Njurfunk. Generika och byte av läkemedel - information och debatt - sid 18 Viktigt med bra hemodialysaccess vid dialysstarten- sid 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Njurfunk. Generika och byte av läkemedel - information och debatt - sid 18 Viktigt med bra hemodialysaccess vid dialysstarten- sid 5"

Transkript

1 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Generika och byte av läkemedel - information och debatt - sid 18 Viktigt med bra hemodialysaccess vid dialysstarten- sid 5 You & Me - se sid svenska deltagare i World Transplant Games 2013 i Sydafrika - sid 26 Nummer 3, 2013 Årgång 40

2 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma RR2013_017SE Baxter Medical AB Referenser: 1. Med hemdialys avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2. Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005

3 30 INNEHÅLL 5 Att starta dialys med fungerande tillgång till blodbanan - - Överl. Gunilla Welander 9 Praktiska råd för att begränsa intaget av fosfor - Diet. Hanna Frid och Diet. Sigrid Wegener 13 Risker med läkemedel ökar vid njursvikt och transplantation - Med.dr Nils Grefberg. 16 Alports Syndrom - en ovanlig sjukdom - Överl. Carsten Frisenette-Fich 18 Parallellimport, generika och biosimilars- eller varför får vi inte den medicin som doktorn har tänkt sig? - - Prof. Mårten Segelmark 20 Byta eller inte byta läkededel. Debattartikel - Per-Åke Zillén 26 World Transplant Games i Sydafrika - Peter Carstedt 33 Nya Insamlingsstiftelsen Njurfonden - Håkan Hedman 34 Sjukresor till och från dialysbehandling- Enkätrapport - Emma Moreau Ansvarig utgivare: Håkan Hedman Ställföreträdande ansvarig utgivare: Rolf Mattisson Layout: Anna-Lisa Lampinen Beräknade utgivningstider: Tredje veckan i mars, juni, september och december. Manus- och annonsstopp: Nr 1: 1 februari Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 augusti Nr 4: 1 november Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov. Manus resp. tillhörande foton/illustrationer i Word-format resp. jpeg-format, skickas till: CD med manus /illustrationer skickas till: Njurfunk, Njurförbundet, Annonser: Anna-Lisa Lampinen, tel E-post: Annonspriser: Helsida kr, Baksida kr, Halvsida kr, Kvartssida kr. Upplaga: ca 4900 ex. Prenumerationspris 4 nr (1år): 240 kr. Lösnummerpris: 60 kr. ISSN TALTIDNING: Har du svårt att läsa tidningen? NjurFunk finns även att få som taltidning på CD eller CD-Daisy. Hör av dig till kansliet, , eller till din regionförening. Omslag: Detalj ur foto från Hluhluwe Imfoloza Game Reserve i Sydafrika, som deltagare på World transplant Ordf. Håkan Hedman Anders Billström Sven-Erik Hammarlund Reine Johansson Rolf Mattisson Tina Pajunen Lars Åke Pellborn Åsa Torstensson adj. Kassör Bertil Joneken Barn- & Föräldragruppens Anna Holsteinson Kristina Andersson- Holgersson Lars Rönnqvist Peter Pernäng Guye Rydell Ungdomsgruppens Anna Cagner Frej Jacobsson Njurfunks Anna-Lisa Lampinen Rolf Mattisson Lars Nordstedt Medicinskt sakkunniga: Håkan Gäbel - transplantation Nils Grefberg - njurmedicin Lisbeth Dingvall Anna-Lisa Lampinen Anders Wikner Personer markerade går att nå via e-post med adressen (observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) Njurförbundet Postadress: Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg E-post: Hemsida: Tel: Plus-och bankgiro: Pg , Bg allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden, Rekreationsfonden och Amelie Ersmarkers fond. Pg , Bg Njurfonden (forskning) Box 1386, Sundbyberg Games 2013 kunde besöka. Foto: Peter Carstedt. NjurFunk nr Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. Tryckeri: Edita Västra Aros AB För ej beställt material ansvaras ej.

4 Ledare Klockan måste vridas fram till 2013 Håkan Hedman Tidsandan i Sverige idag har lett till att det råder stora svårigheter att få människor att engagera sig i ideell verksamhet. Det är svårt att rekrytera nya medlemmar, oavsett om det är ett politiskt parti, facklig organisation eller en handikapporganisation. Idrottsföreningarna har en något annorlunda situation, eftersom medlemskapet är ett villkor, för att få delta i föreningarnas olika aktiviteter. Idrott är dessutom en stor folkrörelse, som drar till sig många ungdomar och deras föräldrar. Inom den ideella sektorn är det numera färre engagerade personer, som utför samma mängd ideellt arbete som under tidigare årtionden. Den yngre generationen attraheras tyvärr inte längre av uppdrag inom föreningslivet, vilket innebär att styrelsearbetet i många föreningar har blivit en pensionärssyssla. Det behöver däremot inte vara någon nackdel, att en styrelse består av äldre erfarna personer. Trovärdigheten kan dock rubbas om styrelsen i sin helhet inte är åldersmässigt representativ med den grupp som den företräder. Njurförbundets medlemsantal minskar stadigt, trots att antalet njursjuka ökar. Medlemsutvecklingen står därför inte i proportion till, att var tionde svensk har nedsatt njurfunktion eller att njursvikt är en dold folksjukdom. Sedan 1994 har medlemsantalet inom förbundet minskat med 700 medlemmar. Den verkliga utvecklingen borde istället ha varit en fördubbling av medlemsantalet, vilket motsvarar den ökning om har skett under samma tid av njursjuka, som har dialys eller är njurtransplanterade. Inkluderas summan av alla som behandlas för svår njursvikt, borde förbundet ha haft ytterligare medlemmar. Det är därför ingen utopi, att Njurförbundet borde kunna bestå av minst medlemmar. Den siffran ska jämföras med dagens drygt medlemmar i landet. Behovet och efterfrågan på intresseorganisationer, som exempelvis Njurförbundet, har inte minskat i dagens samhälle. Snarare är efterfrågan mycket större än tidigare. Orsakerna är många. Det är bara att följa nyhetsflödet i medierna om alla förändringar i välfärdssystemet och nedskärningar inom hälso- och sjukvårdssektorn. Dessutom finns det mycket större krav än tidigare från staten, kommunerna och landstingen på samverkan och överläggningar med olika intresseorganisationer. Det behövs därför mycket mer resurser till handikappförbunden, för att alla de ålägganden som ställs på dem ska kunna uppfyllas. Njurförbundet har tyvärr inte längre lika mycket resurser som tidigare för att kunna verka och representera sina medlemmar på ett tillfredsställande sätt. Orsaken är att intäkterna till förbundet hela tiden krymper. Sedan 1997 har förbundets andel av det statliga organisationsstödet minskat med hela kronor. Det finns flera orsaker till den ekonomiska försämringen. Fler organisationer än tidigare ska var med och dela, samtidigt som regeringen inte har höjt det totala anslaget till handikapporganisationerna. Fördelningsprinciperna är omoderna och måste få en genomgripande reformering med anpassning till år Som de är utformade idag är Njurförbundet kraftigt missgynnat i förhållande till de större organisationerna. Att antalet föreningar på lokal nivå ska utgöra en viktig del i statsanslaget saknar all rimlighet. Ett tak bör införas beträffande antalet medlemsföreningar inom ett förbund, som inte överstiger antalet län eller regioner. Det behövs ett mycket högre grundbidrag till varje organisation och en kraftig minskning av de rörliga delarna i bidraget. Frågan är mycket känslig och det finns inget annat tillfälle där solidariteten sätts på så hårt prov, som då statsanslaget diskuteras inom handikapprörelsen. För att Njurförbundet ska kunna fullgöra alla viktiga ålägganden för sina medlemmar, måste intäkterna öka kraftigt. Fler medlemmar är den enda vägen att nå målet. Tidsandan är ett hinder eftersom intresset för föreningsliv har svalnat betydligt. Vi bör därför snarast utvärdera verksamheten inom hela vår organisation, både på central- och regional nivå. Undersöka varför potentiella medlemmar har valt att stå utanför gemenskapen. Kanske dags att vrida fram klockan till 2013 och anpassa förbundet till dagens tidsanda. H å k a n H e dm a n För bu n d sor dför a n de i Nj u r för bu n det 4 NjurFunk nr

5 Att starta dialys med fungerande tillgång till blodbanan Att ha en fungerande hemodialysfistel eller peritonealdialyskateter vid dialysstarten är ett mål. Gunilla Welander, Karlstad, ansvarar i Svenskt Njurregister för statistiken som berör hemodialysaccesser och beskriver här dels hur olika accesser fungerar och hur situationen vid dialysstart ser ut i landet. Effektiv hemodialys kräver en pålitlig tillgång till blodbanan, en dialysaccess. AV fisteln introducerades 1966 och är en förbindelse, som kallas anastomos, mellan en artär och en ven för att öka flödet i venen. Venen förändras med det ökade flödet och får en kraftigare vägg och vidgas. AVfistel, Graftfistel och Central dialyskateter illustrerade schematiskt i nämnd ordning. Faktorer som påverkar valet Ärrbildning efter tidigare kvarliggande kanyler, stick och infektioner kan medföra, att den inte utvidgas optimalt. Det är därför viktigt att spara kärlen ovanför handleden. Ett visst tillflöde från artären krävs också. Dessvärre kan det ibland bli för lågt på grund av förkalkade kärl. AV fisteln med egna kärl, nativ AV fistel (AVF), är den som rekommenderas i första hand, då den medför färre komplikationer, ger en längre funktionsöverlevnad och har en lägre infektionsrisk. En AV fistel kan också anläggas med syntetiskt material, vanligvis goretex om inte kärlen räcker till, en graftfistel (AVG). Det konstgjorda materialet medför en ökad infektionsrisk och blir också efterhand utslitet efter upprepade stick. Det kan också lätt bildas förträngningar vid anastomosen till de egna kärlen på grund av en inflammatorisk reaktion mot det främmande materialet. AVG behöver därför åtgärdas oftare med ballongvidgning (3,8 ggr i DOPPS material- DOPPS-Dialysis Practice Pattern Study är en internationell observationsstudie där data Gunilla Welander I l lust r at i o n e r: AVF - L e i f Joh a n s s o n,csk / AVG - WL G o o r e / CDK - Nor d i c Me d c o m NjurFunk nr

6 från dialysenheter i 20 länder följts sedan svenska centra deltager.), radiologins framsteg på senare år har gjort den processen enklare, men tyvärr stannar den trots det oftare och koagler behöver rensas ut och eventuellt en revision göras kirurgiskt. Det innebär också en ökad risk för tillfälligt behov av annan dialysaccess vanligtvis en central dialyskateter (CDK) Funktionsöverlevnaden är olika, 50 % av AVF fungerar i 10 år och 50 % av AVG i 2 år. En AVG är ändå att föredra framför en CDK. Först i tredje hand rekommenderas en CDK. Vanligvis är den av ett polyuretanmaterial. Den anläggs via halskärl och har spetsen i hjärtats förmak eller strax ovanför klaffarna. Den ger sällan lika bra flöde och infektionsrisken är betydligt större både vid insticksstället i huden och bakteriekolonisation i det främmande materialet längs katetern. En CDK, som tunneleras under huden, har en lägre infektionsrisk och är att föredra. En systematisk genomgång av 62 studier har visat att patienter som dialyseras via en CDK har förutom en högre risk för infektion jämfört med AVF och AVG en högre dödlighet men också en ökad hjärt kärlsjuklighet. Med hänsyn tagen i studierna till att urvalet av patienter kan skifta och att de som får en CDK i regel är sjukare och har en sämre prognos, det finns dock ett samband med ökad inflammation som kan ge hjärtkärlpåverkan. En CDK kan dock vara ett förstahandsalternativ hos en patient med uttalad hjärtsvikt. Jämförelser i landet och internationellt Andelen AVF på dialysenheterna är en kvalitetsmarkör för god dialysvård såväl internationellt som nationellt. DOPPS ger oss en internationell jämförelse och i Sverige har vi Öppna jämförelser. Öppna jämförelser publiceras av SKL(Sveriges Kommuner och Landsting) årligen och SNR(Svenskt Njurregister) lämnar rapporter. Där kan vi få en jämförelse länsvis och ner på enhetsnivå. Det är också stora skillnader mellan olika länder. Sverige har Europas lägsta fistelanvändning 2006 vid DOPPs jämförelse, trots att det inte är så stor skillnad i medelålder. Hur kan det vara så stora skillnader? Kvalitetsregister ger oss möjligheter till uppföljning. Med medel från SKL har vi under våren genomfört projekt för att öka användningen av kvalitetsregister i vården, som engagerat nästan två tredjedelar av landets dialysenheter. Först besvarades en enkät. Träffar ordnades sedan regionalt i Skåne, Västragötalandsregionen, Norra regionen och Mellansverige, där man diskuterade resultat, arbetssätt, resurser och utbytte erfarenheter. Antal läkare eller sjuksköterska per patient på en enhet verkar inte ha så stor betydelse. Däremot att det finns ett engagemang och gemensamma mål både hos läkare sjuksköterskor och inte minst chefer. Teamarbete är en viktig faktor för att få bäst resultat. Samarbete är viktigt mellan dialysenheter och kirurg, röntgen och där det finns Situationen i Sverige Den negativa trend vi sett fram till 2008 i SNR har vänt och vi ser en klar förbättring av andelen AVF och AVG men det är stora skillnader mellan län och enheter. 6 NjurFunk nr

7 Det finns en anmärkningsvärd stor könsskillnad där betydligt färre kvinnor får en AVF jämfört med män. Jämfört med andra Europeiska länder i DOPPS, så får färre kvinnor AVF i Sverige. klinisk fysiolog/ biomedicinsk analytiker. En del enheter upplever svårigheter att få till stånd detta och har långa väntetider till kirurg för att bedöma en patient före en operation och sedan få en tid för detta. En av de enheter, som har den högsta CDK användningen har upp till 2 månaders väntetid för en bedömning inför en operation och sedan närmare 3 månaders väntetid för själva operationen. Då kan det vara svårt att få till stånd en fungerande access vid första dialysbehandlingen. 73 % de patienter som registrerats i DiAD ( dialysaccessdatabas i SNR) får sin första behandling via en CDK. Detta trots att majoriteten är kända minst 4 månader före dialysstart. Det är en variation bland de enheter som svarat, men som lägst i respektive region är 60% södra, 72 % VGR(Västra Götalandsregionen) och 68 % Mellansverige. Det är ett viktigt förbättringsområde och det tycks som om det är vanligt att planeringen inte fungerat optimalt. Ett internationellt mål är att 65 % av incidenta (de som startar dialys) ska ha en fungerande AVF/ AVG. Tidig planering för fistel I regel bör en dialysaccess planeras cirka ett år före tänkt dialysstart, det är i regel vid GFR ml/min, d.v.s % av normal njurfunktion. En välinformerad patient är av stort värde, dels för att se till att kärlen sparas och för motivationen att få en fungerande access. Kort kan delas ut eller också ett armband, som kan bäras för att annan vårdpersonal ska vara observanta. Njurläkaren har en nyckelroll och njursviktsjuksköterskornas arbete kan ha stor betydelse, när det gäller informationsarbetet och planeringen. Graft närmare dialysstart En AVG kan användas inom 2-3 veckor och det finns nu nya typer som kan användas inom något dygn. Det är en fördel om den inte anläggs förrän det närmar sig dialysstart, eftersom man inte kan monitorera den innan. En AVF behöver anläggas i god tid eftersom, upp till 50 % kan behöva åtgärdas för att de ska fungera tillfredsställande för hemodialys. Det kan vara en mindre åtgärd, såsom att en vengren som stjäl flöde behöver slutas, Vanligt stenosställe. Denna figur visar hur stor andel av patienter som startar med en CDK vid första hemodialysbehandlingen Texten för kliniknamnen är inte läsbar men diagrammet ger en bild av hur mycket det kan skilja sig mellan olika kliniker. Orsakerna kan vara flera. NjurFunk nr

8 men den vanligaste orsaken är att en förträngning uppkommer några cm från anastomosen och behöver ballongvidgas. Anastomosen kan ibland behöva flyttas upp. Kartläggning av kärlen Inför en fisteloperation kan en utredning med kartläggning av kärlen med ultraljud och doppler underlätta för kirurgen att planera för bästa möjliga access. I de fall, där en fistel övervägs på överarmen, görs många gånger en ultraljudsundersökning av hjärtat, för att bedöma risken för att hjärtsvikt uppstår på grund av för höga blodflöden. Efter operationen görs på alltfler enheter en klinisk kontroll efter ca 4 veckor för att bedöma fistelmognad. Då har man större möjlighet identifiera dem, som kan behöva åtgärdas för att bli bra. Accessjuksköterskor Accessjuksköterskor finns på de flesta dialysenheter och deras engagemang är viktigt, när det gäller omhändertagande av den nya accessen. Det gäller särskilt planering av stickstart och utbildning av andra dialyssjuksköterskor. Monitorering är viktigt. Man kan då hitta de accesser, som behöver åtgärdas för att bibehålla sin funktion och förhindra att de stannar. SNR/DIAD ger oss också möjlighet följa upp infektionsfrekvens när det gäller AVF, AVG och CDK. Budskap En välinformerad patient är viktigt. Spara kärlen inför fisteloperation. Planera i god tid val av accesstyp. En AVF rekommenderas i första hand, men fistelmognad behöver då följas. Ett fungerande accessteam med engagemang är bästa förutsättningen för förbättring. Te x t: Gu n i l l a We l a n de r Ö v e r l ä k a r e Nj u r m e dic i n k l i n i k e n Centr a l s j u k h uset K a r l sta d Foto: P r i vat Här kan man hitta mer information exempelvis hemodialysaccessfördelning per enhet: Välj Rapporter och Årsrapport Snart finns också Årsrapport 2013 på SNRs hemsida. Stickteknik Det finns tre olika typer av sticktekniker, area puncture, rope ladder och buttonhole. Areapuncture ( A) innebär att man sticker inom ungefär samma område hela tiden och rope ladder (B) att man varierar stickställen enligt ett schema. Den vanligaste tekniken numer är buttonhole (C) d.v.s. Ovan: Anlagda accesser 2012, underarmsfistel är den vanligaste av fistlarna. Nedan: Bild på en fin fistel. I l lust r at i o n: M ag da va n L o o n en kanal sticks upp. En trubbig nål som inte skadar kärlväggen kan användas. Den glider lättare in och det gör också därefter mindre ont. Denna stickteknik ger färre komplikationer såsom aneurysm (kärlväggsförsvagning) och behov av ballongvidgningar, men det har visat sig medföra en ökad infektionsrisk. En rekommendation är att patienten tvättar sin arm med tvål och vatten före punktionen. EMLA plåster ska helst inte användas det luckrar upp huden, den sårskorpa som bildas ska heller inte tas bort med samma nål, som används för stick. Foto: Gudrun Nyberg, Göteborg 8 NjurFunk nr

9 Praktiska råd för att begränsa intaget av fosfor I Njurfunk nr presenterade redaktionen en medicinsk artikel om att få kontroll på fosfat vid njursjukdom av läkarna Per-Ola Attman och Ola Samuelsson, Göteborg. Dietisterna Hanna Frid, Västerås, och Sigrid Wegener, Uppsala, kompletterar med praktiska råd om hur man kan begränsa intaget av fosfor i kosten. Förhöjda fosfatvärden är ett allvarligt problem hos patienter med njursvikt, som på sikt kan leda till försämrad hjärt-kärlhälsa, benskörhet och för tidig död. Dialystiderna är i regel inte tillräckligt långa, för att allt överskottsfosfat skall hinna dialyseras bort. För att komma tillrätta med förhöjda värden återstår att minska intaget av fosforrika livsmedel samt att komplettera med fosfatbindande läkemedel, som minskar upptaget av det fosfor som finns i maten. Ofta används begreppen fosfor och fosfat synonymt, vilket inte blir korrekt om man pratar mängder i mg eller gram. Fosfor är ett grundämne som förekommer rikligt i kroppen och i naturen, men aldrig i fri form utan alltid ingående i någon förening. I kroppen analyseras fosfor i form av fosfat (PO4), medan i livsmedelstabeller anges mängden i olika livsmedel som fosfor (P). Fosfat väger 3 gånger så mycket som fosfor. Att ändra sin kost är svårt, och att sätta sig in i vilka livsmedel som innehåller mycket fosfor är kanske bland det krångligaste vi kräver av våra patienter. För att själv kunna ta ett informerat beslut om sin behandling och påbörja kostförändringar behövs information om vilka konsekvenser förhöjda fosfatvärden kan ge. Här kan både särskilda nutritionssjuksköterskor, läkare och dietister göra en insats. Sedan kommer det praktiska. Med den här artikeln vill vi ge några exempel på hur kosten kan förändras. Hur kan man begränsa fosforintaget? Fosfor finns i all mat, och man kan Hanna Frid Sigrid Wegener därför inte undvika det helt. För att kunna begränsa intaget behöver man känna till vilka livsmedel, som innehåller mycket fosfor. Några exempel, hämtade från Dietisternas riksförbunds (DRF) informationsbroschyr om mat och fosfat, är: Mjölk, fil, yoghurt, mjölkpulver, välling, milkshake Hårdost/smältost, dessertost, ädelost, mjukost Mesost, messmör Risgrynsgröt, mannagrynsgröt Nötter, mandel, frön Choklad, kakao Chips, ostbågar Sojaprotein, proteinpulver, träningsdrycker med protein Små mängder mjölk, till exempel i kaffe eller te har mindre betydelse. Ett riktmärke kan vara att begränsa sig till högst 3 dl per dag. Fosformängden i en dl mjölk motsvarar ungefär den, som finns i två skivor ost. Om man inte har problem med övervikt, kan mjölken i matlagning ersättas med en blandning av hälften grädde och hälften vatten. Gott i bland annat såser, pannkakor och gratänger. För att få reda på vilka livsmedel i de egna kostvanorna som innehåller mycket fosfor, kan det vara till god hjälp att föra en matdagbok under några dagar. Där antecknas vad man äter och hur mycket, och tillsammans med dietisten kan man sedan gå igenom vilka livsmedel, som bidrar med mycket fosfor. Utifrån denna kunskap kan man sedan föreslå alternativa livsmedel. Några exempel på utbyten visas i tabell 1. NjurFunk nr

10 Ät/drick sparsamt med Mjölk Ost Choklad, nötter, chips Sockerkaka (bakpulverbröd), småkakor Proteinpulver från gymaffären, träningsdrycker med protein Välj hellre Vatten, saft, lättöl, sojamjölk, havremjölk Skinka, leverpastej, korv, marmelad Annat godis Vetebröd bakat med jäst Särskild anpassade näringsdrycker (om det finns ett medicinskt behov). Livsmedel Fosfor/proteinkvot Fisk Salt sill, urvattnad 3 Flundra 9 Torsk 12 Lax 11 Strömming 14 Köttråvara Blandfärs 9 Kyckling 10 Fläskkotlett 9 Tabell 1. Exempel på livsmedelsbyten som ger ett lägre fosforintag. Olika fosforinnehåll vid samma proteinmängd Vi dietister möter många patienter med dialysbehandling, som har svårt att tillgodose sitt proteinbehov. Orsakerna kan vara exempelvis illamående, dålig aptit, att proteinrik mat blir för dyrt eller att man helt enkelt är så less på alla mediciner, vätskerestriktioner och begränsningar i kosten, att man inte orkar engagera sig i ytterligare ett område. Proteinrika livsmedel innehåller mycket fosfor, och kostråden blir ofta en balansgång för att begränsa fosforintaget utan att äventyra proteintillförseln. I de svenska riktlinjerna för nutritionsbehandling vid hemodialys, som Dietisternas riksförbund (DRF) gav ut förra året, föreslås därför att man strävar efter ett intag av fosfor, som understiger 1400 mg per dygn. Samma nivå gäller även DRF:s riktlinjer för nutritionsbehandling vid peritonealdialys. Här kan man ha nytta av att ta hänsyn till fosfor/proteinkvoten, ett mått på hur mycket fosfor som ett livsmedel innehåller för varje gram protein. Måttet kan användas för att välja smart (d.v.s med låg kvot) inom en viss livsmedelsgrupp. En vanlig blandad svensk kost har en kvot på cirka 15. Livsmedel med låg kvot är ett bra val. I tabell 2 visas några exempel, hämtade från DRF:s riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys samt Livsmedelsdatabasen. Pålägg Rökt skinka 9 Kokt medvurst 10 Leverpastej 14 Makrill i tomatsås 15 Sardiner 12 Äggula 33 Äggvita 1 Ägg 16 Mjölk och mjölkprodukter Mjölk 27 Havremjölk Oatly 27 Sojamjölk 16 Berikad sojamjölk 19 Keso 11 Ädelost 14 Hårdost 20 Messmör 46 Smältost 48 La vache qui rit 68 Spannmålsprodukter Hårt bröd 33* Mjukt vitt bröd 27* Mjukt fullkornsbröd 30* Havregrynsgröt/havregryn 33* Vetebröd bakat med 11 jäst Vetebröd bakat med 41 bakpulver Diverse Gräddglass 33 Glass med vegetabiliskt 22 fett Sojaglass 17 Chokladpudding 26 Bearnaisesås 32 Mandel 26 *Fosfor bundet till ämnet fytinsyra, som gör att en mindre mängd tas upp i kroppen. Tabell 2. Exempel på fosfor/proteinkvot i olika livsmedel. 10 NjurFunk nr

11 Se upp med tillsatser En delvis dold källa till fosfor kan vara olika livsmedelstillsatser. Upptaget av denna icke-organiska fosfor är högre än naturligt förekommande fosfor. De kan användas i olika typer av livsmedel för att förändra konsistens, smak, hållbarhet med mera. En amerikansk undersökning visade att det kan röra sig om ca 1 g fosfor/dygn. Det har inte gjorts några undersökningar eller beräkningar om hur mycket fosfor normalsvensken får i sig från tillsatser. Säkraste sättet att undvika tillsatser är förstås att laga sin mat själv av rena råvaror, men ibland finns inte tiden eller orken till det. Då får man istället läsa på innehållsförteckningarna och försöka undvika de varor, som innehåller tillsatser med fosfat. Ibland deklareras tillsatserna med sitt E-nummer, ibland med sitt vedertagna namn. Ekologisk mat får inte innehålla några tillsatser, förutom i bakverk. I tabell 3 visas de tillsatser som innehåller fosfor. Informationen är hämtad från DRF:s riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys. Fosfor i läsk, öl och vin Ibland nämns läsk, öl och coladrycker bland de livsmedel, som bör undvikas på grund av högt fosforinnehåll. Eftersom de flesta patienter i dialys behöver begränsa sitt vätskeintag, kommer man sällan upp i några sådana mängder av dessa drycker, så att det blir ett problem. Ett glas cola innehåller upp till 24 mg fosfor, vilket motsvarar 1,7 % av det rekommenderade maxintaget för dialyspatienter. En dryck som sticker ut i sammanhanget är starköl med 25 mg fosfor per deciliter och bara en litet ölglas (33 cl) bidrar med närmare 6 % av det rekommenderade maxintaget. Fosforinnehållet i några andra drycker visas i tabell 4. E-nummer Typ av ämne Får användas i E322 Lecitin Alla livsmedel som får innehålla tillsatser E338 E339 E340 E341 E343 Fosforsyra och monofosfater Ost, glass, desserter, kakor, soppor, såser, frukostflingor, kött- och fiskprodukter, djupfryst fisk. E442 Ammoniumfosfatider Choklad och kakaoprodukter E450 E451 E452 Di-, tri- och polyfosfater Ost, glass, desserter, kakor, soppor, såser, frukostflingor, kött- och fiskprodukter, djupfryst fisk. E1410 E1412 E1413 E1414 Tabell 3. Livsmedelstillsatser som innehåller fosfor. Stärkelsefosfater (kan stå t.ex. modifierad stärkelse) Alla livsmedel som får innehålla tillsatser. Fosfor i vegetabiliska livsmedel tas upp i mindre utsträckning Det fosfor som finns i animaliska livsmedel, det vill säga från djurriket, tas upp i högre utsträckning än det som finns i vegetabilier, livsmedel från växtriket. Upptaget av fosfor i animaliska livsmedel utan tillsatser är omkring 80 %, medan det i vegetabiliska kan vara så lågt som %. Allra högst är upptaget från den icke-organiska fosfor som förekommer i tillsatser, där det kan vara upp till 100 %. Trots att vegetabiliska proteinkällor, exempelvis bönor, linser och ärtor, har ett högre innehåll av fosfor än kött, fisk och ägg, så kan de alltså ge ett mindre tillskott av fosfor. Protein från vegetabiliska livsmedel kan dessvärre inte utnyttjas för uppbyggnad av proteinhaltiga ämnen i kroppen i lika hög grad som proteiner av animaliskt ursprung. För att få ett bra utnyttjande av vegetabiliskt protein bör vegetabilier från olika källor kombineras i samma måltid. En måltid med ärtor, bönor eller linser bör till exempel innehålla någon form av spannmålsprodukt (bröd/pasta/ gryn) och någon bladgrönsak. Dryck Fosfor, mg per dl Rött vin 15 Vitt vin 22 Starköl 25 Lättöl 15 Cola 9 12 Läsk 0 Tabell 4. Exempel på fosforinnehåll i olika drycker. Kokning kan minska innehållet av fosfor Fosfor kan till viss del urlakas ur maten vid tillagning. I vetenskapliga studier har olika metoder provats. Man har sett att ca % av fosfor i kött eller kyckling urlakas till kokvattnet, då maten kokats i 30 minuter. I en annan studie provade man att lägga bitar av fisk, kött, grönsaker och riven ost i ljummet vatten några timmar och minskade därmed fosforinnehållet med mellan 20 och 70 %. Det NjurFunk nr

12 är med andra ord inte alls dumt att haka på trenden, där man förkokar kött några timmar innan man lägger det på grillen! Vad man måste ha i åtanke är, att kokspadet inte ska användas, eftersom det är där den fosfor som lakats ur hamnar. Vanliga köttgrytor eller soppor där man även äter kokspadet bidrar alltså inte till att minska fosforintaget. Vitamintabletter och proteinpulver Vanliga vitamin- och mineraltabletter kan också innehålla fosfor och bör inte tas av patienter i dialys utan läkarordination. Proteinpulver som köps i vanliga affärer, har ofta ingen uppgift om fosforinnehåll i sin innehållsdeklaration och blir därför ett osäkert val. Om man verkligen behöver proteintillskott, bör man rådgöra med dietisten, som kan ge förslag på produkter med känt innehåll. Mat under en dag Hur kan då alla dessa pekpinnar, om och men och råd omsättas i verkligheten? Dagsmatsedeln nedan visar ett exempel på hur maten skulle kunna se ut under en dag, med fokus på mycket protein men lågt fosforinnehåll. Naturligtvis är inte det här ett exempel som passar för alla, utan får ses mer som inspiration. Frukost: Rågbrödssmörgåsar med margarin och skivat ägg, te eller kaffe Förmiddag: Ett äpple Lunch: Spaghetti med hemlagad köttfärssås, kokta morötter Eftermiddag: Kaffe med kanelbulle Middag: Stekt laxfilé med ris och aioli, sallad med vinägrettdressing Kvällsmål: Smörgås med margarin och skivad leverpastej, gurka Maten i exemplet ger, räknat på vanliga portionsstorlekar och standardrecept, ca 2100 kcal, 79 gram protein och 1000 mg fosfor. Detta täcker energi- och proteinbehovet för en vuxen person som väger omkring 70 kg och får dialysbehandling. Rekommendationen för fosfor, högst 1400 mg per dygn, följs med god marginal. I matsedeln har vi använt rena råvaror (lax, köttfärs, ägg) och begränsat mängden mjölkprodukter. Vill man pressa fosforinnehållet ytterligare, kan man byta smörgåspåläggen mot omelett av enbart äggvita och rödspätta i stället för lax. Genom dessa förändringar minskar fosforinnehållet med ca 13 % till 870 mg. Vi hoppas att vi med denna artikel har gett lite inspiration kring, hur intaget av fosfor kan begränsas. I slutändan är det alltid patienten själv, som varje dag året runt gör det tyngsta jobbet. Vi dietister finns tillhands för att guida både mellan balansen av protein och fosfor, men också med hänsyn till en god livskvalitet. Te x t: H a n na F r i d, Leg. D i et ist/d okt or a n d, D i a lysmot tag n i nge n, Vä st m a n l a n ds Sj u k h us Vä st e r å s/ C e n t ru m för k l i n isk for sk n i ng, L a n dst i nget Vä st m a n l a n d o c h Uppsa l a Un i v e r si t et. Sigr i d Wegen e r, Leg. D i et ist, K l i n isk Nu t r i t ion, A k a de m isk a s j u k h uset, Uppsa l a. Foto: P r i vat Källor: Abrahamsson L, Andersson A, Becker W, Nilsson G (red): Näringslära för högskolan. Liber AB, Cupisti A, m.fl: Effect on Boiling on Dietary Phosphate and Nitrogen Intake. Journal of Renal Nutrition, 2006, vol 16, nr 1, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin. Bra mat vid njursvikt, Fosfat / Kalcium, mat och medicin. Januari Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin: Riktlinjer för nutritionsbehandling vid peritonealdialys. Våren Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin: Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys. Våren Jones W L: Demineralization of a Wide Variety of Foods for the Renal Patient. Journal of Renal Nutrition, 2001, vol 11, nr 2, Kalantar-Zadeh K: Patient education for phosphorus management in chronic kidney disease. Patient Preference and Adherence, 2013, nr 7, Livsmedelsdatabasen, Ett varningsexempel Det är ofta av värde att vårdpersonalen tar sig tid att diskutera med patienterna om exakt hur kostförändringen ska genomföras. För inte så länge sedan träffade jag en patient som fått rådet att äta mindre ost på grund av för höga fosfatvärden. Eftersom hen inte tyckte så mycket om köttpålägg hade hen efter lite letande hittat ett gott pålägg med räksmak, som efter lite efterforskning från min sida visade sig vara smältost. Eftersom smältost består av hårdost som mjukgjorts med fosforinnehållande smältsalter hade kostrådet fått motsatt effekt. En matsked smältost ger ca 115 mg fosfor medan en vanlig ostskiva innehåller ca 75 mg fosfor. Rådet som patienten i all välmening fått hade alltså fått motsatt effekt. 12 NjurFunk nr

13 Risker med läkemedel ökar vid njursvikt och transplantation Många läkemedel utsöndras ur kroppen av njurarna. Vid nedsatt njurfunktion måste dosen anpassas till den minskade utsöndringsförmågan - annars kan patienten drabbas av läkemedelsförgiftning, som i värsta fall kan bli livshotande. För den som är transplanterad är det viktigt att veta att ett nyinsatt läkemedel kan rubba balansen i den immundämpande medicineringen. För att ett läkemedel ska fungera krävs att nivån i kroppens vävnader är den rätta. För låg nivå leder till otillräcklig effekt och vid för hög nivå ökar risken för biverkningar. Läkaren styr nivån genom att ordinera en lagom dos av läkemedlet. Men nivån av det tillförda preparatet påverkas inte bara av dosens storlek utan också av hur kroppen utsöndrar läkemedlet. De preparat, som tas upp i kroppen, utsöndras antingen av njurarna eller bryts ned av levern. Men det finns även läkemedel som bryts ner av levern men där nedbrytningsprodukterna, de så kallade metaboliterna, utsöndras av njurarna. Slutligen finns det läkemedel som inte tas upp från tarmen, t.ex. laxermedel av så kallad bulktyp och vissa fosfatbindande preparat. De lämnar kroppen via avföringen. De läkemedel, som tas upp från tarmen eller t.ex. tillförs som injektion, kan alltså elimineras av levern och/eller njurarna. Om dessa två organ är friska, kan läkemedel ordineras i normal dos. Tillverkaren av läkemedlet har fastställt Nils Grefberg den lämpliga dosen genom tester på frivilliga försökspersoner med normalt fungerande lever och njurar. Många preparat har inte undersökts på individer med nedsatt njurfunktion. Med kunskap om hur stor del av ett läkemedel, som utsöndras av njurarna, har man kunnat räkna ut hur mycket dosen ska sänkas vid njursvikt av olika grad, för att ge en lämplig nivå i kroppen. Tyvärr händer det att den behandlande läkaren inte uppmärksammar att njurfunktionen avtagit och förbiser att ett läkemedel inte kan ordineras i normal dos. Varning för diabetesläkemedel För njurpatienter med tablettbehandlad typ 2-diabetes kan medicineringen leda till problem, eftersom flera läkemedel i tablettform är direkt olämpliga vid njursvikt. Det som är viktigast att känna till är metformin (Tabl Metformin). I rätt dosering är det ett bra läkemedel och det används därför av många patienter med typ 2-diabetes. Men dosen måste sänkas redan vid lätt nedsättning av njurfunktionen och vid mer påtaglig njursvikt måste metformin sättas ut. Om detta förbises, löper patienten risk att drabbas av den livshotande komplikationen mjölksyraförgiftning (laktacidos). Giftinformationscentralen rapporterar att antalet fall har ökat från 13 fall per år i början av 2000-talet till 158 fall det senaste året. Den, som behandlas med metformin och är njursjuk, bör fråga den behandlande läkaren, om dosen är anpassad till den nedsatta njurfunktionen. Många fall av mjölksyraförgiftning inträffar till följd av en akut försämring av njurfunktionen. Vätskebrist orsakad av t.ex. en maginfektion med diarré och kräkning kan orsaka en akut försämring av njurfunktionen, vilket i sin tur utlöser mjölksyraförgiftningen. Vid hotande vätskebrist bör patienten därför göra ett tillfälligt uppehåll med metformin och eventuellt kontakta sjukvården för rådgivning. Detta är speciellt viktigt för den, som samtidigt behandlas med läkemedel av typ ACE-hämmare (t.ex. Tabl Enalapril) eller angiotensin IIantagonister (t.ex. Tabl Losatran), som gör njurarna extra känsliga för vätskebrist. Även med dessa preparat bör man göra ett tillfälligt uppehåll vid hotande vätskebrist. Preparat tillhörande en grupp läkemedel, som kallas sulfonylurea t.ex. glibenklamid (Tabl Glibenklamid, Tabl Daonil), kan ansamlas vid njursvikt och de höga nivåerna kan leda till att blodsockret blir för lågt. Däremot är NjurFunk nr

14 repaglinid ( Tabl. NovoNorm) ett preparat, som kan användas vid nedsatt njurfunktion och även vid dialys. På senare år har nya läkemedel lanserats vid diabetes typ 2, t.ex. Januvia, Victoza och Byetta. De sänker nivån av det så kalllade långtidsvärdet HbA1. För dessa preparat saknas ännu tillräcklig erfarenhet av behandling vid påtaglig njursvikt. Antidepressiva kan användas Depression är inte ovanligt bland patienter i dialys. Studier har visat att dialyspatienter med depression har sämre livskvalitet och oftare läggs in på sjukhus än de, som inte lider av depression. För njurfriska finns effektiv behandling i form av de moderna antidepressiva läkemedlen. Men kan dessa medel användas vid svår njursvikt och behöver man sänka dosen? En internationell expertgrupp har studerat frågan och fann att det gjorts 28 vetenskapliga undersökningar om behandling med antidepressiva vid nedsatt njurfunktion. Man kunde konstatera att njursvikt var förenat med nedsatt utsöndring av t.ex. följande antidepressiva läkemedel: seligilin (Tabl Eldepryl), amitriptylin (Tabl Saroten), venlafaxin (Tabl Efexor), bupropion (Tabl Zyban) och reboxetin (Tabl Edronax). Forskarnas slutsats blev att flertalet antidepressiva läkemedel går att använda vid njursvikt, men de bör ges i lägre dos. Biverkningar är vanliga men ofta milda. Penicillin och andra antibiotika Vanligt penicillin, t.ex. Kåvepenin utsöndras delvis via njurarna. Här finns dock en mycket stor erfarenhet av, att det går bra att behandla även patienter med svår njursvikt med normal dos. För andra typer av antibiotika kan det vara nödvändigt att minska dosen vid njursvikt. Ett exempel är ciprofloxacin (Tabl Ciproxin) som ska ges i lägre dos eller med längre intervall till patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion. Patienter, som vårdas på sjukhus för svåra infektioner, får ofta antibiotika eller läkemedel mot virusinfektioner som intravenöst dropp. De flesta av dessa preparat utsöndras via njurarna och det är därför viktigt att dosen minskas vid svår njursvikt. Inflammationsdämpande läkemedel bör undvikas Voltaren, Ipren och Brufen är exempel på läkemedel, som dämpar inflammation. Denna grupp av läkemedel kallas NSAID-preparat och används ofta, inte minst eftersom de kan köpas utan recept. De utsöndras till stor del av njurarna. Preparaten är direkt olämpliga att använda vid nedsatt njurfunktion även av ett annat skäl - de kan nämligen försämra blodflödet i njurarna, vilket i värsta fall leder till akut njursvikt. Vid vätskebrist kan NSAID-preparat leda till en övergående nedsättning av njurfunktionen även hos personer med normal njurfunktion. Interaktion farligt för transplanterade Ett läkemedel kan ibland påverka ett annat läkemedel. Det kallas interaktion och kan få svåra konsekvenser för t.ex. transplanterade patienter. Tidigare användes ofta det immunhämmande läkemedlet azatioprin (Tabl Imurel) efter njurtransplantation. Ett läkmedel mot gikt, allopurinol (Tabl Zyloric), blockerar nedbrytningen i levern av azatioprin, vilket gör att nivåerna av det immunhämmande läkemedlet stiger kraftigt i kroppen, vilket i sin tur kan slå ut bildningen av vita blodkroppar i benmärgen. Det har inträffat ett dödsfall i Sverige sedan en läkare skrivit ut allopurinol till en patient, som behandlades med azatioprin. Exempel på andra interaktioner är att flera läkemedel mot epilepsi kan leda till interaktion med immunhämmande läkemedel och påverka nivån i blodet. Ofta kan man lösa problemet, genom att noggrant mäta nivån i blodet av det immunhämmande medlet och ändra dosen med ledning av svaren. Hälsokostpreparat kan vara farliga Det kan vara lätt att tro att preparat som säljs av hälsokostbutiker är ofarliga, men så är inte fallet. Ett exempel är naturpreparat som innehåller johannesört. De sänker nivån av transplantationsläkemedlet ciklosporin (Kapsl Sandimmun Neoral) vilket kan öka risken för avstötning. Det finns en stor mängd naturpreparat för vilka det helt saknas forskning om eventuella interaktioner med immunhämmande läkemedel. Den som är transplanterad bör därför undvika hälsokostpreparat. Lämpligt trots varning Om man läser FASS kan man för vissa läkemedel finna att de anges som olämpliga vid njursvikt och ändå kan läkemedlet skrivas ut av en erfaren njurläkare. Detta kan bero på att läkemedelsföretaget inte gjort några studier av preparatet vid njursvikt och därför inte vill ta ansvar för användningen vid njursjukdom. Trots detta kan det finnas en lång erfarenhet av att det går bra att använda läkemedlet vid njursvikt. Rådfråga en kunnig läkare Som patient bör man veta att njursvikt kan leda till att vissa läkemedel måste ges i anpassad dos eller helt undvikas och som transplanterad måste man veta att varje läkemedel eller hälsokostpreparat som läggs till kan utgöra en risk för interaktion. Vid varje kontakt med sjukvården som leder till att ett läkemedel skrivs ut ska man som patient tydligt informera läkaren om att man har nedsatt njurfunktion eller är transplanterad. Om man är tveksam bör man kontakta den behandlande njurläkaren och be om råd. Man bör även läsa den så kallade bipacksedeln med stor noggrannhet och/ eller gå in på och kontrollera om läkemedlet är lämpligt vid njursvikt eller efter njurtransplantation. Te x t: Ni l s Gr e f be rg M e d.dr. F.d.Ö v e r l ä k a r e i nj u r m e dic i n M e dic i nskt sa k k u n n ig i nj u r m e dic i n för Nj u r f u n k Foto: P r i vat 14 NjurFunk nr

15 Erik Herland - en stor kämpe har gått ur tiden Erik Herland, ordförande i Njurförbundet Stockholm - Gotland och ledamot i förbundsstyrelsen avled den 17 augusti. Mitt första personliga minne av Erik härrör sig drygt tio år tillbaka i tiden då Erik var näringspolitisk chef på Lantbrukarnas Riskförbund LRF. Njurförbundet hade gått ut hårt i pressen mot slamspridning inom jordbruket och riskerna för överföring av kadmium till livsmedel. Kadmium i kroppen kan leda till allvarliga njurskador. LRF hade kalllat Njurförbundet till ett möte för att diskutera frågan. Erik satt då på andra sidan bordet och företrädde Sveriges lantbrukare. Frågan var ganska laddad och mötet var till en början lite spänt upplevde jag. Det förlösande kom då Erik trädde in i rummet och berättade att han själv var njurtransplanterad samt att professor Carl Gustav Elinder, som jag bett följa med till LRF som kadmiumexpert, hade varit Eriks njurläkare en gång i tiden. Jag lade namnet Erik Herland på minnet och tipsade därefter valberedningen i Njurförbundet Stockholm Gotland. Det är få personer som är så engagerade som Erik var under sin tid som förtroendevald inom Njurförbundet. Trots sviktande hälsa under senare år deltog Erik med oförminskad kraft i möten och arbetsgrupper. Erik var en kunnig och initiativrik person som hade många kloka idéer och förslag. Alltid med målsättningen att det skulle gagna njursjuka. Erik lämnar ett stort tomrum och saknad efter sig. Vi kommer att minnas honom som en stor kämpe för njursjuka. H å k a n H e dm a n För bu n d sor dför a n de i Nj u r för bu n det Hemodialys hemma blir lätt med AK 96 Enkelt. Hemdialysmaskinen AK 96 tar liten plats, väger lite och är enkel att hantera. Full kontroll. Användarpanelen och dess knappar är logiskt uppbyggd med intuitiva, tydliga symboler. Det hjälper dig att ha full kontroll på din behandling och minskar tiden för att lära dig maskinen. Hög kvalitet. Maskinen har en inbyggd funktion för att säkerställa rätt dialysdos. Diascan mäter dialysdosen i realtid, vilket säkerställer hög behandlingskvalitet. Effektiv vattenrening. AK 96 kan utrustas med Gambros senaste kraftfulla vattenreningsenhet WRO300 H, som säkerställer effektiv försörjning av rent vatten. NjurFunk nr

16 Alports syndrom - en ovanlig njursjukdom Alports syndrom är en ärftlig sjukdom som är relativt ovanlig, men ofta drabbar många i de familjer, som har genetiska anlag för sjukdomen. Alport är en ärftlig njursjukdom, där oftast hörseln och ibland synen kan påverkas. Speciell ärftlighetsgång Den i Sverige vanligaste formen är den X-kromosombundna som utgör cirka 80% av patienterna med denna sjukdom. Denna X-bundna form är speciell i det att män överför generna till sina döttrar, omvänt att kvinnan överför det till 50% av sina barn. Enligt Socialstyrelsens hemsida med ovanliga diagnoser drabbar sjukdomen mellan 150 och 200 personer/miljon invånare i Sverige, vilket innebär att mellan 1400 och 1800 personer i Sverige har denna sjukdom. Det är inte en strikt ärftlig sjukdom. Spontana mutationer kan också uppstå. Mutationerna uppstår då i kollagenet som är en del av kroppens stödjevävnad. Man finner dem i benmuskler, brosk, njurarna, hornhinnor och i vissa delar i ögat och i andra inre organ. Symtom vid sjukdomen Vad är det för symtom som uppstår? Blod i urinen är vanligt, oftast i så små mängder att man bara ser det på en urinsticka, så kallad mikroskopisk hematuri, vilket innebär att det ofta kan det gå oupptäckt tills att barnen har blivit stora och fått symtom. Det kan även upptäckas vid annan hälsokontroll eller släktutredning på misstanke om att man har sjukdomen Alport. Andra symtom är högt blodtryck, speciellt om man hittar det under tonår hos pojkar. Då har njurfunktionen oftast redan påverkats och patienten får då ofta symtom före 30-års åldern. Hörselnedsättningen kan enligt barnläkare vara medfödd eller utvecklas under uppväxten, speciellt hos pojkar som har en successivt tilltagande hörselnedsättning. Det är en ganska karaktäristisk bild, hörseln för höga toner försvinner oftast först. Män har i regel mer symtom och en svårare sjukdom än kvinnor. Synpåverkan kan också förekomma, men i de släkter som vi har haft i Småland har vi inte sett detta. Diagnos Diagnosen basera på en kombination av njursjukdom och hörselnedsättning. Vid misstanke om sjukdomen p.g.a. blod i urinen och man kan göra en hörselundersökning, ett så kallat audiogram. Man kan göra njurbiopsi. Då finner man att det som kallas det glomerulära basalmembranet är förtjockat och något uppsplittrat. Även analys av vävnadsprov från huden kan göras. Behandling för blodtrycket Vad har vi för behandling? Tyvärr ingen. Patienter med Alport följs ofta under barnaåren på barnmedicin, och sedan när de blivit vuxna tas de över till vuxenmedicin. Standardbehandlingen är sänkning av blodtrycket med läkemedel av typ ACE-hämmare (t.ex. Tabl. Enalapril)eller angiotensin II-antagonister(t.ex. Tabl. Losatran), vilket förlänger den tid som man klarar sig utan att behöva behandling för njursvikt. Mer information Bifogar en släktberättelse av Eva Isaksson om hur det är att leva i en Alport- släkt, och ber att få hänvisa till Socialstyrelsens hemsida och avsnittet om ovanliga diagnoser där barnläkaren Helmut Hecht har deltagit, en person som har lärt mig mycket om denna sjukdom. Referenser: ovanliga diagnoser, samt Carsten Frisenette-Fich Te x t: Ca r st e n Fr ise n et t e-fic h Ö v e r l ä k a r e M e dic i n k l i n i k e n Nj u r se kt ion e n L ä nssj u k h uset Ry hov Jön köpi ng 16 NjurFunk nr

17 Linus, Eva och Joel Med Alports syndrom som arv Eva Eriksson berättar om hur ärftlighet vid Alports syndrom drabbat henne och hennes familj. I min släkt på min mammas sida är Alports syndrom ett arv som följt och följer oss genom generationerna. Jag är en i fjärde generationen, som vi vet om. Ärftligheten skiljer sig mellan man och kvinna Jag som kvinna har 50% chans att dela med mig till mina barn, oavsett kön. Två av mina tre söner har ärvt sjukdomen. En brorsdotter har ärvt den, eftersom min bror också har Alports syndrom och som man endast för över den till döttrar. (Se ärftlighetsgången i den medicinska artikeln). Längtan var större än rädslan Att leva med vetskapen om att bära på en sjukdom, som jag kan dela med mig av till nästa generation, har varit tuff. När jag var ung fick jag veta att jag absolut inte skulle försöka få barn, dels för att mina njurar inte skulle klara av den påfrestningen och dels för att jag då förmodligen skulle föra sjukdomen vidare. Då var det lätt att få dåligt samvete, för att jag längtade efter barn. Men längtan var större än rädslan. Tre söner blev det och två som ärvde sjukdomen. Visst fanns tanken där, om vad jag har gett mina killar för liv. Då jag läst på och satt mig in i sjukdomen, insåg jag att det bästa är att köra med öppna kort, att lära mina söner vad Alports syndrom är och hur det påverkar deras liv. Så har vi klarat av det jättebra. Hörselnedsättning drabbade båda Min största sorg har trots allt varit att killarna drabbats av stark hörselnedsättning. Det är samma kollagen (bindväv) i njurarna och öronen och det är något som inte går att återställa. Men med teknikintresse och en bra hörselvård så har de lärt sig leva med det också. Idag är jag och en av sönerna njurtransplanterade sedan flera år och mår förträffligt. Den andre sonen äter bromsmedicin och har inte utvecklat sjukdomen lika långt än. Om dessa killar en dag får döttrar, så vet vi, dels att vi fixar det och dels att de inte blir sjuka så tidigt i livet. Te x t: Eva I sa k sson Foto: P r i vat NjurFunk nr

18 Parallellimport, generika och biosimilars - eller varför får vi inte den medicin som doktorn hade tänkt sig? Stora förändringar har skett i läkemedelshanteringen i samhället de senaste åren. Professor Mårten Segelmark reder ut begreppen och beskriver både för- och nackdelar, som det innebär samt i vilka sammanhang det kan innebära risker för njursjuka. Läkemedel utgör en hörnsten i behandlingen av kroniska sjukdomar. Många gånger är det just medicinerna som gör sjukdomarna till kroniska. Utan dem hade många idag kroniska sjukdomar istället haft ett akut och ogynnsamt förlopp. Njurtransplantationsverksamhet går inte att bedriva utan immundämpande läkemedel. Det är dyrt att ta fram effektiva läkemedel och läkemedelsbolagen har krav på sig att gå med vinst. Därför tenderar priserna att bli höga. Läkemedel tar en stor del av sjukvårdens budget. Bara läkemedelsförsäkringens kostnader uppgår idag till över 20 miljarder kronor per år i Sverige. Marknadskrafterna ur spel På en fri marknad bestäms pris av utbud och efterfrågan, men läkemedelsmarknaden är allt annat än fri. Den omgärdas av en mängd regler, patent och restriktioner som sätter marknadskrafterna ur spel. De flesta som behöver dyra läkemedel betalar inte ur egen plånbok utan via någon form av försäkring. Det möjliggör för bolagen att höja priserna ännu mer. Dock kan man inte höja priset på samma sätt i länder, där flertalet inte har försäkringar. Därför finns idag mediciner, som kostar 10 dollar tabletten i USA, medan exakt samma tablett kostar endast 10 cent i México. Parallellimport Om man saknar försäkring i USA och behöver sådan medicin, så är det förstås lockade att resa över gränsen och handla. Tar man då med sig några lådor till medpatienter, så sysslar man med något som kallas parallellimport. Det är inte tillåtet mellan Mexico och USA, men väl inom EU. D.v.s. om en ask medicin i Sverige säljs för 1000 kronor och samma ask kostar 500 i Grekland, kan i princip vem som helst åka ner till Aten köpa upp ett antal lådor och sedan sälja dem vidare till Apotek i Sverige med förtjänst. Parallellimporterade läkemedel säljs i nya förpackningar och med importörens namn på paketet. Att EU tillåter parallellimport hjälper till att jämna ut priserna inom Europa, vilket vi i Sverige tjänar på. Parallellimport kan man som patient inte värja sig mot, men det finns knappast heller någon anledning att vilja värja sig, eftersom tabletterna är tillverkade vid samma fabrik och av samma maskin. Generika Med generika avses ett läkemedel som är en kopia av ett originalläkemedel. En generikakopia ska innehålla samma mängd, samma beredningsform och samma kemiska ämne som originalet. Däremot kan det skilja sig i tillsatser typ konserveringsmedel eller bindemedel. En generikakopia kan jämföras med Cuba Cola istället för Coca Cola eller ICAs köttbullar istället för Mamma Scans. Kost- Parallellimport: Om tillverkaren av ett läkemedel säljer preparatet för olika pris i olika länder, kan ett annat företag köpa mediciner i ett land inom EU med lågt pris och konkurera med tillverkaren i länder med högt pris. Generikautbyte: Efter patenttidens utgång kan andra företag lagligt göra kopior av ett läkemedel och sälja det under annat namn. Sådana kopior benämns generika. I Sverige byter apoteken automatiskt ut originalläkemedel mot billigare generika kopior, utom i vissa undantagsfall. Mårten Segelmark Biosimilar: För vissa läkemedel som framställs med hjälp av modern bioteknik räknas kopior inte som generika. Kopiorna kallas istället biosimulars och skiljer sig oftast mer från utgångsläkemedlet än generika. Apoteken får inte byta mellan olika biosimilars. 18 NjurFunk nr

19 naderna för att ta fram en generikakopia är avsevärt lägre än kostnaden för att ta fram ett originalläkemedel. Generikaföretaget behöver inför läkemedelsverket endast visa, att det har en högkvalitativ tillverkningsprocess och att kopian ger liknande koncentrationer i blodet av läkemedlet vid test på friska försökspersoner, som originalet ger. Man slipper inte bara det mödasamma arbetet att forska fram den nya substansen. Man slipper också dyra kliniska prövningar, som ska bevisa att medlet verkligen fungerar. Detta gör att generika kan säljas för en bråkdel av kostnaden och trots detta ge rejäla marginaler för tillverkaren. Generika får dock säljas först när patenttiden löpt ut. Under patenttiden har de forskande företagen möjlighet att ta få täckning för utvecklingskostnaderna. Generikautbyte är något annat än parallellimport. Det innebär att apoteken istället för original läkemedelet expedierar ett generika. Tidigare tog det lång tid innan generikapreparat fick ordentliga marknadsandelar, numera kan de ta över den Svenska marknaden på några månader efter att patenttiden gått ut. Detta förfarande sparar stora pengar. Det uppskattas att den årliga besparingen på generikautbyte i Sverige nu ligger på 8 miljarder. För att spara samma summa med personalneddragningar skulle man behöva avskeda sjuksköterskor. Rent medicinskt är det oftast inget problem att man får ett generikapreparat i stället för originalläkemedlet. Även om produkterna inte är identiska accepteras endast små skillnader vad gäller uppnådda blodkoncentrationer när ett generika ska få tillstånd att saluföras. I de flesta fall är skillnaderna helt marginella. En skillnad i blodkoncentration på 10 % har för många läkemedel ingen betydelse. Andra faktorer, som t.ex.maten vi äter, påverkar koncentrationerna mycket mer och ändras alltså från dag till dag. Ett normalt blodtryckssänkande medel sänker trycket 10 mmhg (tex från 160 till 150 mmhg). En effektskillnad på 10 % skulle alltså ge tryck på 149 eller 151 istället för 150. För en smärtstillande tablett kan det vara frågan om tandvärken kommer tillbaka efter 6,5 timmar istället för efter 6 timmar. Immundämpande läkemedel I vissa fall är dock blodkoncentrationerna av läkemedel väldigt viktiga och även små ändringar kan få medicinska konsekvenser. Detta gäller främst immundämpande läkemedel, som ges efter transplantation för att förhindra avstötning, men även vissa läkemedel mot epilepsi. För dessa läkemedel får apoteken inte göra något generikautbyte, utan måste expediera det som står på receptet, även om det finns billiga kopior att tillgå. Det betyder att njursjukvården då går miste om möjligheten till automatiska kostnadsbesparingar när patenten på dyra immundämpande läkemedel går ut. Vad man då ofta gör är att man på klinik- eller landstingsnivå bestämmer att gå över till ett generika preparat. Alla patienter, där byte inte bedöms som direkt olämpligt, får då under ordnade former när nya recept utfärdas byta läkemedel från originalpreparat till generika. En speciell rutin med extra provtagning införs då också för att avgöra, om doserna trots allt behöver justeras efter bytet. Biologiska läkemedel För vissa läkemedel med speciellt krångliga tillverkningsprocesser går det inte att producera generika. Det gäller främst kroppsegna substanser, som producerats med hjälp av modern cellbiologisk ingenjörskonst, så kallade biologiska läkemedel. Ett inom njursjukvården känt exempel är det blodvärdeshöjande hormonet erytropoietin (EPO). Även om det finns en rad olika EPO-preparat så är de så pass olika att de inte räknas som generikakopior, utan de räknas alla som egna original. Eftersom de trots allt fungerar på i princip samma sätt och är alternativ till varandra, talar man här om biosimilars istället för generika. För biosimulars gäller samma regler som för immundämpande läkemedel, dvs apoteken måste expediera det som står på receptet. På samma sätt som med de immundämpande medlen kan kliniker och landsting bestämma att förordra ett visst biosimilar under en period och därigenom hjälpa till att pressa kostnaderna. Svårast sjuka utsatta Såväl parallellimport, generikautbyte och förskrivning av nya biosimilars leder till att patienter får läkemedel med nya namn, nya förpackningar och kanske ny form, färg och smak. Ett stort problem med detta är risken för förväxlingar och felmedicinering. Njursjuka har ofta väldigt många olika mediciner och ändringar görs ofta, ibland ges besked om ändring per telefon. Läkemedel har konstiga namn som är svåra att minnas och det är långt från uppenbart att tex Losec och Omeprazol är samma sak. Redan utan utbyten är det svårt för många att hålla ordning på hur, när och varför olika mediciner ska tas. Det råder ingen tvekan om att det är de svårast sjuka, som riskerar att råka illa ut, när det sparas genom olika former av utbyten. Möjlighet att begränsa utbyte Vad som är viktigt att känna till är att det går att begränsa och förhindra byten. Om läkaren eller farmaceuten tycker att generikautbyte är olämpligt för en viss patient så kan de var för sig förhindra detta. Läkaren kan markera på receptet att byte får ej ske. Patienten själv kan också motsätta sig generikautbyte, men då får de betala mellanskillnaden, vanligen rör det sig dock om små summor. Ett problem är dock att många apotek inte har de dyrare varianterna hemma, så man kan behöva beställa i förväg. Jag tror möjligheten att begränsa utbyten underutnyttjas, fler njursjuka borde få behålla de läkemedel de känner sig trygga med. Risker för felmedicinering och förväxling Sammanfattningsvis så sparar olika former av utbyten mycket stora summor inom dagens sjukvård. Pengar som används till rädda liv. Dock innebär byten risker för felmedicineringar och förväxlingar. Dessa risker är störst hos svårt sjuka med många mediciner. För dessa bör byten undvikas och det går att ordna ganska enkelt och utan stora kostnader. Te x t: M å rt e n Se gelm a r k P rof essor, Ö v e r l ä k a r e O r dför a n de i Sv e nsk Nj u r m e dic i nsk För e n i ng Foto: P r i vat NjurFunk nr

20 Debattartikel skriven av Per-Åke Zillén, njurtransplanterad och medlem i Njurförbundet: Byta eller inte byta läkemedel Medicinen på receptet ska bytas, säger man på apoteket. Förklaringen är alltid att det är samma, bara ett annat fabrikat. Anledningen till bytet är alltid att den medicin de ger oss är billigare. Det är Sveriges riksdag som har bestämt att det ska vara så här. Ibland säger våra läkare också att medicinen ska bytas för att det finns ett billigare alternativ. Vi som är livsvariga läkemedelsanvändare måste på något sätt förhålla oss till dessa ekonomiska byten. Det är ju vi som har det fulla ansvaret för vår dagliga medicinering och det är vi som får ta konsekvenserna. Tanken var god, men Per-Åke Zillén Det tyngsta eller faktiskt det enda argumentet för att på apoteket byta de läkemedel, som läkarna förskrivit till den för dagen billigaste kopian, är att sänka kostnaderna. Som medborgare och skattebetalare måste vi förstås tycka att det är en god tanke. Det är ju vi som betalar och ingen annan både direkt och genom våra skatter. Att spara där det går att spara måste vi därför tycka är bra förutsatt att sparandet inte innebär risker eller går ut över kvaliteten. Försämrad patientsäkerhet Läkemedel är en viktig del i behandlingen av alla oss njurpatienter. Våra läkare är experter på läkemedel och vi måste lita på att de förskriver exakt de läkemedel vi behöver och inga andra. Inte för mycket och inte för lite. Sen är det vår uppgift och vårt ansvar att varje dag ta tabletterna precis som det står på receptet. Vi vill gärna, men för de flesta är det inte så lätt. Och det finns hur många skäl som helst för att det inte blir av. När njurpatienter i undersökningar får frågor om hur bra man tar sina tabletter svarar (erkänner) upp till 50 % att de ibland/ ofta missar. Övriga missar aldrig (??) eller vet vilket svar som är det rätta (!). Det är just här haken finns. Systemet med utbyte av läkemedel gör det ännu svårare för oss att över tid ta rätt medicin i rätt dos vid rätta tillfällen. Ju fler olika läkemedel vi har, desto svårare är det. Den utredning, som föregick riksdagens beslut (det var för mer än tio år sedan), varnade för att ett generellt utbytessystem skulle kunna medföra allvarliga felmedicineringar, d.v.s. att vi patienter skulle göra fel, ta för mycket, ta för lite eller inget alls. Utredningen föreslog därför en testverksamhet i liten skala och att bra datorstöd för läkarna först måste utvecklas. De här varningarna struntade regering och riksdag i, pengarna var viktigare och systemet för utbyte av läkemedel genomfördes direkt och i full skala. Slutsats: En god tanke, i princip. Men med för oss uselt genomförande och uppenbara risker för en rejält försämrad patientsäkerhet. Samma är inte samma När sjukvårdens och apotekens personal säger samma menar de att läkemedlen innehåller samma aktiva substans, det vill säga den substans som är avsedd att ge oss patienter bot och lindring. Det är helt rätt, så är det. Men för oss patienter är läkemedlen utomordentligt olika. Det kan vi ju se med egna ögon. De har olika namn, olika tillverkare, olika importörer, olika tillverkningsländer, olika förpackningar och tabletterna har olika storlek, färg, form och ytstruktur, etc. För oss är de utbytbara läkemedlen helt olika produkter. Att två utbytbara läkemedel innehåller samma aktiva substans i ungefär samma mängd, innebär inte att vi nödvändigtvis reagerar på samma sätt, när vi tar tabletterna. Effekten av tabletterna kan vara olika, eftersom vi människor är olika, och därför att tabletterna inte är identiska. Ett utbytt läkemedel kan kännas annorlunda. Ibland kan ett byte ge oss sådana besvär, så att en återgång till det tidigare läkemedlet måste göras. Och ändå var ju läkemedlen samma eller likvärdiga (som man också säger). Vill du hitta mer information om detta, kan du gå in på < www. fass.se > och läsa och jämföra texterna om respektive läke- 20 NjurFunk nr

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) Läs bipacksedeln innan du använder FOSRENOL oralt pulver eller FOSRENOL tuggtabletter. Du har fått den här broschyren för att informera dig om varför du har fått

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505 Proteinreduceradkost Då och nu Proteinreducerad kost Grundsyfte: Minska symtom av uremi, bättre välbefinnande Upprätthålla bra nutritionsstatus Livsuppehållande och den enda behandlingen innan Dialys och

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Mängd laktos i olika livsmedel

Mängd laktos i olika livsmedel Mängd laktos i olika livsmedel Mesost/messmör till en smörgås 7 8 g laktos I dl mjölk/lättmjölk 5 g laktos I dl filmjölk/lättfil 4 g laktos I dl kaffegrädde 4 g laktos 1 dl (50 g) glass, 8% fett 4 g laktos

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 12 Njurkoster Kaliumreducerad kost 121 Natriumreducerad kost 124 Proteinreducerad kost, PR 40 127 Kost vid dialys 131 Nutritionspärm kap 12 121 KALIUMREDUCERAD KOST,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?...

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?... Att leva med HD Innehåll Inledning...3 Vad är hemodialys?...4 Blodtillgång...8 Hur mycket dialys?...10 Under behandlingen...12 Var ska dialysen uföras?...14 Mat, dryck och mediciner...16 Att leva med hemodialys....18

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer