Top down vs. Bottom up

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Top down vs. Bottom up"

Transkript

1 Nano patterning Fokus Top down vs. Bottom up There is plenty of room at the bottom R. Feynman 1959 Mindre, snabbare, billigare bättre G Moore (1965): The surface area of a single transistor is reduced with 50 % every 12 months. Upplösning λ=193 nm Senare ändrat till var 24:e månad. k=1/4 NA=1.7 sin Θ =1.4 R= 35nm 1

2 Men. Vilka alternativ finns? Ebeam ion beam Nanolitografi mfl Kommersiella nanomönstringsmetoder EUV Röntgen E beam/e projection Ion beam/ion projection E beam Två operation modes: 1. Direkt skrivande med digital mask (e beam) 2. Projektion genom mask (e beam projection lithography) 1 µm!!!!! E- beam/ E- projection Exponering sker utan diffraktion λ< 1Å för 10-50KeV elektroner) PMMA vanlig resist Begränsningar Abberation Spridning 5 nm feature size Bragg Fresnel lins för Röntgen strålar PSI institute 2

3 E beam / e projection Vanligast typen har samma struktur som SEM men med: Ståle av/på möjlighet Pixelering Noggrann positionering Aberration Optiska linser har utvecklats i 700 år perfekta Magnetiska har utvecklats i ca 70 år tokdåliga Viktigaste typerna är kromatisk och sfärisk aberration samt astigmatism Astigmatism sker pga icke uniformt magnetiskt fält, varitationer i strålen ej cirkulär och jämn Kromatisk aberration Sfärisk aberration Kromatisk pga ej samma Energi - Elektroner har alltid ca 0.2 ev spridning i sin energi pga coulomb interaktion både horisontellt (Boersch effekten) och lateralt (Loeffler) ger olika fokusering längs y-axeln Sfärisk pga - ej perfekta linser. Strålarna bryts inte mot ett gemensamt fokus. - En punkt avbildas som en utspridd skiva. Elektronspriding vid ebeam + och med ebeam Electron scattering, elastisk och oelastisk reflektion i resist och substrat Generering av secondary electrons Resisten exponeras även av dessa elektroner ökad linjebredd, fördubbling inte oväntat. + Kommersiell metod att generera submikrostrukturer + Automatiserat och kontrollerat + Stort fokusdjup + Direkt skrivande utan dyra masker - Långsam (därför dyr) ca 0.5 wafers/h vid 0.1 µm Dyr utrustning Elektronspridning Vakuum Aberration Ion beam litografi Ion beam (projektion) litografi relativt likt e beam Används mycket inom halvledare industrin Joner alstras i ett extremet högt E-fält 10 8 V/cm Accelereras och fokuseras mot ytan Också för avbildning Både additativ och subtraktiv Vanlig är focused Ion Beam (FIB) - Gallium joner vanlig - Guld eller iridium Interagerad med hela atomer Tyngre - Högre moment Skapar sekundära elektroner och utslagna joner som kan användas för avbildning av ytan - även icke ledande material Extreme precision fåtal nm Modifiera eller kontraktera strukturer skapade med andra tekniker - bryta elektrisk kontakt - deponera material för att skapa kontakt - Dopning Preparera prover för TEM - skär ut tunna skivor 3

4 Jämförelse med E-Beam SPM-tekniker + Mindre spridning + Resisterna är mer känsliga för joner + Större moment med samma energi ++ Högre upplösning och snabbare exponering än e-beam - Jonkälla, svårare att få bra - Strålens fokusering - Mask - Hög absorbans i resist svårt med djupa strukturer - Ion implantation - Ytojämn, (roughnes) Atomic force microscopy Direkt skrivande med SPM metoder Probe lithography, dip pen lithography; att skapa ett mönster med skarpa tippar Exakt med väldigt långsamt Enkel tip IBM s millipede array Tippen väts med bläck som diffunderar från tipp till yta Problitografi med thioler Problitografi med proteiner A-B storlek proportionell mot kontaktid diffusions begränsad 4

5 Problitografi genom nano rakning Anodisk oxidation På anoden dvs positiva elektroden bildas oxid S Mjuk litografi Användning av nanomönster som form Nano imprint lithography (NIL) Nano stencil lithography (NSL) Snabb tillverkning av replikat av långsamma skrivande metoder t ex e beam och ion beam NIL (back to old tech) Termisk NIL Termisk NIL (hot embossing): Trycka in ett mönster i en polymer upphettas över glastemperaturen under processen UV NIL: Trycka in ett mönster i en polymer som härdas med UV-ljus under processen Temperatur kontra tryck viktigt David Mendels 5

