Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp"

Transkript

1 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp 5056

2

3 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

4 Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst Stockholm Tfn: Fax: E-post: Internet-hemsida: isbn issn Naturvårdsverket Tryck: Naturvårdsverkets reprocentral 2000/02 Upplaga: 400 ex

5 Förord Syftet med detta projekt har varit att visa hur bildanalys kan användas för att minska utsläpp från och höja verkningsgraden på biobränsleeldade förbränningsanläggningar. Rapporten har utarbetats av Patrik Marklund och Peter Liebscher, Fjärrvärmebyrån AB. Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt. 3

6

7 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND FÖRBRÄNNING I ROSTERPANNOR ROSTEPANNORNAS FÖRLUSTER EMISSIONER FRÅN ROSTERPANNOR BILDANALYS ALLMÄNT OM BILDANALYS TEKNIKEN BAKOM BILDANALYS BILDANALYS FÖR FÖRBRÄNNINGSREGLERING Intentsitetsmätning Avståndsmätning Mätning av föremål och slitage PRIMÄRÅTGÄRDER OCH RESULTAT ÅTGÄRDER OCH RESULTAT VID STORAENSO TIMBER ALA SÅGVERK ÅTGÄRDER OCH RESULTAT VID ASSIDOMÄN SKINSKATTEBERGS TRÄ ÅTGÄRDER OCH RESULTAT VID HEDIN KARBENNING AB ERFARENHETER OCH UNDERHÅLL RESULTAT KÄLLFÖRTECKNING

8

9 1 Sammanfattning Bildanalys som ett verktyg för att minska emissioner från och höja verkningsgraden på biobränsleeldade förbränningsanläggningar har installerats vid tre sågverk i Sverige. För närvarande pågår dessutom installationer av bildanalys vid två energiverk, dessutom pågår diskussioner om installation vid ett par forskningsanläggningar. För de tre sågverken byttes även stora delar av styrsystemen ut samt att luftregister mm byggdes om under installationen av bildanalys. Som referens har vi därför använt en anläggning där enbart styrsystemet och luftsystem byggdes om. Jämför man installationerna före och efter åtgärd kan man konstatera att anläggningarna har uppnått ökad och stabilare verkningsgrad samt minskade emissioner av framförallt NO X. Jämför man med anläggningen där enbart styrsystemet byggdes om kan man dock inte konstatera någon ytterligare förbättring av verkningsgrad och emissioner tillföljd av bildanalysen. Trots det sistnämnda kan vi med ledning av tyska studier samt diskussioner med de energiverk som för närvarande installerar bildanalys se en klar nytta med bildanalys som ett verktyg för ökade kunskaper och på sikt förbättrad förbränning. Det finns en hel del utvecklingsarbete kvar innan det finns enkla och prisvärda system som passar på mindre biobränsleeldade anläggningar. Det krävs därför ytterligare insatser från forskningsinstitut, energiverk och leverantörer för att utveckla kommersiella system. För närvarande kan vi se fördelar med bildanalys när det gäller att bevaka påslag av slagg i överhettare samt övervakning av eldstad och till viss del styrning av luftfördelning över roster. 7

10 2 Inledning Förbränning av våta biobränslen i mindre och medelstora pannor medför ofta problem. Dessa problem orsakar onödigt stora utsläpp av miljöbelastande ämnen. Problemen har sin grund i bristande skötsel, reglering och konstruktion av pannorna. Incitament för att komma tillrätta med problemen har inte funnits. Det är först under senare år då NO X -systemet även inbegriper pannor med en energiproduktion mellan 25 till 40 GWh och när konkurrensen om biobränslet ökat, som incitament finns. Industrins biobränsleeldade rosterpannor har ofta en relativt låg pannverkningsgrad. Det är inte ovanligt att man stöter på pannor som har en verkningsgrad på mellan 70-80%. För dessa pannor är primäråtgärder oftast den mest effektiva metoden för att minska emissionerna av miljöbelastande ämnen. Denna rapport kommer att visa på hur problembilden vid tre sågverkspannor såg ut. Hur man med primäråtgärder, i två fall kompletterade med bildanalys, förändrade förbränningen samt vilka resultat man där har uppnått. Rapporten kommer att behandla följande punkter Bildanalysens potential för att minska emissionerna till en lägre nivå än vad traditionella primäråtgärder kan Olika typer av installationer av bildanalys. Resultat från två installationer Problem, tillgänglighet och underhåll 8

11 3 Bakgrund 3.1 Förbränning i rosterpannor Att förbränna biobränsle på rost är en enkel, effektiv och billig metod. Rosterpannor är väl lämpade för att elda bränsle med varierande vatteninnehåll och med varierande storlek. Förbränningen i en mindre rosterpannor lämnar dock en del att önska. Verkningsgraderna är, som nämndes tidigare, ofta låga. Orsakerna är flera och ofta samverkande, de viktigaste orsakerna är: Varierande bränslekvalité, speciellt vid pannorna där en blandning av gran- och tallbark förbränns kan bränslefukten, med kort intervall, variera mellan 50-70%. Styrningen av rosterhastighet och bäddtjocklek tar inte hänsyn till bränslevariationer och faktisk förbränning. Till följd av varierande bäddtjocklek och fuktigt bränsle sker förbränningen ofta med stort luftöverskott. Enkelt konstruerad förbränningsluft-tillförsel. Primär- och sekundärluft har ofta en gemensam fläkt, primärluften ställs in med fasta spjäll, sekundärluftens motordrivna spjäll förändrar därmed trycket efter den gemensamma fläkten. Det får till följd att primärluftmängden varierar, vilket försämrar möjligheten att uppnå goda inställningar för förbränningen. Periodisk övervakning är den vanligaste tillsynsformen på pannorna. Pannorna handhas ofta så, att de genererar så få larm som möjligt, vilket minskar den tid då de behöver övervakas. 9

12 3.2 Rosterpannornas förluster. Generellt sett har verkningsgraden en stor inverkan på emissionerna. Den största orsaken till det är att behovet av bränsle minskar med högre verkningsgrad, därmed minskar också rökgasmängden. De största förlusterna på en rosterpanna är rökgasförlusterna som i sin tur kan delas upp på förlust genom högt luftöverskott och genom rökgastemperaturen. För de flesta rosterpannor finns även förluster genom ofullständig förbränning. Strålningförluster antas ofta till ett procenttal per kvadratmeter pannyta och uppgår totalt till mellan 1-2%. Denna rapport kommer inte närmare behandla förluster från pannan och dess orsaker 3.3 Emissioner från rosterpannor. Biobränsleeldade rosterpannor står för en stor del av skogsindustrins och en ökande del av kommunernas energiförsörjning, därmed står de även för en ökande del av de miljöfarliga emissionerna. Biobränsle är dock ett snällt bränsle, halterna av tungmetaller och aska är normalt låga och den CO 2 som bildas vid förbränning kan betraktas som en del av det naturliga kretsloppet. Utsläppen av svaveldioxid (SO 2 ) är försumbara, dels innehåller biobränsle, med undantag av torv, mycket lite svavel ( % av torrsubstansen), dels binds merparten (60-80%) av svavlet till biobränslets alkaliska aska. De miljöfarliga utsläpp som sker från de biobränsleeldade rosterpannorna kan delas upp i tre olika emissioner: Utsläpp av NO X Utsläpp av stoft Utsläpp av kolväten, CO och spårämnen. NO x bidrar till försurningen av vår miljö. Jämfört med de stora värmeverken och kraftverken släpper de mindre rosterpannorna ut mer NO x per nyttiggjord MJ. Stoft består av en mängd olika ämnen. Sammantaget är stoft i omgivningsluften hälsovådligt och ger vid längre exponering uppkomst till olika lungsjukdomar. 10

13 CO är främst ett tecken på dålig förbränning och korrelerar ofta med utsläpp av olika kolväten. Kolväten och spårämnen är ofta cancerogena. Kolväten bidrar dessutom till växthuseffekten och till bildandet av marknära ozon. 4 Bildanalys 4.1 Allmänt om bildanalys. Bildanalys är en teknik för att automatiskt omvandla bilder till en för datorn förståelig information och förhoppningsvis till kunskap. Det finns en stor mängd fungerande och potentiella tillämpningar, till exempel vid kvalitetskontroll, astronomi, produktionsstyrning och nu vid förbränning. Bildkällan kan vara ett mikroskop, en kamera, en satellit eller ett teleskop. Med datorernas hjälp och med matematiska transformationer kan en bild förbättras så att den blir lättare att tolka. Ur bilden hämtas mätvärden som är relevanta för just den tillämpningen, ex form, antal mm. Mätvärdena kan gå till ett styrsystem för åtgärd eller till statistisk behandling. 4.2 Tekniken bakom bildanalys Tekniken bygger på att en kamera registrerar ett förlopp. Bilden som kameran registrerar överförs till datorn. I datorn definierar man bilden och bestämmer vad datorn (och styrsystemet) skall göra vid tänkbara variationer i bilden. Som exempel kan man tänka sig att man låter kameran och datorn övervaka ljusintensiteten i en förbränning. Blir ljusintensiteten för låg, dvs förbränningen slutar, skickar datorn ut ett larm. Det är en enkel form av bildanalys. För att öka möjligheterna med bildanalys delar man upp kamerans bild i ett rutnät. Varje ruta bildar en egen region. Det som begränsar antalet rutor är kamerans och videokortets upplösning, sk pixlar. Normalt är det möjligt att definiera 6000 regioner i en och samma bild. Varje region kan man sedan definiera så att datorn/styrsystemet vet vad det skall bevaka i varje region. 4.3 Bildanalys för förbränningsreglering. Att använda sig av bildanalys för att förbättra förbränningen i pannor är en relativt ny tillämpning som har en god potential. Som nämndes tidigare kan man definiera 6000 regioner i en och samma bild, med dagens datorteknik kan man dessutom uppdatera bilden ett stort antal gånger per sekund. Potentialen för att analysera en förbränning (och styra den) är stor. 11

14 Vid en förbränningstillämpning kan den överförda bilden analyseras med avseende på parametrar såsom ljusintensitet, vilket kan översättas till värme, eller avstånd till förbränningen. Därefter måste den information som bilden ger överföras till ett styrsystem som vidtar åtgärder Intensitetsmätning Den tillämpning som har störst potential är den där bilden analyseras med avseende på intensiteten av infrarött ljus (IR-intensitet). IR-intensiteten kan översättas med hur hög temperaturen är i förbränningen. Med hjälp av en kamera som är känslig för IRljus kan man få en bild av hur mycket IR-ljus som strålar ut från olika regioner i förbränningen. Eftersom höga och låga förbränningstemperatur gynnar uppkomsten av emissioner skulle en sådan analys kombinerad med förfinad styrning av lufttillförsel, lufttemperatur, bränsletillförsel och bränslefördelning kunna minska emissionerna väsentligt. Svårigheten med en sådan lösning är att placera kameran så att hela förbränningszonen är synlig för kameran och inte skyms av lågor från andra delar av förbränningszonen. Det andra och mer svårlösta problemet är att IR-ljus även strålar ut från annat än förbränningen. Exempelvis så ligger absorbtionsbanden från CO 2, CO och H 2 O nära det från förbränningen, dessa måste filtreras bort innan man får en användbar bild. Den enda installation vi funnit på en dylik förbrännings- anläggning är en installation gjord av MARTIN GMBH vid en sopförbrännings-anläggning vid Coburg, Tyskland. Resultaten visar på de problem som redogjorts för ovan, men också på potentialen. Vid anläggningen lyckades man stabilisera och styra förbränningstemperaturen samt att styra förbränningshastigheten. Resultaten blev lägre emissioner samt bättre lastreglering Avståndsmätning De svenska installationer vi närmare har studerat använder bildanalys för att analysera bilden med avseende på avstånd mellan kameran och ljusintensiteten (d.v.s. bäddens front). Resultatet från analysen används för att styra rosterhastigheten, höjden på bränslebädden samt lufttillförseln. Detta är en enklare reglering som inte har lika stor potential för att minska emissionerna. Det man kan göra med en sådan lösning är att avgöra hur långt bort förbränningen slutar. På en roster har bränslet en viss sträcka på sig för att torka, antändas och brinna upp. Går rostern för fort kommer bränslet inte att hinna brinna ut innan det når slutet på rostern. Går rostern för sakta kommer bränslet att brinna ut tidigt på rostern med påföljd att den senare delen av rostern kommer att ha en dålig täckning, vilket får till följd att primärluften går rakt igenom rostern. För att åtgärda problemet behövs ett styrsystem som ser till att rostern är täckt med bränslebädd. Bränslebäddens tjocklek varierar med pannans last och bränslets 12

