BIBLIOTEKSPLAN SKARA KOMMUN

Transkript

1 BIBLIOTEKSPLAN SKARA KOMMUN HÖSTEN 2004

2 2 INNEHÅLL sida Inledning 3 Sammanfattning 4 Omvärldsanalys 5 Målgrupper 7 Verksamhetsbeskrivning 8 Bil. 1. Handlingsplan för skolbibliotek i Skara kommun Bibliotekslag UNESCOs folkbiblioteksmanifest UNESCOs skolbiblioteksmanifest Aktivitetsplan 19

3 3 Inledning Hösten 2002 fick dåvarande förvaltningschef Kerstin Andersson av Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att inleda arbetet med att upprätta en biblioteksplan för Skara kommun. Med hjälp av en biblioteksplan kan vi få en välbehövlig genomlysning av vår verksamhet; hur den ser ut och varför den ser ut som den gör. Än viktigare är att vi med hjälp av en inventering av verksamheten kan göra konkreta målbeskrivningar inför framtiden så att innehållet i planen inte bara blir en vision utan något verklighetsförankrat att sträva mot. Självklart måste vi genomföra uppföljning och utvärdering av planen för att se till att målen uppfylls. Detta gör vi i form av en Aktivitetsplan, som alltså ska revideras kontinuerligt. Omvärldsanalysen är sammanställd av förvaltningschef Ingwar Blomster. Viktigt att påpeka är att även den delen i biblioteksplanen måste revideras, inte bara de konkreta målen. Vår omvärld förändras; verksamheten måste därför genomlysas kontinuerligt och anpassas till nya förutsättningar. I januari 2003 blev Skara kommuns demokratiutredning klar. Utredningen tar på flera punkter upp vikten av att kommunen upprättar en biblioteksplan. I bibliotekslagen finns ett förslag till tillägg, 7a. I tillägget sägs att alla kommuner bör upprätta planer för biblioteksverksamheten. Uppdraget från Kultur- och fritidsnämnden kom m.a.o. exakt rätt i tiden! All personal på Stifts- och landsbiblioteket har varit delaktig i arbetet med biblioteksplanen. En heldag har ägnats åt att ge alla möjlighet att reflektera över vår verksamhet som den ser ut i dag. I små arbetsgrupper och vid ytterligare ett par tillfällen har vi sedan arbetat med olika delmoment i planen. Sedan vi startade arbetet med att upprätta en biblioteksplan har den ekonomiska verkligheten ändrats drastiskt. I skrivande stund är t.ex. det avtal uppsagt som Skara kommun har med Region Västra Götaland ang. vår funktion som värdbibliotek för Regionbiblioteket. Förvaltningen har dessutom ett kraftigt sparkrav inför 2005 på ca. 2,5 milj. SEK. Biblioteksplanen har varit ute på remiss. Mot bakgrund av det ovan sagda ang. ändrade ekonomiska förutsättningar och de synpunkter som framförts från remissinstanserna har vi arbetat igenom den första versionen. Många förslag på åtgärder som fanns med ursprungligen är redan genomförda och finns alltså inte längre med. Resultatet av vårt arbete läggs nu fram. Planen skall godkännas av Kultur- och fritidsnämnden under hösten 2004 och därefter fastsällas av kommunfullmäktige. Skara i november 2004 Marianne Aggedal Wiberg

4 4 Sammanfattning Biblioteksplanen är ett styrande dokument. Vi är beroende av, och samarbetar med, operatörer i vår omvärld. Detta belyses under rubriken Omvärldsanalys. Vi har en diversifierad verksamhet och måste så ha, vilket framgår i avsnittet Målgrupper. Vi beskriver verksamheten som den ser ut i dag i avsnittet Verksamhetsbeskrivning. De konkreta målen formulerar vi i Aktivitetsplanen. Den finns med som en separat bilaga och skall revideras kontinuerligt. Exempel på åtgärder som där nämns (i icke prioriterad ordning) Se över disponeringen av våra lokaler Förbättra den fysiska tillgängligheten i båda bibliotekshusen Bygga om informationsdisken på vuxenavdelningen Utbildning av all personal ang. bemötande av personer med funktionshinder Tillgängliggöra samlingarna i Gamla huset Se över miljön i och kring Receptionen Sammanställa en lättläst version av vår hemsida Utröna möjligheten för Open Media Föra diskussioner med bl.a. Barn- och utbildningsnämnden ang. möjligheterna att omstrukturera verksamheten på de integrerade folk- och skolbiblioteken i Valle och Varnhem Diskutera verksamheten i Ardala Ge riktad information till pensionärs- och handikappföreningar Förbättra skyltning och exponering av mediebeståndet Erbjuda biblioteksvisning kopplad till instruktion i användandet av våra PC-baserade hjälpmedel Rekrytera/kompetensutveckla personal på IT-området Förbättra och intensifiera marknadsföringen Iordningställa osorterade arkivbestånd Som avslutning finns bilagor innehållande Handlingsplan för skolbibliotek i Skara kommun, Bibliotekslag, UNESCO:s folkbiblioteksmanifest samt UNESCO:s skolbiblioteksmanifest. Aktivetsplanen finns med som sista bilaga.

5 5 Omvärldsanalys Vid en analys av vår omvärld måste vi alltid utgå från brukarperspektivet. Detta poängteras tydligt i Skara kommuns demokratiutredning. Viktigt i detta sammanhang är att biblioteket tillhandahåller samhällsinformation på ett för alla medborgare lättillgängligt sätt, både vad gäller innehåll och den fysiska tillgängligheten. Tillgång till allsidig information ökar kommuninnevånarnas möjlighet att vara delaktiga i den demokratiska processen. Det som sägs i detta hänseende i demokratiutredningen är för oss en självklarhet: Utöver rollen att förmedla litteratur och annan media är biblioteken en viktig mötesplats där människor kan skaffa sig information om aktuella samhällsfrågor genom tidningar & tidskrifter, utställningar och via Internet. Det är angeläget att kommunen i en biblioteksplan för framtiden klargör dessa uppgifter liksom bibliotekens framtida roll i det livslånga lärandet och som en resurs för medborgare, föreningsliv och näringsliv. Vi uppfyller önskemålen i demokratiutredningen när det gäller att tillhandahålla tidningar/tidskrifter från alla de partier som finns representerade i Skara kommunfullmäktige och i riksdagen. Jämfört med för bara några år sedan lever vi i dag i ett mångkulturellt samhälle, även på lokal nivå. Det måste få genomslag. Kultur- och fritidsnämnden i Skara har uttalat att särskild satsning ska göras på barn och ungdomar. Detta måste på olika sätt komma till synes då vi uttalar våra planer för dessa målgrupper. Förändringar inom barnomsorg och skola får återverkningar på verksamheten på vår barn- och ungdomsavdelning. Ett fortsatt mycket gott samarbete med skola och barnomsorg förutsätts. Befolkningen blir allt äldre. Även detta faktum påverkar vår verksamhet. Vi har utvecklat samarbetet med kommunens äldreomsorg under de senaste åren, ett samarbete som vi har för avsikt att fortsätta. När det gäller brukare med olika funktionshinder vill vi undersöka möjligheten att göra biblioteket mera tillgängligt för dem genom att skapa en datorstation på biblioteket med olika former av anpassningar för funktionshindrade Open Media. Skara får mer och mer karaktär av högskoleort, allteftersom SLU:s verksamhet expanderar. Där har vi en viktig samarbetspartner när det gäller att bistå studenterna. Vi strävar efter ett vidgat utvecklingsarbete med olika samarbetspartners. Vi tänker närmast på BRO-projektet (biblioteken i gamla Skaraborg), SIM-projektet (de 10 länsbiblioteken i södra Sverige) samt Samverkan Skaraborg. Det sistnämnda är ett samarbetsprojekt som sträcker sig även utanför kommunernas biblioteksverksamhet. Helt enligt intentionerna i demokratiutredningen samarbetar vi med andra förvaltningar i vår strävan att sätta brukarna i centrum. Samarbetsformerna varierar med nödvändighet; det viktiga är att vi bildar nätverk för att ge brukarna optimal service.

6 6 Vår omvärld förändras snabbt; behovet från våra brukare förändras hela tiden. Det är alltså viktigt, då vi ser till vårt uppdrag, att vi gör en kontinuerlig revidering av biblioteksplanen. Vi måste, precis som nämns i den detaljerade verksamhetsbeskrivningen, låta även omvärldsanalysen genomgå en kontinuerlig revidering. Biblioteket vänder sig till olika målgrupper; vårt uppdrag är mångfassetterat och våra roller varierar, beroende på vilken målgrupp vi vänder oss till. Detta tydliggörs i nästa avsnitt.

7 7 MÅLGRUPPER Vi är i en mening ett mycket traditionellt folkbibliotek. Därav följer att vår närmaste målgrupp är Skara kommuns invånare. Man kan, om man vill, kategorisera/definiera målgruppen och på det sättet visa spännvidden dels i de behov vi möter från brukarna och dels därmed vårt mångfasetterade uppdrag. Barn och ungdomar, enskilda låntagare Vuxna, enskilda låntagare Studerande på olika nivåer Barn inom omsorgen, det vill säga grupper från förskolan. Dessa får genom samarbetet mellan barnavdelningen och barnomsorgspersonalen speciell service Barn och ungdom inom det obligatoriska skolväsendet; även här finns väl upparbetat samarbete mellan biblioteket och lärarna Vuxna låntagare som inte själva kan ta sig till biblioteket; dessa nås av bibliotekets Boken kommer-verksamhet Läshandikappade låntagare. Genom kultur- och läsombud har biblioteket startat samarbete med kommunens olika institutioner inom äldre- och handikappomsorgen Biblioteket försöker motivera personal inom kommunens äldre- och handikappomsorg att på olika sätt stimulera vårdtagarna intellektuellt Låntagare med utländsk bakgrund Forskare Stifts- och landsbiblioteket är också forskningsbibliotek. En del av våra samlingar är unika och har alltså intresse för låntagare/forskare från hela landet. Även önskemål om lån från utlandet förekommer. Släkt- och hembygdsforskning tillgodoses med hjälp av kyrkoarkivalier och av vår Västgötasamling samt soldat- och emigrantregistret. Vår katalog finns i den nationella databasen Libris, vilket medför omfattande fjärrlåneverksamhet med bibliotek över hela landet. I denna mening är alltså låntagare och forskare från både regionen och hela landet en av våra målgrupper. Sedan Region Västra Götaland bildades är vår roll i länsbiblioteksorganisationen annorlunda än då vi var länsbibliotek i Skaraborgs län. Tillsammans med Borås och Göteborg är vi värdbibliotek för Regionbibliotek Västra Götaland. Detta innebär att vi har åtagande gentemot de 49 kommunerna i regionen. Genom fjärrlåneverksamheten nås vi av önskemålen från kommunbiblioteken i regionen. I detta sammanhang är låntagare från hela Region Västra Götaland en av våra målgrupper; i första hand kommunbiblioteken i regionen och i förlängningen deras respektive låntagare, som aktualiserar ett fjärrlån. De 10 länsbiblioteken i södra Sverige har sedan ett drygt år tillbaka ett samarbete vilket bl.a. omfattar fjärrlåneverksamheten.

8 8 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vår verksamhet präglas av att vi dels är kommunbibliotek för Skara kommun, dels av att vi är ett av tre värdbibliotek för Regionbibliotek Västra Götaland. Vi har dessutom samlingar av nationellt och internationellt intresse. Biblioteket är välbesökt; varje dag har vi besökare. För detaljerad beskrivning se nedan under resp. verksamhet. Målen för de olika verksamheterna formuleras och prioriteras genom att vi upprättar en aktivitetsplan som kontinuerligt revideras. Den finns med som bilaga. Allmänt Vår strävan är att tillhandahålla de media och den service våra olika kunder efterfrågar, just då de efterfrågar den. Av detta följer att vi alltså ska ha ett så relevant och ett så brett mediebestånd som möjligt. Den nya tekniken har inneburit nya önskemål och behov från våra brukare. Den har också inneburit att kraven på personalen ser annorlunda ut än för bara några år sedan. Vi behöver ny och annorlunda kompetens. Genom att öppna GallerIT erbjuder vi tillgång till PC med möjlighet att använda Internet, Excel och Word. Vi har också en avskild studiehörna med tillgång till PC. Receptionen/Lånedisken Det första besökaren till biblioteket möter är personalen i lånedisken eftersom den alltid är bemannad. Vi har ambitionen att ge god service till våra låntagare vid utlån av de många olika medier vi i dag tillhandahåller på biblioteket. Förvärvsavdelningen Förvärvsavdelningen hanterar samtliga media för hela biblioteksorganisationens räkning. Annorlunda uttryckt innebär det att vi köper, katalogiserar och färdigställer alla förvärv för både Stifts- och landsbibliotekets alla verksamheter och för Regionbibliotekets Skaraenhet. Barn- och ungdomsavdelningen Barn- och ungdomsavdelningens uppdrag är att ge kommunens alla barn och ungdomar tillgång till ett brett kulturutbud av hög kvalitet. Vi har ett grundbestånd av böcker på ett antal invandrarspråk. Vid behov och efterfrågan kompletterar vi beståndet. För att kunna ge barn- och ungdomsavdelningens besökare bästa möjliga service är det viktigt att barninformationen är bemannad så stor del av vår öppettid som möjligt. Genom sagostunder och biblioteksbesök för förskolebarn, biblioteksbesök för alla 6-åringar, bokprat för alla elever i åk 2 och 4 och författarbesök för åk 3 och 5 främjas barns språkutveckling och läslust väcks hos barn och ungdomar. Samarbete med lärare ger goda möjligheter att integrera litteraturen i skolarbetet. Arbetet med att utforma en skolbiblioteksplan är ett konkret exempel på detta. Se bif. Handlingsplan för skolbibliotek i Skara kommun. Anordnande av olika kulturprogram såsom teater, film eller musik förekommer regelbundet, ofta i samarbete med skolorna genom Barnkulturgruppen.

9 9 Vuxenavdelningen/Vuxeninformationen I vuxeninformationen hjälper vi låntagare att ta fram relevant litteratur i alla de ämnen som efterfrågas. Vuxenavdelningens uppdrag är att tillhandahålla material för såväl information och studier som för upplevelse, underhållning och förströelse. Genom stor lyhördhet för låntagarnas önskemål har vi ett brett media-bestånd: böcker, tidningar och tidskrifter, men också videofilmer och DVD-filmer, CD-skivor, kassettböcker, CD-böcker och e-böcker. Vi har också talböcker och andra media för synskadade och grupper med särskilda behov. Vi har dagstidningar och tidskrifter även på invandrarspråk. Servicen till dessa grupper kompletteras regelbundet med depositioner av skönlitteratur på de språk som efterfrågas. Vi har visningar av biblioteket för grupper från KomVux, folkhögskolor och gymnasieskolan. Dessa visningar omfattar även studieteknik. Vi ordnar kulturaktiviteter av olika slag, t.ex. lunchpoesi, författaraftnar m.m., ibland i samabete med andra arrangörer. Studieförbunden och Svenska kyrkan är vanliga samarbetspartners. Service till personer med särskilda behov Verksamheten bestäms av behoven som kan bero på synskada, hörselnedsättning, rörelsehinder, dyslexi, begåvningshandikapp eller psykiska handikapp. Ambitionen är att alla kommuninvånare är informerade om att biblioteket strävar att på olika sätt och i möjligaste mån tillgodose de behov som föreligger. En nödvändig samarbetspartner på olika plan och i olika former utgör gruppen av Kultur- och läsombud från Skara kommuns äldre- och handikappomsorg. Verksamheten idag omfattar - regelbundna besök med bokbyten på kommunens äldreboenden - Boken kommer-verksamhet direkt till låntagarens bostad - bokdepositioner med anpassat och lättläst material - LL-böcker - till kommunens gruppboenden för begåvningshandikappade vuxna - kontinuerligt samarbete med kultur- och läsombuden från äldre- och handikappomsorgen omkring läsning, litteratur och information - kulturevenemang av olika slag, t.ex. Läscafé, för begåvningshandikappade vuxna - information och service för synskadade Biblioteket tillgodoser i möjligaste mån behovet av läsning och information för begåvningshandikappade vuxna och har inrättat en speciell avdelning för lättläst och anpassad litteratur. Service till personer med utländsk bakgrund Både bibliotekslagen och UNESCO:s folkbiblioteksmanifest framhåller vikten av kulturell mångfald i biblioteksverksamheten. Detta tar sig uttryck i att vi tillhandahåller media på främmande språk; både digitalt och av traditionell karaktär. Forskaravdelningen Forskaravdelningen (Gamla huset) hyser en av Sveriges 10 mest omfattande samlingar av äldre tryck (ca hyllmeter), därtill betydande handskriftsamlingar från 1100-tal och framåt. Dessutom finns här emigrantregister, soldatregister och annat omfattande material inom den släktoch lokalhistoriska forskningens område. Avdelningens unika samlingar är av betydelse för forskare och allmänhet inte bara på kommunal nivå utan också för användare regionalt, nationellt och internationellt.

10 10 Filialerna Filialen i Ardala lades ner 1992, eftersom dåvarande Skolstyrelsen inte ville förlänga avtalet. Verksamheten i Valle och Varnhem har bedrivits i form av integrerade folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten omstruktureras under kommande år så, att Kultur- och Fritidsnämnden i samarbete med andra aktörer prioriterar barn- och ungdomsverksamheten samt Boken kommer. Självklara samarbetspartners blir skola och omsorg genom Barn- och utbildningsnämnden, men även föreningslivet samt Svenska kyrkan och andra religiösa sammanslutningar kan här bidra till att spännande och väl fungerande lösningar kan komma till stånd. Exempel på detta finns på andra håll i regionen.

11 11 Handlingsplan för skolbibliotek i Skara kommun 1(3) VISION Genom en kreativ språkmiljö bevara och bejaka lusten att läsa och lära genom hela livet. Mål Genom läsfrämjande insatser skapa en röd tråd under elevens skolgång för att främja en god språkutveckling stimulera fantasi och utveckla empati, samt stärka lusten att läsa och lära för livet. Kriterier Alla elever ska ha likvärdiga möjligheter till lärande Alla barn som slutar åk 2 kan läsa Skolbibliotek-mediatek finns på alla skolor Skolbibliotekarier finns på skolbiblioteken under hela skoldagen Inköp samordnads mellan skolbibliotek och folkbibliotek Strategier Upprätta en handlingsplan för skolbibliotek Inrätta ett grundbestånd av litteratur och andra medier med kontinuerlig uppdatering Utveckla samverkan mellan skola och folkbibliotek Kompetenshöjande insatser för pedagoger skall genomföras Arbeta för att läsfrämjande insatser genomförs Mål Öka kunskapen i informationssökning hos såväl elever som pedagoger för att utveckla kreativiteten och förmågan i den fjärde baskompetensen Kriterier Grundbestånd i skolbibliotek - mediatek finns på alla skolor Skolbibliotekarier finns i alla skolbibliotek under hela skoldagen Ett länkskafferi finns Eleven kan kritiskt granska en text och urskilja fakta från information. Eleven ifrågasätter innehållet i texter

12 12 Strategier 2(3) Upprätta en handlingsplan för informationssökning Ett grundbestånd av litteratur och andra medier med kontinuerlig uppdatering inrättas Varje skola lägger upp ett länkskafferi på sin intranetstartsida Kompetenshöjande insatser för pedagoger skall genomföras Skola, folkbibliotet samt IT-avdelningen samverkar om kommunabbonemang gällande betaldatabaser. ANSVAR Skolbibliotekskonsulent samordnare för skolbiblioteksverksamhet kontaktperson mot förvaltningar och chefer i kommunen rapport- och resultatansvarig mot förvaltningschefer och nämnder kontaktperson i regionalt nätverk utvecklare av befintliga lokala nätverk bevakar anslagen till kommunens skolbibliotek Rektorer ansvarig för att skolbiblioteken är stimulerande miljöer för kunskapssökande utrustar skolbiblioteken med de verktyg som krävs tillsätter skolbibliotekarie utvärderar skolbiblioteksverksamheten enligt underlag utformat av skolbibliotekskonsulenten redogör för årligt skolbiblioteksanslag Barnbibliotekarien ansvarar för nätverksgrupper delansvar för kompetensutveckling av pedagoger utarbetar läsårsvisa planer för biblioteksgrupperna ansvarar för Bokstegen ansvarar för Skolpoolen

13 13 UTVÄRDERING 3(3) Utvärdering sker inom ramen av enhetens kvalitetsarbete på varje skolenhet vid läsårsslut i nätverksgrupperna regelbundet Skolbibliotekskonsulenten sammanställer och rapporterar resultat av utvärdering till förvaltningschefer. VINSTER Samordnade inköp vilket medför ekonomiska vinster och tidsvinster Gemensamma planer vilket medför ökad effektivitet Ökade möjligheter till externa bidrag (kulturrådspengar, projektmedel m.m.) Kommunal samsyn på biblioteksfrågor Kreativa elever Kreativ personal TID Samordning personal med olika kompetenser möts MEDIER Utrustning Personal KREATIVITET LÄROMILJÖ Utbildningskedjan Skara skol- och förskoleplan STIMULANS Biblioteksgrupper Studiedagar Konferenser DELAKTIGHET/ INFLYTANDE Nätverk Biblioteksgruppen med elever Enkät

14 14 BIBLIOTEKSLAG Svensk Författningssamling 1996: Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha ett folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 44 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. I skrivande stund (november 2004) finns förslag till tillägg i bibliotekslagen: 7a Bibliotek och bibliotekshuvudmän i det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting bör anta planer för biblioteksverksamheterna.

15 15 UNESCOs FOLKBIBLIOTEKSMANIFEST (Svenska Unescorådets skriftserie 2/1995) Frihet, välfärd samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information. Folkbiblioteken som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Unesco uttrycker i detta manifest sin tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information och som en viktig drivkraft i strävan efter fred och andlig utveckling. Unesco uppmanar därför stat, landsting och kommuner att stödja och att aktivt medverka i en utveckling av folkbiblioteksväsendet. Folkbiblioteket Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra alla slag av kunskap och information tillgänglig för sina användare. Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Särskilda tjänster skall kunna erbjudas dem som av någon anledning inte kan utnyttja det gängse utbudet, exempelvis språkliga minoriteter, personer med handikapp, patienter på sjukhus eller interner inom kriminalvården. Alla åldersgrupper skall finna material som tillgodoser deras behov. Samlingar och tjänster skall omfatta alla slag av lämpliga medier, förmedlade genom modern teknologi såväl som traditionell material. Kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov skall tjäna som grundläggande princip. Samlingarna skall spegla tidsanda och samhällsutveckling men skall också tjäna som minne för mänsklig strävan och fantasi. Folkbibliotekets samlingar och utbud av tjänster skall inte vara föremål för någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar. Folkbibliotekets uppgifter Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att 1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling 4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet 5. Främja kunskap om kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt om vetenskaplig forskning och utveckling 6. Vara öppna för alla konstnärliga uttrycksformer 7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald 8. Stödja muntlig berättartradition 9. Garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper

16 Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning 12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla åldersgrupper och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet Lagstiftning, finansiering och medverkan Folkbibliotekens tjänster skall i princip vara avgiftsfria. Folkbiblioteken är ett samhällsansvar. De bör därför ha stöd i en särskild lagstiftning och bekostas av allmänna medel. Folkbiblioteken bör ses som ett viktigt led i en långsiktig strategi för kultur, informationsspridning, utbildning och ökad läskunnighet. För att säkerställa och främja en nationell samordning och samverkan inom biblioteksområdet bör statsmakterna genom lagstiftning och biblioteks-planering fastställa en nationell bibliotekspolitik. Denna bör grundas på en samsyn och en gemensam standardnivå. Nätverket inom folkbiblioteksområdet bör utformas med hänsyn till strukturen inom hela det allmänna biblioteksväsendet. Ledning och förvaltning Ett handlingsprogram bör upprättas som utifrån lokala behov tydligt fastställer mål, prioriteringar och utbud av tjänster. Folkbiblioteket bör dessutom ha en effektiv organisation och skötas på ett fackmässigt sätt. Folkbiblioteket bör samarbeta såväl lokalt och regionalt som nationellt och internationellt med berörda intressenter, exempelvis olika användargrupper och yrkeskategorier. Folkbibliotekets tjänster skall vara tillgängliga för alla. Detta förutsätter att biblioteksbyggnaderna är centralt belägna, att lokalerna är anpassade för läsning och studier, försedda med lämplig teknisk utrustning och ha tillräckligt öppethållande för att passa användarna. Detta innebär också att biblioteket genom uppsökande verksamhet skall erbjuda sina tjänster också till dem som inte själva kan komma till biblioteket. Bibliotekets tjänster skall anpassas till lokala behov. Bibliotekarien skall aktivt fungera som förmedlare av bibliotekets resurser. Grundutbildning och fortbildning för bibliotekarier är en förutsättning för en fullgod kvalitet på bibliotekets tjänster. För att alla skall kunna ta del av bibliotekets samtliga tjänster bör det upprättas program för uppsökande verksamhet och för användarutbildning. Att förverkliga manifestet Beslutsfattare på alla nivåer, liksom hela biblioteksvärlden uppmanas härmed att verka för de principer som formulerats i detta manifest omsätts i handling. Manifestet är utformat i samarbete med International Federation of Library Assosiations and Institutions (IFLA).

17 17 UNESCOs skolbiblioteksmanifest Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Skolbibliotekets uppgifter Som stöd för studierna erbjuder skolbiblioteket tjänster i form av informa-tionssökning, via litteratur och andra medier. Det ger hela skolsamhället möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande genom att mer effektivt kunna hantera informationskällorna. Skolbiblioteken ingår i ett omfattande biblioteks- och informationsnätverk enligt principerna i Unescos folkbiblioteksmanifest. Skolbibliotekets personal ger stöd vid användningen av både tryckta och elektroniska informationskällor, alltifrån skönlitteratur till facklitteratur, från både egna och andras samlingar. Skolbibliotekens material är ett värdefullt komplement till läromedel i undervisningen. Erfarenheten visar att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar. Skolbiblioteket är till för alla i skolsamhället, oavsett ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk, befattning eller social status. Skolbiblioteket skall erbjuda alternativ för dem som inte kan ta del av gängse material och tjänster. Tillgängligheten till skolbibliotekets samlingar och tjänster bör i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna inte underkastas någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur eller kommersiella påtryckningar. Lagstiftning, finansiering och medverkan Skolbiblioteket är en viktig del i en långsiktig utbildningsstrategi, för läskunnig-het liksom för ekonomisk, social och kulturell utveckling. Då ansvaret för skolbiblioteken kan vara lokalt, regionalt och nationellt bör det ha stöd av lagstiftning och riktlinjer. Skolbiblioteken skall ha tillräckliga och varaktiga anslag för utbildad personal, material, teknik och annan utrustning. Skolbib-liotekets tjänster skall vara avgiftsfria. Skolbiblioteket är en viktig del i det lokala, regionala och nationella biblioteks- och informationssamarbetet. Då skolbiblioteket delar lokaler och/eller resurser med ett annat bibliotek, t.ex. ett folkbibliotek, skall skolbibliotekets speciella behov beaktas och tillgodoses. Skolbibliotekets mål Skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteks-användare Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle Att främja läsning

18 18 Att verka för att skolbibliotekets resurser görs tillgängliga inom och utanför skolan Skolbiblioteket kan fullgöra dessa uppgifter genom att upprätta handlings-planer och utveckla sina tjänster, genom urval och anskaffning av lämpliga informationskällor samt genom att erbjuda vägledning och undervisning med hjälp av utbildad personal. Bemanning Den fackutbildade skolbibliotekarien har ansvar för ledning och planering av arbetet. Skolbibliotekarien och övrig personal ansvarar även för samarbete med skola, folkbibliotek och andra aktörer. Skolbibliotekariernas roll kan variera beroende på anslag, läroplaner och undervisningsmetoder samt på nationella, juridiska och ekonomiska förut-sättningar. Kunskaper i biblioteksadministration, informationshantering och pedagogik är en förutsättning för att bedriva en effektiv skolbiblioteksverksamhet. I en värld där samverkan betyder allt mer måste skolbibliotekarierna ha den kompetens som behövs för att stödja elever och lärare vid informations-sökning. Skolbibliotekarierna bör därför ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling. Ledning och förvaltning En effektiv och åskådlig verksamhet förutsätter: Att tydliga mål, prioriteringar och verksamhetsområden för skolbiblioteket anges i anslutning till läroplanerna Att skolbiblioteket organiseras och drivs professionellt Att skolbiblioteket är öppet för hela skolsamhället och att det är en del av det omgivande samhället Att samarbete med skola, föräldrar, andra bibliotek samt med lokalsamhället uppmuntras. Antaget av Unescos generalkonferens 1999

19 19 AKTIVITETSPLAN Aktivitetsplanen skall ses över, helst en gång varje år. Revideringen görs i form av en prioritering som ska innebära att vi beslutar vilka åtgärder vi finner mest angelägna och rimliga att genomföra. Vidare ska utvärdering göras kontinuerligt; detta för att understryka vikten av att planen blir det styrande dokument vi i Inledningen nämner att den ska vara. Utgångspunkten är nedanstående inventering av önskvärda åtgärder som i skrivande stund (november 2004) ansetts mest aktuella. Listningen här är som ovan nämns inte prioriterad, utan prioriteringen görs årligen då aktivitetsplanen revideras. Allmänt Översyn av disponeringen av våra lokaler Torg-miljön ses över, både ur informationssynpunkt och för att förbättra den fysiska tillgängligheten. Vi behöver rensa på Torget! Lokalerna görs mer lättillgängliga genom att den fysiska miljön ses över Personalen utbildas ang. tillgänglighet för och bemötande av personer med funktionshinder Samlingarna görs mera tillgängliga genom omflyttning och genom att skyltningen förbättras och tydliggörs Lättläst version görs av den information vi har utlagd på hemsidan Ny kompetens med IT-inriktning tillförs. Detta kan ske genom nyrekrytering eller genom intern kompetensutveckling Marknadsföringen förbättras Referensavdelningen ses över Riktade visningar erbjuds t.ex. föreningar och andra intressegrupper Tidnings- och tidskriftsavdelningarna ses över Informationsdiskarna De senaste åren har informations- och referensarbetet ändrat karaktär. Informationsdisken på vuxenavdelningen behöver byggas om för att bli mer ändamålsenlig Receptionen Miljön i och kring Receptionen behöver ses över Inventering av utbildningsbehov görs Barn- och ungdomsavdelningen Bemanna informationsdisken på barn- och ungdomsavdelningen så stor del av vår öppettid som möjligt Ordna en s.k. äppelhylla med media av olika slag för läshandikappade barn och ungdomar Vuxenavdelningen Kontinuerlig fortbildning behövs för att vi ska hålla oss à jour med utvecklingen på informationsområdet, kultursituationen i vår omvärld, och samhällsutvecklingen Service till personer med särskilda behov Kartläggning görs för att utröna behov och förutsättningar för en datorstation på biblioteket med olika former av anpassningar för funktionshindrade - Open Media, med syftet att tillgängliggöra och öppna bibliotekets medier av olika slag - kataloger, böcker, IT,

20 20 studieportaler - för dessa användare. Open Media-konceptet innehåller förutom hårdvara och program, tillgång till en utbildad handledare, s.k. skriv- och lästekniker Fortsatt introduktion till användarna av den nya talbokstekniken DAISY Information till pensionärs- och handikappföreningar om bibliotekets service för personer med särskilda behov Utveckling av samarbete över kommungränserna omkring verksamheten Verka för att målen i Skara kommuns handikapplan integreras med bibliotekets målsättningar Service till personer med utländsk bakgrund Det är viktigt att vi kontinuerligt bevakar vilka språkområden våra invandrare/flyktingar representerar, så att vi på bästa sätt kan tillgodose deras behov Forskaravdelningen Engagera kommunarkivarien i arbetet med osorterade arkiv Utveckla samarbetet med Regionbibliotek Västra Götaland, t.ex. omkring arbetet med bevarandefrågor Fortsätta samarbetet med Kungliga biblioteket omkring bevarandefrågor Utveckla samarbetet med landets tre andra Stiftsbibliotek (Linköping, Västerås, Växjö) omkring tillgängliggörandet av de äldre samlingarna genom katalogisering i den nationella biblioteksdatabasen Libris Digitalisera befintliga register till handskriftsamlingarna och tillgängliggöra dem via kommunens och bibliotekets hemsida Digitalisera och tillgängliggöra övrigt värdefullt material, t.ex. pergamentsbrev och musikaliesamlingen Erbjuda studiecirklar i släkt- och lokalhistorisk forskning Utveckla samarbete kring en portal över kulturarvet i Västergötland Utveckla samarbete med universitet och högskolor kring ökad forskning i samlingarna Marknadsföra samlingarna på hemsidan och andra web-sajter Utveckla ABM-samarbetet (ABM: Arkiv Bibliotek Museer) Tillgängliggöra P.O. Svanbergs Hornborgasjö-arkiv och ornitologiska samlingar Skapa förutsättningar för ett externt samutnyttjande av Gamla bibliotekets utrymmen med besläktad verksamhet Filialerna Diskussioner ang. hur verksamheten i Ardala, Valle och Varnhem ska bedrivas har högsta prioritet. Kontakt tas snarast med möjliga samarbetspartners: Barn- och utbildningsnämnden, Svenska kyrkan och andra religiösa samfund samt företrädare för föreningslivet