MAKTEN ÖVER MATEN -En guide för påverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAKTEN ÖVER MATEN -En guide för påverkan"

Transkript

1 MAKTEN ÖVER MATEN -En guide för påverkan Tillsammans kan vi påverka personal och beslutsfattare att köpa in mer klimatsmart, etisk och hälsosam mat Författare Katyan Barraza Merino Redaktörer Josefine Höijer & Pontus Björkman Illustration framsida Anna Nylander

2 Earth provides enough to satisfy every man s need, but not every man s greed. -Mahatma Gandhi

3 Innehåll Inledning...1 Matsuveränitet och global solidaritet...2 Problemen idag...3 Vad är klimatsmart mat?...5 Vad är etisk mat?...7 Vad är hälsosam mat?...8 Det är billigt att tänka rätt...9 Matinköp- från politik och lagar till mat på bordet...10 Hur kan vi bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion?...13 Mallar för brev, medborgarförslag, insändare, m.m...15 Faktablad...20 Goda exempel...21 Vad är nästa steg?...23 Länkar för mer information och inspiration...24 Källor...25

4 Förord & syfte Varje tugga du stoppar i dig innebär olika stor mängd utsläpp av koldioxid. Det är en revolutionerande insikt i sin enkelhet. För det innebär att vi alla är en tugga ifrån att vara en del av lösningen på den globala uppvärmningen. Vi kan ju påverka vad vi äter. Inte bara hemma, utan på skolan och på sjukhuset. Och i kommunhusets korridorer. 30 procent av världens koldioxidutsläpp beror på mat. Sojan, som främst används till djurfoder, och boskapsuppfödning är de viktigaste orsakerna till avskogningen av Amazonas. Den extremt storskaliga produktionen av exempelvis soja, socker och ris slår hårt på den biologiska mångfalden, samtidigt som man i utvecklingsländer använder bekämpningsmedel som sen länge varit förbjudna i Sverige. Argentinska och brasilianska forskare rapporterar ökande antal cancerfall, missbildningar hos barn och missfall på grund av kemikalierna. Det finns hälsosamma alternativ till industrimatens snabba kalorier. Och de finns nära oss. Hälsosam och klimatsmart mat hänger ihop. Syftet med denna guide är att ge elever, lärare och medborgare verktyg och argument för att påverka inköpsansvariga på skolor, kommuner, landsting och universitet att välja klimatsmart, lokalproducerad, ekologisk, rättvisemärkt och hälsosam mat. Vi vill också ge elever och lärare kunskap om hur den offentliga upphandlingslagen påverkar skolors och kommuners matinköp, ge en beskrivning av inköpskedjan i skolor och kommuner, samt ge tips och presentera framgångsexempel för inspiration och motivation att påverka. Handboken ger konkreta enkla tips om hur man kan påverka matinköpen på skolor, kommuner, landsting och universitet. Så här enkelt kan det vara: 1. Bilda en liten arbetsgrupp 2. Skriv ner vad ni på skolan äter en vecka 3. Prata med kökschefen och skolledningen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat (ha med ett faktablad) 4. Skicka skolledningen ett konkret förslag och be om svar inom rimlig tid 5. Skicka samtidigt en insändare till de lokala tidningarna 6. Följ upp förslaget med ett möte. Kanske har ni redan nu lyckats påverka en del. 7. Kontakta inköpsansvarig på kommunen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat (ha med ett faktablad) 8. Skicka ett konkret Medborgarförslag till kommunfullmäktige (gärna med kopia till alla partierna i kommunen) och be om svar inom rimlig tid 9. Skicka samtidigt en insändare till de lokala tidningarna 10. Följ upp Medborgarförslaget med ett möte med kommunchefen. Kanske lyckas ni påverka inköpen på skolor i hela kommunen. Det här kan låta svårt, men i denna guide finns konkreta exempel på brev, förslag, faktablad, checklistor för möten med inköpsansvariga mm. Alla är vi en del av problemet och lösningen på klimathotet. Alla kommuner och landsting måste göra klimatpolitik. Vi kan se till att arbetet kommer igång. Med klimatsmarta hälsningar Francisco Contreras Ordförande Latinamerikagrupperna

5 Så använder du guiden Bäst användning får du av guiden om du läser igenom all fakta och information som finns. Detta för att du ska få en överblick i de olika delarna som tas upp och förstå hur allt hänger ihop. Sedan kan du välja att fördjupa dig i de delar du vill veta mer om genom att använda dig av länkarna som finns i slutet av varje del, och de länkar som du hittar näst sist i guiden. Guiden kan också användas som underlag för att framställa workshopmaterial att använda i skol-, arbets- eller andra informations- och utbildningssammanhang. Guiden vänder sig i första hand till elever och lärare men även till alla andra som vill bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion lokalt i Sverige som i sin tur har en positiv påverkan globalt. Guiden samlar de bästa tipsen och information som finns idag om klimatsmart, etisk mat och hälsosam. Du kan också använda dig av tipsen och informationen i guiden i din vardag, för att så många som möjligt ska bli mer medvetna och bidra till en mer hållbar utveckling. Du kan till exempel skicka in en insändare till din lokaltidning eller skicka in ett medborgarförslag till din kommun. Genom att ta med exempel på hur du skriver insändare och medborgarförslag vill vi underlätta för alla som vill, men inte vet hur de ska göra, att bidra. Ju fler som engagerar sig, desto större genomslagskraft och desto större är chansen att beslutsfattare på alla nivåer i Sverige, EU och andra internationella sammanhang inser hur livsviktigt det är att börja ställa om och tänka i nya hållbara banor. Genom att påbörja arbetet nu har vi möjligheten att ligga steget före i klimat och miljöarbetet, vilket i sin tur kan förmildra omställningen mot ett mer hållbartsamhälle på längre sikt. Genom hela guiden hittar du också faktarutor med intressant information som är bra och viktig att känna till. Guiden är indelad i följande delar: Matsuveränitet och global solidaritet- Här får du en inblick i vad matsuveränitet är och varför det berör oss alla. Problemen idag- Här hittar du mycket som du kanske hört tidigare, men också sådant som du inte visste om de problem som finns med dagens ohållbara livsmedelsproduktion och konsumtion och vad problemen har för konsekvenser.

6 Hur kan vi bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion?-i den här delen hittar du konkreta förslag och idéer på vad vi kan göra för lösa en del av de problem vi står inför. Det behöver inte vara krångligare än vad vi tror. Vad är klimartsmart mat?-här hittar du information om vad klimatsmart mat är, varför vi alla människor, naturen, miljön och klimatet tjänar på att vi äter mer klimatsmart mat. Du hittar också exempel på klimatsmart mat. Vad är etisk mat?-här presenteras den etiska och sociala aspekten av av maten, förhållandena som majoriteten av odlare och anställda lever under idag och hur våra val påverkar deras sociala och ekonomiska situation. I den här delen finns även information om etiska märkningar och hur den etiska aspekten påverkar matsuveräniteten. Vad är hälsosam mat?-vet vi egentligen om innehållet i de livsmedel vi äter idag och hur påverkar de vår hälsa? Matinköp- Från politik och lagar till mat på bordet- I den här delen hittar du all information du behöver och lagen om offentlig upphandling och annat som påverkar skolor och kommuners inköp av livsmedel. Goda exempel- Här hittar du inspiration, motivation, tips och idéer på vad du kan göra redan nu på din skola eller kommun. Här hittar du goda exempel på kommuner som har tagit steget och börjat tänka i mer klimatsmarta, etiska och hälsosamma banor för en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Låt dig inspireras av andras idéer och projekt. Vad är nästa steg?-om du känner dig motiverad att bidra ännu mer för ett mer hållbart samhälle finner du en hel del inspiration och idéer i den här delen. Det är väldigt svårt att sluta när man väl kommit igång. Länkar för mer inspiration och information- Helt enkelt en samling länkar här för mer information, fördjupning och inspiration.

7 Inledning Vi bombarderas ständigt av nyheter om alla de problem som finns runtom i världen. Miljoner hungrande och undernärda människor, fattigdom, höjda matpriser, människor som drabbas av sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, för att inte tala om den omfattande skogsskövlingen, minskad biologisk mångfald, övergödning och förorening av vattendrag, torka, översvämningar, förstörda skördar, miljöförstöring och klimatförändringar. För att nämna en del. Alla problem som finns gör oss antingen handlingsförlamade eller motiverade att göra något. Det är just det som är tanken med guiden, att alla som känner att de vill bidra till ett mer hållbart samhälle ska finna inspiration, idéer och motivation. Men viktigast av allt information och verktyg för att genom lokal påverkan kunna bidra till en positiv förändring för människor i Sverige och runtom i världen. Det är nu vi har möjligheten att välja vilket arv vi vill lämna efter oss till framtida generationer. En förstörd planet, utarmad på naturresurser och liv till förmån för vår bekvämlighet och ohållbara livsstil, eller en planet full av naturresurser, bördighet, hållbara samhällen och liv. Vi kan göra mer än vad vi tror, samtidigt som det är givande och motiverande att känna att man bidra till ett större syfte. Guiden är en del av ett EU finansierat projekt vid namn Mat, Människa och Miljö, som handlar om hur vi kan påverka globalt genom att agera lokalt. Genom att påverka personal och beslutsfattare på lokal nivå kan vi påbörja omställningen mot ett mer hållbart samhälle och utveckling. Klimatförändringarna är något som berör oss alla. Redan nu drabbas människor av klimatförändringarnas effekter och miljöförstöring. Vi måste återställa balansen genom att välja mer klimatsmart, etisk mat och hälsosam för vår egen, klimatet, miljön och de människor som producerar vår mats skull. Vi kan inte längre passivt vänta på att någon annan ska lösa problemen åt oss. Vi måste själva bli en del av lösningen. Be the change you want to see in the world. -Mahatma Gandhi

8 Matsuveränitet och global solidaritet Ett land som lyckas föda sin befolkning genom stora livsmedelsimporter till rimliga priser, kanske lyckas få till en relativt stabil matsuveränitet. Men landet är inte fritt eller självständigt eftersom det är beroende av utländska regeringars eller transnationella företags vilja och priser. Mochila Campesina Escuela campesina Centroamericana Dagens ojämnt fördelade tillgång på livsmedel, mark och resurser, men också internationella handelsregler och jordbrukssubventioner ökar klyftan mellan rika och fattiga. Vi vet inte säkert vad maten som produceras idag innehåller, hur den har odlats eller hur den påverkar miljön, människors hälsa, ekonomi och sociala situation. Det är här matsuveränitet kommer in i bilden. Matsuveränitet är ett begrepp som myntades av världens största globala folkrörelse La Via Campesina i början av 1990-talet.Matsuveränitet handlar om att uppmuntra till lokal jordbruksproduktion, få igenom jordreformer som garanterar att alla människor har tillgång till mark för att odla mat och ett förbud mot genmanipulerade grödor, patent på utsäde, boskap och gener. Matsuveränitet handlar också om konsumenternas rätt att själva bestämma över maten de vill äta, möjligheten att kunna välja hur och av vem maten ska produceras. Alla länder ska också kunna konkurrera på lika villkor vid handel, genom att slopa rika länders jordbrukssubventioner. Varje land måste ha möjlighet att bestämma över sin egen jordbruks- och livsmedelspolitik för att garantera att livsmedel som produceras i första hand går till den egna befolkningen och i andra hand till export. Matsuveränitet innebär också rätten att använda sig av ekologiskt hållbara jordbruksmetoderför att garantera att framtida generationer får möjligheten att ta del av jorderns resurser, biologisk mångfald, rent dricksvatten och bördiga jordar att odla mat på. Matsuveränitet handlar om att: Uppmuntra till lokal jordbruksproduktion Försäkra människors tillgång till egen mark att odla på Förbud mot GM- grödor, patent på utsäde, boskap och gener. Varje lands bestämmande och kontroll över sin egen matproduktion Rätten att använda sig av ekologiskt hållbara jordbruksmetoder Visste du att La Via Campesina är en global folkrörelse som består av ca 150 medlemsorganisationer i ett 70-tal länder runtom i världen. La Via Campesina är den gemensamma rösten för flera miljoner småbönder, lantarbetare, jordlösa, kvinnliga lantbrukare, ursprungsfolk, migranter och jordbruksarbetare på landsbygden som kämpar för sina rättigheter utifrån FN:s deklaration om lantarbetares rättigheter. La Via Campesina förespråkar ett hållbart småskaligt jordbruk för att främja social rättvisa och värdighet. De motarbetar starkt storskaliga företagsdrivna jordbruk och transnationella företag som förstör människors hälsa, liv och naturen. Källa: Vill du veta mer? Kampanjen Rent Mjöl-