15 värmeinnehåll. En förutsättning för ett sådant system är att man vet var flammfronten är. Det är den informationen som bildanalysen ger till styrsystemet 13

16 Nedanstående skiss visar hur kameran placeras i en applikation där avståndet till förbränningen mäts. Eftersom lågorna som är närmast kameran kommer att skymma den bakomliggande förbränningen går det inte att mäta förbränningens temperatur med denna kameraplacering Mätning av föremål och slitage En tänkbara installationen av bildanalys i förbränningsanläggning är att en kamera övervakar att inga stora föremål kommer in i pannan. Denna typ av installation är framförallt intressant i sopförbrännings-anläggningar där det finns risk för störningar till följd av stora föremål. Det finns även exempel på installationer där bildanalysen övervakar slaggpåslag och slitage på överhettare och dylikt. Erfarenheterna från sådana installationer är mycket gott. Det kan även vara möjligt att använda en kamera för att övervaka indysning av urea eller ammoniak i pannan (SNCR). Det är vanligt att man i sådana anläggningar får stråkbildning och kraftig korrosion i pannan, det kan tänkas att man kan använda bildanalys för att tidigt upptäcka sådana problem. 14

17 5 Primäråtgärder och resultat 5.1 Åtgärder och resultat vid StoraEnso Timber Ala sågverk De åtgärder som är gjorda vid Ala sågverk var under de första åren inte kompletterade med bildanalys, installationen av bildanalysen gjordes under sommaren 1998 och har inte varit i drift annat än sporadiskt. Därför får de resultat som primäråtgärderna där gett tjäna som referens till resultaten vid AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB samt Hedin Karbenning AB. Driften av pannan vid Ala sågverk upplevdes innan åtgärder som problematisk. Problemen var flera, pannans reglerbarhet var begränsad, det var svårt att få en jämn förbränning, man fann inga bra inställningar på lufttillförseln och NOxemissionerna upplevdes höga. Trots det kan man, med ledning av mätvärderna från 1994, konstatera att pannans emissioner var måttliga samt att verkningsgraden var rimlig. 15

18 Under sommaren och hösten 1995 genomfördes en ombyggnad och intrimning av styrsystemet enligt samma principer som senare skulle installeras vid AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB. Resultatet av ombyggnaden blev gott, verkningsgraden steg med i genomsnitt 4,2%, emissionerna av NOx sjönk från i genomsnitt 123 mg/mj till 62 mg/mj. Under 1996 kompletterades anläggningen med rökgasåterföring. StoraEnso Ala s virkesproduktion hade dock stigit kraftigt vilket gav en ökad energiproduktion från pannan. Gashastigheten över rostern blev därför så pass hög att rökgasåterföringen sällan eller aldrig var i drift. Något resultat av installationen kan ej spåras i mätvärderna. Emissionerna av NOx från pannan är i och för sig marginellt högre 1996 jämfört med 1995 (64,9 mg/mj mot 61,8 mg/mj) men den lilla skillnaden kan ha en mängd orsaker, där den mest troliga är den högre pannlasten. Under 1997 installerades bildanalys på pannan. Enligt uppgift från StoraEnso Ala har man dock inte fått den installationen att fungera tillfredsställande varför den ytterst sällan varit i drift. Man upplever även att anläggningen fungerat sämre under senare år. Analyserar man mätvärdena kan man dock konstatera att anläggningen haft sänkta emissioner under jämfört med och att anläggningen fungerat bättre än tidigare NO i ppm 86 69, ,5 61,3 NOx i mg/mj ,8 64,9 53,2 53 Verkningsgrad 84,6% 88,9% 88,%4 88,5% 89,0% 16

19 5.2 Åtgärder och resultat vid AssiDomän Skinnskattebergs Trä AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB har en mindre panna av samma fabrikat som StoraEnso Ala. Pannan vid AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB kom att omfattas av NO X -avgift från och med Under hösten 1996 upphandlades ett extraktivt mätsystem samt ett nytt styrsystem. Styrsystemet var av samma typ som vid StoraEnso Ala men kompletterat med bildanalys. Vi har byggt vår analys av åtgärdernas resultat på fem mätperioder: 1. December 1996, Inga åtgärder var då gjorda på pannan 2. Januari 1997, Styrsystemet var då installerat men utan bildanalys 3. Oktober 1997, Styrsystem och kamera var i drift, dock var pannans O 2 -mätare diffus, vilket föranledde byte. 4. Januari 1998, Styrsystem och kamera i drift 5. Mars 1998, Styrsystem och kamera i drift Som framgår av nedanstående diagram uppnådde man inte samma höga och framförallt jämna verkningsgrad som vid StoraEnso Ala. Driften på pannan 1996 upplevdes som problematisk, man hade framförallt ett stort luftöverskott, mycket till följd av bristfällig styrning och varierande bränslekvalité. Under perioden förbättrades driften högsta avsevärt. Man hade dock en hel del problem mycket till följd av en ojämn bränslekvalité något som vare sig styrsystem eller kamera klarade av att fånga upp och kompensera för. 17

20 NO X -emissionerna i mg/mj uppvisar en kraftig förbättring från 1996 till 1997, det är dock värt att notera att NO X -bildningen i ppm inte uppvisar någon noterbar förbättring. Förändringen mellan perioderna framgår av nedanstående tabell där medelvärdena för varje period finns angivna : : : :03 NO i ppm 96 87, ,9 NOx i mg/mj , ,7 95,4 Verkningsgrad 80,3 85,9 83,8 86,7 87,7 18

21 5.3 Åtgärder och resultat vid Hedin Karbenning AB Hedin Karbenning har en panna på 9 MW av KMW Energi AB s fabrikat. Till följd av sågverkets produktionsökning räckte pannans effekt inte till och man beslöt därför att, under hösten 1997, genomföra en ombyggnad. Syftet med ombyggnaden var att höja pannans effekt till 11 MW. Den upphandlade lösningen påminner om de installationer som tidigare redogjorts för, skillnaden är dels syftet med installationen men även att man här använder tre kameror för bildanalysen. Hedins panna har tre parallella roster och man har därför monterat en kamera för varje roster. Vi har utgått från de värden som registrerats av NOx-analysinstrumentet när vi utvärderat installationen samt intervjuat personal som handhar pannan. För att få en någorlunda rättvisande bild av driften har vi valt att jämföra 15 dagar i november åren 96,97,98. Som framgår har man här nått något jämnare verkningsgrad än vid AssiDomän Skinnskattebergs Trä, dock inte lika jämn som vid StoraEnso Ala. Det är något förvånande att verkningsgraden sjunkit något från 1997, då bildanalysen ej var färdiginstallerat, till 1998, då systemet är färdiginstallerat. Någon direkt orsak till det har vi ej funnit, möjligen kan den högre lasten vara orsaken. 19

22 Förändringen i Hedin Karbennings NO X -emissioner framgår av ovanstående diagram. Som framgår har man sänkt sina emissioner under perioden. Noterbart är att man vid denna installation nått en sänkning av NO X i ppm, något man ej gjort vid installationen i Skinnskatteberg. Förändringen framgår även av nedanstående tabell där medelvärdena för varje period finns angivna NO i ppm 91 75,8 61,6 NOx i mg/mj ,4 61,7 Verkningsgrad 86,7 89,4 87,4 Det som ej framgår av ovanstående diagram och tabell är att det idag krävs en inblandning av torrflis i bränslet för att uppnå den panneffekt som utlovats av leverantören. Totalt blandades m3s ( 3500 ton ) torrflis in i bränslet under Det gör att pannan idag arbetar med en bättre och jämnare bränslekvalité jämfört med 1996, vilket kan vara en orsak till varför pannan idag är jämnare i sina värden. 20

23 6 Erfarenheter och underhåll Under arbetet med denna rapport har vi intervjuat pannskötare, energiansvariga och produktionschefer som haft beröring med installationerna av bildanalys. Vi har nedan sammanfattad deras erfarenheter. Både AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB och Hedin Karbenning AB och StoraEnso Ala har haft problem med kylningen av kamera. Följande punkter är värda att ta i beaktande: Kylvattenkanalerna i kameran är små och man kan i vissa fall få kokning av kylvatten i kameran. För att inte kanalerna skall sätta igen sig måste man använda en sluten kylvattenkrets med relativt hög vattenkvalité. Kylvattentemperaturen får ej vara för låg. Erfarenheten från Hedin Karbenning AB är att man fick kondens på linserna vid låg kylvattentemperatur, det har visat sig att en kylvattentemperatur på ca 40 C fungerar bra. Renblåsningluft på lins och glas måste ha en god kapacitet. Hedin Karbenning AB bytte, den i leveransen ingående, kompressorn mot en med betydligt högre kapacitet för att lins och glas varaktigt skulle vara rena. Både Hedin Karbenning och AssiDomän Skinnskattebergs Trä AB har bränt ett antal kameror. Sammanlagt rör det sig om ca 7 kameror som blivit tvungna att repareras till följd av för små kompressorer och igensättningar av kylvattenkanaler. 21

24 7 Resultat Den typ av installationer vi granskat har alla använt sig av bildanalys för att mäta avstånd till förbränningen. De har ej uppvisat goda resultat jämfört med den referensanläggning vi använt. Våra slutsatser avseende bildanalys sammanfattas nedan : Bildanalysens största potential finns i anläggningar där kameran monteras i panntaket och förbränningen analyseras och styrs avseende ljusintensitet värmeintensitet. Bildanalys som avståndsmätning har mindre potential och kräver ett relativt homogent bränsle för att ge goda resultat, det är således inte att rekommendera för mindre och medelstora sågverk där bränslekvalitén varierar. Bildanalys för att övervaka förbränningen och för att övervaka slitage eller påslag i pannan fungerar i de flesta fall bra. Installationerna kräver underhåll och tillsyn för att fungera bra. Vår slutsats är att tekniken har god potential, men kräver fortsatt utveckling av leverantörer, forskningsanläggningar och större anläggningsägare innan tekniken visar sin fulla potential. Det krävs dessutom att ett antal installationer genomförs för att de gemensamma faktorerna mellan anläggningarna kan identifieras. När dessa är identifierade kan systemen prefabriceras med sänkta priser som följd. 22

25 8 Källförteckning Mindre kväveoxider från förbränning. Naturvårdsverkets rapport 3312, 1987;3. Examensarbete i övervakning och styrning av sopförbränning med hjälp av videokamera och persondator. Patrik Brander Novotec/Lunds Tekniska Högskola. Entwicklung einer kameragefürten Feuerungsreglerung zur Verbesserung des Verbrennungs-, Ausbrand- und Emissionverhaltens einer Abfallverbrennunganlage. Von M Busch, F Rampp, J Martin und J Horn. Miljöfakta (1990). AB Svensk Energiförsörjning. 23

26 RAPPORT 5056 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Går det att med bildanalys minska utsläppen till luft från förbränning av biobränslen? Genom att med videokamera filma förbränningsförloppet i en biobränsleeldad panna och i dator analysera bilden öppnas möjligheter till att styra förbränningen mera optimalt så att utsläppen av kväveoxider, koloxid och oförbrända ämnen minskar samtidigt som pannans verkningsgrad ökar. isbn issn

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden SP Andreas Johansson 1 Bakgrund (Fortsatt) fokus på biobränslen och avfallsbränslen Hög flykthalt + ojämn fördelning av luft

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Biofuel Analyser

Biofuel Analyser Biofuel Analyser 2017-2018 Produkten Mantex BioFuel Analyzer Mäter energivärde, fukthalt och askhalt Mätvärden tillgängligt för alla behöriga via Mantex Cloud Provstorlek 3 liter Mättid 1 min Plug-and-play

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Vedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden

Vedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Vedeldningspolicy Policy Diarienummer: KS2016/0270 Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2016-06-16 Giltighetstid:

Läs mer

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 31 augusti 2017 SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Stockholm 2017-05-30 Raziyeh Khodayari Raziyeh.khodayari@energiföretagen.se Jakob Sahlén jakob.sahlen@avfallsverige.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Naturvårdsverket

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor. Vattenfall Research and Development AB

Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor. Vattenfall Research and Development AB Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor Daniel Nordgren Åse Myringer Monika Bubholz 1 Projektets referensgrupp Elisabet Blom Harald Svensson Tobias Söderlund

Läs mer

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar Värme- och kraftföreningen Panndagarna 2018 Örebro Steve Andersson Valmet AB 4412 MW th Nytt från Valmet 2017 2020 120 MW, Borås, bio, 2018 194 MW, Oulu,

Läs mer

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Stockholm

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Stockholm Frisk Luft Nu! är ett nätverk av människor från Norrland till Skåne. Vi kämpar för hälsosam och ren luft i vår boendemiljö fri från rök och andra hälsofarliga utsläpp från husuppvärmning. För ett friskt

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Miljöenheten Vedeldning

Miljöenheten  Vedeldning Miljöenheten www.skara.se Vedeldning Lagar och regler, eldningsförbud I Skara kommun finns det särskilda bestämmelser om eldning i de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön. De

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003.

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003. Lidköping den 19 juni 23 BioNordic Söräng 713 821 93 BOLLNÄS Test av Viking 999 pelletsbrännare Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1

Läs mer

Sammanställning av gällande villkor m.m.

Sammanställning av gällande villkor m.m. Stockholm Exergi AB Bilaga D Sammanställning av gällande villkor m.m. Villkor Allmänt 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan, skall verksamheten inklusive åtgärder för att minska luft och vattenföroreningar

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0 LogoBloc 90-600kW Datum 081006, rev 0 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN VIKTIG INFORMATION... 3 LEVERANSKONTROLL... 3 ANSVAR... 3 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL... 3 SÄKERHET... 3 REKLAMATION...

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN 2019 2019-01-25 STYRANDE DIREKTIV EMISSIONER FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR BAT LCP Förbränningsanläggning > 50 MW Avfall

Läs mer

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År

Läs mer

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 1 ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 Vi är specialister på RÖKGASRENINGSUTRUSTNING, främst för biobränsleeldning. Många av våra produkter passar även in i industriella stoftavskiljningsanläggningar.

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Urban Holmdahl. Optimation AB

Urban Holmdahl. Optimation AB Reglerteknik i Kraftvärme Urban Holmdahl Optimation AB Värme och Kraftföreningen Södertälje -4/2 2010 Optimation AB Inledande formuleringar Reglerbristkostnader är onödiga kostnader som kan relateras till

Läs mer

Osby P500 100 till 1000 kw

Osby P500 100 till 1000 kw Osby P500 00 till 000 kw Optimalt värmeutbyte och låga emissioner. Osby P500 är en fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter, torv och flis med max 30% fukthalt.

Läs mer

Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals)

Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Utförda under hösten -99. KTH Energiteknik, Brinellvägen 60, klimatkammare 3 av Erik Björk Sammanfattning Mätningar utfördes med s.k.

Läs mer

Stora förbränningsanläggningar

Stora förbränningsanläggningar MILJÖRAPPORTING VÄGLEDNING STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR Stora förbränningsanläggningar I denna vägledning finns en instruktion för hur uppgifter enligt 5 sjunde stycket, bilaga 2 del I och 4 punkt 15

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-10-14 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND STEM projekt P11144-2 Bohuspannan 20 kw Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND 0ktober 2000 Innehållsförteckning

Läs mer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Fastbränsleeldning innebär eldning av ved eller pellets i lokal eldstad, braskamin, öppen spis eller kakelugn. Miljönämnden i Hörby kommun har tagit fram riktlinjer för

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Vedeldning. Hänsyn och ansvar. Information 2011. Miljö & Teknik

Vedeldning. Hänsyn och ansvar. Information 2011. Miljö & Teknik Vedeldning Hänsyn och ansvar Information 2011 Miljö & Teknik Vedeldning Allt fler eldar med ved och andra biobränslen istället för olja eller el. Detta är positivt ur klimatsynpunkt eftersom det minskar

Läs mer

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer

Läs mer

NFKK-konferens i Köpenhamn Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier förmiddagen / Torbjörn Samuelsson

NFKK-konferens i Köpenhamn Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier förmiddagen / Torbjörn Samuelsson 1 NFKK-konferens i Köpenhamn 2017. Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier 2017-09-07 förmiddagen / Torbjörn Samuelsson Bild 1: Bakgrunden till den här utredningen är att några krematorier hade problem

Läs mer

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande Sidan A3. 1 A3. Förbränning Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande fyra faser; 1) Veden torkas, värme åtgår (startfas). 2)

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

E. Konvertering till och förbättring av vedeldning

E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Sidan E. 1 E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Detta kapitel vill visa på möjligheter att konvertera befintliga system till vedeldning samt att visa att det finns många möjligheter att förbättra

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga

Läs mer

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster Spara energi i din tryckluftsanläggning Energiförbrukning Tryckluftsproduktion Svensk industri använder 3% = 1,7 TWh av den totala elenergin till tryckluftsproduktion. 8% = 0,6 TWh av verkstadsindustrins

Läs mer

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning 2011-2014 Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om avfallsförbränning; SFS 2002:1060 Utkom från trycket den 20 december 2002 utfärdad den 12 december 2002. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Syftet med denna förordning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport; Utkom från trycket den 29 september 2016 beslutade den 22 juni

Läs mer

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW Henrik Lindståhl Senior R & D advisor Tekniska Verken i Linköping Medlem i WI BREF TWG för CEWEP och i LCP BREF TWG för Euroheat & Power För Värme- och

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

TIAP-metoden för statusbestäming

TIAP-metoden för statusbestäming TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

Verksamhetskoder vid förbränning av avfall

Verksamhetskoder vid förbränning av avfall 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Sieurin elin.sieurin@naturvardsverket.se PM 2019-03-22 Verksamhetskoder vid förbränning av avfall Naturvårdsverket bedömer att en förbränningsanläggning,

Läs mer

AVL.UJ10.3.U2. Installations- och användaranvisning. Svendsen 1. NSP Brasvärme -funktion och design

AVL.UJ10.3.U2. Installations- och användaranvisning. Svendsen 1. NSP Brasvärme -funktion och design Installations- och användaranvisning Svendsen 1 NSP Brasvärme -funktion och design Bra att veta före installation Egen härd guld värd! Tack för att Du valde en Svendsen kamin. Den kommer att värma Er och

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om mätning och rapportering av överförd el i särskilda fall beslutade

Läs mer

GILLES VÄRMEPANNOR. - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor.

GILLES VÄRMEPANNOR. - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor. GILLES VÄRMEPANNOR - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor. HPK-RA 12,5-160 - Högpresterande pelletspanna. Pannan tillverkas enligt de högsta kvalitetskraven. All svetsning sker så att inga spänningar

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Bälinge biobränslepanna

Bälinge biobränslepanna Årsrapport Miljö 2016 Bälinge biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Bälinge biobränsleanläggning Fastighetsbeteckning:

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer