Konkurrerande teknologier till LCD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konkurrerande teknologier till LCD"

Transkript

1 Konkurrerande teknologier till LCD - en jämförelse Högskolan Dalarna LCD-Produkter Björn Eriksson Björn Quickers Period 2 -ht 98

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 AKTIVA DISPLAYER... 4 CRT - CATHODE RAY TUBE... 4 GRUNDLÄGGANDE FUNKTION... 4 FÄRGDISPLAYER... 5 PLATTA CRT-DISPLAYER... 5 FÖR OCH NACKDELAR MED CRT-DISPLAYER... 6 LED - LIGHT EMITTING DIODE DISPLAY... 7 GRUNDLÄGGANDE FUNKTION... 7 FÖR OCH NACKDELAR MED LED-DISPLAYER... 7 PDP - PLASMA DISPLAY PANELS... 8 GRUNDLÄGGANDE FUNKTION... 8 ELD - ELECTROLUMINESCENT DISPLAY... 9 GRUNDLÄGGANDE FUNKTION... 9 FÖR OCH NACKDELAR MED EL-DISPLAYER... 9 VFD - VACUUM FLUORESCENT DISPLAYS GRUNDLÄGGANDE FUNKTION FÖR OCH NACKDELAR MED VF-DISPLAYER FED -FIELD EMISSION DISPLAY GRUNDLÄGGANDE FUNKTION FÖR OCH NACKDELAR MED FED-DISPLAYER OLED -ORGANIC LIGHT EMITTING DIODE PASSIVA DISPLAYER ECD -ELECTROCHROMIC DISPLAY EPID -ELECTROPHORETIC IMAGING DISPLAY SPD- SUSPENDED PARTICLE DISPLAY PLZT LCD-DISPLAYENS KONKURRENSKRAFT REFERENSER Konkurrerande teknologier till LCD Sid 2

3 Inledning Det finns ett antal olika konkurrerande teknologier. Dessa kan delas in i två huvudgrupper, aktiva och passiva displayer. De aktiva displayerna är de som själva strålar ut ljus medan de passiva är beroende av att det finns ljus från en ljuskälla i närheten. Vanligtvis är denna placerad bakom displayen som bakgrundsbelysning. Några aktiva displayer är CRT -cathode ray tube, PDP -plasma display panel, ELD -electroluminescent display, VFD -vacuum fluorescent display, LED -light emitting diode, FED -field emission display. Några passiva är ECD -electrochromic display, EPID -elektrophoretic imaging display, SPD -suspended particle display, PLZT- display. Här följer en närmare beskrivning av de olika teknologierna. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 3

4 Aktiva displayer CRT - Cathode Ray Tube Grundläggande funktion Katodstråleröret (CRT) innehåller en uppvärmd elektronkanon som emitterar elektroner vilka sedan samlas till en koncentrerad stråle med hjälp av elektroder som fungerar som en elektrisk lins eller en spole som fungerar som en magnetisk lins. Figur 1: Bildskärm av katodstråletyp. Den samlade strålen träffar sedan en fluorescerande skärm där strålen uppträder som en punkt. Strålen kan böjas av eller riktas in på skärmen med hjälp av två vinkelräta elektrodpar eller en spole. Även här är det antingen den elektriska eller den magnetiska kraften som påverkar elektronernas riktning, se figur 1. Genom att använda spolar kan man påverka elektronerna med hjälp av magnetisk kraft och man får då en större avböjning av elektronstrålen vid en lägre spänning. Detta i sin tur gör att röret kan göras kortare eftersom spolen inte kräver samma längd som elektroderna vilket medför att djupet hos bildskärmen blir mindre. Det fluorescerande skikt som finns inuti glaskroppen innehåller en beläggning av zinksulfid som emitterar ljus när det träffas av elektronstrålen. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 4