9 Problemen idag Klimatförändringar Effekterna av klimatförändringarna som på många håll redan märks av är smältande glaciärer, översvämningar, torka, klimatflyktingar, etc. Förändringar i klimatet ger också effekter på växters och djurs reproduktion, växtsäsongens längd, nya skadeorganismer, sjukdomar och förändringar i ekosystemet. Den fattigaste delen av befolkningen i utvecklings-länderna som bidragit minst till utsläppen av växthusgaser är de som drabbas allra hårdast av effekterna. Hunger och undernäring Enligt en rapport publicerad av FAO, FN:s livsmedels och jordbruksorganisation, fanns det närmare 1 miljard undernärda människor år Majoriteten, 98 procent, bor i utvecklingsländerna. Enligt Världsbanken lever mer än en miljard människor i extrem fattigdom, vilket innebär att de lever på mindre än ca en dollar om dagen. En daglig inkomst på under en dollar är inte tillräckligt för att täcka dagsbehovet av mat, åtminstone inte utan tillgång till jord för att odla egen mat. Av alla fattiga människorna i världen lever närmare 70 procent på landsbygden och är ofta helt beroende av jordbruket för sin livsmedelsförsörjning, enligt Naturskyddsföreningen rapport Miljö, klimat och utveckling. EU:s jordbrukspolitik och handelsavtal EU:s handels och jordbrukspolitik begränsar utvecklingsländernas möjligheter att utveckla ett jordbruk som är mer hållbart, eftersom de måste anpassa sig efter EU:s efterfrågan på livsmedelsprodukter. Samtidigt hjälper EU sina egna bönder med höga jordbrukssubventioner (ekonomiskt stöd), vilket skapar en skev konkurrens som bidrar till orättvisa villkor för utvecklingsländerna. Transnationella företag och GM-grödor De transnationella företagen bidrar till miljöförstöring och utsätter människor för stora hälsorisker genom sin produktion av genmanipulerade grödor och bekämpningsmedel. Det argument företagen använder sig av är att GM-grödor behövs för att föda den ökande befolkningen i världen eftersom det finns brist på livsmedel. Om alla människor på jorden skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle vi behöva minst 3 jordklot till istället för det enda vi har. Källa: WWF

10 Ojämn fördelning Bristen på livsmedel är inte problemet, istället är det den ojämna fördelningen av livsmedel, mark och resurser som påverkar människors möjlighet att få i sig den näringsrika mat de behöver för att kunna leva ett värdigt liv. Konventionellt jordbruk Argumenten för det dominerande konventionella och storskaliga jordbruket är att det går att producera större mängder livsmedel, åtminstone i de industrialiserade länderna. En del av nackdelarna med det här typen av jordbruk är beroendet av konstgödsel och bekämpningsmedel som leder till övergödning och förorening av vattendrag genom utsläpp av bland annat kväve och fosfor. Dessutom bidrar det konventionella jordbruket till en minskad biologisk mångfald och större utsläpp av växthusgaser än det ekologiska jordbruket som använder sig av mer hållbara och miljövänliga jordbruksmetoder. En ohållbar livsmedelsproduktion och konsumtion I takt med att fler människor och länder får bättre ekonomi runtom i världen tar de efter samma ohållbara livsmedelsproduktion och konsumtion som de industrialiserade länderna.utvecklingsländerna måste också få möjligheten att utveckla sin egen jordbruks- och livsmedelspolitik på det sätt som passar den egna befolkningen och miljön bäst utifrån varje lands förutsättningar. Ett ekonomiskt stöd till utvecklingsländerna är ett sätt för de industrialiserade länderna att kompensera för den påverkan på miljö och klimat som de orsakat sedan lång tid tillbaka. Kostrelaterade problem Den växande köttkonsumtion är också ett stort problem som bidrar till att regnskog skövlas, bland annat för att ge plats till sojaodlingar som används i fodret vi ger till våra boskapsdjur. För mycket kött är inte heller bra för vår hälsa, enligt Livsmedelsverket äter vi 40 procent mer kött än på 1990-talet. Ett annat hälsorelaterat problem med maten vi får i oss är den inte är tillräckligt näringsrik. (Över)konsumtionen av kött, näringsfattig mat eller mat med rester av bekämpningsmedel från jordbruket i kombination med ett alltför stillasittande liv, leder till att fler människor drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2 diabetes och vissa cancerformer. En sammanfattning av problemen idag: Ohållbar köttkonsumtion Skogsskövling (för odling av palmolja, soja och etanolgrödor) Utsläpp av växthusgaser, bl. a kväve och fosfor, och bekämpningsmedel från jordbruket Spridningen av GM-grödor Dåliga löner och levnadsförhållanden för människor i utvecklingsländerna som producerar våra livsmedel Ojämt fördelning av mark och resurser Bygge av vägar, parkeringar, etc på marker vi skulle kunna odla livsmedel Alla har inte råd att köpa näringsrik mat Ojämn fördelning av eller tillgång till näringsrika livsmedel Ohållbara matvanor Mer än 800 miljoner människor saknar tillgång till rent dricksvatten Mer än 900 miljoner undernärda människor Problemen idag leder till: Färre träd som kan binda växthusgasen koldioxid Minskad biologisk mångfald Förorening och övergödning av vattendrag Förstörda matjordar (bekämpningsmedel dödar de organismer som behövs i jorden för att vi ska kunna fortsätta odla livsmedel) Översvämningar, torka, etc. Klimatflyktingar Fler fall av kostrelaterade kostrelaterade besvär som hjärtoch kärlsjukdomar, vissa cancerformer, typ 2 diabetes, etc Matkris (höjda matpriser, p g a förstörda skördar) Fler undernärda människor Vi kan minska omfattningen på de konsekvenser som väntar oss på längre sikt, men då gäller det att redan nu börja tänka mer hållbart för att minska den klimat och miljöpåverkan vi har på hemmaplan men också i andra delar av världen.

11 Vad är klimartsmart mat? Klimatsmart mat är mat som har så lite påverkan på klimatet och miljön som möjligt. Genom att välja mer klimatsmart mat bidrar vi till en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. För att äta mer klimatsmart mat är den så kallade S.M.A.R.T-modellen som till stor nytta. Modellen har utarbetats av Tillämpad näringslära i Stockholms läns landsting och bygger på de svenska näringsrekommendationerna i kombinationen med de nationella miljömålen. Livsmedelsverket, Miljöstyrningsrådet, m. fl har tagit fram liknande klimatsmarta råd: Ät mindre kött! Världens djurproduktion står för nästan 18 % av de totala växthusgasutsläppen, vilket är större utsläpp än trafiken globalt. Förutom de enorma arealerna som behövs för odling av spannmål till djurfoder, framförallt sojaodlingar, behövs tio gånger mer vatten för att framställa ett kilo nötkött än för att odla ett kilo rotfrukter. Nötkött är det kött som orsakar högst utsläpp. Men gris och kyckling föds ofta upp på importerat kraftfoder som innehåller soja, som bidrar till att ovärderlig regnskog skövlas till förmån för sojaodlingar. Om fler väljer att äta en större andel vegetabilier gör vi en stor insats för klimatet och miljön. Baljväxter, som exempelvis ärter, bönor och linser, ger samma typ av näring som kött. Om du äter kött välj helst ekologiskt beteskött av nöt och lamm som bidrar till att bevara odlingslandskapet. Att införa en köttfri dag i veckan är också en bra början. Handla miljömärkt fisk och skaldjur! Den största klimatpåverkan kommer främst från fiskebåtarnas bränsleanvändning men också från energin som går åt i transport och produktion. Fiske sker på olika sätt som har mer eller mindre påverkan på miljön. Vissa metoder som till exempel bottentrålning och skrapning leder till att havsmiljön skadas. En stor del av den fisk vi äter i Sverige är odlad lax som kräver stora mängder fiskfoder. Fiskodlingar kan leda till övergödning. Det finns två miljömärkningar av fisk i Sverige, MSC (Marine Stewardship Council) och KRAV som garanterar att fisken fångats eller odlas på ett hållbart sätt med minsta möjliga påverkan på miljön och inte bidrar till utfiskning. Ät säsongsanpassat och mer grova grönsaker. Vi måste börja äta mer säsongsanpassade grönsaker. Men också grova grönsaker, som kål och rotfrukter, som har mindre klimatpåverkan än salladsgrönsaker. Grova grönsaker odlas ofta på friland och kräver mindre energi än växthusodling. Välj också mer potatis eller pasta som påverkar klimatet mindre än t. ex ris vid odling. Visste du att en tredjedel av en vanlig familj klimatpåverkan kommer från maten. Om alla vi svenskar skulle byta ut kött mot grönsaker en dag i veckan så skulle vi spara koldioxidutsläpp motsvarande 1 års utsläpp från bilar. Ät mer grönt och mindre kött så sparar du på miljön. Källa: Klimatsmart Matguide, Framtidsjorden

12 Handla närproducerat. Frukter och grönsaker färdas ofta långa sträckor innan de hamnar på vår tallrik. Om vi istället väljer större mängder närproducerad frukt och grönt efter säsong bidrar vi till att minska vår klimatpåverkan. Närproducerat gynnar dessutom svenskt jordbruk och lokala marknader, vilket bidrar till en ökad matsuveränitet. Dock är närproducerat inte alltid det bästa alternativet eftersom en del livsmedel odlas lokalt i växthus som drivs på fossila bränslen. Men för det mesta är närodlat ett bra val för klimat och miljön. Ät mindre skräpmat! Vi lägger nästan hälften av våra matkostnader på varor som kroppen inte behöver, som chips, läsk, vin och godis. Detta är det som kallas tomma kalorier, eftersom de innehåller mycket kalorier, men har ett lågt näringsinnehåll. Att äta stora mängder tomma kalorier är inte bra för vår kropp eller vår plånbok. Om du drar ner på skräpmaten spara du samtidigt pengar du kan lägga på mer näringsrik mat. Ta lagom stora portioner så att du inte slänger mat. Enligt livsmedelsverket så slänger vi ungefär 56 kg fullt ätbar mat varje år per person i Sverige. Genom att ta lagom stora portioner blir vi lagom mätta och belåtna. Om vi däremot inte orkar äta upp allt innebär det en onödig påverkan på miljön och klimatet. Dessutom bidrar avfallet till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna. Ät mer ekologiskt. Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och man tar större hänsyn till djurens naturliga beteenden. Fodret till djuren odlas i huvudsak på de egna gårdarna där djuren föds upp och antibiotika används sparsamt. Ekologiskt jordbruk är anpassat till de naturliga kretsloppen, månar om den biologiska mångfalden och förbjuder genetiskt manipulerade grödor(gmo). Genom att öka andelen ekologiska livsmedel kan vi bidra till en hållbar livsmedelsproduktion. Vi tjänar alla på att göra våra matvanor mer klimatsmarta! Hur kan jag äta mer klimatsmart mat? Vill du veta mer? Ät klimatsmart- Fem enkla tips: Naturskyddsföreningens klimartsmart recepthttp://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/recept/ Ät S.M.A.R.Thttp://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=1068 Hållbar fisk på skolmatsedeln- Ät mer ekologiskt. Ät lokalproducerade livsmedel som frukt och grönsaker istället för importerade. (Den största miljö och klimatpåverka beror på hur långt maten vi äter har transporterats) Ät säsongsbetonade grönsaker istället för importerat och från växthus. Ät mer grova grönsker som kål och rotfrukter (De odlas ofta på friland istället för i energikrävande fossildrivna växthus.) Ät färsk mat istället för fryst mat Ät vegetarisk mat istället för kött. Inför två köttfria dagar i veckan till att börja med. Ät miljömärkt fisk och skaldjur Om du äter kött välj beteskött av nöt och lamm som bidrar till att bevara odlingslandskapet. Ät lagom stora portioner och släng inte mat

13 Vad är etisk mat? Av de ca 6 miljader människor som finns i världen idag delar en miljard på 80 procent av de globala inkomsterna medan mer än en miljard människor måste klara på mindre än 1 dollar om dagen, enligt Världsbanken. Småproducenter eller anställda i utvecklingsländer tjänar ofta inte tillräckligt för att kunna försörja sig själva eller sin familj. Ofta är de dessutom beroende av jordbruket för sin försörjning. Att allt färre aktörer har makten över maten som produceras gör inte situationen bättre. Stordrift och teknik går ofta före miljö, människorshälsa och livskvalitet. Som tur är så finns det alternativ som erbjuder rättvisa avtal för småproducenter och anställda, som i sin tur leder till bättre levnads- och arbetsförhållanden, men också bättre ekonomiska förutsättningar och rätten att organisera sig. Fairtrade och KRAV är två exempel på märkningar som ställer etiska och sociala krav på livsmedelsproduktionen i utvecklingsländerna. Fairtrade Fairtrade är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Fairtrade fokuserar på principen om rättvis handel genom att stödja handel där människors och lokalsamhällens utveckling står i centrum för att undvika fattigdom och social utslagning. De motsätter sig barnarbete och diskriminering och arbetar för en produktion med rimlig lön, demokrati och rätten att organisera sig fackligt. Miljöhänsyn är också en kriterie i produktionen, och syftar till att förbättrad välfärd, hälsa och livsvillkor för odlare och anställda genom att skydda den naturliga miljön, minimera användningen av konstgödsel, bekämpningsmedel och icke förnybara källor. Dessutom finns specifika regler för den vattenmängd som får användas vid odling och ett förbud mot genmanipulerade grödor. Genom att köpa Fairtrade-märkta livsmedel får odlare och anställda förbättrade ekonomiska villkor. Med långsiktiga avtal ger det en trygghet för människor utan stora marginaler att leva på. Fairtrade bidrar till att producenter, genom utbildning och ökade ekonomiska resurser, kan minska sin klimat- och miljöpåverkan på olika sätt. Till exempel att tillämpa hållbara jordbruksmetoder, återplantera träd och hantera sitt avfall, att minska användningen av bekämpningsmedel samt energi- och vattenresurser. Källa: Frågor och svar om Fairtrade, miljökriterier och klimat KRAV KRAV förknippas vanligtvis med ekologiskt livsmedelsproduktion. De regler som KRAV producenter måste följa uppmuntrar till en låg klimatpåverkan genom förbud mot bland annat bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmanipulerade grödor. KRAV förespråkar också hälsosam mat utan onödiga syntetiska tillsatser som smakförstärkare, färgämnen, etc. När det kommer till de etiska och sociala kraven är ett av kriterierna för att bli KRAV-producent att man visar ett socialt ansvar i produktionen men också omsorg för djur och natur. En KRAV-godkänd produktion kan bli underkänd om arbetsvillkoren och de sociala förhållandena hos en producent inte uppfyller kriterierna. KRAV anslutna producenter får i alla led möjlighet till en arbetsmiljö utan onödig exponering av gifter och kemikalier och de arbetar dessutom med skonsamma metoder och naturliga processer i sin produktion. Klimatreglerna i KRAV märkningen talar dessutom om hur producenterna ska bete sig för att minska sin klimatpåverkan. Visste du att monokulturer är stora fält av bara en gröda som odlas året om. Monokulturer ökar risken för skadedjursangrepp, vilket bidrar till att odlare måste använda stora mängder bekämpningsmedel. Det bidrar till förorening av mark och vattendrag. Dessutom skadar bekämpningsmedel pollinerande insekter, bland annat vildbin, som människor, djur och natur är beroende av. En tredjedel av det jordens befolkning äter idag kommer från växter som pollineras av insekter. Många monokulturer kräver också enorma mängder vatten vid odling eftersom de förväntas ge högre avkastning. Exempel på monokulturgrödor är sockerrör (för etanol), majs, soja och oljepalm. Vill du veta mer? Fairtrade - KRAV - Fairtrade i plugget- Mat och Naturbruksuppropet - Källor: Jordbruksverket Grödor och vildbin

14 Visste du att vår växande köttkonsumtion bidrar till att regnskog skövlas för att ge plats åt soja- och oljepalmsplantager som används i fodret vi ger till våra boskapsdjur. Palmolja används också i flera av de livsmedelsprodukter som vi äter idag, som exempelvis nudlar. Regnskogen behövs för att binda in växthusgasen koldioxid. Skogsskövlingen bidrar till att vi förlorar vår biologiska mångfald, djur- och växtarter som ännu inte har upptäckts fråntas sitt livsutrymme, för att vi ska kunna äta kött 365 dagar om året. Vad är hälsosam mat? Vi äter för att må bra, för att få energi så vi orkar med dagens aktiviteter och för att det är gott. Vi lagar mat tillsammans, tar en fika eller går på restaurang med vänner och familj. Våra matvanor är en del av vårt sociala umgänge och en viktig del av vårt välmående och hälsa. Går man in i en livsmedelsaffär idag så hittar man sannolikt alla möjliga matprodukter som lovar både det ena och det andra i näringsinnehåll och smakväg. Snabbmat i form av hel och halvfabrikat innehåller olika tillsatser. Vissa tillsatser är till för att matprodukterna ska få en längre hållbarhet vid långa transporter, andra smakförstärkare, eller tillsatser för att kunna producera en billigare vara. Chips, godis och läsk som vi äter alltmer idag bidrar bara med tomma kalorier och ingen näring till kroppen. En del undersökningar som bl. a Livsmedelsverket har gjort visar dessutom att rester av bekämpningsmedel finns i alla livsmedel, som frukt, grönsaker och spannmål, som behandlats med bekämpningsmedel under odling, lagring eller transport. Eftersom grödor som används till djurfoder behandlas med bekämpningsmedel, hittar man också rester i kött, mjölk och ägg. Rester av bekämpningsmedel förekommer mest i konventionellt odlade livsmedel än ekologiskt odlade. Antalet fall av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes, etc är ett tecken på att våra matvanor inte är särskilt hälsosamma. Det som också bidrar är bristen på daglig fysisk aktivitet och Livsmedelsverket rekommenderar därför att vi rör på oss mellan minuter varje dag. Hur kan vi äta mer hälsosamt ur ett klimat och miljöperspektiv? Dra ner på köttkonsumtionen och ät mer varierade vetegetariska alternativ. Äter vi mer växter istället för att föda upp köttdjur i stora mängder som äter växterna, så förbrukar vi mindre resurser och vår klimatpåverkan minskar Välj mer ekologiska livsmedelsprodukter som bidrar till en mer hållbar matproduktion och minskar vår klimat och miljöpåverkan samtidigt som vi slipper få i oss livsmedel med rester av bekämpningsmedel och tillsatser. På skolor kan man följa Livsmedelsverkets råd för bra mat. Exempelvis bort med kakor, läsk och godis i kafeterian/kiosken, frukt och grönt till varje måltid, vatten och lätt-mjölk som måltidsdryck, etc. Låt oss gå vidare med matens klimat aspekt och visa hur mycket vi tjänar på att välja mer klimatsmart mat. Vill du veta mer? Livsmedelsverkets råd om bra mat i förskola och skolahttp://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/mat-i-forskola-och-skola/ Frukt- och grönt test-

15 Visste du att i Sverige så dricker vi 75 liter läsk och 22 liter förpackat vatten per person och år. I jämförelse är förpackat vatten bättre för miljön och hälsan än läsk men allra minst påverkan sker om vi istället dricker kranvatten. Det är billigt att Källa: Livsmedelsverket Mat och Miljö tänka rätt Att äta klimatsmart och hälsosam mat kan ofta förknippas med dyrare matkostnader, men faktum är att du kan komma undan med billigare kostnader. En undersökning från Folkhälsoinstitutet visar att man kan spara mellan 2000 och 5600 kr på att äta mer hälsosamt och miljösmart. Det handlar om att välja ekologiskt men samtidigt köpa mindre kött, som kostar mycket pengar, och istället äta mer säsongsanpassat och närodlade grönsaker och frukter. I kalkylen ingår också att dra ner på godis och läsk och att slänga mindre mat. För de pengar man spara in kan man istället lägga på ekologisk mat. Några ekonomiska argument för att äta klimatsmart, etiskt och hälsosam mat: Mindre kött och mer i plånboken. Genom att minska vår köttkonsumtion får vi inte bara bättre hälsa och minskar vår klimatpåverkan, vi sparar också en del pengar eftersom köttet ofta kostar mer än det vegetariska alternativet. Vi äter redan 20 procent mer kött på knappt tio år per person och år än vad kroppen behöver för att fungera enligt Livsmedelsverket. (Se till att få i dig bönor och andra vegetariska proteiner om du drar ner mycket på köttet.) Minska inköp av godis och chips. Köp ekologisk frukt och nötter istället, bättre för tänderna och billigare. Passa på att äta mycket av den frukt som finns i respektive årstid, billigt och i de flesta fall gratis att ta frukt (fråga först) från alla de som har fruktträd i sin trädgård. Eller varför inte plantera fler fruktträd till allmänheten. Bättre hälsa och vacker natur på köpet. Drick mindre läsk och andra söta drycker. Drick kranvatten istället, så känner du när du blir mätt och får i dig precis så mycket näring som din kropp behöver, och dina tänder kommer att tacka dig! Sveriges dricksvatten är bland det renaste i hela världen och helt GRATIS! Tänk på att mer än 800 miljoner människor runtom i världen saknar tillgång till rent dricksvatten. Ta inte tillgången på rent dricksvatten för givet! Du spara dessutom pengar på att inte köpa läsk. Gör det till enr vana att ha med dig en vattenflaska som du lätt kan fylla på vid behov. Ta lagom stora portioner och släng mindre mat. Maten vi slänger kostar pengar och onödiga mängder energi som går åt i produktionen. Men svinnet bidrar också till miljö och klimatpåverkan helt i onödan. I Natuvårdsverkets rapport Minskat svinn av livsmedel i skolkök beräknas bara tallriksavskrapet kosta skolor i Sverige mellan 100 och 300 miljoner kronor per år! Att planera matinköpen bättre, väga matavfallet och informera elever och personal kan bidra till att skolor och kommuner runtom i landet sparar miljontals kronor. Välj s.m.a.r.t.-mat som är billig mat! Om du byter ut kött, växthusodlade grönsaker, ris och tomma kalorier mot billigare och mer näringsrik mat som exempelvis baljväxter, rotfrukter och säsongsanpassade frukter så räcker pengarna till en större andel ekologiska varor. Odla egna grönsaker hemma, på balkongen, i skolan eller på arbetsplatsen. Du belastar klimatet mindre samtidigt som du får du färska och nyttiga grönskar helt gratis. Du kan spara pengar när du minskar din klimatpåverkan! Visste du att en kost med tillräckligt fiberintag minskar risken för förstoppning och kan i längden bidra till att öka skyddet mot grovtarms cancer. Källa: Livsmedelsverket

16 Matinköp- Den senaste tiden har personal och beslutsfattare på en del skolor och kommuner runtom i landet påbörjat ett miljöarbete. Arbetet går för det mesta ut på att engagera och informera elever, anställda och invånare samt sätta upp mål och öka inköpen och kunskapen om ekologisk mat. Etiska livsmedel, som till exempel Rättvisemärkta bananer och kaffe, är också något som skolor och kommuner köper in allt mer. från politik och lagar till mat på bordet Anledningarna till att inte fler är engagerade i arbetet idag är flera. Dels handlar det om personal och beslutsfattares brist på kunskap om klimatsmart, etisk och hälsosam mat eller så vet de inte att det går att ställa mer krav vid inköp av livsmedel. Andra anledningar kan vara en ovilja och osäkerhet i arbetet med att tänka i nya banor. Men vi har möjligheten att påverka maten som serveras på skolor och kommuner! Tanken med det här kapitlet är att kortfattat reda ut en del av oklarheterna som finns vad gäller nationell och internationell politik eller lagar som påverkar inköpen. Lagen om offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling, eller LOU, är den lag som styr alla de inköp som görs av myndigheter och andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. Bestämmelserna i LOU är de samma för alla EU länder och bygger på EU-direktiv. Det går att ställa krav på att de livsmedel som köps in är producerat efter vissa kriterier som exempelvis miljökrav eller etiska krav. När det kommer till att ställa krav på närodlat är det inte möjligt om värdet av inköpet överstiger ett visst tröskelvärde som fastställts av EU. En möjlig genväg ärdå att dela upp inköpen av livsmedel.(läs mer om inköp av närodlade livsmedel i kapitlet Goda exempel) Upphandling Kommuner Varje dag äts det tre miljoner måltider som tillagats i det offentliga köket. Det är kommunen och landstingen som har ansvaret för maten i skolor, på äldreboenden och sjukhus. Offentliga upphandlare och leverantörer har idag tillgång till en mängd verktyg, utbildningar och annat stöd för miljöanpassad och etisk upphandlingar. Det som avgör hur långt skolor och kommuner kommer i sitt arbete är det politiska engagemanget bland personal och beslutsfattare. Något som underlättar arbetet är om kommunen utarbetar en upphandlingspolicy som underlättar inköpen och och ger inköpsansvariga tydligare riktlinjer och större utrymme att ställa mer krav vid inköp. Visste du att om vi halverar svinnet från all mat som slängs vore det samma sak som att ställa av alla bilar som finns på jorden. Källa: Klimatsmart Matguide, Framtidsjorden

17 Skolor När skolbespisning köper in mat är det oftast kommunens upphandlingsavdelning som sköter inköpen i samråd med kommunens storkök och gör sedan ett ramavtal med leverantörer. Skolköket och leverantörerna får sedan själva hålla kontakt och göra upp om rutiner, mängder och tidpunkter för leveranserna. Upphandlingsprocessen kan ta upp till 6 månader från det att upphandlingen påbörjas till dess att avtal är skrivet, vilket beror på att olika kommuner och skolor har olika tidpunkter på olika produkter. Skolan kan se till att engagera elever och personal i arbetet för en mer hållbar utveckling i en större utsträckning än idag. En omställning av skolmaten för en mer hållbar matproduktion och konsumtion är också i linje med läroplanen för den obligatoriska skolan och frivilliga skolformerna: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. - Lpo 94 Nationell politik Sverige har tagit fram en handlingsplan för miljöanpassad upphandling till kommuner och landsting, efter uppmaning från EG-kommissionen. Målet är att den offentliga sektorn ska påskynda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Det ska uppnås genom styrning av myndigheter, engagemang av politiker och andra beslutsfattare på lokal och regional nivå, utbildning och stöd till offentliga upphandlare. Miljöstyrningsrådet har fått uppdraget att genomföra handlingsplanen genom att stödja, informera och utbilda offentliga och privata upphandlare om miljöanpassad offentlig upphandling. MSR tar också fram underlag för konsumtionsmål och utvärderar hur sociala och etiska aspekter kan integreras i upphandlingskriterierna. Sveriges kommuner och landsting erbjuder också stöd, utbildningar och information inom etisk och miljöanpassad upphandling. Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljökvalitetsmål som ska ligga till grund för Sveriges miljöarbete nationellt men också internationellt. Miljömålen som påverkar livsmedel är: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Ingen övergödning Bara naturlig försurning Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Hav i balans samt levande kust och skärgård Sedan tidigare finns målet att den certifierade ekologiska odlingen i Sverige ska vara minst 20 procent av landets jordbruksmark och att 25 procent av de livsmedelsprodukter som konsumeras ska vara ekologiskt certifierade vid utgången av Det övergripande målet för det miljöpolitiska arbetet i Sverige är att nästa generation ska kunna ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Källa: Regeringen. Regeringens arbete för hållbar mat.

18 Visste du att genetisk manipulerade organismer (GMO) eller, GM-grödor, är organismer där det genetiska material ändrats på konstgjord väg. GMO-odlingar kräver ofta stora mängder dyra bekämpningsmedel som förorenar mark och vattendrag och minskar den biologiska mångfalden. GM-grödor utvecklades av några stora bioteknikföretag. Monsanto är ett av de ledande företagen med hela 90 procent av marknaden. Monsanto driver också sedan några år tillbaka fältförsök med majs i Sverige och Danmark. Källa: Jordbruksverket skrivelse om GMO Internationell politik EU Lagstiftningen inom EU har samordnats för att underlätta handel mellan medlemsländerna. Att ställa krav på närproducerat om ett inköp överstiger en viss summa, ett så kallat tröskelvärde, går emot EU:s direktiv, eftersom det stänger ute andra länder. I praktiken innebär det att inga leverantörer från ett visst land får gynnas eller diskrimineras för att alla ska få samma möjlighet att delta. Det är också EU:s direktiv som ligger till grund för lagen om offentlig upphandling. Agenda 21 På klimatkonferensen i Rio de janeiro 1992, antogs FN:s globala handlingsprogram för miljö och utveckling, Agenda 21. Det innehåller långsiktiga mål och riktlinjer för att uppnå en hållbar utveckling genom att utrota fattigdom och få bort de hot som finns mot miljön. Världens regeringar, kommuner och andra viktiga samhällsaktörer är de som har ansvaret att se till målen nås. Millenniemålen 2000 antog Sverige FN:s millenniedeklaration, som utgörs av åtta mål för att bekämpa fattigdomen i världen fram till De millenniemål som handlar om livsmedel och en etisk produktion av livsmedel är: Millenniemål 1-Utrota extrem fattigdom och hunger- Mellan 1990 och 2015 ska antalet människor som lever på under en dollar per dag och människor som lider av hunger halveras. Varje dag dör omkring barn runtom i världen på grund av svält eller svälrelaterade problem. Millenniemål 7- Säkra en hållbar utveckling- Enligt millenniemål 7 ska arbetet med hållbar utveckling ha integrerats i länders politik, och det ohållbara utnyttjande av naturresurser ska minskas fram till Andelen människor som har tillgång till rent dricksvatten ska också öka. Alla länder måste också hantera kommande klimatförändringar genom attminska sina växthusgasutsläpp, särkilt de industrialiserade länderna som måste minska sina utsläpp med 40 procent till år Vill du veta mer? Skolmatens vänner. Verktygslådan. Upphandling av livsmedel- CSR-kompassen. Information och stöd för att ställa sociala krav i offentlig upphandling- Grunderna i offentlig upphandling-

19 Hur kan vi bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion? Om vi vill bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion kan vi börja med att se över vår egen livsmedelskonsumtion.vi kan sedan använda oss av all den kunskap som finns om klimatsmart, etisk och hälsosam mat. Det finns redan en hel del information som tagits fram av Naturskyddsföreningen, Miljöstyrningsrådet, Livsmedelsverket, Sveriges Folkhälsoinstitut, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket m.fl. Personal och beslutsfattare på skolor och kommuner har också ansvaret att öka sin kunskap om vilka krav som kan och bör ställas vid inköp av livsmedel. Information och utbildningar finns redan tillgängligt för alla. Ju fler som är med och jobbar mot samma mål desto lättare kommer övergången att bli mot ett mer hållbart samhälle och utveckling. Några exempel på saker vi kan arbeta för redan idag är: Fairtrade City Fairtrade City är en diplomering som tilldelas kommuner som engagerar sig för och lever upp till kriterier om ökade inköp av etiska produkter och informationspridning om etisk konsumtion i butiker och på arbetsplatser. Det första initiativet till en Fairtrade City diplomering togs 1999 av ideella krafter inom biståndsorganisationen Oxfam i Storbritannien. Malmö var den första kommunen som fick en Fairtrade City diplomeringen i Sverige Idag finns det 41 Fairtrade City diplomerade kommuner i Sverige och ytterligare 13 kommuner undersöker möjligheten eller arbetar för att få en Fairtrade City diplomering. Fairtrade Sverige har också en rad verktyg, utbildningar, kampanjer, tävlingar, föreläsnings- och informationsmaterial för alla som vill bidra. KRAV KRAV har en hel del utbildningar inom olika livsmedelsrelaterade teman som till exempel Mat & klimat och en Ekologisk grundkurs som vänder sig till beslutsfattare, inköpare, kostchefer och storkökspersonal inom kommuner och landsting. Klimatkommunerna Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar med lokalt klimatarbete. Syftet med deras arbete är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom att stödja kommuner som vill arbeta med klimatfrågan genom klimatcoachning, kampanjer, föredrag etc. Klimatkommunerna är drivande i det nationella klimatarbetet, de sprider information och erfarenheter om lokalt klimatarbete och om klimatproblemen. De försöker också stärka sitt internationella samarbete med liknande nätverk i andra länder. Visste du att: Kött nöt, lamm, gris och kyckling är det livsmedel som påverkar miljön mest. I Sverige äter vi i snitt cirka 65 kilo kött per person och år, vilket är drygt tio kilo mer än för tio år sedan. Att äta mindre kött, och att välja det du äter med omsorg, är därför det smartaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt finns det heller inga skäl att äta så mycket kött som vi gör i dag. Källa Livsmedelsverket Miljösmarta matval

