Fax, skrivare, kopiatorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fax, skrivare, kopiatorer"

Transkript

1 Fax, skrivare, kopiatorer Kursmaterial v1.3 1

2 Skrivartyper... 4 Skönskrivare... 4 Matrisskrivare... 7 Termoskrivare... 9 Termo transferskrivare... 9 Bläckstråleskrivare Laserskrivare Sublimeringsskrivare Datorgrafik i tryck Upplösning PPI DPI LPI Utskrifter i svart Amplitudmodulerat raster Frekvensmodulerat raster Utskrifter i färg Vektorgrafik Skrivarkontrollspråk Bläckstråleskrivare Tre tekniker Kontinuerliga bläckstråleskrivare Termiska bläckstråleskrivare Piezoelektriska bläckstråleskrivare Skrivarhuvuden Bläcket Vanliga problem Laserskrivare Den Xerografiska processen Tonerkassetten Regelbundet underhåll Telefax och skanner Historia

3 Faxpapper Skanner Datakomprimering Introduktion Huffmans komprimeringsalgoritm Frekvenstabell Huffmanträdet Dekomprimering Effektivitet

4 Skrivartyper Under tidigt 1700-tal uppfanns den första versionen av skrivmaskinen, men de första som såldes kommersiellt kom under början av 1800-talet. Skrivmaskinen som vi känner igen den kom 1895, och den hade det QWERTY-tangentbord vi känner igen från våra datortangentbord. Alla tecken hade lika bredd i text från skrivmaskiner Under 1970-talet kom de elektriska skrivmaskinerna, som inom kort ersattes av datorer och ordbehandlingsprogram. En elektrisk skrivmaskin Skönskrivare De första skrivarna var automatiserade skrivmaskiner med ett gränsnitt mot en dator. De kallades skönskrivare och kunde bara skriva text och bara text med ett typsnitt och en storlek, eftersom texten skapades med hjälp av typer som slogs mot papperet med ett färgband mellan. 4

5 Typer kallas metall- eller plastplattor med spegelvända tecken i relief. Dessa typer satt på ett hjul som roterade fram till rätt tecken, s.k. Daisywheels. För att byta typsnitt var man tvungen att byta hjulet. Typer på ett Daisy-wheel Färgband för skrivmaskin eller matrisskrivare med två färger, rött och svart 5

6 På skrivmaskiner är typsnitten så kallade icke-proportionella typsnitt eller monospaced fonts. Det innebär att varje tecken tar lika mycket plats i bredd, oavsett tecknets egentliga bredd - I är ju till exempel mycket smalare än W. Detta efterliknas av bland andra Windowstypsnittet "New Courier". Skönskrivare kunde dock skriva sitt typsnitt med variabel bredd eller proportionell font som det också kallas. Skönskrivarna lät väldigt illa när de skrev. Exempel på skönskrift Typsnitt kallas en uppsättning bokstäver, siffror och ett antal tecken i samma stil. "Times New Roman" och "Arial" är exempel på typsnitt, eller fonts som de heter på engelska. 6

7 Matrisskrivare Efterhand uppstod behovet av att enkelt kunna ändra typsnitt och skriva ut grafik. För att uppnå detta behövdes något som kunde efterlikna pixlarna på skärmen. För mer information om pixlar, seavsnittet om bildskärmen. En av de tidigaste grafikkompetenta skrivarna kalladesmatrisskrivare efter den matris av nålar, sittande på ett rörligt skrivhuvud, som slogs mot ett färgband som i sin tur avgav punkter på papperet. Tekniken kom Matrisskrivare med skrivargränssnitt för Atari Med matrisskivare kunde man skriva ut typsnitt i olika storlekar och där tecknen har olika bredd, till exempel s.k. truetype-typsnitt. Typsnittet Arial, överst i icke-proportionell variant och underst i proportionell variant 7

8 De här bilderna var kantiga och hade få färger. Även de dyraste med fler färgband kunde inte variera kraften som nålarna slog mot färgbanden med, vilket gjorde att antalet färger var kraftigt begränsat. Även matrisskrivarna lät illa när de skrev. Svartvit matrisskrift Matrisskrivare är ganska ovanliga idag, eftersom de är dyrare att tillverka och långsammare än andra skrivare. Däremot kan de användas med karbonpapper för att göra kopior direkt av en utskrift. Karbonpapper är ett slags papper som har en sida som lämnar avtryck på ett andra ark vid tryck, lite grann som ett stort färgband. Karbonpapper skapar kopior vid tryck, till exempel pennskrift eller matris- eller skönskrift 8

9 Termoskrivare En specialiserad variant av matrisskrivare som fortfarande är i bruk är termoskrivarna. De använder ett specialbehandlat papper som ändrar färg när det hettas upp, och istället för att trycka nålar mot ett färgband hettas små områden upp av små värmelement. På så vis behöver man inte byta färgband, som är dyrare än termopapperet och tar längre tid att byta. Den här typen av skrivare är väldigt vanlig i kvittoskrivare och nummerlappsskrivare i butiker. Under 1990-talet var tekniken även vanlig i faxar. Det enda som låter när en termoskrivare skriver ut är motorn som matar fram papperet. En nackdel med utskrifter av termoskrivare är att de bleknar ganska fort. Det här ser du om du har haft ett kvitto i plånboken ett par veckor och upptäcker att du knappt kan läsa det längre. Kvittoskrivare är oftast termoskrivare Termo transferskrivare En annan typ av skrivare som är vanlig i faxsammanhang idag och skrivare för streckkoder är termo-transferskrivare, även kallade vaxskrivare efter vaxblandningen i färgen. Ett skrivhuvud med värmeelement förs över papperet, metallfolien eller plastetiketten med ett färgband mellan (polyester med ett lager vaxfärg) och när värmepunkterna värms upp smälter färgen på färgbandet och fastnar på skrivmediet. 9

10 Fler färgband kan användas för att få flerfärgstryck. Resultatet blir ett högkvalitativt tryck med skarpa kanter, något som är en förutsättning för att streckkodsutskrift ska fungera. Termo-transferskrivare Eftersom man kan skriva på nästan vilket material som helst, brukar den här typen av skrivare användas till plast- eller metalletiketter med eller utan streckkod - titta till exempel på etiketten på batteriet i din mobiltelefon. Termo-transferskrivare kan skriva på nästan vilket material som helst 10

11 Bläckstråleskrivare Behovet av att kunna skriva ut med flera färger och högreupplösning - mindre bildpunkter och därigenom högre detaljrikedom - drev utvecklingen av bläckstråleskrivaren. Här pressas inga nålar mot ett färgband, utan ett skrivhuvud som består av ett munstycke far fram över papperet och "spottar" ut mikroskopiska bläckplumpar som fäster på papperet och bildar representationer av skärmens pixlar. Tekniken har funnits sedan 1970-talet. Bläckstråleskrivare skriver med mikroskopiska bläckplumpar Om man har en färgbläckstråleskrivare har man möjlighet att skriva ut färgbilder - eftersom flera bläckplumpar krävs för att bilda motsvarande en pixel på skärmen, kan man variera antalet bläckplumpar av de olika färgerna och därigenom bilda många färgnyanser. Det brukar krävas fyra olika färgpatroner för att kunna skriva ut färgbilder - cyan, magenta, gul och svart. Detta kallas CMYK på engelska (Cyan, Magenta, Yellow & Key black). 11

12 I följande färgfigur ser det ut som om cyan, magenta och gul tillsammans bildar svart, och de gör de också - i teorin. I verkligheten blir färgen mörkt brun. Bläckstråleskrivare skriver med mikroskopiska bläckplumpar En nackdel med bläckstråleskrivare är att de måste användas regelbundet, annars kan färgen torka in i munstycket och man får köpa en ny skrivare (eller bara munstyckena, men det är oftast billigast att bara skaffa en ny skrivare). Laserskrivare Laserskrivare bygger på en ganska gammal teknik som kallas xerografi (från grekiskans xeros - torr och grafos - skrift) som utvecklades på slutet av 1930-talet. Tekniken används i de flesta kopiatorer samt i laserskrivare. Den första laserskrivaren uppfanns 1969 och dem första kommersiella modellen (IBM 3800) kom 1976, men de var länge så dyra att det mest var större företag som hade råd med dem. Nu är de rätt billiga - de billigaste svartvita kostar lika mycket som bläckstråleskrivare - men vill man ha en färglaser får man räkna med ett par tusenlappar. 12

13 Xerografi fungerar så att en bild "skrivs" på en negativt laddad överföringstrumma med ljus (laser eller som i de billigare modellerna, lysdioder, i laserskrivarfallet) som gör att trumman på de belysta ställena tappar laddning. Trumman rullar förbi en patron med finkornigt tonerpulver som fäster på de negativt laddade områden som lasern inte belyst. Laserskrivare använder tonerpulver som oftast ligger i kassetter Tonern som används är kolpulver blandat med en polymer för att öka kvaliteten på utskriften. Färgtoner är färgpigment blandat med nämnda polymer. Papperet laddas med positiv laddning och passerar den negativt laddade trumman varvid pulvret överförs till papperet. Papperet passerar till sist två värmevalsar som pressar fast pulvret vid papperet. Bildöverföringstrumma 13

14 För att kunna skriva ut med fler färger, krävs antingen att papperet passerar överföringstrumman fyra gånger (en för varje färgkomponent - Cyan, Magenta, Yellow & Key black) eller att skrivare har fyra separata trummor för de olika färgkomponenterna. En skrivare med fyra trummor tar förstås mer plats och kostar mer, men är också snabbare än en skrivare med en trumma. Fördelar med laserskrivare är att de är snabbare än bläckstråleskrivare, och eftersom pulvret håller länge, behöver de inte köras regelbundet. Laserskrivare är oftast billigare i längden. Sublimeringsskrivare En sublimeringsskrivare (sublimering betyder att gå från fast form till gasform utan att egentligen passera flytande form) har ett plastark med färg som vid utskrift hettas upp, så att färgen förångas och omedelbart kondenseras på papperet. Att färgen aldrig är flytande, utan förångas och kondenseras, ger skarpare konturer och dessutom en möjlighet att blanda färger med större precision än med bläckplumpar. Sublimeringsskrivarnas upplösning ligger på runt 300 dpi, men de behöver å andra sidan inte blanda färgerna i så kallade subpixlar (enheter mindre än de utskrivna pixlarna, där antalet plumpar i olika färg kan varieras för att få olika nyanser). De brukar ofta användas för att skriva ut foton i fotobutiker och när man tillverkar passfoton. Förstoring av detalj i en sublimeringsutskrift, observera jämnheten i färgblandningen Plastfilmen läggs över papperet och mycket små värmeelement på en rulle förångar en mängd färg på filmen, som landar på papperet och kondenseras där. När hela ytan är belagd med ett färglager, byts plastfilm till nästa färgkomponent. 14

15 De flesta sublimeringsskrivare använder sig av en färgblandning kallad CMYO (Cyan, Magenta, Yellow & Overcoating) som förutom Cyan, Magenta, Gul har ett skyddslager. Skyddslagret ska skydda utskriften från blekning av kontakt med luft eller UV-strålning. Skyddslagret gör också utskriften vattentät. Det här skyddslagret i kombination med den relativt exakta färgblandningstekniken gör sublimeringstekniken extra användbar i fotoutskriftsammanhang. Nackdelar med sublimeringstekniken är att de kräver specialbehandlat papper för utskrift, och att de tillverkas för bara en pappersstorlek per skrivare. De är också ganska dyra i förhållande till exempelvis bläckstråleskrivare. 15

16 Datorgrafik i tryck Allt som ska visa på en dators bildskärm är som bekant uppbyggt av små grafiska element, kallade pixlar. När grafik ska skrivas ut på en skrivare måste dessa pixlar representeras på något sätt. Upplösning Ett mått på hur detaljerad en grafisk bild kan vara är upplösning. I bildskärmssammanhang brukar man tala om antal pixlar i bredd gånger antal pixlar i höjd. Detta anger egentligen bara hur mycket grafik som kan visas på skärmen, men för att vi ska få en uppfattning om hur små bildelementen är i förhållande till detta, måste vi också veta hur många som får plats på en viss yta. PPI DPI LPI En bildskärm har förhållandevis låg upplösning jämfört med en skrivare. En bildskärm har oftast en pixeltäthet på PPI(Pixel Per Inch eller bildpunkter per tum - ett mått på pixeltäthet hos skärmar och inläsningsupplösningen hos skannrar). Vid låga upplösningar, blir pixlarna alltså större och antalet pixlar i bredd och höjd minskar. Bitmappade bilder förlorar i detaljrikedom vid lägre upplösningar. Lägre upplösning betyder lägre detaljrikedom Upplösningen hos en matrisskrivares utskift begränsas av storleken på nålarna som slår mot färgbandet. Upplösningen brukar ligga på DPI (Dots Per Inch eller punkter per tum - ett mått på punkttätheten i tryck), hos bläckstråleskrivare är upplösningen DPI och hos laserskrivare mellan DPI. Tätheten på det raster som bygger upp utskrifter, kallas LPI (ellerlines Per Inch, linjer per tum på svenska). Ju högre LPI, desto högre detaljrikedom medger rastertekniken. En vanlig dagstidning trycker bilder med 85 lpi och en vanlig laserskrivare skriver bilder med 100 lpi. Raster förklaras nedan. 16

17 Utskrifter i svart Har bilden lägre upplösning än skrivaren (vilket oftast är fallet), måste bilden behandlas på något sätt för att få den faktiska storlek vi vill har på papperet. Detta görs med speciell hård- eller mjukvara kallad RIP (Raster Image Processing). I RIP-processen skalas pixlar om till skrivarpunkter med utjämnande och interpolation, allt för att optimera utskriftens kvalitet. Innehåller utskriften grafik med gråtoner, måste dessahalvtonsrastreras på något sätt. Halvtonsrastrering innebär att med små (subpixlar eller utskriftpunkter mindre än pixlar) utskriftpunkter bygga ett mönster som uppfattas som grått på läsavstånd. Det finns flera tekniker för halvtonsrastrering, en som du säkert har sett kallas amplitudmodulation (eller tidningsraster) och är vanlig i tidningstryck och i böcker. Laserskrivare använder sig av amplitudmodulerad rastrering. Svart amplitudmodulation i förstoring - observera rutmönstret hos rasterpunkterna 17

18 Amplitudmodulerat raster Vid amplitudmodulering är avståndet mellan rasterpunkterna konstant, medan storleken varierar. Varje matrispunkts svart/vita proportion motsvarar ett områdes gråton, ju mörkare nyans, desto större rasterpunkt. Vid utskrift delas bilden upp i ett rutnät (storleken på rutorna är beroende på utskriftsstorleken). Varje ruta analyseras och översätts till en rasterpunktsstorlek. Amplitudmodulerat raster 18

19 Frekvensmodulerat raster En annan teknik för att skapa illusionen av gråtoner ärfrekvensmodulerat, eller stokastiskt raster. Detta innebär att punkternas storlek är konstant, medan avståndet mellan dem varierar. Ju mörkare nyans, desto fler punkter. Det finns en mängd olika tekniker inom frekvensmodulering, och olika typer av bilder gynnas i olika grad av olika rastreringstekniker. Bläckstråleskrivare använder sig av frekvensmodulerad rastrering. Frekvensmodulerat raster 19

20 Utskrifter i färg För att kunna skriva ut bitmappar i flera färgnyanser (till exempel foton), rastreras de fyra färgkomponenterna (CMYK) på liknande sätt som grått rastreras från svart färg. Fyrfärgs amplitudmodulering i förstoring Vid fyrfärgstryck med amplitudmodulerat raster måste man vidta åtgärder för att en färgs rastermönster inte ska bli alltför uppenbart i kombination med andra färgers rastermönster (i så kallade moaré-effekter) - man brukar vrida de olika färgernas raster ett antal grader i förhållande till varandra. För att undvika moaré-effekter vrider man oftast de olika färgrastren med 15 mot varandra 20

21 Vissa moaréeffekter - så kallade "rosettmönster" - kan man inte undvika, men genom att göra de här vridningarna kan man minimera storleken på dem. På den här bilden är den enda moaréeffekten ett litet "rosettmönster" Sådant här brukar fotoredigeringsprogramvaran och RIP lösa självt, men det kan vara bra att känna till. Vid färgtryck med frekvensmodulerad rastrering är moaréeffekter inget problem. Moaré-effekter är inte ett fenomen bundet till tryckvärlden, utan något man kan se hos alla möjliga typer av mönster som råkar hamna i flera lager, till exempel hos flera lager gardintyg i motljus. Ibland kan de till och med dyka upp i vissa typer av mönster hos datorgrafik. Tre exempel på moaré-effekter Det är väldigt svårt att skala om eller skanna in en gång rastrerade bilder med någon bra kvalitet, eftersom pixlarna som blidar den nya bitmappen kommer att skapa moaré-effekter med bildens tidigare rastermönster. 21

22 Vissa funktioner för att åtgärda detta finns dock i de flesta fotoredigeringsprogram, men med en viss förlust av detaljrikedom. Exempel på moaré-effekt på en inskannad rastrerad bild Vektorgrafik Vektorgrafik kallas grafik som innan det har rastrerats (givits pixelfärgvärden i grafikminnet) bara finns som matematiska geometriska former i datorns minne. Detta för att de ska gå att skala om till vilken rastrerad storlek som helst. Fonter, clipart och vissa typer av logotyper kan vara vektorgrafik, och ser ofta bra ut i vilken storlek som helst. Det här kan utnyttjas för att få bästa möjliga kvalitet på sin utskrift. RIP- texter (eller vad det nu är) i upplösningar som inte skärmen klarar av att chipet (eller mjukvaran) omsätter dessa matematiska former till skrivarens upplösning och kan på så sätt skriva ut optimalt rastrerade visa. Vektorgrafrik är uppbyggt av matematiska geometriska former 22

23 Skrivarkontrollspråk När ett text-dokument från någon ordbehandlare eller desktop publishingprogramvara ska ska skrivas ut, konverteras de virtuella sidorna (som bara existerar i datorns minne och eventuellt på hårddisken) till något lämpligt page desciption language (som på svenska brukar kallas skrivarkontrollspråk). Detta språk beskriver vilka texten som ska sitta vart på sidorna, i vilket typsnitt och i vilken storlek. Detta skickas till skrivaren som i sin hårdvara konverterar detta till en högupplöst rastrerad bild som i sin tur skrivs ut. Vanliga sådana här språk är PCL, Diablo, EPL, PostScript, SVG och PDF. I skrivarens RIP-hårdvara blir vektorerna skrivarpunkter PDF innehar en särställning i det att det i första hand läses med speciell programvara istället för att skickas till skrivare. Processen att skapa PDF är att skapa en skrivarkontrollspråks-fil av sidor och spara resultatet. PDFdokument är alltså virtuella utskrifter. 23

24 Bläckstråleskrivare Tre tekniker En bläckstråleskrivare skriver med hjälp av mikroskopiska bläckplumpar som sprutas från små munstycken till papperet. Hur färgen skjuts ut från munstyckena skiljer sig mellan tre huvudsakliga tekniker: Kontinuerliga bläckstråleskrivare, som är den första bläckstråletekniken som utvecklades (1951 av Siemens), har munstycken som skickar en jämn ström av mikroskopiska bläckplumpar mot papperet. Vid utskrift leds bläckdropparna från sin bana till att - istället för att träffa en bläcksköld - med hjälp av elektrostatisk laddning träffa papperet. De flesta bläckdropparna träffar inte papperet utan leds tillbaka till patronen. En av fördelarna med den här tekniken är att bläcket inte kan torka i munstycket, eftersom det hela tiden kommer nytt bläck. En annan fördel är att det går snabbt, vilket gör att den används i industrisammanhang. De övriga två teknikerna brukar kallas Drop-On-Demand (droppe-vidbehov på svenska). Schematisk skiss över kontinuerlig bläckstråleteknik Termiska bläckstråleskrivare (grekiskans thermo betyder värme) har munstycken med små kammare fyllda med bläck. Bäcket hettas upp med elektricitet och av ångtrycket pressas det ut ur munstycket på papperet. Bland andra HP, Lexmark och Canon använder sig av den här tekniken. Schematisk skiss över termisk bläckstråleteknik 24

25 Piezoelektriska bläckstråleskrivare (grekiskans piezo betyder tryck) har munstycken som består av en kammare med bläck med ett piezoelektrisk material bakom. Piezoelektriska element ändrar form när elektricitet leds in i dem. När elementet tar plötsligt upp mer plats i kammaren tvingas bläcket ut mot papperet. Epson med flera använder sig av den här tekniken. Schematisk skiss över piezoelektrisk bläckstråleteknik Skrivarhuvuden Alla bläckstråleskrivare behöver ett skrivarhuvud per färg. I de flesta kan man byta ut en färg åt gången, vilket sänker kostnaden. I andra varianter måste man byta en stor patron med alla färgerna i. Om man måste byta alla färger när till exempel svart är slut, blir det dyrt i längden. I skrivare från en del tillverkare är utskriftsmekanismen, inklusive elektroniken, inbyggd med munstrycket i bläckpatronen vilket gör blackpatronerna dyra. Å andra sidan behöver man inte bekymra sig nämnvärt om intorkat bläck - det är ju bara att köpa nya bläckpatroner. Andra tillverkare tillverkar skrivare med skrivarhuvuden som är avsedda att fungera under skrivarens hela livslängd. Billigast i längden är att ha en bläckpatron per färgelement 25

26 Bläckpatronerna fästs i en hållare som drivs fram och tillbaka över arket med en stegmotor. När en rad är färdigskriven, drivs papperet framåt till nästa rad med en vals. Bläckpatronhållare Bläcket Bläcktypen som används i de flesta hemmabläckstråleskrivare är lösningsbaserad, som inte brukar vara särskilt motståndskraftig mot solljus utan bleknar ganska fort samt är är mer ömtåligt när det är vått. Dyrare, pigmentbaserat bläck är tåligare, både mot solljus och fukt. Nackdelar med pigmentbaserat bläck är atttonomfånget inte är lika bra som i lösningsbaserade dito. Tonomfång är hur många nyanser skrivaren kan återge. Eftersom tekniken ständigt går framåt, har skillnaderna mellan de infärgande lösningsbaserade bläcken och de pigmentbaserade bläcken minskat - de lösningsbaserade blir allt motståndskraftigare och de pigmentbaserade får allt större tonomfång. För att motverka intorkning på skrivarhuvudena, har de flesta bläckstråleskrivare en funktion för att återfukta dem. När den sätts igång försöker skrivaren pressa ut bläck från alla skrivarhuvuden på en gång. Ett gummiblad dras över skrivarhuvudena och bläck pressas ut på nytt för att rensa ut de (förhoppningsvis) uppmjukade bläckplumparna. 26

27 Bläckpatron 1. munstyckena är mycket små 2. kontakter med vilka skrivaren styr munstyckena 27

28 Bläckstråle Vanliga problem När ett eller flera munstycken i skrivarhuvudet har torkat igen, uppstår ett fenomen som kallas randning. Det bildas horisontella vita (eller ljusa) ränder med jämna mellanrum där munstyckena inte lyckats få ur sig färg. Skrivarhuvudet kan ha dålig kontakt med skrivarhuvudhållaren, då att bläckmunstycket inte får signal att skicka ut bläck. Skrivarhuvudet kan sitta i ordentligt, men ändå uppstår konstiga randfenomen i utskriften. Det kan bero på att munstyckena inte är riktigt justerade i förhållande till varandra. Det brukar följa med programvara till skrivaren, eller finnas integrerat i skrivarens drivrutin. 28

29 Laserskrivare Den Xerografiska processen Laserskrivare utnyttjar en xerografisk process för utskrift på papper. Xerografi kommer från grekiskans xeros (torr) och grafos(skriva). Den kallas så, därför att inga vätskor ingår i processen, vilket ingick i alla andra reproduktionsprocesser på 1930-talet, då processen utvecklades. 1. Processen inleds med att en trumma med en fotoelektrisk yta (fotoreceptorn) laddas med statisk elektricitet med hjälp av en laddningstrumma. Laddningen ligger på runt 600 V. Fotoreceptorn laddas med statisk elektricitet 2. I dyrare skrivare riktas en laserstråle mot en roterande spegel som skickar strålen genom ett system av linser och speglar mot fotoreceptorn. Strålen sveper horisontellt över den roterande trumman. Strömmen av rastererade data slår på och stänger av strålen för att forma punkter på trumman. Punkterna där strålen träffar trumman laddas ur. Rad med lysdioder 29

30 I billigare skrivare ersätts systemet av speglar, linser och laserstrålen av en rad lysdioder som slås på och av i sekvenser när trumman roterar under den. Punkterna där trumman belyses laddas ur. I båda fallen har fotoreceptorn en negativt laddad negativ bild efter belysningen. Belysningen laddar ur områden på fotoreceptorn 3. Fotoreceptorn roterar under en behållare med tonerpulver. Pulvret laddas negativt (samma laddning som den obelysta fotoreceptorn) innan det lämnar behållaren. När pulvret landar på fotoreceptorn, stöter den negativa statiska laddningen på trumman bort tonerpulvret, medan det fastnar på de områden där laserstrålen (eller lysdioderna) belyst. Schematisk skiss över xerografiprocessen 30

31 4.Ett pappersark pressas mot fotoreceptorn (i dyrare skrivarmodeller laddas papperet positivt innan, något som underlätar överföringen) och tonerpulvret förs över. Tonerpulvret fäster på ett pappersark 5. Papperet passerar två värmevalsar som smälter och pressar fast tonerpulvret på pappersarket. Papperets väg genom laserskrivaren 31

32 Tonerkassetten I en modern laserskrivare sitter både laddningstrumman och fotoreceptorn i tonerkassetten. Det är en av orsakerna till att det är dyrt att köpa tonerkassetter. Tonerkassett med fotoreceptor och laddningstrumma 32

33 Regelbundet underhåll En laserskrivares livslängd förbättras avsevärt vid regelbundet underhåll. Tekniken i en laserskrivare kräver att vissa delar är väldigt varma eller kan ge kraftiga (om än inte dödliga) elektriska stötar. Det är därför viktigt att låta skrivarens strömkabel vara urdragen en stund innan man öppnar den - vanligtvis 15 minuter, men konsultera skrivarmanualen för säkerhets skull. Med regelbundet underhåll ökar skrivarens livslängd När du väntat ut värmevalsarna och kondensatorerna (som håller spänningen), öppna skrivaren och ta ut tonerkassetten. Torka ur överbliven toner från de delar av skrivarens insida du kan komma åt med en fuktig trasa. Värmevalsarna har ofta en dyna som är till för att skrapa av överflödig toner. Byt ut den om den är smutsig. Om skrivaren är utrustad med ett ozonfilter, byt ut det. Skaka om tonerkassetten så att tonern fördelas i kassetten och sätt tillbaka den i skrivaren Slå på skrivaren igen och skriv ut en testsida. 33

34 Telefax och skanner Historia Telefax är en sammanslagning av orden tele (efter grekiskans tele - från avstånd) och faksimil (efter latinets fac simile - göra lika). Inget kontor var komplett utan en fax för några år sedan Tekniken uppfanns 1846 av skotten Alexander Bain, men eftersom han inte lyckades riktigt bra med synkroniseringen mellan sändarapparat och mottagarapparat (man var tvungen att starta två pendlar samtidigt) blev resultatet dåligt. Tekniken förfinades av italienaren Giovanni Caselli som 1861 lyckades göra en användbar maskin. 34

35 1865 fanns möjligheten att sända fax mellan Paris och Lyon. Detta var dock en tidskrävande process som krävde att man skrev dokumentet på ett specialark som fästes vid sändarmaskinen. Alexander Bains modell Den första faxmaskinen där man kunde skanna in vilket tvådimensionellt dokument som helst för sändning uppfanns 1881 av engelsmannen Shelford Bidwell. Runt 1900 utvecklades tekniken ytterligare av tysken Arthur Korn, som lyckades skicka ett efterlysningsfoto som faktiskt gick att använda med sin Bildtelegraph. Den tyska Bildtelegraph som kunde överföra foton 35

36 Under 1960-talet faxades den första bilden via satellit i U.S.A. En Western Union Desk-Fax från 1952 Under 1970-talet var faxar fortfarande väldigt dyra i inköp. De bestod av en roterande trumma, där originalet fästes. En ljuskälla belyste dokumentet och det reflekterande ljuset påverkade en ljuskänslig cell, som i sin tur påverkade styrkan hos en elektrisk signal. Denna omvandlades till ljud (modulerades) och sändes med telefonnätet till mottagaren. I mottagaränden översattes ljudet till elektriska signaler igen (demodulerades). Den elekriska signalen fick ett slags ritstift att tryckas mot ett blankt ark på en motsvarande roterande trumma och på så sätt reproducera bilden från originalet. Exempel på 1980-tals-faxkvalitet 36

37 Under senare delen av 1980-talet fram till senare delen av 1990-talet hade faxen sin storhetsperiod. Numera är sändning av skannade bilder via internet inga problem, och faxen är mer eller mindre historia. Den "moderna" faxmaskinen Faxpapper Det finns idag huvudsakligen tre typer av faxmaskiner: De som använder termoskrivarteknik, de som användertermotransferskrivarteknik och de som använder den idag vanligalaserskrivartekniken (för mer information om olika skrivartekniker,se avsnittet om Skrivartyper). Överföringen går numera till så att originalet skannas in och sänds via telefonnätet eller internet till mottagaren som skriver ut det överförda dokumentet. 37

38 Skanner En skanner är en blidläsare för tvådimensionella original. Det finns även så kallade 3D-skannrar, men de är inte inom området för den här lektionen. De första skannrarna var av trumtyp. Det innebär att bilden fästs på en trumma (rulle) som rullas förbi de ljuskänsliga elementen. Den här tekniken uppfanns av Russell Krisch De första skannrarna var svart/vita. Den första skannade bilden (1957, skaparen Russell Kirschs son Walden) 38

39 Den vanligaste typen av skannrar för hemmabruk är flatbäddsskannern. Den har en glasruta ovanför en rörlig läsarm med en kraftig ljuskälla och tre rader av ljuskänsliga CCD-element. Varje rad har ett filter, ett för Rött ljus, ett för Grönt ljus och ett för Blått ljus. Flatbäddskanner Ett CCD-element är en typ av elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som faller på den. De återfinns i skannrar och digitalkameror. När armen förs under glasskivan belyses originalet och CCD-elementen läser av ljusstyrkan för de färgkomponenter de är gjorda för. Om skannern är kopplad till en dator skickas bilden som en bitmapp till skannerprogramvaran. I faxsammanhanget brukar en specialiserad trumvariant av skanner användas och bilden ska istället skickas via telenätet. För att minimera tiden för överförningen, packas bilden ihop med en modifierad Huffmankomprimering. Huffmans komprimeringsalgoritm reducerar redundansen (minskar förekomster av redundant data, såsom tomtum och dubbletter) i data för att snabba upp dataöverföringen. Den används (i olika former) i nästan all form av dataöverföring, och i någon form i de flesta komprimeringsprogram (till exempel WinZip och WinRar). 39

40 Datakomprimering Introduktion Datakomprimering innebär att minska lagringsstorleken på en datamängd. Två huvudvarianter finns: lossless (icke destruktiv - icke förstörande) och lossy (destruktiv - förstörande) komprimering. Det är ofta önskvärt att minska lagringsstorleken på en datamängd Lossless komprimering kräver att det data som komprimerats kandekomprimeras (återskapas) exakt ner till varje enskild bit. Exempel på detta är ZIP-, RAR-, PNG-, TIFF-, GIF- och FLAC-komprimering. Lossy komprimering tillåter att data går förlorat vid komprimeringen, främst data som inte innehåller någon uppfattbar information. Exempel på detta är MP3- MPEG- och JPG-komprimering samt i olika former av telefoni. Det går alltså inte att få tillbaka exakt samma data som innan. Lossy komprimering ligger utanför den här kursens område, så vi får ta det en annan gång. Vid så gott som all datakomprimering används någon variant av Huffmans algoritm, en komprimeringsteknik uppkallad efter skaparen David A. Huffman. Algoritmen uppfanns

Så skapas färgbilder i datorn

Så skapas färgbilder i datorn Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med

Läs mer

Digital bildhantering

Digital bildhantering Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen

Läs mer

Kort lektion i skannerteknik

Kort lektion i skannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en skanner? En skanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av skanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddskanner. Läser

Läs mer

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND A N D E R S 2 0 En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND Varför används rastrering? Inom nästan all tryckeri- och skrivarteknik idag används någon form av rastrering för att göra tryckningen möjlig.

Läs mer

Kort lektion i Scannerteknik

Kort lektion i Scannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en Scanner? En Scanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av Scanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddscanner. Läser

Läs mer

dpi, lpi och ppi Lite om mig först: Vad termerna står för Tipsa en kompis Skriv ut artikeln

dpi, lpi och ppi Lite om mig först: Vad termerna står för Tipsa en kompis Skriv ut artikeln Logga in Bli medlem Artiklar > Digital bild > dpi, lpi och ppi dpi, lpi och ppi Av Mikael Pertmann 2002-05-17. Läst 16520 ggr. Det finns tre förkortningar som de flesta brukar uppleva som förvirrande nämligen

Läs mer

Bildbehandling Grunder

Bildbehandling Grunder Bildbehandling Grunder Thor Stone Education 1 FÖRORD 3 1 LJUS 4 1.1 Ljus 4 1.1.1 Synligt ljus, våglängder 4 2 FÄRGER I DATORN 6 2.1 Färg på bildskärmen och utskriven färg 6, 7 2.1.1 Färg på bildskärmen

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat 19-21 Samling och kaffe Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat Forska själv Diskussion kring temat Forska själv Höstens temakvällar 13/9 Digitala bilder i släktforskningen 11/10

Läs mer

Varför är det nödvändigt att ha standarder för sidproduktion?

Varför är det nödvändigt att ha standarder för sidproduktion? Inledning Varför är det nödvändigt att ha standarder för sidproduktion? Sidproduktion beskriver det uppskattade antalet sidor som kan skrivas ut med en viss skrivarpatron. Historiskt sett har tillverkare

Läs mer

Att lyckas med utskrifter

Att lyckas med utskrifter Att lyckas med utskrifter Utgiven av Universitetstryckeriet, Luleå, 1999 Gunnar Tuisku Foldern tar upp vanliga problem som kan uppstå vid utskrifter i PC- och Mac-miljö. Att lyckas med utskrifter! Denna

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE. PAPPER består av? PAPPER. Sasan Gooran

PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE. PAPPER består av? PAPPER. Sasan Gooran PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 PAPPER består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning TNMK30, 2010 Föreläsning Bilder... Tobias Trofast, LiU 1 Dagens föreläsning Olika grafikformat Bitdjup Färglägen och kanaler Komprimering Filformat Bildkvalitet Upplösning & Interpolering Objektgrafik

Läs mer

Operativsystemsintroduktion

Operativsystemsintroduktion Operativsystemsintroduktion Kursmaterial v1.1 1 Introduktion OS... 3 Introduktion... Fel! Bokmärket är inte definierat. Operativsystemets delar... 4 Operativsystemets funktioner... 6 Operativsystemshistoria...

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

Inför tryck. Om tryckfärger

Inför tryck. Om tryckfärger Inför tryck Om tryckfärger Förutom att dela in i RGB-färgsystemet och CMYK-färgsystemet talar man också om 4-färgstryck och dekorfärgstryck. Vid 4-färg blandas de fyra färgerna (CMYK) till önskade färger

Läs mer

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013) Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är för det mesta hämtade

Läs mer

Regionala Cancercentrum Logotyp

Regionala Cancercentrum Logotyp Regionala Cancercentrum Logotyp Innehåll 1. LOGOTYPEN 3 1.1 Logotypen 4 1.2 Logotyp för fyrfärgstryck 5 1.3 Logotyp för Pantonetryck 6 1.4 Logotyp för webb 7 1.5 Logotyp för kontorsbruk 8 1.6 Logotypfärger

Läs mer

DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS. Sammanställd av

DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS. Sammanställd av DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS Sammanställd av INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... 3 Några olika bildkällor... 3 Inladdning av fotografier från digitalkamera till dator... 3 Bildbehandlingsprogram...

Läs mer

Att få in bilder i datorn

Att få in bilder i datorn Att få in bilder i datorn 32 Första steget är att skapa bilden och få in den i datorn. Har du en digitalkamera känner du redan till hur man gör. Har du bilder på papper eller film kan dessa skannas och

Läs mer

Tanka program KAPITEL 7. Shareware och freeware. Shareware. Freeware

Tanka program KAPITEL 7. Shareware och freeware. Shareware. Freeware KAPITEL 7 Tanka program Internet bokstavligen flödar av olika program man kan ladda ner. Det finns en del nyttiga program som är bra att känna till och använda. Allt för att göra det lättare för sig. I

Läs mer

Vår nya profil. Stefan Käll, kanslichef

Vår nya profil. Stefan Käll, kanslichef Grafisk manual 3 Vår nya profil Neurologiskt Handikappades Riksförbund har fått en ny, tydlig grafisk profil. Logotypen med organisationens hela namn,den välkända nyckelpigan och den varma röda färgen

Läs mer

Adobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs. www.databok.se

Adobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs. www.databok.se Adobe Photoshop CS3 Fortsättningskurs www.databok.se Innehållsförteckning 1 Färghantering... 1 Färgomfång... 2 Behöver du färghantering?... 2 Kalibrera bildskärmen... 3 Kalibreringsprogram... 3 Färginställningar...

Läs mer

Grafisk profilmanual. Grafisk profilmanual

Grafisk profilmanual. Grafisk profilmanual Grafisk profilmanual 1 INNEHÅLL Inledning 3 Logotyp Färg 4 Logotyp Svart/vit 5 Logotyp Inverterad 6 Färger 7 Typsnitt Trycksaker/utskrifter 8 2 En enhetlig grafisk profil gör Rekal tydligare En grafisk

Läs mer

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB Grafisk profil R AB Ransäters Invest AB Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger och

Läs mer

Blickfång proffsen litar på

Blickfång proffsen litar på Blickfång proffsen litar på Undvik vanliga fallgropar 1) Se till att göra din bild i rätt format. På hemsidan vid varje tryckbar produkt nämner vi Designstorlek och Bildstorlek. Bildstorleken är den synliga

Läs mer

Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret.

Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret. Innehållsförteckning Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret. Hur vill ni ha originalet? Vad är ett original? Vad är DPI? Vad är vektorgrafik? Vad är pixelgrafik?

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

Bildskärmar och synergonomi

Bildskärmar och synergonomi OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

Kopiera. WorkCentre C2424-kopiator/skrivare

Kopiera. WorkCentre C2424-kopiator/skrivare Kopiera Det här kapitlet innehåller: "Vanlig kopiering" på sida 3-2 "Justera kopieringsalternativ" på sida 3-3 "Grundinställningar" på sida 3-4 "Bildjusteringar" på sida 3-8 "Justeringar för bildplacering"

Läs mer

Innehåll. Ord och uttryck 3 Utfall och Marginal 6 Olika standardformat 7 Checklista 9

Innehåll. Ord och uttryck 3 Utfall och Marginal 6 Olika standardformat 7 Checklista 9 Grafisk Ordlista Innehåll Ord och uttryck 3 Utfall och Marginal 6 Olika standardformat 7 Checklista 9 2 Ord och uttryck Adressering Vid adressering printas mottagarens adress på den trycksak som ska postinlämnas.

Läs mer

Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT

Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Gavlefastigheter äger och förvaltar fastigheter för både näringsliv och för kommunala verksamheter. Bolaget ägs av Gävle kommun och är

Läs mer

Guide för utskriftskvalitet

Guide för utskriftskvalitet Sida 1 av 7 Guide för utskriftskvalitet Du kan lösa många problem med utskriftskvaliteten genom att byta ut förbruknings- eller serviceartiklar som håller på att ta slut eller är utslitna. Kontrollera

Läs mer

Förbundet Vi Ungas. Grafiska handbok

Förbundet Vi Ungas. Grafiska handbok Förbundet Vi Ungas Grafiska handbok Innehållsförteckning INLEDNING 2 KAPITEL ETT 3 LOGOTYPEN 4 Vad man inte får göra med Vi Ungas logotyp 5 FÄRGER 6 TYPSNITT 7 FLÄTAN 8 KAPITEL TVÅ 9 GRAFISKA ELEMENT 10

Läs mer

Torstens Digitalbildguide

Torstens Digitalbildguide Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras

Läs mer

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik 2 Grunder All vår början bliver svår eller hur det nu brukar heta, och detta är något som gäller även Flash. För den som är ovan vid Flash gäller det säkert extra mycket, då det kan vara knepigt att förstå

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Lämna in dina filmer och bilder till oss. Nya priser och information för 2015. på Åsele Videoteknik

Lämna in dina filmer och bilder till oss. Nya priser och information för 2015. på Åsele Videoteknik Lämna in dina filmer och bilder till oss Nya priser och information för 2015 på Åsele Videoteknik information Sida 2 Information om Videoteknik & bildarkivet Sida 3 Film Sida 4 Smalfilmer Sida 6 Filmning

Läs mer

SkanRead hjälp. SkanRead 2.0. Elevdata AB

SkanRead hjälp. SkanRead 2.0. Elevdata AB SkanRead hjälp SkanRead 2.0 Elevdata AB SkanRead hjälp: SkanRead 2.0 Elevdata AB Copyright 2011 Elevdata AB Innehållsförteckning Inledning... v 1. Så här gör du!... 1 2. SkanRead i CD-ORD och programmenyn...

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Bruksanvisning. Elektronisktförstoringsglas. Snow 7 HD. Artikelnummer: I-0045

Bruksanvisning. Elektronisktförstoringsglas. Snow 7 HD. Artikelnummer: I-0045 Bruksanvisning Elektronisktförstoringsglas Snow 7 HD Artikelnummer: I-0045 Produkten tillverkas av: ZOOMAX Technology, Inc. Qianyun Road Qingpu Area 200120 Shanghai China E-post: sales@zoomax.com Produkten

Läs mer

Collinder Märksystem 040-41 88 30 info@collinder.se www.collinder.se

Collinder Märksystem 040-41 88 30 info@collinder.se www.collinder.se 2 CLP/GHS-märkning Collinder Märksystem 040-41 88 30 info@collinder.se www.collinder.se Collinder Märksystem 040-41 88 30 info@collinder.se www.collinder.se CLP/GHS-märkning 3 Skrivare och tillbehör Vilket

Läs mer

Problem med utskriftskvaliteten

Problem med utskriftskvaliteten Problem med utskriftskvaliteten Det här avsnittet omfattar: "Felsökning av kvaliteten" på sidan 4-24 "Upprepade defekter" på sidan 4-29 Skrivaren är konstruerad för att alltid producera utskrifter av hög

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

Digital bildteknik. Thor Stone Education. Digital bildteknik. Copyright Torsten Nilsson

Digital bildteknik. Thor Stone Education. Digital bildteknik. Copyright Torsten Nilsson Thor Stone Education 1 Digitala bilder och upplösning Bildupplösning Upplösningen av en bild från en digitalkamera begränsas ofta av kamerans sensor (vanligen en CCD- eller CMOS-sensor) som omvandlar ljus

Läs mer

Lathund ClaroRead Plus v6

Lathund ClaroRead Plus v6 Lathund ClaroRead Plus v6 sid 2. sid 3. sid 4. sid 5. sid 6. sid 7. sid 8. sid 9. sid 10. Starta ClaroRead Plus. Inställningar för verktygsraden. Välja röst och språk. Läsa upp text. Inställningar för

Läs mer

Designmanual. Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning

Designmanual. Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning Designmanual Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning Designmanual i korthet För frågor om vår design kontakta Helene Keskitalo, stab Information, tel 08 655 91 05 eller helene.keskitalo@sveaskog.se

Läs mer

DIGITAL DIGIT BILDBEHANDLING BILDBEHANDLING

DIGITAL DIGIT BILDBEHANDLING BILDBEHANDLING Juha Kaukoniemi Grunderna i DIGITAL BILDBEHANDLING I digital bildbehandling möter man ofta olika okända termer; upplösning, resampling och interpolering. Om du inte vill gå igenom teoridelen nu kan du

Läs mer

Skapa professionella försättsblad i Pappersvyn

Skapa professionella försättsblad i Pappersvyn Skapa professionella försättsblad i Pappersvyn Ett sätt att göra en offert unik och professionell kan till exempel vara att skapa ett försättsblad som ger ett stilrent och organiserat intryck, se vårt

Läs mer

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS

Läs mer

Handbok för skrivarprogramvara

Handbok för skrivarprogramvara Handbok för skrivarprogramvara (För Canon Compact Photo Printer Solution Disk Version 6) Windows 1 Innehåll Säkerhetsföreskrifter...3 Läs det här först...4 Handboken...4 Flödesdiagram för utskrift...5

Läs mer

Bildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder:

Bildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder: Bildhantering i OEW Bilder på webben Bilder som man ser på olika hemsidor bör ha dessa egenskaper: 1 Klara färger 2 Skärpa 3 Snabbladdade 4 Rätt storlek för syftet Vi ska arbeta med följande bilder: Program

Läs mer

ABCDE ABCDE ABCDE. Guide för utskriftskvalitet. Lokalisera problem med utskriftskvaliteten. Oregelbunden utskrift. Guide för utskriftskvalitet

ABCDE ABCDE ABCDE. Guide för utskriftskvalitet. Lokalisera problem med utskriftskvaliteten. Oregelbunden utskrift. Guide för utskriftskvalitet Sida 1 av 7 Guide för utskriftskvalitet Du kan lösa många problem med utskriftskvaliteten genom att byta ut förbruknings- eller serviceartiklar som håller på att ta slut eller är utslitna. Kontrollera

Läs mer

Ladda material. WorkCentre C2424-kopiator/skrivare

Ladda material. WorkCentre C2424-kopiator/skrivare Ladda material Det här kapitlet innehåller: "Material som stöds" på sida 2-2 "Lägga i material i fack 1" på sida 2-7 "Lägga i material i fack 2, 3 och 4" på sida 2-12 Copyright 2005 Xerox Corporation.

Läs mer

PRINT ON DEMAND EPSON STYLUS PRO 7700 EPSON STYLUS PRO 9700

PRINT ON DEMAND EPSON STYLUS PRO 7700 EPSON STYLUS PRO 9700 PRINT ON DEMAND EPSON STYLUS PRO 7700 EPSON STYLUS PRO 9700 2 FULLÄNDADE FÄRGER Epson har lagt till Vivid Magenta i UltraChrome-bläcket för att få ut ännu mer av dessa snabba och flexibla 24- och 44-tumsskrivare.

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi

EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi Vad definierar en skärm med korrekt visning? Vad är den idealiska arbetsmiljön? Vad är de optimala inställningarna för mitt bildredigeringsprogram

Läs mer

Lösa problem med utskriftskvaliteten

Lösa problem med utskriftskvaliteten 1 Utskriften är för ljus, det blir vita fläckar på bilder eller delar av bokstäver faller bort. Kontrollera att du använder rekommenderat utskriftsmaterial. Använd material från ett nytt paket. Se Riktlinjer

Läs mer

ICC-profiler och färginställningar

ICC-profiler och färginställningar ICC-profiler och färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion... 3 Betraktningsmiljö... 4 Skärmkalibrering... 5 ICC-profiler... 6 Färginställningar... 7 Bildbehandling... 9 Tryckanpassning...

Läs mer

SWEBO Bioenergy Grafisk profil

SWEBO Bioenergy Grafisk profil SWEBO Bioenergy Grafisk profil Formsmedjan Reklam & Kommunikation Grafisk profil Den image vi har, det vill säga hur andra människor uppfattar vårt företag är ett resultat av alla de intryck vi gör på

Läs mer

Förord. Innehåll. Logotyp 3 Typsnitt 4 Färger 5 Profilelement 6 Profilmallar 7-9

Förord. Innehåll. Logotyp 3 Typsnitt 4 Färger 5 Profilelement 6 Profilmallar 7-9 Grafisk Guide 1.0 Förord Den grafiska guiden ska fungera som en vägledning för allt profilmaterial; både för tryck och webb och såväl för extern som intern kommunikation. Rocklunda Restaurang & Konferens

Läs mer

GRAFISK PROFILMANUAL GRAFISK PROFILMANUAL

GRAFISK PROFILMANUAL GRAFISK PROFILMANUAL 1 GRAFISK PROFILMANUAL 3 Innehåll LOGOTYPEN 6 FÄRGER 8 TYPOGRAFI 10 ANNONS 12 ROLL-UP 13 VEPA/BANDEROLL 14 VISITKORT 15 BREVPAPPER/FAXBLAD 16 KUVERT 17 FLAGGOR 17 PROFILKLÄDER 18 WEBB 19 BILDMANÉR 20

Läs mer

Grafisk manual. 1.0 Index. Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...

Grafisk manual. 1.0 Index. Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING... Grafisk manual 1.0 Index Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 Friyta och MinimIstorlek... 5 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING... 7 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...

Läs mer

2500C/C+/CM. Professional Series Color Printer LATHUND

2500C/C+/CM. Professional Series Color Printer LATHUND HP 2500C/C+/CM Professional Series Color Printer LATHUND Varumärken HP ColorSmart II, HP PhotoREt II och HP ZoomSmart Scaling Technology är varumärken som tillhör Hewlett-Packard Company. Microsoft är

Läs mer

Välkommen till Flyerskola!

Välkommen till Flyerskola! Välkommen till Flyerskola! Flyerskola Var började det hela Tryckmetoder Teckensnitt Upplösning av bilder Vanligaste filformaten Program Underlätta arbetet för redaktören Att tänka på vid skapandet av en

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G. Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön)

B R U K S A N V I S N I N G. Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön) B R U K S A N V I S N I N G Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön) 1 Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön) SÄKERHETSFÖRESKRIFTER BRUKSANVISNING Läs bruksanvisningen

Läs mer

Problem med utskriftskvaliteten

Problem med utskriftskvaliteten Problem med utskriftskvaliteten Skrivaren är konstruerad för att alltid producera utskrifter av hög kvalitet. Om det inträffar problem med utskriftskvaliteten kan du använda informationen i detta avsnitt

Läs mer

Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013. Grafiske retningslinjer

Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013. Grafiske retningslinjer Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Grafiske retningslinjer G R A F I S K A R I K T L I N J E R 1 Inledning Det här dokumentet innehåller riktlinjer för användning av Europeiska Regionala

Läs mer

Bluetooth-enhet BU-20 Handbok för utskrift. Innehåll Före användning...2 Försiktighetsåtgärder...3 Utskrift...4

Bluetooth-enhet BU-20 Handbok för utskrift. Innehåll Före användning...2 Försiktighetsåtgärder...3 Utskrift...4 Bluetooth-enhet BU-20 Handbok för utskrift Innehåll Före användning....................................2 Försiktighetsåtgärder.................................3 Utskrift............................................4

Läs mer

Stora guiden om upplösning Av: Billy Ölvestad

Stora guiden om upplösning Av: Billy Ölvestad Stora guiden om upplösning Av: Billy Ölvestad Vad betyder begreppet upplösning, och hur fungerar det? Detta är nog en fråga som väldigt många känner sig osäkra på. I denna lathund försöker jag beskriva

Läs mer

Guide för utskriftskvalitet

Guide för utskriftskvalitet Sida 1 av 18 Guide för utskriftskvalitet Tecknen har ojämna kanter a Skriv ut en teckensnittslista för att kontrollera om teckensnitten du använder stöds av skrivaren. 1 På skrivarens kontrollpanel går

Läs mer

Compact Disc. Syfte: Riktlinjer: Att tänka på: Exempel på hur det skulle kunna se ut:

Compact Disc. Syfte: Riktlinjer: Att tänka på: Exempel på hur det skulle kunna se ut: CD Compact Disc CD uppgiften handlar om att skapa bilder som skulle passa i ett CD-fodral. Syftet med bilderna är för att marknadsföra eller uppmarksaa artisten. Ni står också för den grafiska delen, layout,

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Scan2Text Svensk Doc 2.0. Scan2Text Användarguide

Scan2Text Svensk Doc 2.0. Scan2Text Användarguide Scan2Text Svensk Doc 2.0 Scan2Text Användarguide Copyright Copyright 2004 Claro Software Ltd. Alla rättigheter är reserverade. Claro Software Ltd äger och har copyright på all teknisk dokumentation, tryckt

Läs mer

Avancerade alternativ

Avancerade alternativ Avancerade alternativ Det här avsnittet omfattar: "Skriva ut separationssidor" på sidan 2-54 "Skriva ut flera sidor på ett enda ark (Ark per sida)" på sidan 2-55 "Skriva ut häften" på sidan 2-56 "Skriva

Läs mer

Avancerade alternativ

Avancerade alternativ Avancerade alternativ Det här avsnittet omfattar: "Skriva ut separationssidor" på sida 2-67 "Skriva ut flera sidor på ett enstaka ark (N-upp)" på sida 2-68 "Skriva ut häften" på sida 2-69 "Skriva ut negativa

Läs mer

Din manual HP CM8000 COLOR MFP http://sv.yourpdfguides.com/dref/908052

Din manual HP CM8000 COLOR MFP http://sv.yourpdfguides.com/dref/908052 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för HP CM8000 COLOR MFP. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information,

Läs mer

Värmdö IFs grafiska profil 4. Logotyp 5-9. Färg 10. Typografi 11-12. Brevpapper 13. Visitkort 14. Korrespondenskort 15.

Värmdö IFs grafiska profil 4. Logotyp 5-9. Färg 10. Typografi 11-12. Brevpapper 13. Visitkort 14. Korrespondenskort 15. 1Grafisk manual 2 Innehåll Sida Värmdö IFs grafiska profil 4 Logotyp 5-9 Färg 10 Typografi 11-12 Brevpapper 13 Visitkort 14 Korrespondenskort 15 Kuvert 16-17 3 Värmdö IFs grafiska profil En enhetlig grafisk

Läs mer

Etikettskrivare för kontor och professionell användning

Etikettskrivare för kontor och professionell användning Etikettskrivare för kontor och professionell användning Innehåll 2 Professionell DYMO-märkning kan öka effektiviteten på ditt kontor. Namn- och identifieringsdokumentation, arkiveringsfack och datormedia

Läs mer

getprint Användarguide för getprint

getprint Användarguide för getprint geteasy getfast getcheap getprint Användarguide för getprint Allmänna krav 2 Dekaler 2 Utfall 2 Kuvert 2 Magasin 3 Vikta flyers 4 Inking 4 Kalendrar 4 Linjetjocklek 5 Affischer 5 Mappar 5 Broschyrer 5

Läs mer

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar GRAFISK MANUAL INLEDNING Den här manualen beskriver hur vi arbetar med vår grafiska profil. I den hittar du allt från användandet av logotypen och hanterandet av färger och typografi, till mallar för utformning

Läs mer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Fördelar Enkelt Billigt Snabbt Bildbehandlig Bildhantering Lätt att dela med sig Bli bättre fotograf Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Vad behöver jag? Kamera Oundgängligt Dator Praktiskt

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14 Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

Kurs 7:1 Att använda bildhanteringsprogram

Kurs 7:1 Att använda bildhanteringsprogram Kurs 7:1 Att använda bildhanteringsprogram S TUDE NTDATOR UTBILDNINGE N MALMÖ HöGSKOLA Beijerskajen 8, K3, källaren, sal Apollo (A01:303), 205 06 Malmö www.bit.mah.se/undervisning/sdm Att använda bildhanteringsprogram,

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

TOSHIBA PÅ GU, INFO TILL SKRIVARVÄRDAR

TOSHIBA PÅ GU, INFO TILL SKRIVARVÄRDAR TOSHIBA PÅ GU, INFO TILL SKRIVARVÄRDAR 1. Touchpanelen På Grundmenyn finns 99% av kopieringsfunktionerna som kommer att användas. (Dubbelsidigt, Häftning, Färgläge) Fullfärg: Allt som kopieras kommer att

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

GelSprinter GXe3350N. Snabbguide

GelSprinter GXe3350N. Snabbguide GelSprinter GXe3350N Snabbguide Installation av skrivare 1)Börja med att öppna förpackningen skrivaren anlände i. Tag ut skrivare och lägg kablage och övriga tillbehör åt sidan. Placera skrivaren på en

Läs mer

Guidelines. Privilegium Hus & Mark AB

Guidelines. Privilegium Hus & Mark AB formgivare: Peter Vikström, Designworks Göteborg version: 100428 Logotype Grundstenen i en grafisk profil utgörs av logotypen. Den är den centrala och samlade symbolen för företagets identitet. Därför

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning.

I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning. Sida 1 av 23 Editor, Avancerad I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning. Detta dokument syftar till att hjälpa dig som vill jobba mer aktivt

Läs mer

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon).

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon). Laboration 0 Laborationen är till för dig som inte är familjär med att navigera i filträd på en dator. Om du är van vid detta (vilket är det vanliga nu för tiden) så kan du bara snabbt titta igenom laborationen.

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Feb -14 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 W8 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Webbkurs för distriktsansvariga. Stockholm den 7 och 13 september 2011

Webbkurs för distriktsansvariga. Stockholm den 7 och 13 september 2011 Webbkurs för distriktsansvariga Stockholm den 7 och 13 september 2011 Klistra in text från Word Klistra in: all formateringskod från Word kommer med och är den som styr det webbläsaren visar, även om man

Läs mer