ÄNDRINGSFÖRSLAG

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling /0443(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till yttrande Jan Huitema (PE v01-00) Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar och om ändring av direktiv 2003/35/EG (COM(2013)0920 C7-0004/ /0443(COD)) AM\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_LegOpinion PE v /136 AM\ doc

3 23 Lidia Senra Rodríguez, Anja Hazekamp Skäl 1 (1) Under de senaste 20 åren har betydande framsteg gjorts i unionen vad gäller antropogena utsläpp till luft och luftkvalitet. Detta har skett genom en särskild unionspolitik, däribland 2005 års meddelande från kommissionen Tematisk strategi för luftföroreningar (nedan kallad den tematiska strategin) 15. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG 16 har varit avgörande för dessa framsteg genom att fastställa tak för medlemsstaternas totala årliga utsläpp för 2010 och därefter av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx), flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC) samt ammoniak (NH3). Till följd av detta har utsläppen av SO2 minskat med 82 %, NOx med 47 %, NMVOC med 56 % och NH3 med 28 % mellan 1990 och Såsom anges i Ett program för ren luft i Europa (nedan kallat den reviderade tematiska strategin) 17 kvarstår dock betydande negativa konsekvenser och risker för miljön och för människors hälsa. 15 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Tematisk strategi för luftförorening, KOM(2005) 446 slutlig. 16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, , s. 22). (1) Under de senaste 20 åren har betydande framsteg gjorts i unionen vad gäller antropogena utsläpp till luft och luftkvalitet. Detta har skett genom en särskild unionspolitik, däribland 2005 års meddelande från kommissionen Tematisk strategi för luftföroreningar (nedan kallad den tematiska strategin) 15. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG 16 har varit avgörande för dessa framsteg genom att fastställa tak för medlemsstaternas totala årliga utsläpp för 2010 och därefter av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx), flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC) samt ammoniak (NH3). Till följd av detta har utsläppen av SO2 minskat med 82 %, NOx med 47 %, NMVOC med 56 % och NH3 med 28 % mellan 1990 och Såsom anges i Ett program för ren luft i Europa (nedan kallat den reviderade tematiska strategin) 17 kvarstår dock betydande negativa konsekvenser och risker för miljön och för människors hälsa. Luftkvaliteten i städerna är fortfarande en kvarstående fråga, och i många av städerna är luften helt enkelt omöjlig att andas. 15 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Tematisk strategi för luftförorening, KOM(2005) 446 slutlig. 16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, , s. 22). AM\ doc 3/136 PE v01-00

4 17 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Ett program för ren luft i Europa, COM(2013) [xxx]. 17 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Ett program för ren luft i Europa, COM(2013) [xxx]. Or. es 24 Lidia Senra Rodríguez, Anja Hazekamp Skäl 1a (nytt) (1a) Dessa framsteg är inte tillräckliga och de åtgärder som har vidtagits är inte mer än ett simpelt lappverk i ett sammanhang som handlar om ödeläggelse av den planet vi bebor. Det är därför nödvändigt med åtgärder som kan eliminera de antropogena orsakerna till miljöföroreningarna och klimatförändringen. Or. es 25 Lidia Senra Rodríguez Skäl 1b (nytt) (1b) Kapitalismen har utvecklat vissa metoder för att exploatera resurserna som har visat sig vara rena övergrepp på naturen. I den industriella exploateringen och produktionen har man inte tagit hänsyn till varken planetens begränsningar eller konsekvenserna för människors hälsa, den biologiska mångfalden eller kvaliteten hos livsnödvändiga nyckelfaktorer som vatten, PE v /136 AM\ doc

5 luft och jord. Vi är nu inne i en klimatförändring som visar sig genom stränga väderförhållanden som förhöjd havsnivå, torka, ökenutbredning, översvämningar, orkaner, tyfoner, skogsbränder och glaciärer och istäcken som smälter bort. Dessa allt tydligare och extrema fenomen leder till att den biologiska mångfalden minskar, arter förflyttas, och vi förlorar i allt högre grad mark, odlingar, hem och liv, samtidigt som vi får allt mer omfattande folkvandringar av migranter och flyktingar av dessa skäl. Or. es 26 Lidia Senra Rodríguez, Anja Hazekamp Skäl 1c (nytt) (1c) De industriella produktionsmetoderna, den intensiva uppfödningen av djur i stora koncentrerade anläggningar och försäljning av livsmedel som transporteras tusentals och åter tusentals kilometer bidrar till utsläppen av gasföroreningar. Or. es 27 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Rosa D'Amato Skäl 2a (nytt) AM\ doc 5/136 PE v01-00

6 (2a) Luftföroreningar orsakar betydande kostnader för unionens ekonomi och industri, inklusive årliga direkta kostnader om 15 miljarder euro för förlorade arbetsdagar, 4 miljarder euro i sjukvårdskostnader, 3 miljarder euro i kostnader för förlorade grödor och 1 miljard euro för skador på byggnader inom unionen. Kostnaderna för förlorade grödor till följd av luftföroreningar beräknades till 3 miljarder euro 2010 enligt kommissionens konsekvensbedömning. 28 Edouard Ferrand, Philippe Loiseau Skäl 2a (nytt) (2a) Med hänsyn till de ansträngningar som jordbrukarna har godkänt inom ramen för miljöanpassningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och jordbrukets positiva roll för markskydd och kollagring bör samtliga utsläpp från jordbruket uteslutas från det här direktivet. Or. fr 29 Lidia Senra Rodríguez PE v /136 AM\ doc

7 Skäl 3 (3) För att ta ytterligare steg mot EU:s långsiktiga mål fastställs i den reviderade tematiska strategin nya strategiska mål för perioden fram till (3) För att ta ytterligare steg mot att eliminera de strukturella orsakerna till utsläpp av gasföroreningar och växthusgaser, som har lett till att planeten befinner sig vid avgrundens brant, fastställs i den reviderade tematiska strategin nya strategiska mål för perioden fram till Or. es 30 Zbigniew Kuźmiuk, Beata Gosiewska, Janusz Wojciechowski, Jadwiga Wiśniewska, Stanisław Ożóg Skäl 5 (5) I det reviderade Göteborgsprotokollet, som godtagits av rådet i beslut [xxxx/xxxx/eu] 20 anges, för 2020 och därefter, nya åtaganden om utsläppsminskning, med 2005 som basår, för varje part avseende SO 2, NO x, NH 3, NMVOC och fina partiklar (PM 2,5 ). Andra syften är minskade utsläpp av sot, insamling och registerhållning av uppgifter om de negativa effekter som halter och nedfall av luftföroreningar innebär för människors hälsa och miljön samt deltagande i de effektorienterade programmen inom ramen för luftvårdskonventionen. 20 Rådets beslut 2013/xxxx/EU om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande (5) I det reviderade Göteborgsprotokollet, som godtagits av rådet i beslut [xxxx/xxxx/eu] 20 anges, för 2020 och därefter, nya åtaganden om utsläppsminskning, med 2005 som basår, för varje part avseende SO 2, NO x, NMVOC och fina partiklar (PM 2,5 ). Andra syften är minskade utsläpp av sot, insamling och registerhållning av uppgifter om de negativa effekter som halter och nedfall av luftföroreningar innebär för människors hälsa och miljön samt deltagande i de effektorienterade programmen inom ramen för luftvårdskonventionen. 20 Rådets beslut 2013/xxxx/EU om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande AM\ doc 7/136 PE v01-00

8 luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon (EUT L..., s....). luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon (EUT L..., s....). Or. pl 31 Jens Rohde Skäl 5 (5) I det reviderade Göteborgsprotokollet, som godtagits av rådet i beslut [xxxx/xxxx/eu] 20 anges, för 2020 och därefter, nya åtaganden om utsläppsminskning, med 2005 som basår, för varje part avseende SO 2, NO x, NH 3, NMVOC och fina partiklar (PM 2,5 ). Andra syften är minskade utsläpp av sot, insamling och registerhållning av uppgifter om de negativa effekter som halter och nedfall av luftföroreningar innebär för människors hälsa och miljön samt deltagande i de effektorienterade programmen inom ramen för luftvårdskonventionen. 20 Rådets beslut 2013/xxxx/EU om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon (EUT L..., s....). (5) I det reviderade Göteborgsprotokollet, som godtagits av rådet i beslut [xxxx/xxxx/eu] 20 anges, för 2020 och därefter, nya åtaganden om utsläppsminskning, med 2005 som basår, för varje part avseende SO2, NOx, NH3, NMVOC och fina partiklar (PM2,5). Andra syften är minskade utsläpp av sot, insamling och registerhållning av uppgifter om de negativa effekter som halter och nedfall av luftföroreningar innebär för människors hälsa och miljön samt deltagande i de effektorienterade programmen inom ramen för luftvårdskonventionen. Det reviderade Göteborgsprotokollet har dock ännu inte ratificerats av Europaparlamentet, rådet och ett antal medlemsstater. 20 Rådets beslut 2013/xxxx/EU om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon (EUT L..., s....). PE v /136 AM\ doc

9 En ändring av Göteborgsprotokollet väntar på att ratificeras av parlamentet, rådet och ett antal medlemsstater. Parlamentet är medlagstiftare med lika befogenheter i frågor som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet och har därmed rätt att ändra eller avvisa alla delar av kommissionens förslag, däribland delar som avser en eventuell tillämpning av internationella avtal som parlamentet ombeds att godkänna. Parlamentet borde också känna till exakt vilken majoritet som krävs för ratificeringen. 32 Lidia Senra Rodríguez Skäl 5a (nytt) (5a) Unionen måste driva på och stärka den globala förhandlingsprocessen för att få till en systemförändring, som sätter punkt för den nuvarande destruktiva spiralen, och som beaktar att överge prospekteringar och förbjuda ny utvinning av olja, oljesand, hydraulisk spräckning, kol, uran osv., stödja övergången till en ekonomi baserad på en mindre intensiv energikonsumtion, social, ekonomisk och miljömässig rättvisa, driva på utvecklingen av förnybara energikällor, i liten skala, decentraliserade och i händerna på lokalsamhällen, överge genomförandet av megaprojekt och infrastrukturprojekt, såsom storskaliga energiprojekt, jättedammar, stora motorvägar, infrastrukturprojekt för höghastighetståg, onödiga flygplatser osv., sätta punkt för den storskaliga industriella livsmedelsproduktionen, som är inriktad på export, och främja småskaliga ekologiskt hållbara produktionssystem, som garanterar befolkningarnas självförsörjning, främja avfallsminskning och komposterings- och återvinningsprogram som kan ersätta avfallsförbränningen, sätta punkt för AM\ doc 9/136 PE v01-00

10 markrofferi och respektera småproducenternas rätt och befolkningarnas kollektiva rätt över sin mark, stärka kollektivtrafiken genom att förbättra och bygga upp nödvändig infrastruktur med hjälp av lokala och närproducerade energiresurser, som är tillgängliga och åtkomliga för hela befolkningen, omlokalisera produktionsprocesser och främja den lokala konsumtionen, för att undvika transport av varor som kan närproduceras, avsluta förhandlingarna om och gå ifrån de nuvarande frihandelsoch investeringsavtalen, som har tänkts ut för att en liten klick företag ska få maximala vinster på bekostnad av människorna och naturen och därigenom sätta befolkningarnas självständighet på spel, sätta stopp för de transnationella företagens beslagtagande av ekonomin, naturtillgångarna och de allmänna livsnödvändiga tillgångarna (vatten, mark, luft och fröer), montera ned den militära industrin och infrastrukturen för att minska utsläppen av växthusgaser från krigen och för att uppnå fred på jorden. Or. es 33 Jens Rohde Skäl 6 (6) Det system med nationella utsläppstak som inrättas genom direktiv 2001/81/EG bör därför ses över för att anpassas till unionens och medlemsstaternas internationella åtaganden. utgår PE v /136 AM\ doc

11 Det bör förtydligas i vilken omfattning parlamentet är bundet av åtaganden som enskilda medlemsstater och kommissionen har gjort i internationella forum. Under förhandlingarna om Göteborgsprotokollet har parlamentet fått ovanligt begränsad information och rådets förhandlingsmandat är fortfarande hemligt. Parlamentets rättstjänst borde förtydliga reglerna och förfarandena för förhandlingar om och införlivande av internationella avtal i EU-lagstiftning. 34 Anja Hazekamp, Stefan Eck Skäl 7a (nytt) (7a) Medlemsstaterna bör framför allt undersöka jordbrukssektorns möjligheter att minska utsläppen av luftföroreningar. Den allra största delen av EU:s utsläpp av ammoniak och ungefär hälften av EU:s utsläpp av metan härrör från jordbruket. Medlemsstaterna bör överväga att minska den intensiva djuruppfödningen med hög djurtäthet, främja betesdrift och agroekologiska principer samt rättsligt bindande åtaganden om att minska utsläppen av ammoniak och metan, som effektiva åtgärder för utsläppsminskning. Både ammoniak och metan har allvarliga effekter för människors hälsa. Ammoniak leder till att det bildas sekundära partiklar som tillsammans med ozon är den förorening som har störst inverkan på människors hälsa. Metan är ett ozonbildande ämne som påverkar hälsan och bidrar till den globala uppvärmningen. Jordbrukssektorn är en mycket viktig aktör i processen för att minska utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser. 35 Norbert Erdős, György Hölvényi AM\ doc 11/136 PE v01-00

12 Skäl 8a (nytt) (8a) Jordbruk inom livsmedelsproduktionen bidrar till stor del och inte av direkta marknadshänsyn redan till uppfyllandet av unionens miljömål, inklusive en utsläppsminskning av föroreningar. Systemet med tvärvillkor, ekologiska och andra sektoriella föreskrifter (särskilt nitratdirektivet) ställer i jämförelse med omvärlden hårda krav på det europeiska jordbruket. Därför måste unionen i sin miljöpolitik erkänna denna hållbara förvaltning som bidrar till den minskning av utsläpp av föroreningar som föreskrivs i detta direktiv. Därför innehåller detta direktiv inga särskilda krav på jordbrukets förvaltning. Or. hu 36 Annie Schreijer-Pierik, Peter Jahr, Norbert Lins Skäl 8a (nytt) (8a) Permanenta och tillfälliga gräsmarker i hela Europeiska unionen som bevaras tack vare jordbrukarnas ansträngningar och deras betesdjur spelar en viktig roll i arbetet för att dämpa klimatförändringen, eftersom gräsmark är en av de viktigaste faktorerna för kolbindning. 20a 20a Jfr Conant, R.T. (2010). Challenges and opportunities for carbon sequestration in grassland systems. A technical report on grassland PE v /136 AM\ doc

13 management and climate change mitigation. Integrated Crop Management nr 10, s. 20 ff. (En teknisk rapport som har utarbetats för avdelningen för växtproduktion och växtskydd vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).) Gräsbevuxna områden i Europeiska unionen är en avgörande faktor i kampen mot klimatförändringen eftersom de är en viktig kategori av kolsänkor på EU:s territorium. 37 Giulia Moi Skäl 8a (nytt) (8a) Även om jordbrukssektorn i en inte obetydlig omfattning har bidragit till de ökade utsläppen av luftföroreningar bör man erkänna de insatser som gjorts under de senaste åren, med en 17-procentig minskning av utsläppen av växthusgaser vilket är avsevärt bättre än de nationella mål som fastslås i Kyoto-protokollet. Or. it 38 Annie Schreijer-Pierik, Albert Deß, Peter Jahr, Norbert Lins Skäl 8b (nytt) (8b) EU:s jordbrukare och jordbruksmark AM\ doc 13/136 PE v01-00

14 bidrar i stor utsträckning till målen för miljö- och luftkvalitet. Jordbrukarna bör få ersättning för detta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, för sina nuvarande och kommande ansträngningar i detta avseende. Jordbrukets bidrag till miljö- och luftkvalitetsmål bör erkännas och gottgöras på ett tillfredsställande sätt. 39 Edouard Ferrand, Philippe Loiseau Skäl 9 (9) Medlemsstaterna bör uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020 och För att garantera påvisbara framsteg mot åtagandena för 2030 bör medlemsstaterna nå intermediära utsläppsnivåer 2025, fastställda på grundval av en linjär minskningsbana mellan deras utsläppsnivåer för 2020 och de nivåer som definieras av deras åtaganden om utsläppsminskning för 2030, såvida inte detta skulle medföra oproportionerliga kostnader. Om utsläppen 2025 inte kan begränsas på detta sätt bör medlemsstaterna ange skälen i sina rapporter enligt detta direktiv. (9) Medlemsstaterna bör uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020 och För att garantera påvisbara framsteg mot åtagandena för 2030 bör medlemsstaterna nå intermediära utsläppsnivåer 2025, fastställda på grundval av en linjär minskningsbana mellan deras utsläppsnivåer för 2020 och de nivåer som definieras av deras åtaganden om utsläppsminskning för 2030, såvida inte detta skulle medföra oproportionerliga kostnader. Om utsläppen 2025 inte kan begränsas på detta sätt bör medlemsstaterna ange skälen i sina rapporter enligt detta direktiv. Att minska jordbrukets utsläpp av ammoniak och metan skulle få katastrofala effekter för uppfödningssektorerna. Därför bör dessa utsläpp inte beaktas i direktivet. Or. fr PE v /136 AM\ doc

15 40 Paul Brannen Skäl 9 (9) Medlemsstaterna bör uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020 och För att garantera påvisbara framsteg mot åtagandena för 2030 bör medlemsstaterna nå intermediära utsläppsnivåer 2025, fastställda på grundval av en linjär minskningsbana mellan deras utsläppsnivåer för 2020 och de nivåer som definieras av deras åtaganden om utsläppsminskning för 2030, såvida inte detta skulle medföra oproportionerliga kostnader. Om utsläppen 2025 inte kan begränsas på detta sätt bör medlemsstaterna ange skälen i sina rapporter enligt detta direktiv. (9) Medlemsstaterna måste uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020, 2025 och Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Rosa D'Amato Skäl 9 (9) Medlemsstaterna bör uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020 och För att garantera påvisbara framsteg mot åtagandena för 2030 bör medlemsstaterna nå intermediära utsläppsnivåer 2025, fastställda på grundval av en linjär (9) Medlemsstaterna bör uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020, 2025 och AM\ doc 15/136 PE v01-00

16 minskningsbana mellan deras utsläppsnivåer för 2020 och de nivåer som definieras av deras åtaganden om utsläppsminskning för 2030, såvida inte detta skulle medföra oproportionerliga kostnader. Om utsläppen 2025 inte kan begränsas på detta sätt bör medlemsstaterna ange skälen i sina rapporter enligt detta direktiv. Det krävs åtgärder. Att lägga till 2025 som ytterligare milstolpe bidrar till att garantera genomförandet redan från början. Detta ligger mer i linje med administrativa mandat och politiska cykler. 42 Anja Hazekamp, Stefan Eck Skäl 9 (9) Medlemsstaterna bör uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020 och För att garantera påvisbara framsteg mot åtagandena för 2030 bör medlemsstaterna nå intermediära utsläppsnivåer 2025, fastställda på grundval av en linjär minskningsbana mellan deras utsläppsnivåer för 2020 och de nivåer som definieras av deras åtaganden om utsläppsminskning för 2030, såvida inte detta skulle medföra oproportionerliga kostnader. Om utsläppen 2025 inte kan begränsas på detta sätt bör medlemsstaterna ange skälen i sina rapporter enligt detta direktiv. (9) Medlemsstaterna måste uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020, 2025 och PE v /136 AM\ doc

17 Åtaganden för nationella utsläppsminskningar bör vara bindande även för Skador på hälsa, ekonomi och miljö på grund av luftföroreningar i hela EU kräver insatser mycket tidigare än Lidia Senra Rodríguez Skäl 9 (9) Medlemsstaterna bör uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020 och För att garantera påvisbara framsteg mot åtagandena för 2030 bör medlemsstaterna nå intermediära utsläppsnivåer 2025, fastställda på grundval av en linjär minskningsbana mellan deras utsläppsnivåer för 2020 och de nivåer som definieras av deras åtaganden om utsläppsminskning för 2030, såvida inte detta skulle medföra oproportionerliga kostnader. Om utsläppen 2025 inte kan begränsas på detta sätt bör medlemsstaterna ange skälen i sina rapporter enligt detta direktiv. (9) Medlemsstaterna bör uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020 och För att garantera påvisbara framsteg mot åtagandena för 2030 bör medlemsstaterna nå intermediära utsläppsnivåer 2025, fastställda på grundval av en linjär minskningsbana mellan deras utsläppsnivåer för 2020 och de nivåer som definieras av deras åtaganden om utsläppsminskning för 2030, såvida inte detta skulle medföra oproportionerliga kostnader. Or. es 44 Jens Rohde Skäl 9a (nytt) (9a) Sedan 1990 har ammoniakutsläppen i EU minskat med närmare 30 % 20b. När utsläppstaken för NH 3 fastställs bör AM\ doc 17/136 PE v01-00

18 därför medlemsstaternas tidigare ansträngningar för att minska NH 3 i jordbrukssektorn få ett erkännande. De utsläppstak för ammoniak som anges i det här direktivet bör inte heller omfatta strängare reningsbestämmelser än vad som anses vara bästa tillgängliga teknik för ammoniak i referensdokumentet för intensiv fjäderfä- och grisuppfödning (BREF BAT) till industriutsläppsdirektivet (IED). Kompromisser med djurskyddet bör också tas i beaktande, t.ex. lösdrift och betesdrift, som visserligen leder till större utsläpp än stängda djurstallar, men som också leder till bättre standard för djurskyddet. 20b Se Eurostats broschyr om jordbruks-, skogsbruks- och fiskeristatistik från 2013, s Annie Schreijer-Pierik, Albert Deß, Peter Jahr, Norbert Lins Skäl 9a (nytt) (9a) NH 3 -utsläppen i EU minskade med 27,9 % mellan 1990 och b När utsläppstaken fastställs för NH 3 måste man därför ta hänsyn till de ansträngningar som har gjorts av både enskilda medlemsstater och av jordbrukssektorn i EU i allmänhet, samtidigt som kompromisser med djurskyddet också måste tas i beaktande. 20b Se Eurostat (2013). Jordbruks-, skogsbruks- och fiskeristatistik års PE v /136 AM\ doc

19 utgåva. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 119. Det är mycket viktigt att den kommande politiken för luftkvalitet och utsläppstak tar hänsyn till de minskningar som jordbrukarna har åstadkommit. 46 Edouard Ferrand, Philippe Loiseau Skäl 9a (nytt) (9a) Med hänsyn till de ansträngningar som jordbruket har godtagit och dess positiva roll, utan ersättning, för att skydda miljö och luft, bör det inte införas något tak för utsläpp av ammoniak och metan. Or. fr 47 Norbert Erdős, György Hölvényi Skäl 11 (11) För att göra det lättare att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå de nationella åtagandena om utsläppsminskning och de intermediära utsläppsnivåerna bör medlemsstaterna ha rätt att inräkna minskade utsläpp från internationell sjöfart om utsläppen från den sektorn är mindre än de utsläppsnivåer som skulle bli följden om (11) För att göra det lättare att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå de nationella åtagandena om utsläppsminskning och de intermediära utsläppsnivåerna bör medlemsstaterna ha rätt att inräkna minskade utsläpp från internationell sjöfart om utsläppen från den sektorn är mindre än de utsläppsnivåer som skulle bli följden om AM\ doc 19/136 PE v01-00

20 normerna i unionens lagstiftning efterlevs, inklusive gränsvärdena för svavel i bränslen enligt rådets direktiv 1999/32/EG 21. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att gemensamt uppfylla sina åtaganden och intermediära utsläppsnivåer för metan (CH 4 ) och att använda sig av Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG i detta syfte 22. Vid kontroll av överensstämmelsen med nationella utsläppstak, åtaganden om utsläppsminskningar och intermediära utsläppsnivåer kan medlemsstaterna justera sina nationella utsläppsinventeringar mot bakgrund av bättre vetenskapliga kunskaper och metoder beträffande utsläpp. Kommissionen kan motsätta sig att en medlemsstat tillämpar dessa flexibilitetsbestämmelser om villkoren i detta direktiv inte är uppfyllda. 21 Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG (EGT L 121, , s. 13). 22 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, , s. 136). normerna i unionens lagstiftning efterlevs, inklusive gränsvärdena för svavel i bränslen enligt rådets direktiv 1999/32/EG Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG (EGT L 121, , s. 13). Or. hu Åtaganden om utsläppsminskningar vad gäller metan (CH 4 ) regleras redan av unionens regelverk om nationella utsläppsminskningar av växthusgaser. För att undvika överreglering måste det aktuella direktivet undvika att ange föreskrifter om utsläppsminskning i samband med metan (CH 4 ). Det är dessutom inte tillåtet att tynga jordbruk med djurhållning med omotiverade och överflödiga krav. PE v /136 AM\ doc

21 48 Anja Hazekamp, Stefan Eck Skäl 11 (11) För att göra det lättare att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå de nationella åtagandena om utsläppsminskning och de intermediära utsläppsnivåerna bör medlemsstaterna ha rätt att inräkna minskade utsläpp från internationell sjöfart om utsläppen från den sektorn är mindre än de utsläppsnivåer som skulle bli följden om normerna i unionens lagstiftning efterlevs, inklusive gränsvärdena för svavel i bränslen enligt rådets direktiv 1999/32/EG 21. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att gemensamt uppfylla sina åtaganden och intermediära utsläppsnivåer för metan (CH 4 ) och att använda sig av Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG i detta syfte 22. Vid kontroll av överensstämmelsen med nationella utsläppstak, åtaganden om utsläppsminskningar och intermediära utsläppsnivåer kan medlemsstaterna justera sina nationella utsläppsinventeringar mot bakgrund av bättre vetenskapliga kunskaper och metoder beträffande utsläpp. Kommissionen kan motsätta sig att en medlemsstat tillämpar dessa flexibilitetsbestämmelser om villkoren i detta direktiv inte är uppfyllda. 21 Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG (EGT L 121, , s. 13). 22 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med (11) Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att gemensamt uppfylla sina åtaganden och intermediära utsläppsnivåer för metan (CH 4 ) och att använda sig av Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG i detta syfte 22. Vid kontroll av överensstämmelsen med nationella utsläppstak, åtaganden om utsläppsminskningar och intermediära utsläppsnivåer kan medlemsstaterna justera sina nationella utsläppsinventeringar mot bakgrund av bättre vetenskapliga kunskaper och metoder beträffande utsläpp. Kommissionen kan motsätta sig att en medlemsstat tillämpar dessa flexibilitetsbestämmelser om villkoren i detta direktiv inte är uppfyllda. 22 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med AM\ doc 21/136 PE v01-00

22 gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, , s. 136). gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, , s. 136). 49 Edouard Ferrand, Philippe Loiseau Skäl 11 (11) För att göra det lättare att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå de nationella åtagandena om utsläppsminskning och de intermediära utsläppsnivåerna bör medlemsstaterna ha rätt att inräkna minskade utsläpp från internationell sjöfart om utsläppen från den sektorn är mindre än de utsläppsnivåer som skulle bli följden om normerna i unionens lagstiftning efterlevs, inklusive gränsvärdena för svavel i bränslen enligt rådets direktiv 1999/32/EG 21. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att gemensamt uppfylla sina åtaganden och intermediära utsläppsnivåer för metan (CH 4 ) och att använda sig av Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG i detta syfte 22. Vid kontroll av överensstämmelsen med nationella utsläppstak, åtaganden om utsläppsminskningar och intermediära utsläppsnivåer kan medlemsstaterna justera sina nationella utsläppsinventeringar mot bakgrund av bättre vetenskapliga kunskaper och metoder beträffande utsläpp. Kommissionen kan motsätta sig att en medlemsstat tillämpar dessa flexibilitetsbestämmelser om villkoren i detta direktiv inte är uppfyllda. 21 Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i (11) För att göra det lättare att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå de nationella åtagandena om utsläppsminskning och de intermediära utsläppsnivåerna bör medlemsstaterna ha rätt att inräkna minskade utsläpp från internationell sjöfart om utsläppen från den sektorn är mindre än de utsläppsnivåer som skulle bli följden om normerna i unionens lagstiftning efterlevs, inklusive gränsvärdena för svavel i bränslen enligt rådets direktiv 1999/32/EG 21. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att gemensamt uppfylla sina åtaganden och intermediära utsläppsnivåer för metan (CH 4 ) och att använda sig av Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG i detta syfte 22. Vid kontroll av överensstämmelsen med nationella utsläppstak, åtaganden om utsläppsminskningar och intermediära utsläppsnivåer kan medlemsstaterna justera sina nationella utsläppsinventeringar mot bakgrund av bättre vetenskapliga kunskaper och metoder beträffande utsläpp. 21 Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i PE v /136 AM\ doc