Databasen TURA hjälper forskare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Databasen TURA hjälper forskare"

Transkript

1

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Återbetalning av studiestöd Folkpensionsanstalten skickade i mitten av februari brev med krav på återbetalning av studiestödet till totalt studerande som år 2001 överskridit gränsen för hur mycket man får förtjäna då man lyfter studiestöd. Vad betyder det här för studerande vid Åbo Akademi, studiestödssekreterare Tiina Häkkilä? Här vid Åbo Akademi är det 414 studerande som fått ett brev med ett förslag på hur de skall betala tillbaka studiestöd för år Folkpensionsanstalten har jämfört antalet studiestödsmånader med årsinkomsten, och de som överskridit gränsen för årsinkomsten blir tvungna att betala tillbaka studiestödet får motsvarande mängd månader samt ett tillägg på 15 %. Vanligtvis rör det sig om summor på euro. Cirka % av dem som får breven brukar ändå vara sådana som inlett sina studier eller blivit färdiga under det ifrågavarande året, och då gäller det för dem att lämna in en redovisning för hur de har förtjänat under året, så kan vi ändra på förslaget för tillbakabetalning. Antalet brev med krav på återbetalning är större än tidigare, man märker att studerande jobbar mer och mer vid sidan om studierna. Men de har också lärt sig hur systemet med återbetalning fungerar. Just nu har vi många här på studiestödskansliet som annullerar studiestödsmånader för år 2002 då de har märkt att de gått över gränsen för årsinkomsten. Studiestödet för de annullerade månaderna skall betalas tillbaka senast den 31 mars, så det gäller att ta kontakt med studiestödskansliet i god tid före det. HB Databasen TURA hjälper forskare Databasen TURA är ett hjälpmedel för alla forskare som söker extern finansiering för sin forskning. Databasen innehåller information om en mängd forskningsfinansiärer, både nationella och internationella, allt från EU, Tekes och Finlands Akademi till olika regionala och nordiska fonder, stiftelser och organisationer. TURA-databasen är tillgänglig för ÅA-personalen via internet, och den innehåller information om totalt ca 500 finansiärer. Genom en sökning i TURA får man veta förutom för vilka ändamål understöd delas ut, även hur stora summor det är fråga om och vilka ansökningstider som gäller. En fördel med TURA är att man får veta om understöd innan de annonseras ut i tidningar, säger Margareta Nybacka-Willner, som är forskningsombud på forskningsservice vid Åbo Akademi. Namnet TURA kommer från Tutkimus Rahoitus, och det är Turun Yliopisto som upprätthåller databasen. Forskningsservicen vid TY har en person anställd för arbetet med TURA, och den här personen är kontinuerligt i kontakt med de olika finansiärerna och uppdaterar informationen i databasen. Övriga universitet och forskningsinstitut i landet har möjlighet att prenumerera på servicen mot en årlig avgift. Databasen TURA är gjord på finska, och det innebär att man når de bästa resultaten då man använder finska sökord. TURA innehåller även information på engelska och svenska och Margareta Nybacka-Willner säger att det därför lönar sig att kombinera olika språk då man söker. Ett annat tips hon ger är att man ska använda sin fantasi, och söka på olika ord som har anknytning till forskningsområdet eller finansiären. Sökord av olika slag TURA fungerar enligt så kallad boolesk söklogik, där man kan söka med ord i olika fält och kombinationer. I TURA kan man söka t.ex. på enskilda sökord, olika ämnesområden, olika ändamål, finansiärens namn eller enligt ansökningstiden. Om någon behöver hjälp med att söka i databasen går det bra att ta kon- Reko Leino ny professor vid MNF Kansler har utnämnt docent Reko Leino till professor i organisk kemi vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Utnämningen gäller från och med den 1 augusti Filosofistuderande medverkar i FST Filosofistuderande Marina Lassenius berättar i TV-programmet Open Mind om hur det är att studera filosofi vid Åbo Akademi. Hon blir intervjuad i Humanisticum i en dokumentär som är gjord av Finlands Svenska Television/Utbildning. Programmet är avsett för gymnasieelever och det ingår i programserien Open Mind, som handlar om olika studieinriktningar. Filosofi är ett av de alternativ programserien presenterar då det gäller vetenskapliga studier. Programmet sänds onsdagen den 5 mars kl på TV 1 och kl på den digitala FST-kanalen. HB 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

3 Forskningsombud Margareta Nybacka-Willner rekommenderar alla som söker extern finansiering för sin forskning att göra en sökning i TURAdatabasen. takt med forskningsservice vid ÅA. I första hand är informationen i TURA avsedd för postgraduala forskare, men en del av understöden berör också pro gradu-skribenter. Flitigt använd vid ÅA I nedskärningarnas tider har det varit diskussion om hur nödvändig TURA är för forskare vid ÅA, säger Margareta Nybacka- Willner. Undersökningar har ändå visat att TURA används flitigt. Det gäller också att komma ihåg att akademin betalar en fast prenumerationsavgift för TURA, oberoende av hur mycket ÅA använder sig av databasen. Informationen om de olika forskningsfinansiärerna finns förutom i elektronisk form i databasen även i en tryckt version, som ges ut fyra gånger per år. Forskningsservice kopierar upp denna pappersversion och delar ut den till de olika fakulteterna. Den nyaste informationen finns givetvis endast i databasen. Alla anställda vid ÅA har rätt att använda databasen TURA. Man kan logga in i databasen endast via en dator inom akademin eller genom akademins nät via modem från en hemdator. Länkar till TURA-databasen finns på forskningsservicens hemsidor på adressen: HEIDI BACKAS INNEHÅLL NR 3/2003 Databasen TURA Ger fakta om forskningsfinansiärer...2 PF strukturerar om studier Ämneslärarstudierna flyttas framåt...4 Trivs bra som ämneslärare Krävande men givande att undervisa...6 Rektorsval vid ÅA i april Kansler och rektor efterlyser valordning...8 Människorättslig synvinkel Projekt granskar rätten till utveckling...10 Disputationer Personalspalten...20 Teknologibranschen kallar Turku Science Park samarbetar med ÅA...12 Prisbelönt bok om miljösociologi Gästprofessor Riley E. Dunlap fick pris...14 MfÅA noterar Gott arbete belönat med rosor...15 Veckans skribent Forska globalt, tillämpa lokalt...16 Baksidan Från ÅA till näringslivet...24 Avhandlingar Annonser och kungörelser...21 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 PF strukturerar om studier Ämneslärarstudierna flyttas fram en termin. Nästa läsår inför Pedagogiska fakulteten i Vasa en rad nyheter vilkas syfte är att avhjälpa bristen på ämneslärare. Dels flyttas ämneslärarstudierna framåt under läsåret, från termin 1 och 2 till termin 2 och 3. Och dels tar fakulteten utöver den ordinarie klasslärarkvoten in 40 extra studerande med speciell inriktning på att bli ämneslärare i södra Finland. En orsak till att ämneslärarstudierna senareläggs är att den praktiska studiebiten, fältpraktiken, ska infalla på en lämpligare tidpunkt under skolornas läsår. Enligt nuvarande tidtabell har fältpraktiken inletts i december, som är en ganska stressig månad för skolorna. Till exempel julfestförberedelser har gjort att lärarna i fältpraktikskolorna har haft ont om tid att handleda ämneslärarstuderandena. En annan orsak till senareläggningen är att blivande ämneslärarstuderande som har sin slutexamen och kanske jobbat en tid, men ännu inte avklarat sina grundstudier i pedagogik (15 studieveckor), ska kunna läsa den biten från början av hösten tillsammans med första årets klasslärarstuderande. Sedan kan de hoppa på ämneslärarstudierna från och med termin två. Sedan i höstas jobbar en arbetsgrupp aktivt för att öka intresset för den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen. Med i samarbetsnämnden för den finlandssvenska ämneslärarutbildningen finns företrädare för Åbo Akademi, Helsingfors Universitet, Konstindustriella högskolan, Sibeliusakademin och Jyväskylä universitet. Nämndens uppgift är att öka samarbetet mellan de instanser som är involverade i ämneslärarutbildningen samt att Lars Burman vid PF i Vasa tror att lärarbristen i huvudstadsregionen beror främst på de relativt låga lönerna. Största delen av de ämneslärarstuderande som kommer till PF från Åbo har dock avklarat sina grundstudier i pedagogik redan innan de kommer till Vasa. Hur det nya arrangemanget kommer att påverka möjligheterna att läsa grundstudierna i pedagogik i Åbo är inte klart. Något beslut har ännu inte fattats, även om frågan har diskuterats. Jag tror att de nya arrangemangen bidrar till att Vasavistelsen kommer att kännas mindre stressig för ämneslärarstuderandena bland annat tack vare fler avbrott så som jul och påsk, säger Lars Burman, lektor i matematikens och datateknikens didaktik. Mellan 40 och 60 studerande inleder årligen sina ämneslärarstudier vid PF. Fördelningen ämnesvis har varierat från år till år. De flesta avverkar sina ämneslärarstudier under fjärde eller femte studieåret och formellt krävs minst 35 studieveckor i det eller de ämnen man ska undervisa i innan man får inleda sina ämnesstudier. För dem som inte avklarat sina ämneslärarstudier, men redan jobbat som lärare i minst fem år, kan PF skräddarsy ett individuellt studieprogram. Där räknas lärarerfarenheten till godo så att tiden vid PF kan förkortas märkbart. Som ytterligare ett led i strävan att minska ämneslärarbristen, med särskild inriktning på Nyland, tar PF nästa höst in 40 studerande utöver den normala klasslärarkvoten. Dessa genomför sina klasslärarstudier på vanligt sätt, men har möjlighet att läsa hela 35 studieveckor i något av ämnena matematik, finska eller engelska. Det ger dem möjlighet att flytta från de lägre års- Nytt samarbete avhjälper bristen på ämneslärare göra ämnesläraralternativet synligare än hittills. Rent konkret jobbar gruppen med att utveckla en gemensam marknadsföring till abiturienter och de universitetsstuderande som ännu inte bestämt inriktning. Tryckt information, infotillfällen, temadagar och besök vid mässor är några av de åtgärder som ska få fler studerande att välja ämneslärarbanan. Det här är den mest omfattande åtgärd som vidtagits för att öka intresset för ämneslärarstudier, säger ÖH-rektorn Sven-Erik Hansén, som är optimistisk inför samarbetets möjligheter att råda bot på ämneslärarbristen. ÖH-rektorn är inte sen att framhålla läraryrkets goda sidor. Läraryrket är idealiskt för den som gillar att jobba med människor. Att fostra och rusta unga för framtiden är en oerhört stimulerande utmaning, säger Hansén. Och som lärare har man dessutom en trygg anställning, lärare behövs alltid. PH 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 kurserna till årskurserna 7 9 i takt med att årskullarna minskar. Denna extra kvot ska studera tre år i Vasa för att sedan under två år slutföra sina studier i Helsingfors. Utgångstanken har varit att tröskeln är lägre att komma sig i väg till Vasa i början av studierna jämfört med i slutet när man har rotat sig på studieorten. Det har visat sig att folk har en tendens att bli kvar på den ort där de slutför studierna. En del av de klasslärarstuderande som kommit till PF från södra Finland har blivit kvar i Österbotten efter avslutade studier. Genom att förlägga slutskedet av studierna till Helsingfors bäddar vi för att studerandena ska stanna kvar i huvudstadstrakten, säger Burman. Han tror inte att man löser lärarbristen i södra Finland genom att flytta PF till Helsingfors. Största orsaken till ointresset för läraryrket i huvudstadstrakten är kombinationen av den relativt sett låga lärarlönen och de skyhöga levnadskostnaderna i Helsingfors. En annan orsak till ämneslärarbristen är att privata sektorn under ekonomiskt goda Ett lärorikt år i Vasa För Mikaela Nickull från Vörå var det inget stort steg att i höstas flytta till Vasa för att inleda ämneslärarstudierna. Mikaela har studerat matematik i Åbo i fyra år och siktar på att bli högstadie- och gymnasielärare i matematik, fysik och kemi. Flytten till Vasa har hon i huvudsak upplevt positivt. Även om jag är uppvuxen i Österbotten har det varit lärorikt att se Vasa ur en ny synvinkel. Det är nyttigt att se så många olika miljöer som möjligt i Svenskfinland, säger Nickull. Men hon kan nog förstå dem som drar sig för att ta med sig sitt pick och pack, och styra flyttlasset norrut. Efter många år i Åbo har man ofta skaffat sig en stor bekantskapskrets och börjar känna sig rotad där. Då kan tröskeln till att komma sig iväg vara hög. En annan sak som enligt Nickull kan avskräcka från lärarjobbet är att lönen och karriär-möjligheterna kan vara bättre inom den privata sektorn. För Nickull är övningslektionerna nu avklarade och inom kort börjar hon skriva gradun. Sedan planerar hon ytterligare läsa upp kemin till gymnasienivå, vilket betyder att hon återvänder till Åbo ännu ett varv. Som lärare siktar hon på att börja jobba först hösten Vad gäller studierna vid PF tycker Nickull att de skiljer sig en hel del från matematikstudierna i Åbo. I Åbo var studierna ibland väldigt svåra. Här i Vasa är det snarare mängden som kan vara ett problem. Tidtabellen är ansträngd och studietakten hård, säger hon. Nickull noterar vidare att vistelsen vid PF fått henne att reflektera över nya och helt andra saker än matematikstudierna i Åbo, kanske lite fått henne att finna sig själv. Överlag har jag trivts mycket bra och lärt mig mer, och andra saker, än jag hade föreställt mig, sådant som är till stor nytta i alla möjliga sammanhang i livet, säger Nickull. Det kan förvisso ha sina sidor att med fyra studieår bakom sig komma som nybörjare till PF och inte smälta in i gulnäbbsgemenskapen, men enligt Nickull är sammanhållningen bland ämneslärarstuderandena god. Ämneslärarna har bra kontakt sinsemellan bland annat tack vare en hel del gemensamma studier som inte är ämnesspecifika. Som barn var Nickull övertygad om att hon skulle bli lärare, men när hon för drygt fyra år sedan inledde matematikstudierna var detta inte längre någon självklarhet, då var det matematikintresset som kom i första hand. Att hon till slut skulle satsa på lärarbanan var något som klarnade efterhand. Någon oro över att inte hitta jobb har Nickull inte. Läget på arbetsmarknaden är gott. Helst vill jag återvända till Österbotten, om inte genast så åtminstone med tiden, säger hon. PATRIK HARALD år har varit en mer attraktiv arbetsgivare än skolvärlden. När det gäller matematiker har finanssektorn, och under senare år IT-branschen, lockat till sig folk med löften om högre löner och kanske bättre karriärmöjligheter. Det här är naturligtvis en generell företeelse och inget specifikt finlandssvenskt. Men om det ligger i samhällets intresse att ha bra lärare så borde samhället också ta ansvar för att lönerna stiger, säger Burman. PATRIK HARALD Överlag har jag trivts mycket bra och lärt mig mer än jag hade föreställt mig, säger Mikaela Nickull om sina studier vid PF. Sista ansökningsdag till ämneslärarutbildningen är den 4 april MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6

7 Trivs bra som ämneslärare Krävande men givande att undervisa årskurs 7 9 i grundskolan. Flexibilitet, humor och ett intresse för människor det är vad man behöver för att jobba som ämneslärare för årskurs 7 9 i grundskolan. Det här menar i alla fall Benny Nylund, Yvonne Gunell och Kim Virta, som alla jobbar som ämneslärare i S:t Olofsskolan (SOS) i Åbo. Benny Nylund och Kim Virta är båda lärare i matematik, fysik och kemi. Nylund jobbar nu femte året i S:t Olofsskolan, där han började jobba direkt efter att han blivit färdig med sina studier. Kim Virta blev färdig ämneslärare i fjol våras, och han jobbar nu första året i SOS. Under studietiden jobbade han två år som lärare i Björneborg svenska samskola, trots att han inte var färdig. Yvonne Gunell har jobbat som ämneslärare i biologi och geografi i SOS sedan hon blev färdig år I högstadiet visste jag att jag ville jobba med något som har med matematik eller fysik att göra, och under studietiden konstaterade jag att vill bli lärare, säger Nylund. Virta säger att det fanns tre inriktningsalternativ då han började studera vid matematiska institutionen vid MNF, och lärarinriktningen var den som kändes bäst för honom. Jag har alltid velat jobba med människor, och efter ett års studier visste jag att jag vill bli undervisare, säger han. Också Gunell hade relativt tidigt klart för sig att det var lärare hon skulle bli. Jag hade ett allmänt intresse för biologi, och ville därför inte bli forskare inom ett litet delområde. Dessutom ville jag jobba med människor. De tre lärarna trivs alla bra med sina jobb. Benny Nylund (fr. v.), Yvonne Gunell och Kim Virta är ämneslärare i S:t Olofsskolan i Åbo, och de gillar att jobba med elever i åk 7 9. Som ung lärare i högstadiet går det bra. Om man har lite barnasinne kvar, har humor och är flexibel, så då går det nog, säger Nylund. Innan man börjat jobba vet man nog inte vad det är att jobba som lärare, säger Gunell. Många tror att läraryrket är väldigt lätt, men det är nog inte alltid så. Men de dagar då eleverna är intresserade och man ser att de lär sig är jobbet speciellt givande. Man kan se läraryrket som kundbetjäning, där man har trevliga och tacksamma kunder, säger Virta. Enda skillnaden är att annars har kunden alltid rätt men här är det vi lärare som alltid har rätt, inflikar Nylund småskrattande. Vad krävs det för att man ska vara en bra lärare? Det krävs att man är en flexibel människa, men framförallt att man är människa, säger Virta. Man ska också komma överens med olika sorters människor. Ja, samarbetsförmågan är viktig, man ska kunna samarbeta med både elever och kolleger, säger Gunell. Och så skall man vara intresserad av det ämne man undervisar i, och ha intresse för att jobba med människor, påpekar Nylund. Till en av fördelarna med att jobba som lärare hör enligt de tre lärarna sommarloven och julloven. Det är krävande att jobba som lärare, så de här loven behövs nog, säger Yvonne Gunell. Det tär på krafterna att undervisa. Det är en fördel att man har ett fast antal undervisningstimmar varje vecka, och kan välja fritt när man gör resten av jobbet. Men det betyder också att man sällan har lediga kvällar, säger Gunell. Som ämneslärare är det nog mycket jobb man inte får betalt för, till exempel att rätta prov och förbereda lektioner är sådant som man gör hemma på kvällar och veckoslut, säger Nylund. För lärarna går jobbet i perioder, och de mest stressiga tidpunkterna infaller under provperioderna. Hur mycket tid man som lärare sätter ner på att förbereda lektioner varierar också, delvis beroende på hur mycket erfarenhet av lärarjobbet man har. Nu under tredje året märker jag att jag använder mindre tid till planering av lektionerna jämfört med det första året, säger Gunell. Man kan bygga vidare på det material man använt tidigare. Vad anser ni om den utbildning ni fick när ni nu ser tillbaka på den? Det skulle nog finnas en del att förbättra i utbildningen, säger Gunell. När jag studerade hade man på institutionen inte så positiv inställning till oss som skulle bli lärare. Man skulle själv ta reda vilka kurser man skulle gå, ingen på institutionen visste det. När jag valde lärarlinjen på matematiska institutionen handlade den mest om vilka fördjupade kurser man skulle välja bort för att få plats för didaktiken, säger Virta. Som matematiklärare i högstadiet är det dessutom så att man kan all den matematik man behöver i yrket redan då man kommer till akademin, säger Benny Nylund. Tiden som auskultander i Vasa var i alla fall en positiv upplevelse för de tre lärarna. Då insåg man vad det var att vara lärare. Före det hade jag studerat i sex år utan att veta vad det var jag hade valt, säger Yvonne Gunell. Jag skulle rekommendera för alla som tänkt bli lärare att ta ett mellanår i studierna och jobba som lärare, säger Kim Virta. Då ser man hur det är, och kan fråga sig om det är det man vill göra. HEIDI BACKAS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Vem skall få sitta här? Både kansler och rektor efterlyser valordning för ÅA. I april väljs rektor för Åbo Akademi, och kansler Bertil Roslin har i en åtgärd som väckt mycket uppmärksamhet låtit kanslerssekreterare Kenneth Nygård utreda huruvida man borde göra det möjligt också för intresserade utifrån att söka tjänsten. I utredningen konstaterar Nygård att det i den relativt färska universitetslagen från 1997 har skapats en laglig möjlighet att låta personer utifrån söka rektorstjänsten. Undervisningsministeriet har därutöver i ett brev av år 2001 rekommenderat att universiteten i samband med rektorsval tillämpar ett anmälningsförfarande, det vill säga att man meddelar utomstående om att tjänsten är ledig. Det hela bottnar alltså i universitetslagen. Vid årsskiftet 2002/03 bad undervisningsministeriet universiteten att ta i betraktande denna möjlighet som den nya lagen ger. Att ministeriet gjorde det beror förstås inte på ÅA. Många andra rektorstjänster och kanslersämbeten blir också snart öppna, till exempel de vid Helsingfors universitet, säger Bertil Roslin. Roslin anser själv att det vore nyttigt att pejla intresset för rektorstjänsten och kanslersämbetet genom att låta utomstående anmäla sig. Det betyder ju inte att tjänsten bara kan sökas av utomstående, huvudrekryteringen sker fortfarande bland våra egna. Men man skulle åtminstone få veta vilka som är intresserade. Rektor Gustav Björkstrand påminner om att man här måste komma ihåg att valet av prorektorer skiljer sig från rektorsvalet, och är litet mera komplicerat. Prorektorsuppgiften förenas med en annan uppgift vid akademin, det är inte någon heltidstjänst. Till exempel i Vasa så är andra prorektor samtidigt rektor för Åbo Akademi i Vasa. I april avgörs vem som skall sitta på rektorsstolen vid Åbo Akademi de närmaste åren. Men exakt hur valet av ny rektor sker är i dag oklart. Behov av valordning Utöver rektorsvalet vid ÅA i vår hålls kanslersval på hösten. Frågan om Åbo Akademis valordning är därför i högsta grad aktuell. Faktum är dock att akademin, liksom en del andra universitet, i detta nu saknar en stipulerad valordning. Det här är något som Bertil Roslin anser bör åtgärdas snarast möjligt, och Gustav Björkstrand är inne på samma linje: Det är klart att Åbo Akademi behöver en valordning, där man noggrannare fastställer hur valet av både rektor och kansler skall äga rum. Kansler och jag har pratat genom saken och vi är av samma åsikt. Vid till exempel Turun Yliopisto går valet av rektor till så, att sittande rektor utser en ordförande i valkollegiet, denna ordförande sammankallar kollegiet, och kollegiet väljer ett arbetsutskott som bestämmer hur valet skall gå till i detalj. När det är gjort kan valet förrättas av valkollegiet. Nästa steg är att rektor ber personer som är intresserade av att bli prorektorer att anmäla sig, och samtidigt presentera vilka frågor de skulle vilja driva om de 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 får förtroendet. Rektor framför sedan i ett motiverat förslag till universitetets styrelse vilka kandidater som är mest lämpliga. Det är alltså styrelsen som väljer prorektorer vid Turun Yliopisto, inte valkollegiet. Kanslersval skiljer sig i sin tur från rektorsval på det sättet, att valkollegiet utser tre kandidater, av vilka republikens president sedan utnämner en till kansler. Rektorsvalet vid Åbo Akademi sker den 10 april, så det blir bråttom för styrelsen om en valordning skall hinna färdigställas till dess. Den här saken är så viktig med tanke på akademins verksamhet som helhet, att det självfallet är så att det förslag till valordning som utarbetas bör gå på remiss till fakulteterna och de fristående inrättningarna innan styrelsen tar ställning till det och kansler slutligen fastställer valordningen. När kansler först kastade fram den här saken och ville att vi med mycket kort tidsperspektiv skulle göra en valordning, så bedömde jag därför att det inte kommer att vara möjligt, säger Björkstrand. Kansler Roslin medger att tidtabellen blir stram. Styrelsen sitter med vässade klor och väntar på att ta upp frågan, så det kommer att ske så fort som möjligt. Men vi har två val i år om valordningen inte hinner bli klar till det ena, så blir den säkert till det andra. Inga hinder för utomstående Att valordningen knappast blir klar snabbt hindrar i och för sig inte att ÅA tillåter utomstående sökande redan i rektorsvalet. Jag har bett förvaltningsdirektör Roger Broo att på styrelsemötet den 20 februari ta upp frågan hur vi skall förfara i det här valet, säger Björkstrand. Det är styrelsen som tar ställning till om vi skall tillämpa ett anmälningsförfarande, vilket jag personligen ingalunda skulle ha någonting emot. Jag tycker det är viktigt att folk får möjlighet att visa sitt intresse, både inom akademin och utanför, och redan nu kan ett aktivt valkollegium be en professor utanför akademin om att ställa sig till förfogande. Nyheten att kansler lät göra utredningen gavs stort utrymme i lokalpressen och vinklades enligt Roslin dessutom av journalisterna till en personfråga, trots att det inte varit hans avsikt. Det är absolut inte en personfråga, utan en principfråga, och den bör diskuteras. Jag blandar mig inte i själva valet det har jag aldrig gjort och kommer aldrig att göra utan i hur det går till, poängterar Roslin. Jag följer samma princip i alla sammanhang, också när det gäller till exempel professorsbesättningar och stipender: må alla som vill konkurrera och må den bästa vinna. Jag tycker själv att det är en viktig och grundläggande princip att akademin är ett öppet vetenskapligt samfund, att vi har en öppenhet som ger fria möjligheter att anmäla sitt intresse för dylika tjänster. Roslin har också fått kritik för att han gick ut med saken till media utan att först diskutera den med ÅA:s förvaltning. Hur det nu råkade sig så ringde en journalist från lokaltidningen och frågade om vi vid ÅA har uppmärksammat rekommendationen från undervisningsministeriet, precis samma dag som jag hade gett kanslerssekreteraren uppdraget att utreda saken. Jag kunde ju inte gärna säga annat än nej, vi sover inte, saken är under utredning. Jag ringde också rektor och meddelade att artikeln skulle komma, så han visste om det. Fritt fram för valkollegiet Rektor väljs enligt lagen för en femårsperiod. Björkstrand har meddelat att han själv kan tänka sig att fortsätta en tid, men bara tills han om två år når pensionsåldern. Jag har inte för avsikt att stanna längre än så. Om valkollegiet vill välja en annan lösning så är det naturligtvis fritt fram. Det enda jag hoppas är att akademin skall få en så kunnig och målmedveten rektor som möjligt. Det som är viktigt för mig är självfallet att Åbo Akademi också framgent fungerar som ett dynamiskt, framgångsrikt universitet och klarar sig väl både nationellt och internationellt. Hittills har det inte talats högt om att någon annan inom akademin än Björkstrand skulle vara intresserad. Björkstrand säger att det delvis kan bero på att man inom akademin tycker det är en acceptabel lösning att låta honom fortsätta ett par år till. Jag tror att läget blir ett annat när situationen är helt öppen, men bilden är nog litet mer komplicerad än så. Rektorsjobbet är ganska slitsamt, det är inte bara en eller två rektorer som har fått hälsoproblem efter att ha jobbat en längre period. Jag har faktiskt också själv låtit kontrollera min hälsa innan jag lovade att ställa upp för två år till, för jag vill kunna jobba till hundra procent. En annan sak som spelar en viss roll i sammanhanget är att rektorslönen ingalunda är den högsta inom akademin. Många av våra främsta forskare, som har externt finansierade projekt, får de facto en högre lön. Om man är väldigt intresserad av forskning, och dessutom har en ekonomiskt bättre situation som forskare, så är det naturligt att man väljer det som ligger ens hjärta närmast. Roslin berättar att det på andra håll har blivit vanligare att rektorer flyttar från ett universitet till ett annat. Det ger en person som gör bra ifrån sig möjlighet till längre karriär som rektor än bara en period på fem år. Sådan har tendensen varit i Sverige och det är väl det som har gjort undervisningsministeriet här intresserat nu igen, efter att saken har vilat ett tag. I Sverige har Linköpings universitet blivit något av ett rektorskläckeri, om den termen kan tillåtas, en rektor därifrån valdes till rektor för Kungliga Tekniska Högskolan och en annan helt nyligen till rektor för Stockholms universitet. Björkstrand säger sig dock ha vissa reservationer angående tanken på yrkesrektorer, även om han tror att sådana kan tillföra större administrativ erfarenhet och skicklighet. Sysslar man med förvaltning på heltid finns det en risk att man glömmer bort verkligheten som besluten man fattar kommer att gälla. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 AKTUELL FORSKNING Människorättslig synvinkel Forskningsprojekt granskar rätten till utveckling i flera u-länder. Projektet syftar till att peka på kanaler genom vilka människor i u-länder kan förstärka sin egen kompetens och förbättra sin egen situation, bland annat med avseende på deltagande i olika samhälleliga processer och arbetslivet. Det säger professor i offentlig rätt Markku Suksi om projektet Bemyndigande, deltagande och icke-diskriminering Operationalisering av en rättsbaserad infallsvinkel på utveckling, som handlar om u-landsforskning och som nyligen har beviljats finansiering av Finlands Akademi. Institutet för mänskliga rättigheter har redan tidigare varit involverat i olika forsknings- och utbildningsprojekt som fokuserat på u-länder speciellt i Latinamerika och Afrika. Institutets och rättsvetenskapliga institutionens personal har arbetat och bedrivit forskning i bland annat Bolivia, Ecuador, Peru, El Salvador, Nicaragua och Zambia. I och med projektet ska vi nu samla de tidigare insatserna till en fokuserad forskning där vi avser att diskutera sådant som legat i institutets och institutionens linje redan tidigare. Projektet har erhållit forskningsbidrag på totalt euro för en period på tre år, som inleddes i januari i år och som avslutas i slutet av år Finansieringen från Finlands Akademi var A och O för forskningsprojektet, annars hade vi inte kunnat genomföra det, säger Kati Frostell, tf biträdande föreståndare vid institutet för mänskliga rättigheter. Den finansiering projektet fick uppgick ändå endast till hälften av det belopp man sökte, och det betyder att projektet blir mindre omfattande än man från början hade tänkt sig. Rätten till utveckling Hittills har det juridiska och människorättsliga perspektivet inte varit så utvecklat inom u-landsforskningen i Finland, säger Kati Frostell. Med det här projektet försöker vi få in ett juridiskt människorättstänkande i u-landsforskningen och i det biståndsarbete som Finland bedriver. En utgångspunkt för projektet är rätten till utveckling, som härstammar ur en FNdeklaration från år 1986, och som senare förstärkts genom beslut på internationell nivå. Rätten till utveckling innebär att varje individ och varje folk har rätt att delta i och bidra till en ekonomisk, kulturell, social och politisk utveckling. Frågeställningen inom det aktuella forskningsprojektet handlar om på vilket sätt man förverkligar mänskliga rättigheter och friheter inom denna rätt till utveckling, förklarar Markku Suksi. Rätten till utveckling har fastslagits i en deklaration, så den saknar alltså sådan bindande kraft, som till exempel yttrandefriheten har, säger Suksi. Men rätten till utveckling innehåller olika explicita rättigheter som är bindande, som till exempel rätten till deltagande och icke-diskriminering. Avsikten med projektet är att vi ger ut en slutrapport där vi tar fram speciella delrättigheter inom rätten till utveckling. Vi gör det för att peka på att rätten till utveckling är en stark rättighet, trots att den baserar sig på en deklaration. Kvinnor, barn och urfolk Forskningsprojektet är indelat i flera delprojekt, där man ser på rätten till utveckling med ett speciellt fokus på kvinnor, barn och urfolk i utvecklingsländerna. Ett av dessa delprojekt utförs av forskare Ann-Mari Fröberg, och handlar om kvinnors arbets- och fackföreningsrättigheter i Guatemala och Honduras. Hon inriktar sig på sådana områden i länderna där företagen får finansiella förmåner då de etablerar sig, med syftet att locka utländska företag. I dessa företag jobbar det mest kvinnor. Problemet är att kvinnorna förnekats sina fackföreningsrättigheter. Samtidigt är det ändå en bra möjlighet för kvinnorna att få arbete, trots att alternativet inte är det bästa för dem, säger Fröberg. Under nästa år kommer Ann-Mari Fröberg att resa till de berörda länderna och ta kontakt med universiteten där. Hon ska studera de internationella normerna för arbets- och fackföreningsrättigheter i förhållande till den nationella lagstiftningen, för att reda ut vilka skyldigheter de transnationella företagen har då det gäller att främja och skydda kvinnornas rättigheter. Syftet med forskningen är att klargöra 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

11 dessa regler och på det sättet hjälpa till att främja kvinnornas och även männens rättigheter. Maija Mustaniemi ska i ett annat delprojekt studera förhållandet mellan barnens rätt till utbildning och förbudet mot barnarbete, samt även barnens rätt till arbete, under folkrätten. Hon kommer att titta närmare på lagstiftningen och den praktiska situationen i vissa u-länder och jämföra hur de har implementerat barnens rättigheter. Mustaniemi har tidigare skrivit en pro gradu-avhandling inom samma ämnesområde med Bangladesh som utgångspunkt. Självbestämmande Självbestämmande är det begrepp Markku Suksi tar fasta på inom ett delprojekt. I en resolution från FN:s generalförsamling från år 1970 (Declaration on friendly relations) finns en formulering om att olika folk kan utöva självbestämmande i tre olika former; som självständig stat, genom att integrera sig i en annan stat, eller genom att anta vilken annan politisk status som helst. Det är den tredje formen som intresserar Suksi, och speciellt då politiskt deltagande inom olika former av självbestämmande. Hur deltar man politiskt i former av självbestämmande där folk vill säga till om mer än vad existerande stat tillåter?, nämner Suksi som exempel på en frågeställning. Ett rättsfall Suksi kommer att studera är Katangan peoples movement vs Zaire från år Han kommer också att ta upp andra exempel, bland annat från Sri Lanka, Indonesien, Tanzania och Nicaragua, där flera av situationerna åtminstone avlägset liknar den självstyrelse som vi finländare känner till från Åland. Ytterligare två delprojekt inom forskningen utförs av Kristian Myntti och Tiina Saaresranta. Kristian Myntti, som är specialforskare i mänskliga rättigheter, ska studera urfolks rätt till deltagande, bemyndigande och icke-diskriminering i utvecklingsprocessen. Tiina Saaresranta ska i sitt delprojekt undersöka urfolks sedvanerätt, som ett sätt att stärka kvinnors rätt till utveckling i Bolivien, Peru och Ecuador. Martin Scheinin, som är föreståndare för institutet för mänskliga rättigheter, är medlem i ledningsgruppen för forskningsprojektet och fungerar som handledare för olika delprojekt. HEIDI BACKAS Kvinnor, barn och urfolk står i fokus i de olika forskningsprojekt som Kati Frostell (fr. v.), Maija Mustaniemi, Ann-Mari Fröberg och Markku Suksi utför vid rättsvetenskapliga institutionen och institutet för mänskliga rättigheter. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 Teknologibranschen kallar Turku Science Park vill utvidga kontakten med ÅA. Akademiker i Finland blir relativt sällan egna företagare. Enligt Juha Achrén, som leder Turku Science Parks kuvös för företag i informations- och kommunikationsbranschen (DIO), blir ungefär sex procent av alla akademiker ute i Europa företagare och i USA är motsvarande siffra tio procent eller ännu högre. Här i Finland startar av någon orsak bara tre-fyra procent av alla akademiker egna företag. Vår målsättning är att höja den procenten till fem det finns potential och vi är därför måna om att tröskeln till att ta kontakt med oss skall vara så låg som möjligt, säger Achrén. Om en akademiker som är specialiserad på teknologi får en företagsidé och är villig att pröva den i Åbo bör förutsättningarna att lyckas vara goda. Organisationen Turku Science Park har som uppgift att främja teknologibranschen i Åbo med omnejd, och gör det så mångsidigt som möjligt. Den centrala idén är att hitta nyttan av synergi. Man skapar ett fungerande nätverk mellan företagen och universiteten, marknadsför helheten utåt, och försöker hitta mera offentliga medel att utnyttja. Åbo stad äger drygt 90 procent av aktiekapitalet i Turku Science Park. Koncernen är unik i företagsvärlden på så sätt att den inte direkt konkurrerar med någon och inte huvudsakligen strävar efter att gå med vinst. Men vi är ändå ett aktiebolag, så vi kan inte gå med förlust heller. Vi har ett aktiekapital på 40 miljoner euro, vilket betyder att vi har ett bra läge, men vi måste klara oss med det vi redan har fått, staden skall inte bli tvungen att pumpa in pengar i bolaget, säger Jaakko Kuosmanen, VD för Turku Science Parks dotterbolag ICT Turku. Att koordinera den lokala teknologibranschen är Turku Science Parks mest uppenbara och minst kontroversiella uppgift, Juha Achrén och Carl-Johan Åkerblom hoppas att samarbetet mellan Turku Science Park och Åbo Akademi blir tätare i framtiden. men enligt Kuosmanen måste man göra mera än så för att företagen skall blomstra. Vi startar också ny verksamhet och försöker accelera tillväxten så mycket som möjligt för att få fram nya arbetsplatser. Ibland investerar vi i vissa bolag bara för att få mera fart på utvecklingen. Kuosmanen lyfter också fram företagskuvöserna. Den möjligheten borde intressera till exempel studerande, för de kan få finansiering för att starta eget, och det är ju ett alternativ till att ta anställning vid ett stort bolag, flytta till Helsingfors, eller nånting sånt. 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

13 Turku Science Park har två dotterbolag, ICT Turku och Åbo Biodal, som är specialiserade på information och kommunikation respektive bioteknik. Dessa två dotterbolag har varsin företagskuvös. Målsättningen är att skapa framgångsrika företag som inom en rimlig tid kan stå på egna ben. I grund och botten handlar det om att skapa arbetsplatser för kunniga människor. Kuvösen för bioföretag startades år 2001, men DIO inledde sin verksamhet redan Det var väldigt tidigt. Kuvösen är den första i landet, och den är kanske rentav en av de äldsta i världen. Den startades på initiativ av Åbo stad och universiteten, och där måste man nog berömma beslutsfattarna för deras fördomsfrihet. I dag har vi en erfarenhet som många andra saknar, säger Juha Achrén. Sedan 1989 har sammanlagt 120 företag fötts och 650 arbetsplatser skapats i Turku Science Parks kuvöser. Ungefär 85 procent av dessa företag har överlevt, vilket är exceptionellt bra statistik. Annars brukar det vara ungefär hälften av alla nya företag som klarar sig, vet Achrén. Det enda man egentligen behöver för att ta kontakt med företagskuvösen är en bra idé, som tangerar teknologi och högt kunnande. Den bör i ett tidigt skede presenteras skriftligt, men också med den biten hjälper det fem personer starka kuvösteamet till. Hela vårt team jobbar tillsammans med varje företag, för vi har alla olika kunskapsområden. Själv ger jag råd om företagsledning och marknadsföring, berättar Achrén. En av de mest centrala frågorna är varifrån man tar pengar till ett nytt företag. Kuvösteamet hjälper företagaren med att få offentliga medel, och ger också råd om banklån och dylikt. Teknologibranschen är känd för att den också intresserar investerare med riskkapital. De resurserna kommer i allmänhet in i bilden redan under etableringsfasen. Företagen i Åboregionen är av stort intresse för dessa så kallade venture capitalists, påpekar Achrén. Företagare som är intresserade av att föda fram sin idé i kuvösen bör vara beredda att satsa en del pengar själva, men den första planeringsfasen är helt gratis. Det kostar ingenting att fråga oss vad vi tror om ett företags chanser att lyckas, den biten finansieras till 100 procent av Tekes. Allt görs dessutom helt konfidentiellt, vi diskuterar inte idéerna ens sinsemellan inom ICT Turku, för det kan röra sig om stora affärshemligheter, säger Achrén. Planeringsfasen kan ibland vara till och med ett år lång. Under den utarbetas bland annat företagets strategi och finansiering. Största delen av alla idéer kommer inte förbi den här fasen, men de företag som beräknas kunna bli lönsamma tas sedan in i själva kuvösen, som kan beskrivas som ett företagshotell. Där tillhandahålles i stort sett allt ett nytt företag behöver för att etablera sig. Vi erbjuder bland annat utrustning, teknisk service och faciliteter i vår våning i ElectroCity, och vi har också rådgivning, konsultering, skolning, med mera, räknar Achrén upp. Målet är att få företagen i kuvösen att stå på egna ben. Vi får in någonstans mellan 60 och 80 utkast till företag per år brukar tas in i kuvösen, och lika många kommer ut. Företagen får vara kvar hos oss i högst tre år, men vi försöker alltid få ut dem så fort som möjligt. Vi håller inte kvar dem för att få ut mera pengar. Utvecklingsprojekt Ett företag som lämnar kuvösen lämnar dock inte på samma gång Turku Science Park. Ett etablerat teknologiföretag i Åbo fortsätter att dra nytta av det som takorganisationen gör för att främja branschen. ICT Turku har till exempel egen utvecklingsprojektverksamhet, som enkelt sammanfattat strävar efter att se till att företagen skall ha något att göra. Vi sparkar igång en del egna projekt, men vi koordinerar och deltar också i många större, internationella satsningar, till exempel olika EU-projekt, berättar projektassistent Carl-Johan Åkerblom. Inom dessa utvecklingsprojekt försöker man blicka framåt, det handlar inte bara om att hålla igång verksamheten just nu, utan också att se till att branschen lever vidare. Det gemensamma syftet med projekten är att utveckla användningen av informationsoch kommunikationsteknologi. Ett av de projekt vi har på gång just nu är att digitalisera häftena med information om kunderna som hemhjälpare läser när de är ute på fältet. Den informationen skall nu samlas på ett ställe, och göras tillgänglig via palmtop, alltså kommunikator, ger Åkerblom som exempel. ICT Turku jobbar också för att Åbo skall bli det virtuella Finlands huvudstad, och är mycket involverat bland annat i utvecklingen av teknologin som används vid virtuella konferenser. Den typen av kommunikation ersätter inte personlig kontakt, men den kommer att bli allt viktigare. Med hjälp av teknologin kan man hålla möten som annars inte skulle hållas. Det är framtiden, tror Åkerblom. Företag och universitet I Turku Science Parks PR-material poängteras hur viktigt samarbetet mellan företag och universitet är för teknologibranschens utveckling och framtid. Åbo Akademi är viktig för oss och vi har mycket samarbete, men akademins personal borde engagera sig ännu mera. Vissa professorer och forskare är redan nu aktiva, men fler skulle få vara det, säger Juha Achrén. ÅA är ändå faktiskt mest aktivt av universiteten här, vi samarbetar till exempel mycket med Krister Karlsson och Ralph-Johan Back. Turun Yliopisto däremot är mycket passivt då det gäller företagskontakt, där tycks man till och med vara stolt över att enbart fokusera på grundforskning, säger Kuosmanen. Juha Achrén uppmanar alla som har goda idéer att ta kontakt. Vi hoppas hitta mera företagarpotential vid universiteten och yrkeshögskolorna. Jag vet att det vid Åbo Akademi finns många som har det kunnande som behövs. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 Jag är glatt överraskad och mycket nöjd med utmärkelsen. I Amerika skulle vi säga att utmärkelsen är som glasyren på kakan. Det säger Riley E. Dunlap, vars bok nyligen fått en fin utmärkelse som går under namnet Choice Outstanding Academic Title Dunlap är gästprofessor i miljösociologi vid Åbo Akademi, och han är en av redaktörerna bakom boken Handbook of Environmental Sociology, som blev klar strax innan han kom till Finland i höstas. Först var jag bara lättad över att boken blev klar. Arbetet med den räckte länge och det var en svår process. Nu har känslan av lättnad gått över till tillfredsställelse. Boken är en handbok inom miljösociologi och tar upp centrala temata inom området. Inom den amerikanska sociologiska föreningen finns en sektion för miljösociologi, och det var inom denna sektion man beslöt att sammanställa en handbok. Dunlap blev tillfrågad om att han ville vara en av redaktörerna och han ställde upp tillsammans 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI med William Michelson. De funderade tillsammans ut vilka nyckelområdena är inom miljösociologin, och bad sedan ledande forskare att skriva kapitel om sina ämnesområden. Totalt har 29 författare deltagit och skrivit om exempelvis sociologisk forskning i energi, och om naturliga faror och katastrofer. Dunlap har själv skrivit ett kapitel om miljörörelsen och introduktionskapitlet med en överblick över hela bokens innehåll. Dessutom har han deltagit som skribent i ett kapitel om attityder gentemot miljön. Boken var ett försök att sammanfatta det som händer i miljösociologin speciellt i Amerika, där det hela startade. Det verkar ha varit rätt tillfälle att ge ut boken eftersom miljösociologin nu blomstrar som vetenskap på olika håll i världen. Folk verkar nu ha förstått att miljöproblem är människoproblem. Det är människor som orsakar de här problemen, och för att lösa dem måste man känna till socialt beteende och hur samhällen fungerar. Gästprofessor Riley E. Dunlap har fått pris för boken Handbook of Environmental Sociology. Prisbelönt bok om miljösociologi Det är tidskriften Choice som delar ut utmärkelsen Choice Outstanding Academic Title. Choice är en tidskrift som universitetsbibliotekarier läser för att få veta om böckerna är värda att köpas, så min utgivare är mycket nöjd, säger Dunlap. En förhoppning Dunlap nu har är att boken tack vare utmärkelsen säljer så bra att den också skulle ges ut i pocketformat. Det är ett problem med handböcker att de oftast är tjocka och därför blir dyra. Den här boken innehåller 600 sidor, och den kostar ca 100 dollar. Jag har hört att boken på vissa håll används som kursbok för studerande, och det blir dyrt för dem som ska köpa den. Riley E. Dunlap kommer egentligen från Washington State University. Han har varit gästprofessor vid ÅA sedan höstterminen och håller bland annat kurser för både finländska och internationella studerande. Före han kom till akademin forskade han ett år vid Turun Yliopisto. HEIDI BACKAS

15 MfÅA NOTERAR Tips för hur man bygger nätverk Två rosade anställda tillsammans med representanterna för studentkåren som delade ut rosorna, från vänster Patrik Smulter, Eva Costiander-Huldén, Anna- Maria Åström, Anna Juntunen och Eva Nickull. Gott arbete belönat med rosor Tio anställda vid Åbo Akademi fick torsdagen den 13 februari ta emot varsin ros från Åbo Akademis Studentkår. Sedan 1999 har studentkåren varje år delat ut rosor till personer i personalen, som gjort ett gott arbete för de studerande. Vem som får rosor bestäms på basis av motiverade nomineringar som lämnats in av studenter. Vi fick in ett tjugotal nomineringar, men vissa personer nominerades flera gånger och några hade fått rosor förr, berättar Eva Nickull, ordförande för studentkårens utrikes- och utbildningsutskott som skötte utdelningen. De som får rosorna är personer som gärna står till tjänst och hjälper oss studerande. Det kan till exempel vara en bra föreläsare, eller en glad tant i köket båda behövs, konstaterar Anna Juntunen och Patrik Smulter, som också var med på utdelningen. Följande personer fick rosor: Benita Asikainen, byråsekreterare, Johannes Brusila, intendent på Sibeliusmuseum, Eva Costiander-Huldén, bibliotekarie, Patrik Eklund, professor i informationsbehandling, Martin Gill, lektor i engelska, Carina Lindström, kårcaféarbetare, Karl-Gustav Sandelin, professor i nytestamentlig exegetik, Åsa Wisén, bibliotekarie och Anna-Maria Åström, professor i etnologi. MK Patrik Harald MfÅA:s vikarierande Vasaredaktör Pol mag Patrik Harald, 39, är sedan början av februari Vasaredaktör för Meddelanden från Åbo Akademi. Han vikarierar Mediahusets amanuens Ari Nykvist som är tjänstledig för att skriva licentiatavhandling. Patrik Harald är i sin tur tjänstledig från sitt ordinarie jobb som nattchef på Vasabladet. I nummer 1/2003 av tidskriften Eurotutkimus ger Colette Renier från den Europeiska komissionens huvudavdelning för forskning en del tips om hur man skapar nätverk för högt kunnande. Tipsen lyder så här: Planera ett nätverk för högt kunnande bara om du svarar jakande på de tre följande frågorna: 1) Finns det ett verkligt behov av intensifierat europeiskt samarbete inom forskningsområdet? Är det nuvarande forskningssamarbetet oregelbundet eller splittrat? 2) Finns det bra forskargrupper, laboratorier, universitet och företag på området, och är de redo för ett tätt samarbete på lång sikt? 3) Finns det möjligheter för nätverket att fortsätta sin verksamhet efter att EU-stödet upphör? Dessutom: Försäkra dig om att ledningsgrupperna för organisationerna som deltar är medvetna om hurdana krav samarbetet ställer och är beredda att binda sig till dem. Fundera på hur nätverket skall finansieras under projektets gång, och speciellt efteråt. Kom ihåg att integrationen av ett nätverk för högt kunnande innebär tätt samarbete. Försök inte få med alla forskargrupper på ditt område, men försäkra dig om att nyckelpersonerna är samlade. Försäkra dig om att alla deltagare passar in i nätverket. Ett nätverk för högt kunnande är som ett äktenskap: även om deltagarna är hur underbara individer som helst kan deras förbund bli en katastrof om de inte passar ihop. Försäkra dig om att alla deltagare är medvetna om målsättningarna för ett nätverk för högt kunnande, och att de inte följande bara vill forska tillsammans. Läs MfÅA på webben: MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Paula Lindroos är direktör för Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Forska globalt, tillämpa lokalt i lärande regioner FRÅGAN OM HUR LOKAL eller internationell ÅA:s verksamhet skall vara har under de senaste månaderna varit aktuell i många arbetsgrupper och diskussioner. Den är förstås intressant ur flera synvinklar, t.ex. med utgångspunkt i universitetens egna visioner, samhällets syn på universitetens roll och ÅA:s roll i Svenskfinland. Beträffande forskningen så är min åsikt att den sällan kan vara helt lokal, därtill är både de intellektuella och de ekonomiska resurserna alltför knappa. Dessutom är ett erfarenhetsutbyte vanligen berikande, samtidigt som den akademiska forskningens krav på öppenhet och verifierbarhet lämpligast garanteras genom internationalisering i ett så tidigt skede som möjligt. I fråga om undervisningen är situationen en annan. Här är utgångsläget vanligen den egna regionens behov, vilket dock inte är lika tydligt på universitetsnivå som t.ex. på yrkeshögskolnivå. Det lokala eller regionala inslaget kan också utgöra en fördel i valet av undervisningsinnehåll och -metoder. En egen lokal profilering kan vara en attraktionsfaktor för studerande från andra regioner och länder, och den lokala förankringen stöder då direkt även den internationella konkurrenskraften. UNIVERSITETENS ROLL i den regionala utvecklingen och begreppet region har också varit aktuell. Regional utveckling skall bli ett av universitetens resultatområden och styrelsen godkände ÅAs regionala strategi den 23 januari i år. Rektor Hansén vid Österbottens högskola behandlar temat i Meddelanden från Åbo Akademi 12/02. Vanligen avses den geografiska närregionen, men också de andra alternativen är intressanta: Svenskfinland, Norden, Östersjöregionen. I ÅA:s regionala strategi är Svenskfinland entydigt den primära regionen, även om samarbete inom de övriga regionerna också är intressant och viktigt. I regionerna skapas olika samarbetsformer och nätverk där universitet, yrkeshögskolor, skolor, kommuner, myndigheter, företag och organisationer samarbetar i olika grupperingar. Turku Science Park i Åbo och MediaCity i Vasa är exempel på samarbetsenheter som förväntas bli motorer för innovation och företagsamhet i regionen. VUXENUTBILDNINGEN är en annan verksamhetsform som effektivt kan befrämja både den lokala och den regionala utvecklingen och är ett användbart redskap då man vill bilda nätverk mellan universiteten och det omgivande samhället. Traditionellt har vuxenutbildningen varit den mekanism genom vilken universiteten kunnat svara på olika utbildningsbehov på relativt kort varsel. Långsiktighet och mera systematisk vuxenutbildning har kommit med i bilden i och med behovet av återkommande utbildning och som en del av ett livslångt lärande. Kunskap och kunnande har blivit färskvara som behöver uppdatering, samtidigt som krav på helt nya kompetenser har tillkommit. Fortbildningscentralernas uppgift är att både initiera och koordinera vuxenutbildningen inom ÅA och har genom sin långvariga verksamhet öppen universitetsundervisning och fortbildning och samarbete med olika parter i samhället en kompetens där kännedom om utbildningsbehov, inlärningsmetoder, nätverk och projekthantering är centrala. LÄRANDE REGIONER karakteriseras av nätverk inom vilka enheterna kompletterar varandra, har en effektiv användning av befintliga resurser och en hög förnyelseförmåga. De förväntade fördelarna ligger främst i att regionens innovationskapacitet och konkurrenskraft kunde bli något utöver delarnas summa. Den regionala utvecklingen baseras alltmer på det intellektuella kapitalet och dess utveckling. Kunskapsintensiva yrken och företag ökar i antal, vilket medför ökade effektivitetskrav på lärandet och lärandet i sig blir då en av regio- 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

17 Framför allt behövs en lämplig balans mellan insikt och förmåga för att de uppställda målen skall uppnås. Vuxenutbildningen är egentligen en nödvändig förutsättning för utveckling. nens konkurrensfaktorer. Riksdagens framtidsutskott poängterar också i sin rapport Avauksia tietämyksen hallintaan (1/2001) betydelsen av kreativitet och ansvarsfullhet gällande inlärning, kommunikation och ledarskap. REGIONENS ATTRAKTIONSKRAFT innehåller även andra ingredienser. Förutom infrastruktur och kapital, är de kulturella och sociala förhållandena viktiga för trivseln och för beslut om inflyttning och företagsetableringar. För både universitet och företag är kreativa problemlösningsmiljöer attraktiva och stimulerar till nyskapande. Höga bohem- och toleransindex är viktiga delar av en kreativ miljö, liksom den sociala tryggheten. De studerande är universitetens främsta resurs och produkter, och då är det viktigt att kuna förutse vilka olika kompetenser vi vill att utbildningen ger. Gedigna ämneskunskaper med både know-how och know-why, ansvarsfullhet och kommunikationsförmåga är centrala kompetenser. Men vid sidan av de professionella och sociala kompetenserna tyder mycket på att inlärningskompetensen blir en viktig framgångsfaktor. I det livslånga lärandets perspektiv borde vi vidareutveckla såväl studiehandledning, -teknik som möjligheter att återkomma för nya studier vid ÅA efter avlagd grundexamen. Kunde ÅA förbinda sig att erbjuda återkommande studiemöjligheter för de utexaminerade? GRÄNSÖVERSKRIDNINGAR ses som en styrkefaktor inom de regionala nätverken. Ett erfarenhetsutbyte kan ge nya impulser och det är ofta vid olika gränsområden som intressanta innovationer görs. Samhället behöver både specialister och generalister. Genom sin gränsposition mellan universitetet och det omgivande samhället kan den universitetsbaserade vuxenutbildningen agera från flera olika plattformer. Verksamheten förutsätter kommunikation med olika samarbetsparter, flexibilitet och helhetssyn. Förutom för de traditionella ämnesstudierna har den öppna universitetsundervisningen utgjort ett naturligt forum för olika tvärvetenskapliga studier såsom miljökunskap och olika regionstudier. Nya studieinnehåll och -metoder prövas och utvecklas. Här finns kanske även det forum där ett annat slag av gränsöverskridande studier, de sk bryggstudierna kan formas. Regionerna karakteriseras ofta av otydlighet, det finns många aktörer och många maktcentra. Ansvar fördelas mellan aktörerna och verksamheten bygger långt på frivillighet och förtroende. På en konferens om lärande regioner i september 2002 beskriver prof. Markku Sotarauta saken på följande sätt: I ett nätverkssamhälle är makten delad, utgångsläget är att ingen aktör ensam kan utveckla en region eller lösa samhällsproblemen. Makten fördelas genom de globala och lokala nätverken. LITA INTE PÅ STRUKTURER, lita mera på värderingar, läser jag i mina anteckningar från ett Baltic University Programme-forskarseminarium (www.balticuniv.uu.se) om hållbar utveckling som hölls i Uppsala förra vintern. Begreppet hållbar utveckling baseras alltmer på värderingar, samförstånd och på frivillighet än på sanktioner, strukturer och regler (Agenda 21 är ländernas frivilliga förbindelse att integrera hållbar utveckling i sina samhällen. Östersjöregionen har en gemensam agenda, Baltic 21, Likheterna mellan det regionala nätverkssamhällets principer och tankesätten bakom begreppet hållbar utveckling är slående. I båda fallen efterfrågas ny kunskap, nya undervisnings- och inlärningsmetoder. Men framför allt behövs en lämplig balans mellan insikt och förmåga för att de uppställda målen skall uppnås. Vuxenutbildningen är egentligen en nödvändig förutsättning för utveckling. PAULA LINDROOS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 DISPUTATIONER BIOKEMI FM Britt-Marie Loo disputerar i biokemi lördagen den 8 mars på avhandlingen Interactions of heparin and heparan sulfate with FGF8b and FGF-receptor 4. Disputationen äger rum i Mauno Koivisto-centrum, BioCity kl. 12. Opponent är prof. Lena Kjellén, Uppsala Universitet, och som kustos fungerar prof. Peter Slotte. Så här sammanfattar Britt- Marie Loo själv sin avhandling: Proteoglykaner som finns på cellytan och i extracellulära matrixet samverkar med många olika proteiner och reglerar deras biologiska aktivitet. Proteoglykaner består av glykosaminoglykan-sockerkedjor som är fästa till ett protein. Glykosaminoglykaner, t.ex. heparin och heparansulfat, är långa sockerpolymerer uppbyggda av upprepade disackaridenheter. Under biosyntesen av dessa sockerpolymerer modifieras disackaridenheterna av olika enzym som t.ex. tillför sulfatgrupper. Den enzymatiska modifieringen sker ej jämnt över hela polymeren utan strukturellt olika domäner uppstår. Detaljerad kunskap om strukturen hos de heparansulfat-domäner som påverkar olika biologiska företeelser genom att binda till proteiner kan hjälpa oss att utveckla preparat som reglerar en specifik funktion. Ett medicinskt utnyttjat och även det mest välkända exemplet på ett sådant preparat är heparin eller småmolekylärt heparin som inhibierar blodkoagulering genom att binda till antitrombin. Syftet med denna avhandling var att undersöka heparin- och heparansulfat-domäner som binder till och samverkar med fibroblasttillväxtfaktorer (FGF) och FGF-receptorer. Fibroblasttillväxtfaktorer är en familj av proteiner som reglerar cellers aktivitet under fosterutveckling men också i vuxna organismer. Till FGF-familjen hör minst 23 medlemmar med liknande struktur och funktion. Dessa tillväxtfaktorer samverkar med FGF-receptorer (FGFR1-4) på cellytan. Då FGF binder till receptorn aktiveras den intracellulära delen av receptorn genom fosforylering vilket möjliggör samverkan med intracellulära signalmolekyler som överför signalen vidare till cellkärnan. Proteoglykaner samverkar både med FGF och FGF-receptorer och modifierar deras aktivitet. FGF-signaleringen måste regleras väl eftersom felaktiga signaler kan ge upphov till patologiska tillstånd såsom cancer och onormal utveckling av skelettet. I denna studie har vi valt att fokusera oss på FGF8 och FGF-receptor 4 (FGFR4). Vi har försökt klarlägga strukturen hos de heparin- och heparansulfat-domäner som binder till dessa proteiner. Den minsta domänen som binder FGF8 och FGFR4 består av 7-8 monosackaridenheter. Alla sulfatgrupper (N-, 2-O-, och 6-Osulfat) är involverade i interaktionen både med FGF8 och FGFR4. Den nya exoenxym-baserade sekvenseringsmetod som använts i denna studie visar att trots att FGFR4:heparansulfatinteraktionens affinitet ökar med antalet 6-O-sulfatgrupper så verkar 6-O-sulfatgruppens exakta position i den bindande domänen inte vara av avgörande betydelse. I cellbiologiska experiment gynnas FGF8:s aktivitet av långa sockerkedjor bestående av minst 14 monosackarider medan motsvarande aktivitet hos två andra FGF, FGF1 och FGF2, uppnås med 6-8 monosackarider. Våra resultat tyder på att den heparansulfat-struktur som krävs för reglering av FGF-signalering beror på det specifika FGF:FGFRkomplex som bildas. STATSKUNSKAP PL Mikael Nygård disputerar i statskunskap fredagen den 28 februari på avhandlingen Välfärdsstaten, partierna och marknaden. Den välfärdsideologiska förändringen inom fyra finländska partier under 1990-talet. Disputationen äger rum i Runebergssalen, Vasa övningsskola, kl. 13. Opponent är prof. Olli Kangas, Turun Yliopisto, och som kustos fungerar prof. Göran Djupsund. Så här sammanfattar Mikael Nygård själv sin avhandling: Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva förändringar i de finländska partiernas syn på välfärdsstaten och socialpolitiken under 1990-talet samt att belysa hur man retoriskt legitimerat dessa förändringar. Jag vill med andra ord belysa hur de politiska partiernas uppfattningar och tolkningar av välfärdsstaten och den socialpolitiska problematiken förändrats i tider av ekonomisk kris, kraftiga samhälleliga omvälvningar samt en allt mer globaliserad verksamhetsomgivning. Inom ramen för denna allmänna syfteformulering kan man urskilja ett antal mer specifika frågeställningar. Vad har man inom partierna menat med sådana begrepp som välfärdsstat och socialpolitik? Vem har man riktat det välfärdsideologiska bud- 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

19 skapet till? Hur har man velat att välfärdspolitiken skall vara ordnad? Vilka principer har man ansett bör gälla i välfärdspolitiken? Hur eniga har partierna varit beträffande sättet att tala och tänka om välfärdsstaten? Hur har man gått till väga för att legitimera det välfärdsideologiska budskapet? Avhandlingens metod består av två olika textanalyser av välfärdsideologiska textmaterial, såsom exempelvis socialpolitiska program och ställningstaganden, från de fyra största finländska partierna: Samlingspartiet, Centern, Socialdemokratiska partiet, Demokratiska Förbundet för FinlandsFolk/Vänsterförbundet. Den första analysen, systemanalysen, består av en kvantitativ innehållsanalys, där tyngdpunkten ligger på att undersöka hur välfärdsideologiernas tematiska, identifikationsmässiga och värdemässiga struktur förändrats rent kvantitativt sett. Här fokuseras främst på de övergripande strukturella förändringarna i det ideologiska budskapet, vilket också medför att själva tolkningen till stora delar bygger på deskriptiva och icke-parametriska statistiska analysmetoder. Den andra analysen, diskursanalysen, fokuserar däremot på kvalitativa aspekter i det välfärdsideologiska budskapet. Den textanalysmetod som här används kunde bäst beskrivas som en blandning av kvalitativ texttolkning, diskursanalys och argumentationsanalys. Förutom förändringar i själva välfärdsbudskapets innehåll, fokuserar jag här även på de argumentationsstrategier som använts samt de olika terminologiska betydelseförändringar som förekommit. Båda analyser strävar efter att belysa hur det välfärdsideologiska budskapet som partier fört fram förändrats, genom att ta fasta på två olika, men interrelaterade dimensioner av välfärdsideologin. Medan tyngdpunkten i den första dimensionen ligger på kvantitativa innehållsförskjutningar över tid, fokuserar den andra dimensionen främst på den diskursiva och retoriska särprägeln i det välfärdsideologiska budskapet. Detta är också anledningen till att jag här valt att ge välfärdsideologibegreppet en teoretisk inramning som kopplar an såväl till en neutral ideologitradition (Mannheim, Seliger) som till en kritisk ideologitolkning (Lukács, Gramsci, Thompson). Välfärdsideologier betraktas således som en kombination av guider för politisk handling och instrument för språklig legitimering. Avhandlingens resultat ger vid handen att det skett substantiella omtolkningar av välfärdsstatens och socialpolitikens innebörder bland de politiska partierna under 1990-talet. Till stor del kan dessa välfärdsideologiska förändringar sättas i samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet, EU-medlemskapet samt den internationella ekonomins anstormning. På ett allmänt plan uppvisar det välfärdsideologiska budskapet dock en viss stabilitet: partiernas sätt att uppfatta välfärdspolitikens grundläggande uppgifter och verksamhetsområden har inte ändrats dramatiskt. Däremot finner man betydande förändringar i sättet att adressera budskapet och sättet på vilket man exempelvis tolkar statens roll i välfärdsmaskineriet. Istället för en välfärdsstat med ett övergripande statligt ansvar, har man under 1990-talet allt mer gått in för en välfärdsmodell där marknaden har fått en allt större betydelse. Partierna har dock i det stora hela hållit fast vid den s.k. nordiska välfärdsstatsmodellens principer, såsom en relativt hög grad av jämlikhet och en hög sysselsättningsgrad. Det verkar med andra ord som om man fortsättningsvis sätter vikt vid den nationella socialpolitiken i den globaliserade tillvaron trots att den socialpolitiska styrbarheten på många sätt minskat till följd av ökat marknadsberoende och ökad internationalisering. MUSIKETNOLOGI, MUSIKHISTORIA FM Anna-Maria Nordman disputerar i musiketnologi, musikhistoria fredagen den 7 mars på avhandlingen Takt och ton i tiden. Instrument, musik och musiker i svenskösterbottniska dansorkestrar Disputationen äger rum kl. 12 i Sibeliusmuseum. Opponent är FD Dan Lundberg, Svenska Visarkivet, Stockholm, och som kustos fungerar prof. Pirkko Moisala. Så här sammanfattar Nordman själv sin avhandling: Syftet med avhandlingen är att granska förändringar i den svenskösterbottniska dansorkesterverksamheten under perioden Förändringarna studeras genom tre aspekter: instrumenten, musiken och musikerna. En avsikt med undersökningen är också att göra en osynlig musikverksamhet synlig och fylla en lucka i historieskrivningen eftersom en studie i dansorkesterverksamhet, och tillika amatörmusikverksamhet, är ett pionjärarbete på ett hittills så gott som helt outforskat musikområde. Materialet för undersökningen ingår i Finlandssvenska folkmusikinstituts arkiv, som resultat av ett populärmusikprojekt åren Det är fråga om dels det verksamhetsmaterial som en amatördansorkester lämnar efter sig, dels svar på frågelistor och intervjuer med dansorkestermusiker. Den mest innehållsrika materialkategorin är intervjuerna som därför utgör det viktigaste materialet för undersökningen. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DISPUTATIONER Forts. fr. föregående sida För analysen utnyttjas en kombination av historisk-källkritisk metod och tematisering. Ett centralt begreppspar är nytt och gammalt. Följande förändringar framgår av undersökningen: Besättningen utökas och instrumentens symbolvärde förändras. I det första skedet kompletteras spelmansinstrumenten fiol och dragspel med trummor som markör för dansorkestern, och orkestern byggs därefter ut med bland annat blåsinstrument. Fiolens position i dansorkestern försvagas i och med dess anknytning till gammal folkmusik och de nya blåsinstrumenten blir ledande. Dansmusikrepertoaren förändras från folklig dansmusik till mer jazzbetonad repertoar, och medvetenheten om skillnader mellan dansmusik och jazz växer. Beträffande dansmusikens spridningsvägar märks en övergång från direkta abonnemang med förlag, främst i Sverige, till ökad betydelse för radion under och efter kriget. Man kan därmed också anta en förändring i förhållandet mellan den skrivna eller tryckta förlagan och den klingande musiken. Sverige är under hela perioden en viktig inspirationskälla, även om impulser också inhämtas från det finska Finland och från övriga Norden, Europa och USA. Mot slutet av perioden ökar det amerikanska inflytandet. Uppfattningen om musikerskapet och bilden av musikern kan konstateras tillhöra kulturens sega strukturer som endast mycket långsamt förändras, men man kan ändå notera vissa skillnader jämfört med den äldre spelmannen. Noterna och notkunskapen är en markör för dansmusikerskapet, och kraven på musikern ökar också i och med att han förväntas behärska såväl äldre folkmusikrepertoar som den nyaste dansmusiken, och gärna spela flera instrument i orkestern. Dansorkestermusikerna både inför och reagerar på förändringar i samhället i allmänhet, men deras behov av nyheter och förändring kan även tolkas som ett sätt för dem att profilera en ny genre och ett nytt forum för ungdomsmusikverksamhet. PERSONALSPALTEN Tankar kring mars månads motionskampanj Om någon dag kommer samtliga anställda inom ÅA att få ett gult kort, där det står ÅA-personalens motionskampanj mars De som aktivt deltagit i kampanjen tidigare år, kommer antagligen att ta emot kampanjen som förut. Man tänker kanske i stil med va bra, nu ska det motioneras och samlas en massa poäng. Jag skall bli motionslicentiat säger någon annan, och avser de poänggränser, som finns beskrivna på motionskortets baksida. De som tidigare varit aktiva är förmodligen också aktiva i år igen och vackert så. De rör på sig och håller sig fysiskt i gott skick. Men alla de andra anställda då? Varför vill motions- och rekreationsgrupperna i Vasa och Åbo att också de skall motionera och delta i kampanjen? Motion är ingenting för mig kan någon tycka. Jag vill inte svettas tycker någon annan. Poängräknandet kan avskräcka en tredje. Inom motions- och rekreationsgrupperna har motionskampanjens roll dryftats rätt noggrannt under de senaste åren och man har kommit till det att det mest positiva med kampanjen är det att var och en kan delta på sina egna villkor. En del vill springa på gatorna, andra vill gå lugna promenader. Någon vill svettas i gym medan en annan kan få dagens (eller veckans) motionskvot fylld av storstädning. Viktigt är att komma ihåg att motion handlar om att röra på sig, det behöver inte vara det samma som att idrotta. Det är den totala passiviteten på fritiden som vi vill motarbeta, för det är någonting som ingen i det långa loppet kan må bra av. Att få folk att ens någongång ifrågasätta passiva rutiner är också en del av kampanjens syften. M.a.o. är vi nöjda redan om ÅA-anställda kunde ställa sig själva frågor typ måste jag faktiskt komma med bilen till jobbet idag?, behöver jag faktiskt se på denna TV-serie i kväll eller finns det något annat aktivare jag kunde göra?, måste jag verkligen ta hissen fem våningar eller kunde jag tänka mig att promenera i stället? o.s.v. Till sist vill jag ännu påpeka att kampanjen inte är någon tävling och att det här med poängsättningen i första hand är avsett som en morot för var och en motionär. D.v.s. att man rör på sig aningen mera än vad man annars skulle ha gjort. Överdrifter är förstås inte heller att föredra. Önskas sköna, soliga motionsdagar i mars (och gärna också senare)! CARL MYRBERG, ÅA:s motionsinstruktör REKREATION OCH MOTION ISHOCKEY. Tillsammans med Turun Yliopisto måndagar och onsdagar kl i Kuppis ishall. VATTENGYMNASTIK. I Åbo simhall onsdagar kl BOWLING (Isaskar). Fastlagstisdagens bowling är den 4 mars. Aningaishallen är bokad kl och Kuppishallen kl Fyramannalag, bokningar av banor från idrottskansliet. PULKÅKNING (Isaskar). Efter bowlingen på Vårdberget den 4 mars. Start kl , anmälningar senast kl på berget. Fyramannalag i klassen för små pulkor, skild klass (utanför Isaskar) för stora pulkor. INNEBANDY (Isaskar). Arrangeras lördagen den 15 mars från kl 9.00 framåt i SalibandyAreena. Både dam- och herrturnering. Anmälningar till idrottskansliet senast den 5 mars kl BORDTENNIS/INDIVIDUELLA MÄSTERSKAP. Arrangeras i Alfan Liikuntakeskus i Raunistula fredagen den 7 mars från kl framåt. Klasser: damer, herrar. Anmälningar till idrottskansliet senast den 28 februari kl MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

LÄROPLAN 2016. Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan 18.4.2015. Mångvetenskapliga lärområden

LÄROPLAN 2016. Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan 18.4.2015. Mångvetenskapliga lärområden LÄROPLAN 2016 Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan 18.4.2015 Mångvetenskapliga lärområden Programmet idag Kl. 9.00-11.00: 1) Var står vi nu i läroplansarbetet? 2) Introduktion till ett ämnesöverskridande

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Kina-programmet, utlysning 2014

Kina-programmet, utlysning 2014 Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt

Läs mer

Verksamhetsidé. Fem ledande principer

Verksamhetsidé. Fem ledande principer Borgå medborgarinstitut ägs av Borgå stad och är administrativt en enhet som lyder under det svenska skolväsendet inom stadens bildningssektor. Institutet är juridiskt en skola inom den fria bildningen

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-08-27 KS-2014/897.609 1 (4) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Ämnet Redovisning. Accounting Laskentatoimi. laskentatoimi) (management accounting, johdon laskentatoimi) rahoitus)

Ämnet Redovisning. Accounting Laskentatoimi. laskentatoimi) (management accounting, johdon laskentatoimi) rahoitus) Ämnet Redovisning Accounting Laskentatoimi Redovisning beskriver den företagsekonomiska verkligheten i siffror. Den ger underlag för ledning av företag och organisationer och den visar utåt hur företaget

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast)

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast) Tjänstefördelning 2.0 Användarhandledning (Utkast) Introduktion... 3 Inloggning... 3 Menyval... 4 Inställningar... 4 Personöversikt... 6 Lägg till lärare... 7 Scenario 1: Lägg till person inom universitet....

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING Sammanställt av Psykonets material på finska av Matti Laine & Harriet Eriksson 1. ALLMÄNT Vad är en specialpsykologutbildning?

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Svenska handelshögskolan Vasa yrkeshögskola Mars 2009 Vasa universitet Yrkeshögskolan Novia Åbo Akademi

Svenska handelshögskolan Vasa yrkeshögskola Mars 2009 Vasa universitet Yrkeshögskolan Novia Åbo Akademi Svenska handelshögskolan Vasa yrkeshögskola Mars 2009 Vasa universitet Yrkeshögskolan Novia Åbo Akademi AVTAL OM TRITONIA 0. Tritonias uppgift Tritonia är ett gemensamt bibliotek och lärocenter för nedan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet Unionens Karriär & utvecklingstjänster Förbättra dina chanser på jobbet Våra karriärtjänster passar inte en enda människa. De passar olika sorters människor. Hur vill du jobba imorgon? Jobbar du med det

Läs mer

Festtal Den öppna högskoleundervisningen på Åland 40 år

Festtal Den öppna högskoleundervisningen på Åland 40 år Festtal Den öppna högskoleundervisningen på Åland 40 år Bästa studenter, lärare och gäster, det är en stor ära för mig att idag få hålla festtalet till den öppna högskoleverksamheten på Åland som nu fyller

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015 VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi Företagarakademin Företagarakademin det naturliga valet för företagare i Österbotten! Företagarakademin riktar sig till företagare

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015)

Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015) Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015) Innehåll 1 Viktiga flikar för egenläraren... 2 1.1 Fliken Egenlärarens studenter... 2 1.1.1 Underfliken Egenlärarens studenter... 2 1.1.2 Underfliken Egenlärarens granskningar...

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer