3. Riktlinjer för fördröjande fältarbeten

Transkript

1 3. Riktlinjer för fördröjande fältarbeten Grunder 1. Vid beredskapshöjningar före mobilisering och i vissa andra lägen, t ex i sekundära operativa riktningar (gard), föreligger i regel följande grundläggande förhållanden: Resurser för markstrid är begränsade. Fördröjande fältarbeten kraftsamlas till prioriterade infallsportar. Det övriga totalförsvaret är inriktat mot den fredstida verksamheten. Våra fördröjande fältarbeten har avgörande operativ betydelse. 2. Efter mobilisering och i prioriterade operativa riktningar föreligger i regel bl a följande grundläggande förhållanden: Planlagda resurser för markstrid disponeras. Fördröjande fältarbeten utförs över hela ytan. Det övriga totalförsvaret understödjer Försvarsmakten. Våra fördröjande fältarbeten har operativ såväl som taktisk betydelse. 3. Vid beredskapshöjningar sker samordning av de fördröjande fältarbetena inom hela totalförsvaret. vid beredskapshöjningar 11. Vid beredskapshöjningar förbereder och utför vi fördröjande fältarbeten vid främst infallsportar. 25

2 12. Även om tillstånd att förbereda eller utföra fördröjande fältarbeten icke föreligger, kan vi gruppera (fältarbets-) förband och lägga upp förnödenheter i de områden där vi avser utföra arbetena samt genomföra övning. 13. Efter övningarna lägger förbanden upp förnödenheterna för de fördröjande fältarbetena i upplag, som bevakas. 14. Förbanden upprätthåller erforderlig beredskap för att förbereda och utföra planerade fördröjande fältarbeten. I vissa lägen kan tillstånd att vidta åtgärder som ökar effekten av planlagda fältarbeten föreligga. Exempel på sådana är: minskning av vägnätet genom uppgrävning av vägbana och uppdämning av bäckar och diken. 15. I regel utför förbanden de planerade fördröjande fältarbetena på order från MB eller försvarsområdesbefälhavaren (jfr 1:9). Strävan är att denna order ges i god tid. 16. Förbanden rapporterar till närmast högre chef när försvarsområdesbefälhavaren inte beordrat direkt rapportering. Rapportering sker när arbetena påbörjas och slutförs, vid behov även resultaten. 17. Varningsåtgärder vidtas med särskild hänsyn till kvarvarande civilbefolkning. Vägar och järnvägar 21. Vid beredskapshöjningar genomförs (förberedelser för) förstöring av prioriterade vägar och järnvägar. Förstöringsobjekten utgörs främst av broar samt av väg- och järnvägsbankar som i fred försetts med förstöringsanordningar. 22. För dessa fördröjande fältarbeten disponerar vi inledningsvis förband under grund- och fortsättningsutbildning beredskapsförband 26

3 hemvärnsförband S-ammunition. Spräng- och tändmedel samt minor för vissa högt prioriterade förstöringsobjekt förvaras i regel i närheten av förstöringsobjekten. Ammunition för andra förstöringsobjekt förvaras inom berört försvarsområde. 23. Försvarsområdesbefälhavaren (motsvarande) ger förbanden sådana uppgifter att fienden tvingas till tidiga röjningsåtgärder hindras eller fördröjs att snabbt nå mål på djupet av vårt område. Vi kan nå dessa syften genom att förstöra alla vägar närmast fienden förstöra ett stort antal objekt på de vägar som leder mot djupet av vårt område minera med sidverkande minor på stort djup. 24. I regel avdelas en pluton till 2-3 förstöringsobjekt. Krav på skydd och uthållig bevakning kan dock innebära behov av större förband. 25. Försvarsområdesbefälhavaren (motsvarande) säkerställer sambandet till förbanden genom att anordna flera alternativa sambandsvägar. 26. Order om förberedelser och utförande kan dröja. Därför kan särskilda åtgärder erfordras för att säkerställa förbandens underhåll. Hamnar 31. Vid beredskapshöjningar genomförs spärrning, (förberedelser för) blockering och viss förstöring av prioriterade hamnar. 32. Fördröjande fältarbeten på vägarna och järnvägarna som leder till och från hamnarna genomförs enligt bestämmelserna för fördröjande fältarbeten längs vägar och järnvägar vid beredskapshöjningar (3:21-26). 27

4 33. För dessa fördröjande fältarbeten disponerar vi inledningsvis förband under grund- och fortsättningsutbildning beredskapsförband hemvärnsförband civil personal som ingått avtal med Försvarsmakten S-ammunition. Avdelade spräng- och tändmedel samt minor är i regel upplagda i närheten inom berört försvarsområde. 34. Tillgängliga resurser kraftsamlas till de hamnar som kan ge fienden påtaglig styrketillväxt. I vissa hamnar förbereder och utför vi inledningsvis fördröjande fältarbeten endast i delar av hamnarna, så att vi kan utnyttja återstående (intakta) delar. 35. Syftet med spärrning av en hamn kan även nås med följande åtgärder kustbevakningen eller hamnförvaltningen meddelar de sjöfarande att hamnen är stängd förband bemannar kustartilleripjäser och/eller minstationer fartygsförband med eldtillstånd skyddar hamnen. Flygfält 41. Vid beredskapshöjningar genomförs (förberedelser för) spärrning, blockering och förstöring av prioriterade flygfält. 42. För dessa fördröjande fältarbeten disponerar vi inledningsvis bas- och fältarbetsförband under grund- och fortsättningsutbildning, beredskapsförband hemvärnsförband civil personal som ingått avtal med Försvarsmakten S-ammunition. Avdelade spräng- och tändmedel samt minor förvaras i regel i närheten av flygfältet. 28

5 43. Tillgängliga resurser kraftsamlas till de flygfält som kan ge fienden påtaglig styrketillväxt samt till de flygfält som fienden tidigt kan ta och utnyttja för basering. Landningsbara vägar 44. Vid beredskapshöjningar genomförs (förberedelser för) spärrning och förstöring av prioriterade landningsbara vägar. 45. För dessa fördröjande fältarbeten disponerar vi inledningsvis hemvärnsförband samt fältarbetsförband under grund- och repetitionsutbildning. S-ammunition kan vara avdelad för högt prioriterade objekt. 46. Tillgängliga resurser kraftsamlas till de landningsbara vägar som kan ge fienden påtaglig styrketillväxt ligger nära viktiga hamnar, flygfält och/eller luftlandsättningsfält. Mellan vägar, på landstigningsstränder och luftlandsättningsfält 51. Vid beredskapshöjningar genomförs (förberedelser för) minering av lättframkomlig terräng mellan vägar, på landstigningsstränder och luftlandsättningsfält. När erforderliga resurser (tid, motorredskap o dyl) disponeras, kan vi dessutom utföra hinder. 52. För dessa fördröjande fältarbeten disponerar vi inledningsvis främst fältarbetsförband under grund- och repetitionsutbildning. S-ammunition kan vara avdelad för högt prioriterade objekt. 53. Tillgängliga resurser kraftsamlas till framryckningsstråk mot viktiga platser på djupet av vårt område landstigningsstränder som ligger nära viktiga hamnar, flygfält och/ eller är lämpliga för tillfälliga lossningslägen luftlandsättningsfält som ligger nära viktiga hamnar, flygfält och/eller platser som är viktiga för vår styrketillväxt. 29

6 vid understöd av strid 61. Vi genomför fördröjande fältarbeten för att understödja anfalls-, försvars- och fördröjningsstrid. 62. I det följande beskrivs de fördröjande fältarbeten som vi genomför, när vi disponerar erforderliga resurser avseende tid, trupp, spräng- och tändmedel samt minor. När erforderliga resurser inte disponeras sker i regel prioriteringar i den ordning åtgärderna anges i respektive avsnitt. 63. Såväl fältarbetsförband som andra förband genomför fördröjande fältarbeten för att understödja strid. Fältarbetsförbanden genomför främst omfattande fördröjande fältarbeten i kraftsamlingsriktningen samt de fördröjande fältarbetena som har de lägsta kraven på noggrann samordning med den direkta elden. 64. Varningsåtgärder utförs med särskild hänsyn till anfallsförbanden. Anfall 65. De fördröjande fältarbetena omfattar vid anfall främst förstöring av vägar (och järnvägar) samt minering av terräng. 66. Vid anfall genomför vi fördröjande fältarbeten främst för att understödja skyddet av anfallsförbandens flanker understödja försvaret av de tagna anfallsmålen. 67. Vid skydd av flanker och försvar av tagna anfallsmål genomförs de fördröjande fältarbetena enligt bestämmelserna för fördröjande fältarbeten vid försvar (3:71-77). 68. Fördröjande fältarbeten för att understödja skyddet av anfallsförbandens flanker kan påbörjas före anfallet. Sådana fördröjande fältarbeten genomförs som regelminering och vägförstöring. 30

7 69. Vi kan även utföra fördröjande fältarbeten för att understödja skyddet av anfallsförbandens flanker när anfallet börjat. Sådana fördröjande fältarbeten genomförs i regel enligt följande principer: (1) Stridande förband tar och försvarar en långt fram belägen terrängavskärning. (2) Fältarbetsförband utför fördröjande fältarbeten för att understödja försvaret av denna terrängavskärning. (3) Cheferna för de stridande förbanden och fältarbetsförbanden planerar i samverkan striden så att vi kan utnyttja terrängens möjligheter till både stridsställningar för stridande förband och fördröjande fältarbeten samt genomföra fördröjningsstriden med kraftsamling till anfall, indirekt eld och fördröjande fältarbeten. (4) De stridande förbanden förbereder striden och fältarbetsförbanden utför de fördröjande fältarbetena. 70. Ett exempel på fördröjande fältarbeten för att understödja försvaret av anfallsförbandens flanker när anfallet börjat framgår av bild 3:1. Bild 3:1. Exempel på fördröjande fältarbeten för att understödja försvaret av ett anfallsförbands flanker när anfallet börjat. 31

8 Försvar 71. De fördröjande fältarbetena omfattar vid försvar främst förstöring av vägar (och järnvägar) samt minering av terräng. 72. Vid försvar av motståndsområde i betäckt terräng och småbruten terräng genomförs fördröjande fältarbeten enligt följande principer: (1) Förstör genomgående vägar. Vid behov lämnas delar intakta (men förberedda för förstöring) för omgrupperingar och underhållstransporter. (2) Minera stridsfordonsframkomlig terräng framför och mellan motståndsnästena. Härvid anpassas mineringarnas bredd och djup till pansarvärnsvapnens gruppering och räckvidd. (3) Minera framkomliga stråk, som inte kan nås med direkt eld från motståndsnästena, med fordons- och stridsvagnsminor. Röjningsskydd bör utnyttjas. (4) Minera platser, där fienden kan gruppera och avge direkt eld mot motståndsnästena, med fordons- och stridsvagnsminor. Röjningsskydd bör utnyttjas. (5) Minera terrängen som omger motståndsnästena. (6) Anordna skenmineringar. (7) Förbered minering av minfria områden, genomgångar och skenmineringar. 32

9 73. Ett exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar av ett motståndsområde i betäckt och småbruten terräng framgår av bild 3:2. Bild 3:2. Exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar av ett motståndsområde i betäckt och småbruten terräng. 74. Vid försvar av motståndsområde i bebyggelse genomförs fördröjande fältarbeten enligt följande principer: (1) Förstör vägar (gator) som leder mot genom och förbi motståndsområdet. (2) Minera platser, där fienden kan gruppera och avge direkt eld mot motståndsnästena, med fordons- eller stridsvagnsminor. Röjningsskydd bör utnyttjas. 33

10 (3) Förstör de hus som fienden kan utnyttja vid stormning av våra nästen. (4) Blockera eller förstör kulvertförbindelser o dyl som fienden kan utnyttja för att förflytta sig till våra motståndsnästen. 75. Stadsplanekartor (militärgeografiskt verk) bör utnyttjas för uppföljningen. 76. Ett exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar av ett motståndsområde i bebyggelse framgår av bild 3:3. Bild 3:3. Exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar av ett motståndsområde i bebyggelse. 77. Vid försvar i skärgården genomförs fördröjande fältarbeten enligt följande principer: (1) Minera platser som fienden kan utnyttja för helikopterluftlandsättning med landminor. Sidverkande minor bör utnyttjas och om möjligt placeras i skydd för yttäckande vapen. (2) Genomför fördröjande fältarbeten för understöd av försvar av motståndsnästen enligt bestämmelserna för fördröjande fältarbeten vid försvar av motståndsområde (3:74-76). 34

11 (3) Minera stigar och vägar som medger dold förflyttning till eller mellan platser som fienden kan utnyttja för helikopterluftlandsättning, med fordons- och stridsvagnsminor. 78. De fördröjande fältarbetena planeras och varningsåtgärder vidtas med särskild hänsyn till att vi skall kunna bemanna anläggningens olika delar genomföra kompletterande truppbefästningsarbeten göra motanfall (med amfibieförband). 79. Ett exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar av en anläggning i skärgården framgår av bild 3:4. Bild 3:4. Exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar i skärgården. 80. Vid försvar av kust omfattar de fördröjande fältarbetena främst blockering och viss förstöring av hamnar minering (och hinder) i terräng samt förstöring av vägar (och järnvägar). 35

12 81. De fördröjande fältarbetena syftar till att: Hindra fienden att ta hamnar och tillgängliga lossningslägen. Försvåra för fienden att ta landstigningsstränder. Göra fienden gripbar för våra anfall. Förstärka skyddet av våra anfallsförbands flanker. Förstärka försvaret av viktiga platser. 82. Vid försvar av kust genomförs de fördröjande fältarbetena i regel enligt följande principer: (1) Utför blockering och viss förstöring av hamnarna (inklusive förstöring av lossnings- och uppställningsplatserna samt vägarna och järnvägarna till och från hamnarna). (2) Minera platser lämpliga för tillfälliga lossningslägen. (3) Utför strandminering. (4) Förstör vägarna till och från landstigningsstränderna. (5) Utför de fördröjande fältarbeten som erfordras för att understödja försvaret av våra motståndsområden. (6) Förbered eller utför regelmineringar och andra fördröjande fältarbeten på djupet av försvarsområdet. (7) Förbered minering av minfria områden (genomgångar) och skenmineringar. (Minfria områden för pansar- och mekförbands anfall bör sluta cirka 1000 meter från stranden, motsvarande avstånd för skytteförband är 200 meter.) 36

13 83. Ett exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar av kust framgår av bild 3:5 Hamnen blockerad/ förstörd enligt kap 5 Försvaret understöds enligt 3:80-82 Kraftsamling av fördröjande fältarbeten till trupptomt område Försvaret understöds enligt 3:80-82 Minfria områden medger direkt eld mot stranden eller ledning av indirekt eld mot stranden Bild 3:5. Exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar av kust. 84. Vid försvar av flygbas genomförs fördröjande fältarbeten enligt följande principer: (1) Förbered spärrning och förstöring enligt bestämmelserna i kapitel 6. (2) Vägarna som leder mot basen spärras och förbereds för förstöring enligt bestämmelserna i kapitel 4. 37

14 (3) Genomför fördröjande fältarbeten för understöd av försvarsgrupperade förband enligt bestämmelserna för fördröjande fältarbeten vid försvar av motståndsområde (3:71-73). (4) Förstärk bevakningen av grupperingsplatserna med larmmineringar. (5) Minera de delar av den omgivande terrängen som vi inte kan bevaka eller försvara. 85. Ett exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar av en flygbas framgår av bild 3:6. Bild 3:6. Exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar av en flygbas. 38

15 86. Vid försvar mot lufttrupp omfattar de fördröjande fältarbetena främst (spärrning och) förstöring av flygfält (och landningsbara vägar) samt mineringar (och hinder) i terräng. 87. De fördröjande fältarbetena syftar i regel till att: Hindra fienden att ta intakta flygfält och landningsbara vägar. Försvåra för fienden att fullfölja fällningen. Försvåra för fienden att samla sig i förband. Försvåra för fienden att framrycka från fällningsområdet. Göra fienden gripbar för våra anfall. Förstärka vårt försvar av viktiga platser. 88. Vid försvar mot lufttrupp genomförs de fördröjande fältarbetena i regel enligt följande principer: (1) (Spärra och) förstör flygfält. (2) Spärra (och förstör) de landningsbara vägarna. (3) Minera områden lämpliga för fällning och helikopterluftlandsättning. Främst utnyttjas sidverkande minor. (4) Minera terräng som är lämplig för en luftlandsatt fiendes samling och gruppering med stridsvagns- och fordonsminor. (5) Förstör de vägar och stråk som är lämpliga för den luftlandsatta fiendens förflyttning från luftlandsättningsområdet mot tänkbara mål. (6) Minera de platser som är lämpliga för den luftlandsatta fienden att försvara eller utnyttja vid våra anfall. (7) Utför de fördröjande fältarbeten som erfordras för att understödja försvaret av våra motståndsområden. (8) Utför hinder på luftlandsättningsfälten och helikopterlandningsplatserna. 89. Ett exempel på försvar mot lufttrupp framgår av bild 3:7 39

16 Bild 3:7. Exempel på fördröjande fältarbeten vid försvar mot lufttrupp. 40

17 Fördröjningsstrid 90. Vid fördröjningsstrid i småbruten eller betäckt terräng omfattar de fördröjande fältarbetena främst förstöring av vägar (och järnvägar) samt minering av terräng (bild 3:8 och 3:9). 91. De fördröjande fältarbetena syftar till att: Hejda fiendens vägbundna förband och därigenom bl a minska hans möjligheter att understödja och underhålla kringgångsförbanden. Göra fiendens förband, bl a röjnings- och reparationsenheter, gripbara för vår indirekta och direkta eld, framför allt pveld och olika former av anfall. Begränsa fiendens möjligheter att gruppera understöds- och underhållsförband. Tvinga fienden att binda minröjningsresurser. Tvinga fienden att binda och förbruka sina resurser för återställande av förbindelser. Förstärka försvaret av viktiga platser. Begränsa fientliga kringgångsförbands rörlighet. Förhindra eller försvåra för fienden att utnyttja terräng som vi inte kan bevaka eller försvara (trupptomma områden). 92. Vid fördröjningsstrid i småbruten eller betäckt terräng genomförs de fördröjande fältarbetena enligt följande principer: (1) Förstör alla vägar närmast fienden. Han tvingas då att tidigt kraftsamla bl a röjnings- och reparationsresurser. (2) Förstör ett stort antal konstbyggnader på de vägar som leder mot djupet av vårt område. Härigenom hindrar eller försvårar vi för fienden att med markbundna förband snabbt ta viktig terräng. (3) Beroende på stridsplanen och övriga förhållanden sker kraftsamling av fördröjande fältarbeten till terräng som är gynnsam för fienden eller där fördröjande fältarbeten ger stor effekt. (4) Förbindelser för anfalls- och understödsförband, underhållstransporter, undanförsel samt utrymning lämnas intakta och förbereds för förstöring. 41

18 Bild 3:8. Principiellt exempel på fördröjande fältarbeten vid fördröjningsstrid i betäckt terräng. 42

19 Bild 3:9. Exempel på fördröjande fältarbeten vid fördröjningsstrid i småbruten terräng. 43

20 93. Vid fördröjningsstrid i omväxlande öppen och småbruten terräng omfattar de fördröjande fältarbetena främst minering av terräng samt förstöring av vägar (och järnvägar). 94. De fördröjande fältarbetena syftar till att: Kanalisera fienden. Göra honom gripbar för våra pansarvärnsvapen, vår indirekta eld och för våra anfall. Förstärka försvaret av viktiga platser. 95. Vid fördröjningsstrid i omväxlande öppen och småbruten terräng genomförs de fördröjande fältarbetena enligt följande principer: (1) Förstör alla vägar närmast fienden. (2) Minera terräng som fienden kan utnyttja för att avge direkt eld mot våra förband. Röjningsskydd bör utnyttjas. (3) Förstör de genomgående vägarna. Vid behov lämnas delar intakta, t ex för våra omgrupperingar och underhållstransporter. (4) Minera framkomliga stråk, som medger att fienden framrycker dolt eller utanför våra direkteldvapens räckvidd. Röjningsskydd bör utnyttjas. (5) Skydda genom mineringar våra grupperingsplatser och omgrupperingsvägar. 96. Samordning av strid och fördröjande fältarbeten kan ske enligt följande: (1) Dela in området i delområden (rutor), som har i terrängen lätt urskiljbara gränser. (2) Littrera rutorna. (3) Ange i order vilka rutor som skall vara minerade, skenminerade respektive minfria samt vilka resurser som avdelas för varje ruta. 44

21 97. Ett exempel på fördröjande fältarbeten vid fördröjningsstrid i omväxlande öppen och småbruten terräng framgår av bild 3:10. Bild 3:10. Exempel på fördröjande fältarbeten vid fördröjningsstrid i omväxlande öppen och småbruten terräng. 45