Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 8"

Transkript

1 PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 8

2 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 Intro Värme Demo. Värmekulan 2 Lab. Värmepåverkan hos ämnen Stencil Längdutvidgning 3 Demo. Längdutvidgning Demo. Bimetall Vatten Termometer Temperaturskalor 4 Fasövergångar + Lab. Köldblandning Instudering 5 Förhör Värme 1 6 Värmespridning Lab. Ledning 7 Lab. Isolering Termos 8 Strömning + Lav Strålning Demo. Eldbollen Skillnad mellan värme och temperatur 9 Förhör Värme 2 10 Intro Magnetism Örstedts försök Lab. Elektromagneten 11 Lab. Elektromagneten 12 Lab. Ringklockan Demo. Relä 13 Förhör Elektromagneten 14 Buffert TERMINSPLAN VÅRTERMINEN ÅK 8: 15 Principen för en elektrisk motor Lab. Elmotorn 16 Generatorn 17 Transformatorn 18 Elöverföring Instudering 19 Förhör Elektriska apparater 20 Intro Ljus Lab. Skuggor Lab. Reflektion i en plan spegel Reflektionslagen 21 Periskopet Lab. Mina första strålgångar Camera obscura 22 Demo. Spegelbildens avstånd Halvgenomskinliga ämnen Lab. Buktiga speglar Lab. Strålgång hos buktiga speglar 23 Hel- och halvljus Stencil Strålgångar Instudering 24 Förhör Ljus 1 25 Ljusets brytning Lab. Ljusets brytning i vatten Totalreflektion Fiberoptik 26 Linser Lab. Ljusets brytning i linser Lupp och kikare 27 Förhör Ljus 2 28 Demo. Ljusets brytning i ögat Demo. Spektrum och papperssnurra Polariserat ljus Laser Fyrfärgstryck Belysningsmått 29 UV-ljus och solning 30 Diskutera och ta ställning 31 Förhör Diskutera och ta ställning

3 Syfte: Pedagogisk planering Värme Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter veta vad värme är sett utifrån hur atomer rör sig känna till hur volymen hos ämnen påverkas av temperaturen, och vad detta har för effekter i vardagen kunna göra enkla beräkningar på längdutvidgning känna till vad en bimetall är och hur den är uppbyggd, samt kunna ge exempel på olika användningsområden kunna redogöra för vätsketermometerns uppbyggnad ha kännedom om olika temperaturskalor kunna redogöra för den absoluta nollpunkten känna till hur värme kan spridas kunna ge exempel på ämnen som leder värme bra respektive dåligt känna till hur värmeöverföring sker från solen känna till hur ljusa och mörka ytor påverkas av värmestrålning kunna redogöra för hur en solfångare fungerar känna till skillnaden mellan värme och temperatur känna till några olika väderfenomen och deras orsaker känna till hur fysikaliska begrepp används inom meteorlogin och i väderprognoser Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om materia och andra fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor

4 Pedagogisk planering Elektromagnetism Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter kunna hur en magnet är uppbyggd och hur magnetändar påverkar varandra känna till begreppet magnetfält känna till jordens magnetiska egenskaper och hur vi kan utnyttja dessa veta vem H C Örstedt var och vad han blev känd för känna till vad elektromagneten har för egenskaper och hur den är uppbyggd kunna ge exempel på olika användningsområden för elektromagneter kunna hur man kan förändra magnetstyrkan hos en elektromagnet kunna redogöra för hur ett relä fungerar och var man använder sådana Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med elektricitet och visar på fysikaliska samband Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor

5 Pedagogisk planering Elektriska apparater Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhälle Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter veta hur en elektrisk motor är uppbyggd och principen för hur den fungerar kunna ge exempel på olika användningsområden för elmotorer känna till begreppet induktion förstå hur en enkel generator är uppbyggd och hur den fungerar känna till skillnaden mellan växelström och likström känna till hur hög spänning vi har i våra vägguttag kunna ge exempel på olika användningsområden för generatorer känna till vad transformatorn har för funktion och hur den är uppbyggd kunna ge exempel på olika användningsområden för transformatorer kunna göra enkla beräkningar på upp- och nertransformering kunna redogöra för upp- och nertransformeringar när man leder ström från kraftverk till våra hus Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med elektricitet, och visar på fysikaliska samband

6 Syfte: Pedagogisk planering Ljus Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Aktuella samhällsfrågor som rör fysik Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utveckling av begrepp och modeller Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter känna till hur ljus utbreder sig, reflekteras och varför vi kan se olika färger känna till ljusets hastighet i vakuum kunna redogöra för hur ljus reflekteras i en plan spegel genom reflektionslagen känna till skillnaden mellan konkava och konvexa speglar och kunna ge exempel på var dessa används känna till strålgångarna för konkava och konvexa speglar kunna redogöra för hur en ljusstråle påverkas när den går från ett ämne till ett annat känna till begreppen infallsvinkel, reflektionsvinkel och brytningsvinkel känna till hur vi använder kunskapen om ljus inom t ex medicin, kommunikation och informationsteknik känna till skillnaden mellan konkava och konvexa linser och kunna ge exempel på var dessa används känna till strålgångarna för konkava och konvexa linser känna till begrepp som brännpunkt och brännvidd kunna redogöra för hur olika optiska instrument fungerar såsom lupp och kikare kunna redogöra för skillnaden mellan en skenbild och en verklig bild kunna redogöra för hur olika optiska instrument fungerar såsom lupp och kikare känna till hur ljuset fångas upp av ögat och hur olika typer av synfel kan avhjälpas med linser kunna redogöra för hur ljus kan beskrivas med vägrörelser känna till de olika färgerna som ingår i ett färgspektrum kunna redogöra för skillnader mellan IR-ljus, synligt ljus och UV-ljus känna till vad som skiljer laser från vanligt ljus och ge exempel på olika användningsområden för laserljus känna till vad polariserat ljus är för något Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Jörgen Lagnebo Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med ljus och visar på fysikaliska samband

7 Att skriva labbrapport. Överskrift Kan vara formulerad som den fråga man vill ha svar på. Laborationsdatum skrivs längst upp till höger t.ex Materiel Anteckna vad man behöver för att genomföra undersökningen/experimentet. Kemikalier * Anteckna vilka kemikalier som används. Riskanalys * Vilka risker kan finnas med experimentet och hur kan man undvika dessa? Hypotes Tänk igenom och skriv vad du tror att resultatet blir, och varför du tror att det blir så. Utförande Beskriv med ord och eventuellt bild hur man genomför undersökningen/experimentet. Resultat Skriv vad som händer under experimentet. Ibland får du mätvärden som ska antecknas och eventuellt skrivas i tabellform. Slutsats Använd resultaten från experimentet för att svara på frågan i överskriften. Var din hypotes rätt? Ibland behöver det göras en kontroll i litteratur t ex en lärobok. Felkällor Vilka faktorer kan ha påverkat resultatet felaktigt? Hur kan man förbättra experimentet för att få ett ännu säkrare resultat? * Ska vara med i labbrapporterna för kemi

8 Förmågorna som bedöms i Fysik DISKUTERA OCH TA STÄLLNING PLANERA OCH UNDERSÖKA Eleven kan söka information och föra enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med enkla motiveringar och föra diskussionerna till viss del framåt. Eleven kan bidra till enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan dra enkla slutsatser, ge något förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan söka information och föra utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med utvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan dra utvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan söka information och föra välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med välutvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt och fördjupa dem. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan dra välutvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven kan föra enkla resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra utvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra välutvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel och beskriva naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och visa samband på naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och generalisera naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Allmänna råd: Försök visa vad du kan i alla lägen genom att delta i diskussioner och var aktiv muntligt under genomgångar. Det är viktigt att genomföra alla laborationer så noggrant och ordentligt som möjligt, eftersom de hela tiden återkopplar till teorin vi läser. Ordentliga rapporter med bra slutsatser hjälper dig att förstå faktan. Använd fysikens begrepp och modeller när du beskriver hur saker fungerar och hänger ihop. Utgå från dessa kunskaper när du utvecklar dina resonemang genom att skriva utförligare då du löser svårare uppgifter och problem. Hjälp till grunden kan du få genom att använda pedagogiska planeringar och instuderingsfrågor. Ha alltid rätt materiel med dig. Penna, anteckningsbok, övningshäfte och lärobok är viktiga redskap varje lektion. Använd lektionstiden på bästa sätt. Ta anteckningar, ställ frågor och var nyfiken.

