50 miljoner till forskningen om belastningsskador. Synstress kan ge värk i nacke och skuldror. Kemiska fingeravtryck kan förklara muskelsmärta

Transkript

1 Forskning och utbildning vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle miljoner till forskningen om belastningsskador sidan 4 Synstress kan ge värk i nacke och skuldror sidan 10 Kemiska fingeravtryck kan förklara muskelsmärta sidan 12 Lyft av överarmen sliter på frisörers nacke och skuldror sidan 14 Fikarasten skapar kreativitet sidan 21 Tydliga chefer skapar trivsel sidan 23

2 INNEHÅLL miljoner till forskningen om belastningsskador CBF the movie Lönsamma företag prisas för arbetsmiljön Synstress kan ge värk i nacke och skuldror Kemiska fingeravtryck kan förklara muskelsmärta Lyft av överarmen sliter på frisörers nacke och skuldror Nya kurser vid CBF Fikarasten skapar kreativitet Tydliga chefer skapar trivsel Om CBF Centrum för belastningsskadeforskning Året som gått axplock ur CBFs verksamhet 2009 Redaktör: Svend Erik Mathiassen, CBF Grafisk form: Avdelningen för kommunikation och Samverkan Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Växjö, 2010 Upplaga: ex Adresskälla: Cegedim Dendrite Adress: Centrum för belastningsskadeforskning, akademin för hälsa och arbetsliv högskolan i Gävle, Gävle Svend Erik Mathiassen professor, forskningschef Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, var under 2009 en centrumbildning inom Högskolan i Gävle med uppdraget att bedriva forskning och utvecklingsarbete inom belastningsskadeområdet, samverka med andra forskningsmiljöer och informera om sin verksamhet. Efter 1 januari 2010 tillhör CBF Akademin för hälsa och arbetsliv. CBF har även i denna nya organisatoriska ställning en viktig roll som forskningsutförare i profilen Hälsofrämjande arbetsliv, som Högskolan valt att satsa på fram t.o.m CBF är den största forsknings miljön i Sverige med inriktning mot belastningsskador och en av de största i CBF är den största forskningsmiljön i Sverige med inriktning mot belastningsskador och en av de största i Europa. Mats Djupsjöbacka föreståndare Europa. Under 2009 blev CBF av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap utvalt som ett av tre nya nationella forskningscentra på arbetslivsområdet och vi fick därmed ett entydigt bevis på att vår forskning är av internationell klass och att vår organisation fungerar bra. Samtidigt är vi, som alla andra starka grupper i forskarsamhället, beroende av lyckade samarbeten med andra, både inom Högskolan och ute i världen. I detta magasin kan du läsa om verksamheten vid CBF, och vi har i år valt att särskilt sätta fokus just på projekt där CBF har starka samarbeten. Det finns reportage om projekt inom två av våra tre insatsområden: Fysiologiska och psykologiska mekanismer vid belastningsskada och Interventioner mot belastningsskador i arbetslivet. I 2008 års magasin presenterades forskning inom det tredje: Rehabilitering av belastningsskador. Skriften ger bara snapshots av allt som händer på CBF, och du får veta mera om du går in på vår hemsida, Vi hoppas du kommer att tycka att skriften är inspirerande och lärorik. Vill du nå oss hittar du all nödvändig kontaktinformation på vår hemsida. Du är välkommen! CBF

3 FoU-programmen inom FAS-centret Biokemiska markörer och blodflöde för detektion och förebyggande av arbetsrelaterad smärta. Ansvarig forskare: Albert Crenshaw Synstress och besvär i nacke/skuldra. Ansvarig forskare: Hans Richter Variation i fysisk belastning från personlig egenskap till organisatorisk förändring. Ansvarig forskare: Svend Erik Mathiassen Fysisk aktivitet, stress och autonom reglering. Ansvarig forskare: Eugene Lyskov Muskuloskeletal hälsa och arbetsförmåga betydelsen av faktorer i ungdomen. Ansvarig forskare: Per Lindberg Kostnadseffektiv mätning och modellering av fysisk arbetsbelastning. Ansvarig forskare: Svend Erik Mathiassen 50 miljoner till forskningen om belastningsskador årets viktigaste händelse! Den i särklass största och viktigaste händelsen för CBF under året inträffade i september, när FAS, forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap tilldelade Högskolan i Gävle och CBF ett FAS-centrum. FAS satsar med sina centrumstöd på långsiktig konsolidering av starka forskningsmiljöer. Foto Jan Lindmark Det här är det bästa erkännandet vi kan få på att CBF:s forskning är i internationell toppklass, säger Svend Erik Mathiassen, professor och forskningschef vid CBF. Det här visar också att vi har tänkt rätt att forskning i dessa frågor kräver en forskargrupp som är tvärvetenskaplig. Ett FAS-centrum är ett långsiktigt ekonomiskt tillskott om 50 miljoner kronor över 10 år, som tilldelades tre nya nationella forskningscentra på arbetslivsområdet. FAS syfte med den ovanligt stora utlysningen är att långsiktigt stödja och stabilisera svensk arbetslivsforskning. FAS säger att stödet kompletterar universitetens basresurser och möjliggör långsiktiga, strategiska satsningar på forskning som har förmågan till vetenskaplig förnyelse. Att CBF har forskare från flera olika vetenskapliga discipliner är en styrka, liksom det omfattande samarbetet med andra forskare i Sverige och utomlands. De positiva omdömen internationella experter gav om CBF:s ansökan om centrum stöd, lovordar CBF:s forskningstradition, flervetenskapliga arbetssätt och innovationsförmåga. Högskolans övergripande satsning på en profil om Hälsofrämjande arbetsliv har också gjort intryck. Kroppen i arbete från problem till potential Så heter FAS-centret som omfattar åtta FoU-program. Varje program leds av en senior forskare vid CBF. Programmen visar den spännvidd och flervetenskap som är nödvändig om man på ett meningsfullt sätt vill studera fysisk hälsa och ohälsa i arbetslivet. CBF är en av få grupper på området i Europa som har en så bred forskning. FAS-centrets namn pekar på att forskningen inte bara ska ägnas åt belastningsproblem som tyvärr fortfarande drabbar alldeles för många i arbetslivet, utan även åt de möjligheter som rätt vald fysisk aktivitet innebär för bättre hälsa. Rätt belastning är en framgångsfaktor, antingen det gäller att ge en enskild besvärsdrabbad tillbaka sin arbetsförmåga eller stävja effekterna av inaktivitet i en hel yrkeskår med stillasittande arbete. Som andra starka forskningsmiljöer samarbetar CBF med forskare i Sverige och internationellt. FAS-centrats forskning bygger på allianser med andra grupper som kan komplettera CBF:s kompetens där så behövs, eller vara kreativa medspelare till ömsesidig nytta. Principer och processer vid genomförande av ergonomiska interventioner på företag. Ansvarig forskare: Katarina Wijk Identifiering och tidig rehabilitering av personer med nacksmärta. Ansvarig forskare: Martin Björklund Läs mer om FAS-centrum på 4 CBF 2009 CBF

4 CBF the movie Text Svend Erik Mathiassen Foto Jan Lindmark Riktigt så illa ställt är det ju inte i det verkliga livet, men som i alla bra romaner finns det några uns av sanning i berättelsen. Fusk och mygel förekommer i forskarsamhället, som ju annars gärna ser sig självt som sanningssökare med hög moralisk svansföring i och med att hela fundamentet för vetenskap är trovärdighet och genomskinlighet. I boken Sanningens dödgrävare 1 ger två erfarna vetenskapsjournalister exempel på dokumenterat fusk i forskningen och tar ett logiskt nästa steg genom att även fråga varför forskare fuskar trots att det är det mest förbjudna. De kommer fram till att det beror på det extrema tävlingsmoment som är inbyggt i forskningen, och som inte ligger så värst långt från de villkor man ser i elitidrott. Ekonomisk trygghet, ära och berömmelse (och Nobelpris ) för de få som klarar sig upp på... forskningen är redan tävlingsinriktad, och mer ska det bli! Liza Marklunds roman Nobels testamente handlar om en forskargrupp på KI där forskarna är så måna om att hålla sina bästa idéer och mest spännande resultat hemliga att doktoranderna får besked om att gömma undan notesblock och datautskrifter när de går från jobbet på eftermiddagen. Ingen ska få veta om upptäckter och smarta uppslag innan de realiserats och publicerats, till heder och berömmelse för upphovskvinnan. De närmaste kollegorna är de värsta konkurrenterna, eftersom det är just de som bäst förstår idéerna och skulle ha vinning av att plagiera dem och själva stå som innovatören. Kampen om prestige och pengar räcker ändå till påhittade resultat av Nobelprisklass, och ett och annat mord. pallen; kortfristiga anslag och ständig osäkerhet för de näst bästa, som i själva verket är väldigt bra och förtjänar bättre. Elitidrottare fuskar för att vinna OS-guld; fuskar forskare för att få ett Nobelpris? I Nobels testamente gör de det i alla fall. Och när får forskningen sitt första dopningsfall? Nej, just det: det kommer aldrig att hända, eftersom det inte är förbjudet att äta betablockare eller amfetamin för att klara sig i racet. Så forskningen är redan tävlingsinriktad, och mer ska det bli. Framöver ska statliga forskningsanslag till universitet och högskolor fördelas till en del enligt en modell där lärosätena bedöms enligt två indikatorer: möjlighet att attrahera externa medel och antalet publikationer kombinerat med en citeringsanalys (citat ur Forskningspropositionen ). Detta med citeringsanalys handlar om att vetenskapliga publikationer som snabbt citeras i andra publikationer värderas högre än artiklar som få refererar till. Forskare är smarta, och eftersom anpassning till fördelningssystemet är en överlevnadsfaktor kommer de flesta att tänka ut vilken forskning som ger mest poäng. Dumt att satsa på dyra fältstudier, som dessutom riskerar att fallera därför att det studerade företaget läggs ner eller omorganiserar mitt i studien. Bättre att lägga upp en laboratoriestudie med kontrollerade experiment på 20 försökspersoner. Bäst att ägna sig åt relativt billiga studier framför datorn, som dessutom har god prognos på att citeras mycket. De tre mest citerade vetenskapliga artiklarna i min personliga portfölj är en översiktsartikel över metoder för att mäta aktiviteten i skuldermusklerna, en artikel som lägger fram en ny metod för att mäta variation i arbetsbelastning, och en artikel som diskuterar begreppet fysisk belastning och de grundläggande principer som gäller om man vill mäta belastning i arbetslivet. Alla tre är skrivbordsartiklar som kostat arbetstid, kreativt tänk och lång erfarenhet, men som i övrigt är resurssnåla. En särskilt elegant variant är att skriva publikationer tillsammans med andra forskargrupper, ty då kommer samtliga medförfattare och dess institutioner att krediteras för produkten. Det där uppmanar ju till samarbete, även om det också, i en perverterad form, kan leda till att medförfattarskap blir en handelsvara. Spännande sociologi, eller hur: ena dagen tjänar alla på att samarbeta i forskningen, nästa dag är man värsta konkurrenterna om de forskningsmedel som står till buds. Med den externa finansieringen är det än knepigare. Enligt Forskningspropositionen smäller det lika högt om man får en million från en statlig finansiär, eller om pengarna kommer från en privat organisation. Forskaren måste alltså lära sig vilka typer av projekt som varje finansiär gillar bäst, och hur en ansökan ser ut som faller finansiären i smaken. Vissa finansiärer bedömer enligt strikta vetenskapliga kriterier, andra lägger stor vikt vid forskningens samhällsrelevans. Vissa pengar är svåra att komma åt, andra sitter överraskande löst om man bara hittar rätt lösenord. Och återigen denna spännande sociologi, där ett samarbete med andra forskargrupper på en och samma gång är mycket positivt i de flesta finansiärers ögon vinner projekt med all rätt på att dra nytta av flera gruppers kompetens och svårt att hantera i och med att man i andra sammanhang är konkurrenter om pallplatserna. Trots ett förflutet i både elitidrott och forskning är jag så blåögd att jag tror att forskningen står sig bäst genom ett öppet samarbete mellan grupper och individer. Jag tror även att forskningen i ett större perspektiv vinner på mångfald flera forskargrupper som delar intressen framför enfald, dvs. en FC Barcelona-situation där en flock vinner allt och forskningen på sikt utarmas på grund av inavel. Jag tycker att vi på CBF med framgång har praktiserat en öppen och välkomnande attityd till våra konkurrenter, som även är de kollegor vi så starkt behöver för att kunna skapa ny forskning om angelägna frågor. Det går faktiskt att komma överens om vem som koncentrerar sig på vilka frågor, och hur man bäst kan berika varandras forskning. Jag tycker att CBF fick en stark bekräftelse i denna syn på sina samarbeten när det hände som är året 2009:s oslagbart viktigaste begivenhet på CBF: att vi blev utvalda, efter ansökning och noggrann internationell granskning, som en av tre nationella centrumbildningar för arbetslivsforskning med finansiering av Forskningsrådet för arbets liv och socialvetenskap, FAS. I granskningen fick vi särskilt beröm för vårt stora nätverk av samarbetspartners nationellt och internationellt. Men forskningen blir i vilket fall som helst mer och mer marknadsmässig i så motto att man som forskargrupp måste tillfredsställa sina kunders behov för att överleva, och därför även visa upp sig med ett starkt varumärke; vara synlig för omvärlden. Det kanske inte går så många år innan första forskargruppen syns i TV i en dokusåpa. Ingen tvekan att det finns en inbyggd dramaturgi: maktfullkomliga professorer, hoppfulla doktorander, ambitiösa docenter, fajten om makt och pengar, tävlingen om ära och framgång både för gruppen och för den enskilde. Sen får vi väl se hur långt det går. Stannar det vid dramatiska dokumentärer som den om Akademiska sjukhuset i en av våra 58 kanaler på TV:n, eller den om ambulanssjukvårdarna på Gotland? Eller vill det till litet extra? Gavle s next top student där 15 duktiga studenter gallras bort en efter en av en barsk panel av erfarna forskare; Forskare söker assistent, där docenten med forskningsmedel på fickan letar sin medarbetare; jooo, Oskar var ju smart, men det där lilla extra, typ, fattades, liksom, eller rent av Darwin, programmet där 22 forskare ska överleva på en öde ö med dator och mobiltelefon som enda forskningshjälpmedel? Efter åtskilliga utröstningsomgångar och ett antal utslagstävlingar i stresshantering, mediabemötande och projektbudgetering står den starkaste tillbaka med sitt pris: 2 miljoner i forskningsanslag från Vetenskapsrådet och ett programledarkontrakt med Discovery Channel. 1) Broad W, Wade N. Sanningens dödgrävare - om fusk och bedrägeri i vetenskapens värld. Mannerheim &Mannerheim, Bromma ) Ett lyft för forskning och innovation. Proposition 2008/09:50. Utbildningsdepartementet, Stockholm. Det går faktiskt att komma överens om vem som koncentrerar sig på vilka frågor, och hur man bäst kan berika varandras forskning. 6 CBF 2009 CBF

5 Lönsamma företag prisas för arbetsmiljön Högskolan i Gävle har i samarbete med näringslivet i sju års tid årligen identifierat de 50 mest framgångsrika företagen i Gästrikland. Nu kommer alla dessa företag att ingå i en studie av sambandet mellan arbetsmiljö och lönsamhet. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Alla företag i Gästrikland var välkomna att konkurrera om utmärkelsen Framför, som delades ut av projektet Framgångsrika företag i Gästrikland mellan åren 2002 och Deltagarna fick svara på frågor om hur systematiskt de arbetar med sin affärsidé, marknadsföring och arbetsmiljö. De skulle också kunna visa upp en ökad vinst om minst 4 procent jämfört med året innan. Svaren poängsattes, och utmärkelsen delades ut till de 50 företag som hade lyckats bäst. Skapar goda exempel Avsikten med utmärkelsen var att stärka företagandet i länet genom att skapa goda exempel, lyfta fram företagandet i samhällsdebatten och erbjuda studenter en praktisk koppling i sina studier. Uppgifterna som samlades in under projektperioden har hittills bara använts för att utse mottagare av utmärkelsen, men avsikten är också att spara databasen för forskningsändamål. Vissa företag återkom år efter år, vilket tyder på en kontinuerlig lönsamhetsutveckling. Vad beror det på? Och hur bedrivs arbetsmiljöarbetet i de företag som går bra? Det är frågor som forskarna hoppas kunna besvara i en studie, där de ska undersöka sambandet mellan arbetsmiljöarbetet och ekonomisk framgång. Mellan 50 och 80 företagsledare har intervjuats årligen under de sju år som data samlades in. Högskolan i Gävle, Svenskt Näringsliv, Läns- Arbetsmiljö prioriteras högre idag än för ett år sedan, visar en studie vid CBF. Den visar också att ledare ger arbetsmiljö - arbetet högre betyg än vad skyddsombuden gör. Hur bedrivs arbetsmiljöarbetet i företag som går bra? Det är en av frågorna i en studie som rör sambandet mellan arbetsmiljöarbetet och ekonomisk framgång, berättar forskarkollegorna Katarina Wijk och Per-Arne Wikström. styrelsen Gävleborg, Mellansvenska Handelskammaren, Ernst & Young och kommunerna i Gästrikland driver projektet tillsammans. Lönsam arbetsmiljö Ergopriset är ett annat exempel på samarbete mellan näringslivet och akademin. Det instiftades hösten 2008 som ett tvåårigt samverkans projekt. Priset delas ut till det företag som under året lyckades bäst med tillämpningen av ergonomiska principer för att nå ökad lönsamhet. I juryn sitter företrädare för länets företagare, företagshälsovård och Högskolan i Gävle. Priset gav oss kontakt med det omgivande samhället. När vi erbjöd en nominering fick vi komma ut till företag och undersöka arbetsmiljön, berättar forskningsledare Katarina Wijk vid CBF. Det första Ergopriset gick till Margretehills gård AB i Ockelbo, som tillverkar Rask Annas pannkakor. Priset delades ut i samband med företagargalan Eldklotet i april Alla medarbetare på Margretehills gård hade under 2008 lärt sig behärska flera arbetsmoment. Det stärkte motivationen att arbetsrotera, vilket minskar risken för förslitningsskador. Ett förebyggande underhåll av maskinparken ledde till färre produktionsstopp och minskad stress. Samtidigt ökade företagets produktivitet med 30 procent. Prisad för företagssamverkan I januari 2009 blev Katarina Wijk själv belönad för att hon drivit och utvecklat Ergopriset. Det var Högskolan i Gävle och representanter för arbetslivet i Gävleborgsregionen som uppmärksammade henne med ett stipendium på kronor. Den så kallade samverkansutmärkelsen delas årligen ut till lärare vid Högskolan i Gävle som gjort särskilt goda eller nyskapande insatser för samspelet med det omgivande samhället. Ergopriset är inte bara en utmärkelse utan också ett samlingsnamn för ett tiotal forskningsprojekt vid CBF i Gävle. I en studie som precis har bli- vit färdig för publicering har företagsledare och skyddsombud, totalt 249 personer, besvarat en enkät med ett 40-tal frågor. Enligt resultatet anser både ledare och skyddsombud att lönsamheten är det som företaget värderar högst. De är också eniga om att arbetsmiljön får högre prioritet idag än för ett år sedan. Men ledarna ger arbetsmiljöarbetet högre betyg än vad skyddsombuden gör. Personer på olika nivåer i ett företag kan uppfatta samma fenomen på olika sätt. Det är något att tänka på när man vänder sig till dem i förändringsarbeten, konstaterar Katarina Wijk. Enkätsvaren avslöjar också en åldersskillnad. Ledare över 50 år anser att arbetsmiljöarbetet prioriteras högt. Yngre ledare tycker inte det i lika hög utsträckning. Katarina Wijk kan bara spekulera om orsakerna. Äldre kanske har ett annat perspektiv. De kan jämföra med hur det såg ut för 20 år sedan, säger hon. Forskar för förändring Katarina Wijk är i grunden pedagog. I sin avhandling om ungdomars risktagande granskade hon olika pedagogiska teorier för förändring. Det är kunskaper som är användbara i studier av arbetsmiljön. Vi har kommit till en punkt där vi vill jobba med förändringsarbeten för att minska belastningsskadorna, säger Katarina Wijk. I januari 2010 påbörjade hon ett flerårigt forskningsprojekt på Ovako Hofors AB som har en vision om att skapa en attraktiv arbetsplats med färre olyckor och skador. Med vår kunskap om ergonomi kan vi föreslå olika förändringar. Vi vill öka rapporteringen och minska tillbuden. Vi vill se fler hälsofrämjande arbetsplatser. Forskningsprojekt: Ergopriset Medverkande: Katarina Wijk, Per Lindberg, Eva Bergsten, Svend Erik Mathiassen, Hasse Nordlöf, Per-Arne Wikström och Göran Hägg Forskningsbidrag: Sparbanksstiftelsen samt Högskolan i Gävle 8 CBF 2009 CBF

6 Synstress kan drabba den som arbetar länge vid en dator. Besvären yttrar sig till exempel som värk i nacke eller skuldror. Docent Hans Richter har i ett särskilt fokus laboratorium vid CBF i Gävle hittat en förklaring till att ögonens ansträngningar orsakar spända nackmuskler. Camilla Lodin, doktorand, i fokuslaboratoriet på CBF. Synstress kan ge värk i nacke och skuldror Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Vid ögontrötthet krävs fler signaler till ögats muskler för att man ska orka fortsätta. Det leder till en ökad aktivitet i nacke och skuldra, förklarar docent Hans Richter. Trötta ögon och tillfällig närsynthet kan drabba den som arbetar länge framför en bildskärm. Huvudvärk eller smärta i nacke eller skuldror är också vanligt. Docent Hans Richter och hans forskarkolleger vid fokuslaboratoriet på CBF har upptäckt en mekanism som kan förklara hur besvären uppstår. De har funnit att överansträngning av ögonens muskler med stor sannolikhet bidrar till spända nackmuskler. Det krävs dock en del fortsatt forskning innan vi kan bevisa vår hypotes, säger Hans Richter. Fler signaler från trötta ögon Ett komplicerat samarbete mellan olika nerv- och muskelgrupper i ögon, nacke och skulderparti är förutsättningen för att ögats lins ska kunna fokusera. Ciliarmuskeln är en ringformad muskel som reglerar ögonlinsens form. När blicken fixerar något närbeläget kommer muskeln att spännas och linsen blir kupigare. Ett trött öga som fokuserar måste släppa fram fler signaler mellan ciliarmuskeln och det centrala nervsystemet, CNS, för att synen ska fungera normalt. I fokuslaboratoriet på CBF har Hans Richter och hans forskarkolleger undersökt om ciliarmuskelns arbete därmed påverkar musklerna i hela axelpartiet. Vi belastade ögats inre och yttre muskler under experimentella simuleringar av naturliga arbetsförhållanden för att se hur det påverkade muskelaktiviteten i trapeziusmuskeln, som sitter i ryggens övre del, förklarar han. Forskarna försåg försökspersoner med linser som gav en suddig bild. Samtidigt uppmanades försökspersonerna att kompensera för oskärpan genom att anpassa brytkraften på ögats egen lins. De skulle verkligen anstränga sig för att se. Resultatet bekräftar tidigare forskning som visat att bilden blir skarp när hjärnan kompenserar för optisk oskärpa genom att spänna ciliarmusklerna. Men den del av hjärnan som jobbar med att lösa synproblemet bidrar samtidigt till att spänna musklerna i nacke och axlar. Ju mer ögats ciliarmuskel spänns för att kompensera för en optisk oskärpa, desto högre blir muskelspänningarna i nacke och skuldror, berättar Hans Richter. Han planerar att fortsätta med att undersöka hur rörelsemönstret och muskelaktiviteten i nacke och skuldror påverkas när försökspersoner måste anstränga blicken för att dessutom utföra en arbetsuppgift. Synbehovet styr kroppsställningen Platsen för det detaljcentrerade seendet är lokaliserad längst bak, djupt inne i ögat. De ljuskänsliga tapparna ligger tätt packade i fovea, eller centralgropen, som är en fördjupning i gula fläcken på näthinnan. Blicken flyttas ständigt, till exempel för att kunna läsa den här texten, eftersom bara en liten del av den högspecialiserade delen av näthinnan är anpassad för detaljseende. Den här delen av ögat styr också fokuseringsprocessen. Under flera decennier har forskare fascinerats av hur ändringen av blickriktningen går till. Det är en kombination av att man flyttar ögonen och huvudet, förklarar Hans Richter. När vi flyttar blicken utgår en viktig styrsignal från hjärnans främre delar, de så kallade frontala ögonfälten. Så småningom delas den upp i två signaler. Den ena går till ögonens muskler Flytta ögonen ditåt och den andra till nacke och skuldra Flytta huvudet ditåt. Trots att signalen är delad är den ändå koordinerad. Först startar ögonens rörelse, men relativt snart tar huvudet och nacken över och anpassar kroppsställningen för att ge ögonen bästa möjliga synvinkel. I normalfallet innebär det att ögonen får ett förhållandevis avspänt viloläge utan hänsyn till kroppens övriga muskelarbete. Hela kroppen anpassas alltså efter synbehovet. Det kan leda till låsta och ansträngande arbetsställningar. Forskare vid CBF har i två studier jämfört belastningar i arbetet med symtom från ögonen samt nacke och skuldror. I den ena studien ingår personer som arbetar på ett callcenter, den andra omfattar personer med bildskärmsarbete. Det visade sig att ögonbesvär är vanligare hos personer som belastar sina ögonmuskler mer till följd av dålig synergonomi. Nästan var tredje person med arbete vid en bildskärm har symtom av trötthet, sveda eller andra obehag i ögonen. Besvären uppträder ofta samtidigt med värk i nacke och axlar, berättar Hans Richter. Tvärvetenskapligt fält Perceptionen eller varseblivningen brukar beskrivas som de intryck vi erfar vid en fysikalisk retning av olika sinnesorgan. Studiet av perceptionen ligger i gränslandet mellan fysik och fysio logi. Det krävs en tvärvetenskaplig forskning för att kunna förklara de principer som styr fokuseringen av ögats lins och hur dessa processer påverkar muskelarbetet i kroppen. Hjärnans sensorimotoriska funktionsprinciper är utan tvivel ett av de olösta underverken i världen, säger Hans Richter. Forskningsprojekt: Focus. Synstress och nackeskuldrabesvär korttids- och långtidssamband studerade med experimentella och epidemiologiska metoder. Medverkande: Hans Richter, Camilla Lodin, Tanja Bänziger, Nisse Larson, Mickael Forsman, Allan Toomingas, Ewa Wigaeus Tornqvist, Karl Erik Westergren Forskningsbidrag: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, samt Högskolan i Gävle 10 CBF 2009 CBF

7 Kemiska fingeravtryck kan förklara muskelsmärta En förutsättningslös analys av hundratals kemiska ämnen i musklerna kan identifiera kemiska fingeravtryck som förklarar uppkomsten av kronisk smärta i nackmuskler på enskilda individer. Vi tittar inte bara på enskilda ämnen utan undersöker också samspelet. Den viktigaste informationen ligger kanske i hur de förhåller sig till varandra, förklarar forskaren Fredrik Hellström vid CBF i Umeå. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Långvarig, lätt belastning är en känd riskfaktor för att utveckla smärta i nackmuskler. Det är dock okänt vilka kemiska ämnen som sätter igång musklernas sjukdomsutveckling. Många hypoteser och teorier har presenterats men ingen har haft ett starkt vetenskapligt stöd. Tidigare forskning har jämfört muskelbiopsier från friska och sjuka för att visa vad som händer när det gör ont. De metoder som använts hittills har dock inte kunnat upptäcka tidigare okända mekanismer. Man har varit tvungen att i förväg välja ut vilka ämnen man skulle undersöka, förklarar molekylärbiolog Fredrik Hellström som är forskare vid CBF i Umeå. Forskar utan hypotes Själv tillhör han en grupp av forskare som har valt att söka förutsättningslöst för att förklara processen på detaljnivå. Till sin hjälp har de nya metoder som kan hantera stora mängder av analysmaterial. Under 2010 startar två studier som båda ska använda mikrodialys för att undersöka den kemiska miljön i trapeziusmuskeln, som sitter i ryggens övre del. Metoden går ut på att sticka in en mycket tunn kateter i muskeln. Längst ut på katetern finns ett membran, som släpper igenom en bärarvätska för att lösa upp ämnen i muskeln och ta dem med tillbaka. I den första studien ska det ingå 15 kvinnor och lika många män, och de ska komma till laboratoriet vid två tillfällen med ett par veckors mellanrum. Försökspersonerna ska hålla armarna utsträckta från kroppen så länge de orkar. Det motsvarar en kraft på 10 procent av deras maximala styrka. Mikrodialysprover samlas varje kvart under hela experimentet. En av fördelarna med mikrodialys är att förändringar kan följas över tid. Utrustningen kan sitta fast i flera timmar medan försökspersonen växlar mellan arbete och pauser. Mikrodialys är en helt ny metod för att få ut ämnen ur en vävnad. Vad jag vet har ingen tidigare lyckats hitta biomarkörer i en muskel med hjälp av mikrodialys. Vi kan undersöka ett hundratal ämnen och ta hänsyn till många variabler, utveckla nya modeller och tekniker. Vi undersöker också samspelet, inte bara de enskilda ämnena, berättar Fredrik Hellström. Muskelsmärta drabbar fler kvinnor Det har länge varit känt att muskuloskeletala sjukdomstillstånd drabbar fler kvinnor än män, men inga studier har hittills kunnat förklara vad det beror på. Vi försöker ta reda på om mäns och kvinnors muskler reagerar olika på ihållande belastningar, och hur en sådan skillnad i så fall ser ut, förklarar Fredrik Hellström. Den andra studien omfattar 20 kvinnor med smärta i nackmusklerna och en kontrollgrupp med lika många friska kvinnor. De ska lyfta en vikt upp till axelhöjd en gång per sekund under en halvtimme. Samtidigt tas mikrodialysprover med jämna mellanrum. Studien kommer att jämföra vilka kemiska ämnen det fanns i muskeln hos samma person före, under och efter den repetitiva belastningen. Resultatet kommer också att visa vad som skiljer friska från sjuka försökspersoner. Proverna analyseras efter experimentets slut med två avancerade analyssystem för att undersöka nedbrytningsprodukter och proteiner. Efter statistiska bearbetningar kommer båda metoderna att ge kemiska fingeravtryck av vad som hände i muskeln på individnivå. Det kan jämföras med fingeravtryck från andra personer eller andra provtillfällen. I den första studien jämför vi fingeravtrycken från kvinnor med fingeravtrycken från män. I den andra studien jämför vi kvinnor med smärta med kvinnor som inte har ont, förklarar Fredrik Hellström. Söker bra markörer Även enskilda ämnen kan utläsas ur fingeravtrycken. De ger ledtrådar om vilken mekanism som ligger bakom skillnaderna. Om vi lyckas hitta bra markörer kan det vara till god hjälp för att till exempel utvärdera om ett visst arbete leder till ihållande belastningar på musklerna och om olika förändringar kan leda till att belastningen minskar. Tillgång till pålitliga markörer kan också underlätta utvecklingen av behandlingar mot ospecifik muskelsmärta, säger Fredrik Hellström. Studien är ett resultat av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan CBF i Umeå och kemiska institutionen samt institutionerna för kostvetenskap och samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet. Forskningen här är väldigt långt framme vad gäller analysteknik och behandling av data, berättar Fredrik Hellström. Fatima Pedrosa-Domellöf, verksam vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Anatomi och professor i ögonsjukdomar på institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. Kartlägga skillnader I ett samarbete med Institutionen för integrative medicinsk biologi, Anatomi, vid Umeå universitet, pågår ett försök på cell- och molekylnivå för att kartlägga skillnader i uppbyggnaden av trapezius, som ofta drabbas av belastningsskador, och lårmuskeln, som är den hittills mest studerade muskeln i kroppen. Vi har sett tecken på grundläggande skillnader vad gäller strukturella proteiner och ämnesomsättning, berättar Fatima Pedrosa-Domellöf som är verksam vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Anatomi och professor i ögonsjukdomar på institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. I nästa steg kan det bli aktuellt att göra jämförelser av muskelprov från friska och sjuka individer. Metodens känslighet har dock vissa begränsningar och det är tyvärr inte alltid möjligt att identifiera alla ämnen som fångas upp, fortsätter Fatima Pedrosa-Domellöf. Forskningsprojekt: Biomarkörer vid muskelsmärta Medverkande: Fredrik Hellström, Anna Sjödin, Henrik Antti, Martin Fahlström, Fatima Pedrosa-Domellöf, Jenny Hadrevi Forskningsbidrag: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS 12 CBF 2009 CBF

8 Lyft av överarmen sliter på frisörers nacke och skuldror En studie vid Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, visar att frisörer arbetar i genomsnitt en halvtimme om dagen med överarmarna lyfta. Det ökar risken för både seninflammation och värk i nacke och skuldra. Resultatet kan leda till en förändring av frisörers arbetsförhållanden, tror Jens Wahlström, som är ergonom och gästforskare vid CBF i Umeå. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Två blivande sjukgymnaster vid Umeå universitet gjorde för ett par år sedan en pilotstudie av fem frisörers arbetsställningar. Mätningarna visade skillnader mellan olika frisörer. Men resultatet avslöjade också att samma frisör hade olika rörelsemönster olika dagar. CBF startade tillsammans med arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå i början av 2006 en större undersökning av 28 kvinnliga frisörer i Umeå. Medelåldern var 30 år, genomsnittslängden 167 cm och yrkesvanan omkring tio år. Alla var högerhänta. Frisörerna förde en loggbok, där de noterade vilka tider kunderna kom och gick. De antecknade också om de klippte, tvättade, permanentade eller färgade håret och om kunden var man eller kvinna. De tog även reda på kundens längd. Avsikten med studien var att beskriva arbetsställningen för att kunna bedöma risken för belastningsskador och utveckla rörelser som inte frestar för mycket på kroppen, berättar Jens Wahlström vid CBF i Umeå. Lyfta armar riskfaktor Tidigare undersökningar har visat en ökad risk för belastningsskador när svetsare arbetar med överarmarna i mer än 60 graders vinkel, det vill säga nära skuldernivå. Blodförsörjningen kan bli otillräcklig. Arbete med överarmen upplyft anses vara en riskfaktor för både seninflammation och värk i nacke och skuldra. Ändå har bara ett fåtal tidigare undersökningar av en yrkesgrupp genomfört mätningar under flera dagar per individ. I det stora flertalet av studier har data samlats in under bara ett par timmar. I den här studien mätte vi rörelsemönster under tre eller fyra hela dagar för var och en av frisörerna. På det sättet har vi mycket säkra data om vad och hur de gör i arbetet, berättar professor Svend Erik Mathiassen, som är forskningschef vid CBF. För att dokumentera frisörernas rörelser använde forskarna en inklinometer. Det är en apparat som registrerar armens vinkel i förhållande till gravitiationslinjen. Inklinometern kan dock inte skilja mellan armrörelser framåt eller åt sidan. Den uppfattar enbart hur mycket armen lutar jämfört med lodrätt I början av arbetsdagen monterades mätutrustningen vid frisörernas deltamuskel på både höger och vänster överarm. Åtta timmar senare hämtades resultatet från en datalogger, som frisören burit i ett skärp vid midjan. Informationen laddas ned i en dator och >>> Per Liv, doktorand, och Jens Wahlström, gästforskare, satte fast mätutrustning vid frisörers deltamuskel på höger och vänster arm. Mätutrustningen satt kvar under hela arbetsdagen, under tre till fyra hela dagar. Nadja Jäger är en av de frisörer som ingått i studien. Arbete med överarmen upplyft anses vara en riskfaktor för både seninflammation och värk i nacke och skuldra. 14 CBF 2009 CBF

9 omvandlas till diagram som visar hur armen varit placerad under dagen, förklarar doktoranden Per Liv vid CBF i Umeå. Datamaterialet omfattar 104 heldagsmätningar på 13 olika salonger i Umeå under fyra dagar samma vecka. Det visar att frisörerna höll höger arm i mer än 60 graders vinkel under 6,8 procent av hela arbetstiden. För vänster arm var siffran 5,5 procent. Det motsvarar ungefär en halvtimme per dag. Frisörerna ägnade sig åt sina kunder under 58 procent av arbetsdagen. Under den tiden ökar arbetet med höjda överarmar till 9 procent. Men frisörer lyfter också armarna högt ibland även när de städar, packar upp varor, tvättar handdukar och tar rast. Forskarna blev dock förvånade över att arbetstiden med lyfta överarmar inte är längre. Men det finns väldigt få studier som redovisar resultat från hela arbetsdagar. Tidigare har man använt frågeformulär för att få veta hur länge som olika yrkeskategorier arbetar med armarna lyfta, berättar Jens Wahlström. Individuella skillnader Skillnaderna mellan olika individer är stora. Ett par frisörer har medelvärden på bara ett par procent under alla fyra mätdagar. Andra ligger närmare 12 procent. Men det finns också stora skillnader på individnivå. Samma person kan ha olika rörelsemönster olika dagar. Forskarna spekulerar om orsakerna till skillnaderna. Antalet kunder kan variera mellan olika dagar, det kan också finnas olika typer av kunder. En del har långt hår, andra kort. Vi visste väldigt lite om frisörers arbetsställningar. Vi vet nu att det inte räcker att mäta under någon enstaka timme. Arbetsställningen kan variera mycket över tid, sammanfattar Jens Wahlström. Han anser att det är viktigt att göra ergonomiska mätningar av belastningar i arbetslivet. Men det behövs bättre instrument som sjukgymnaster och ergonomer kan sköta själva. Inklinometern är inte tillräckligt användarvänlig. Det krävs för mycket pyssel för att fästa utrustningen på försökspersonen och att föra över uppgifterna till en dator. Därför har vi också samlat in data med videofilm, som ergonomer värderat i efterhand. Vi vill veta hur bra observationerna fungerar som mätmetod jämfört med inklinometrarna, berättar Jens Wahlström. Vi mätte överarmsvinkeln. Det är en känd riskfaktor för seninflammation vid musklerna som stabiliserar axelleden, berättar gästforskaren Jens Wahlström. Mäter variation och mångfald Variation och mångfald anses minska risken för arbetsskador. Svend Erik Mathiassen definierar variation som en förändring av arbetsställningen över tid. Med mångfald menar han olika arbetsuppgifter. Det har länge saknats standardiserade metoder för att beskriva både variation och mångfald i arbetsställningar. Frisörstudien vid CBF har använt en modell för att mäta skillnaden mellan den största och minsta rörelsen under en arbetsdag. Metoden går ut på att jämföra till exempel den tionde och den nittionde percentilen av överarmens vinkel i olika arbetsuppgifter under hela dagen. Kontrasten inom och mellan olika arbetsmoment återspeglar möjligheten till variation i arbetet som helhet, kommenterar Svend Erik Mathiassen. En studie av flygledare visade att skillnaden mellan högsta och lägsta arbetsvinkel var 15 grader. För frisörer är siffran 40 grader. Flygledare arbetar mer låst. De har mindre rörelseomfång. Bristen på variation tycker inte vi är problemet för frisörer, utan att de arbetar för mycket med höjda armar, säger Jens Wahlström. En första rapport av studien har skickats in till Annals of Occupational Hygiene. Forskarna kommer att fortsätta att analysera andra data som de har samlat in. Vad betyder till exempel frisörens yrkeserfarenhet och den enskilda salongens arbetsmiljö? Och hur mycket påverkas arbetsställningen av kundens och frisörens kroppslängd? Forskningsprojekt: Frisörprojektet Medverkande: Jens Wahlström, Svend Erik Mathiassen, Per Liv, Pernilla Hedlund, Mikael Forsman och Christina Ahlgren Forskningsbidrag: Högskolan i Gävle och Västerbottens läns landsting I forskningen om kostnadseffektiv datainsamling använder Svend Erik Mathiassen, professor, och Per Liv, doktorand, moderna och avancerade statistiska metoder. Vad betyder frisörens yrkeserfarenhet och salongens arbetsmiljö och hur mycket påverkas arbetsställningen av kundens och frisörens längd? Det är frågor för planerade analyser, berättar Per Liv och Jens Wahlström. 16 CBF 2009 CBF

10 Nya kurser vid CBF Mätmetoderna måste vara enkla och stabila Praktisk träning i grupp får stort utrymme i den helt nya kursen i belastningsergonomisk riskbedömning, 7,5 hp. Diskussionerna är intressanta. Det är bland annat så vi lär av varandra, förklarar universitetslektor Per Lindberg som är kursansvarig. En trappa upp i det gula stenhuset, i utkanten av campus, där Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, håller till. Klockan är 13 när Henna Forsell, sjukgymnast och ergonom, står inför klassen och rapporterar om belastningsergonomiska risker vid manuell hantering av värmeboxar. Hon har analyserat arbetsmiljön för en man som varje dag hämtar boxar med matlådor i ett beredningskök. Han bär ut boxarna på en lastkaj och lyfter in dem i bilen för att frakta maten till sin arbetsplats. Arbetsställningen är olämplig. Han lyfter bördan ovanför axelhöjd och boxarna är tunga. Det belastar axel och rygg, berättar Henna Forsell. Hon har använt ett par olika riskvärderingsinstrument samt Arbetsmiljöverkets ergonomiföreskrifter och kommit fram till att det bland annat behövs en höj- och sänkbar lyftvagn för att undvika belastningsskador. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Det behövs tillförlitliga belastningsergonomiska undersökningsmetoder som är användbara i arbetslivet, anser universitetslektor Per Lindberg vid Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle. Opponenterna försöker hitta svaga punkter i hennes undersökningsmetoder och slutsatser. Sedan är det dags för nästa student att redovisa sin rapport. En av dem har undersökt sittkomforten hos stolar i militärtransportplan, en annan har granskat arbetsmiljön i varumottagningen på Myrorna, en tredje har studerat arbetet med att rulla pappersbalar på pappersbruk. Prövar olika instrument Alla har fritt kunnat välja undersökningsmetod. Många har använt video- eller stillbildskamera för att studera arbetsställningarna. Dokumentationen måste dock kompletteras med en analys av hur ofta och hur länge som arbetet pågår, förklarar universitetslektor Per Lindberg. Under kursen får deltagarna lära sig att använda flera riskvärderingsinstrument. Rapid upper limb assessment, RULA, mäter belastningen på nacke, axel, arm och rygg. Metoden passar bra för att registrera ett arbete där man sitter eller står och jobbar med överkroppen till exempel i en snabbköpskassa. REBA mäter belastningen på hela kroppen och passar bra till exempel inom sjukvården. NIOSH är en metod från National Institute for Occupational Safety and Health i USA för att beräkna lyftets inverkan på ländryggen. Strain index riskvärderar hand och underarm vid repetitivt arbete. Vi använder fler metoder än man kanske gör normalt. Det gäller att komma underfund med vad som är styrkan respektive svagheten med olika metoder för att kunna välja den bästa, kommenterar Per Lindberg. Enkla och stabila metoder Ergonomerna på Arbetsmiljöverket slog härom året larm eftersom de ansåg att arbetsgivarnas ergonomiska riskbedömningar inte alltid höll måttet. Ungefär samtidigt startade Nordiska ministerrådet ett projekt för att gå igenom den vetenskapliga litteraturen och identifiera metoder som både är stabila och användbara i arbetslivet. Ny kunskap i ny kurs om motorisk inlärning Motorisk inlärning är en helt ny kurs som CBF ger för första gången vårterminen Det har hänt mycket inom forskningen på området. Vi kommer att komplettera kurslitteraturen med vetenskapliga artiklar, eftersom det finns en hel del ny kunskap som ännu inte hunnit in i läroböckerna, berättar Mats Djupsjöbacka som är kursansvarig. Motorisk inlärning med tillämpning inom rehabilitering och prevention av muskuloskeletala besvär är det fullständiga namnet på en fristående kurs som startade i mitten av februari Ett 40-tal sökande i hela landet konkurrerade om de 30 utbildningsplatserna. Kul att få så många sökande, tycker Mats Djupsjöbacka. Nya metoder för rehabilitering Modern forskning har gett ökad kunskap om sambanden mellan smärta och funktionsstörningar, vilket har förbättrat förståelsen av hur besvär utvecklas och sprids. I kombination med teorier inom motorisk inlärning kan det öppna nya möjligheter att rehabilitera och förebygga besvär från nacke och rygg. Motorisk inlärning handlar mycket om hur hjärnan fungerar när den ska lära om från ett rörelsemönster till ett annat, förklarar Mats Djupsjöbacka. CBF satsade på kursen efter att ha undersökt intresset i en enkät till tidigare studenter. Gensvaret var mycket positivt. Det finns behov av en kurs som fokuserar på hjärnans förmåga att kontrollera rörelser. För oss som forskar om motorisk inlärning i relation till belastningsskador är det också av intresse att träffa studenter som jobbar inom området. Det Svend Erik Mathiassen ingick i projektgruppen. Med hjälp av resultaten har Per Lindberg i samarbete med docent Göran Hägg utvecklat kursen i belastningsergonomisk riskbedömning, som under hösten har genomförts för första gången. Kursen har tagit fasta på metoder som är vetenskapligt förankrade och lätta att använda. De flesta tar bara 10 till 20 minuter att använda när man lärt sig dem, berättar Per Lindberg. Han tror att de flesta arbetsgivare vill erbjuda en god arbetsmiljö. Men alla har inte rätt kunskaper. Vi har försökt göra vår kurs så målinriktad, praktisk och användbar som möjligt. Riskbedömningar inom arbetsmiljöarbetet kräver tillförlitliga undersökningsmetoder, säger Per Lindberg. kommer säkert att berika vår forskning, säger Mats Djupsjöbacka. Kursen inleds i Umeå i mitten av februari. Nästa moment genomförs i Gävle under ett par dagar i mitten av april. Mellan kursträffarna kommer studenterna att utföra mycket eget arbete med handledning på distans, berättar Mats Djupsjöbacka. Återkommande kurs Kursen vänder sig till alla som arbetar med att rehabilitera eller förebygga besvär i nacke och rygg. Eftersom utbildningen bedrivs på avancerad nivå krävs en grundutbildning, till exempel sjukgymnastexamen, för att bli antagen. Kursen är på 7,5 högskolepoäng, vilket motsvarar fem veckors heltidsstudier. Den kan också ges som uppdragsutbildning om till exempel ett landsting vill utbilda en hel grupp på hemmaplan. I så fall kan vi till en viss del anpassa innehållet efter beställarens önskemål, säger Mats Djupsjöbacka. Om söktrycket består kommer CBF att ge kursen en gång per termin. Kunskaper om motorisk inlärning är av stort värde för många yrkeskategorier som möter personer med muskuloskeletala besvär. 18 CBF 2009 CBF

11 gästforskare I Vancouver är vintrarna regniga, medeltemperaturen brukar inte gå under fryspunkten. Catherine Trask och hennes make är aktiva idrottare som ser fram emot att få åka skidor. Gästforskaren Catherine Trask från Vancouver, Kanada, har upptäckt finessen med svenska fikaraster. Det är ett informellt sätt att få nya idéer, tycker hon. Fikarasten skapar kreativitet Catherine Trask är lång, smal, osminkad och många har charmats av hennes rättframma sätt. Ni kanske vill se hur jag ser ut, sa hon och reste sig upp när hon skulle presenteras för nya kolleger vid Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, i Gävle. Hon uppskattar det rena vattnet, den friska luften i Sverige. Det är lätt för en kanadensare att trivas här. Granskade mätmetoder Catherine Trask växte upp i en förort till Vancouver. Föräldrarna hade skog, mamma jobbade med hälsovård. Efter en grundexamen i kinesiologi, som studerar människans anatomi, fysiologi och kroppsrörelser, fortsatte hon med epidemiologi, vilket är läran om utbredningen av olika sjukdomstillstånd. Avhandlingen vid University of British Columbia 2008 var en granskning av olika metoder för att mäta risken för ryggskador inom tung industri. Hon använde en inklinometer för att registrera vinkeln på ryggböjningar, EMG för att mäta ryggmuskelns aktivitet och vibrationsmätare för att dokumentera hur kroppen påverkas av arbetsfordonens skakningar. Observationer av arbetsställningar gjordes också. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Catherine Trask följde 126 försökspersoner under sammanlagt 200 mätdagar i både snö och regn. Även utrustningen påverkades ibland av vädret. Det gav mig också en uppfattning om säkerheten på arbetsplatserna. Många gånger var jag tvungen att ta ett steg tillbaka för att tänka på min egen säkerhet, berättar hon. Resultatet bekräftar tidigare forskning om ryggskador, men det var just undersökningsmetoderna som var intressanta. De mest användbara metoderna är de dyraste. Observationer och intervjuer är relativt billiga men inte så exakta. Inklinometrar, EMG och vibratorer mäter rätt men de är dyra. Det innebär att vi inte kan göra så många mätningar för en viss budget, förklarar Cathrine Trask. Men epidemiologi kräver stora underlag. Därför behövs metoder som är både billiga och tillförlitliga då forskarna vill undersöka hundratals eller tusentals personer. Stimulerad av samarbete Alla uppgifter kom inte till användning i avhandlingen. Cathrine Trask har tagit med sig obearbetade data som hon analyserar under sitt år som gästforskare på CBF. Jag kommer att fokusera på ryggskador och ser fram emot att få lära mig mer om den musku- >>> 20 CBF 2009 CBF

12 Gästforskare gästforskare Tydliga chefer skapar trivsel loskeletala forskningen här. Jag är också intresserad av de histologiska studier som bedrivs vid CBF i Umeå. Jag skulle vilja täcka hela vägen från fynden på laboratoriet till de förändringar som behöver göras ute i fält för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö, säger hon. I samarbete med sina nya kolleger vid CBF arbetar Catherine Trask nu på en artikel där priset på undersökningar vägs upp mot den information man får. Mina tidigare analyser har varit naiva i ekonomiska termer. Här får jag en mer detaljerad och sofistikerad syn på kostnad och effektivitet. Det är fint med kolleger med olika bakgrund. Alla är också så trevliga. Det är en väldigt samarbetsinriktad miljö. En av hennes bästa upptäckter i Sverige är fikarasterna. De bidrar till kreativiteten. Vi tjänar på att samarbeta. Det tar längre tid men ger högre kvalitet, säger hon. Hon är imponerad av den problemorienterade inriktningen vid CBF, som granskar allt från mätmetoder till rehabilitering. Kontakterna med samhället tilltalar henne också. Forskarna lyssnar både på fackliga organisationer och arbetsgivare när de undersöker ett arbetsmiljöproblem. CBF ser till att alla parter får vara med. De hjälper oss att ställa frågor som är relevanta. Jämställdheten i Sverige är något annat som imponerar på Catherine Trask. Att män deltar i hushållsarbetet och tar föräldraledigt, och att barn på mellanstadiet kan diskutera hur leksaker bidrar till att skapa könsroller. Paddlar för Kanada Catherine Trask har alltid gillat idrott och tävlade i kajak när hon var yngre. Jag började på lokal nivå som tonåring och tävlade på riksplanet ett tiotal år. Men jag blev inte tillräckligt bra för att få en plats i landslaget. Numera håller hon på med drakbåtstävling, som kräver ett tjugotal paddlare i en lång och smäcker kanot. Sporten, som har utövats i Kina i ett par tusen år, är mycket populär i Vancouver, där det finns många kinesiska invandrare. Innan Catherine Trask och hennes man kom till Sverige hösten 2009 hade de varit i Tjeckien för att tävla. Vi vann 500 m i ett blandat lag med både män och kvinnor. Det var kul att börja ett år utomlands med att vinna en landskamp för Kanada. I Gävle har paret hyrt en lägenhet, där maken sitter hemma och sköter sina uppdrag som dataingenjör på långdistans. De trivs med att bo i en liten stad, där det är lugnt och tyst jämfört med miljonstaden Vancouver. En av fördelarna är att vi kan turista. Förra veckan var vi i Stockholm, och vi ser fram emot att kunna resa mer när det blir sommar. Och vilken tur att svenskarna pratar så bra engelska. Samtidigt gör det att vi inte lär oss svenska! För två aktiva idrottare känns det naturligtvis trist att missa de olympiska vinterspelen i sin hemstad i februari I stället hoppas de få njuta av en riktig vinter. Klimatet i Vancouver är milt med varma somrar och regniga vintrar. Medeltemperaturen går aldrig under fryspunkten. Här har vi större chanser att få åka skidor, säger Catherine Trask. namn: Catherine Trask yrke: Gästforskare på Centrum för belastnings skadeforskning i Gävle Familj: Gift med Graham Smith okänd talang: Amatörkonstnär som målar mest i akryl. Har ställt ut på Simon Fraser University Art Gallery. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Per-Arne Wikström har cyklat till jobbet trots att det är snö i luften. Nu står han och tar emot i den strama passagen mellan högskolans bibliotek och studentservice. Lätt att känna igen, inte bara för den röda halsduken utan också för den mörka kalufsen. Det sägs att Per-Arne Wikström är en person som dyker upp lite här och där. Jag har alltid varit nyfiken på att samverka, säger han en stund senare över en kopp te i fikarummet på institutionen för ekonomi. När Centrum för belastningsskadeforskning flyttade in i huset intill var Per-Arne Wikström snabb att undersöka möjligheterna till samarbete. Det Man måste älska livet för att bli en bra ledare Per-Arne Wikström, doktor i ekonomi vid Högskolan i Gävle, har upptäckt att företag med god arbetsmiljö fungerar som en familj. Och högsta chefen har en nyckelroll. Man måste älska livet för att bli en bra ledare, tror han. har lett till flera projekt tillsammans med forskningsledare Katarina Wijk. Hennes inriktning på arbetsmiljön kompletterar Per-Arne Wikströms intresse för organistionsförändring. Jag tycker det är spännande att se hur människor i organisationer påverkas av yttre tryck, säger han. God arbetsmiljö en konkurrensfördel En av studierna undersöker hur företag arbetar med sin personal för att skapa en god arbetsmiljö. Vi ville hitta goda exempel i regionen och ringde runt till personer med många företagskontakter. >>> 22 CBF 2009 CBF

13 gästforskare gästforskare Per Arne Wikström har kunnat pröva sina teorier om organisationer och ledarskap i praktiken, i rollen som tränare i ett pojklag. Jag hade en tydlig ambition. Jag skulle stötta och peppa samtidigt som jag var mycket tydlig med att de måste kämpa. Ett tiotal små och medelstora företag återkom bland tipsen. Katarina Wijk och Per-Arne Wikström besökte allihop. De upptäckte att företag med en god arbetsmiljö fungerar som en familj, där medarbetarna visar varandra respekt. De verkar också ha kul. Forskarna besökte bland annat ett företag som vid en första anblick verkade nedgånget. Redan i dörren hördes visserligen glada skratt. Men lokalerna var smutsiga, väggklockan gick fel, stolarna i fikarummet hade olika färger och en av toaletterna var utan dörr. Per-Arne Wikström undrade först om han hade hamnat fel. Men så fort jag träffade vd märkte jag att han brann för företaget och att personalen trivdes. På tio år var det bara en enda person som hade slutat, och han hade fortfarande nyckeln kvar för att kunna komma tillbaka när han ville. Chefen älskade sina maskiner, kanske det var därför han älskade sin personal? Han var ödmjuk. En härlig person. I tidigare undersökningar har Per-Arne Wikström märkt att högsta chefen betyder mycket för förändringsarbeten. Det bekräftades också här. Chefen har ett oerhört starkt symbolvärde, konstaterar han. Framgångsrika företag i Gästrikland är namnet på en annan studie som sedan 2002 har byggt upp en databas med uppgifter om arbetsmiljö, lönsamhet, marknadsföring och kundrelationer. Nätverk för studenter och näringsliv Mycket av tidigare forskning kommer från USA och omfattar främst stora företag. Det finns ett behov av att lära sig mer om hur de mindre företagen fungerar. Jag tror att vår studie kommer att visa intressanta resultat. Hur farao jobbar de här? Hur nischar de sig? Vad är det som gör dem speciella? Per-Arne Wikström disputerade vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, gjorde sin postdok i Brisbane, Australien, och har också varit med i ett lärarutbyte med ett universitet i Ismailia, Egypten. På hemmaplan försöker han skapa nätverk mellan studenter och näringsliv. I Näringslivsintegrerad utbildning, NU, får alla ekonomistudenter ett fadderföretag, som de undersöker varje gång de behöver ett levande exempel under sista året av sin utbildning. Studenterna slipper jaga nya företag till varje ny uppgift och får större insyn. Det ger ett helt annat djup i förståelsen. Dessutom har de möjlighet att bygga upp en relation, som kan leda till jobb när studierna är avklarade. Valet av uppsatsämne blir också lättare och mer verklighetsanknutet för en student med en nära kontakt med näringslivet. Tränare med höga mål Som tränare i ett pojklag i Strömsbro IF har Per- Arne Wikström också kunnat pröva sina teorier om organisationer och ledarskap. Han började för elva år sedan med ett gäng femåringar som tyckte det var nästan lika kul att plocka blommor vid sidan av fotbollsplanen som att springa bakom bollen. En titt i den vetenskapliga litteraturen visade vad som kännetecknar elitspelare. De hade fått spela ofta och hade föräldrar som skjutsade till och från träningar och matcher. Några av dem mognade sent och hade inte så många kompisar. De kunde stå i sin ensamhet och leka med bollen. Per-Arne Wikström bestämde sig för att alla i hans lag skulle få vara med på matcherna. Jag hade en tydlig ambition. Jag skulle stötta och peppa samtidigt som jag var mycket tydlig med att de måste kämpa. Och det skulle vara kul att träna, berättar Per-Arne Wikström. Han säger att han älskar att se andra växa. Mitt mål var att alla skulle bli fotbollsspelare. Och alla blev det, utom en. Nu är de unga män som ger järnet och spelar stenhårt. Per-Arne Wikström fiskar upp mobilen ur fickan och läser ett nytt sms. Det gäller en konsert med favoritbandet Simple Minds om ett par veckor. Sedan skyndar han iväg för att ägna eftermiddagen åt samverkansfrågor. namn: Per-Arne Wikström yrke: Universitetslektor i företagsekonomi Familj: Gift med Anna som är idrottslärare, tre söner 24 CBF 2009 CBF

14 Om CBF Centrum för belastningsskadeforskning CBF:s forskning och utbildning syftar till att minska den belastningsrelaterade ohälsan i arbetslivet, förklara dess orsaker och begränsa dess konsekvenser. CBF som är en forskningsenhet inom Högskolan i Gävle, har en central roll i forskningen och samordningen inom Högskolans forskningsprofil Hälsofrämjande arbetsliv. Text Lena Åminne Foto Jan Lindmark Sedan första januari 2010 har Högskolan en ny organisation. CBF ingår nu i Akademin för hälsa och arbetsliv, och ryms tillsammans med Folkhälsovetenskap i avdelningen för Arbets- och folkhälsovetenskap. I september 2009 inträffade årets viktigaste händelse. Då tilldelades Högskolan/CBF ett FAScentrum med namnet Kroppen i arbete från problem till potential. Läs mer på sid 4 5. Ledningen 2009 Föreståndare: Mats Djupsjöbacka, forskare Vice föreståndare: Fredrik Hellström, forskare Forskningschef, ämnesföreträdare: Svend Erik Mathiassen, professor Personalsamordnare: Gabrielle Grahl Vid CBF arbetade i december 2009 tio forskare, nio doktorander (varav en under inskrivning), samt nio med andra befattningar. Utöver fast anställda bidrog ett stort antal gästforskare och gästdoktorander till verksamheten under året genom kortare eller längre knytningar till CBF. Forska Forskarna vid CBF har kompetens inom fysiologi, medicin, rehabilitering, epidemiologi, ergonomi, statistik, psykologi och pedagogik. Forskningen var under 2009 indelad i tre insatsområden: Mekanismer Varför leder belastning till trötthet och smärta i muskler? I laboratoriet studerar vi t.ex. kroppens reaktioner på datormusarbete och psykisk stress. Vi har även forskning med biokemisk vinkling om hur muskelvävnaden ser ut hos friska och de med belastningsbesvär. Ansvarig: Eugene Lyskov Interventioner Vi studerar arbetslivet och vad individer, företag och samhället kan göra för att öka arbetshälsa, produktion och välbefinnande. Vi försöker förstå hur företag ser på sitt arbetsmiljöarbete i relation till lönsamhet. En viktig verksamhet är att utveckla metoder som forskare och företag kan använda för att registrera arbetsbelastningar på ett kostnadseffektivt sätt. Ansvarig: Katarina Wijk Rehabilitering Vi utvecklar nya program för behandling av belastningsskador och bättre metoder för att avgöra hur allvarlig skadan är. Forskningen bygger på kunskapen om mekanismerna bakom skadan, kombinerat med praktiska erfarenheter från vården. En aktuell studie handlar om koordinationsträning för nacken som behandlingsmetod. Ansvarig: Mats Djupsjöbacka Utbilda Den största kursen CBF ger är AER, Arbetsfysiologi, ergonomi och rehabilitering, som omfattar 30 hp på avancerad nivå. Den vänder sig till de som vill öka sin kompetens om fysiska och mentala arbetsmiljöfaktorer, samt om förebyggande och rehabilitering av belastningsskador. Kursen Belastningsergonomi, 7,5 hp, handlar bl.a. om ergonomiskt förbättringsarbete och sambanden mellan exponeringar i arbetslivet och uppkomst av muskuloskeletala besvär. Belastningsergonomisk riskbedömning, 7,5 hp, är en ny kurs som gavs första gången hösten Kursen omfattar teori kring riskbedömning och ett flertal metoder, samt fördjupning och praktisk träning på några av dessa. Deltagarna gör också ett eget arbete i kursen. Motorisk inlärning med tillämpningar inom rehabilitering och prevention av muskuloskeletala besvär, 7.5 hp är också en ny kurs. Den har förberetts under 2009 och ges för första gången våren Kursen tar bl.a. upp senaste forskningen kring sensomotoriska funktionsstörningar vid nack- och ryggbesvär, patofysiologiska mekanismer bakom störningarna, nya metoder för mätning och träning av sensomotoriska funktioner samt metoder för effektiv motorisk inlärning. CBF deltar också i kurser vid andra institutioner på Högskolan. Samarbeta En stor del av CBF:s forskning sker i samarbete med andra forskningsmiljöer i Sverige, bl.a. Arbets- och miljömedicin i Uppsala och Institutionen för sjukgymnastik vid Umeå universitet, och med internationella forskargrupper i t.ex. Danmark, Nederländerna, Ryssland, Israel, USA, Canada och Australien. CBF samarbetar också med forskare vid andra institutioner på Högskolan. Mycket av CBF:s forskning sker i ett nödvändigt och fruktbart samarbete med avnämarna, t.ex. lokala företag och Försäkringskassan. CBF har, tillsammans med forskare från fd. ALI, Arbetslivsinstitutet, tagit initiativ till ett nätverk för forskare i belastningsbesvär. Ett av målen är att CBF ska bli navet i ett nationellt samarbete om forskarutbildning. Informera En viktig uppgift för CBF är att sprida forskningsresultat så att de kommer till nytta i företag och organisationer. Det sker t.ex. vid utbildningar, seminarier, konferenser och utvecklingssamarbeten bl.a har två nya kurser för våra prioriterade målgrupper utarbetats. Inom projektet Ergopriset (läs reportaget på sidan 8 9) arbetar vi för att förena kunnande och erfarenheter hos forskare och företagare, och projektet ger ut ett nyhetsblad två gånger per år. Tidigt 2009 gjordes en årsrapport liknande den du läser nu, med populärvetenskapliga artiklar om vår forskning och utbildning under Vi arbetar också med att hålla vår webbplats uppdaterad och intressant, öppna den för diskussioner via ett diskussionsforum, och sprida information t.ex. via nyhetsmedia, broschyrer och annonser. 26 CBF 2009 CBF

15 Året som gått axplock ur CBFs verksamhet 2009 Disputationer Fredrik Öhberg, doktorand vid Institutionen för Radiofysik, Umeå universitet, disputerade 27 februari med Mats Djupsjöbacka som biträdande handledare på avhandlingen Biomechanical methods and error analysis related to chronic musculoskeletal pain. Marina Ciccarelli, doktorand vid Curtin University of Technology i Perth, Australien, disputerade 10 mars med Svend Erik Mathiassen som biträdande handledare på avhandlingen Variation in postures and muscle activity during use of information and communication technology among adult office workers and school children. Ulrik Röijezon, CBF och Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, försvarade den 12 juni sin avhandling: Sensorimotor functions in chronic neck pain objective assessments and a novel method for neck co-ordination exercise. Huvudhandledare: Mats Djupsjöbacka, biträdande handledare: Martin Björklund. Licenciatexamen Jenny Hadrevi, CBF och Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, försvarade den 4 december sin licentiatavhandling: Human Skeletal Muscle: a basic pro teomic approach. Huvud handledare: Fatima Pedrosa Domellöf, Umeå universitet. Biträdande handledare: Fredrik Hellström, CBF. beviljade forskningsanslag FAS Nationellt FAS-centrum: Kroppen i arbete från problem till potential. Koordinator: Svend Erik Mathiassen FAS Rehabilitering för personer med nackbesvär: Effekter av individanpassad behandling baserad på prognostiska indikatorer och funktionstest. Projektledare: Martin Björklund AFA Rehabilitering för personer med nackbesvär: Effekter av individanpassad behandling baserad på prognostiska indikatorer och funktionstest. Projektledare: Martin Björklund TYA Skadefria flygplanlastare. Projektet utgår från Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, och CBF står för vetenskaplig ledning och genomförande. Projektledare: Svend Erik Mathiassen och Eva Bergsten Aktuella publikationer från CBF Granskade vetenskapliga tidskrifter Flodgren, G, Crenshaw AG, Gref M, Fahlström M. Changes in interstitial noradrenalin, trapezius muscle activity and oxygen saturation during lowload work and recovery. European Journal of Applied Physiolgy. 107 (2009): Jackson JA, Mathiassen SE, Dempsey PG. Methodological variance associated with normalization of occupational upper trapezius EMG using submaximal reference contractions. Journal of Electromyography and Kinesiology 19 (2009): Lindberg P, Josephson M, Alfredsson L, Vingård E. Comparisons between five self-administered instruments predicting sick leaves in a 4-year follow-up. International Archives of Occupational and Environmental Health 82 (2009): Mathiassen SE, Paquet V. The ability of limited exposure sampling to detect effects of interventions that reduce the occurrence of pronounced trunk inclination. Applied Ergonomics 41 (2010): Richter JM, Mathiassen SE, Slijper HP, Over EAB, Frens MA. Differences in muscle load between computer and non-computer work among office workers. Ergonomics 52 (2009): Röijezon U, Björklund M, Bergenheim M, Djupsjöbacka M. A novel method for neck coordination exercise a pilot study on persons with chronic non-specific neck pain. Journal of Neuroengineering and Rehabilitation 5 (2008): 36. Straker L, Mathiassen SE. Increased physical work loads in modern work a necessity for better health and performance? Ergonomics 52 (2009): Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson G-Å, Mathiassen SE, Neumann WP, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard RH, Winkel J. Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 36 (2010): Wiitavaara B, Björklund M, Brulin C, Djupsjö backa M. How well do questionnaires on symptoms in neck-shoulder disorders capture the experiences of those who suffer from the disorders? A content analysis of questionnaires and interviews. BMC Musculoskeletal Disorders 10 (2009): 30. Zetterlund C, Lundqvist L-O, Richter HO. The relationship between low vision and musculoskeletal complaints. A case control study between age-related macular degeneration patients and age-matched controls with normal vision. Journal of Optometry 2 (2009): Bokkapitel Mathiassen SE. Arbetsmiljö, arbetshälsa, framgång, lönsamhet... I: Mathiassen SE, Vingård E (eds.): God arbetsmiljö en framgångsfaktor? Statens offentliga utredningar (SoU) 2009:47. Stockholm, Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet. Pp Mathiassen SE, Södergren B. Organisatorisk mångfald inspirerande innovation eller Babels torn? I: Mathiassen SE, Vingård E (eds.) Inkluderande arbetsliv. Statens offentliga utredningar (SoU) 2009:93. Stockholm, Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet. Pp Konferenspresentationer Björklund M, Röijezon U, Djupsjöbacka M gav ett symposium: Bedömning och träning av sensomotoriska funktioner vid nackrehabilitering varför och hur? vid konferensen Ett bra liv (Sjukgymnastdagarna), Stockholm. Ciccarelli M, Straker L, Mathiassen SE, Pollock C. How does children s postural variation when using ICT differ from that of adults. Conference of the International Ergonomics Association, Beijing. Crenshaw AG, Komandur S, Johnson PW. Contractile properties and hemodynamics for a sustained submaximal contraction studied with electrical stimulation and NIRS. The 56th Annual Meeting of the American College of Sports Medicine, Seattle. Evstigneeva MD, Alexandrov AA, Mathiassen SE, Lyskov E. Muscular work and preattentive cognitive processing: motor fatigue reduces MMN amplitude in healthy adults. Neuroscience Meeting, Chicago. Evstigneeva MD, Alexandrov AA, Mathiassen SE, Lyskov E. Muscle fatigue and cognitive task performance, mechanisms of interaction. Society for Psychophysiological Research 49th Annual Meeting, Berlin. Hallman D, Lindberg LG, Lyskov, E. Systemic and local responses to stress in subjects with chronic muscle pain and healthy controls. Fifth international conference on work environ ment and cardiovascular diseases, Krakow. Liv P, Mathiassen SE, Wahlström J, Hedlund P. Between- and within-observer variability in two methods for posture observations. Conference of the International Ergonomics Association, Beijing. Lyskov E, Hallman D. Physical activity and heart rate variability in subjects with work related musculoskeletal disorders. Results of 24 hours monitoring by IDEEA system. 1st biennal conference of the society for ambulatory assessment, Greifswald. Lyskov E, Hallman, D. Monitoring of physical activity and cardiovascular characteristics in subjects with chronic muscle pain. International Congress Neuroscience for Medicine and Psychology, Sudak, Ukraine. Mathiassen SE, Svendsen SW. Systematic and random errors in posture percentiles assessed from limited exposure samples. Conference of the International Ergonomics Association, Beijing. Richter H, Bänziger T, Saber A, Forsman M. Low-level experimental accommodative/vergence load and trapezius muscle activity. Conference of the International Ergonomics Association, Beijing. Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson GÅ, Mathiassen SE, Neuman P, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard R, Winkel J. Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work. Conference of the International Ergonomics Association, Beijing. Toomingas A, Mathiassen SE, Forsman M. Variation in gross body posture during call centre work. Conference of the International Ergonomics Association, Beijing. Wahlström J, Liv P, Hedlund P, Forsman M, Ahlgren C, Mathiassen SE. Direct measurements of upper arm elevation among female hairdressers with special reference to exposure variability. Conference of the International Ergonomics Association, Beijing. Wijk K, Nordlöf H presenterade en poster på konferensen Arbete i människors liv, Göteborg. 28 CBF 2009 CBF

16 Wijk K, Nordlöf H. Prioriteringar av arbetsmiljöarbete enligt skyddsombud och företagsledare. Konferens för Nätverket av arbetslivsforskare, Göteborg. Wijk K. Work values among male and female students. Conference of the International Ergonomics Association, Beijing. Wikström PA, Wijk K. Perceptions about work environment and profitability among successful enterprises. Konferensen Understanding small enterprises, Helsingør. Nio av CBF:s forskare och doktorander presenterade sin forskning på det Nordiska samarbetssymposiet Development, prevention, and rehabilitation of musculoskeletal disorders som anordnades på Syddansk Universitet, Odense i oktober. Akademiska uppdrag Margareta Barnekow Bergkvist, Hans Richter och Svend Erik Mathiassen var under året ledamöter i betygsnämnd vid disputationer, och hade granskningsgrupp i samband med doktoranders mittseminarium eller vid forskares befordran till docent. Svend Erik Mathiassen antogs 1 juni som biträdande handledare för doktoranden Malin Håkansson vid Skolan för teknik och hälsa, KTH. Huvudhandledare är Ewa Wigaeus Tornqvist, adjungerad professor vid CBF, och avhandlingen ägnas åt Arbetsinnehållsliga och belastningsergonomiska konsekvenser av Lean Production. Martin Björklund utsågs som ledamot i Editorial Board för den vetenskapliga tidskriften The Open Spine Journal. Svend Erik Mathiassen utsågs som ledamot av Editorial Board för den vetenskapliga tidskriften Applied Ergonomics. Martin Björklund, Albert Crenshaw, Mats Djupsjöbacka, Per Lindberg, Svend Erik Mathiassen, Hans Richter, Per Sjölander och Katarina Wijk utförde under året granskningsuppdrag för dessa internationella vetenskapliga tidskrifter: Applied Ergonomics, BMC Musculoskeletal Disorders, Ergonomics, European Journal of Applied Physiology, European Journal of Pain, Human Factors and Ergonomics in Manufacturing, Industrial Health, Inter national Archives of Occupational and Environmental Health, International Journal of Circumpolar Health, International Journal of Human Factors Modelling and Simulation, Journal of NeuroEngineering and Rehabilitation, Journal of Orthopaedic Research, Journal of Rehabilitation Medicine, Manual Therapy, Occupational and Environmental Medicine, Ophthalmic and Physiological Optics, Scandinavian Journal of Work, Environment & Health. Hans Richter utförde vetenskaplig granskning av abstracts inskickade till The 17th World Congress of the International Ergonomics Association, Bejing, China. Svend Erik Mathiassen utförde i mars vetenskaplig granskning av abstracts in skickade till The Sixth International Conference on Innovations in Exposure Assessment, Boston, USA. Hans Richter nominerades till Co-Chair för en Visual Ergonomics Technical Committee organiserad under International Ergonomics Association, samt till Co-Chair för det Nordiska visuella ergonominätverket. Mats Djupsjöbacka fick i uppdrag att vara Chair för ergonomisessionen vid The International Society of Electrophysiology and Kinesiology XVIII Congress 2010 i Aalborg, Danmark. Svend Erik Mathiassen utnämndes av Rege - ringen att vara ledamot i Etikprövnings nämnden i Uppsala. Katarina Wijk utnämndes under året till vice styrelseordförande för det nationella nätverket Forum för arbetslivsforskare i Sverige. Samverkan CBF har under året samverkat med följande organisationer och företag utanför vetenskapssamhället: Kommunhälsan Gävle Gävle-Dala företagshälsovård Landstinget Gävleborg Rehabmedicin i Sandviken Ovako Hofors AB Västerbottens läns landsting Försäkringskassan i Västerbotten Norrlandskliniken Samordningsförbundet Västerbotten Universitetssjukhuset i Örebro Sametinget Demografiska databasen Nationella registret för smärtrehabilitering Domstolsverket Arbetsmiljöverket Statistiska centralbyrån, SCB Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd Svenska Reumatikerförbundet Företagshälsovården Manpower AB Katarina Wijk tilldelades av landshövdingen och HiGs rektor, Samverkansverkansutmärkelse för förtjänstfulla samverkande insatser mellan högskola och omgivande samhälle. forskningsamarbeten CBF har under året haft aktivt forskningssamarbete med nedanstående institutioner utan för Högskolan i Gävle: Stockholms universitet KI, Karolinska institutet KTH, Kungliga tekniska högskolan Innventia AB, Stockholm Uppsala universitet FoU Landstinget Gävleborg Västerbottens läns landsting Umeå universitet Linköpings universitet Högskolan i Dalarna Swerea IVF, Mölndal Danish Ramazzini Center, Århus, Danmark Institut for Idræt og Biomekanik, Syddansk Universitet, Odense, Danmark Institut for Idræt, Københavns Universitet Center for Sensorimotor Interaction, Aalborg Universitet, Danmark Statens arbeidsmiljøinstitutt, Oslo, Norge Arbetshälsoinstitutet, Helsinki, Finland Erasmus Universiteit Medical Center, Nederländerna TNO, Nederländerna Vrije Universiteit, Amsterdam, Nederländerna Nofer Institute of Occupational Health, Lodz, Polen Institut für Arbeitsphysiologie, Leibniz, Tyskland Research Centre for Working Environment and Human Factors, Tyskland Tel Aviv University, Israel University at Buffalo, USA University of Lowell, USA University of Washington, Seattle, USA University of Waterloo, Canada University of British Columbia, Vancouver Curtin University of Technology, Perth, Australien Utbildning Den fristående kursen Belastningsergonomi, 7,5 hp, ges en gång om året. 11 studenter full följde kursen Under våren avslutades den kurs i Arbets fysiologi, ergonomi och rehabilitering, 30 hp, som startade hösten studenter slutförde kursen och 7 studenter avslutade med 22.5 hp. En ny kurs, Belastningsergonomisk riskbedömning, 7.5 hp gavs första gången som uppdragsutbildning under hösten studenter deltog. Planering och marknadsföring av kursen Motorisk inlärning med tillämpningar inom rehabilitering och prevention av muskulo skeletala besvär, 7.5 hp, som ges för första gången våren En ny kurs i Arbetsfysiologi, ergonomi och rehabilitering 30 hp, startade hösten studenter började denna kurs. 30 CBF 2009 CBF

17 Posttidning B Avsändare: Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Box Umeå Högskolan i Gävle Kungsbäcksvägen Gävle