Solceller för framtiden
|
|
- Maria Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Solceller för framtiden Ellen Moons Karlstads universitet Avdelningen för fysik och elektroteknik Fysikdagarna 2010 Karlstads universitet, 7-9 oktober
2 Elektricitetskonsumtion TWh Sveriges elförbrukning på ett år 15 MWh Sveriges elförbrukning per invånare på ett år Enbart fem länder konsumerar mer el per invånare än Sverige. Källa: Faktablad Svensk Energi AB, terawattimme, TWh, (10 12 Wh) är energin som motsvarar vad villor använder i hushållsel, varmvatten och uppvärmning under ett år.
3 Elektricitetsproduktion 150 TWh Sveriges elproduktion på ett år. Nästan hälften vattenkraft hälften kärnkraft. ~10% från fossil- och biobränslebaserad produktion och vindkraft. Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten. Relativt konstant sedan 1990.
4 Global elproduktion TWh Global elproduktion på ett år. Ungefär 70% från fossila källor. Globalt har elproduktionen ökat kraftigt (fördubbling), framför allt från fossila bränslen. Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten.
5 Energianvändning i Sverige TWh Sveriges totala energianvändning på ett år 216 TWh förluster En tredjedel av all energi som används i Sverige är i form av el. Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten.
6 Energitillförsel i Sverige TWh Sveriges energitillförsel år /3 del från fossila källor. 1/3 del från förnybara källor. 1/3 del från kärnkraft. Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten.
7 Global energitillförsel TWh Global energitillförsel på ett år. 80% fossila bränslen. 13% förnybara källor. 6% kärnkraft. Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten. Den globala energitillförseln ökar kraftigt; framför allt fossila bränslen.
8 Fossila och förnybara energikällor Fossila energikällor Dessa finns i begränsade, men mycket stora, lager och nybildas mycket långsamt. Stenkol, olja, naturgas Uran (kärnbränsle). Hållbarhet Förnybara energikällor Energikällor som hela tiden förnyar sig. Vind-, våg-, och vattenkraft (flödande) Biomassa (solbaserad) Solenergi Geotermisk energi Mellanting Torv återbildas relativt långsamt och är därför ett mellanting mellan förnybara och fossila bränslen. Förbränning bidrar till CO 2 utsläpp. Klimatpåverkan
9 Mål och framtidsscenarier Mål EU: Minst 20% energi från förnybara källor år Mål Sverige Minst 49% förnybar energi 2020 (förnybarhetsdirektiv) Minst 50 % förnybar energi 2020 (regeringen) Minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 2020.
10 Scenariot 2050 KVA energiutskott Energitillförsel 2008 och 2050 för Sverige och Globalt 33% 32% 35% 8% 35% 57% 81% 6% 13% 53% 12% 35% Energieffektivisering. Kraftig minskning av fossila energikällor. Källa: Om Energin 2050, KVA; Sveriges Energikarta, maj 2010
11 Scenariot 2050 KVA energiutskott Elproduktion 2008 och 2050 för Sverige och Globalt Elektricitet blir den viktigaste energibäraren i framtiden! (1/7 1/4) Källa: Om Energin 2050, KVA Sveriges Energikarta, maj 2010
12 Kan förnybara energikällor täcka våra energibehov i framtiden? GPEC = global energitillförsel per år = TWh/år = 16 TW scenariot 2050: TWh/år = 19 TW Source: Nitsch, F.: Technologische und energiewirtschaftliche Perspektiven erneuerbarer Energien. German Aerospace Center
13 Solljus - instrålning 174 PW solenergi träffar jorden. 1 PW = W 86 PW = TW når jordytan (kontinenter och oceaner) = 5000 gånger vår globala energikonsumtion. Om hela energibehovet kunde uttryckas i form av el, räcker det att täcka 0,3% av jordens yta med 10% effektiva solceller, eller ungefär 5% av Saharas yta för att täcka hela världens energibehov. Within 6 hours deserts receive more energy from the sun than humankind consumes within a year. Dr. Gerhard Knies, Chairman DESERTEC Foundation
14 Hur används solens energi? Fotosyntes Naturlig Artificiell Solvärme Solel Solfångare för varmt vatten Solugn för matlagning Solceller och fotovoltaiska solkraftverk Termiska solkraftverk: Heliostatspeglar koncentrerar ljus till ett högt torn med ångturbin PS20 och PS10 solkraftverk, Sevilla
15 Solel: Dagens solceller solcell modul solkraftpark Fördelar solceller: ren, lokal direkt el. Inga utsläpp. Ingen transport
16 Hur fungerar en vanlig solcell? Solljus absorberas. Ljusets energi frigör elektroner som blir rörliga. Ett elektriskt fält vid gränssnittet mellan n- och p-si gör att elektronernas rörelse får en riktning (mot en av kontakterna). Ström uppstår i den externa kretsen.
17 Energidiagram
18 Hur bra är solcellen? ström/spänningsdiagram Strömtäthet (milliampère/cm 2 ) Solcellen genererar ström utan pålagd spänning kortslutningsström I sc i mörker i solljus Spänning (Volt) Spänning utan ström öppenkretsspänning V oc Punkt av maximal effekt P max FF (fill factor) = P max /V oc.i sc Standardvillkor för belysning: P ljus =1000 W/m 2,25 C, Air Mass 1,5
19 Vad kan man förvänta sig? 1:a generationen - kristallint kisel Solcell enkristallint Si 18%; rekord: 25,0% multikristallint Si rekord: 20,4% * Teoretisk limit för en enkel solcell: ~30%
20 Solpanel REC Peak energy series (multikristallint Si) Storlek 1,65 m 2 Vikt 18 kg Verkningsgrad 14,2 % Max Effekt 235 W P Förväntad livslängd (80% power) > 25 år Pris ~ 600 eller ~ 3/W P Energy pay-back time 1 år Watt peak (W p ) = P max under standardvillkor för belysning. Källa: REC Scanmodule, Glava
21 Solkraftverk Sarnia, världens största fotovoltaiskt solkraftverk. Enbridge, Canada. Startas oktober 2010 Kapacitet 80 MW, energibehovet för mer än hushåll.
22 Andra material? 2:a generationen - Tunnfilmsceller Amorft kisel: 9,5% Nanokristallint kisel: 10% Nya material: CIGS (Cu(In,Ga)Se 2 ): 19,9% CdTe: 16%
23 Vilka material? 3:e generationen VHESC (very high efficiency solar cell) Dyra material, multi-junction, linser 42 % Billiga solceller - masstillverkning Grätzelceller TiO 2 + färgämne 11 % Organiska solceller: Molekylära skikt (vakuum) Polymersolceller (lösning) 7,4 % Källa: Green, M.A., Prog. Photovolt: Res. Appl. 2008; 16:61, uppdaterat 2010.
24 Världsrekordkarta 3 G 2 G 42% 1 G 3 G 25,0% 20,4% 20,0% 11% 7,9% Källa: Lawrence Kazmerski, National Renewable Energy Laboratory (USA),
25 När kommer genombrottet? Grid parity: Tidspunkten när priset för el från förnybara källor är lika dyrt eller billigare än nätel. Price Grid electricity GRID PARITY Källa: BP Solar Time
26 0.40 Grid parity scenario: /W installed California-Tier 4 Average price for households (EUR/kWh) Sweden Norway Netherlands Germany New York Italy Japan Australia California Hawaii France 0.10 Finland UK South Korea Texas Spain Greece China India Insolation (Sunhours) (kwh/m 2 /year) Source: Eurostat; PV Policy group; PG&E; CIA country files; Public policy Institute New York; McKinsey&Company, REC Assumptions: Annual increase in average electricity prices for households 8 percent
27 Varför forska vidare? Priset ( /W p ) behöver gå ner Mål: < 0,5 / W p Nya material Låga tillverkningskostnader Olika solceller för olika tillämpningar kiselsolceller är effektiva men spröda, tunga, och icke-formbara. Nya tillämpningsområden Mobil energiförsörjning Integrering i andra produkter Intressanta forskningsfrågor att lösa
28 Prof. Alan Heeger, Nobelpris i kemi "for the discovery and development of conductive polymers".
29 Mobil energiförsörjning
30 Concept design Orange solar-powered tent Photovoltaic textile The solar powered tent has a rocking heated groundsheet, wireless hub and magnetic induction charging pouch. glo-cation technology
31 Varför plastsolceller? Fördelar: Stor mängd av möjliga material Billiga att tillverka skikt från lösning På olika underlag Kompatibel med tryckteknik, roll-to-roll Flexibla, tunna och lätta solceller Synergieffekter med LEDs Utmaningar: Öka verkningsgraden Öka stabiliteten och livslängden Öka förståelsen av kritiska faktorer i tillverkningen och prestanda Konarkas PowerPlastic
32 Tillverkning av tunna skikt Polymerer i lösning Spin-coating källa: American Dye Source Ltd., Canada När provet snurras fort sprider sig droppen och avdunstar lösningsmedlet. Ett tunt skikt (~0,1 µm) av halvledande polymer(er) Fler olika material i lösningen ger blandade skikt
33 Polymersolceller Elektriska kontakter till polymerskiktet U Toppelektrod, Al Aktiva lagret: polymer eller blandning Ljus Bottenelektrod, transparent ITO Substrat, glas Framtidspotential: grafen som kontaktmaterial Nobelpris Fysik 2010
34 Hur fungerar en polymersolcell? ITO Al 1. ljus absorberas 2. donor exciteras, e-h par bildas ljus e-h paret tar sig till ett gränssnitt 4. e-h paret separeras i e- och h+ 5. elektronen överförs till acceptorn e - elektrondonor elektronacceptor typ p material (e-donor) typ n material (e-acceptor) 5. Laddningstransport e-acceptor transporterar negativa laddningsbärare e-donor transporterar positiva laddningsbärare
35 Polymer/fullerenblandning e - elektrondonor elektronacceptor Exempel: elektrondonor: APFO-3, en polyfluorencopolymer elektronacceptor: PCBM, en C 60 -derivat Polymersyntes: Mats Andersson, CTH Prof. Akira Suzuki, nobelpris i kemi 2010, tillsammans med prof. R. F. Heck och prof E. Negishi "for palladium-catalyzed cross couplings in organic synthesis".
36 Vilka frågor studeras? Nya polymerer Som absorberar en större del av solens spektrum Som har högre ledningsförmåga (högre laddningsmobilitet) Nya materialkombinationer Polymer/polymer Polymer/molekyl Polymer/nanopartikel Arkitektur (morfologi) Planär: två lager med plant p/n-gränssnitt. Blandning: n- och p-materialen blandade i skiktet på nanoskala. Ger ett distribuerat gränssnitt. Fasseparerade områden med n- och p-material. Metoder att uppnå en viss arkitektur (under spincoating) Nya analysmetoder för att förstå sambandet mellan material och prestanda strukturen i skiktet. optiska och elektriska egenskaper, speciellt lokalt, nära gränssnittet.
37 Morfologi Spontan blandning Planär struktur För litet gränssnitt ger för få laddningar Problem med laddningstransport Kontrollerad blandning Större gränssnitt och bättre laddningstransport källa: Fan Yang, Max Shtein & Stephen R. Forrest Nature Materials 4, (2005)
38 Forskningsfrågor relation morfologi-prestanda Fasseparation uppstår spontant mellan komponenterna i skiktet under tillverkningsprocessen. Solceller: Ström/spänningkarakteristika Styra fasseparationen så att laterala eller vertikala strukturen uppstår. I) Mulilagerstruktur II) Bilager III) Homogent skikt Struktur/Morfologi Sammansättning Solcellstestning
39 Metoder AFM - Ytstruktur SIMS Bulk sammansättning NEXAFS Ytsammansättning I-V mätningar - Komponenter
40 Samarbeten/kontakter Materials synthesis Materials characterisation polymers CTH nanoparticles KaU, Perugia electrochemical CTH optical KaU Solar cells characterisation KaU, LiU, Augsburg fabrication KaU modeling Braga Polymer Solar Cells Blends thermodynamics JU Kraków Stability? Thin film characterisation Scale-up?? structure KaU composition AGH Kraków optical KaU
41 Framtiden Integration of technologies Organic-inorganic hybrid solar cells Integration of solar power Solar cells on texile, plastic, paper, packaging materials, steel Integration of solar energy Solar cell education
42 Forskarfredag 2010 Långserud skola åk 5&6
43 Tack Doktorander och postdoks Ana Sofia Anselmo Cecilia Björström- Svanström Sudam Chavhan Svante Nilsson Kollegor fysik och fysikalisk kemi, Kau Samarbetspartners Mats Andersson (CTH), Olle Inganäs (LiU) Andrej Bernasik, Jakub Rysz, Andrzej Budkowski (Krakow) Andreas Opitz, Ulli Hörmann (Augsburg) Marta Ramos (Braga) Finansiering Nätverkforskarskolan för materialvetenskap Vetenskapsrådet Energimyndigheten EU, Marie Curie Host fellowships
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN
Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merEnergikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:
Energikällor 15 hp Energikällor 15 hp Syftet med kursen är att ni ska få en bredd inom energiteknik Avstamp från Uthållig energiteknik Kursutvärdering (1/3) Bra med bred kurs Bra med deltentor Problem
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merSyntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten. Bengt Ridell 2011-11-09
Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten Bengt Ridell 2011-11-09 Uppdraget Statusrapport teknikläget, marknadsläget, forskningsområden mm solkraft och solväte Solceller kisel, tunnfilm, dye
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merGlobala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merEnergimyndighetens solcellsverksamhet
Energimyndighetens solcellsverksamhet Linus Palmblad Teknikavdelningen 016-544 23 37 linus.palmblad@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,
Läs merJenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt
Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi
Läs merSOL TILL ELEKTRICITET
SOL TILL ELEKTRICITET Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 26.1.2010 SAMMANFATTNING Det finns två olika sätt att omvandla solenergi till elektrisk energi, med photovoltaics
Läs merStudiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
Läs merSebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.
Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merKTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för
Läs merENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.
ENERGY 2050 Professor Elisabeth Rachlew Member of the Royal Swedish Academy of Sciences (Physics) and Chair of the Energy Commi=ee Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use Energirike Haugesund,
Läs merVälkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars
Välkomna till Så producerar du din egen el En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Dagens föreläsning En övergripande introduktion till hur man producerar sin egen el Om Mölndal Energi, våra
Läs merFöreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser
Läs merTill vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs mer25:th European Photovoltaic Solar Energy Conference
25:th European Photovoltaic Solar Energy Conference Valencia 6 10 september 2010 Solenergibranschen ångar på med Sverige i släptåg PV Status Report Joint Research Centre Under 2009 växte solcellsproduktionen
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merFram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Läs merSOLCELLER ETABLERAD OCH EN AV FRAMTIDENS ELPRODUCENTER? SOLCELLER
ETABLERAD OCH EN AV FRAMTIDENS ELPRODUCENTER? Hållbar elproduktion» Vatten, vind och sol bygger framtidens förnybara elsystem.» Binder samman nya kraftkällor till ett fungerande nät.» Smarta elnät, Smart
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merSolenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan
Solenergi; solkraft, solvärme & solel Emil Avander EE1B Kaplanskolan Innehållsförteckning. Solenergi. sid 2-5 Solkraft/Solel sid 6-9 Solvärme sid 10-15 Utvinning/framtid sid 16-17 Energiomvandling/Miljöpåverkan
Läs merSolceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merSOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft
SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning
Läs merVecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär
Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och
Läs merEnergimyndighetens solcellsverksamhet
Energimyndighetens solcellsverksamhet Linus Palmblad Teknikavdelningen, Kraftenheten 016-544 23 37 linus.palmblad@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Vision solceller Given plats i energi- systemet
Läs merBARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?
Planera för solvärme! Hur kan Framtidens Solstad se ut? BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? 3. Delar ur en verktygslåda.
Läs merSolpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank
Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och
Läs merVarför Vind? GENERAL PRESENTATION
Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter
Läs merElförsörjning med hjälp av solceller
Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merFrån kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut
Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merVärldens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver
Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens
Läs mer%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merFörnybar energi: Omställning till hållbara energisystem
Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem 2016-11-31 Klimatet, energin och det moderna samhället Simon Davidsson Natural Resources and Sustainable Development Department of Earth Sciences
Läs merEnergikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merVilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten
Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Några frågor Är det lönt att ha solceller Sverige? Vilket bidrag till elförsörjningen kan solceller ge i Sverige? Vad kostar det?
Läs merVill du bli ett energigeni? Lärarhandledning
Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merVattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft
Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och
Läs merResan mot solen - bli din egen elproducent!
Resan mot solen - bli din egen elproducent! Omställning Knivsta Resan mot solen Christer Larsson, ordförande Gustaf Delin Kenneth Mårtensson, VD Sala-Heby Energi AB Hans Nylén, produktutvecklare Sala-Heby
Läs merIndikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Läs merEnergiläget i världen - en kvantitativ överblick
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser
Läs merGer vindkraften någon nytta?
Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information
Läs merC apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem
Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden
Läs merFramtidens energiåtgång. Soljakten Energi från Solen. Alternativen. Energi per ytenhet. Vi behöver alltså 12 TW
Framtidens energiåtgång Soljakten 2013 - Energi från Solen WEO 2008 Lars Kloo Tillämpad fysikalisk kemi KTH Kungliga Tekniska högskolan STOCKHOLM 2009: ca. 16 TW, momentan årsjämviktad konsumtionstakt
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Läs merFORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se
FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Läs merSå påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar
Läs merEnergimyndigheten.
ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.
Läs merHur ska vi ha det i framtiden?
32 Hur ska vi ha det i framtiden? Världens energibehov kommer att öka. Främst på grund av världens ökande befolkning. Det innebär en ytterligare belastning på miljön, särskilt om de ökande behoven ska
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget/Energiåret
Läs merKan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten
Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Potential för förnybar energi Elkraftinstallationer i Europa 2011 MW 25000 20000 21000 15000 10000
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs mersöndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs merSOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!?
SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!? Jan-Olof Dalenbäck Prof. i Installationsteknik och studierektor, Inst. för Energi och miljö (EoM), CHALMERS Sekr. Svensk solenergi, mm IEA SHC Solar Award - 2005
Läs merEnergibalans för kroppen, jorden och samhället
Energibalans för kroppen, jorden och samhället Fysikdagar Karlstad 7oktober 2010 Mats Areskoug Energibalans för kroppen, samhället och jorden. Energiprincipen säger att energi är oförstörbar och inte kan
Läs merLågspänningsprodukter Produkter för solcellsystem
Lågspänningsprodukter Produkter för solcellsystem 2 Produkter för solcellsystem Lågspänningsprodukter Solen är en gåva Solceller är en investering inför framtiden Energi är en av de största globala utmaningarna
Läs merProfessor Jan-Olof Dalenbäck Maria Haegermark. Installationsteknik Energi och miljö Chalmers tekniska högskola
Professor Jan-Olof Dalenbäck Maria Haegermark Installationsteknik Energi och miljö Chalmers tekniska högskola You think you havesolar permitting problems? Try putting solar panels on the White House. (Eric
Läs merTeknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -
Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se
Läs merHandledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Läs merFöreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik
Läs merNorden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merSol i sinnet - inspirationslåda om solenergi
Centralt innehåll: Tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi Årskurs 4-6 Sverige har en starkt
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merMaking electricity clean
Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta
Läs merE.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merSolceller på varje hus i framtiden
Solceller på varje hus i framtiden Solträff Energikontoret i Mälardalen, Eskilstuna, 2018-09-10 Bengt Stridh Universitetslektor, Mälardalens högskola, bengt.stridh@mdh.se Principal Scientist, ABB Corporate
Läs merENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Läs mer1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson
1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag
Läs merBioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin
Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 6. Solel Solcellsanläggningar Halvledare En pn-övergång I-U karakteristik för solceller
Miljöfysik Föreläsning 6 Solel Solcellsanläggningar Halvledare En pn-övergång I-U karakteristik för solceller I-U karakteristik för solceller Förluster En solcells verkningsgrad Hur solceller påverkar
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2013
Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merSå vill regeringen utveckla solenergin. Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet
Så vill regeringen utveckla solenergin Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet Stor global potential Den globala potentialen för solel är mycket stor, långt mycket större än världens totala
Läs merGÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merFysik: Energikällor och kraftverk
Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs mer