9 Ex. Bedömningsmatris Diskutera och ta ställning Jörgen Lagnebo - Ta ställning - Ange två fördelar eller två nackdelar eller en fördel och en nackdel med alla alternativ ur minst två aspekter - Två resonemangskedjor i ett led eller en resonemangskedja i två led, ex fördel, eftersom som beror på - Saklig med naturvetenskapligt språk - Ta ställning - Ange en fördel eller en nackdel med alla alternativ ur någon aspekt - En resonemangskedja i ett led, ex fördel, eftersom - Allmänt hållen med inslag av egna åsikter och tyckanden Ex. Bedömningsmatris Planera och undersöka - Delvis rätt materiel - Beskriver delar av genomförandet - Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna - Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats - Ger ett förslag på en allmän/generell förbättring Ta ställning Ange en fördel och en nackdel med alla alternativ där alla aspekter berörs - Två resonemangskedjor i två led utifrån två aspekter, ex fördel (aspekt 1), eftersom som beror på nackdel (aspekt 2), eftersom som påverkar - Saklig med naturvetenskapligt språk och anpassad till syftet - Övervägande del rätt materiel - Beskriver genomförandet men kräver viss justering - Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna och använder materielen på rätt sätt - Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats - Ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring Ex. Bedömningsmatris Beskriva och förklara - Förklaring i ett led ex. förklaring - Uppger en positiv eller en negativ konsekvens - Rätt materiel - Beskriver genomförandet - Ger exempel på något som gör undersökningen mer tillförlitlig - Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna och använder materielen på rätt och effektivt sätt - Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats - Ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför den kan påverka resultatet - Förklaring i två led ex. förklaring, vilket i sin tur - Uppger en positiv och en negativ konsekvens - Förklaring i tre led ex. förklaring, vilket i sin tur vilket i sin tur - Uppger en positiv och en negativ konsekvens och resonerar i ett led kring dessa konsekvenser

10 Konkreta exempel DISKUTERA OCH TA STÄLLNING Eleven kan söka information och föra enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information och föra utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information och föra välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Uppgift: Sök information och motivera om följande påstående är sant eller falskt: Mobiltelefoner skickar ut strålning som är farlig för människan Bedömningsexempel för E: Jag tror att påståendet är falskt. Efter att ha sökt efter "mobiltelefon och strålning", på internet, hittade jag en sida som heter Sidan såg seriös ut och presenterade en undersökning som beskriver att strålning ej ökat risken för hjärntumörer de senaste tio åren. Dock finns det reklam på sidan och det kan påverka trovärdigheten. Man har sökt information och hittat en källa som gör att man kan ta ställning till påståendet. Källan ifrågasätts något på grund av reklaminslagen. Bedömningsexempel för C: Jag tror att påståendet är sant. Enligt står det att mobiltelefoner skickar ut elektromagnetisk strålning som kan vara skadlig för människan. Wikipedia har oftast rätt men jag vill ha någon annan källa. På Nationalencyklopedins hemsida (www.ne.se), som är en sida med kontrollerad fakta, söker jag på "mobiltelefon" och sedan "mobiltelefoni". Där bekräftas det att mobiltelefoner sänder ut elektromagnetisk strålning. Här bekräftas också att strålning kan skada vissa organ i kroppen. Man har sökt information och hittat flera källor som är oberoende av varandra som gör att man kan ta ställning till påståendet. Bedömningsexempel för A: Det finns motstridiga uppgifter om detta. Dock drar jag slutsatsen att det kan vara sant. Efter att ha sökt efter "mobiltelefoner och strålning", på internet, hittade jag en sida som heter Sidan presenterade en undersökning som beskriver att strålning ej ökat risken för hjärntumörer de senaste tio åren. Det finns en länk till ett pressmeddelande på Karolinska institutets hemsida som stärker trovärdigheten. Dock är undersökningen några år gammal. Wikipedia (www.wikipedia.se) säger att mobiltelefoner skickar ut elektromagnetisk strålning och att den kan vara skadlig för människan. Wikipedias källor hänvisar bland annat till Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida som beskriver hur strålning kan påverka kroppen samt att enstaka forskningsresultat har påvisat ett samband mellan mobiltelefoni och tumörer. Ytterligare en källa, Nationalencyklopedins hemsida, (en sida med kontrollerad fakta), bekräftar att mobiltelefoner sänder ut elektromagnetisk strålning. Sidan bekräftar också att strålning kan skada vissa organ i kroppen. Till slut beskriver Nationalencyklopedin olika undersökningar, framförallt med långtidsanvändande av mobiltelefoner, samt vilka problem och felkällor som finns i dessa undersökningar. Man har sökt information och hittat flera källor som är oberoende av varandra som gör att man kan ta ställning till påståendet. Man granskar informationen kritiskt och kontrollerar källor till de olika sidorna man hämtat fakta ifrån och drar egna slutsatser som baseras på detta innehåll.

11 Konkreta exempel DISKUTERA OCH TA STÄLLNING Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med enkla motiveringar och föra diskussionerna till viss del framåt. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med utvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med välutvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt och fördjupa dem. Uppgift: Skriv ett förslag till landets energiminister där du rekommenderar en av de tre energikällorna vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. I förslaget ska du använda naturvetenskaplig information, ta ställning och motivera ditt ställningstagande utifrån aspekterna energiframställning, miljöpåverkan och livslängd. Bedömningsexempel för E: "Mitt förslag är att ni bör använda vattenkraft om ni vill öka elproduktionen. Speciellt med tanke på hur många älvar som landet har. Elen som kommer från vattenkraften är helt naturligt och ni behöver inte vara rädd för att den ska ta slut till skillnad från kärnkraft där man tror att jordens urantillgångar bara kommer räcka i ett par hundra år. Vindkraft producerar väldigt lite el och ser ohyggligt fula ut i naturen. Vattenkraft är det näst billigaste alternativet och det folk tycker mest om eftersom de inte sabbar utsikten eller naturen." Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån aspekten energiframställning och uppger en fördel med den valda energikällan och en nackdel med någon av de andra energikällorna. Texten är enkelt formulerad med viss anpassning till syftet. Bedömningsexempel för C: "Goddag kära energiminister. Jag skulle vilja att vårt land satsar på kärnkraft om vi ska öka vår elproduktion. Kärnkraft är en effektiv energikälla, det går att utvinna mycket energi. Om man satsar på vind- eller vattenkraft är det svårt att möta den efterfrågan som finns. Att vara tvungen att ransonera el går vi inte med på och fylla kusten med vindkraftverk skulle påverka både turismen och ekonomin. Vid användning av kärnkraft påverkas inte djurlivet på samma sätt som t.ex. vindkraft där ofta fåglar sugs in i rotorbladen och dör. Både vindkraft och vattenkraft är miljövänliga energikällor om man tänker på att den kan återanvändas och det finns stora mängder överallt i naturen. Man måste också komma ihåg att djurlivet påverkas av alla tre. Med kärnkraft får man inte glömma att det finns risk för olyckor och att det då kan spridas radioaktiva ämnen. Senast för några år sedan förstörde kärnkraftverket i Fukushima många japaners liv. Dock är risken för härdsmälta inte stor. Med dagens teknik och kunskap går det att minska riskerna för härdsmälta i stor utsträckning. Det behövs inte så många kärnkraftverk för att hålla landet igång och de går att placera på ett specifikt område bara det inte är mitten av en stad, men det behöver vind- och vattenkraftverken för att de ska vara effektiva. Lyssna på mig och välj kärnkraft." Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån två aspekter, energiframställning och miljöpåverkan, samt jämför två av de tre energikällorna genom att uppge för- och nackdelar med dessa. Texten är utvecklad och relativt god anpassad till syftet. Bedömningsexempel för A: "Det finns fördelar och nackdelar med alla tre enrgikällor, men det jag anser är den mest miljövänliga källan är kärnkraftverk. Till skillnad från vind- och vattenkraftverk ger kärnkraftverk en jämn och hög elproduktion över hela året. Det är också lättare att placera ut nya kärnkraftverk jämfört med vindkraftverk som behöver öppna fält, eller vattenkraftverk som måste placeras ut i våra älvar. Bäst lämpat för vindkraftverk ärlandets platta fält, men på många av dessa fält odlas annat och man kan inte ta över dessa för att sätta upp kraftverk. Det är också så att vindkraftverk låter och bullrar. Vi kan inte kräva av landets befolkning att stå ut med detta. Om man skulle sätta ut så många vattenkraftverk som behövs skulle fiskarnas levnadsmiljö påverkas och många arter som lever i våra älvar dö ut. Att medvetet förstöra vår naturs mångfald när det finns alternativ som inte gör det är väldigt dumt. Det som är mest positivt med vind- och vattenkraftverk är att det är en förnyelsebar energikälla vilket inte skapar utsläpp av växthusgaser, men det gör inte kärnkraft heller. Det som är mest negativt kring kärnkraftverk är urantillgång och om det sker en olycka och radioaktiva ämnen sprids. Tjernobyl är ett skräckexempel på vad som händer om en kärnkraftsolycka inträffar. Men idag är detta inget argument då det skulle vara som att jämföra säkerheten att köra bil från 60-talet gentemot idag. Kärnkraftverket är det bästa alternativet. Det har längst livslängd och mest elproduktion. Jag hoppas du tar åt dig utav mina argument och använder kärnkraft i din nya satsning. Vänliga hälsningar." Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån två aspekter, energiframställning och miljöpåverkan, samt jämför alla tre energikällor genom att uppge för- och nackdelar med dessa. Texten är välutvecklad och har god anpassning till syftet.

12 Konkreta exempel PLANERA OCH UNDERSÖKA Eleven kan bidra till enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Uppgift: Planera och utför en undersökning där du tar reda på vilket av materialen bomullstyg, wellpapp eller mjuk plast som håller värmen på vatten i en bägare bäst. Planering - Bedömningsexempel för E: Materiel: bägare, termometer, brännare, trefot, tidtagarur, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Först värmer man upp vatten i en bägare. Undertiden vattnet värms upp täcker jag tre bägare med de tre materialen. När vattnet är varmt häller jag ner vattnet i de tre bägarna. Jag väntar sedan fem minuter och kollar sedan hur många grader termometern visar. Sedan antecknar jag. Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan besvara frågeställningen. Dock uppger den inte att man ska använda samma volym av vattnet. Genomförande - Bedömningsexempel för E: Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom temperaturen på vattnet och fäster isoleringen på bägaren. Planering - Bedömningsexempel för C: Materiel: tre bägare, tre termometrar, brännare, trefot, tidtagarur, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Häll upp 10 cl vatten i alla bägare och sätt i termometern. Börja med att värma upp vattnet i ena bägaren med brännaren, till termometern visar 65 grader. Ställ bägaren åt sidan. Täck bägaren med en bit bomullstyg. Ta tid hur lång tid det tar att värmen sjunker till 30 grader. Gör sedan samma sak med de två andra materialen. Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan leda fram till ett godtagbart resultat. Man planerar att använda samma mängd vatten och jämföra tiden för ett temperaturintervall. Genomförande - Bedömningsexempel för C Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom upp den angivna volymen på ett godtagbart sätt t ex med en bägare samt mäter temperaturen på vattnet. Eleven använder kärl med samma form och storlek och fäster isoleringen på ett sådant sätt att bägarens mantelyta täcks. Planering - Bedömningsexempel för A: Materiel: bägare, termometer, brännare, trefot, trådnät, tidtagarur, tre glasflaskor med lock, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Tänd brännaren. Gör i ordning trefoten och trådnätet. Fyll bägaren med 150 ml vatten och koka upp det. Fyll de tre glasflaskorna med lika mycket vatten. Skruva igen dem noga. Isolera de tre glasflaskorna med ett material till varje. Använd samma mängd material till varje flaska. Ställ flaskorna i kylen och ta tid. Mät temperaturen var femte minut och anteckna resultatet. Använd lika mycket material till alla flaskorna annars kan vissa bli mer isolerande än andra. Gör testet med alla flaskor samtidigt för att undvika temperaturskillnader i flaskornas omgivning. Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan leda fram till ett godtagbart resultat. Man planerar att använda samma mängd vatten, lika mycket isoleringsmaterial och jämföra tiden för ett temperaturintervall. Genomförande - Bedömningsexempel för A Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom upp den angivna volymen med god precision t ex med ett mätglas samt mäter temperaturen på vattnet. Eleven använder kärl med samma form och storlek och fäster lika tjockt av de tre isoleringsmaterialen på bägaren.

13 Konkreta exempel PLANERA OCH UNDERSÖKA Eleven kan dra enkla slutsatser, ge något förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven kan dra utvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven kan dra välutvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Uppgift: Utvärdera undersökningen genom att redovisa resultat, slutsats samt ge förslag på någon förbättring av undersökningen Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Resultat: Bomullstyg 55 ºC Wellpapp 45 ºC Plast 50 ºC Slutsats: Bomull behåller temperaturen längst vilket innebär att bomullen behåller värmen bäst. Vattnet innehåller mer värme än omgivningen och bomullen är ett hinder som hindrar värmen att ta sig ut. Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet som en barriär som värmen har svårt att passera. Förbättringar - Bedömningsexempel för E Förbättring: Fler mätningar hade gett ett bättre resultat. Ett förslag på en allmän/generell förbättring. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Resultat: Bomullstyg 4,5 min Wellpapp 3,5 min Plast 3 min Slutsats: I min undersökning tog det längre tid för vattnets temperatur att sjunka i bägaren som var inlindad i bomull och det beror på att bomull innehåller mycket luft som gör att värmen inte kan ledas ut från vattnet. Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet som en barriär eftersom den leder värme dåligt. Förbättringar - Bedömningsexempel för C Förbättring: Om wellpappen och plasten varit lika tjocka som bomullen så hade resultatet blivit bättre. Ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Resultat: Bomullstyg 45 ºC Wellpapp 50 ºC Plast 55 ºC Slutsats: Bubbelplasten håller värmen bäst eftersom luften i bubblorna blir varm och stannar kvar. Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet håller kvar luften kring bägaren så att inte luften runt bägaren byts ut. Förbättringar - Bedömningsexempel för A Förbättring: Om wellpappen och plasten varit lika tjocka som bomullen hade resultatet blivit bättre eftersom jag då testar materialet och inte tjockleken på materialet. Ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför det kan påverka resultatet.

14 Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Uppgift: Ellen ska äta en varm smörgås. Brödet och tomaten har samma temperatur när Ellen äter sin varma smörgås. Ellen bränner sig på tomaten men inte på brödet. Förklara varför. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Ex 1. För att det är mer vätska i tomaten än i brödet Ex 2. Värmen leds bättre i en tomat än i en smörgås Eleven uppger att det är skillnad i mängden vatten och luft eller värmeledningsförmåga i tomat och bröd Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Tomaten har en bättre ledningsförmåga eftersom brödet innehåller mer luft än tomaten som innehåller vatten. Eleven förklarar hur mängden vatten/luft i tomaten eller brödet påverkar värmeledningsförmågan Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Brödet är poröst och innehåller inte lika många molekyler som tomaten, vilket gör att fler molekyler har temperaturen 80 grader hos tomaten och därför innehåller den mer värmeenergi. Eleven förklarar hur mängden vatten/luft i tomaten eller brödet påverkar värmeinnehåll och kopplar det till temperaturförändringar

15 Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven kan föra enkla resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra utvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra välutvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Uppgift: Förklara hur växthuseffekten fungerar. Ge även ett förslag på något som en människa kan göra för att minska utsläpp av växthusgaser samt beskriv varför det leder till mindre utsläpp av växthusgaser. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Solens värmestrålar kommer in i atmosfären men inte ut. Man skulle kunna cykla mer eftersom det då inte används så mycket bensin som bidrar till växthuseffekten. Svaret beskriver att värme hålls kvar i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver att "cykla mer" bidrar till att det används mindre bensin. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Ljuset från solen åker igenom atmosfären och studsar mot jorden och åker tillbaka till rymden. Växthusgaser gör att strålarna inte kommer ut från atmosfären utan stannar här och det blir varmare. Man skulle kunna isolera huset bättre eftersom det då behövs mindre el att värma upp det. På så sätt minskar utsläppen av koldioxid. Kommentar Svaret förklarar att växthusgaserna tar upp värmestrålning vilket gör att värme hålls kvar i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver att isoleringen bidrar till minskat utsläpp av koldioxid. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Temperaturen på jorden regleras av växthuseffekten. Solen skickar värmestrålning genom atmosfären som reflekteras mot jorden och åker tillbaka ut mot rymden. Men en del av värmestrålningen som reflekterats träffar olika växthusgaser som t.ex. koldioxid och metangas och studsar ner mot jorden igen. Detta gör att temperaturen är ganska behaglig på jorden. Skulle växthusgaserna öka i atmosfären skulle mer värmestrålning studsa tillbaka till jorden och medeltemperaturen öka. Om fler skulle börja åka buss till jobbet istället för att köra bil hade man minskat utsläppen av koldioxid, som man får när fossila bränslen brinner, eftersom färre bilar hade varit i trafik. Kommentar Svaret förklarar utförligt växthusgasernas roll och hur de hjälper till att behålla värmestrålning i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver utförligt hur ökad bussåkning bidrar till minskat utsläpp av koldioxid.

16 Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven kan ge exempel och beskriva naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och visa samband på naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och generalisera naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Uppgift: Förklara vad man använder en generator till och hur den fungerar. Förklara även hur användningen av generatorn har påverkat våra levnadsvillkor. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E En generator skapar ström genom att en magnet rör sig i en spole. Tack vare generatorn kan vi nu använda elektriska apparater som t.ex. glödlampan eller datorn. Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt något exempel på hur generatorn påverkat människans liv. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C En generator skapar ström från rörelseenergi genom att man låter en magnet snurra i en spole. Tack vare strömmen som generatorn skapar kan vi använda glödlampan och ha ljust dygnet runt. Detta kan t.ex. ändra vår dygnsrytm. Förr sov man på natten och var vaken på dagen. Kommentar Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt en beskrivning i flera led kring hur kunskapen kan ha påverkat våra levnadsvillkor. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A En generator omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi genom att en magnet rör sig i en spole. Tack vare strömmen som generatorn skapar är vi inte beroende av solen eller elden som ljuskällor utan kan använda t.ex. glödlampan och ha ljust dygnet runt. Detta innebär att man nu har ändrat våra arbetsvanor. Förr jobbade man när det var ljust och vilade då det var mörkt. Idag kan man arbeta alla tider på dygnet vilket gör att man kan arbeta i skift på ett annat sätt. Det finns både fördelar och nackdelar med detta. Vi kan producera mer, men kanske så träffar man kompisar och familj mindre eftersom man jobbar på olika tider. Kommentar Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt en generell beskrivning kring hur kunskapen kan ha påverkat våra levnadsvillkor.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 9

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 9 PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 9 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 Intro Densitet Lab. Densitetsbestämning 3 Luftens densitet Stencil Uppgifter på densitet 2 Lab. Densitetsbestämning 4 Planering av laboration

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 7

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 7 PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 7 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 7: 1 Intro Fysik Vad är Fysik? 3 Genomgång Materiel Intro Luft Lab. Luft 5 Vindar Varför blåser det? Magdeburgska halvkloten - Lab. Lufttryck

Läs mer

Delprov A3 och Delprov B

Delprov A3 och Delprov B Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

LPP Energi och elektricitet År 7

LPP Energi och elektricitet År 7 LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. 3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016 LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94 Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande

Läs mer

Äp9Fy 2013. Innehåll... Sid nr

Äp9Fy 2013. Innehåll... Sid nr Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 22 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 27 Innehållsmatris... 28 Bedömningsmatris... 29

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Ljus snabbare finns inte

Ljus snabbare finns inte Ljus snabbare finns inte En morgon satt jag och tittade på en daggdroppe i gräset. Den blänkte i solen. Plötsligt märkte jag att droppen ändrade färg när jag flyttade huvudet litet. Kan du förklara det?

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT 9a HT.2013 Elevens namn: Genom undervisningen i ämnet ATOMFYSIK ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att : använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Pedagogisk planering kemi åk 4

Pedagogisk planering kemi åk 4 Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 Lärarhandledning: INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och flytvästen Bakterier

Läs mer

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Kursplanen i ämnet fysik

Kursplanen i ämnet fysik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet fysik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Magnetism och EL. Prov v 49

Magnetism och EL. Prov v 49 Magnetism och EL Prov v 49 Magnetism Veta något om hur fasta magneter fungerar och används Förstå elektromagnetism Veta hur en elmotor arbetar Förstå hur vi kan få elektrisk ström av en rörelse Veta vad

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Innehåll Sid nr Förvara detta häfte på ett betryggande sätt

Innehåll Sid nr Förvara detta häfte på ett betryggande sätt Innehåll Sid nr Inledning... 4 Bedömningsanvisning Delprov A... 6 Bedömningsanvisning Delprov B... 15 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 17 Innehållsmatris... 18 Bedömningsmatris... 19 Förvara

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer