Papyrus. Papyrus address finns på bakpärmen. Material kan skickas per e- post till redaktionen. e-post = förnamn.efternamn@helsinki.fi.

Transkript

1 Papyrus 2/2006 1

2 Innehåll 3 Ledare 4 Nils Holgersson 100 år 7 Sagt och gjort 8 Ingen använder skruvmejslar längre 10 Antik orgie!!! 14 Let s talk about hangovers 17 Lindberg 18 Paris - En stad i förändring? 21 Sagt och gjort forts. 22 ABC för historiker Papyrus Chefredaktör: Helena Holm Redaktörer: Anders Lindblad, Henrik Silén, Julia Dahlberg och Tobias Pettersson Papyrus utges av Historicus r.f. ämnesförening för svenskspråkiga historiestuderande vid Helsingfors universitet. Tidningen utkommer fyra gånger per år. Upplaga 150 ex. Tryckt på Limes tryckeri i maj Papyrus address finns på bakpärmen. Material kan skickas per e- post till redaktionen. e-post = förnamn.efternamn@helsinki.fi. Redaktionen tackar alla som bidragit i någon form. 2

3 Vårkänslor Vi har vår i luften, var har ni er Det blir vår så småningom, också för träget arbetande historiker. Historicus årsfest är liksom påskägg och tussilago ett säkert vårtecken, en rapport från den finner ni längre fram i tidningen. Ett traditionsenligt ABC för historiker ingår också i bladet. Våren väcker som känt känslor av olika slag. Detta nummer av Payrus innehåller visserligen inga tips för hur man lättast skall hitta sällskap inför sommaren, men dock en rapport från Paris där studenternas känslor svallat höga. Nu beger sig Papyrusredaktionen så småningom iväg på sommarlov men lovar att återkomma i höst. Helena 3

4 Jubileum: Nils Holgersson 100 år Text: ANDERS LINDBLAD Snart har hundra år passerat sedan den tröga och lata bondpojken Nils Holgersson gjorde sin resa Sverige runt på gåsrygg. De flesta har hört namnet, även sett antingen den tyska eller den japanska tvserien och kanske t.o.m. läst Nils Holgerssons underbara resa, men vad är bakgrunden till boken? Jubileet till ära är det dags för Papyrus att ta sig en titt på Sveriges mest berömda miniatyrpojke. Det var en gång en pojke. Han var så där en fjorton år gammal, lång och ranglig och linhårig. Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till med odygd. Av de två första meningarna av Nils Holgerssons underbara resa går det att härleda minst en sak. Många saker har förändrats på 100 år, men tonåringarna verkar vara sig lika. I motsats till de flesta tonåringar kommer Nils Holgersson dock att få uppleva en ovanlig resa. Genom sitt dåliga beteende förargar Nils hustomten som krymper honom till en tummeliten. Den egentliga resan börjar då han får följa med en flyttande gåsflock. Nils möter talande djur och springer undan skuttande bronsstatyer, vilket kan klassas som ren fiktion, men å andra sidan får Nils under sin resa lära sig om såväl geografin som om det svenska näringslivets grundvalar kring sekelskiftet När de svenska utbildningsmyndigheterna kontaktade den 4

5 då redan kända Selma Lagerlöf och beställde verket, var tanken att skapa en ny lärobok i geografi. Då hon inledde arbetet under de första åren av 1900-talet knakade unionen med Norge Någon skogsaktivist är Nils Holgersson inte i sina fogar, och en splittring ansågs vara säker. De föråldrade och komplexa böckerna om den svenska geografin behövde snabb uppdatering, och det konstaterades att Lagerlöf med sin författar- och lärarbakgrund skulle vara den perfekta kvinnan för jobbet. Under dessa svåra tider ansågs det vara viktigt att den nya boken skulle skapa folklig svensk stämning alltigenom, så att barnens bästa och vackraste intryck från det svenska hemmet och den svenska naturen kunde få vara utgångspunkten för deras andliga växt. Då boken efter många om och men var färdig 1906 hade verket blivit så långt att det gavs ut i två delar. I stället för en samling korta berättelser med fakta om Sverige i prydliga tabeller som planen från första början varit, låg slutprodukten mycket nära författarinnans andra romaner, trots att den innehöll mycket ackurat fakta som sammanställts av kända svenska naturvetare. Resultatet blev en fascinerande blandning av fakta och fiktion. Att Blekinge skapats av jättarna och att Öland ursprungligen varit en fjäril kanske inte var vetenskapligt fulländat, men beskrivningarna av svenska städer som gässen besöker, de svenska malmgruvorna i norr och många detaljer motsvarar verkligheten till en hög grad. Kritikfritt spreds boken inte till de svenska grundskolorna; många konservativa personer inom utbildningsväsendet ansåg boken vara närapå skandalös då barnens geografiundervisning baserade sig på en bok som även handlade om talande gäss och tomtar. Lagerlöf lät sig påverkas av andra författare då hon utformade boken. Bland annat spelade Topelius Boken om vårt land från några årtionden tillbaka en viktig roll, fastän Lagerlöf betonade det religiösa 5

6 betydligt mindre än Topelius. Det har även konstaterats att tanken om de talande djuren och idén om det fantastiska pojkäventyret kommit från Rudyard Kiplings böcker, som år 1907 gav honom Nobelpriset i litteratur. Trots att Smirre Räv knappast kan mäta sig med Shere Khan, och personligheterna aldrig blir lika starka som i Kiplings böcker, har karaktärerna i boken skrivits med omsorg och med tanke på att de så långt som möjligt skulle symbolisera det svenska folkets karaktärsdrag på olika håll i riket. Lösningen med talande djur fungerade väl boken igenom. Såsom Gunnar Ahlström påpekar 6 i sin bok Den underbara resan (1942) är Nils Holgerssons Sverige inget stolt imperium utan ett tryggt litet land. Fastän boken inte utspelar sig något visst år är det klart att det är frågan om sekelskiftets Sverige utan Norge. Mitt i allt var man tvungen att vänja sig vid ett mindre Sverige, som i Lagerlöfs bok snarare beskrivs som hemtrevligt och vänligt än stort och pompöst, fastän sekelskiftets Sverige plågades av bland annat tuberkulos, arbetslöshet och växande politiskt missnöje. I boken framträder även samtidens oro för skogarnas välmående, men någon skogsaktivist är Nils Holgersson inte, utan han håller försvarstal såväl för järnindustrin i Bergslagen som för verkstäderna som växer upp här och var. Nils Holgerssons Underbara Resa är ett intressant verk. Skriven av en av tidens största barnboksförfattare är den lätt att avfärda som kvällsläsningsmaterial för barnen, men den var de facto ett inflytelserikt verk. Den användes i många svenska skolor under en lång tidsperiod och bidrog till tusentals barns uppfattning om det nya tals Sverige. Trots att det idag

7 kan förefalla konstigt att läsa om jättar och älvor på geografitimmen, är det inte alls säkert att dagens mer faktabaserade och torra litteratur för lågstadiebarn är lika effektiv. Selma Lagerlöf strävade trots allt efter att skapa en lärobok som barnen skulle njuta av att läsa. I många fall kan man anta att detta faktiskt var ett effektivare sätt att lära barn geografi än forntidens auktoritära eller dagens faktabetonade litteratur. Tiden kommer att visa om det någonsin mer kommer att skapas en lågstadielärobok som ännu är intressant och läsvärd för personer av alla åldrar hundra år efter att den getts ut! Artikeln baserar sig delvis på Gunnar Ahlströms Den underbara resan (1942) Sagt och gjort Om en person skulle springa efter en twelve-pack Karjala skulle man åtminstone ha det. - Henrik Silén dagen efter Jag vet om Vitryssland. Det är världens onödigaste land. Jag menar, det finns ju redan ett Ryssland! - Patrik Westerback ger sin syn på världskartan Varför finns det inte Alko överallt? - Helena Holm i ett okaraktäristiskt uttalande Ditt brevdiarium seglar nog lite som Harri Harkimo på de sju haven. - Nils Erik Forsgård under proseminariet Det här var kanske inte så bra - Hena efter att ha slagit hål på frysen och fyllt Exilen med freongas Men dit på den där sitsen kommer väl bara såna där finnar? - Ralf Palmgren om Kronos-sitsen Jag hade inget WC-papper men jag hade en kniv. - Mari Olafson Lundemo om sin interrailresa 7

8 Från predikstolen: Ingen använder skruvmejslar längre Text: JANI MARJANEN Ingen använder skruvmejslar längre, svarade Tommy Lindgren på min klagan om hur jobbigt det är att skruva upp papperspersienner i vårt nya hem. Lindgren, som inte är Don Johnson Big Bands frontalfigur, utan en trevlig typ som renoverade hemma hos, rekommenderade att vårt hushåll investerar i en billig och bra elborr. Jag är väl historiker även i det här avseendet, ursäktade (och försvarade) jag min gammalmodighet. Att vara historiker är som andra identitetsmarkerande benämningar en god orsak till att man beter sig idiotiskt, irrationellt eller gammalmodigt. I stället för att erkänna att jag är lat och snål och därför inte skaffat en borr, skyller jag på att jag är historiker. Det är vår juttu. Historiker får kicks av att göra saker på ett gammalmodigt sätt även i fall då de inte besitter några historiska kunskaper i ämnet, i det här fallet skruvhistoria. (Märk att skruvhistoria inbegriper både skruvar som föremål och att skruva som aktivitet.) Som argument är dock jag är historiker ungefär lika dåligt som de populära svepskälen jag är österbottning eller jag var full. Den observanta läsaren vet säkert redan vad jag är ute efter. Den mindre begåvade läsaren kanske ställer sig frågan: Vad har detta egentligen att göra med Historisk Tidskrift för Finland? En hel del, är svaret. Det är nämligen så att medlemsantalet i många centrala föreningar överlag håller på att sjunka. Mer precist: Gamla människor dör. Gamla människor har varit mer 8

9 eller mindre passiva medlemmar i en massa föreningar vars uppdrag de sympatiserat med. De har fått hem föreningens tidskrift och medlemsblad, men har oftast inte varit aktiva i själva föreningslivet. De har tyckt att det har varit viktigt ändå. Ja, och nu dör de. Unga människor har däremot inte visat intresse för passivt medlemskap. I stället organiseras egna föreningar, av typen Finlandssvenska Kouribollssällskapet eller 1817-sällskapet. De unga sitter i styrelser och kommittéer för sina nya föreningar, men föreningarnas verksamhet är föga imponerande. Läget är alltså det att många (ofta vetenskapliga) organisationer har värdefulla uppgifter att sköta; de ger ut tidskrifter av hög kvalitet och är viktiga samhälleliga aktörer, men då medlems- och prenumerantantalet sjunker, minskar olika stöd och motivationen. Så även bland historiker. Historiska föreningen ger ut Historisk Tidskrift för Finland, men yngre historiker visar föga intresse för tidskriften eller den övriga verksamheten (läs: betalar ej medlemsavgift). Nu är det skäl att märka att min röst blir lägre och får en starkt förmyndaraktig ton. Det finns kanske skäl för historiker att agera så som historiker gör, det vill säga gammalmodigt. Det kan hända att det fortfarande finns något värdefullt i att facktidskrifter ges ut, inte bara olika sorters lifestyle-tidningar (till exempel Papyrus). Det kan hända att man vill stöda en förenings verksamhet, även om man inte aktiverar sig i en förening. Åtminstone om man är historiker. Passivera er! Bli medlemmar av Historiska föreningen! Skribenten äger inte en borr, men flera skruvmejslar och är redaktionssekreterare för Historisk Tidskrift för Finland. I nästa kolumn avslöjar han varför finlandssvenskar inte borde rösta på SFP, utan prenumerera på Historisk Tidskrift för Finland i stället. 9

10 Årsfest -06: Antik orgie!!! Historicus XLIV årsfest i antikens tecken ordnades i år den på Nylands Nation. Detta år hade verkligt många ansträngt sig för att utstyra sig enligt temat. Priset för årets bästa utstyrsel gick till Henry Nero Rask. Festtalare i år var italienaren Vesa Matteo Piludu som talade om Euleusis mysterier, sjöng glatt med i Bandiera Rossa och tackade Historicus för protesten mot Berlusconi. Festen fortsatte med sillfrukost som övergick till en ölkväll för de mest törstiga. 10

11 Strafen! Strafen! Strafen! Vill man vara fin......får man lida pin 11

12 Halledodis vad sött! Two is a couple... three is a crowd 12

13 Med långa ludna svarta ben När drömmar går i uppfyllelse...? En man och hans sko... 13

14 Let s talk about hangovers Sitsen är undanröjd, kvällen har övergått till natt, och natten till morgon. Någon gång under småtimmarna kröp du hem och somnade på din säng med byxorna halvt neddragna, lyckligt ovetande om den fasa som kommer att hemsöka dig nästa dag. Och så, när solens obönhörliga strålar tränger sig igenom dina rödsvullna ögonlock och ditt medvetande så småningom återvänder slår den till, så säkert som utskällningen på proseminariet. Kalla det vad du vill, men baksmälla, krabbis, kankkunen, pappa är lite trött idag har hemsökt mänskligheten längre än vi historiker bryr oss. Ända sedan den dagen då människan tog något så vanligt och trivialt som säd, och såg att naturen hade ett högre syfte än bröd för denna enkla planta, har krabbisen varit ett gissel för festprissar världen över. Men vad är då krabbis och hur kan man undvika den (förutom på det självklara, fruktansvärda sättet att inte dricka)? Rent medicinskt sett kan man dela in bakfyllan i tre delar: huvudvärken, illamåendet och ångesten. Alla drabbas inte alltid av alla tre symptomen, men de flesta har upplevt dem åtminstone i någon form. Huvudvärken är kanske den vanligaste följden av en natt ute på stan, och som tur är det symptom som också går att bota enklast. Värken beror på att alkoholen torkar ut kroppen genom att bl.a. vara diuretiskt, alltså vattenutdrivande (tvivlar man på detta är det bara att ta några öl under höstseminariet och sedan sitta i bussen ett par timmar). 14

15 med mycket flott ofta gör susen på morgonkvisten. Då vätskebalansen rubbas och kroppen torkar ut krymper hjärnan en aning, vilket gör att hjärnhinnorna blir utdragna. Eftersom hjärnan och dess hinnor egentligen är ett stort knippe nerver är det kanske inte sedan så svårt att förstå att det värker då dessa hinnor börjar dras ut. Huvudvärken är alltså en direkt följd av uttorkningen (vilket betyder att att dö i törst t.ex. i öknen är som att ha en baksmälla man dör av) och går att lösa genom att inmundiga häftiga mängder vatten innan man går och lägger sig. Kom dock ihåg att kroppen endast upptar ca 8 dl vatten i timmen, resten går rakt igenom, så det kan vara nödvändigt att dricka i etapper. Salt är vätskebindande, likaså fett, varför en läcker baconsmörgås Illamåendet är i många fall det långvarigaste symptomet på krabbis. Det är inte okänt att gårdagens festprisse tillbringar en hel dag i tillbedjan framför porslinstronen. Detta beror på den svåra förgiftning personen i fråga ådragit sig under kvällen innan. Ja, just det, livets vatten är ett gift för människan (egentligen är alkohol små mikrobers avföring, men eftersom punsch är tillräckligt äckligt som det är, tas detta sällan upp). Giftet härstammar från våran lever och dess förbrännande av alkoholen. Då etanol (den sprit man hoppas att skall finnas i sitt glas då man skålar) bryts ner av levern bildas i slutskedet en aldehyd, ett milt gift. Livets vatten är ett gift för människan Kräkningarna och det allmänna illamåendet är alltså allmänna förgiftningssymptom. Dricker man istället metanol bildas formaldehyd vid nedbrytningen vilket är ett direkt dödligt gift, t.o.m. i små doser. Lösningen på problemet är i bägge fallen det som kallas krapularyyppy, alltså att uppehålla berusningsnivån. Så länge du har tillräckligt med sprit i blodet 15

16 bildas nämligen inte aldehyderna (detta har faktiskt räddat många metanoldrickares liv). Enda problemet är naturligtvis att man i något skede måste sluta dricka, och då slår levern till... Ångesten, morkkisen, werltschmerz, är snarast en psykologisk effekt, dock med en fysisk bakgrund. Alkoholen innehåller ämnen som är vanebildande, liksom det mesta goda här i världen, och det är detta karaktärsdrag vi nu skall undersöka. Då du har fått i dig en stor dos av det vanebildande ämnet vill kroppen ha mer, och ifall du inte får mer (läs: pengarna tar slut) kommer du att drabbas av abstinenssymptom, alltså händerna darrar, kallsvett och, just det, ångest. Kroppen vill helt enkelt ha mer, trots att vissa organ (som levern och din stadigt krympande hjärna) skriker och protesterar. Tyvärr finns det bara ett sätt att bli av med en frestelse, och det är att ge vika för den. I skrivande stund arbetade författaren hårt på morgondagens krabbis 16

17 Som en fortsättning på vår serie om Historicus hedersmedlemmar följer här en liten hälsning från Marianne och Dag Lindberg. Dag Lindberg är grundande medlem och undertecknad född kom med i november 1962 när föreningen alltså grundades. Den hösten hade jag börjat studera för dåvarande t.f professor Hans Hirn. Vi, de, tyckte väl att det behövdes en studenförening för historikerna, eftersom Historiska föreningen ansågs vara de graduerades, vi besökte visserligen den föreningen också men där vågade åtminstone inte jag öppna munnen. Min man som började studera ren 1958 var en gamyl när jag började. Tala om åldersskillnader! Jag började studera för att jag ville veta hur saker och ting egentligen hängde ihop, till min och mångens förvåning valde jag som kommer från Österbotten Helsingfors universitet och inte Åbo Akademi, vilket de flesta gjorde. Jag ångrade mig inte. Möten hölls en gång i månaden och vin och ost serverades. Vårutflykten var en stor händelse och däremellan ordnades andra utflykter. Några intog Nya studenthuset, medan några såg tecknade filmer, dvs. min man var på bio medan jag ockuperade Studenthuset tillsammans med några andra från Historicus. Ack ja! Vi gifte oss i alla fall Nu träffar jag en hel del tidigare elever på Historicus och det är trevligt, likaså min man, eftersom han en tid var assistent på Uni för prof. Gallén, med vilken vi ju gjorde vår berömda studieresa till Italien, oförglömlig,( ), men den var inte Dag med på. han var hemma och skötte assistenturen. I all korthet! Hälsningar! Manne Lindberg (hustru till hedersmedlemmen) 17

18 Paris en stad i förändring? Text: JULIA DAHLBERG Jag försöker förstå min tillfälliga hemstad. Paris år vad är det? Kaféer, parker, välklädda människor, ett glas rödvin kanske och flanörer vid boulevarderna... Bilden irriterar mig litet för den är ju som tagen ur en tavla från början av förra århundradet Det kunde lika gärna vara Albert Edelfelt som beskriver staden... Men en stad kan inte vara exakt likadan i hundra år. Det måste finnas någonting som beskriver livet här just nu. När jag blir gammal vill jag inte att man förväxlar mina brev från Paris med Edelfelts En vän till mig frågar: Vad är det dom bråkar om egentligen där i Sorbonne?. Nyheterna om demonstrationerna i Frankrike har burits ända till Norden via medierna och jag försöker med några meningar förklara både det allmänna händelseförloppet i början av mars då ett par hundra studenter ockuperade Sorbonne för tre dagar och även demonstrationerna som blivit allt häftigare under hela mars månad och som utmynnat i generalstrejk mot slutet av månaden. Att beskriva den franska inrikespolitiken, studenternas och demonstranternas åsikter samt hela händelseförloppet som lett till att över 40 franska universitet i skrivande stund är stängda är inte en helt lätt uppgift, men den ger mig en idé. Paris lever, som få andra städer, i en total symbios med sin historia. Det är som kabaréerna på Montmartre med det beryktade Moulin Rouge i spetsen; dessa institutioner säljer sina biljetter till medelmåttig 18

19 middag + dito spektakel för 100 euro uteslutande på grund av den idé som existerar i folks huvuden och som härstammar från tiden då prisnivån var en helt annan och dessa etablissemang frekventerades av herrar som Toulouse-Lautrec och andra. Det samma gäller för de demonstrerande studenterna i Quartier Latin. Även om studenterna naturligtvis också har sina helt dagsaktuella orsaker till att protestera finns idéerna som härstammar från helt andra tider också mycket synligt med i deras tankevärld. Seines västra strand har genom hela Paris historia varit platsen där intellektuella, fritänkare, revolutionärer och konstnärer samlats. Det är inte en slump att man av positionen på Notre Dames svagt urskiljbara torn i bakgrunden Eugen Delacroix stora målning Friheten på barrikaderna kan utläsa att den här barrikaden är placerad någonstans på västra stranden i närheten av Sorbonne... Två historiska företeelser figurerar således slående ofta i demonstranternas retorik under denna mars månad Ordet revolution är det oftast förekommande av alla i demonstranternas graffiti klottrade på gator, skyltfönster, Sorbonnes väggar och polisernas kravallstängsel... Men utöver detta är det kort och gott året 1968 som ständigt återkommer såväl i retoriken som i klottret. Vi fortsätter det som påbörjades 1968 står 19

20 det på en av väggarna vid Place de la Sorbonne. Den berömda ockupationen av Sorbonne i maj 1968 som satte hela Frankrike i gungning med generalstrejk och kravaller över hela landet lever i studenternas såväl som vanliga fransmäns minne. Pressen skriver: inte sedan 1968 har Sorbonne varit ockuperat... och en av de intervjuade ockupanterna konstaterar:...om jag hade trott att jag en dag skulle få vara med om att ockupera Sorbonne.... Folket lever i en nostalgi över en identitet som härstammar från en annan tid Men det är kanske inte egentligen själva händelserna 1968 som demonstranterna innerst inne är nostalgiska över. Jean-Paul Dubois skriver i romanen Une vie française (2004): 1968 var en intergalaktisk resa, en hjältesång mycket radikalare än den blygsamma, amerikanska erövringen av rymden som bara hade för ambition att lägga under sig månen. För under denna majmånad handlade det; varken mer eller mindre; om att samtidigt, utan särskild budget, utan uppgjord planering, utan träning, utan führer, utan caudillo, skeppa ombord miljoner av män och kvinnor mot 20 en ny planet. En annan värld där konst, utbildning, sex, musik och politik skulle vara frigjorda från de inskränkta normerna och stagnerade lagarna i den rigorösa efterkrigstiden. Vad det egentligen handlar om kan man således utläsa ur de flygblad som delas ut kring demonstrationerna. En av dessa pamfletter uttrycker klart vad det är frågan om: Universiteten var förut institutioner för en ständig intellektuell debatt. I dagens universitetsvärld har denna samhälleliga, politiska, ideologiska och moraliska debatt tystnat. Vi demonstranter vill återuppväcka debatten och återskapa universiteten som arenor för åsiktsutbyte. Studenterna är nostalgiska över den tid då aktivism var vardag, en tid då Sartre och de Beauvoir filosoferade i de rökiga barerna vid Saint Germain... Hela Paris lever i en dylik nostalgi. Under flera århundraden var Paris Europas och världens konstnärliga, politiska och ekonomiska huvudstad. Versailles dominerade modet vid Europas hov och konstnärerna, poeterna och artisterna vid Montmartre utgjorde avantgardet inom konsten... Staden Paris är utanpå likadan i dag som

21 för hundra år sedan men folket lever i en nostalgi över en identitet som härstammar från en annan tid. Därav svårigheten att beskriva staden Paris år Post scriptum: Att aktivismen och intellektualismen dock inte är fullt så döda i Paris som studenterna här föreställer sig, kan utbytesstudentskan från Helsingfors dock vittna om. Hade aktivismen verkligen varit död hade inte stundvis 200 poliser, i skrivande stund (31.3), bara ett femtiotal med kravallstängsel och vattenkanoner vaktat avspärrningarna kring Sorbonne... Sagt och gjort forts. Brokeback Mountain är nog en bra film, men jag kan VERKLIGEN inte identifiera med NÅGON av karaktärerna. - Nils Erik Forsgård upprepade gånger under årsfesten Det är ju inte alltid man sitter och äter med en halvnaken karl. - Nils Erik Forsgård om sitt bordssällskap If you want to fuck, don t hesitate to ask. - Fil. Stud. Mikael Björk skapar internationella kontakter Huj! Äckelpäckel! - Lotta Nylund under årsfestsillisen Vad är det som är neråt på dagen och uppåt på natten? - Oliver Fewster under sin fars karonkka. Svaret lär vara Historicus ordförande Det här är ju ditt hus. Det är ju klart att du skall få gå i duschen i din egen säng här. - Tobias åt Lotta dagen efter Dereks karonkka Du är så röd i ansiktet Axel, dansar du också magdans? - Oliver Fewster, 6 år, dagen efter karonkkan Axel säger att jag ska dricka Jaffa Men Axel dricker inte Jaffa Han dricker bara sån däna starkare viner Men Tobias och Mikael dricker mjölk! - Oliver vet 21

22 ABC för historiker - från Absolutist till Årsfest Absolutist Jävligt trist. Alina Det som skiljer oss från Vacum. Festlokal. Alkoholist En lycklig student. Akademisk kvart Tillåten försening. Annette Allas vår saknade assistent. Skall Derek kunna fylla hennes skor? Assistent Avvärjar ankommande apokalypser. Bandiera rossa Acceptabel stalinism. Cui bono? Till vilken nytta? Historicus motto. Evighetsstuderande Mer än sjunde årets studerande Exilen Våran möteslokal med bordellinredning. Fil.stud. Är vi allihopa. Foppa Nils Erik Forsgård, Fil.Dr f.d. tf. Pr. f.d. Gamyl Äldre studerande. Se Alkoholist. Gradu En sista kraftansträngning. Gulis Ny studerande. Historicus framtid. Gästboken Värdefullt historiskt dokument i vardande. Hemsidan Historicus bildarkiv mm. Historiaden Vår återuppväckta sporttradition. Trekamp mot Kleio. Nu med ny pokal. Historicus Våran ämnesförening. Skojigare än det låter. Historiska föreningen Pensionerade historicusare med starka åsikter HSF-HOL Historiestuderandenas förbund. Alldeles vansinnigt spännande. Humanist - Humanisticum Takorganisation för humanistiska ämnesföreningar. Tjänar antagligen något syfte. HUS En aldrig sinande källa för jomspost. Höstexkursion Sprit på hjul i oktober. Exkursion utanför Ring III. 22

23 Invigningsseremoni för gulisar. Insten Historiska Institutionen. Samlingsplats, anslagstavlan. Julfest Julefrid och spirituell samvaro. Åtminstone spiritus. Kjaempetorskarne Historicus sportfraktion. Sover av sig ruset. Kleio Vänförening i Åbo. Ärkefienden. Klubben Historicus alternativa festlokal. Finns både Nylles och Spektrums. Kronos Våra ugriska grannar. Värddjur för vårt parasiterande. Kvarteret Fixar sprit till fester. Ibland. Förskingrar Kenneths arv. Könsfördelning Snedvriden. Lärostolsresa Lössläppt samvaro utanför landets gränser. Vi lär oss om smutsiga folk. Mejje Professor. Kostymklädd armhävningsexpert. Nylle Nylands Nation. Finlandssvenskhetens högborg. Infiltrerat av historiker. Papyrus Historicus skvallerblaska. Läs vad du sagt och gjort. Professor emeritus Matti Klinge, en levande legend inom finländsk historieskrivning. Prosemi Wannabe vetenskapligt arbete. Du lär dig följa regler och ta kritik. Sibbo Ett glidande geografiskt begrepp som kan innefatta allt mellan Mannerheimvägen och Borgå. Skördefest Kräftkalas med assistenten. Sommartent När du inte har fått sommarjobb. Spektrum Ljusröda samarbetspartners. Riddare av det svarta hålet. Studiepoäng Ca en halv studievecka. Studievecka Ca två studiepoäng. Sångboken Fråga inte, det är tillräckligt stressigt som det är. Vacum En mytomspunnen lokal som endast existerar i de äldres sinnen. Lär ligga bortom Alina. VIP Very Important Professor, you know Vårlunch En utflykt i det gröna. Vårseminariet Längre utflykt med svenskarna. Världsmedborgare Nisse Kosmopolit. Årsfest Tematisk sits på Caesars dödsdag. Övrigt Allt det du borde veta men vi inte törs skriva 23

24 Papyrus/Historicus r.f. Historiska institutionen Unionsgatan 38 A PB Helsingfors 2 24