20 Skola för hållbar utveckling Skola för hållbar utveckling är en utmärkelse som alla skolformer inom det offentliga skolväsendet, men också fristående skolor och riksinternatskolor som arbetar med frågor som rör hållbar utveckling kan söka. För att få en utmärkelse måste man uppfylla ett antal kriterier och när man väl får en utmärkelse varar den i tre år. Skolan får då ett diplom och rätt använda utmärkelsens logotyp. Ansökan görs hos Skolverket. Världsnaturfondens handlingsplan för skolans ekologiska fotavtryck WWF har tagit fram ett exempel på handlingsplan som personal och beslutsfattare kan ha som underlag i miljöarbetet på skolan. Som ett komplement till handlingsplanen har de också tagit fram en kalkylator somräknar ut den individuella eller skolans miljöbelastning, det så kallade ekologiska fotavtrycket. Även om inte all miljöbelastning är inkluderad kan kalkylatorn ge en ungefärlig uppskattning. Köttfria dagar Köttfri Måndag eller Meatless Monday är en kampanj som pågår just nu med syftet att bekämpa cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes genom att införa en köttfri dag i veckan och sedan stegvis minska köttätandet i världen. I Sverige har köttkonsumtionen ökat med 40 procent sedan 1990-talet. Genom kampanjen vill man uppmärksamma och informera om de problem som dagens ohållbara köttkonsumtion leder till. Klimatkontot Allt vi själva kan göra för att minska vår egen klimat och miljöpåverkan är ett steg i rätt riktning. Men några små ändringar i våra vanor kan vi göra en hel del. Vet man inte hur stor klimatpåverkan man egentligen har är klimatkontot ett bra tips. På Klimatkontot kan man testa sin individuella klimatpåverkan och få tips på hur man kan minska den. De kategorier som finns är bland annat bostad, resor och mat. Vad mer? Det finns så många olika organisationer och föreningar du kan engagera dig i om du vill göra mer för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Internet är en oändlig källa för inpiration, information och organisering. Sök redan idag efter lokala klimatföreningar, organisationer eller kampanjer du kan engagera dig eller varför inte starta en egen? Alla initiativ gör skillnad! Vill du veta mer? Klimatkommunerna. Utbildningsmaterial och projekt till skolorna- Fairtrade. Gör skillnad på din ort- Köttfri måndag WWF:s handlingsplan för att minska skolans ekologiska fotavtryck- WWF:s kalkylator och information om ekologiskt fotavtryck- Min Planet. Klimatsmartkalkylatorn- Klimatkontot- Kampanjen Global Rättvisa Nu!-

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Hållbara livsmedelsinköp

Hållbara livsmedelsinköp Policy Hållbara livsmedelsinköp Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Hållbara livsmedelsinköp 2016-10-24 2016-2019 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Innehåll: Matens betydelse mer än ett mål mat sid 5 Policy för hållbar utveckling och mat sid 9 Från policy till verklighet sid 27 Matens betydelse

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Frågor och svar om Köttguiden 2016 Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Hållbara måltider i Trosa kommun

Hållbara måltider i Trosa kommun 2012-10-08 Hållbara måltider i Trosa kommun www.trosa.se Vision Trosa kommun erbjuder Sveriges bästa offentliga måltider där matglädjen, människan och miljön står i centrum. Inledning Ett hållbart samhälle

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Dnr KS-2011-256 Dpl 01 Postadress: Upphandlingsenhetn, 651 84 Karlstad Besöksadress: Västra Torggatan 26 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-186768 E-post: upphandling@karlstad.se

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout

Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun Sofia Breedh Siri Boekhout Innehållsförteckning Miljöanpassat café: -Vilken målgrupp? -Intresse -Vad blir speciellt med caféet? -Ger arbetsmöjligheter KRAV:

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan Låt maten klimatbanta Var miljösmart och minska klimatpåverkan från maten du äter Halvera klimatpåverkan från maten När maten ligger på tallriken står den för en tredjedel av din klimatpåverkan! Att föda

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN

ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN Kommun Kontaktperson E-post Telefonnummer Skicka ifylld enkät till malin@bergkvistpublishing.se WWF och White Guide Junior letar efter Sveriges mest hållbara skolmatskommun

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Förslag anmält till EU 1 Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor Källor Ronneby kostpolicy: ronneby.se Ät S.M.A.R.T.-modellen: folkhalsoguiden.se Livsmedelsverket och Nordiska näringsrekommendationer: livsmedelsverket.se Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun Välkommen Ronneby kommun är unik som satsar stort på mat och måltider. Mat är viktigt på många sätt och ett område som väcker både känslor och diskussioner.

Läs mer

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Hur mycket handlar vi per vecka? 1500 liter mjölk 700 kg potatis 180 kg morötter 100+ kg frukt 110+ kg blandfärs för att servera

Läs mer

Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24

Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018 Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 1. Kostplanens roll i styrkedjan Servicenämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att under 2015 göra en revidering av

Läs mer

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (6) 2013-01-07 BILAGA TILL DNR:2012-634-1.1. pm STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1 Bakgrund Ett angeläget område inom stadsdelens förskoleverksamhet

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15 MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-22 Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: 08 508 28 941 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-04-16 p. 15 Motion (2012:75)

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun Avser de kommunala köken, om inte annat anges. Policy Matgästerna serveras hälsosam och säker mat av hög kvalitet och med stor

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun: Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken

Läs mer

HÅLLBAR MAT POLICY 2016-2020

HÅLLBAR MAT POLICY 2016-2020 HÅLLBAR MAT POLICY 2016-2020 Innehåll Inledning 3 Hållbar utveckling 4 Mål 5 Struktur 5 Hälsosam mat av hög kvalitet ekologiskt hållbar 7 S.M.A.R.T. 8 Socialt hållbar 11 Hållbar ekonomi 12 Kunskap och

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Klimatsmart & ekologisk mat

Klimatsmart & ekologisk mat Klimatsmart & ekologisk mat Frågor och kommentarer att använda i undervisningen 1 Ät dig till en bättre värld! Det finns ett samband mellan det som händer i världen och det vi lägger på vår tallrik. Medvetenheten

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer