NORSTEDTS. Kursböcker för. sjuksköterskor

Transkript

1 Kursböcker för sjuksköterskor

2 I den här broschyren hittar du kurslitteratur som vi på Norstedts har tagit fram speciellt för sjuksköterskor, både blivande och verksamma. I sortimentet finns böcker i såväl omvårdnadsämnen som medicinsk vetenskap. Om du som lärare, kursansvarig eller studierektor vill titta närmare på någon av dessa eller någon annan av böckerna, skickar vi ett granskningsexemplar. Välkommen också att beställa vår tryckta katalog, som presenterar hela sortimentet av kurslitteratur. För beställningar, kontakta Monica Östlin, monica.ostlin@norstedts.se. Vårt utbud av kurslitteratur presenteras även på Norstedts Box 2052, Stockholm Tel: Besöksadress: Tryckerigatan 4 Kundtjänst: order@norstedts.se Fax: Norstedts Förlagsgrupp grundades 1823 och är Sveriges äldsta förlag med ambitionen att också vara det modernaste. Vi ger ut böcker under förlagsnamnen Norstedts och Rabén & Sjögren. Utgivningen omfattar skönlitteratur, fackböcker, referensverk och barn- och ungdomsböcker. Köp böckerna via bokus.com 2

3 Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor Inom infektionsområdet står hälso- och sjukvården inför en ständig utmaning, inte minst genom den ökade rörligheten bland människor i världen och hotet från resistenta bakterier. Vår utmaning blev att erbjuda en relevant och levande kursbok i ämnet, som också skulle vara vacker, och entusiasmerande Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor fungerar både som lärobok för studenten och som uppslagsverk för den yrkesverksamma sjuksköterskan. En väsentlig del av boken beskriver infektioner som orsakas av bakterier, virus, svampar och parasiter. Andra ämnen är bakteriologi, smittskyddslagstiftning, vårdhygien, diagnostik, infektionsimmunologi, anti -mikrobiella substanser samt antibiotikaresistans.texten kompletteras av tabeller, diagram, figurer och fotografier. Boken innehåller också studieuppgifter, litteraturtips och ordlista. Den är luftigt layoutad på rejäla uppslag i fyrfärg. Åsa Melhus är docent i bakteriologi vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset. Hon undervisar på sjuksköterske- och läkarprogrammen, är medlem i Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) och har uppdrag som vetenskapligt råd för Socialstyrelsen och EU-kommissionen. Lättläst med god disposition. Står sig väl mot redan publicerad litteratur inom området. Ulf Nilsson, BTJ klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor Åsa Melhus Illustrerad. 416 sidor, mjukband. Omslag: Lena Eliasson. ISBN Bakterier som orsakar infektioner i mag-tarmkanalen 10. Bakterier som orsakar infektioner i mag-tarmkanalen känslig för syre. Toxinpåvisning bör kombineras med odling och sker oftast Praktiska tips immunologiskt med så kallad EIAteknik. Den utförs antingen direkt på avföringsprovet och/eller på bakterieisolatet. ska alltid betraktas som smittsamma. Patienter med kräkningar och/eller diarré Patienter med misstänkt eller konstaterad Behandling och förebyggande åtgärder: gastroenterit bör vårdas på enkelrum med I lindriga fall brukar ett avbrytande av egen toalett. Undvik att fl ytta runt dem. antibiotikabehandlingen räcka, men i Vid alla gastroenteriter är det otillräckligt svårare fall behövs antibiotika. Vanligtvis används metronidazol eller eventu- alltid händerna med tvål och vatten före att bara desinfektera händerna. Tvätta ellt vancomycin. Vid besvärligare infektioner eller täta återinsjuknanden görs Alla former av bufféer ökar riskerna för desinfektionen. ibland försök att återställa den normala fekal oral smitta. De bör därför undvikas tarmfloran genom att tillföra tarmbakterier rektalt (via tarmöppningen) till och alltid tas bort vid utbrott med tarmpatogener eller tarmbakterier. patienten. För att hindra spridning av Glöm inte bort att patienters och besökares händer kan vara en del i en smitt- Clostridium difficile i sjukhusmiljön spridning. Ge information om handhygien måste man isolera patienter med diarré. och hjälp till med handtvättar och handdesinfektion vid behov. Före handdesinfektion måste man alltid tvätta händerna, eftersom sporerna tål Insjuknar du själv stanna hemma. alkohol. Onödiga antibiotikabehandlingar måste undvikas. Laga inte mat åt andra. Ovanligare livsmedelsburna patogener Aeromonas, Plesiomonas och Listeria piska områden. Den kan förorsaka Aeromonas och Plesiomonas är gramnegativa, fakultativa stavar. Aeromo- fjärran områden, som Afrika, Asien och diarré hos turister som vistats i mera nas-arter förekommer i jorden, sötvatten och råa livsmedel. Aeromonas eller går via fisk och skaldjur. Man kan Australien. Smittan är ofta vattenburen kan förorsaka olika sårinfektioner och påvisa Plesiomonas shigelloides genom infektioner i ögon och öron, speciellt att odla avföringsprov. när man har simmat. Aeromonas betydelse som tarmpatogen är dock fortfalas i kapitel 16. Listerians betydelse Listeria monocytogenes behandrande osäker, fast man ganska ofta kan som gastroenteritorsak har ökat under odla fram Aeromonas från avföring hos senare år, och det har förekommit lite diarrépatienter. Matförgiftningar med större utbrott i Europa. dessa arter har förekommit. Plesiomonas shigelloides förekommer i sötvatten i tropiska och subtro- 150 Mikro kap8-13.indd Kunskapsnycklar!!! Gastroenteriter är en ledande orsak till dödlighet och näringsbrist bland barn i världen. Den vanligaste smittvägen vid gastroenteriter är den fekal orala. Matförgiftningar orsakas av toxiner som produceras av Staphylococcus aureus, Bacillus cereus eller vissa klostridier. Botulism orsakas av Clostridium botulinum och resulterar i förlamningar. Helicobacter pylori ger upphov till gastrit och är associerad med magcancer. Vid kolera får man risvattentunn diarré som är utlöst av Vibrio cholerae. Campylobacter och salmonella är de ledande tarmpatogenerna i Sverige, och de har bägge ett zoonotiskt ursprung. Shigella och många andra tarmpatogena E. coli-stammar har en mycket låg infektionsdos. Antibiotika-associerad diarré utlöses ofta av Clostridium diffi cile. De vanligaste åtgärderna vid gastroenteriter är att sköta handhygienen och ersätta vätske- och saltförluster. Litteratur Curtis V, Cairncross S. Effect of washing hands with soap on diarrhoea risk in the community: a systemic review. Lancet Infect Dis 2003;3: Sunenshine RH, McDonald LC. Clostridium difficile-associated disease: new challenges from an established pathogen. Cleve Clin J Med 2006; 73: Fallbeskrivning En 44-årig kvinna inkommer med svåra kräkningar efter att ha fi rat en arbetskamrats sista dag på jobbet med en gräddtårta. Tårtan var så stor att den inte fi ck plats i kylskåpet, varför den stod framme några timmar i personalköket i väntan på att ätas upp. Nu sedan några timmar tillbaka har patienten illamående, smärtor i övre delen av buken och ständiga kräkningar. Ingen feber men högt Hb-värde. 1. Vilken bakterie misstänker du? 2. Vad är det hos denna bakterie som gör patienten sjuk? 3. Om man ska försöka odla, vad/vem tycker du man ska odla på? 4. Vilken åtgärd är den viktigaste för patienten? 5. Vad ska man göra med den överblivna tårtan? Mikro kap8-13.indd Flageller Fimbrier/pili DNA Ribosomer bakterier. Dessa vidhäftningsanordningar är mycket viktiga för till exempel E. coli vid koloniseringen av urinvägarna. Det finns speciella sexpili, som används av gramnegativa bakterier när de vill överföra plasmider mellan varandra. En sammanfattning av de olika ultrastrukturerna hos en gramnegativ bakterie ses i bild 6.5. Sporer Vissa grampositiva stavar (Clostridium och Bacillus spp.) kan bilda sporer. De går då från sin normala tillväxtform till ett vilande stadium. Man vet inte riktigt vad det är som utlöser sporbildningen, Plasmider 6. Grundläggande bakteriologi Kapsel Cytoplasmamembran Peptidoglykanlager Periplasmatiskt rum Yttermembran med LPS B S av n u olika lager (innermembran, två peptidoglykanlager, yttre keratinlikt lager). Det tar 6 8 timmar att bilda en spor, men därefter har bakterien skydd mot värme, strålning, diverse kemikalier och enzymer, antibiotika samt desinfektionsmedel. Har man en patient med en infektion orsakad av en sporbildande bakterie räcker det därför inte med att sprita händerna. Man måste först tvätta med tvål och vatten för att bli av med sporerna. Sporer kan dessutom vila i åratal i miljön och gå över till sin tillväxtform på bara 1,53timme. Städning är därför viktig. Sporer är inte bara ett vårdhygieniskt problem. De används

4 Specifik omvårdnad Klinisk omvårdnad är ett ofantligt ämne sett till alla specifika sjukdomar och vårdsituationer som förekommer. Vår nya lärobok i ämnet gör ett relevant och lagom faktaurval för grundutbildningen av sjuksköterskor. Specifik omvårdnad Birthe Kamp Nielsen (red.) Boken består av 25 kapitel som är skrivna av danska och norska omvårdnadsspecialister i olika discipliner. Den svenska översättningen är fackgranskad och innehållet anpassat till svenska förhållanden. Smärt-, sår-, vätske- och strålbehandling Pre- och postoperativ vård ortopedkirurgi Orignalets titel: Sygepleieboken. Översättning: Mia Ruthman Edström. 672 sidor, mjukband m flik. Omslag: Anna Hild. ISBN Bild Sengstakensond med rund distal ballong, som komprimerar venerna i övre magmunnen, vilket hämmar blodförsörjningen till varicerna, och en lång korvformad ballong som tamponerar venerna i esofagus. Bild För att hålla sonden på plats utrustas den med ett drag som belastas med gram. Sonden förses med ett märke för kontroll av eventuell glidning uppåt eller nedåt. Om sonden glider längre ned är den inte effektiv, och om den glider upp finns risk för att patienten kvävs. 10. Omvårdnad vid medicinska sjuk domar i matsmältningssystemet till 300 g ventrikeln, eftersom risken för hepatisk encefalopati ökar om blodet metaboliseras. Detta görs genom att koaglerna aspireras och löses upp med en glukosblandning. För att minska det förhöjda trycket i vena porta behandlas patienten medicinskt med Terlipressin eller Octreotid. Används Octreotid måste man vara uppmärksam på att patienten kan få hyperglykemi (högt blodsocker). Därför ska patientens blodsocker mätas med jämna mellanrum. Därutöver observeras patienten som vid hepatisk encefalopati. Observation och behandling av abstinens Abstinenssymtom ska behandlas i rätt tid, eftersom ett obehandlat tillstånd har hög dödlighet. Oron för utveckling av abstinens kan dessutom göra att patienten fortsätter med sitt alkoholintag. Om symtomen inte behandlas kan det medföra att framtida abstinenssymtom blir mer uttalade och komplicerade med tillstötande kramper och utveckling av delirium tremens, så kallad kindling-effekt. För observation, bedömning och behandling av abstinenssymtom kan en abstinensskattningsskala användas. Här poängsätts svårighetsgraden hos Specifik_kap_8-13_ORIG.indd Kunskapsnycklar!!! Gastroenteriter är en ledande orsak till dödlighet och näringsbrist bland barn i världen. Den vanligaste smittvägen vid gastroenteriter är den fekal orala. Matförgiftningar orsakas av toxiner som produceras av Staphylococcus aureus, Bacillus cereus eller vissa klostridier. Botulism orsakas av Clostridium botulinum och resulterar i förlamningar. Helicobacter pylori ger upphov till gastrit och är associerad med magcancer. Vid kolera får man risvattentunn diarré som är utlöst av Vibrio cholerae. Campylobacter och salmonella är de ledande tarmpatogenerna i Sverige, och de har bägge ett zoonotiskt ursprung. Shigella och många andra tarmpatogena E. coli-stammar har en mycket låg infektionsdos. Antibiotika-associerad diarré utlöses ofta av Clostridium diffi cile. De vanligaste åtgärderna vid gastroenteriter är att sköta handhygienen och ersätta vätske- och saltförluster. Litteratur Curtis V, Cairncross S. Effect of washing hands with soap on diarrhoea risk in the community: a systemic review. Lancet Infect Dis 2003;3: Sunenshine RH, McDonald LC. Clostridium difficile-associated disease: new challenges from an established pathogen. Cleve Clin J Med 2006; 73: östrogentillskott, som ger slemhinnorna i genitalområdet ökad motståndskraft mot bakterieangrepp. Tranbär Många undersökningar visar att tranbär är ett bra komplement vid förebyggande av urinvägsinfektion, men säkra belägg för detta tycks ännu saknas [Jepson et al. 2004]. I tranbär finns två ämnen som anses påverka kolibakteriernas flimmerhår så att de hindras från att häfta vid slemhinnorna i urinvägarna. Bakterierna sköljs i stället ut med urinen. Rekommendationen är att dricka ett glas utspädd tranbärssaft eller -juice morgon och kväll. Överdriven användning (> 1 liter/dygn) rekommenderas inte, då patienter som exempelvis är disponerade för njursten kan drabbas av ökad stenbildning. 10. Bakterier som orsakar infektioner i mag-tarmkanalen Fallbeskrivning En 44-årig kvinna inkommer med svåra kräkningar efter att ha fi rat en arbetskamrats sista dag på jobbet med en gräddtårta. Tårtan var så stor att den inte fi ck plats i kylskåpet, varför den stod framme några timmar i personalköket i väntan på att ätas upp. Nu sedan några timmar tillbaka har patienten illamående, smärtor i övre delen av buken och ständiga kräkningar. Ingen feber men högt Hb-värde. 1. Vilken bakterie misstänker du? 2. Vad är det hos denna bakterie som gör patienten sjuk? 3. Om man ska försöka odla, vad/vem tycker du man ska odla på? 4. Vilken åtgärd är den viktigaste för patienten? 5. Vad ska man göra med den överblivna tårtan? Omvårdnad av patienter med hematuri I vissa fall kommer patienten till läkaren med synligt blod i urinen. I andra fall upptäcks hematurin av en slump vid en rutinkontroll då man undersökt med urinsticka. Symtomet hematuri kan vara tecken på olika sjukdomar i urinvägarna. Det kan vara stenbildning, infektioner, godartade polyper eller cancer i njurar, urinledare, blåsa eller urinrör (bild 13.5). Man bör vara medveten om att det kan finnas andra orsaker till rödfärgning av urinen, exempelvis utsöndring av färgämnen (rödbetor) [Nordling et al. 2003; Sander 1996]. Om hematuri är det enda symtomet kallas det monosymtomatisk hematuri. Mikro kap8-13.indd Infektioner, cancer, reumatism och diabetes mellitus Sjukdomar relaterade till olika organ eller hela organ-system Astma-, allergisjukdomar Akuta sjukdomar Dermatologiska sjukdomar 13. Omvårdnad vid sjukdomar i livets i urinvägarna slutskede Det är ofta första tecknet på en tumör i urinvägarna. En patient som upptäcker blod i toaletten blir ofta mycket förskräckt, då endast några få droppar blod gör urinen rödfärgad. Patienten vet mycket väl att det kan vara tecken på svår sjukdom. Vid observation av en patient med hematuri beskrivs graden av hematuri Tuberkulos Urinsten Prostatacancer Njurbäckentumör Sten Pyelit Sten Främmande kropp Bild Orsaker till hematuri. Prostatahypertrofi Uretralesion Cystit Blåsruptur Kateter Blåstumör Njurtumör Njurskada Glomerulonefrit Njurcysta

5 Kognitiv medicin Med människans kognitiva funktion menas hennes olika intellektuella förmågor, som att varsebli, tänka logiskt, tolka, fatta beslut och minnas. Brister i den kognitiva funktionen inverkar därför avgörande på möjligheten att fungera självständigt och interagera med omvärlden. Nyhet Kognitiv medicin är en unik bok som i 33 kapitel fångar ämnet såväl i sin bredd som på djupet och skär tvärs över traditionella medicinska ämnesområden. Dels innehåller den generella beskrivningar av kognition och dess utveckling, av utredning och diagnostik samt terapi och omvårdnad. Dels ger den praktiskt orienterade genomgångar av olika sjukdomar och tillstånd neurodegenerativa, neurologiska, psykiska, traumatiska, metabola som kan orsaka kognitiv svikt. Problemet med kognitiv svikt är alltså brett och omfattande och berör många specialiteter inom vården. Boken vänder sig i första hand till läkarutbildningar men kan med fördel studeras även av bland andra sjuksköterskor inom till exempel psykiatrin samt äldre- och demensvård. Kognitiv medicin innehåller bidrag från ett 40-tal specialister inom ämnesområdet. Bokens fackredaktörer är Lars-Olof Wahlund, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, Anders Wallin, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, samt Christer Nilsson, överläkare och docent vid Lunds universitet. kognitiv medicin Lars Ove Wahlund, Christer Nilsson, & Anders Wallin (red.) sidor, kartonnage. Omslag: Anna Hild. ISBN

6 83309_Fysiologi_01_ORIG.indd FiGur _Fysiologi_01_ORIG.indd _Fysiologi_01_ORIG.indd _Fysiologi_01_ORIG.indd NORSTEDTS Hjärta och kretslopp traktion avlöses av en kontraktion i den Uppstramningen av chordae tendineae förstärks genom att papillarmusklerna kon- mycket kraftigare kammaren. Härmed blir trycket i kammaren högre än i förmaket traheras efter myokardiets kontraktion och blodet börjar strömma tillbaka mot under systole. Om flikarna inte var fästa förmaket. Denna bakåtgående rörelse av vid chordae tendineae skulle de bete sig blodet hejdas dock nästan omedelbart av som svängdörrar och tillåta blodet att valva atrioventricularis sinistra (vänster strömma i båda riktningarna. sidas atrioventrikulära klaff, eller mitralklaffen) som är belägen i den breda över- i vänster hjärtkammare ut i aorta, som är Under ventrikulär systole trycks blodet gången mellan förmak och kammare (figur det första arteriella kärlet i systemkretsloppet. För att blodet ska förflytta sig krävs 10.4). att trycket i vänster hjärtkammare ökas, så m itralklaffen att det blir högre än det rådande trycket Mitralklaffen består liksom de övriga i aorta. För att kunna klara det är väggen i hjärtklaffarna av platta, tunna cuspides vänster hjärtkammare mycket tjockare än (bindvävsflikar). Mitralklaffen har två flikar, varför den även kallas bikuspidal- i hjärtats övriga delar. klaffen. Flikarna är med sina fria kanter a ortaklaffen fästade vid tunna chordae tendineae (sentrådar), vilka i andra änden är fästade vid riktas blodet under systole bara åt ett håll Precis som mellan förmak och kammare papillarmusklerna, vars ursprung är på av en hjärtklaff (valva aorta eller aortaklaffen). När kammaren därefter slappas av kammarens insida. Bindvävsflikarna är mycket mjuka och böjs lätt åt sidan när sjunker trycket i hjärtkammaren igen till blodet passerar från förmaket in i hjärtkammaren. När blodet under kammarens klaffen kan blodet inte strömma tillbaka under aortas tryck, men på grund av aorta- kontraktion trycks tillbaka mot förmaket till hjärtat. Aortaklaffen är belägen i aorta svänger flikarna tillbaka, men rörelsen strax utanför kammaren, och behöver därför inte på samma sätt som mitralklaffen bromsas av chordae tendineae, vilket gör att flikarna effektivt stänger förbindelsen kompensera för rörelser i hjärtats muskulatur. Då passagen samtidigt är mycket mellan förmak och kammare (figur 10.5). a förmaks- och kammardiastole b kammarsystole FiGur Blodets väg genom hjärtat. a) Blodets väg under förmaks- och aorta kammardiastole. truncus b) Blodets väg under pulmonalis kammarsystole. semilunarklaffar atrium v. pulmonalis (pulmonalklaffarklaffar sin. aorta- atrium dx. bikuspidalklaffar/ mitralklaffar ventriculus sin. trikuspidalklaffar ventriculus dx. v. cava inferior kuspidalklaffar. Kuspidalklaffarna är fästade vid papillarmusklerna. Klaffarna är öppna och tillåter blodgenomströmning under diastole och förmakssystole. I kammarsystole stängs klaffarna, vilket gör att blodet bara kan strömma i en riktning. diastole förmakssystole kammarsystole atrium klaff ventrikel sensträngar (chordae tendineae) papillarmuskler trängre än mellan förmak och kammare behöver flikarna inte hållas på plats av bindvävstrådar. I stället har flikarna formen av fickor som är fästade vid kärlväggen (figur 10.6). I början av den diastoliska fasen då blodet börjar strömma tillbaka mot kammaren fylls fickorna med blod och deras fria kanter kläms ihop mot varandra. På så sätt stängs klaffen effektivt, vilket förhindrar mer blod från att strömma tillbaka trots det mycket högre trycket i aorta än i den avslappade kammaren. Från aorta passerar blodet via artärer och arterioler till kapillärbäddarna i system kretsloppet. Efter kapillärerna förs blodet via venösa kärl till de två huvudvenerna, vena cava superior (övre hålvenen) och vena cava inferior (nedre hålvenen). diastole och systole i hjärtats högra del Vena cava superior tar emot blod från huvud, hals, överkropp och armar. Vena cava inferior tar emot blod från resten av kroppen, det vill säga den del av kroppen FiGur aortaklaffen. Figuren visar aorta uppskuren och utvikt, så att de fickformade flikarna i bindvävsfickor aortaklaffen kan ses artärvägg tydligt. som ligger nedanför diafragma. Från båda venerna går blodet in i hjärtats högra sida (figur 10.4). Liksom i hjärtats vänstra sida är det en hjärtklaff (valva tricuspidalis eller trikuspidalklaffen) som riktar blodets rörelse 186åt ett håll mellan höger förmak och höger kammare. Bortsett från att trikuspidal klaffen består av tre bindvävsflikar mot svarar dess uppbyggnad och funktion mitralklaffens. Under det ventrikulära systole trycks blod från höger kammare ut i truncus pulmonalis, som är det första arteriella kärlet i lungkretsloppet. Liksom i aorta sitter en hjärtklaff (valva trunci pulmonalis eller pulmonalklaffen) vid ingången till truncus pulmonalis, vilken gör att blodet enkelriktas. Från truncus pulmonalis går blodet genom lungkretsloppet tillbaka till vänster sida av hjärtat. a Höger och vänster halva av hjärtat fungerar i princip på samma sätt och kontraktionerna i de två förmaken respektive yttre hårcell stereocilier de två kamrarna sker samtidigt. På grund inre hårcell av den stora blodtrycksskillnaden mellan truncus pulmonalis och aorta är väggarna i hjärtats båda kammare uppbyggda på helt olika sätt. Septum cordis och lamina väggen spiralis i ossea vänster kammare är tjocka och kan klara ggl. cochleare av ett högt tryck, medan väggen i höger kammare är tunnare och svagare. 7 Örat 10 Hjärta och kretslopp nervfibrer som bildar synapser med hårcellerna. De utgående nervfibrerna, som har sina cellkroppar i lamina spiralis ossea (figur 7.7), leder nervimpulserna vidare härifrån genom den inre hörselgången mot hjärnstammens nuclei cochleares (hörselkärnor). frekvensdiskriminering Öronsnäckans uppbyggnad gör att ljud med olika frekvenser skiljs åt, då bindvävstrådarna i membrana basilaris är kortast vid basen och blir allt längre upp mot öronsnäckans topp. Högfrekventa svängningar av stigbygeln (framkallade av högfrekvent ljud) framkallar därför, primärt via perilymfan, rörelser i de korta bindvävstrådarna i den basala delen av membrana basilaris och därmed av hårcellerna b B FiGur 7.8. scala media. a) Histologiskt snitt genom scala media. b) Motsvarande schematisk illustration av Cortis organ, som består av hårceller vars stereocilier häftar fast vid den överliggande membrana tectoria, medan hårcellernas bas står i kontakt med såväl efferenta som afferenta nervändar. membrana vestibularis scala vestibuli scala media membrana tectoria membrana basilaris efferenta nervfibrer afferenta nervfibrer scala tympani i den basala delen av koklea, medan lågfrekventa ljud däremot stimulerar hårceller nära kokleas övre del. Denna skillnad i ljudfrekvens bibehålls i hög grad i de centrala hörselbanorna. Den är således analog med retinotopi (s. 203), då vissa nervfibrer och kärnområden som ingår i de centrala synbanorna är relaterade till vissa delar av synfältet. ljudreglering Nervfibrer från hjärnstammens nucleus olivaris superior (övre olivkärna) avger tractus olivocochlearis som slutar vid de yttre hårcellerna (figur 7.8 och figur 7.9). Funktionen hos dessa nervfibrer är förmodligen att optimera ljudintrycken genom att hämma hårcellerna och därmed ljudfrekvenser som konkurrerar med ljudfrekvenser av intresse för centrala nerv systemet. auditiv hjärnbark radiatio acustica thalamus (corpus geniculatum med.) brachium colliculi inf. colliculus inf. lemniscus lat. decussatio trapezoideum nucl. olivaris sup. blir således inte döv om man får skador här. Däremot skadas förmågan att avkoda och tolka det hörda (akustisk agnosi). hörselretningar Ljudet från en ljudkälla når på grund av ytterörats form och placering ofta våra öron lite från sidan, och det blir lite svagare på den sida som påverkas sist. Det centrala nervsystemet kan mot bakgrund av tidigare erfarenheter och den aktuella skillnaden mellan de båda öronens ljuduppfattning räkna ut var ljudkällan finns. skydd av örat Örat skyddas av öronvaxet och håren i den yttre hörselgången samt av mellanörats musculus stapedius och musculus tensor tympani. Öronhåren och cerumen skyddar pri- FiGur 7.9. hörselbanornas förlopp och kärnor. Lägg märke till att den auditiva hjärnbarken i likhet med övriga delar av de centrala hörselbanorna har en tonotopisk organisation, så att högfrekventa ljud registreras mer medialt än lågfrekventa. Här visas även innervationen av Cortis organ med såväl efferenta som afferenta nervfibrer. hörselkärnorna Cortis organ de centrala hörselbanorna De centrala hörselbanorna utgörs av nuclei cochleares (hjärnstammens kranialnervskärnor) och de centrala fiberbanor som leder nervimpulserna från kranialnervskärnorna till den auditiva hjärnbarken i storhjärnans temporallober (figur 7.9). Mellan de centrala hörselbanorna för höger och vänster öra finns många nervfibrer. Det innebär att ensidiga skador på centrala hörselbanor sällan påverkar personens hörsel, eftersom nervfibrer som hör till det öra där skadan finns också når storhjärnan via den motsatta centrala hörselbanan. Dessutom sker en väsentlig bearbetning av de inkommande hörselimpulserna i alla de centrala hörselbanornas kärnor. Denna bearbetning kan utlösa hjärnstamsreflexer och påverka hårcellerna i Cortis organ. Den auditiva hjärnbarken ansvarar för den högre bearbetningen av ljud, och man Örat Fysiologi och anatomi Den levande människan Fysiologi och anatomi är ett av de mer faktarika och komplicerade ämnena på sjuksköterskeutbildningen. Här om någonstans behöver studenterna en bok som hjälper dem att strukturera och förstå. Fysiologi och anatomi är skriven för grundutbildningen av sjuksköterskor men passar även för andra utbildningar, till exempel arbetsterapeutprogrammet. Bokens upplägg är unikt pedagogiskt genom att texten är indelad i olika nivåer för att läsaren ska kunna planera sin inlärning på effektivaste sätt och vinna förståelse för ämnet varje kapitel inleds med en översikt, och därefter markeras vad som är grundläggande, fördjupande och utblickande stoff. Unikt för den här boken är också den lilla separata anatomiska atlas som ligger längst bak och som man smidigt kan gå till för att orientera sig anatomiskt. Boken är över huvud taget rikt och vackert illustrerad i fyrfärg. Den är inbunden i mjukt omslag med flikar och layoutad i tvåspalt på breda uppslag, vilket sammantaget ger intryck av en modern och förhållandevis lätt bok, trots det omfattande antalet sidor. fysiologi och anatomi Den levande människan Ulla Fasting & Jørgen Hougaard (red.) Originaltitel: Fysiologi og anatomi. Översättning: Mia Ruthman Edström. Illustrerad. 560 sidor, mjukband med flik. Omslag: Anna Hild. ISBN

7 Medicinsk miniordbok Nyhet medicinsk miniordbok Bengt I Lindskog Illustrerad. 512 sidor, mjukband. Omslag: Urban Frank. ISBN ÖGAT talgkörtel glandula sebacea ögonlock tarsus superior bindhinna conjunctiva senhinna sclera åderhinna choroidea näthinna retina strålkropp corpus ciliare gula fläcken macula lutea lins lens hornhinna cornea regnbågshinna iris Ögats uppbyggnad cloquets kanal nervceller Synbanans väg Nervtrådarna från inre näthinnehalvorna korsas i synnervskorsningen så att impulserna från vänster näthinnehalva i varje öga går till vänster baklob i hjärnan och impulser från höger går till högra bakloben i hjärnan. sinnesceller ögonmuskler näthinna retina åderhinna choroidea senhinna sclera tappar coni stavar bacilli synnerv nervus opticus glaskropp corpus vitreum normal syn emmetropi närsynthet myopi korrektion översynthet hyperopi korrektion SKELETTET handens ben ossa manus knäskål patella skenben tibia vadben fibula fotens ben ossa pedis skelettben Haversk kanal spongiosa benhinna periost märghåla epifys lårben femur epifys diafys bäcken pelvis m. adductor minimus m. flexor digitorum longus benbalkarnas riktning halskotor cervikalkotor bröstkotor torakalkotor ländkotor lumbalkotor korsbenet sacrum svansbenet coccyx m. peroneus brevis ryggrad columna vertebralis strålben radius Medicinsk miniordbok är ett modernt ficklexikon i medicinsk terminologi för den som söker snabb och tillförlitlig information. Ordboken presenterar på ett lättbegripligt och pedagogiskt sätt det centrala medicinska ordförrådet. Boken innehåller även ett antal illustrationer som täcker viktiga områden, t.ex. centrala nervsystemet, huden, blodet, skelettet, matspjälkningen och hjärtat. Den innehåller också förklaringar till vanliga förkortningar inom sjukvården och en uppställning som är till stor hjälp vid tolkning av provsvar. Ordboken passar såväl alla som arbetar inom vården som studerande på vårdutbildningar. nyckelben clavicula bröstben sternum överarmsben humerus revben costa armbågsben ulna lordos kyfos lordos kyfos MUSKLERNA m. pectoralis minor skalle cranium skalenusmusklerna skulderblad scapula nackmuskler ansiktsmuskler kappmuskeln m. trapezius sneda halsmuskeln deltamuskeln m.sternocleidomastoideus m. deltoideus stora ryggmuskeln m. latissimus dorsi m. triceps brachii fingrarnas sträcksenor stora sätesmuskeln m.gluteus maximus m.= musculus Ryggsida Framsida stora bröstmuskeln m.pectoralis major m. biceps brachii skräddarmuskeln m. sartorius m. quadriceps femoris fotens knäledens sträckmuskel böjmuskler vadmuskler kalcium aktiverar akillessenan sammandragande proteiner i muskelcellen Bak Fram när biceps drar ihop sig lyfter den underarmen. knäledens sträckmuskel på lårets framsida raka bukmuskeln m. rectus abdominis sneda bukmuskler m. obliquus (externus) abdominis myofibriller är buntade till muskelfibrer 497 7

8 Medicinsk terminologi medicinsk terminologi Bengt I Lindskog Femte upplagan, uppslagsord, 704 sidor, hårdband. Omslag: Urban Frank. ISBN Medicinsk terminologi är den mest anlitade större medicinska ordboken på svenska. Den ger upplysningar om ordens betydelse, ursprung och uttal. Till många ord finns dessutom kulturhistoriska notiser samt språkliga exempel som belyser ordens användning. Detaljerade illustrationer kompletterar framställningen. Medicinsk terminologi vänder sig till vård- och medicinstuderande, läkare, sjuksköterskor, läkarsekreterare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och många andra som arbetar inom vården. Den lämpar sig också för andra grupper som kan behöva förstå eller använda medicinsk terminologi, som jurister, försäkringstjänstemän och journalister. Patientkommunikation i praktiken Vad är vägen till funktionell kommunikation i mötet mellan vårdgivare och patient? A och O är informationsöverföring och dialog som möjliggör patientens delaktighet i behandling och rehabilitering. Huvuddelen av boken är praktiskt inriktad och tänkt både som en lärobok för sjuksköterske-, sjukgymnast-, dietistoch arbetsterapeutprogrammet och som en praktisk handbok för yrkesverksamma. Inger Larsson är kommunikationsforskare vid Lunds och Örebro universitet. Lars Palm är professor i planerad kommunikation vid Högskolan i Halmstad. Lena Rahle Hasselbalch arbetar med utvecklingsfrågor samt utbildning i hälso- och patientkommunikation i Region Skåne. patientkommunikation i praktiken Information, dialog, delaktighet Inger Larsson, Lars Palm & Lena Rahle Hasselbalch sidor, mjukband Omslag: Anna Hild. ISBN

9 Vettigare vård Evidens och kritiskt tänkande i vården God vård kräver inte bara erfarenhet, lyhördhet och god vilja. Det behövs också forskningsresultat och kritiskt tänkande, så att patienterna kan erbjudas bästa möjliga metoder och så att vården kan prioritera och satsa resurserna rätt. Boken Vettigare vård beskriver hur ineffektiva metoder kan spridas i vården om deras nytta inte ifrågasätts och bevis inte efterfrågas. Den ger exempel på hur patienter kan ta skada när vården inte systematiskt tillämpar bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, evidens, utan låter olika särintressen styra rutinerna. Boken ger också grunderna i evidensbaserad vård och förklarar hur medicinska nyheter och forskningsrapporter måste bedömas kritiskt när resultaten ska tillämpas. Den beskriver hur man ska värdera typen av undersökning, individurvalet i undersökningen, mätmetoder och sättet att publicera och presentera resultaten. Framställningen innehåller många exempel och kompletteras av faktarutor med ordförklaringar, fördjupningar och checklistor. Vettigare vård vänder sig primärt till läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och andra som svarar för behandling och omvårdnad. Den är även värdefull för personer i vården med ekonomiskt, administrativt eller politiskt ansvar. vettigare vård Evidens och kritiskt tänkande i vården Ragnar Levi sidor, häftad Omslag: Anna Hild ISBN Näringslära för sjuksköterskor Trots näringslärans stora betydelse överallt inom omvårdnaden har sjuksköterskeutbildningen hittills inte haft någon yrkesanpassad och komplett lärobok i ämnet. Näringslära för sjuksköterskor är efterfrågad och fyller detta tomrum. Sjuksköterskor med omvårdnadsansvar måste veta hur patienter reagerar på olika närings- och födoämnen och vilket näringsintag som rekommenderas vid behandling och rehabilitering. De ska också ha kännedom om näringsrelaterade sjukdomar och ansvara praktiskt för att patienter får i sig ordinerad näring. Näringslära för sjuksköterskor har skräddarsytts för detta kunskapsbehov. Boken består av två huvuddelar. Den första, Grundläggande näringslära, redogör för olika näringsämnen och människans varierande behov av dessa i olika åldrar. Del två, Klinisk nutrition, fokuserar på den sjuka människan och praktiska omvårdnaden. Här ingår ämnen som näringsrubbningar, sjukdomars inverkan, kost, ätstöd, munhygien, artificiell nutrition och ansvarsfördelning. Inger Skolin är legitimerad sjuksköterska och medicine doktor, lektor och kursansvarig för delar av den medicinska utbildningen på sjuksköterskeprogrammet vid Karolinska Institutet. Hennes avhandlingsarbete berör ätproblem och näringstillstånd hos cancersjuka barn. Näringslära för sjuksköterskor Teori och praktik Inger Skolin s, mjukband Omslag: Anna Hild ISBN

10 Att leva med sjukdom boken skildrar både generellt och genom specifika sjukdomsexempel innebörden av att leva med sjukdom. Genom att förmedla patienternas upplevelser och behov ger den värdefull vägledning till ett bra bemötande och en god omvårdnad. Även de anhörigas och vårdpersonalens perspektiv blir belysta. Boken vänder sig i första hand till sjuksköterskestuderande och till yrkesverksamma sjuksköterskor. Siv Söderberg är legitimerad sjuksköterska, medicine doktor och professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, där hon leder den forskning om att leva med sjukdom som hon och de andra författarna till boken bedriver. Att leva med sjukdom Siv Söderberg (red.) s, mjukband. Omslag: Victoria Bergmark ISBN Det brustna kvinnohjärtat Det brustna kvinnohjärtat är en bok med ett livsviktigt budskap. Den förmedlar kunskap om kvinnliga hjärtsjukdomar och beskriver varför man drabbas av hjärt-kärlsjukdom samt hur man kan förebygga detta. Boken riktar sig till såväl privatpersoner som till professionen. Karin Schenck-Gustafsson, som är en auktoritet på området, menar att det är hög tid att ta genusspecifika hänsyn i vården och medvetandegöra läkare och sjukhuspersonal, för att undvika att kvinnor får fel diagnos och därmed felaktig behandling. Ett slående exempel är att kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt får vänta längre på ambulans än män. Kvinnans symptom kan skilja sig från mannens och därför tror kvinnan inte själv att hon fått hjärtinfarkt och söker inte hjälp i tid. Ett särskilt kvinnligt fenomen inom 10 hjärtsjukvården, som också tas upp i boken, är det så kallade Broken Heart Syndrome eller brustet hjärta-syndromet. Det drabbar huvudsakligen kvinnor över femtio, som oftast varit med om en chockartad händelse som dödsfall i familjen, skilsmässa, trafikolycka, osv. De kommer in på sjukhus med svår hjärtsvikt och allt tyder på en hjärtinfarkt men kranskärlsröntgen är normal. Efter en vecka normaliseras allting och de kan åka hem igen. Det som återstår är kraftigt förhöjda stresshormoner och patienten kräver en annan form av rehabilitering än en hjärtinfarktspatient. det brustna kvinnohjärtat Karin Schenck-Gustafsson 208 sidor, inbunden. Omslag: Miroslav Sokcic ISBN

11 ISBN