp (D-vitminet behövs blnd nnt för tt vårt skelett sk kunn t upp klcium). Huden är också ett stort sinnesorgn, som vrnr för smärt, kyl och värme. Och förråder dessutom vår känslor med tt rodn iblnd. Hur mycket hud går vi då och bär omkring på? Det vrierr lite beroende på hur mycket fett vi lyckts lgr (eller tvärt om...), men runt 16% v kroppsvikten räknr mn med som ett medelvärde. Det vill säg: väger du 75 kg bär du på c 12 kg hud. Och då räknr mn med ll tre hudlgren: överhud, läderhud och underhud. Överhuden Överhuden är den ytterst synlig delen. Den vrierr i tjocklek melln 0,05 mm (ögonlocken) till c 1 mm tjock på slitytor som hndfltor och fotsulor. Hudcellern i de djupre delrn v överhuden delr sig ständigt i ny celler som vndrr uppåt. De llr ytterst cellern dör och fylls med ett protein, kertin. På så sätt bilds hornlgret som hårdnr och fungerr som en skyddslck för de djupre liggnde cellern. När våren kommer och du tr frm trädgårdsspden eller om du tillbringt mycket tid med hntlr och ndr redskp på gymmet utn hndskr, så är chnsen stor tt du fått vlkr i händern. Vlkrn är helt enkelt ett förtjockt hornlger som är till för tt skydd mot tt du sliter hål på skinnet. Förnyelseprocessen i överhuden går fort, på br en månd är den helt utbytt. Det är också i överhuden som pigmentet som gör dig brun finns. Ju mer pigment desto mörkre hud. Pigmentets uppgift är som beknt till för tt skydd dig mot solens ultrviolett strålning. Mer pigment bilds vrtefter du utsätter dig för solljus, du blir solbrun. Iblnd räcker inte pigmentmängden till och därför kn överdrivet solnde led till brännskdor. Det är därför du lltid sk vr försiktig när du solr. Solriets kontrollerde soldoser är ett br sätt tt förbered huden för sommrens strndliv. Läderhuden Näst hudlger utifrån sett är läderhuden. Tjockleken vrierr melln 0,5 och 3 mm. Tjockst är den på ryggen. Läderhuden är strk och elstisk tck vre sin uppbyggnd v bindväv som innehåller stor mängder proteinfibrer. Mängden elstisk fibrer minskr med åldern och huden blir vrtefter åren går tråkigt nog både slppre och rynkigre. Den här nturlig processen kn skynds på v överdrivet solnde så t det försiktigt, särskilt i börjn v solsäsongen när vi fortfrnde inte hunnit bild så mycket pigment. I solrium solr du med kontrollerd styrk och förhållndevis kort tider så där är risken för rynkor i förtid betydligt mindre jämfört med tt ligg och press på strnden. I läderhuden hittr vi också rikligt med 12 Sunwell En tidning från Soln

13 häls & skönhet pens vr rädd om skinnet! blodkärl. Genom dem tillförs syre och näringsämnen till cellern. Här finns också kroppens termostt. Kroppstemperturen reglers genom tt blodkärlen stryper eller ökr blodflödet. När det är vrmt ökr cirkultionen så överskottsvärmen kn trnsporters bort genom huden. Hettr det till ordentligt kommer mer hjälp från svettkörtlrn. Den ökde blodcirkultion gör huden rödre. När det är kllt minskr cirkultionen för tt behåll mer värme i kroppen och vi blir blekre. Läderhuden innehåller ll funktioner som krävs för tt skydd dig mot omvärldens fsor. Hårsäckr, svett- och tlgkörtlr, känselkroppr och nervändr som regerr på beröring, smärt, värme och kyl. Huden är din sköld, om än inte lik säker som sköldpddns... underhuden Vr läderhuden slutr och underhuden tr vid är