Solceller för framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Solceller för framtiden"

Transkript

1 Solceller för framtiden Ellen Moons Karlstads universitet Avdelningen för fysik och elektroteknik Fysikdagarna 2010 Karlstads universitet, 7-9 oktober

2 Elektricitetskonsumtion TWh Sveriges elförbrukning på ett år 15 MWh Sveriges elförbrukning per invånare på ett år Enbart fem länder konsumerar mer el per invånare än Sverige. Källa: Faktablad Svensk Energi AB, terawattimme, TWh, (10 12 Wh) är energin som motsvarar vad villor använder i hushållsel, varmvatten och uppvärmning under ett år.

3 Elektricitetsproduktion 150 TWh Sveriges elproduktion på ett år. Nästan hälften vattenkraft hälften kärnkraft. ~10% från fossil- och biobränslebaserad produktion och vindkraft. Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten. Relativt konstant sedan 1990.

4 Global elproduktion TWh Global elproduktion på ett år. Ungefär 70% från fossila källor. Globalt har elproduktionen ökat kraftigt (fördubbling), framför allt från fossila bränslen. Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten.

5 Energianvändning i Sverige TWh Sveriges totala energianvändning på ett år 216 TWh förluster En tredjedel av all energi som används i Sverige är i form av el. Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten.

6 Energitillförsel i Sverige TWh Sveriges energitillförsel år /3 del från fossila källor. 1/3 del från förnybara källor. 1/3 del från kärnkraft. Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten.

7 Global energitillförsel TWh Global energitillförsel på ett år. 80% fossila bränslen. 13% förnybara källor. 6% kärnkraft. Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten. Den globala energitillförseln ökar kraftigt; framför allt fossila bränslen.

8 Fossila och förnybara energikällor Fossila energikällor Dessa finns i begränsade, men mycket stora, lager och nybildas mycket långsamt. Stenkol, olja, naturgas Uran (kärnbränsle). Hållbarhet Förnybara energikällor Energikällor som hela tiden förnyar sig. Vind-, våg-, och vattenkraft (flödande) Biomassa (solbaserad) Solenergi Geotermisk energi Mellanting Torv återbildas relativt långsamt och är därför ett mellanting mellan förnybara och fossila bränslen. Förbränning bidrar till CO 2 utsläpp. Klimatpåverkan

9 Mål och framtidsscenarier Mål EU: Minst 20% energi från förnybara källor år Mål Sverige Minst 49% förnybar energi 2020 (förnybarhetsdirektiv) Minst 50 % förnybar energi 2020 (regeringen) Minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 2020.

10 Scenariot 2050 KVA energiutskott Energitillförsel 2008 och 2050 för Sverige och Globalt 33% 32% 35% 8% 35% 57% 81% 6% 13% 53% 12% 35% Energieffektivisering. Kraftig minskning av fossila energikällor. Källa: Om Energin 2050, KVA; Sveriges Energikarta, maj 2010

11 Scenariot 2050 KVA energiutskott Elproduktion 2008 och 2050 för Sverige och Globalt Elektricitet blir den viktigaste energibäraren i framtiden! (1/7 1/4) Källa: Om Energin 2050, KVA Sveriges Energikarta, maj 2010

12 Kan förnybara energikällor täcka våra energibehov i framtiden? GPEC = global energitillförsel per år = TWh/år = 16 TW scenariot 2050: TWh/år = 19 TW Source: Nitsch, F.: Technologische und energiewirtschaftliche Perspektiven erneuerbarer Energien. German Aerospace Center

13 Solljus - instrålning 174 PW solenergi träffar jorden. 1 PW = W 86 PW = TW når jordytan (kontinenter och oceaner) = 5000 gånger vår globala energikonsumtion. Om hela energibehovet kunde uttryckas i form av el, räcker det att täcka 0,3% av jordens yta med 10% effektiva solceller, eller ungefär 5% av Saharas yta för att täcka hela världens energibehov. Within 6 hours deserts receive more energy from the sun than humankind consumes within a year. Dr. Gerhard Knies, Chairman DESERTEC Foundation

14 Hur används solens energi? Fotosyntes Naturlig Artificiell Solvärme Solel Solfångare för varmt vatten Solugn för matlagning Solceller och fotovoltaiska solkraftverk Termiska solkraftverk: Heliostatspeglar koncentrerar ljus till ett högt torn med ångturbin PS20 och PS10 solkraftverk, Sevilla

15 Solel: Dagens solceller solcell modul solkraftpark Fördelar solceller: ren, lokal direkt el. Inga utsläpp. Ingen transport

16 Hur fungerar en vanlig solcell? Solljus absorberas. Ljusets energi frigör elektroner som blir rörliga. Ett elektriskt fält vid gränssnittet mellan n- och p-si gör att elektronernas rörelse får en riktning (mot en av kontakterna). Ström uppstår i den externa kretsen.

17 Energidiagram

18 Hur bra är solcellen? ström/spänningsdiagram Strömtäthet (milliampère/cm 2 ) Solcellen genererar ström utan pålagd spänning kortslutningsström I sc i mörker i solljus Spänning (Volt) Spänning utan ström öppenkretsspänning V oc Punkt av maximal effekt P max FF (fill factor) = P max /V oc.i sc Standardvillkor för belysning: P ljus =1000 W/m 2,25 C, Air Mass 1,5

19 Vad kan man förvänta sig? 1:a generationen - kristallint kisel Solcell enkristallint Si 18%; rekord: 25,0% multikristallint Si rekord: 20,4% * Teoretisk limit för en enkel solcell: ~30%

20 Solpanel REC Peak energy series (multikristallint Si) Storlek 1,65 m 2 Vikt 18 kg Verkningsgrad 14,2 % Max Effekt 235 W P Förväntad livslängd (80% power) > 25 år Pris ~ 600 eller ~ 3/W P Energy pay-back time 1 år Watt peak (W p ) = P max under standardvillkor för belysning. Källa: REC Scanmodule, Glava

21 Solkraftverk Sarnia, världens största fotovoltaiskt solkraftverk. Enbridge, Canada. Startas oktober 2010 Kapacitet 80 MW, energibehovet för mer än hushåll.

22 Andra material? 2:a generationen - Tunnfilmsceller Amorft kisel: 9,5% Nanokristallint kisel: 10% Nya material: CIGS (Cu(In,Ga)Se 2 ): 19,9% CdTe: 16%

23 Vilka material? 3:e generationen VHESC (very high efficiency solar cell) Dyra material, multi-junction, linser 42 % Billiga solceller - masstillverkning Grätzelceller TiO 2 + färgämne 11 % Organiska solceller: Molekylära skikt (vakuum) Polymersolceller (lösning) 7,4 % Källa: Green, M.A., Prog. Photovolt: Res. Appl. 2008; 16:61, uppdaterat 2010.

24 Världsrekordkarta 3 G 2 G 42% 1 G 3 G 25,0% 20,4% 20,0% 11% 7,9% Källa: Lawrence Kazmerski, National Renewable Energy Laboratory (USA),

25 När kommer genombrottet? Grid parity: Tidspunkten när priset för el från förnybara källor är lika dyrt eller billigare än nätel. Price Grid electricity GRID PARITY Källa: BP Solar Time

26 0.40 Grid parity scenario: /W installed California-Tier 4 Average price for households (EUR/kWh) Sweden Norway Netherlands Germany New York Italy Japan Australia California Hawaii France 0.10 Finland UK South Korea Texas Spain Greece China India Insolation (Sunhours) (kwh/m 2 /year) Source: Eurostat; PV Policy group; PG&E; CIA country files; Public policy Institute New York; McKinsey&Company, REC Assumptions: Annual increase in average electricity prices for households 8 percent

27 Varför forska vidare? Priset ( /W p ) behöver gå ner Mål: < 0,5 / W p Nya material Låga tillverkningskostnader Olika solceller för olika tillämpningar kiselsolceller är effektiva men spröda, tunga, och icke-formbara. Nya tillämpningsområden Mobil energiförsörjning Integrering i andra produkter Intressanta forskningsfrågor att lösa

28 Prof. Alan Heeger, Nobelpris i kemi "for the discovery and development of conductive polymers".

29 Mobil energiförsörjning

30 Concept design Orange solar-powered tent Photovoltaic textile The solar powered tent has a rocking heated groundsheet, wireless hub and magnetic induction charging pouch. glo-cation technology

31 Varför plastsolceller? Fördelar: Stor mängd av möjliga material Billiga att tillverka skikt från lösning På olika underlag Kompatibel med tryckteknik, roll-to-roll Flexibla, tunna och lätta solceller Synergieffekter med LEDs Utmaningar: Öka verkningsgraden Öka stabiliteten och livslängden Öka förståelsen av kritiska faktorer i tillverkningen och prestanda Konarkas PowerPlastic

32 Tillverkning av tunna skikt Polymerer i lösning Spin-coating källa: American Dye Source Ltd., Canada När provet snurras fort sprider sig droppen och avdunstar lösningsmedlet. Ett tunt skikt (~0,1 µm) av halvledande polymer(er) Fler olika material i lösningen ger blandade skikt

33 Polymersolceller Elektriska kontakter till polymerskiktet U Toppelektrod, Al Aktiva lagret: polymer eller blandning Ljus Bottenelektrod, transparent ITO Substrat, glas Framtidspotential: grafen som kontaktmaterial Nobelpris Fysik 2010

34 Hur fungerar en polymersolcell? ITO Al 1. ljus absorberas 2. donor exciteras, e-h par bildas ljus e-h paret tar sig till ett gränssnitt 4. e-h paret separeras i e- och h+ 5. elektronen överförs till acceptorn e - elektrondonor elektronacceptor typ p material (e-donor) typ n material (e-acceptor) 5. Laddningstransport e-acceptor transporterar negativa laddningsbärare e-donor transporterar positiva laddningsbärare

35 Polymer/fullerenblandning e - elektrondonor elektronacceptor Exempel: elektrondonor: APFO-3, en polyfluorencopolymer elektronacceptor: PCBM, en C 60 -derivat Polymersyntes: Mats Andersson, CTH Prof. Akira Suzuki, nobelpris i kemi 2010, tillsammans med prof. R. F. Heck och prof E. Negishi "for palladium-catalyzed cross couplings in organic synthesis".

36 Vilka frågor studeras? Nya polymerer Som absorberar en större del av solens spektrum Som har högre ledningsförmåga (högre laddningsmobilitet) Nya materialkombinationer Polymer/polymer Polymer/molekyl Polymer/nanopartikel Arkitektur (morfologi) Planär: två lager med plant p/n-gränssnitt. Blandning: n- och p-materialen blandade i skiktet på nanoskala. Ger ett distribuerat gränssnitt. Fasseparerade områden med n- och p-material. Metoder att uppnå en viss arkitektur (under spincoating) Nya analysmetoder för att förstå sambandet mellan material och prestanda strukturen i skiktet. optiska och elektriska egenskaper, speciellt lokalt, nära gränssnittet.

37 Morfologi Spontan blandning Planär struktur För litet gränssnitt ger för få laddningar Problem med laddningstransport Kontrollerad blandning Större gränssnitt och bättre laddningstransport källa: Fan Yang, Max Shtein & Stephen R. Forrest Nature Materials 4, (2005)

38 Forskningsfrågor relation morfologi-prestanda Fasseparation uppstår spontant mellan komponenterna i skiktet under tillverkningsprocessen. Solceller: Ström/spänningkarakteristika Styra fasseparationen så att laterala eller vertikala strukturen uppstår. I) Mulilagerstruktur II) Bilager III) Homogent skikt Struktur/Morfologi Sammansättning Solcellstestning

39 Metoder AFM - Ytstruktur SIMS Bulk sammansättning NEXAFS Ytsammansättning I-V mätningar - Komponenter

40 Samarbeten/kontakter Materials synthesis Materials characterisation polymers CTH nanoparticles KaU, Perugia electrochemical CTH optical KaU Solar cells characterisation KaU, LiU, Augsburg fabrication KaU modeling Braga Polymer Solar Cells Blends thermodynamics JU Kraków Stability? Thin film characterisation Scale-up?? structure KaU composition AGH Kraków optical KaU

41 Framtiden Integration of technologies Organic-inorganic hybrid solar cells Integration of solar power Solar cells on texile, plastic, paper, packaging materials, steel Integration of solar energy Solar cell education

42 Forskarfredag 2010 Långserud skola åk 5&6

43 Tack Doktorander och postdoks Ana Sofia Anselmo Cecilia Björström- Svanström Sudam Chavhan Svante Nilsson Kollegor fysik och fysikalisk kemi, Kau Samarbetspartners Mats Andersson (CTH), Olle Inganäs (LiU) Andrej Bernasik, Jakub Rysz, Andrzej Budkowski (Krakow) Andreas Opitz, Ulli Hörmann (Augsburg) Marta Ramos (Braga) Finansiering Nätverkforskarskolan för materialvetenskap Vetenskapsrådet Energimyndigheten EU, Marie Curie Host fellowships

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle: Energikällor 15 hp Energikällor 15 hp Syftet med kursen är att ni ska få en bredd inom energiteknik Avstamp från Uthållig energiteknik Kursutvärdering (1/3) Bra med bred kurs Bra med deltentor Problem

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten. Bengt Ridell 2011-11-09

Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten. Bengt Ridell 2011-11-09 Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten Bengt Ridell 2011-11-09 Uppdraget Statusrapport teknikläget, marknadsläget, forskningsområden mm solkraft och solväte Solceller kisel, tunnfilm, dye

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energimyndighetens solcellsverksamhet

Energimyndighetens solcellsverksamhet Energimyndighetens solcellsverksamhet Linus Palmblad Teknikavdelningen 016-544 23 37 linus.palmblad@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

SOL TILL ELEKTRICITET

SOL TILL ELEKTRICITET SOL TILL ELEKTRICITET Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 26.1.2010 SAMMANFATTNING Det finns två olika sätt att omvandla solenergi till elektrisk energi, med photovoltaics

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för

Läs mer

ENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

ENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug. ENERGY 2050 Professor Elisabeth Rachlew Member of the Royal Swedish Academy of Sciences (Physics) and Chair of the Energy Commi=ee Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use Energirike Haugesund,

Läs mer

Välkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars

Välkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Välkomna till Så producerar du din egen el En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Dagens föreläsning En övergripande introduktion till hur man producerar sin egen el Om Mölndal Energi, våra

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

25:th European Photovoltaic Solar Energy Conference

25:th European Photovoltaic Solar Energy Conference 25:th European Photovoltaic Solar Energy Conference Valencia 6 10 september 2010 Solenergibranschen ångar på med Sverige i släptåg PV Status Report Joint Research Centre Under 2009 växte solcellsproduktionen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

SOLCELLER ETABLERAD OCH EN AV FRAMTIDENS ELPRODUCENTER? SOLCELLER

SOLCELLER ETABLERAD OCH EN AV FRAMTIDENS ELPRODUCENTER? SOLCELLER ETABLERAD OCH EN AV FRAMTIDENS ELPRODUCENTER? Hållbar elproduktion» Vatten, vind och sol bygger framtidens förnybara elsystem.» Binder samman nya kraftkällor till ett fungerande nät.» Smarta elnät, Smart

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan Solenergi; solkraft, solvärme & solel Emil Avander EE1B Kaplanskolan Innehållsförteckning. Solenergi. sid 2-5 Solkraft/Solel sid 6-9 Solvärme sid 10-15 Utvinning/framtid sid 16-17 Energiomvandling/Miljöpåverkan

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Energimyndighetens solcellsverksamhet

Energimyndighetens solcellsverksamhet Energimyndighetens solcellsverksamhet Linus Palmblad Teknikavdelningen, Kraftenheten 016-544 23 37 linus.palmblad@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Vision solceller Given plats i energi- systemet

Läs mer

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? Planera för solvärme! Hur kan Framtidens Solstad se ut? BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? 3. Delar ur en verktygslåda.

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energislag!

Bioenergi Sveriges största energislag! Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem

Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem 2016-11-31 Klimatet, energin och det moderna samhället Simon Davidsson Natural Resources and Sustainable Development Department of Earth Sciences

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Några frågor Är det lönt att ha solceller Sverige? Vilket bidrag till elförsörjningen kan solceller ge i Sverige? Vad kostar det?

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

Resan mot solen - bli din egen elproducent!

Resan mot solen - bli din egen elproducent! Resan mot solen - bli din egen elproducent! Omställning Knivsta Resan mot solen Christer Larsson, ordförande Gustaf Delin Kenneth Mårtensson, VD Sala-Heby Energi AB Hans Nylén, produktutvecklare Sala-Heby

Läs mer

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Framtidens energiåtgång. Soljakten Energi från Solen. Alternativen. Energi per ytenhet. Vi behöver alltså 12 TW

Framtidens energiåtgång. Soljakten Energi från Solen. Alternativen. Energi per ytenhet. Vi behöver alltså 12 TW Framtidens energiåtgång Soljakten 2013 - Energi från Solen WEO 2008 Lars Kloo Tillämpad fysikalisk kemi KTH Kungliga Tekniska högskolan STOCKHOLM 2009: ca. 16 TW, momentan årsjämviktad konsumtionstakt

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

Hur ska vi ha det i framtiden?

Hur ska vi ha det i framtiden? 32 Hur ska vi ha det i framtiden? Världens energibehov kommer att öka. Främst på grund av världens ökande befolkning. Det innebär en ytterligare belastning på miljön, särskilt om de ökande behoven ska

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget/Energiåret

Läs mer

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Potential för förnybar energi Elkraftinstallationer i Europa 2011 MW 25000 20000 21000 15000 10000

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!?

SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!? SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!? Jan-Olof Dalenbäck Prof. i Installationsteknik och studierektor, Inst. för Energi och miljö (EoM), CHALMERS Sekr. Svensk solenergi, mm IEA SHC Solar Award - 2005

Läs mer

Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Energibalans för kroppen, jorden och samhället Energibalans för kroppen, jorden och samhället Fysikdagar Karlstad 7oktober 2010 Mats Areskoug Energibalans för kroppen, samhället och jorden. Energiprincipen säger att energi är oförstörbar och inte kan

Läs mer

Lågspänningsprodukter Produkter för solcellsystem

Lågspänningsprodukter Produkter för solcellsystem Lågspänningsprodukter Produkter för solcellsystem 2 Produkter för solcellsystem Lågspänningsprodukter Solen är en gåva Solceller är en investering inför framtiden Energi är en av de största globala utmaningarna

Läs mer

Professor Jan-Olof Dalenbäck Maria Haegermark. Installationsteknik Energi och miljö Chalmers tekniska högskola

Professor Jan-Olof Dalenbäck Maria Haegermark. Installationsteknik Energi och miljö Chalmers tekniska högskola Professor Jan-Olof Dalenbäck Maria Haegermark Installationsteknik Energi och miljö Chalmers tekniska högskola You think you havesolar permitting problems? Try putting solar panels on the White House. (Eric

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi

Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi Centralt innehåll: Tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi Årskurs 4-6 Sverige har en starkt

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Solceller på varje hus i framtiden

Solceller på varje hus i framtiden Solceller på varje hus i framtiden Solträff Energikontoret i Mälardalen, Eskilstuna, 2018-09-10 Bengt Stridh Universitetslektor, Mälardalens högskola, bengt.stridh@mdh.se Principal Scientist, ABB Corporate

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 6. Solel Solcellsanläggningar Halvledare En pn-övergång I-U karakteristik för solceller

Miljöfysik. Föreläsning 6. Solel Solcellsanläggningar Halvledare En pn-övergång I-U karakteristik för solceller Miljöfysik Föreläsning 6 Solel Solcellsanläggningar Halvledare En pn-övergång I-U karakteristik för solceller I-U karakteristik för solceller Förluster En solcells verkningsgrad Hur solceller påverkar

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Så vill regeringen utveckla solenergin. Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet

Så vill regeringen utveckla solenergin. Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet Så vill regeringen utveckla solenergin Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet Stor global potential Den globala potentialen för solel är mycket stor, långt mycket större än världens totala

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Energiläget En översikt

Energiläget En översikt Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken

Läs mer