Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 8"

Transkript

1 PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 8

2 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 Intro Värme Demo. Värmekulan 2 Lab. Värmepåverkan hos ämnen Stencil Längdutvidgning 3 Demo. Längdutvidgning Demo. Bimetall Vatten Termometer Temperaturskalor 4 Fasövergångar + Lab. Köldblandning Instudering 5 Förhör Värme 1 6 Värmespridning Lab. Ledning 7 Lab. Isolering Termos 8 Strömning + Lav Strålning Demo. Eldbollen Skillnad mellan värme och temperatur 9 Förhör Värme 2 10 Intro Magnetism Örstedts försök Lab. Elektromagneten 11 Lab. Elektromagneten 12 Lab. Ringklockan Demo. Relä 13 Förhör Elektromagneten 14 Buffert TERMINSPLAN VÅRTERMINEN ÅK 8: 15 Principen för en elektrisk motor Lab. Elmotorn 16 Generatorn 17 Transformatorn 18 Elöverföring Instudering 19 Förhör Elektriska apparater 20 Intro Ljus Lab. Skuggor Lab. Reflektion i en plan spegel Reflektionslagen 21 Periskopet Lab. Mina första strålgångar Camera obscura 22 Demo. Spegelbildens avstånd Halvgenomskinliga ämnen Lab. Buktiga speglar Lab. Strålgång hos buktiga speglar 23 Hel- och halvljus Stencil Strålgångar Instudering 24 Förhör Ljus 1 25 Ljusets brytning Lab. Ljusets brytning i vatten Totalreflektion Fiberoptik 26 Linser Lab. Ljusets brytning i linser Lupp och kikare 27 Förhör Ljus 2 28 Demo. Ljusets brytning i ögat Demo. Spektrum och papperssnurra Polariserat ljus Laser Fyrfärgstryck Belysningsmått 29 UV-ljus och solning 30 Diskutera och ta ställning 31 Förhör Diskutera och ta ställning

3 Syfte: Pedagogisk planering Värme Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter veta vad värme är sett utifrån hur atomer rör sig känna till hur volymen hos ämnen påverkas av temperaturen, och vad detta har för effekter i vardagen kunna göra enkla beräkningar på längdutvidgning känna till vad en bimetall är och hur den är uppbyggd, samt kunna ge exempel på olika användningsområden kunna redogöra för vätsketermometerns uppbyggnad ha kännedom om olika temperaturskalor kunna redogöra för den absoluta nollpunkten känna till hur värme kan spridas kunna ge exempel på ämnen som leder värme bra respektive dåligt känna till hur värmeöverföring sker från solen känna till hur ljusa och mörka ytor påverkas av värmestrålning kunna redogöra för hur en solfångare fungerar känna till skillnaden mellan värme och temperatur känna till några olika väderfenomen och deras orsaker känna till hur fysikaliska begrepp används inom meteorlogin och i väderprognoser Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om materia och andra fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor

4 Pedagogisk planering Elektromagnetism Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter kunna hur en magnet är uppbyggd och hur magnetändar påverkar varandra känna till begreppet magnetfält känna till jordens magnetiska egenskaper och hur vi kan utnyttja dessa veta vem H C Örstedt var och vad han blev känd för känna till vad elektromagneten har för egenskaper och hur den är uppbyggd kunna ge exempel på olika användningsområden för elektromagneter kunna hur man kan förändra magnetstyrkan hos en elektromagnet kunna redogöra för hur ett relä fungerar och var man använder sådana Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med elektricitet och visar på fysikaliska samband Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor

5 Pedagogisk planering Elektriska apparater Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhälle Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter veta hur en elektrisk motor är uppbyggd och principen för hur den fungerar kunna ge exempel på olika användningsområden för elmotorer känna till begreppet induktion förstå hur en enkel generator är uppbyggd och hur den fungerar känna till skillnaden mellan växelström och likström känna till hur hög spänning vi har i våra vägguttag kunna ge exempel på olika användningsområden för generatorer känna till vad transformatorn har för funktion och hur den är uppbyggd kunna ge exempel på olika användningsområden för transformatorer kunna göra enkla beräkningar på upp- och nertransformering kunna redogöra för upp- och nertransformeringar när man leder ström från kraftverk till våra hus Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med elektricitet, och visar på fysikaliska samband

6 Syfte: Pedagogisk planering Ljus Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Aktuella samhällsfrågor som rör fysik Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utveckling av begrepp och modeller Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter känna till hur ljus utbreder sig, reflekteras och varför vi kan se olika färger känna till ljusets hastighet i vakuum kunna redogöra för hur ljus reflekteras i en plan spegel genom reflektionslagen känna till skillnaden mellan konkava och konvexa speglar och kunna ge exempel på var dessa används känna till strålgångarna för konkava och konvexa speglar kunna redogöra för hur en ljusstråle påverkas när den går från ett ämne till ett annat känna till begreppen infallsvinkel, reflektionsvinkel och brytningsvinkel känna till hur vi använder kunskapen om ljus inom t ex medicin, kommunikation och informationsteknik känna till skillnaden mellan konkava och konvexa linser och kunna ge exempel på var dessa används känna till strålgångarna för konkava och konvexa linser känna till begrepp som brännpunkt och brännvidd kunna redogöra för hur olika optiska instrument fungerar såsom lupp och kikare kunna redogöra för skillnaden mellan en skenbild och en verklig bild kunna redogöra för hur olika optiska instrument fungerar såsom lupp och kikare känna till hur ljuset fångas upp av ögat och hur olika typer av synfel kan avhjälpas med linser kunna redogöra för hur ljus kan beskrivas med vägrörelser känna till de olika färgerna som ingår i ett färgspektrum kunna redogöra för skillnader mellan IR-ljus, synligt ljus och UV-ljus känna till vad som skiljer laser från vanligt ljus och ge exempel på olika användningsområden för laserljus känna till vad polariserat ljus är för något Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Jörgen Lagnebo Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med ljus och visar på fysikaliska samband

7 Att skriva labbrapport. Överskrift Kan vara formulerad som den fråga man vill ha svar på. Laborationsdatum skrivs längst upp till höger t.ex Materiel Anteckna vad man behöver för att genomföra undersökningen/experimentet. Kemikalier * Anteckna vilka kemikalier som används. Riskanalys * Vilka risker kan finnas med experimentet och hur kan man undvika dessa? Hypotes Tänk igenom och skriv vad du tror att resultatet blir, och varför du tror att det blir så. Utförande Beskriv med ord och eventuellt bild hur man genomför undersökningen/experimentet. Resultat Skriv vad som händer under experimentet. Ibland får du mätvärden som ska antecknas och eventuellt skrivas i tabellform. Slutsats Använd resultaten från experimentet för att svara på frågan i överskriften. Var din hypotes rätt? Ibland behöver det göras en kontroll i litteratur t ex en lärobok. Felkällor Vilka faktorer kan ha påverkat resultatet felaktigt? Hur kan man förbättra experimentet för att få ett ännu säkrare resultat? * Ska vara med i labbrapporterna för kemi

8 Förmågorna som bedöms i Fysik DISKUTERA OCH TA STÄLLNING PLANERA OCH UNDERSÖKA Eleven kan söka information och föra enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med enkla motiveringar och föra diskussionerna till viss del framåt. Eleven kan bidra till enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan dra enkla slutsatser, ge något förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan söka information och föra utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med utvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan dra utvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan söka information och föra välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med välutvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt och fördjupa dem. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan dra välutvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven kan föra enkla resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra utvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra välutvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel och beskriva naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och visa samband på naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och generalisera naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Allmänna råd: Försök visa vad du kan i alla lägen genom att delta i diskussioner och var aktiv muntligt under genomgångar. Det är viktigt att genomföra alla laborationer så noggrant och ordentligt som möjligt, eftersom de hela tiden återkopplar till teorin vi läser. Ordentliga rapporter med bra slutsatser hjälper dig att förstå faktan. Använd fysikens begrepp och modeller när du beskriver hur saker fungerar och hänger ihop. Utgå från dessa kunskaper när du utvecklar dina resonemang genom att skriva utförligare då du löser svårare uppgifter och problem. Hjälp till grunden kan du få genom att använda pedagogiska planeringar och instuderingsfrågor. Ha alltid rätt materiel med dig. Penna, anteckningsbok, övningshäfte och lärobok är viktiga redskap varje lektion. Använd lektionstiden på bästa sätt. Ta anteckningar, ställ frågor och var nyfiken.

9 Ex. Bedömningsmatris Diskutera och ta ställning Jörgen Lagnebo - Ta ställning - Ange två fördelar eller två nackdelar eller en fördel och en nackdel med alla alternativ ur minst två aspekter - Två resonemangskedjor i ett led eller en resonemangskedja i två led, ex fördel, eftersom som beror på - Saklig med naturvetenskapligt språk - Ta ställning - Ange en fördel eller en nackdel med alla alternativ ur någon aspekt - En resonemangskedja i ett led, ex fördel, eftersom - Allmänt hållen med inslag av egna åsikter och tyckanden Ex. Bedömningsmatris Planera och undersöka - Delvis rätt materiel - Beskriver delar av genomförandet - Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna - Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats - Ger ett förslag på en allmän/generell förbättring Ta ställning Ange en fördel och en nackdel med alla alternativ där alla aspekter berörs - Två resonemangskedjor i två led utifrån två aspekter, ex fördel (aspekt 1), eftersom som beror på nackdel (aspekt 2), eftersom som påverkar - Saklig med naturvetenskapligt språk och anpassad till syftet - Övervägande del rätt materiel - Beskriver genomförandet men kräver viss justering - Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna och använder materielen på rätt sätt - Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats - Ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring Ex. Bedömningsmatris Beskriva och förklara - Förklaring i ett led ex. förklaring - Uppger en positiv eller en negativ konsekvens - Rätt materiel - Beskriver genomförandet - Ger exempel på något som gör undersökningen mer tillförlitlig - Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna och använder materielen på rätt och effektivt sätt - Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats - Ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför den kan påverka resultatet - Förklaring i två led ex. förklaring, vilket i sin tur - Uppger en positiv och en negativ konsekvens - Förklaring i tre led ex. förklaring, vilket i sin tur vilket i sin tur - Uppger en positiv och en negativ konsekvens och resonerar i ett led kring dessa konsekvenser

10 Konkreta exempel DISKUTERA OCH TA STÄLLNING Eleven kan söka information och föra enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information och föra utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information och föra välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Uppgift: Sök information och motivera om följande påstående är sant eller falskt: Mobiltelefoner skickar ut strålning som är farlig för människan Bedömningsexempel för E: Jag tror att påståendet är falskt. Efter att ha sökt efter "mobiltelefon och strålning", på internet, hittade jag en sida som heter Sidan såg seriös ut och presenterade en undersökning som beskriver att strålning ej ökat risken för hjärntumörer de senaste tio åren. Dock finns det reklam på sidan och det kan påverka trovärdigheten. Man har sökt information och hittat en källa som gör att man kan ta ställning till påståendet. Källan ifrågasätts något på grund av reklaminslagen. Bedömningsexempel för C: Jag tror att påståendet är sant. Enligt står det att mobiltelefoner skickar ut elektromagnetisk strålning som kan vara skadlig för människan. Wikipedia har oftast rätt men jag vill ha någon annan källa. På Nationalencyklopedins hemsida (www.ne.se), som är en sida med kontrollerad fakta, söker jag på "mobiltelefon" och sedan "mobiltelefoni". Där bekräftas det att mobiltelefoner sänder ut elektromagnetisk strålning. Här bekräftas också att strålning kan skada vissa organ i kroppen. Man har sökt information och hittat flera källor som är oberoende av varandra som gör att man kan ta ställning till påståendet. Bedömningsexempel för A: Det finns motstridiga uppgifter om detta. Dock drar jag slutsatsen att det kan vara sant. Efter att ha sökt efter "mobiltelefoner och strålning", på internet, hittade jag en sida som heter Sidan presenterade en undersökning som beskriver att strålning ej ökat risken för hjärntumörer de senaste tio åren. Det finns en länk till ett pressmeddelande på Karolinska institutets hemsida som stärker trovärdigheten. Dock är undersökningen några år gammal. Wikipedia (www.wikipedia.se) säger att mobiltelefoner skickar ut elektromagnetisk strålning och att den kan vara skadlig för människan. Wikipedias källor hänvisar bland annat till Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida som beskriver hur strålning kan påverka kroppen samt att enstaka forskningsresultat har påvisat ett samband mellan mobiltelefoni och tumörer. Ytterligare en källa, Nationalencyklopedins hemsida, (en sida med kontrollerad fakta), bekräftar att mobiltelefoner sänder ut elektromagnetisk strålning. Sidan bekräftar också att strålning kan skada vissa organ i kroppen. Till slut beskriver Nationalencyklopedin olika undersökningar, framförallt med långtidsanvändande av mobiltelefoner, samt vilka problem och felkällor som finns i dessa undersökningar. Man har sökt information och hittat flera källor som är oberoende av varandra som gör att man kan ta ställning till påståendet. Man granskar informationen kritiskt och kontrollerar källor till de olika sidorna man hämtat fakta ifrån och drar egna slutsatser som baseras på detta innehåll.

11 Konkreta exempel DISKUTERA OCH TA STÄLLNING Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med enkla motiveringar och föra diskussionerna till viss del framåt. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med utvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med välutvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt och fördjupa dem. Uppgift: Skriv ett förslag till landets energiminister där du rekommenderar en av de tre energikällorna vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. I förslaget ska du använda naturvetenskaplig information, ta ställning och motivera ditt ställningstagande utifrån aspekterna energiframställning, miljöpåverkan och livslängd. Bedömningsexempel för E: "Mitt förslag är att ni bör använda vattenkraft om ni vill öka elproduktionen. Speciellt med tanke på hur många älvar som landet har. Elen som kommer från vattenkraften är helt naturligt och ni behöver inte vara rädd för att den ska ta slut till skillnad från kärnkraft där man tror att jordens urantillgångar bara kommer räcka i ett par hundra år. Vindkraft producerar väldigt lite el och ser ohyggligt fula ut i naturen. Vattenkraft är det näst billigaste alternativet och det folk tycker mest om eftersom de inte sabbar utsikten eller naturen." Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån aspekten energiframställning och uppger en fördel med den valda energikällan och en nackdel med någon av de andra energikällorna. Texten är enkelt formulerad med viss anpassning till syftet. Bedömningsexempel för C: "Goddag kära energiminister. Jag skulle vilja att vårt land satsar på kärnkraft om vi ska öka vår elproduktion. Kärnkraft är en effektiv energikälla, det går att utvinna mycket energi. Om man satsar på vind- eller vattenkraft är det svårt att möta den efterfrågan som finns. Att vara tvungen att ransonera el går vi inte med på och fylla kusten med vindkraftverk skulle påverka både turismen och ekonomin. Vid användning av kärnkraft påverkas inte djurlivet på samma sätt som t.ex. vindkraft där ofta fåglar sugs in i rotorbladen och dör. Både vindkraft och vattenkraft är miljövänliga energikällor om man tänker på att den kan återanvändas och det finns stora mängder överallt i naturen. Man måste också komma ihåg att djurlivet påverkas av alla tre. Med kärnkraft får man inte glömma att det finns risk för olyckor och att det då kan spridas radioaktiva ämnen. Senast för några år sedan förstörde kärnkraftverket i Fukushima många japaners liv. Dock är risken för härdsmälta inte stor. Med dagens teknik och kunskap går det att minska riskerna för härdsmälta i stor utsträckning. Det behövs inte så många kärnkraftverk för att hålla landet igång och de går att placera på ett specifikt område bara det inte är mitten av en stad, men det behöver vind- och vattenkraftverken för att de ska vara effektiva. Lyssna på mig och välj kärnkraft." Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån två aspekter, energiframställning och miljöpåverkan, samt jämför två av de tre energikällorna genom att uppge för- och nackdelar med dessa. Texten är utvecklad och relativt god anpassad till syftet. Bedömningsexempel för A: "Det finns fördelar och nackdelar med alla tre enrgikällor, men det jag anser är den mest miljövänliga källan är kärnkraftverk. Till skillnad från vind- och vattenkraftverk ger kärnkraftverk en jämn och hög elproduktion över hela året. Det är också lättare att placera ut nya kärnkraftverk jämfört med vindkraftverk som behöver öppna fält, eller vattenkraftverk som måste placeras ut i våra älvar. Bäst lämpat för vindkraftverk ärlandets platta fält, men på många av dessa fält odlas annat och man kan inte ta över dessa för att sätta upp kraftverk. Det är också så att vindkraftverk låter och bullrar. Vi kan inte kräva av landets befolkning att stå ut med detta. Om man skulle sätta ut så många vattenkraftverk som behövs skulle fiskarnas levnadsmiljö påverkas och många arter som lever i våra älvar dö ut. Att medvetet förstöra vår naturs mångfald när det finns alternativ som inte gör det är väldigt dumt. Det som är mest positivt med vind- och vattenkraftverk är att det är en förnyelsebar energikälla vilket inte skapar utsläpp av växthusgaser, men det gör inte kärnkraft heller. Det som är mest negativt kring kärnkraftverk är urantillgång och om det sker en olycka och radioaktiva ämnen sprids. Tjernobyl är ett skräckexempel på vad som händer om en kärnkraftsolycka inträffar. Men idag är detta inget argument då det skulle vara som att jämföra säkerheten att köra bil från 60-talet gentemot idag. Kärnkraftverket är det bästa alternativet. Det har längst livslängd och mest elproduktion. Jag hoppas du tar åt dig utav mina argument och använder kärnkraft i din nya satsning. Vänliga hälsningar." Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån två aspekter, energiframställning och miljöpåverkan, samt jämför alla tre energikällor genom att uppge för- och nackdelar med dessa. Texten är välutvecklad och har god anpassning till syftet.

12 Konkreta exempel PLANERA OCH UNDERSÖKA Eleven kan bidra till enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Uppgift: Planera och utför en undersökning där du tar reda på vilket av materialen bomullstyg, wellpapp eller mjuk plast som håller värmen på vatten i en bägare bäst. Planering - Bedömningsexempel för E: Materiel: bägare, termometer, brännare, trefot, tidtagarur, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Först värmer man upp vatten i en bägare. Undertiden vattnet värms upp täcker jag tre bägare med de tre materialen. När vattnet är varmt häller jag ner vattnet i de tre bägarna. Jag väntar sedan fem minuter och kollar sedan hur många grader termometern visar. Sedan antecknar jag. Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan besvara frågeställningen. Dock uppger den inte att man ska använda samma volym av vattnet. Genomförande - Bedömningsexempel för E: Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom temperaturen på vattnet och fäster isoleringen på bägaren. Planering - Bedömningsexempel för C: Materiel: tre bägare, tre termometrar, brännare, trefot, tidtagarur, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Häll upp 10 cl vatten i alla bägare och sätt i termometern. Börja med att värma upp vattnet i ena bägaren med brännaren, till termometern visar 65 grader. Ställ bägaren åt sidan. Täck bägaren med en bit bomullstyg. Ta tid hur lång tid det tar att värmen sjunker till 30 grader. Gör sedan samma sak med de två andra materialen. Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan leda fram till ett godtagbart resultat. Man planerar att använda samma mängd vatten och jämföra tiden för ett temperaturintervall. Genomförande - Bedömningsexempel för C Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom upp den angivna volymen på ett godtagbart sätt t ex med en bägare samt mäter temperaturen på vattnet. Eleven använder kärl med samma form och storlek och fäster isoleringen på ett sådant sätt att bägarens mantelyta täcks. Planering - Bedömningsexempel för A: Materiel: bägare, termometer, brännare, trefot, trådnät, tidtagarur, tre glasflaskor med lock, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Tänd brännaren. Gör i ordning trefoten och trådnätet. Fyll bägaren med 150 ml vatten och koka upp det. Fyll de tre glasflaskorna med lika mycket vatten. Skruva igen dem noga. Isolera de tre glasflaskorna med ett material till varje. Använd samma mängd material till varje flaska. Ställ flaskorna i kylen och ta tid. Mät temperaturen var femte minut och anteckna resultatet. Använd lika mycket material till alla flaskorna annars kan vissa bli mer isolerande än andra. Gör testet med alla flaskor samtidigt för att undvika temperaturskillnader i flaskornas omgivning. Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan leda fram till ett godtagbart resultat. Man planerar att använda samma mängd vatten, lika mycket isoleringsmaterial och jämföra tiden för ett temperaturintervall. Genomförande - Bedömningsexempel för A Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom upp den angivna volymen med god precision t ex med ett mätglas samt mäter temperaturen på vattnet. Eleven använder kärl med samma form och storlek och fäster lika tjockt av de tre isoleringsmaterialen på bägaren.

13 Konkreta exempel PLANERA OCH UNDERSÖKA Eleven kan dra enkla slutsatser, ge något förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven kan dra utvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven kan dra välutvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Uppgift: Utvärdera undersökningen genom att redovisa resultat, slutsats samt ge förslag på någon förbättring av undersökningen Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Resultat: Bomullstyg 55 ºC Wellpapp 45 ºC Plast 50 ºC Slutsats: Bomull behåller temperaturen längst vilket innebär att bomullen behåller värmen bäst. Vattnet innehåller mer värme än omgivningen och bomullen är ett hinder som hindrar värmen att ta sig ut. Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet som en barriär som värmen har svårt att passera. Förbättringar - Bedömningsexempel för E Förbättring: Fler mätningar hade gett ett bättre resultat. Ett förslag på en allmän/generell förbättring. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Resultat: Bomullstyg 4,5 min Wellpapp 3,5 min Plast 3 min Slutsats: I min undersökning tog det längre tid för vattnets temperatur att sjunka i bägaren som var inlindad i bomull och det beror på att bomull innehåller mycket luft som gör att värmen inte kan ledas ut från vattnet. Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet som en barriär eftersom den leder värme dåligt. Förbättringar - Bedömningsexempel för C Förbättring: Om wellpappen och plasten varit lika tjocka som bomullen så hade resultatet blivit bättre. Ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Resultat: Bomullstyg 45 ºC Wellpapp 50 ºC Plast 55 ºC Slutsats: Bubbelplasten håller värmen bäst eftersom luften i bubblorna blir varm och stannar kvar. Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet håller kvar luften kring bägaren så att inte luften runt bägaren byts ut. Förbättringar - Bedömningsexempel för A Förbättring: Om wellpappen och plasten varit lika tjocka som bomullen hade resultatet blivit bättre eftersom jag då testar materialet och inte tjockleken på materialet. Ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför det kan påverka resultatet.

14 Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Uppgift: Ellen ska äta en varm smörgås. Brödet och tomaten har samma temperatur när Ellen äter sin varma smörgås. Ellen bränner sig på tomaten men inte på brödet. Förklara varför. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Ex 1. För att det är mer vätska i tomaten än i brödet Ex 2. Värmen leds bättre i en tomat än i en smörgås Eleven uppger att det är skillnad i mängden vatten och luft eller värmeledningsförmåga i tomat och bröd Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Tomaten har en bättre ledningsförmåga eftersom brödet innehåller mer luft än tomaten som innehåller vatten. Eleven förklarar hur mängden vatten/luft i tomaten eller brödet påverkar värmeledningsförmågan Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Brödet är poröst och innehåller inte lika många molekyler som tomaten, vilket gör att fler molekyler har temperaturen 80 grader hos tomaten och därför innehåller den mer värmeenergi. Eleven förklarar hur mängden vatten/luft i tomaten eller brödet påverkar värmeinnehåll och kopplar det till temperaturförändringar

15 Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven kan föra enkla resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra utvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra välutvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Uppgift: Förklara hur växthuseffekten fungerar. Ge även ett förslag på något som en människa kan göra för att minska utsläpp av växthusgaser samt beskriv varför det leder till mindre utsläpp av växthusgaser. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Solens värmestrålar kommer in i atmosfären men inte ut. Man skulle kunna cykla mer eftersom det då inte används så mycket bensin som bidrar till växthuseffekten. Svaret beskriver att värme hålls kvar i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver att "cykla mer" bidrar till att det används mindre bensin. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Ljuset från solen åker igenom atmosfären och studsar mot jorden och åker tillbaka till rymden. Växthusgaser gör att strålarna inte kommer ut från atmosfären utan stannar här och det blir varmare. Man skulle kunna isolera huset bättre eftersom det då behövs mindre el att värma upp det. På så sätt minskar utsläppen av koldioxid. Kommentar Svaret förklarar att växthusgaserna tar upp värmestrålning vilket gör att värme hålls kvar i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver att isoleringen bidrar till minskat utsläpp av koldioxid. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Temperaturen på jorden regleras av växthuseffekten. Solen skickar värmestrålning genom atmosfären som reflekteras mot jorden och åker tillbaka ut mot rymden. Men en del av värmestrålningen som reflekterats träffar olika växthusgaser som t.ex. koldioxid och metangas och studsar ner mot jorden igen. Detta gör att temperaturen är ganska behaglig på jorden. Skulle växthusgaserna öka i atmosfären skulle mer värmestrålning studsa tillbaka till jorden och medeltemperaturen öka. Om fler skulle börja åka buss till jobbet istället för att köra bil hade man minskat utsläppen av koldioxid, som man får när fossila bränslen brinner, eftersom färre bilar hade varit i trafik. Kommentar Svaret förklarar utförligt växthusgasernas roll och hur de hjälper till att behålla värmestrålning i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver utförligt hur ökad bussåkning bidrar till minskat utsläpp av koldioxid.

16 Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven kan ge exempel och beskriva naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och visa samband på naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och generalisera naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Uppgift: Förklara vad man använder en generator till och hur den fungerar. Förklara även hur användningen av generatorn har påverkat våra levnadsvillkor. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E En generator skapar ström genom att en magnet rör sig i en spole. Tack vare generatorn kan vi nu använda elektriska apparater som t.ex. glödlampan eller datorn. Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt något exempel på hur generatorn påverkat människans liv. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C En generator skapar ström från rörelseenergi genom att man låter en magnet snurra i en spole. Tack vare strömmen som generatorn skapar kan vi använda glödlampan och ha ljust dygnet runt. Detta kan t.ex. ändra vår dygnsrytm. Förr sov man på natten och var vaken på dagen. Kommentar Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt en beskrivning i flera led kring hur kunskapen kan ha påverkat våra levnadsvillkor. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A En generator omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi genom att en magnet rör sig i en spole. Tack vare strömmen som generatorn skapar är vi inte beroende av solen eller elden som ljuskällor utan kan använda t.ex. glödlampan och ha ljust dygnet runt. Detta innebär att man nu har ändrat våra arbetsvanor. Förr jobbade man när det var ljust och vilade då det var mörkt. Idag kan man arbeta alla tider på dygnet vilket gör att man kan arbeta i skift på ett annat sätt. Det finns både fördelar och nackdelar med detta. Vi kan producera mer, men kanske så träffar man kompisar och familj mindre eftersom man jobbar på olika tider. Kommentar Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt en generell beskrivning kring hur kunskapen kan ha påverkat våra levnadsvillkor.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

LPP Energi och elektricitet År 7

LPP Energi och elektricitet År 7 LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Äp9Fy 2013. Innehåll... Sid nr

Äp9Fy 2013. Innehåll... Sid nr Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 22 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 27 Innehållsmatris... 28 Bedömningsmatris... 29

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Kursplaner och betygskriterier för fysik

Kursplaner och betygskriterier för fysik Kursplaner och betygskriterier för fysik Kurs Moment År 7 Mekanik 1 Materians uppbyggnad Densitet Kraft Hastighet och Rörelse Tryck Värme Ellära 1 Lagring och överföring av värme. Elektrostatik Spänning

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Krafter märkbara men osynliga

Krafter märkbara men osynliga Krafter märkbara men osynliga Arbeta med hypotes och prövning Lärarhandledningen, uppgift 7, sida 231 (elevblad på sida 247), elevboken sida 70. Utvecklar förmåga Genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT!

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! KUNSKAPSKRAV FÖR FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Det som bedöms i uppgiften är den markerade delen av kunskapskravet för förmågan att kommunicera. Eleven kan samtala om och diskutera

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla? 14 Energiomvandlingar och energikällor Inledning Kapitlets inledning på sid 276 277 i grundboken och sid 148 i lightboken handlar om vår energiförsörjning. Var kommer energin ifrån? Med hjälp av texten,

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 6 inför betygssättningen i årskurs 6

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 6 inför betygssättningen i årskurs 6 Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 6 inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter.

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Läsförståelse 26 Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Magnetism Innehåll Permanentmagneter och naturliga magneter Kompassen och jordens magnetfält Elektromagneten Från magnetism till

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen? Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vi började läsa om översvämningar eftersom det var aktuellt för oss just när projektet startade. Det återkom ofta ord som växthuseffekt och

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07

Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Ekologi och ekosystem år 6, 7, 8, 9 ämnen: Bi, Ke (Bi) Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Labbrapport, modelltext

Labbrapport, modelltext Språkforskningsinstitutet, Utbildningsförvaltningen i Stockholm 8 december 2014, Kristina Ansaldo och Karin Rehman Handledning till de tre programmen i serien Språket bär kunskapen från Utbildningsradion,

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad.

Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad. GÖR EN GRÄSKOKARE Övningens mål Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad. Sammanfattning av övningen

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna Komvux i Lund SÄRVUX särskild utbildning för vuxna 2014 Glimmervägen 12 www.lund.se/komvux Bli en del av kunskapens stad Komvux i Lund SÄRVUX - särskild utbildning för vuxna har en utvecklingsstörning

Läs mer