Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp"

Transkript

1 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp 5056

2

3 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

4 Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst Stockholm Tfn: Fax: E-post: Internet-hemsida: isbn issn Naturvårdsverket Tryck: Naturvårdsverkets reprocentral 2000/02 Upplaga: 400 ex

5 Förord Syftet med detta projekt har varit att visa hur bildanalys kan användas för att minska utsläpp från och höja verkningsgraden på biobränsleeldade förbränningsanläggningar. Rapporten har utarbetats av Patrik Marklund och Peter Liebscher, Fjärrvärmebyrån AB. Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt. 3

6

7 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND FÖRBRÄNNING I ROSTERPANNOR ROSTEPANNORNAS FÖRLUSTER EMISSIONER FRÅN ROSTERPANNOR BILDANALYS ALLMÄNT OM BILDANALYS TEKNIKEN BAKOM BILDANALYS BILDANALYS FÖR FÖRBRÄNNINGSREGLERING Intentsitetsmätning Avståndsmätning Mätning av föremål och slitage PRIMÄRÅTGÄRDER OCH RESULTAT ÅTGÄRDER OCH RESULTAT VID STORAENSO TIMBER ALA SÅGVERK ÅTGÄRDER OCH RESULTAT VID ASSIDOMÄN SKINSKATTEBERGS TRÄ ÅTGÄRDER OCH RESULTAT VID HEDIN KARBENNING AB ERFARENHETER OCH UNDERHÅLL RESULTAT KÄLLFÖRTECKNING

8

9 1 Sammanfattning Bildanalys som ett verktyg för att minska emissioner från och höja verkningsgraden på biobränsleeldade förbränningsanläggningar har installerats vid tre sågverk i Sverige. För närvarande pågår dessutom installationer av bildanalys vid två energiverk, dessutom pågår diskussioner om installation vid ett par forskningsanläggningar. För de tre sågverken byttes även stora delar av styrsystemen ut samt att luftregister mm byggdes om under installationen av bildanalys. Som referens har vi därför använt en anläggning där enbart styrsystemet och luftsystem byggdes om. Jämför man installationerna före och efter åtgärd kan man konstatera att anläggningarna har uppnått ökad och stabilare verkningsgrad samt minskade emissioner av framförallt NO X. Jämför man med anläggningen där enbart styrsystemet byggdes om kan man dock inte konstatera någon ytterligare förbättring av verkningsgrad och emissioner tillföljd av bildanalysen. Trots det sistnämnda kan vi med ledning av tyska studier samt diskussioner med de energiverk som för närvarande installerar bildanalys se en klar nytta med bildanalys som ett verktyg för ökade kunskaper och på sikt förbättrad förbränning. Det finns en hel del utvecklingsarbete kvar innan det finns enkla och prisvärda system som passar på mindre biobränsleeldade anläggningar. Det krävs därför ytterligare insatser från forskningsinstitut, energiverk och leverantörer för att utveckla kommersiella system. För närvarande kan vi se fördelar med bildanalys när det gäller att bevaka påslag av slagg i överhettare samt övervakning av eldstad och till viss del styrning av luftfördelning över roster. 7

10 2 Inledning Förbränning av våta biobränslen i mindre och medelstora pannor medför ofta problem. Dessa problem orsakar onödigt stora utsläpp av miljöbelastande ämnen. Problemen har sin grund i bristande skötsel, reglering och konstruktion av pannorna. Incitament för att komma tillrätta med problemen har inte funnits. Det är först under senare år då NO X -systemet även inbegriper pannor med en energiproduktion mellan 25 till 40 GWh och när konkurrensen om biobränslet ökat, som incitament finns. Industrins biobränsleeldade rosterpannor har ofta en relativt låg pannverkningsgrad. Det är inte ovanligt att man stöter på pannor som har en verkningsgrad på mellan 70-80%. För dessa pannor är primäråtgärder oftast den mest effektiva metoden för att minska emissionerna av miljöbelastande ämnen. Denna rapport kommer att visa på hur problembilden vid tre sågverkspannor såg ut. Hur man med primäråtgärder, i två fall kompletterade med bildanalys, förändrade förbränningen samt vilka resultat man där har uppnått. Rapporten kommer att behandla följande punkter Bildanalysens potential för att minska emissionerna till en lägre nivå än vad traditionella primäråtgärder kan Olika typer av installationer av bildanalys. Resultat från två installationer Problem, tillgänglighet och underhåll 8

11 3 Bakgrund 3.1 Förbränning i rosterpannor Att förbränna biobränsle på rost är en enkel, effektiv och billig metod. Rosterpannor är väl lämpade för att elda bränsle med varierande vatteninnehåll och med varierande storlek. Förbränningen i en mindre rosterpannor lämnar dock en del att önska. Verkningsgraderna är, som nämndes tidigare, ofta låga. Orsakerna är flera och ofta samverkande, de viktigaste orsakerna är: Varierande bränslekvalité, speciellt vid pannorna där en blandning av gran- och tallbark förbränns kan bränslefukten, med kort intervall, variera mellan 50-70%. Styrningen av rosterhastighet och bäddtjocklek tar inte hänsyn till bränslevariationer och faktisk förbränning. Till följd av varierande bäddtjocklek och fuktigt bränsle sker förbränningen ofta med stort luftöverskott. Enkelt konstruerad förbränningsluft-tillförsel. Primär- och sekundärluft har ofta en gemensam fläkt, primärluften ställs in med fasta spjäll, sekundärluftens motordrivna spjäll förändrar därmed trycket efter den gemensamma fläkten. Det får till följd att primärluftmängden varierar, vilket försämrar möjligheten att uppnå goda inställningar för förbränningen. Periodisk övervakning är den vanligaste tillsynsformen på pannorna. Pannorna handhas ofta så, att de genererar så få larm som möjligt, vilket minskar den tid då de behöver övervakas. 9

12 3.2 Rosterpannornas förluster. Generellt sett har verkningsgraden en stor inverkan på emissionerna. Den största orsaken till det är att behovet av bränsle minskar med högre verkningsgrad, därmed minskar också rökgasmängden. De största förlusterna på en rosterpanna är rökgasförlusterna som i sin tur kan delas upp på förlust genom högt luftöverskott och genom rökgastemperaturen. För de flesta rosterpannor finns även förluster genom ofullständig förbränning. Strålningförluster antas ofta till ett procenttal per kvadratmeter pannyta och uppgår totalt till mellan 1-2%. Denna rapport kommer inte närmare behandla förluster från pannan och dess orsaker 3.3 Emissioner från rosterpannor. Biobränsleeldade rosterpannor står för en stor del av skogsindustrins och en ökande del av kommunernas energiförsörjning, därmed står de även för en ökande del av de miljöfarliga emissionerna. Biobränsle är dock ett snällt bränsle, halterna av tungmetaller och aska är normalt låga och den CO 2 som bildas vid förbränning kan betraktas som en del av det naturliga kretsloppet. Utsläppen av svaveldioxid (SO 2 ) är försumbara, dels innehåller biobränsle, med undantag av torv, mycket lite svavel ( % av torrsubstansen), dels binds merparten (60-80%) av svavlet till biobränslets alkaliska aska. De miljöfarliga utsläpp som sker från de biobränsleeldade rosterpannorna kan delas upp i tre olika emissioner: Utsläpp av NO X Utsläpp av stoft Utsläpp av kolväten, CO och spårämnen. NO x bidrar till försurningen av vår miljö. Jämfört med de stora värmeverken och kraftverken släpper de mindre rosterpannorna ut mer NO x per nyttiggjord MJ. Stoft består av en mängd olika ämnen. Sammantaget är stoft i omgivningsluften hälsovådligt och ger vid längre exponering uppkomst till olika lungsjukdomar. 10

13 CO är främst ett tecken på dålig förbränning och korrelerar ofta med utsläpp av olika kolväten. Kolväten och spårämnen är ofta cancerogena. Kolväten bidrar dessutom till växthuseffekten och till bildandet av marknära ozon. 4 Bildanalys 4.1 Allmänt om bildanalys. Bildanalys är en teknik för att automatiskt omvandla bilder till en för datorn förståelig information och förhoppningsvis till kunskap. Det finns en stor mängd fungerande och potentiella tillämpningar, till exempel vid kvalitetskontroll, astronomi, produktionsstyrning och nu vid förbränning. Bildkällan kan vara ett mikroskop, en kamera, en satellit eller ett teleskop. Med datorernas hjälp och med matematiska transformationer kan en bild förbättras så att den blir lättare att tolka. Ur bilden hämtas mätvärden som är relevanta för just den tillämpningen, ex form, antal mm. Mätvärdena kan gå till ett styrsystem för åtgärd eller till statistisk behandling. 4.2 Tekniken bakom bildanalys Tekniken bygger på att en kamera registrerar ett förlopp. Bilden som kameran registrerar överförs till datorn. I datorn definierar man bilden och bestämmer vad datorn (och styrsystemet) skall göra vid tänkbara variationer i bilden. Som exempel kan man tänka sig att man låter kameran och datorn övervaka ljusintensiteten i en förbränning. Blir ljusintensiteten för låg, dvs förbränningen slutar, skickar datorn ut ett larm. Det är en enkel form av bildanalys. För att öka möjligheterna med bildanalys delar man upp kamerans bild i ett rutnät. Varje ruta bildar en egen region. Det som begränsar antalet rutor är kamerans och videokortets upplösning, sk pixlar. Normalt är det möjligt att definiera 6000 regioner i en och samma bild. Varje region kan man sedan definiera så att datorn/styrsystemet vet vad det skall bevaka i varje region. 4.3 Bildanalys för förbränningsreglering. Att använda sig av bildanalys för att förbättra förbränningen i pannor är en relativt ny tillämpning som har en god potential. Som nämndes tidigare kan man definiera 6000 regioner i en och samma bild, med dagens datorteknik kan man dessutom uppdatera bilden ett stort antal gånger per sekund. Potentialen för att analysera en förbränning (och styra den) är stor. 11

14 Vid en förbränningstillämpning kan den överförda bilden analyseras med avseende på parametrar såsom ljusintensitet, vilket kan översättas till värme, eller avstånd till förbränningen. Därefter måste den information som bilden ger överföras till ett styrsystem som vidtar åtgärder Intensitetsmätning Den tillämpning som har störst potential är den där bilden analyseras med avseende på intensiteten av infrarött ljus (IR-intensitet). IR-intensiteten kan översättas med hur hög temperaturen är i förbränningen. Med hjälp av en kamera som är känslig för IRljus kan man få en bild av hur mycket IR-ljus som strålar ut från olika regioner i förbränningen. Eftersom höga och låga förbränningstemperatur gynnar uppkomsten av emissioner skulle en sådan analys kombinerad med förfinad styrning av lufttillförsel, lufttemperatur, bränsletillförsel och bränslefördelning kunna minska emissionerna väsentligt. Svårigheten med en sådan lösning är att placera kameran så att hela förbränningszonen är synlig för kameran och inte skyms av lågor från andra delar av förbränningszonen. Det andra och mer svårlösta problemet är att IR-ljus även strålar ut från annat än förbränningen. Exempelvis så ligger absorbtionsbanden från CO 2, CO och H 2 O nära det från förbränningen, dessa måste filtreras bort innan man får en användbar bild. Den enda installation vi funnit på en dylik förbrännings- anläggning är en installation gjord av MARTIN GMBH vid en sopförbrännings-anläggning vid Coburg, Tyskland. Resultaten visar på de problem som redogjorts för ovan, men också på potentialen. Vid anläggningen lyckades man stabilisera och styra förbränningstemperaturen samt att styra förbränningshastigheten. Resultaten blev lägre emissioner samt bättre lastreglering Avståndsmätning De svenska installationer vi närmare har studerat använder bildanalys för att analysera bilden med avseende på avstånd mellan kameran och ljusintensiteten (d.v.s. bäddens front). Resultatet från analysen används för att styra rosterhastigheten, höjden på bränslebädden samt lufttillförseln. Detta är en enklare reglering som inte har lika stor potential för att minska emissionerna. Det man kan göra med en sådan lösning är att avgöra hur långt bort förbränningen slutar. På en roster har bränslet en viss sträcka på sig för att torka, antändas och brinna upp. Går rostern för fort kommer bränslet inte att hinna brinna ut innan det når slutet på rostern. Går rostern för sakta kommer bränslet att brinna ut tidigt på rostern med påföljd att den senare delen av rostern kommer att ha en dålig täckning, vilket får till följd att primärluften går rakt igenom rostern. För att åtgärda problemet behövs ett styrsystem som ser till att rostern är täckt med bränslebädd. Bränslebäddens tjocklek varierar med pannans last och bränslets 12

15 värmeinnehåll. En förutsättning för ett sådant system är att man vet var flammfronten är. Det är den informationen som bildanalysen ger till styrsystemet 13

16 Nedanstående skiss visar hur kameran placeras i en applikation där avståndet till förbränningen mäts. Eftersom lågorna som är närmast kameran kommer att skymma den bakomliggande förbränningen går det inte att mäta förbränningens temperatur med denna kameraplacering Mätning av föremål och slitage En tänkbara installationen av bildanalys i förbränningsanläggning är att en kamera övervakar att inga stora föremål kommer in i pannan. Denna typ av installation är framförallt intressant i sopförbrännings-anläggningar där det finns risk för störningar till följd av stora föremål. Det finns även exempel på installationer där bildanalysen övervakar slaggpåslag och slitage på överhettare och dylikt. Erfarenheterna från sådana installationer är mycket gott. Det kan även vara möjligt att använda en kamera för att övervaka indysning av urea eller ammoniak i pannan (SNCR). Det är vanligt att man i sådana anläggningar får stråkbildning och kraftig korrosion i pannan, det kan tänkas att man kan använda bildanalys för att tidigt upptäcka sådana problem. 14

17 5 Primäråtgärder och resultat 5.1 Åtgärder och resultat vid StoraEnso Timber Ala sågverk De åtgärder som är gjorda vid Ala sågverk var under de första åren inte kompletterade med bildanalys, installationen av bildanalysen gjordes under sommaren 1998 och har inte varit i drift annat än sporadiskt. Därför får de resultat som primäråtgärderna där gett tjäna som referens till resultaten vid AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB samt Hedin Karbenning AB. Driften av pannan vid Ala sågverk upplevdes innan åtgärder som problematisk. Problemen var flera, pannans reglerbarhet var begränsad, det var svårt att få en jämn förbränning, man fann inga bra inställningar på lufttillförseln och NOxemissionerna upplevdes höga. Trots det kan man, med ledning av mätvärderna från 1994, konstatera att pannans emissioner var måttliga samt att verkningsgraden var rimlig. 15

18 Under sommaren och hösten 1995 genomfördes en ombyggnad och intrimning av styrsystemet enligt samma principer som senare skulle installeras vid AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB. Resultatet av ombyggnaden blev gott, verkningsgraden steg med i genomsnitt 4,2%, emissionerna av NOx sjönk från i genomsnitt 123 mg/mj till 62 mg/mj. Under 1996 kompletterades anläggningen med rökgasåterföring. StoraEnso Ala s virkesproduktion hade dock stigit kraftigt vilket gav en ökad energiproduktion från pannan. Gashastigheten över rostern blev därför så pass hög att rökgasåterföringen sällan eller aldrig var i drift. Något resultat av installationen kan ej spåras i mätvärderna. Emissionerna av NOx från pannan är i och för sig marginellt högre 1996 jämfört med 1995 (64,9 mg/mj mot 61,8 mg/mj) men den lilla skillnaden kan ha en mängd orsaker, där den mest troliga är den högre pannlasten. Under 1997 installerades bildanalys på pannan. Enligt uppgift från StoraEnso Ala har man dock inte fått den installationen att fungera tillfredsställande varför den ytterst sällan varit i drift. Man upplever även att anläggningen fungerat sämre under senare år. Analyserar man mätvärdena kan man dock konstatera att anläggningen haft sänkta emissioner under jämfört med och att anläggningen fungerat bättre än tidigare NO i ppm 86 69, ,5 61,3 NOx i mg/mj ,8 64,9 53,2 53 Verkningsgrad 84,6% 88,9% 88,%4 88,5% 89,0% 16

19 5.2 Åtgärder och resultat vid AssiDomän Skinnskattebergs Trä AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB har en mindre panna av samma fabrikat som StoraEnso Ala. Pannan vid AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB kom att omfattas av NO X -avgift från och med Under hösten 1996 upphandlades ett extraktivt mätsystem samt ett nytt styrsystem. Styrsystemet var av samma typ som vid StoraEnso Ala men kompletterat med bildanalys. Vi har byggt vår analys av åtgärdernas resultat på fem mätperioder: 1. December 1996, Inga åtgärder var då gjorda på pannan 2. Januari 1997, Styrsystemet var då installerat men utan bildanalys 3. Oktober 1997, Styrsystem och kamera var i drift, dock var pannans O 2 -mätare diffus, vilket föranledde byte. 4. Januari 1998, Styrsystem och kamera i drift 5. Mars 1998, Styrsystem och kamera i drift Som framgår av nedanstående diagram uppnådde man inte samma höga och framförallt jämna verkningsgrad som vid StoraEnso Ala. Driften på pannan 1996 upplevdes som problematisk, man hade framförallt ett stort luftöverskott, mycket till följd av bristfällig styrning och varierande bränslekvalité. Under perioden förbättrades driften högsta avsevärt. Man hade dock en hel del problem mycket till följd av en ojämn bränslekvalité något som vare sig styrsystem eller kamera klarade av att fånga upp och kompensera för. 17

20 NO X -emissionerna i mg/mj uppvisar en kraftig förbättring från 1996 till 1997, det är dock värt att notera att NO X -bildningen i ppm inte uppvisar någon noterbar förbättring. Förändringen mellan perioderna framgår av nedanstående tabell där medelvärdena för varje period finns angivna : : : :03 NO i ppm 96 87, ,9 NOx i mg/mj , ,7 95,4 Verkningsgrad 80,3 85,9 83,8 86,7 87,7 18

21 5.3 Åtgärder och resultat vid Hedin Karbenning AB Hedin Karbenning har en panna på 9 MW av KMW Energi AB s fabrikat. Till följd av sågverkets produktionsökning räckte pannans effekt inte till och man beslöt därför att, under hösten 1997, genomföra en ombyggnad. Syftet med ombyggnaden var att höja pannans effekt till 11 MW. Den upphandlade lösningen påminner om de installationer som tidigare redogjorts för, skillnaden är dels syftet med installationen men även att man här använder tre kameror för bildanalysen. Hedins panna har tre parallella roster och man har därför monterat en kamera för varje roster. Vi har utgått från de värden som registrerats av NOx-analysinstrumentet när vi utvärderat installationen samt intervjuat personal som handhar pannan. För att få en någorlunda rättvisande bild av driften har vi valt att jämföra 15 dagar i november åren 96,97,98. Som framgår har man här nått något jämnare verkningsgrad än vid AssiDomän Skinnskattebergs Trä, dock inte lika jämn som vid StoraEnso Ala. Det är något förvånande att verkningsgraden sjunkit något från 1997, då bildanalysen ej var färdiginstallerat, till 1998, då systemet är färdiginstallerat. Någon direkt orsak till det har vi ej funnit, möjligen kan den högre lasten vara orsaken. 19

22 Förändringen i Hedin Karbennings NO X -emissioner framgår av ovanstående diagram. Som framgår har man sänkt sina emissioner under perioden. Noterbart är att man vid denna installation nått en sänkning av NO X i ppm, något man ej gjort vid installationen i Skinnskatteberg. Förändringen framgår även av nedanstående tabell där medelvärdena för varje period finns angivna NO i ppm 91 75,8 61,6 NOx i mg/mj ,4 61,7 Verkningsgrad 86,7 89,4 87,4 Det som ej framgår av ovanstående diagram och tabell är att det idag krävs en inblandning av torrflis i bränslet för att uppnå den panneffekt som utlovats av leverantören. Totalt blandades m3s ( 3500 ton ) torrflis in i bränslet under Det gör att pannan idag arbetar med en bättre och jämnare bränslekvalité jämfört med 1996, vilket kan vara en orsak till varför pannan idag är jämnare i sina värden. 20

23 6 Erfarenheter och underhåll Under arbetet med denna rapport har vi intervjuat pannskötare, energiansvariga och produktionschefer som haft beröring med installationerna av bildanalys. Vi har nedan sammanfattad deras erfarenheter. Både AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB och Hedin Karbenning AB och StoraEnso Ala har haft problem med kylningen av kamera. Följande punkter är värda att ta i beaktande: Kylvattenkanalerna i kameran är små och man kan i vissa fall få kokning av kylvatten i kameran. För att inte kanalerna skall sätta igen sig måste man använda en sluten kylvattenkrets med relativt hög vattenkvalité. Kylvattentemperaturen får ej vara för låg. Erfarenheten från Hedin Karbenning AB är att man fick kondens på linserna vid låg kylvattentemperatur, det har visat sig att en kylvattentemperatur på ca 40 C fungerar bra. Renblåsningluft på lins och glas måste ha en god kapacitet. Hedin Karbenning AB bytte, den i leveransen ingående, kompressorn mot en med betydligt högre kapacitet för att lins och glas varaktigt skulle vara rena. Både Hedin Karbenning och AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB har bränt ett antal kameror. Sammanlagt rör det sig om ca 7 kameror som blivit tvungna att repareras till följd av för små kompressorer och igensättningar av kylvattenkanaler. 21

24 7 Resultat Den typ av installationer vi granskat har alla använt sig av bildanalys för att mäta avstånd till förbränningen. De har ej uppvisat goda resultat jämfört med den referensanläggning vi använt. Våra slutsatser avseende bildanalys sammanfattas nedan : Bildanalysens största potential finns i anläggningar där kameran monteras i panntaket och förbränningen analyseras och styrs avseende ljusintensitet värmeintensitet. Bildanalys som avståndsmätning har mindre potential och kräver ett relativt homogent bränsle för att ge goda resultat, det är således inte att rekommendera för mindre och medelstora sågverk där bränslekvalitén varierar. Bildanalys för att övervaka förbränningen och för att övervaka slitage eller påslag i pannan fungerar i de flesta fall bra. Installationerna kräver underhåll och tillsyn för att fungera bra. Vår slutsats är att tekniken har god potential, men kräver fortsatt utveckling av leverantörer, forskningsanläggningar och större anläggningsägare innan tekniken visar sin fulla potential. Det krävs dessutom att ett antal installationer genomförs för att de gemensamma faktorerna mellan anläggningarna kan identifieras. När dessa är identifierade kan systemen prefabriceras med sänkta priser som följd. 22

25 8 Källförteckning Mindre kväveoxider från förbränning. Naturvårdsverkets rapport 3312, 1987;3. Examensarbete i övervakning och styrning av sopförbränning med hjälp av videokamera och persondator. Patrik Brander Novotec/Lunds Tekniska Högskola. Entwicklung einer kameragefürten Feuerungsreglerung zur Verbesserung des Verbrennungs-, Ausbrand- und Emissionverhaltens einer Abfallverbrennunganlage. Von M Busch, F Rampp, J Martin und J Horn. Miljöfakta (1990). AB Svensk Energiförsörjning. 23

26 RAPPORT 5056 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Går det att med bildanalys minska utsläppen till luft från förbränning av biobränslen? Genom att med videokamera filma förbränningsförloppet i en biobränsleeldad panna och i dator analysera bilden öppnas möjligheter till att styra förbränningen mera optimalt så att utsläppen av kväveoxider, koloxid och oförbrända ämnen minskar samtidigt som pannans verkningsgrad ökar. isbn issn

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND STEM projekt P11144-2 Bohuspannan 20 kw Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND 0ktober 2000 Innehållsförteckning

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x

Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x Examensarbete Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x -utsläpp för ENA Energi Optimization of the SNCR-technique at a biofueled heat and power plant Anna Björk

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö k8energi.doc, 04-11-23, Miljöföreläsning 8: Energi och miljö Denna föreläsning syftar till att belysa hur miljön påverkas av vår användning av energi. Inledningsvis behandlas den nuvarande energisituationen

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0 LogoBloc 90-600kW Datum 081006, rev 0 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN VIKTIG INFORMATION... 3 LEVERANSKONTROLL... 3 ANSVAR... 3 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL... 3 SÄKERHET... 3 REKLAMATION...

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Ved eller pellets? 2012-01-19

Ved eller pellets? 2012-01-19 Ved eller pellets? Innehåll Ekonomi... 2 Effektivitet, verkningsgrad... 3 Arbetsinsats... 4 Mysfaktor... 5 Värmespridning... 5 Miljö... 5 Energivärde i olika bränsleslag... 6 Energivärde i vedråvara...

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Utsläpp från småskalig vedeldning

Utsläpp från småskalig vedeldning Utsläpp från småskalig vedeldning K 1993:63 Naturi/årds^erket Rapport 4270 NOWOT i nunna IWtS Utsläpp från småskalig vedeldning R 1993:63 SNV 47.70 MASTER Närings- och teknikutvecklingsverket 117 86 Stockholm

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster Spara energi i din tryckluftsanläggning Energiförbrukning Tryckluftsproduktion Svensk industri använder 3% = 1,7 TWh av den totala elenergin till tryckluftsproduktion. 8% = 0,6 TWh av verkstadsindustrins

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp av kväveoxider och svaveloxider till luft från förbränning i fasta anordningar;

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

MG-4000. O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden

MG-4000. O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser Dat ablad: MDS-1243/97 MG-4000 Zirkoniumdioxidsensor Direkt mätning irökgaser Ingen referensgas erfordras Kalibreras iomgivningsluft Små dimensioner på mätsonden

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000

Läs mer

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma.

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Har nu Multipointantimaskeringsteknik med integrerad spraydetektering Oöverträffade Bosch-teknologier förbättrar

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Pressmapp. Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen. Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling.

Pressmapp. Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen. Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling. Pressmapp Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling.com Peter Norrbin Tel. +46 (70) 203 85 50 peter.norrbin@telia.com

Läs mer

Uppvärmning med ved. BioControl. Lambda

Uppvärmning med ved. BioControl. Lambda Uppvärmning med ved BioControl 18-40 Lambda 18-40 Kompetens är vår framgång Fakta om HERZ: 22 företag Koncernens huvudkontor finns i Österrike. Forskning & utveckling i Österrikiskt. Österrikiska ägare

Läs mer

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003.

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003. Lidköping den 19 juni 23 BioNordic Söräng 713 821 93 BOLLNÄS Test av Viking 999 pelletsbrännare Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt

Läs mer

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD Viktig information till dig som funderar på att köpa och installera en eldstad. WWW.KIL.SE/ELDSTAD INSTALLATION AV ELDSTAD Boverkets byggregler kapitel 5 handlar om brandskydd.

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

Effektivitet & tillförlitlighet

Effektivitet & tillförlitlighet Tigex Dragluckor Effektivitet & tillförlitlighet Tigex viktig för brännarens stabilitet och verkningsgrad Värmeinstallationens uppbyggnad har stor betydelse för dess tillförlitlighet, effekt och miljöpåverkan.

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz Underbilaga A4 UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE Linn Arvidsson DATUM 20120202 UPPDRAGSNUMMER 1331251400 UPPRÄTTAD AV Monika Bubholz Sammanfattning av gällande -rekommendationer För Hammarbyverkets befintliga och

Läs mer

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS Läs denna före användning och montering av prydnadsspisen. STOCKHOLM GÖTEBORG 1 Kära kund, TISA Konstruktion vill erbjuda våra kunder

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Valmatics. Styrsystemet gör att du kan egenskapsstyra processen utifrån de faktorer som är viktigast. I varje enskild torkning.

Valmatics. Styrsystemet gör att du kan egenskapsstyra processen utifrån de faktorer som är viktigast. I varje enskild torkning. Valmatics Styrsystemet gör att du kan egenskapsstyra processen utifrån de faktorer som är viktigast. I varje enskild torkning. Det finns många förklaringar till Valutecs fram gångar på marknaden. Det skulle

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

170 011 61 05-05. Installations- och skötselanvisning. Parca 300. Kökspanna

170 011 61 05-05. Installations- och skötselanvisning. Parca 300. Kökspanna 170 011 61 05-05 Installations- och skötselanvisning Parca 300 Kökspanna 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Installatonsbevis... 4, 5, 6 01. Innan ni börjar elda...7 02. Eldning... 7 med ved med koks med olja eller

Läs mer

Användarhandledning för mcdmonitorii

Användarhandledning för mcdmonitorii Användarhandledning för mcdmonitorii INTRODUKTION mcdmonitorii är ett PC-program som körs under Microsoft Windows version 2000 eller senare. Det är utvecklat för övervakning och datainsamling i cisterner

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut www.sp.se Rörflen som bränsle testade pannor och rekommendationer Detta häfte är en vägledning till hur man

Läs mer

BESLUT Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation

BESLUT  Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation BESLUT 1 (9) Anl.nr: 0484-292 Eskilstuna Energi och Miljö AB Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt

Läs mer

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Anders Agebro Projektledare 1 Vattenfall Värme Drefviken Tre fjärrvärmeområden: Haninge, Tyresö och Älta Gustavsberg Fisksätra/Saltsjöbaden 470 GWh (såld

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering. (utom avfallsförbränning)

Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering. (utom avfallsförbränning) Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering (utom avfallsförbränning) BRANSCHFAKTA UTGÅVA 2 MARS 2005 Förord Naturvårdsverkets Branschfaktablad innehåller snabb och lättillgänglig

Läs mer

Detektionens roll i det totala brandskyddskonceptet Miljön i tunnlarna Schakt Längd(-er) på tunnlar

Detektionens roll i det totala brandskyddskonceptet Miljön i tunnlarna Schakt Längd(-er) på tunnlar Detektion i kabel- och energidistributionstunnlar Lämplig lösning beror på Detektionens roll i det totala brandskyddskonceptet Miljön i tunnlarna Schakt Längd(-er) på tunnlar Sid 1 Detektionens roll i

Läs mer

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket Att: John Kraft VLT Härmed översändes en artikel om den nya biopannan i Västerås kraftvärmeverk! Den blev något fyllig, men det finns mycket som jag vill säga. Om du tycker att den är alltför fyllig så

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

DOM 2014-05-09 Stockholm

DOM 2014-05-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2014-05-09 Stockholm Mål nr M 7333-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-25 i mål nr M 243-02,

Läs mer

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt. Sekvenser av experiment och annan verksamhet inom Klimat-X Här presenterar vi några tänkbara sekvenser av experiment och förslag till uppföljning med arbete i skolan, studiebesök mm. Materialet under denna

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR

MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR MILJÖTILLSTÅND OCH EMISSIONER FÖR BIOBRÄNSLE- ELDADE ANLÄGG- NINGAR FVF 2000 2000 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB FÖRORD I utvecklingen av ett nytt energisystem har energibranschen och berörda

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Gaselle Combi ved/pelletspanna

Gaselle Combi ved/pelletspanna Gaselle Combi ved/pelletspanna Svenskmonterade, fläktstyrda vedpannor Hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan Gaselle HT är en renodlad vedpanna som är konstruerad för att eldas mot ackumulatortank. För

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning

Läs mer

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund. Projektplan för version 2010-05-26 Förbränning Tillsyn Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

CAMP 2050. Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014

CAMP 2050. Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014 CAMP 2050 Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014 Detta vill jag berätta om Ekodesign och energimärkning uppvärmning Certifierad installatör Resumé av några tester

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning Fem huvudfunktioner för bästa driftsekonomi 1. 2. Ger larm vid

Läs mer

Säkerhet, hälsa och miljö 2014. Haparanda värmeverk

Säkerhet, hälsa och miljö 2014. Haparanda värmeverk Haparanda värmeverk Det händer mycket i Haparanda 100 Nyckeltal Bränsle 74 % Värmeinköp Torneå (48,9 GWh) 100 Levererad energi Fjärrvärme (54,6 GWh) Nyckeltal, egenproducerad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

3 750 anställda i ett 20-tal länder. Engineering 1 050 employees

3 750 anställda i ett 20-tal länder. Engineering 1 050 employees ÅF 3 750 anställda i ett 20-tal länder ÅF Infrastruktur 1 100 employees Process 850 employees Engineering 1 050 employees System 400 employees Kontroll 275 employees 1 ÅF i korthet Division Expertis Konsulttjänster

Läs mer