6 Bra imprinting Termisk NIL Termisk NIL Stämpel mönster ej helt fyllda För låg T För kort tid Polymerfilm bortsliten Dålig addesion Mönster skiftade Termisk expansion UV NIL NIL summering 1. Stempel Resist Substrat UV-Licht + Sub 20 nm features utan EUV + Billigare än foto litografi, E/Ion- Beam - Inte moget för CMOS? - Alltid en residual film 4. + snabbare Gehärteter Resist -ej lika utvecklat,material problem 5. Nano Stencil Lithography NSL - strukturer Enligt en NSL förespråkare enkelt, utan resist och ickekontakt L. Doeswjik Visar att u och nano kan överföras på samma L. Doeswjik 6

7 Exempel på masktillverkning Komplicerad litografisk process + Resistlös + Många material möjliga + Utan kontakt + Utan uppvärmning + Relativt billigt + Multipla lager möjliga NSL fördelar Mikro och nano på en gång Känsliga (kemiskt och fysiskt) ytor kan beläggas Ytor med varierande topografi kan beläggas Men?? NSL - nackdelar Väldigt dyr mask, med sammanhängade strukturer Kräver vakuum Utsuddning av strukturer pga gap Deformering av masken MIMIC L. Doeswjik micro-nano SL connectors Connected micro-nano lines with different depth Enables fluidics between micro and nano channels Mahiar Hamedi et. al. Patent: WO 2006/

8 Micro/nano EC transistor - No connection between lines - Conduction along high aspect ratios - Micro contact pads inherent - Nano lines EC active PEDOT-S micro-nano fibers patterned with molding in capillaries 500 nm width 0.5 mm long Soft Litho. at the molecular scale Självorganiserade system Replicating a single carbon nanotube in PDMS Hua, NANO LETTERS 2004 Vol. 4, No MIMIC Applications / patterning Proteiner som mask E Kim, J. Am. Chem. Soc., Vol. 118, No. 24,

Litografi. Föreläsningens mål: Introducera följande begrepp:

Litografi. Föreläsningens mål: Introducera följande begrepp: Litografi Litografi Föreläsningens mål: Introducera följande begrepp: Litografi, speciellt fotolitografi Material inom litografi, speciellt fotoresister Exponeringsmetoder Nya metoder inom litografi -

Läs mer

Lateral upplösning 0,2um som i LOM som i LOM 1Å 20 Å 1nm >0,3um >0,3um 20nm 10nm (bra) 1Å 1Å >10um >30um flera mm? 0,1um (ToF) <2um >1um >15um

Lateral upplösning 0,2um som i LOM som i LOM 1Å 20 Å 1nm >0,3um >0,3um 20nm 10nm (bra) 1Å 1Å >10um >30um flera mm? 0,1um (ToF) <2um >1um >15um Optiska metoder Nålprofilometri Elektron metoder Röntgen metoder Jon metoder IR? LOM VSI (WLI) PSI STM AFM SEM EDS i SEM WDS i SEM EBSD i SEM AES TEM (Bild) TEM (Diffraktion) EDS i TEM STEM ESCA (XPS)

Läs mer

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket.

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket. , TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran (HT 2003) består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran är barrved, framför allt

Läs mer

Tillverkning av Nanostrukturer och Platta Material

Tillverkning av Nanostrukturer och Platta Material Tillverkning av Nanostrukturer och Platta Material Nanomaterial Föreläsning 3/4 Andreas B. Dahlin adahlin@chalmers.se http://www.adahlin.com/ 2017-05-04 Kemi & Material 1 Översikt Många moderna material

Läs mer

Mål. Målet för dagen är att kunna förklara principerna hur man skapar rörliga delar. Vi tar kortfattat upp en del problem som kan uppstå på vägen.

Mål. Målet för dagen är att kunna förklara principerna hur man skapar rörliga delar. Vi tar kortfattat upp en del problem som kan uppstå på vägen. Ytmönstring Idag ska vi börja använda våra nyvunna kunskaper. Vi kan skapa mönster, vi kan lägga till och dra ifrån material. http://www.youtube.com/watch?v=jhbmvnil66m&feature=related 1 Mål Hur skapar

Läs mer

Sökning på nano och poly i titeln på vetenskapliga artiklar under 2010 (1 jan- 15 mars) Gissa hur många?:

Sökning på nano och poly i titeln på vetenskapliga artiklar under 2010 (1 jan- 15 mars) Gissa hur många?: Nanotillämpning 1 Sökning på nano och poly i titeln på vetenskapliga artiklar under 2010 (1 jan- 15 mars) Gissa hur många?: T ex: Non-isothermal crystallization behavior of low-density polyethylene/copper

Läs mer

Positiva marknadsutsikter för Obducat

Positiva marknadsutsikter för Obducat Positiva marknadsutsikter för Obducat För investerare är det av intresse att gissa vad som händer i framtiden. Man kan naturligtvis gissa både det ena och det andra, men tittar man på tekniken, kunderna

Läs mer

About the optics of the eye

About the optics of the eye About the optics of the eye Peter Unsbo Kungliga Tekniska Högskolan Biomedical and x-ray physics Visual Optics Innehåll Optiska begränsningar i ögat Hur mäter man ögats aberrationer? Hur skriver man vågfrontsrecept?

Läs mer

Föreläsning 8: Linsdesign

Föreläsning 8: Linsdesign 1 Föreläsning 8: Linsdesign Linsdesign Att välja linser med rätt krökningsradier på ytorna och av rätt material. Förutom paraxiala egenskaper såsom objekt- och bildavstånd och förstoring, så ställs andra

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Kemin för Moores lag. Hur kemisterna möjliggör utvecklingen av datorerna. Henrik Professor i Oorganisk kemi

Kemin för Moores lag. Hur kemisterna möjliggör utvecklingen av datorerna. Henrik Professor i Oorganisk kemi Kemin för Moores lag Hur kemisterna möjliggör utvecklingen av datorerna Henrik Pedersen Professor i Oorganisk kemi 2 Gordon E Moore 1929 Grundade Intel 1968 Transistor 3 Source Gate Gateoxid Drain n +

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

F9 ELEKTRONMIKROSKOPI

F9 ELEKTRONMIKROSKOPI Chalmers tekniska högskola Institutionen för Teknisk fysik Mats Halvarsson 1991, uppdaterad av Anna Jansson 2012 F9 ELEKTRONMIKROSKOPI TEM- bild i atomär upplösning av en tunn film av LaAlO3 (fyra enhetsceller

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv Avbildningskvalitet Föreläsning 1 2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från

Läs mer

OFP metoder. Inspecta Academy

OFP metoder. Inspecta Academy OFP metoder Inspecta Academy 1 Presentation av olika OFP-metoder Inspecta Sweden AB 2 Presentation av olika OFP-metoder 3 Vad är OFP? OFP - OFörstörande Provning Allmänt vedertagen förkortning Olika provningsmetoder

Läs mer

Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy

Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy Martin Ek POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING 2013 Polymer & Materials Chemistry Centre for Analysis

Läs mer

Var står nanotekniken idag - och hur ser framtiden ut?

Var står nanotekniken idag - och hur ser framtiden ut? Var står nanotekniken idag - och hur ser framtiden ut? Jan Andersson, Acreo 20/09/2005 # 1 www.acreo.se Innehåll Vad är nanoteknik? Vad är läget för nanotekniken idag? Vilka framtidsutsikter har den? 20/09/2005

Läs mer

Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ).

Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ). Föreläsning 5 Astigmatism Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ). Men det finns andra ytor än sfäriska, t.ex. Toriska

Läs mer

Nanoelektronik. FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT Martin Magnusson.

Nanoelektronik. FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT Martin Magnusson. Nanoelektronik FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT 2014 Martin Magnusson martin.magnusson@ftf.lth.se Fält, potentialer mm i vakuum Lägg en spänning mellan två elektroder Stoppa dit en elektron e

Läs mer

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från

Läs mer

Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser.

Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser. Föreläsning 7 Kromatisk aberration Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser. Dispersion: n ändras med våglängden

Läs mer

Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas. Emma Björk Nanostrukturerade material

Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas. Emma Björk Nanostrukturerade material Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas Emma Björk Nanostrukturerade material 2 Vad är nanoteknologi? Nano betyder miljarddel, 1 nm= 0.000 000 001 m (ett hårstrå är ca 50 000 nm tjockt) Nanoteknologi:

Läs mer

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion

LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent 1 (5) LABORATION 6: Astigmatism och Distorsion Att läsa i kursboken: sid. 248 257, 261 266, 298 299 Förberedelseuppgifter

Läs mer

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Kapacitansmätning av MOS-struktur Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid

Läs mer

Masspektrometri. Masspektrometrisk utrustning. Insläppssystem (ex.) GC-MS (molekylseparator) Molekylär Masspektrometri

Masspektrometri. Masspektrometrisk utrustning. Insläppssystem (ex.) GC-MS (molekylseparator) Molekylär Masspektrometri Masspektrometri Atomär masspektrometri 1. Atomisering 2. Jonisering 3. Separation map m/z 4. Detektion Molekylär masspektrometri Som ovan steg 2-4. Molekylär Masspektrometri En metod av central betydelse

Läs mer

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE. PAPPER består av? PAPPER. Sasan Gooran

PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE. PAPPER består av? PAPPER. Sasan Gooran PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 PAPPER består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran

Läs mer

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så

Läs mer

Utmaningar vid bygget av Sveriges genom tidernas störste infrastrukturprojekt inom Forskning, Synkrotronljusanläggningen MAX IV Laboratoriet

Utmaningar vid bygget av Sveriges genom tidernas störste infrastrukturprojekt inom Forskning, Synkrotronljusanläggningen MAX IV Laboratoriet Utmaningar vid bygget av Sveriges genom tidernas störste infrastrukturprojekt inom Forskning, Synkrotronljusanläggningen MAX IV Laboratoriet Outline Intro Forskningsområden, Varför MAX IV? Hur gör vi?

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild? joniser ande part ikelst rålni definit ion Röntgenteknik Vad behövs för att få till denna bild? Danielle van Westen Neuroröntgen, USiL Vad behövs för att få till en röntgenbild? Röntgenstrålning ioniserande

Läs mer

Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF) 1 Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Två vanliga mått är PSF (punktspridningsfunktionen)

Läs mer

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1

Läs mer

LJ-Teknik Bildskärpa

LJ-Teknik Bildskärpa Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus

Läs mer

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik att medvetet och kontrollerat skapa funktionella strukturer och system med

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Corrosion of Copper in oxygen free water Experimental set-up

Corrosion of Copper in oxygen free water Experimental set-up Sidan 1 av 13 Experimental set-up Result Cu + H 2 O P Pd 1.1 1-4 Torr/h ~1 Torr/år Sidan 2 av 13 Corrosion of Copper in O 2 free water Reference1 only H 2 O + Cu sealing P Pd Kopparkorrosion i O 2 -fritt

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

The nature and propagation of light

The nature and propagation of light Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Viktiga målsättningar med detta delkapitel

Viktiga målsättningar med detta delkapitel Viktiga målsättningar med detta delkapitel Känna till begreppen ytenergi och ytspänning Förstå den stora rollen av ytor för nanomaterials egenskap Känna till storleksberoendet av nanopartiklars smältpunkt

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Exempel på pågående plastforskning inom SP Jonas Enebro, Ph.D. Forskare Kemi, Material och Ytor Jonas.enebro@sp.se Forskning Provning och utvärdering Kalibrering

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Bred Ingång: inriktning Teknisk Fysik

Bred Ingång: inriktning Teknisk Fysik Bred Ingång: inriktning Teknisk Fysik Varför Teknisk Fysik? Jobbmöjligheter - arbetsmarknad Terminsplanering - kurser Lars Johansson tel. 700 1677, rum 21F211 Varför Teknisk Fysik? Civilingenjör i teknisk

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi 1 Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus kan ses so elektroagnetiska vågor so rör sig fraåt. När vi ritar strålar

Läs mer

Tekniken är initierad av G Whitesides, dela ut material, från Harvard

Tekniken är initierad av G Whitesides, dela ut material, från Harvard 1 Tekniken är initierad av G Whitesides, dela ut material, från Harvard 2 3 Vad lärde vi oss i förra lektionen, hur man överför ett mönster till ett templat som senare kan användas till att gjuta av polymerer

Läs mer

Materialanalys sammanfattning HT17

Materialanalys sammanfattning HT17 Materialanalys sammanfattning HT17 av Q2014 Litteratur: Yang Leng Materials characterization 2008 Labbar: 5st (Ytavbildning, SEM, EDS, ESCA, TEM) Mall: 1 av 25 Materialanalys sammanfattning HT17 1 Ordlista

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av

Läs mer

Bred Ingång: inriktning Teknisk Fysik

Bred Ingång: inriktning Teknisk Fysik Bred Ingång: inriktning Teknisk Fysik Varför Teknisk Fysik? Jobbmöjligheter - arbetsmarknad Terminsplanering - kurser Lars Johansson tel. 700 1677, rum 21F211 Varför Teknisk Fysik? Civilingenjör i teknisk

Läs mer

NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans

NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans Nuclear Magnetic Resonance Viktiga kärnor: 1 and 13 NMR används för strukturanalys av organiska föreningar Väteatomer med olika omgivning tar upp

Läs mer

Metallforskning vid Institutionen för teknisk fysik, Chalmers

Metallforskning vid Institutionen för teknisk fysik, Chalmers Chalmers University of Technology Metallforskning vid Institutionen för teknisk fysik, Chalmers Avdelningen för materialens mikrostruktur (ca 15 pers; specialitet högupplösande mitkroskopi och mikroanalys)

Läs mer

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop Fenomenet aberration. Varför mikroskop? En ensam lins kan förstora maximalt c:a 5-0 gånger. Ofta slipas dessa linser så enkelt som möjligt vilket gör

Läs mer

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper

Läs mer

Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv

Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv 1 Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2 Brytning i sfärisk yta Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv Brytningslagen (Snells lag): n sin i = n sin i Paraxial approximation (vid

Läs mer

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p) Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad

Läs mer

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010 TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,

Läs mer

Introduktion till halvledarteknik

Introduktion till halvledarteknik Introduktion till halvledarteknik Innehåll 4 Excitation av halvledare Optisk absorption och excitation Luminiscens Rekombination Diffusion av laddningsbärare Optisk absorption och excitation E k hv>e g

Läs mer

Robert Rosén Recept för beräkning av huvudplan Frågeställning: Hur hittar man främre och bakre fokalpunkt, samt huvudplan (både för tjocka linser och system av tunna linser)? Varför skall huvudplan räknas?

Läs mer

LABORATION 5 Aberrationer

LABORATION 5 Aberrationer LABORATION 5 Aberrationer Personnuer Nan Laborationen godkänd Datu Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (5) LABORATION 5: ABERRATIONER Att läsa i kursboken: sid. 233-248, 257-261, 470-472, 480-485,

Läs mer

1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv.

1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv. 1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv. Solution: Man ser efter ett tag att några kombinationer återkommer, till exempel vertikala eller horisontella

Läs mer

Diffraktion... Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Enkel spalt. Parallellt monokromatiskt ljus gör att skuggan av rakbladet uppvisar en bandstruktur.

Diffraktion... Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Enkel spalt. Parallellt monokromatiskt ljus gör att skuggan av rakbladet uppvisar en bandstruktur. Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Fjärilens (Blå Morpho) vingar har en ytstruktur som gör att endast vissa färger (blå) blir synligt under vissa vinklar genom diffraktionseffekter: idag försöker forskare

Läs mer

Blyfritt lod SN100C, framtidens standard?

Blyfritt lod SN100C, framtidens standard? Blyfritt lod SN100C, framtidens standard? SN100C är en blyfri legering bestående av tenn (Sn) 99,3 % och koppar(cu) ca 0,7 % som är dopat med nickel (Ni). SN100C är patenterad av Nihon Superior i Japan

Läs mer

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00 FK5019 - Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00 Läs noggrant igenom hela tentan först Tentan består av 5 olika uppgifter med

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor 1! 2! Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor Tommy Andersson! 3! Ämnens elektriska egenskaper härrör! från de atomer som bygger upp ämnet.! Atomerna i sin tur är uppbyggda av! en atomkärna,

Läs mer

Skogsindustridagarna 2014 Thomas Öhlund

Skogsindustridagarna 2014 Thomas Öhlund Skogsindustridagarna 2014 Thomas Öhlund Tryckt funktionalitet: Funktionellt material applicerat med tryckteknik Materialet är upplöst i en vätska för att bilda ett bläck Funktionen kan vara tex. Ledande

Läs mer

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Hans Weber, Avdelningen för Fysik, 2004 Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). 1. Partikel i en en dimensionell

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

BYSTRONIC. Duralens - Högkvalitativ Lins. Black Magic Lågabsorberande Lins. Clear Magic Ultra Lågabsorberande Lins

BYSTRONIC. Duralens - Högkvalitativ Lins. Black Magic Lågabsorberande Lins. Clear Magic Ultra Lågabsorberande Lins Duralens - Högkvalitativ Lins Absorberar 0,20% Konstruerad för hög hållbarhet och noggrannhet Tillverkad med högsta precision Godkänd och använd av ledande maskintillverkare Black Magic Lågabsorberande

Läs mer

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex

Läs mer

Tryckta transistorer på papper och plast

Tryckta transistorer på papper och plast Tryckta transistorer på papper och plast Daniel Tobjörk, N. Kaihovirta, T. Mäkelä, R. Österbacka, R. Bollström, A. Määttänen, P. Ihalainen, J. Peltonen, M. Toivakka, Åbo Akademi, Laboratoriet för pappersförädling

Läs mer

Från TB studenter till doktorander i biomolekylär och organisk elektronik

Från TB studenter till doktorander i biomolekylär och organisk elektronik Från TB studenter till doktorander i biomolekylär och organisk elektronik Per Björk Anna erland Anna Gick NV programmet i Karlshamn Började TB för att Förutom plugg; FUM och Flamman Tredje året utomlands

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Datorseende. Niels Chr Overgaard Januari 2010

Datorseende. Niels Chr Overgaard Januari 2010 Datorseende Niels Chr Overgaard Januari 2010 Allmänt Föreläsningar: 14x2h, ti 15-17 + to 13-15 Övningar: 7x2h, fr 8-10 Labbar: 4x2h (obligatoriska) Inlämningsuppgifter: 5 stycken (obligatoriska) Projekt:

Läs mer

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) 1 Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Enklast är att avbilda ett objekt beskriva hur

Läs mer

0. Lite om ämnet och kursen

0. Lite om ämnet och kursen 0. Lite om ämnet och kursen Fasta tillståndets fysik (FTF) Vad är det? FTF förvaltar och utvecklar det centrala kunskapsstoffet rörande fasta ämnens olika egenskaper: - Elektriska - Optiska - Termiska

Läs mer

Kapitel 36, diffraktion

Kapitel 36, diffraktion Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många

Läs mer

v F - v c kallas dispersion

v F - v c kallas dispersion Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex

Läs mer

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar Komponentfysik 2014 Introduktion Kursöversikt Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar 1 Lite om mig själv Erik Lind (Erik.Lind@eit.lth.se) Lektor i nanoelektronik vid EIT sedan

Läs mer

Markavbildning med adaptiva SAR-algoritmer

Markavbildning med adaptiva SAR-algoritmer Markavbildning med adaptiva SAR-algoritmer Flygteknik 2010 18-19/10 Patrik Dammert, Hans Hellsten, Anders Åhlander (Saab EDS) Annelie Wyholt, Lars Ulander (Inst. för Rymd- och Geovetenskap, Chalmers Tekniska

Läs mer

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler Spektroskopi Atomer Breddning Intensitet Naturlig energitillst. ändras, 0,1-1pm Doppler atom rör sig mot/fr det., 1-2 pm Kollision får/ger energi vid krock, 1-5 pm Våglängd, nm Molekyler Intensitet Absorbtion

Läs mer

Faktorer att tänka på vid val av exponeringssystem:

Faktorer att tänka på vid val av exponeringssystem: Exponering är ett av de viktigaste stegen vid screentrycks-tillverkning och har en direkt påverkan på tryckets kvalitet och schablonens livslängd. Att väljs rätt exponeringssystem är lika viktigt, så den

Läs mer

Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III

Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III pmo måsignal FET A, f t MO-Kondensator 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Energisituation I Sverige Cirka 150 TWh elektricitet 150 000 000 000 kwh 20 000 kwh per månad för hus 20-30% av energi belysning i hem Medelvärde - ca 20% hem, kontor,

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet. Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del

Läs mer

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB Inspecta Academy Oförstörande provning Provningsutförande Acceptanskrav EN 13445-5 (Tryckkärl ej eldberörda-kontroll

Läs mer

Introduktion till halvledarteknik

Introduktion till halvledarteknik Introduktion till halvledarteknik Innehåll 6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar 6 Fälteffekttransistorer JFET och MOS transistorer Ideal MOS kapacitans

Läs mer