Rapport marin inventering av Malmö havsområde Rapport Marin inventering av Malmös havsområde

Transkript

1 Rapport 2012 Marin inventering av Malmös havsområde

2 Författare: Martin Karlsson, u.se Michael Palmgren, u.se SEA- U Marint Kunskapscenter Ribersborgsstigen 6, Malmö Telefon: Kjell Andersson, kjell.andersson@tg.lth.se Peter Jonsson, peter.jonsson@tg.lth.se Lunds Tekniska Högskola, avd Teknisk geologi John Ericssons väg 1, Lund Telefon: Undervattensfoto: Michael Palmgren Videofoto: Peter Jonsson 2012 SEA- U och LTH

3 Innehållsförteckning: Sid 1 Inledning Områdesbeskrivning Karta transekter/undersökningsområde 5 2 Metodbeskrivningar Positionering, protokollföring och fartyg Karterande video Navigation och positionering 8 3 Utvärdering Bedömda bottenegenskaper Marinbiologi Geologi Täckningsgrader 12 4 Resultat Marinbiologiska observationer Geologiska observationer Kartor Karta Blåstång och sågtång Karta Ålgräs Karta Fintrådiga alger Karta Skräppetare Karta Blåmussla Karta Lösdrivande organiskt material Karta Block >600 mm Karta Grovtgrus och sten Karta Sand och finsand Karta Vågmärken Karta Berg i dagen 26 5 Förslag till nya undersökningar 27

4 1 Inledning SEA- U Marint Kunskapscenter har tillsammans med Lunds Tekniska Högskola, avd. Teknisk geologi, och Malmö Museer på uppdrag av miljöförvaltningen i Malmö stad genomfört en marin inventering av Malmö havsområde. Målet med undersökningen är att utföra en översiktlig kartläggning av Malmös havsområdes bottenhabitat. Undersökningen omfattar linjevis förekomst, täckningsgrad och utbredning av habitatbildande arter, så som bland annat blåmusslor (Mytilus edulis), ålgräs (Zostera marina) och makroalger (t.ex. Fucus vesiculosus) samt områdets geologiska karaktärer vad avser toppen av bottensedimentet. Lokaler som anses speciella eller för regionen unika har även pekats ut. Som undersökningsmetod har släpvideo i linjetransekter från ca 2 meters vattendjup till kommungräns använts. Avståndet mellan transekterna har anpassats så att de olika dominerande habitaten har kunnat urskiljas. Under inventeringen undersöktes 13 transekter med en sammanlagd sträcka på mer än 65 sjömil inom Malmös marina område. Se karta Kompletterande högupplöst video- /fotodokumentation har även utförts på ett antal speciella och unika platser så som grundet Sjollen, de grunda bottnarna vid Limhamn, blåmusselbanken vi Limhamnströskeln och Malmö stads ålgräsängar. Under avsnitt 4 finns förslag till nya undersökningar som är baserade på denna inventering. Den marina inventeringen har utförts av; Analys, undervattensfoto, forskningsbåt och projektledning: Martin Karlsson & Michael Palmgren, SEA- U Marint Kunskapscenter Jan Öijeberg, Malmö Museer Undervattensteknik, släpvideo och analysprogram, Lunds Tekniska Högskola: Kjell Andersson & Peter Jonsson, Lunds Tekniska Högskola, avd. Teknisk geologi. 1.1 Områdesbeskrivning Malmös kuststräcka utgör med resten av Öresund ett unikt och känsligt havsområde. Det salta vattnet från Västerhavet och det bräckta vattnet från Östersjön möts här, vilket bidrar till en unik biologisk mångfald. Här finns bland annat Nordeuropas största sammanhängande blåmusselbank, som täcker en yta på ca 72 km 2. Banken uppskattas innehålla ca 33 miljarder blåmusslor med en total biomassa av ca ton (Länsstyrelsen i Skåne Län). Det största djupet i havsområde återfinns utanför Malmös hamn vid Lommabukten. Här är det ner mot 15 meter och stora delar utgörs av sedimentbottnar. Närmare ut mot grundet Sjollen och de djupare delarna av Flintrännan växer stora mängder skräppetare. Här finner vi även områden med större blåmusslor. Biotopen på de grunda bottnarna närmare land består främst av ålgräs. Dessa är ekologiskt mycket känsliga och artrika områden som utgör en uppväxtplats för flera av våra ekonomiskt viktiga fiskarter såsom torsk, plattfisk, ål, laxfiskar, sjurygg och horngädda. Genom sin höga biologiska produktion har dessa grunda områden även en stor betydelse som födoplats för flertalet olika fågelarter, både häckande och rastande. 4

5 1.1.1 Karta transekter/undersökningsområde Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Nominella linjer. Östlig ändpunkt i linje 001 betecknas E001, västlig ändpunkt i linje 001 W001, osv. och för 5

6 2 Metodbeskrivningar I detta avsnitt beskrivs översiktligt de vid arbetet använda metoderna för släpvideokartering, protokollföring samt använda positionerings- och navigationsmetoder. 2.1 Positionering, protokollföring och fartyg Positionsbestämningar över vattenytan har gjorts löpande och automatiskt med differentiell GPS som korrigerats med s.k. EGNOS- teknik. Samma GPS- mottagare har använts för fartygets navigation och för inmätning av dess aktuella position. Alla positioner har mätts som latitud/longitud i geodetiskt datum WGS- 84 och anges efter omräkning i SWEREF Alla redovisade djup är aktuella djup under havsytan korrigerade till årets medelvattenstånd för vattenstånd som lästs från den automatiska pegeln i Skanör, samt korrigerade för ekolodets monteringsdjup. I samband med presentation och redovisning används SWEREF i plan, djup under havsyta (korrigerad enligt ovan) i vertikalled. Inmätta positioner för fartyg och undervattensutrustning, samt vattendjup och dykdjup med mera har under mätningarna datorregistrerats automatiskt med tre sekunders mellanrum. Registreringarna sker i datorfiler, dels synkroniserat med videoinspelningarna, dels i en särskild navigationsdator. Under mätningen görs som reserv en regelbunden manuell registrering av positioner och djup med hjälp av navigationspunkter i GPS- instrumentet. Vid alla fältarbeten förs dessutom ett manuellt protokoll som reserv för den datoriserade loggningen. I ett särskilt protokoll bokförs händelser som inte direkt har med videomätningarna att göra, exempelvis vattenstånd, secchidjup, väderförhållanden etc. Dessa fältprotokoll med manuella positionsuppgifter redovisas ej i denna rapport. Figur 1 Styrhytten, forskningsbåt Elias under mätning. 6

7 2.2 Karterande video Mätningarna har i huvudsak skett med en släpad farkost försedd med kameror, se Figur 2.Figur 1. Farkosten dras i en kabel efter fartyget, och strävan är att hålla farkosten på konstant höjd över botten. Farten över grund har varierat något beroende på rådande förhållanden; dock har en fart på cirka 2 2,5 m/s (2-3 knop) eftersträvats. Höjden över botten beror på siktförhållandena, en höjd på mellan 2 och 5 meter är idealisk, men detta har vid flera tillfällen inte gått att uppnå på grund av mätförhållanden. Vid undersökningarna har tre ljuskänsliga (0.1 lux) kameror varit monterade på farkosten. Alla kamerorna är färgkameror med fixfokus. De är riktade åt sidorna och bakåt- nedåt i färdriktningen. Optiken i de tre kamerorna har samma brännvidd. En av kamerorna har spelats in. Valet av vilken kamera som använts har styrts av rådande förhållanden, främst ljusförhållanden och sikt. Bilddata från kamerorna spelas in på dator. Inspelningen görs med en till bilderna synkroniserad dataström, som innehåller realtidsvärden för position, djup, vattendjup, kurs mm. Vid uppspelning erhålls datavärden som är synkroniserade till bilderna, och situationen vid mättillfället kan återskapas, jämför Figur 3. Figur 2 Den använda släpfarkosten Figur 3 Exempel på bild från släpfarkost; visar ålgräs. 7

8 2.3 Navigation och positionering Fartyget positionsbestäms kontinuerligt (varje sekund) med differentiell GPS (D- GPS). För korrektionerna har EGNOS använts. EGNOS är en satellitsänd differentiell korrektionssignal som minskar onoggrannheten i positionsbestämningen till omkring 3-5 meter. Alla koordinater är inmätta i geodetiskt datum WGS- 84, härefter transformerade till SWEREF Överräkningar har gjorts i programmet Franson CoordTrans v 2.3. Använda papperssjökort och digitala sjökort är i WGS- 84, medan samtliga kartor i denna rapport framställts i SWEREF Positioner redovisas i SWEREF som E, N (Easting, Northing) i meter. I Då WGS- 84 anges, används latitud, longitud med den förkortade notationen , vilket fullt utskrivet motsvarar N , E , alltså angivet som grader samt minuter med decimaler. Längder och avstånd har, även om geografiska koordinater redovisas, beräknats i SWEREF För navigation används förberäknade navigationspunkter, s.k. waypoints, som lagrats i fartygets D- GPS- utrustning. Under mätningen registreras automatiskt fartygets positioner var tredje sekund, och lagras i en dator. De inmätta positionerna samt vattendjup lagras synkroniserat med videobilderna. Som bäringsreferens används en fluxgate- kompass med automatisk devieringsfunktion samt för navigation fartygets egen magnetkompass. Onoggrannheten i positioneringen av fartyget för en given punkt uppskattas med de använda korrektionsmetoderna till att ligga inom 3-5 meter i horisontell led. Släpvideoutrustningen har positionerats relativt fartyget med enkel korrektionsmetod baserad på dragkabelns längd och båtens momentana hastighet. Vattendjupet under fartyget mättes med ett 50 khz enlobigt ekolod med fast monterad givare, varvid hänsyn har tagits till givarens monteringsdjup. Djupen har endast grovt korrigerats för vattenståndsförändringar (avläsning pegel före och efter mätningen samt rätlinjig interpolation mellan dessa värden). En del av de undersökta linjerna har varit för grunda eller för svårnavigerade för att det använda fartyget skall kunna framföras (vattendjup mindre än ca m eller mycket block). 8

9 3 Utvärdering Syftet med den översiktliga videodokumentationen är att ge en uppfattning om fördelningen av olika bottentyper i mätlinjerna. De insamlade videobilderna har därför utvärderats med hjälp av en systematisk utvärdering av de i videon synliga egenskaperna hos bottnen. Utvärderingsarbetet har utförts av erfarna observatörer med god vana att okulärt skilja olika bottentyper från varandra och stor kännedom om lokala förhållanden (Kjell Andersson, forskningsingenjör LTH och Martin Karlsson, Marinbiolog SEA- U Marint Kunskapscenter). De gjorda observationerna har karterats i plan och sektion och utgör tillsammans med videobanden resultatet av mätningarna. Videofilmerna har utvärderats systematiskt med stöd av ett undersökningsprotokoll. Härvid har de olika utvärderade bottenegenskaperna bedömts och sammanfattats enligt Tabell 1, se avsnitt 3.2. Detta sker var tredje minut eller då snabba förändringar i bottenmiljön så påkallar. En stillbild ur videon sparas vid den tidpunkt observationen noteras; observationerna är dock en sammanvägning och bedömning av variationerna under den senaste treminutersperioden. I tillägg noteras drastiska förändringar och observationer av objekt på botten när de inträffar. Observationerna sammanställs sedan till en resultattabell (databas) med positioner, tider, vattendjup och farkostens höjd över botten samt gjorda observationer.. Denna databas används sedan för karteringen, varvid koordinaterna (SWEREF ) plottas mot resultatkolumnerna med hjälp av symboler av olika storlek. Kolumnerna i databasen innehåller i tur och ordning: Datum och tid/latitud grader WGS- 84/ longitud grader WGS- 84/vattendjup/Easting SWEREF /Northing SWEREF / samt observationer (11 st) och tillhörande bildfil. 3.1 Bedömda bottenegenskaper De bedömda egenskaperna relateras till klasserna : Blåstång, sågtång Ålgräs Fintrådiga alger främst rödalger Skräppetare Blåmussla Lösdrivande organiskt material Block >600 mm Grovt grus och sten Sand och finsand Vågmärken Berg i dagen Endast den översta, observerbara delen av botten bedöms. Vidare noteras aktuella siktförhållanden. Notera att de termer och bedömningskriterier som används för utvärderingen inte är avsedda att användas för anläggningsteknisk dimensionering eller liknande. 9

10 3.1.1 Marinbiologi Blåstång, sågtång (Fucus vesiculosus, Fucus serratus) Då de två vanligt förekommande Fucusarterna, blåstång och sågtång, är mycket svåra att skilja från varandra i videoanalysen så inkluderar denna observationsklass båda typerna. Ålgräs (Zostera marina) Här kan andra fröväxter så som kransalger ha räknats in då dessa är mycket svåra att skilja från varandra i videoanalysen. Fintrådiga alger Till fintrådiga alger inkluderats främst rödalger men på grund av hastighet, sikt och videokvalitet har en närmare artbestämning inte varit möjlig. Även andra typer av fintrådiga alger har räknats in. Skräppetare (Laminaria saccharina) Då storleken och strukturen på denna växt gör att den lägger sig ner betyder det att stora ytor täcks trots att antalet plantor nödvändigtvis inte är så stort. Blåmussla (Mytilus edulis) Då block bildar tredimensionella ytor med mer plats för musslor så har områden med många block generellt en högre procentsats än platta bottnar. Lösdrivande organiskt material Lösdrivande organiskt material består främst av olika typer av fintrådiga alger och dött ålgräs. 10

11 Rapport marin inventering av Malmö havsområde Geologi Block>600 mm: Block avser kornstorlekar som bedömts vara mer än 600 mm i omkrets. Grovt grus och sten: Grovt grus och sten är material med kornstorlek ca upp till ca 6 dm med urskiljbara sedimentkorn. Sand och finsand: Begreppet sand och finsand innebär vegetationslösa fläckar eller sammanhängande områden av ljus botten utan urskiljbara materialkorn (kan vara urtvättad morän) med eller utan synliga vågmärken. Vågmärken: Vågmärken (ofta kallade ripplemarks) syftar på förekomst av de våg- eller ströminducerade vågliknande topografiska strukturer med skarpa toppar och rundade dalar, som återfinns på (sandig) botten; ingen vidare analys av storlek eller riktning har gjorts. Berg i dagen: Bergblottning avser tydliga observationer av berghällar i dagen 11

12 3.2 Täckningsgrader Täckningsgraderna bedömdes enligt följande graderingstabell. De värden som anges är en sammanvägning av förhållandena under observationsintervallet (tre minuter) och avspeglar den bedömning observatören gjort. Värdet är alltså inte en ögonblicksbild av de förhållanden som råder just vid den angivna observationstidpunkten. Täckningsgrad Beskrivning 0 Förekommer ej eller kan ej ses 1 1-2% Mycket små ytor eller enstaka exemplar, förekommer % Sparsamt förekommande, små grupper % Måttligt förekommande, större grupper % Sammanhängande ytor, rikligt förekommande % Dominerar bilden, heltäckande Tabell 1. Graderingsskalan som använts vid utvärdering av videofilmerna. 12

13 4 Resultat Resultaten beskrivs utifrån varje bottenegenskap, för transektindelning se Karta Marinbiologiska observationer Blåsttång och sågtång (Fucus vesiculosus, Fucus serratus) Karta: Fucus observerades enbart på ett fåtal platser i undersökningsområdet. Främst i transekt 003 och 013 där mindre mängder påträffades men enstaka exemplar återfanns även i transekt 001, 005, 006, 011. Observationen i transekt 003 ska även ses som osäker då sikten var dålig. Ålgräs (Zostera marina) Karta: Ålgräs observerades i alla transekter. De stora grupperna och rikligt förekommande områdena återfanns främst nära land (samt grundområden) förutom i transekt 011, 012 och 013 där utbredningen var relativt homogen från land till Lillgrunds vindkraftpark. Fintrådiga alger Karta: Fintrådiga alger återfanns i alla transekter och relativt genomgående men var rikligt förekommande enbart i transekterna 005 och 006. Skräppetare (Laminaria saccharina) Karta: Skräppetare finns främst i transekt 004, 005, 006 och 007 med högst koncentration i transekt 006. Den återfinns emellertid även i transekt 010, 011, 012 och 013 i höjd med Lillegrunds vindkraftspark. Blåmussla (Mytilus edulis) Karta: Blåmussla är rikligt representerad i hela området men de största grupperna och där de dominerar bilden återfinns främst runt Öresundsbron i transekt 006, 007, 008 och 009. Lösdrivande organiskt material Karta: Lösdrivande material finns på mycket små ytor i nästan hela kustområdet men i transekt 005 och 006 samt delarna närmast land i transekt 012 och 013, där mängden är något högre. 13

14 4.2 Geologiska observationer Block >600 mm Karta: Block finns i enstaka exemplar och mindre grupper över hela området utom i transekt 002. Större grupper med block återfinns i transekt 005, 006, 007, 008 och 009. Grovgrus och sten Karta: Grovgrus och sten är den mest förekommande bottentypen i kustområdet med observationer i alla transekter. Den högsta koncentrationen finns i transekt 005, 006, 007, 008 där bottentypen dominerar. Sand och finsand Karta: Sand och finsand återfinns i alla transekter utom i transekt 005. De största sammanhängande sandområdena observerades i den norra och den södra delen i transekter 001, 002, 003, , 011, 012 och 013. Vågmärken Karta: De huvudsakliga observationerna av vågmärken skedde i kustområdets södra delar i transekt 009, 008, 010, 011, 012 och 013, mest rikligt förekommande runt Lillgrunds vindkraftpark. Enstaka områden med vågmärken observerades även i transekt 001. Berg i dagen Karta: Berg i dagen observerades enbart i de centrala delarna av området med de flesta i transekterna 005, 006, 007, 008 där de var måttligt förekommande. 14

15 4.3 Kartor Kartor Här följer framtaget kartmaterial där habitaten presenteras som täckninsgrad i procent. 15

16 4.3.1 Karta Blåstång och sågtång Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Observationer i släpvideo Blåstång och sågtång 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för km

17 4.3.2 Karta Ålgräs Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Observationer i släpvideo Ålgräs 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för km

18 4.3.3 Karta Fintrådiga alger Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Observationer i släpvideo Fintrådiga alger 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för km

19 4.3.4 Karta Skräppetare Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Observationer i släpvideo Skräppetare 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för km

20 4.3.5 Karta Blåmusslor Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Observationer i släpvideo Blåmusslor 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för km

21 4.3.6 Karta Lösdrivande organiskt material Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Observationer i släpvideo Lösdrivande organiskt material 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för km

22 4.3.7 Karta Block >600 mm Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Observationer i släpvideo Block >600 mm 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för km

23 4.3.8 Karta Grovt grus och sten Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Observationer i släpvideo Grovt grus och sten 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för km

24 4.3.9 Karta Sand och finsand Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Observationer i släpvideo Sand och finsand 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för km

25 Karta Vågmärken Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Observationer i släpvideo Vågmärken 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för km

26 Karta Berg i dagen Rapport marin inventering av Malmö havsområde km Observationer i släpvideo Berg i dagen 0 - Ingen observation 1-1-2% % % % % Släpvideokartering Malmö stad utförd september-oktober 2012 Tolkningen avser attribut synliga i videon och för 26

27 5 Förslag till nya undersökningar Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012 Malmös kustområde har med sin unika miljö flera intressanta platser som skulle behöva ytterligare och mer ingående undersökningar. Under videokarteringen och den kompletterande punktfilmningen har tre speciellt viktiga områden kunnat identifieras. Inventering av blåmusselbanken runt Öresundsbron Blåmusslor filtrerar växtplankton ur vattnet och fungerar därmed som ett enormt biologiskt filter och reningsverk för Öresunds vatten. Idag arbetar Malmö stad i ett antal projekt där just denna egenskap undersöks och nyttjas. En mer detaljerad undersökning av Malmös del av blåmusselbanken samt utbredningsområde vore därför relevant inför bland annat en eventuell placering av nya större odlingar. Sjollen Utbredning av Skräppetare Malmö stad har under en längre tid diskuterat en eventuell nyanläggning av en vindkraftspark i området, något som skulle kräva en mer ingående och mer detaljerad undersökning av Sjollen. En sådan undersökning och inventering av grundet bör inkludera förekomst av Skräppetare (Laminaria saccharina) och blåmusslor (Mytilus edulis) som finns i omfattande utsträckning här något som skulle kunna bero på strömmarna i området. Mätningar under lång tid av bl.a. ström, salthalt och temperatur är därför även av intresse vid en sådan undersökning. Ålgräsängar fortsättning på tidigare utbredningsundersökningar De stora ängarna av ålgräs i Malmös vattenområde från Västra hamnen ner till Vellinge kommungräns är, som tidigare nämnts, viktiga uppväxtplatser för bland annat fisk. Malmö stad har under flera år genomfört ett antal ålgräsundersökningar i området men då dessa under senare år saknar kontinuitet borde de kompletteras med en uppföljning och ett eventuellt kontrollprogram. Videokarteringen i denna undersökning visar på stora förändringar i begränsade områden där ålgräs helt har försvunnit, kanske som följd av förändrade strömmar eller annan yttre påverkan. 27