5 Färgdisplayer En CRT-display som visar färg har tre separata elektronkanoner. En elektronkanon för varje grundfärg (röd, grön och blå) används för att skapa hela spektrat, se figur 2. Färgerna skapas genom att varje för ögat synbar punkt består av tre mindre färgade områden på det fosforescerande skiktet. Figur 2: Färgdisplay i genomskärning. Platta CRT-displayer Det finns även flata CRT-displayer där man har lagt elektronkanonen parallellt med bilden. Den fosforescerande skärmen ligger i samma plan som elektronstrålen och är därför vinklad för att elektronerna skall träffa skärmen. På grund av de avståndsskillnader som uppkommer beroende på var elektronerna träffar skärmen, så finns det på den motstående sidan en genomskinlig elektrod som används för att fokusera bilden. Figur 3: Exempel på en tunn CRT-display. I dagens IT-samhälle finns stor användning för informationsdisplayer och den väl utvecklade tillverkningstekniken för CRT-displayen medför en relativt låg kostnad för den färdiga produkten. De vanligaste användningsområdena för CRT-displayerna är i TV-apparater och i datormonitorer. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 5

6 För och nackdelar med CRT-displayer Fördelarna med CRT-displayer är: Välutvecklad teknik. Möjligt att tillverka stora volymer. Relativt låg kostnad. Möjlighet att visa färger. Hög ljusstyrka Nackdelarna med CRT-displayer är: Skrymmande konstruktion. Livslängden är begränsad till ungefär timmar Kräver hög spänning, hög strömförbrukning. Relativt tunga. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 6

7 LED - Light Emitting Diode Display Grundläggande funktion En LED-display består av flera lysdioder. En lysdiod har ett PN-spärrskikt som emitterar (sänder ut) fotoner (ljus) när det uppstår en rekombination av laddningsbärare. Det har visat sig att det är mycket svårt att tillverka lysdioder som avger blått ljus. De som finns är dyra och har låg verkningsgrad. De kan vara tillverkade av kiselkarbid (SiC). En följd av detta är att det blir dyrt att tillverka fullfärgsdisplayer. De vanligaste materialen som används till lysdioder och de färger som de avger är: Galliumarsenid (GaAs) som ger infrarött till rött ljus. Galluimarsenidfosfid (GaAsP) som ger rött till gult ljus. Galliumfosfid (GaP) som ger grönt till blågrönt ljus. LED-tekniken används till mindre teckendisplayer. Andra användningsområden är tex informationstavlor, då främst för utomhusbruk. Figur 4: Exempel på LED-display. För och nackdelar med LED-displayer Fördelarna med LED-displayer är: Välutvecklad teknik. Möjligt att tillverka stora volymer. Låg kostnad för enkla displayer Nackdelarna med LED-displayer är: Högt pris på blå lysdioder medför hög kostnad på fullfärgsdisplayer - ej lönsamt. Displayer som skall innehålla mycket information är dyra. Hög energiförbrukning som gör dem ointressanta för många batteridrivna portabla applikationer. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 7

8 PDP - Plasma Display Panels Grundläggande funktion Plasmadisplayen är en gasurladdningsdisplay som bygger på att neongas eller en liknande ädelgas joniseras när en pålagd spänning blir tillräckligt hög. Tröskelspänningen ligger vanligtvis kring 100V. Den joniserade gasen sänder ut UV-ljus som när det träffar magnesiumoxidskiktet ger upphov till en orange-röd färg. Det finns två typer av plasmadisplayer, dels den som drivs med växelspänning och den som drivs med likspänning. PDP-displayerna finns som både monokroma och färgdisplayer. Displayerna används bl.a. till displayer i kassaapparater, bensinpumpar och som skärmar till storbilds-tv. Figur 5: Grundkonstruktion av en PDP-display som drivs med likspänning. För och nackdelar med PDP-displayer Fördelarna med PDP-displayer är: Flera tillverkare Enkel drivelektronik Enkel konstruktion vilket leder till låga kostnader och stora produktionsvolymer. Lång livslängd Passar för färgskärmar Nackdelarna med PDP-displayer är: Det krävs högspänningsdrivare till displayerna, med spänningar upp till V. Fungerar inte i solsken. Begränsade möjligheter för att visa gråskalor. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 8