inte helt tydligt. Övergången sker grdvis till något som i huvudsk består v porös bindväv och fettceller. Underhuden är c 2-10 millimeter hos en normlbyggd person men kn vr så tjock som 10 cm vid krftig övervikt. Det mest i kroppen hr en funktion. Så också underhuden som i först hnd innehåller din vätske- och fettreserv. Fettet fungerr också som värmeisolering. Mgr människor är oftst mer frusn än de som hr lite hull. Vr rädd om din hud! Vi gillr tt vr ren och fräsch. Men när vi tvättr oss försvinner dessvärre mycket v hudens nturlig fuktighet. Använd därför lltid mild tvål för tt minsk uttorkningen och nvänd hudlotion efter dusch och bd. Hr du mycket torr hud kn en duscholj vr mer lämplig för rengöring. Fettet i oljn löser upp smuts utn tt tork ut. I nsiktet hr mång v oss blndhy. Ömsom torr, ömsom fet. Även fetre hy mår bäst v mild produkter för rengöring. Behndl sen de fet prtiern för sig med lämpligt nsiktsvtten. Vr rädd om din hud den sk skydd dig resten v livet och även om du inte upplever någr problem idg så är det lltid lättre tt förebygg än tt bot! snbbfkt huden (fullvuxen person, 75 kg): vikt: c 12 kg Yt: c 2 kvdrtmeter tjocklek: 0,05 15 mm primär funktion: Brriär mot virus och bkterier. Sköter reglering v kroppstempertur och utgör en känsel och kontktyt mot omvärlden. Vätske och fettdepå. Sunwell en tidning från Soln 13

14 HÄLSA & SKÖNHET Experttips för dig som går i vegetrisk tnkr Visst kn det både vr nyttigt och mer miljövänligt tt ät vegetriskt. Men det krävs en del kunskp och plnering för tt få i sig ll näringsämnen som kroppen behöver. Här berättr två experter vd du sk tänk på. Text: Jessic Rickrdsson Om mn inte tänker läs på och bli ordentligt kunnig inom området nser jg tt mn inte sk bli vegetrin och i synnerhet inte vegn. Det krävs tt mn håller ordentlig koll på vd mn äter för tt få i sig llt, säger Agnet Andersson, forskre vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskp på Uppsl universitet. Vegetrisk mt ger mycket volym i form v fibrer och vtten, men inte så mycket energi, berättr Agnet. Protein bygger kroppen För tt en vegetrin sk få i sig mer energi är det smrt tt lltid kompletter sin måltid med vegetbilisk oljor som rps- eller olivolj. Nötter och mndlr är också väldigt br livsmedel som innehåller mycket nyttigt fett och värdefull minerlämnen. Ingen vegetrin är den ndr lik Det finns olik typer v vegetriner. Viss äter ägg och mjölk och ndr enbrt mt från växt riket. Här är en kort översikt: Lkto-ovo-vegetrin äter llt från växtriket smt ägg och dricker mjölk. Lktovegetrin äter llt från växtriket och dricker mjölk men utesluter ägg. Vegn äter llt från växtriket men utesluter både ägg och mjölk. Semi-vegetrin äter llt från växtriket, ägg, dricker mjölk och äter även fisk, skldjur och till och med kyckling iblnd. Positivt för vegetriner som också tränr är tt den grön mten innehåller mssor v kolhydrter. Är mn väldigt ktiv behöver mn också mycket kolhydrter för tt inte bli trött och få sämre träningsresultt. Däremot måste mn också tänk på tt få i sig fullvärdigt protein. Det är därför br tt fortsätt ät ägg och drick mjölk. Protein består v olik minosyror. Det finns 20 stycken minosyror, vrv nio är essentiell. Dess är livsnödvändig för kroppen, men den kn inte bild dess själv. Därför måste vi tillför dem genom kosten. Eftersom nimlisk livsmedel innehåller mycket protein med essentiell minosyror behöver köttätre inte tänk på dett. Men en vegetrin måste se till tt kombiner sin livsmedel på rätt sätt för tt få i sig fullvärdigt protein. För den som rör sig mycket är dett extr viktigt eftersom proteinet är kroppens byggstenr och blnd nnt behövs för tt kroppen sk kunn återhämt sig och bygg upp musklern igen efter träningen. Mycket järn i kött Br proteinkombintioner är bönor och linser ihop med nötter och frön eller ihop med spnnmål som bröd och flingor. Vrje måltid behöver innehåll minst två v dess kombintioner, säger Agnet. Hon poängterr också hur viktigt det är tt tjejer får i sig tillräckligt med järn. Som vegetrin kn det iblnd vr svårt eftersom viss typer v kött innehåller mycket järn. Personligen tycker jg det är olyckligt om hårt idrottnde tjejer utesluter rött Agnet Andersson, forskre på Uppsl universitet. Ann Ottosson, vice ordförnde i Dietisterns Riksförbund. kött. Det hr även vist sig tt det stimulerr järnupptget från övrig livsmedel, köttfktorn klls den företeelsen, säger Agnet. Ett nnt tips för tt bättre kunn t upp järnet är tt ät något c-vitminrikt livsmedel som pelsin eller kiwi till vrje måltid. 14 Sunwell En tidning från Soln

15 HÄLSA & SKÖNHET Ett gls pelsinjuice till frukosten eller mellnmålet är inte så dumt, säger Ann Ottosson, vice ordförnde i Dietisterns Riksförbund. Hon är ktuell med boken Blir mn tjock v bröd? Stor frågeboken om mt och häls. Där finns ett särskilt kpitel om träning i kombintion med vegetrisk kost. Generellt sett ju mer du plockr bort, desto mer måste du tänk på tt du verkligen får i dig ll näringsämnen. Speciellt viktigt är det för dig som tränr eftersom träning bryter ner kroppen. Om du inte fyller på med rätt sorts mt får du motstt effekt. Klcium är viktigt Ann berättr tt den som både dricker mjölk och äter ägg inte behöver oro sig särskilt mycket. En vegn däremot, som utesluter både mjölk och ägg, kn till och med behöv t viss kosttillskott. Mitt råd är tt försök få i sig llt genom vnlig mt innn mn tr tillskott. Men är mn osäker bör mn gå och träff en die- tist och gör en näringsnlys. Det behöver inte bli så dyrt eftersom det kn räck med en eller två träffr. Vitminet B12 kn vr svårt tt få i sig om mn inte äter någr nimlisk livsmedel. Det finns enbrt i lger och en liten, liten mängd i mjölksyrejäst grönsker. D-vitmin finns mycket v i mjölkprodukter så det kn vegner behöv t ett tillskott v. Klcium måste vegetriner se till tt få i sig särskilt de som utesluter mjölken. Det finns blnd nnt i soj- och hvremjölk. Jod finns det inte heller så mycket v i vegetrisk kost. Det enklste är tt köp slt med tillstt jod, säger Ann. Hon vr själv vegetrin under fler år för tt sätt sig in i hur det fungerr. Hon kom frm till tt det positiv vr tt hon fick i sig mycket nyttigheter, men tt det en inte behöver uteslut det ndr. Numer plnerr jg inte min måltid utifrån köttet utn ser det som en liten del där grönskern i stället är det centrl. Vegetrisk recept från Arlköket Proteinstinn kombintioner En vegetrin måste se till tt kombiner sin livsmedel på rätt sätt för tt få i sig fullvärdigt protein. För ll kombintioner gäller tt mn sk kompletter med grönsker och fett, exempelvis vegetbilisk olj och/eller nötter för tt få en komplett måltid. Observer: För den som dricker mjölk är det oftst ing problem tt få i sig tillräckligt med fullvärdigt protein. Men utesluter mn mjölken eller både ägg och mjölk är följnde kombintioner väldigt viktig! Här är någr förslg på kombintioner som både lunch och middg bör innehåll för tt en vegetrin, och särskilt en vegn, sk få i sig fullvärdig protein: Ris + bönor Ris + sojmjöl Mjs + ärtor Linser + mjs + ris Linser eller bönor + bröd eller flingor Är du tjej och äter vegetrisk kost? Vitlöksdoftnde bönslld 4 portioner 2 burkr vit eller röd bönor, á 400 g 1 knipp rädisor 1 knipp rucolslld 2 dl lätt crème friche 1 msk frnsk senp 1 pressd vitlöksklyft 3/4 tsk slt 1 krm svrtpeppr Gör så här: Spol bönorn i vtten och låt dem rinn v. Skiv rädisorn och del sllden i stor bitr. Blnd crème friche med senp, vitlök, slt och peppr. Rör i bönorn. Vrv bönrörn med rädisor och slld på ett stort ft. Vrm kikärter med spiskummin 4 portioner 1 burk kikärter, 400 g 2 pressde vitlöksklyftor 1 tsk mld spiskummin 2 msk flytnde mrgrin 1/2 dl hckd korinder 1 krm slt Gör så här: Skölj kikärtern och låt dem rinn v. Fräs kikärter, vitlök och spiskummin i mrgrinet i en stekpnn. Blnd i korinder och slt. God både vrm och kll. Då är det extr viktigt för dig tt få i dig järn. På grund v menstrutionen hr mång tjejer fktiskt järnbrist utn tt vet om det. Det hr också vist sig tt hårt trännde tjejer som till exempel mrtonlöperskor oftre lider v järnbrist än ndr. Eftersom den vegetrisk kosten dessutom hr lågt energivärde löper tjejer som tränr hårt stor risk tt drbbs v den så kllde idrottstriden. Den börjr med energibrist som leder till tt mensen försvinner som i sin tur kn ge stressfrktur (utmttningsskd i skelettet). Br järnkällor för vegetriner är exempelvis spent, torkde prikoser och jordgubbr. Fler god vegetrisk recept på näst sid! Sunwell En tidning från Soln 15

16 HÄLSA & SKÖNHET Godste grön recepten! Vegetrisk mt går tt vrier i oändlighet. De flest, som knske äter kött i vnlig fll, blir gltt överrskde när de bjuds på dess rätter. Ät som de är eller kombiner dem till ett härligt, vegetriskt buffébord. Recept och bilder: Arlköket, Linser med ubergine 4 portioner 2 dl mtyoghurt 2 st uberginer 2 st röd lökr 2 dl grön linser 50 g svrt oliver 1 tsk timjn 3 st tomter 30 g smör 1 tsk slt 1 krm svrtpeppr 50 g soltorkde mrinerde tomter Gör så här: Kok linsern i lättsltt vtten c 30 min. Blnd ihop såsen. Skär uberginern i klyftor. Skl och klyft löken. Skär tomtern i bitr. Stek grönskern i omgångr i smör i en stekpnn. Krydd med slt och peppr. Häll v vttnet från linsern, rör ner grönskern, timjn och oliver. Server med såsen. Rostde rotfrukter 4 portioner 800 g pottis och rotfrukter till exempel morötter, plsternck, rotselleri 1-1 1/2 tsk hel eller mlen spiskummin 1 tsk chilipeppr 2 msk smör 1 tsk slt 2 dl crème friche pprik & chili Gör så här: Sätt ugnen på 225. Tvätt och klyft pottisen. Skl rotfruktern och skär dem i bitr. Blnd llt på ett bkplåtsppper på en plåt. Fräs spiskummin och chilipeppr i smör i en kstrull. Rör i slt och häll det över pottis och rotfrukter och blnd om. Stek i mitten v ugnen cirk 30 min. Server med crème friche, solrosskott och ris eller couscous. Sffrnspottisslld med pepprrot 4-6 portioner 750 g pottis Dressing: 2 dl lätt crème friche 1 påse sffrn, 0,5 g 2 msk färskriven pepprrot 1 msk dijonsenp 2 msk flytnde honung 1/2 tsk slt bldpersilj (till grnering) Gör så här: Kok pottisen och låt den svln. Skl och skär den i bitr. Rör ihop ingrediensern till dressingen i en bunke. Rör ner pottisen och blnd väl. Grner med persilj vid servering. Lätt hälsolimp 1 bröd 2 dl grovt rågmjöl 5 dl vetemjöl 1 1/2 dl hvrekli 1 dl grovhckde nötter 1 dl hckde, torkde prikoser 2 tsk bikrbont 1 tsk slt 4 dl mild yoghurt 1 dl lingonsylt Gör så här: Sätt ugnen på 200. Blnd ll torr ingredienser i en bunke. Rör i yoghurt och sylt. Klick ner smeten i en smord vlång bkform, rymd cirk 1 1/2 liter. Grädd i nedre delen v ugnen cirk 1 tim. Stjälp upp limpn och låt den klln under bkduk. Nyttig och god! 16 Sunwell En tidning från Soln

17 kåseri Från källre till bäst -läge en v min bäst väninnor berättde häromdgen entusistiskt om något hon vrit med om. För först gången på fler år hde hon bestämt sig för tt bättr på brännn. Det vr fräscht! Ingen svettlukt överhuvudtget som om någon vrit där och städt precis innn. Jg kunde koppl in min ipod och lyssn på min egn fvoritlåtr. Knske tt jg blev lite förvånd. Levde hon fortfrnde kvr i föreställningen om tt ett solrie är en undnskuffd plts som luktr kroppsvätskor och rtificiell sol? när jg tänkte tillbk mindes jg min egen högstdie- och gymnsietid. På mitt lokl solrium togs kundern emot v en dm i lldeles för blondert hår och en hy brunre än en pepprkk. I ett visknde tonläge stmmde jg frm mitt nmn för tt ingen i solbåsen, som br skildes åt v spånskivor, skulle hör tt jg vr där. väl inne i solriesängrn hörde mn inte särskilt mycket v omvärlden. De gv ifrån sig ett högt brummnde ljud. När hlvtimmen vr slut tittde jg mig med bävn i spegeln. Hde jg hft oturen tt hmn i ett solrium med helt ny rör vr hudfärgen mörkt rödfärgd. Vill mn vr fin får mn lid pin. tt integriteten inte vr högprioriterd på solrier i börjn 90-tlet blev jg en gång jobbigt medveten om. Med br en hnd- duk vird kring mig smög jg iväg mot duschen. Det vr då jg hörde det. En brummnde och irriterd röst: Det är upptget här! Personen i båset bredvid hde, utn tt jg hört det i llt oväsen, hunnit först till den end duschen på stället. Jg klmpde rkt in när hn precis skulle vrid på vttnet. Förlåt!, mumlde jg och försökte snbbt dr igen kbindörren. Om jg vr en kräft förut vr jg nu en övermogen tomt. För tt slipp träff honom igen sprng jg iväg, slängde på mig klädern och struntde i tt dusch. Jg tror tt mång hr liknnde upplevelser i bgget. Att sol solrium vr något ll gjorde, men inte prtde om. Det vr lite smått pinsmt tt mn lgt sig under rören för tt jobb på sin solbränn. Den skulle komm från en nturligt frisk hy eller möjligtvis en utlndssemester. Knske vr det även därför solriern blev sttionerde en trpp ner, i en gnsk ruffig källrlokl. Mn kunde slink ner obemärkt och ingen hde särskilt hög krv på vre sig hygien eller miljö. Väl nere vr inte stndrden på topp precis. Solriern kändes oft gnsk ofräsch. Det vr dessutom lite si och så med vilken dusch som vr vsedd för män och vilken för kvinnor. numer är det en självklrhet tt solriet sk ligg på fin gtn och håll högst klss i rörkvlitet, renhet och fräschhet. De flest hr någon gång pssert ett drop-in-solrie på bäst läge i stden. Jen nörgrd, grundre v Soln och Meddo-konceptet, berättr tt genomslgskrften för fräsch och genomtänkt drop-in-solrier hr blivit enorm. Nu kräver vi kvlitet och en hygienisk, prydlig miljö när vi sk sol. Idg skäms vi inte för tt vi minsnn unnt oss en stund i solriet. vi går till det tjusig gtunär solriet någr hundr meter bort eller så hr gymmet, simhllen och ndr friskvårdsverksmheter en egen fräsch solvdelning som en extr service till sin kunder. Ingen skäms för tt vis tt de månr om både sitt inre och sitt yttre. I och med tt solriern hr flyttt upp och blivit synlig hr de fått en helt nnn sttus i smhället. Vem s tt llt vr bättre förr? Jessic Rickrdsson är frilnsjournlist med ett brinnnde intresse för häls. Utöver SunWell skriver hon blnd nnt för Aftonbldet, Linköpings Posten och Mssge & Kroppsvård. Sunwell en tidning från Soln 17

18 HÄLSA & SKÖNHET Bech 2009: Stormönstrt, Sommren är här snbbre än du tror. Ovsett om du hr tänkt stå i vssen eller ligg och gott dig i snden behöver du dr på dig bdkläder. Vi hr tgit en smygtitt på vd som gäller på strnden i år. Text: Jessic RicKrdsson Stor mönster och gld färger kommer tt vr stort i sommr. Vill du vr extr piffig sk du sts på mtchnde ccessorer som hlsbnd och rmbnd i plst eller nnt mteril. De måste självklrt tål tt bli blöt. Tänk riviern och bohem-chic så är du hemm. Solglsögonen sk vr stor och täck mycket mer än br ögonen. Väljer du bddräkten i stället för bikinin är du riktigt inne. Den håller skt med säkert på tt bli en frlig konkurrent till den tvådelde bikinin. För oss med lite hull är det ett mode som går hem. Men kom ihåg tt verkligheten inte ser ut som i modemgsinen. För tt bär bikini måste mn inte vr trådsml. Att skämms för sin kropp är inte något som ligger högt på trendlistn På killsidn är modet lite mer trditionellt och inte lik vågt som för tjejern. Surf-stilen håller i sig. Lång shorts och gärn med mönster som blommor eller liknnde. Tydligt är tt även killrn sk våg t ut svängrn lite mer. En ccessor som en htt eller solglsögon är väldigt välkommen. Eller vrför inte lägg sig och sol i sällskp v en surfbräd lite nonchlnt nerslängd bredvid sig? Våg sts på ccessorern. Mtchnde plstrmbnd och hlsbnd ger den rätt rivier-looken. Foto: Abecit Även killr sk mtch bdklädern med ccessorer. En htt eller ett hlsbnd är helt okej för bdgossr. Foto: Pnos Emporio Det sk vr mönstrt i år! Och till dig som längtr efter en lite mer påklädd tillvro på strnden säger vi grttis bddräkten är trendigre än någonsin. Foto: Röhnisch 18 Sunwell En tidning från Soln

19 häls & skönhet elegnt och retro... retro är en v de störst trendern. 50- och 60-tlet är både gulligt och hett. Foto: ABEcItA surfstilen är fortfrnde inne. Med en bräd under rmen är du helt rätt på strnden. Foto: PAnos EMPorIo Hej, Ann ridderström, designer på sportföretget röhnisch. Vd gäller på bechen 2009? Bikini eller bddräkt? Rent trendmässigt hr mn prtt bddräkt ett br tg. Men det vi säljer mest är bikini även om vi hr bddräkter i sortimentet. När mn väl får lite sol på kroppen vill mn såklrt gärn exponer så mycket som möjligt v kroppen. Sk mn däremot sitt på ett strndcfé sk mn sitt i en snygg bddräkt! Vilk färger är het? Vi stsr på färger som mtchr vår övrig kollektion, svrt (lltid den störst färgen), vitt, rött, turkos och ros med ccentfärger i grönt, lil, ornge, lime. Hur är plggen skurn, smlt som visr llt eller mer rejält tilltget? Vi hr ett system som vi kllr mix nd mtch. Det innebär tt vi hr ett ntl modeller där mn kn plock ihop den perfekt bikinin för vrje kvinn. Vi hr modeller som pssr för ll, lite högre boxermodell, lågt skurn byxor, byxor med metllspännen. När det gäller bh finns llt från den som hr en större byst och behöver mycket stöd till en bh med vddering för tt få en snygg form på bysten, treknts-bh & sist men inte minst bndeu-bh:n som känns trendig. Det är en rkt skuren bh som sitter som ett bnd runt bysten. Från vilket årtionde syns mest inspirtion? Vi är ett sportföretg och försöker få frm det ren, enkl och typiskt svensk i vår bdkläder. Men mn ser både 80-tlsfärger, bddräkten och 70-tlets metllspännen i vårkollektionen. Sunwell en tidning från Soln 19

20 HÄLSA & SKÖNHET Skön metoder som Skäm bort kropp och själ! Unn dig en härlig kropps behndling, det finns mång metoder tt välj melln. Du blir lugnre och slipper stressen. I vår guide finns något för ll. Text: Jessic Rickrdsson Svensk klssisk mssge En svensk klssiker behndlingen de flest tänker på när mn säger ordet mssge! Så går det till: Terpeuten msserr musklern med olik grepp beroende på problem. Hr du inte ont någonstns kn du ändå gå i förebyggnde syfte. Behndlingen börjr med lättre strykningr som värmer upp huden och musklern för tt sedn övergå till mer djupgående mssge. Under behndlingen behndls även triggerpunkter (muskelknutr som sänder ut strålnde smärtor) och musklern töjs ut ordentligt. Vrför? Musklern blir mjuk, blodcirkultionen ökr och du blir vslppnd. Bindvävsmssge En djupgående behndling som kn känns lite. Väldigt effektiv, men inget för dig som vill h en stunds skön vkoppling. Så går det till: Till skillnd från svensk klssisk mssge, där musklern blir behndlde, behndls här bindväven. Bindväven kn v olik nledningr förtäts vilket kn led till smärt och inktivitet. Mssören behndlr huden och nervsystemet med en speciell teknik. Behndlingen kn gör ont. Men det kn det vr värt om du hr problem i någon del v kroppen. Vrför? Bindvävsmssgen ökr blodcirkultionen och gör tt musklern slppnr v. Thimssge En österländsk behndlingsform och en riktig genomkörre som påminner om yog. Så går det till: Behndlingen görs på en mtt på golvet och du hr din kläder på dig. Tänk på tt h löst sittnde och mjuk plgg. Terpeuten nvänder sin fingrr, händer, fötter, knän och rmbågr för tt behndl muskler, energilinjer och kupressurpunkter. Behndlingen kn beskrivs som en blndning melln metodern kupressur, shitsu och yog. Vrför? Mssören stretchr ut muskler och leder för tt öppn upp energiflödet och på så sätt får du blns i kroppen. Ayurvedisk yogmssge En otroligt skön behndling för dig som känner dig stel. Stretchningen är som grädden på moset! Så går det till: Ayurved är en indisk vetenskp och betyder kunskp om livet. Syftet med yurved är tt skp hrmoni melln de tre grundläggnde elementen som är luft, eld och vtten. Under behndlingen ligger du på en mdrss på golvet och blir msserd med olj. Terpeuten nvänder sig v sin händer och fötter för tt utför djup strykningr. Stretchning bserd på yog ingår också. Vrför? Denn mssgeform sk vr effektiv för huvudvärk, stress och mtsmältningsproblem. 20 Sunwell En tidning från Soln