9 ELD - Electroluminescent Display Grundläggande funktion Elektroluminiserande displayer sänder ut ljus genom att en spänning läggs på ett skikt av zink och fosfor som är pålagt på ett genomskinligt substrat t.ex. en organisk film eller en glasskiva. Spänningen orsakar en elektronvandring av fosformaterialet, vilket i sin tur avger ett ljus. Ljusets färg varierar beroende på fosforblandningen. Figur 6: Grundkonstruktion av en EL-display som drivs med likspänning. De flesta displayer som tillverkas är punktmatriser. De används som bildskärmar av olika slag. EL-tekniken kan även används som bakgrundsbelysning till LCD-celler. För och nackdelar med EL-displayer Fördelarna med EL-displayer är: Tunna och kompakta. Hög läsbarhet. Hög skrivhastighet. Viss gråskala. Nackdelarna med EL-displayer är: Hög effektförbrukning. Går ej att läsa vid allt för ljus omgivning. Hög kostnad, svår att tillverka i stora volymer. Det krävs högspänningsdrivare ( V). Konkurrerande teknologier till LCD Sid 9

10 VFD - Vacuum Fluorescent Displays Grundläggande funktion En katod som värms upp till ca 600 C varvid en spänning läggs på. Elektroner emitteras från katoden och kolliderar med ett fosforskikt där fotoner emitteras, dvs. ljus genereras. Figur 7: Typskiss på en VFD. Figur 8: Exempel på VFD-display. Tekniken används idag inom hemelektronik mm. Displayerna känns igen på dess gröna eller blågröna färg. För och nackdelar med VF-displayer Fördelarna med VF-displayer är: Låg kostnad för enkla displayer. Multiplexerbar för stora displayer. Synbar i solljus. Nackdelarna med VF-displayer är: Hög kostnad för stora bildskärmar. Hög kostnad för bildskärmar som innehåller mycket information. Idag finns det inte ännu fullfärgsbildskärmar för TV, dator -applikationer. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 10

11 FED -field emission display Grundläggande funktion FED bygger på kallkatodsemission av elektroner till skillnad mot CRT och VFD som bygger på termisk excitering. Annars är likheterna mellan FED och CRT stora. Man skulle kunna kalla FED för tunn CRT. På den bakre plattan finns massor av mikroskopiska emittrar, som kan jämföras med små elektronkanoner. När en spännning läggs på över en pixel skjuter elektronkanonen iväg elektroner som träffar fosforskiktet på den övre plattan varvid ljus sänds ut. Varje pixel består av upp till 5000 emittrar. Denna redundans garanterar lång livslängd då ända upp till 20% av emittrarna kan vara felaktiga utan att det märks. Tjockleken på displayen kan vara så liten som 8mm. För och nackdelar med FED-displayer Fördelarna med denna teknologi är att man kombinerar de fina bildegenskaperna hos en CRT med den låga strömförbrukningen och det nätta formatet hos en flatskärm. Nackdelen är att det kan bli svårt att massproducera displayerna eftersom det vakuum som krävs ställer höga krav på förseglingen. Figur 9: Typisk uppbyggnad av FED. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 11

12 OLED -organic light emitting diode Organiska lysdioder bygger på det faktum att vissa organiska material, tex. polymerer, utsänder ljus när ström passerar materialet. Denna teknik är ännu inte färdigutvecklad, men när den blir det utgör den ett allvarligt hot mot LCD-tekniken. Fördelarna är att stora displayer med snabb omslagstid kan göras billigt. Även egenskaper som stor flexibilitet, möjlighet till hög upplösning, vid synbarhet, låg strömförbrukning och att ingen bakgrundsbelysning krävs gör att denna displaytyp lämpar sig för instrumenteringar, mätinstrument och bärbar elektronik. Det finns även möjlighet att skapa transparenta displayer med lysande segment. Något som kan användas för information i vindrutor, fönster m.m. Nackdelen med denna displaytyp är livslängden som är beräknad till 10000h (ca. 1 år). Kommersiella produkter beräknas komma om fem år. Figur 10: Typisk uppbyggnad av OLED. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 12

13 Passiva displayer ECD -electrochromic display Denna typ av display skapar en blå färg genom oxidation av metalloxider (ex. WO 3, IrO 2 eller MoO 3 ). Genom reduktion kan man sedan ta bort färgen. Fältets riktning avgör om det blir oxidation eller reduktion. En påverkad pixel behåller sitt tillstånd när spänningen avlägsnas. En ECD är alltså bistabil. På grund av dåliga switchegenskaper är denna typ av display inte multiplexerbar varför denna bör användas i enpixel-tillämpningar. Man har dessutom problem med livslängden. Goda egenskaper är god synbarhet och låg drivspänning (0,5-1,5 V DC). Nedan visas en typisk celluppbyggnad. Figur 11: ECD-cellens uppbyggnad. EPID -electrophoretic imaging display Denna typ av display bygger på att man transporterar laddade färgpigment i en färgad lösning. Om spänningen är sådan att färgpigmenten ligger mot det främre glaset reflekterar pixeln färgpigmentets färg. Om färgpigmenten ligger mot det bakre glaset har pixeln lösningens färg. Om lösningen är svart och färgpigmenten vita kan man alltså få svartvita displayer. Genom att variera färgen på lösningen och pigmentet kan man få vilka färg-kombinationer som helst. Displayen är bistabil eftersom färgpigmenten stannar kvar i sina lägen när spänningen avlägsnats. Nackdelarna är att det är svårt att tillverka färglösningen och att det krävs 60-90V drivspänning. Dessutom saknas tröskelspänningar vilket omöjliggör passiv matris drivning. Ingen forskning görs för tillfället och någon större användning av denna teknologi lär det inte bli. Nedan visas en typisk celluppbyggnad. Figur 12: EPID cell. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 13

14 SPD- suspended particle display Dessa displayer bygger på elektrisk omorientering av dikroiska dipoler. I spänningslöst tillstånd absorberas vissa färger hos det infallande ljuset. När spänning sedan läggs på vrider dipolerna in sig i fältets riktning och då upphör absorptionen. Problemet med denna displaytyp är att lösningen är instabil och att relativt hög drivspänning (35V) krävs. Fördelar är goda vinkelegenskaper och hög kontrast. Nedan visas en typisk celluppbyggnad. Figur 13: SPD-cell. PLZT PLZT-displayen är en transparent oxid-blandning som har ferroelektriska egenskaper som tillåter den att ändra polarisationsriktningen hos ljus. Namnet är en förkortning på de ingående ämnenas kemiska beteckning Pb (bly), La (lantan), Zr (zirconium) och Ti (titan). Ämnets formel brukar skrivas (PbLa)(ZrTi)O 3. Fördelarna hos materialet är dess snabba omslagstid (mikrosekunder), dess höga kontrast och det vida temperaturområdet ( C). Nackdelarna är den komplicerade tillverkningsprocessen, avsaknad av brant tröskel och den höga drivspänningen (hundratals volt). Denna teknologi används mest som bländare. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 14

15 LCD-displayens konkurrenskraft LCD-displayerna kan idag konkurrera inom områden där små, billiga och strömsnåla displayer krävs. När det gäller displayer i tv-storlek kommer nog andra teknologier som PDP och FED att vara de som tar över efter CRTskärmarna. Lite längre fram om 5 år kan nog även OLED hota de små LCD:erna. När det gäller de bärbara skärmarna däremot, är TFT-skärmarna konkurrenskraftiga eftersom de är strömsnåla, lågstrålande, har bra vinkelegenskaper och tar liten plats. Dessa egenskaper gör även TFTskärmarna intressanta som vanliga bildskärmar till stationära datorer. Men i dagsläget är priset en nackdel, men det väntas sjunka allt eftersom produktionsvolymerna ökar. Konkurrerande teknologier till LCD Sid 15

16 Referenser Böcker: Castellano Joseph A, Handbook of display technologi, 1992, Academic Press Inc. Shoichi Matsumoto, Electronic Display Devices, 1990, John Wiley and sons WWW-sidor: Konkurrerande teknologier till LCD Sid 16

Bildskärmar och synergonomi

Bildskärmar och synergonomi OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Typ av LCD och dess användningsområde

Typ av LCD och dess användningsområde Typ av LCD och dess användningsområde Displayer kan definieras med avseende på i tre kategorier enligt tabellen nedan: Storlekskategor Skärm Upplösningsförmågan hos panel ier Smal Mindre än 3-tum Mindre

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB FlyBot FlyBot är en flyplansmodell med fyra lysdioder, en tuta och en motor som driver propellern. Här lär du dig att programmera DC-motorns fart och riktning. 41 Robotfakta LED-kort På LED-kortet sitter

Läs mer

Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER

Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER Lysdiod eller kort LED (Light Emitting Diode) är en halvledarkomponent. Halvledare Ett material med

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt) Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn

Läs mer

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b Tv:ns utveckling Jonathan T och Jonatan B 9b DEN FÖRSTA TV:N Den första Tv-apparaten var en radio med en Tv-enhet bestående av ett neonrör och en snurrande skiva som kunde visa en bild i rödskala stor

Läs mer

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 LED lamper for UV-lys Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 Labino Labino utvecklar och tillverkar UV- and vitljuslampor för industri och offentlig sektor Lamporna är baserade på MPXL och LED

Läs mer

IMPONERAD AV FÄRGAT LJUS?

IMPONERAD AV FÄRGAT LJUS? EPSON VITT PAPPER DIN GUIDE TILL LJUSSTYRKA FÖR FÄRGAT LJUS IMPONERAD AV FÄRGAT LJUS? 2 Vikten av ljusstyrka för färgat ljus (CLO) vid utvärdering och jämförelse av digitala projektorer Det kanske är svårt

Läs mer

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt. DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Wearable Computers 10p D-nivå Uppbyggnad och funktion av LC-displayer Uppbyggnad och funktion för LC-displayer.

Wearable Computers 10p D-nivå Uppbyggnad och funktion av LC-displayer Uppbyggnad och funktion för LC-displayer. Uppbyggnad och funktion för LC-displayer. 1 Innehållsförteckning INTRODUKTION...3 LC HISTORIK...3 EGENSKAPER FÖR FLYTANDE KRISTALLER...4 OLIKA TYPER AV DISPLAYER...4 TN Twisted Nematic...4 STN Super Twisted

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Cecilia Ingard. Boksidan

Cecilia Ingard. Boksidan Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet

Läs mer

Mittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier

Mittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier Mittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier RAPPORT 08-05-16 Civilingenjörsprogrammet, teknisk design, 180 p Kommunikation i tal och skrift, 4 p Examinator: Kenneth Berg Platta tv-skärmar

Läs mer

V1b sida 1 av 7. Att montera lysdioder som skalbelysning i elektronikutrustning.

V1b sida 1 av 7. Att montera lysdioder som skalbelysning i elektronikutrustning. V1b sida 1 av 7 Att montera lysdioder som skalbelysning i elektronikutrustning. Med den utveckling inom LED-produkter som vi nu ser, så öppnar sig nya möjligheter vid renovering av äldre radioutrustning.

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Polarisation en introduktion (för gymnasiet)

Polarisation en introduktion (för gymnasiet) Polarisation en introduktion 1 Polarisation en introduktion (för gymnasiet) 1 Ljusets polarisationsformer Låt oss för enkelhets skull studera en stråle med monokromatiskt ljus, dvs. ljus som bara innehåller

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Måndagen den 21:e maj 2012, kl 14:00 18:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Förklaringar till experimenten i Upptäckarland

Förklaringar till experimenten i Upptäckarland Förklaringar till experimenten i Innehållsförteckning 2 Experiment Sida Luftblås 3 Dykaren 4 Värmeplattor 5 Studs 6 Drinking Bird 7 Reaktionstid 8 Såpbubblor 9 Rullande cylinder och dubbelkon 10 UV-ljus

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Magnetfält och magnetiska krafter. Emma Björk

Magnetfält och magnetiska krafter. Emma Björk Magnetfält och magnetiska krafter Emma Björk Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk kraft på laddning

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3.1 Potentiell energi i elfält Vi betraktar en positiv testladdning som förs i närheten av en annan laddning. I det första fallet är den andra laddningen

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken.

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken. Diodlasern- en laser i tiden av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Diodlasrar används allmänt inom kommunikation, datorteknik (optisk lagring och läsning) och hemelektronik och bildar en av grundstenarna

Läs mer

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

5. Elektromagnetiska vågor - interferens Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor

Läs mer

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se * Skillnader mellan radiorör och halvledarkomponenter 1.Halvledarkomponenter är mycket mindre I storlek 2.De är mycket tåliga för slag och stötar

Läs mer

Hur gör man. Så fungerar det

Hur gör man. Så fungerar det 14. Bli ett batteri! Hur gör man Lägg din ena hand på kopparplattan och den andra handen på aluminiumplattan. Vad händer? Så fungerar det Inuti pelaren går en elektrisk ledning från kopparplattan, via

Läs mer

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

8mm. 15mm. 61 SPOT TRIO-L LED-spot 3x1W 45 för infällnad i möbler, undertak m.m. Pressas fast i ett o 50 mm. 13mm. ø 56mm

8mm. 15mm. 61 SPOT TRIO-L LED-spot 3x1W 45 för infällnad i möbler, undertak m.m. Pressas fast i ett o 50 mm. 13mm. ø 56mm LED 2008 POWER LED 45 SPOT MINI LED-spot 1W 120 för infällnad i möbler, undertak m.m. Pressas fast i ett O 24 mm hål. Inklusive 30 cm kabel och amp snabbkontakt. Seriekopplas plus till minus. 8mm 74 520

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Physics to Go! Part 1. 2:a på Android

Physics to Go! Part 1. 2:a på Android Physics to Go! Part 1 2:a på Android Halvledare Halvledare Halvledare V V V Grupp V: Si, Ge Transistorer, CCD, solceller, indirekt bandgap Grupp -V: GaP, GaAs, ngaasp LED, lasrar, detektorer Grupp -N:

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

Laboration: Optokomponenter

Laboration: Optokomponenter LTH: FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK Komponentfysik för E Laboration: Optokomponenter Utförd datum Inlämnad datum Grupp:... Laboranter:...... Godkänd datum Handledare: Retur Datum: Återinlämnad Datum: Kommentarer

Läs mer

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!

Läs mer

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B Interferens i ubbelspalt gitter tunna skikt Syfte och omfattning Detta material behanlar på intet sätt fullstänigt såant som kan ingå i avsnitt me innebören

Läs mer

LED-HANDBOK. Lighting the future

LED-HANDBOK. Lighting the future LED-HANDBOK Innehållsförteckning: Introduktion 1 Standarder 2 Ljusstyrning 3 Effektivitet 4 Färg Tillförlitlighet 5 6 Teknik 7 INTRODUKTION I alla städer spelar planeringen av stadens belysning en framträdande

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Uppgift. Laboration. Sidan 1 av 7

Uppgift. Laboration. Sidan 1 av 7 Sidan 1 av 7 Uppgift Ta med följande utrustning: Screenmaster, Linjal, boken Ljus och Rum och en digitalkamera/telefon med kamera samt (Användarnamn och lösenord till datorerna datorsalen som ska användas)

Läs mer

Färger, RGB-er och riktiga bilder

Färger, RGB-er och riktiga bilder Färger, RGB-er och riktiga bilder Färger Färger baseras på ögats färgseende Men tolkas av hjärnan Färgseendet Ljuset är en del av ett elektromagnetiskt spektrum Vi tar det visuella spectret och böjer till

Läs mer

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Elektromagnetiska vågor (Ljus) Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Vätespektrum Förberedelser Läs i Tillämpad atomfysik om atomspektroskopi (sid 147-149), empiriska samband (sid 151-154), och Bohrs atommodell (sid 154-165). Läs genom hela laborationsinstruktionen. Gör

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Facit till Testa dig själv 3.1

Facit till Testa dig själv 3.1 Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Zeemaneffekt. Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013

Zeemaneffekt. Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013 Zeemaneffekt Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013 Introduktion En del energinivåer i en atom kan ha samma energi, d.v.s. energinivåerna är degenererade. Degenereringen kan brytas genom att

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Fysikalisk optik. Övningshäfte

Fysikalisk optik. Övningshäfte Fysikalisk optik Övningshäfte Dispersion och prismaeffekt 1) Det vanligaste sättet att beteckna blått, gult och rött är F=blått=486,1 nm, d=gult=587,7 nm och C=rött=656,3 nm. Kronglas BK7 har brytningsindex

Läs mer

Synergonomi. Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat

Synergonomi. Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Synergonomi Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: 1 Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa och maskin. Lär er att

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

LITIUMDUBBELLADDARE 1941-P-1368 LITIUMMINILADDARE 1941-P-1341

LITIUMDUBBELLADDARE 1941-P-1368 LITIUMMINILADDARE 1941-P-1341 LITIUMDUBBELLADDARE 1941-P-1368 LITIUMMINILADDARE 1941-P-1341 LÄS OCH FÖLJ DESSA INSTRUKTIONER NOGA Keelers litiumladdare och handtag Läs detta instruktionsavsnitt noga innan du använder din Keelerprodukt.

Läs mer

Optokomponenter Laborationshandledning

Optokomponenter Laborationshandledning ESS030 Komponentfysik för E Optokomponenter Laborationshandledning FASTA TLLSTÅNDETS FYSK LTH Komponentfysik för E Optokomponenter modern elektronik används både elektriska och optiska signaler för överföring

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Varför förbrukar ersätta glödlampor?

Varför förbrukar ersätta glödlampor? Material för att styra färgen på LED lampor Inom EU kommer snart glödlampan att förbjudas. Ett alternativ är då lampor uppbyggda av lysdioder (LED). Problemet med dessa är att de inte alltid ger rätt ljusspektrum

Läs mer

Vad är elektricitet?

Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

DEN FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN

DEN FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN DEN FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN 1 Inledning Vid den fotoelektriska effekten lösgör ljus, med frekvensen f, elektroner från en metall. Eftersom ljus består av kvanter (fotoner), vars energi är hf (var h är

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

BioZone PowerZone för sanering

BioZone PowerZone för sanering BioZone PowerZone för sanering BioZone PowerZone är till för lokaler med kraftiga lukter t ex brandrökskadade hus och lägenheter, cigarettinrökta lokaler/ hus/lägenheter/ husvagnar/bilar, starka lukter

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

LÄRAN OM LJUSET OPTIK LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets

Läs mer

Ljuskällor. Vintern 2010

Ljuskällor. Vintern 2010 Ljuskällor Vintern 2010 Naturens ljuskällor Solen och dagsljuset 2 Naturens ljuskällor Solen och dagsljuset Vår ständiga referens Färgåtergivning: R a 100 Färgtemperatur: 5.000-20.000 K Livslängd: Längre

Läs mer

Artificiellt ljus i hortikulturella produktionssystem- Kulturgrupp Gurka

Artificiellt ljus i hortikulturella produktionssystem- Kulturgrupp Gurka Artificiellt ljus i hortikulturella produktionssystem- Kulturgrupp Gurka Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi 2014-01-15 Svante Åberg, Umeå Universitet 1 Är solljus det bästa

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20

Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Är det möjligt att driva datorvagnen under två dagar i maj, med hjälp av solceller i storleken 29,5 x 90 cm? Hur stor area solceller krävs för att driva datorvagnen? Innehållsförteckning

Läs mer

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Agenda Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Vad är el och elpris? Så fungerar en solcell! Elproduktion av solceller i Sverige? Sol-el-ekonomi! Frågor? Sol-el Genererar

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

Company Presentation

Company Presentation Company Presentation E x i d e En av världens största tillverkare av energi lagringssystem (bly-syra batterier) Omsättning 19 miljarder SEK, varav 1,5 miljarder SEK i Norden. Vi har verksamhet i mer än

Läs mer