Informationsarkitektprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationsarkitektprogrammet"

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Centrum för Teknikstudier Examensarbete i Datavetenskap VT 2009 Infrmatinsarkitektprgrammet En jämförelse mellan Malmö högskla ch Högsklan i Brås Infrmatin architecture prgram a cmparisn between Malmö University and University f Brås Handledare: Bengt Nilssn Elias Ali Naghibi Ari Omar Karim

2 Resumé Ett fungerande högskleprgram gör både studenter ch utbildningsansvariga glada ch nöjda. Högsklans mål ch strävan är ett väl fungerande utbildningsprgram vilket kan visa sig svårt att nås ibland. Dålig planerade prgram av sämre kvalité gör både persnal ch studenter missnöjda. I detta examensarbete har vi gjrt en jämförelse av Infrmatinsarkitektprgrammet vid Malmö högskla ch vid Högsklan i Brås. Förutm jämförelsen har vi även utfört undersökningar där studenter ch utbildningsansvariga har fått säga sitt. Abstract A well functining university prgram makes bth students and university staff happy and cntent. Universities aim fr their educatinal prgram t effectively wrk but the task is nt always easy. The difficulties always attract the attentin f the university staff and the students alike. In this bachelrs thesis, we have attempted t make a cmparisn between the Infrmatin Architecture prgram at Malmö University and University f Brås. Besides the cmparisn between the IA prgrams, we investigated the pinins f bth the students and staff at the respective universities. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Frågeställning Metd ch Material Vad är Infrmatinsarkitekt? Infrmatinsarkitektprgrammet start Högsklrnas presentatin av prgrammet Vilken av utbildningarna mtsvarar beskrivningen av infrmatinsarkitekt? Kurser Studiefrm, kurslitteratur, examinatinsfrm Enkätundersökning studenter Enkätundersökning prgramansvarig Figur 2 & 3 studentundersökning Resultat Slutsatser Skillnaden på andra yrke sm är lik infrmatinsarkitekt yrket Sammanfattning Referenser: Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 1. Inledning Intresset av att jämföra vår utbildning Infrmatinsarkitektprgrammet vid Malmö högskla med den vid Högsklan i Brås, väcktes av att vi upptäckte skillnader i det prgram presentatin sm båda högsklrna lagt upp på sina hemsidr på internet m prgrammet Infrmatinsarkitekt. Vi ville gärna ta reda på skillnaderna utbildningarna emellan samt även hur studenter ch prgramansvariga uppfattade utbildningen ch deras förväntningar m utbildningen. 2. Frågeställning Vilka skillnader kan man hitta m man jämför Infrmatinsarkitektprgrammet vid Malmö högskla ch den vid högsklan i Brås? Vad tycker studenterna ch prgramsvariga på de båda högsklrna m prgrammet? Hur väl mtsvarar utbildningarna de förväntningar sm väckts hs studenter ch prgramansvariga utifrån prgrampresentatinerna på de två högsklrna? 4

5 3. Metd ch Material För att kunna besvara på våra frågr har vi fått vända ss till Malmö Högskla ch Högsklan i Brås för infrmatin m prgrammen. Den infrmatin sm vi har fått fram består främst av artiklar från högsklrnas hemsidr. Vi har även gjrt enkätundersökning. En där studenter från andra året på båda prgrammen har svarat på ett antal frågr kring prgrammet Infrmatinsarkitekt. Till Högsklan i Brås skickade vi vår enkät till prgramansvarig ch hn i sin tur delade ut dem till de studenter sm ville delta i vår undersökning. Undersökningen i Malmö utfördes av ss genm att vi delade ut blanketterna till studenterna persnligen, även här var det endast frivilliga elever sm deltg. Den andra enkätundersökningen riktade sig med frågr till prgramansvariga vid respektive högskla. Utdelningen av blanketter var samma sm för studenterna förutm att blanketterna innehöll frågr kring utbildningen ch prgrammet. I vårt arbete har vi använt ss av en bk Infrmatin Architecture fr the Wrld Wide Web [1] för att fastställa vad en infrmatinsarkitekt är ch vilka andra utbildningsprgram sm är likt yrket. Metdiken vi har använt ss av är mer en kvantitativ, dvs. att det finns en partisk verklighet sm vi genm insamling, utvärdering, analys ch presentatin av infrmatin har på lika sätt försökt mäta för att få fram infrmatin ch resultat m vår frågeställning.[17] 5

6 4. Vad är Infrmatinsarkitekt? Begreppet infrmatinsarkitekt fanns långt innan webben 1 sm uppfanns av Tim Berners-Lee 1989 [2]. Det var Richard Saul Wurman [3] sm myntade begreppet 1976, men då syftade man på ett skelett sm skulle sättas ihp innan man börjar fylla infrmatinsprdukten. En infrmatins prdukt kan vara en bk, en katalg ett föredrag sv. En infrmatinsarkitekts övergripande mål är att säkerställa användarvänlighet. Sm infrmatinsarkitekt kmmer man att i de flesta arbeten eller prjekt att arbeta nära intressenter, infrmatörer, interaktins designer, prgrammerare ch prjektledare ch testgrupper [4]. Bilden nedan är infrmatinsarkitekturens tre cirklar. Den visar hur viktig samverkan mellan kntext, innehåll ch användare är för att skapa en enkelt ch användbar prdukt/tjänst samtidigt sm den hjälper infrmatinsarkitekten med kända frågr sm, vilka undersökning ch utvärderingsmetder bör en infrmatinsarkitekt känna till, vilka srters människr bör ingå i en infrmatinsarkitekt team eller vilka böcker ch blggar brde man läsa för att hålla sig uppdaterat inm mrådet ch dess praxis [5, sid 25]. 1 Wrld Wide Web, www, webben, nätet, hypertextsystem sm används på internet. 6

7 Figur 1. The infamus three circles f infrmatin architecture [5] Det är i själva verket svårt att hitta en enda definitin m vad en infrmatinsarkitekt är, det skulle vara sm att med en enda mening försöka beskriva vad bra design är, författarna Peter Mrville [6] ch Luis Rsenfeld [7] har i sin bk "Infrmatin Architecture fr the Wrld Wide Web" [1] försökt ge en förklaring för begreppet infrmatinsarkitekt i fyra punkter: Strukturell design av gemensamma infrmatinsmiljöer. En kmbinatin av rganisatins-, kategriserings-, söknings- ch navigeringssystem inm webbplatser ch intranät. Knsten att skapa infrmatinsprdukter ch upplevelser sm stödjer användbarhet ch sökbarhet. En uppkmmande disciplin vars syfte är att skapa arkitektur- ch designprinciper i det digitala landskapet. En annan svår situatin sm man ställs för sm infrmatinsarkitekt är när man ska försöka förklara för andra vad man jbbar med eller är utbildad till. Ibland kan ens förklaringar göra 7

8 lyssnaren mer förvirrad vilket kan leda till att de tappar intresset för det du gör, det kan vara farligt då det gäller kunder m man inte kan ge en bra beskrivning över vad man gör ch varför man behövs kan det leda till att man förlrar kunder [5, sid 4-8]. Andra kan tycka att infrmatinsarkitekt påminner m andra utbildningar/yrken ch visst kan man relatera till andra utbildningar/yrken sm mjukvaruutvecklare, infrmatörer, interaktinsdesigner ch grafisk designer det går säkert att hitta andra utbildningar/yrken än de vi har tagit upp här. Vi kmmer i slutet av arbetet ge ett krt beskrivning ch klargöra skillnaderna. Författarna till bken "Infrmatin Architecture fr the Wrld Wide Web" har även gett tre förklaringar sm man kan använda sig av för att förklara för andra vad det är man jbbar med [5, sid 4-8]. Mrville[5] beskriver infrmatinsarkitekt i sin bk enligt följande punkter: Jag är infrmatinsarkitekt. Jag rganiserar enrma mängder infrmatin på webbplatser ch intranät så att människr verkligen kan hitta det de söker. En srts internetbiblitekarie m man så vill. Jag är infrmatinsarkitekt. Jag hjälper mitt företag att underlätta för våra kunder att hitta våra prdukter på vår webbplats. Jag är en typ av nline-handlare sm genmför småskaliga marknadsföringskncept på internet. Jag är infrmatinsarkitekt. Min uppgift är att ta hand m infrmatinsöverflödet sm alla klagar på. 8

9 5. Infrmatinsarkitektprgrammet start Malmö högskla startade sin verksamhet 1998 ch prgrammet Infrmatinsarkitekt höstterminen 2006 vid Centrum för tekniskstudier. Högsklan i Brås startade sin verksamhet 1977 ch prgrammet Infrmatinsarkitekt höstterminen 2007 på Biblitekshögsklan sm är en institutin vid Högsklan i Brås. Utan att gå djupare i utbildningsprgrammet kan man genast lägga märke till att det finns skillnader, i Malmö är kurserna mer inriktade mt datavetenskap [8] medan vid Högsklan i Brås är de flesta kurserna mer inriktade mt naturvetenskap enligt deras kursplan [9]. 5.1 Högsklrnas presentatin av prgrammet Det krav sm respektive högskla ställer på persner sm vill söka utbildningen är, förutm grundläggandebehörighet, se bilaga1, engelska B ch matematik A i Malmö, ch engelska B ch svenska B i Brås. Efter avslutade studier vid Malmö högskla erhåller man kandidatexamen i data ch infrmatinsvetenskap (Bachelr f Science in Cmputer and Infrmatin Science)[8] ch vid Högsklan i Brås kandidatexamen i infrmatinsarkitektur (Bachelr in Infrmatin Architecture) [9]. När man har tagit del av högsklrnas presentatin av prgrammet Infrmatinsarkitekt på internet vill ansvariga för prgrammen att studenterna efter avslutade studier ska kunna analysera, rganisera, integrera infrmatin ch infrmatinsflöde, identifiera brister ch arbeta fram nya lösningar[8][9], förutm dessa gemensamma punkter finns det andra sm skiljer högsklrna åt med tanke på det lika valen av kurser, men det är inga stra skillnader utan mer frmuleringen av målen sm skiljer de åt. För mer detaljer se bilaga 2 mål för utbildningen [8]. Malmö högsklas presentatin av prgrammet Infrmatinsarkitekt kan uppfattas krt ch detaljfattigt [8] medan Högsklan i Brås har en välstrukturerad presentatin med många länkar sm ger läsaren sm vill veta mer infrmatin på detaljplan [9]. 9

10 5.2 Vilken av utbildningarna mtsvarar beskrivningen av infrmatinsarkitekt? För att få en bättre förståelse ch tlkning över högsklrnas presentatin m prgrammet Infrmatinsarkitekt på internet bad vi 10 persner att studera presentatinen ch sedan ge ss en tlkning av den infrmatin de tagit emt. Testpersnerna var inte väl insatta på vad en infrmatinsarkitekt gör ch ingen förklaring gavs till dem förrän testet var färdigt, persner i testet bestd av både studenter ch persner i arbetslivet. 7 persner av de 10 tyckte att prgrammet vid Malmö högskla påminner m systemutvecklare ch 3 av 10 tyckte att det påminde m infrmatörsprgram, medan prgrammet vid Högsklan i Brås tyckte 8 persner av 10 att det påminner mer m biblitekarieprgrammet ch 2 persner svarade med att det var infrmatörsprgrammet. 8 persner av de 10 svarade med att prgrammet vid Högsklan i Brås beskriver mer vad en infrmatinsarkitekt bör göra medan bara 2 persner tyckte att prgrammet vid Malmö högskla beskriver infrmatinsarkitekt, detta då efter att testpersnerna tagit del av den infrmatin m prgrammet Infrmatinsarkitekt sm funnits tillhands på högsklrnas hemsidr. Testgruppen tyckte att Malmö högsklas presentatin av prgrammet var krt ch detaljfattigt. 10

11 6. Kurser Kursupplägget vid Malmö högskla ch vid Högsklan i Brås skiljer sig mycket åt. I Malmö högskla har man två kurser per termin à 15 högsklepäng var, sedan kan det vara så att man delar in de 15 högsklepängen i mindre uppgifter där även prjektarbeten ingår. Femte terminen får studenterna själva välja kurser inm ämnet ch sista året går prjektarbetet under namnet examensprjekt ch mfattar 15 högsklepäng vid sidan av examensarbetet på 15 högsklepäng. Alla terminer på högsklan i Brås består av fyra kurser på 7,5 högsklepäng. Femte terminen kan studenterna välja två valfria kurser på 7,5 högsklepäng var inm ämnet. Sjätte terminen på tredje året består av två kurser på 7,5 högsklepäng ch ett examensarbete på 15 högsklepäng. För att studenterna ska klara av att genmföra utbildningen ch nå målen har prgram ch kursansvariga på högsklrna valt lite lika inriktningar. Kursupplägget vid Malmö högskla är mer inriktat mt datavetenskap [10] medan kurserna vid Högsklan i Brås är mer inriktade mt naturvetenskap [11]. Nedan följer en beskrivning över vilka kurser sm ingår i prgrammet vid respektive högskla för en mer detaljerat skiss över högsklrnas kursupplägg med arbetsfrm ch examinatins metder se bilaga 3. Malmö högskla, Infrmatinsarkitektprgrammet kurser år 1: Infrmatinsdesign grunder, 15hp Grundläggande infrmatinsteknik, 15hp Webb- ch prtalknstruktin, 15hp Infrmatinsdesign: kvalitet, 15hp Högsklan i Brås, Infrmatinsarkitektprgrammet kurser år 1: Intrduktin till högre utbildning ch infrmatinsarkitektur, 7,5hp IT-medierad kmmunikatin ch infrmatinsbeteende, 7,5hp Verksamhetsinriktad systemering, 7,5hp Infrmatin, infrmatinsresurser ch aktörer i rganisatiner, 7,5hp Cntent Management I- kunskapsrganisatriska grunder, 15hp prjektledning för infrmatinsarkitekter, 7,5hp 11

12 Infrmatinsarkitektur i praktik I: Systematiskt utredningsarbete, 7,5hp Malmö högskla, Infrmatinsarkitektprgrammet år 2: Distribuerade infrmatinssystem, 15hp Infrmatinsdesign: mdeller, 15hp Arkitektur för utveckling av e-tjänster, 15hp Infrmatinsdesign: tillämpningar, 15hp Högsklan i Brås, Infrmatinsarkitektprgrammet år 2: Verifiering, validering ch användbarhet 7,5hp Databasteknik 7,5hp Systemarkitektur 7,5hp Tekniker för webbdesign 7,5hp Grundläggande prgrammering med C# 7,5hp Cntent Management - Webbtillämpningar 7,5hp Dynamiska webbapplikatiner 7,5hp Infrmatinsarkitektur i praktik: utvecklingsprjekt 7,5hp Malmö högskla, Infrmatinsarkitektprgrammet år 3: Valfria päng(kurser i datavetenskap) 30hp Examensarbete i datavetenskap, 15hp Examensprjekt IA, 15hp Högsklan i Brås, Infrmatinsarkitektprgrammet år 3: Valbar psitin i infrmatik: 7,5hp Valbar psitin i bibliteks ch infrmatinsvetenskap: 7,5hp Knwledge Management, 7,5hp Aktuell IA-frskning, 7,5hp Digitaliserade kmmunikatinsmiljöer implementering ch knsekvens, 7,5hp Vetenskapliga metder för infrmatinsarkitekter 7,5hp Examensarbete på kandidatnivå 15hp 12

13 6.1 Studiefrm, kurslitteratur, examinatinsfrm Studiefrmerna på högsklrna skiljer sig inte mycket åt, det består mest av föreläsningar, seminarier, labratiner, grupparbeten, övningar, prjekt ch det förekmmer även viss handledning. Valen av arbetsfrm skiljer sig dck berende på vilket ämne man undervisar. Förutm detta är självstudier ett viktigt mment av utbildningen. Studiefrmen är lagd på det viset för att hjälpa ch lära studenten att utveckla sin förmåga att både arbeta självständigt ch i grupp. För vidare fördjupning studera bilaga 4, [10] [12]. Kurslitteraturen är anpassad till kurserna ch utbildningen ch syftar till att hjälpa studenterna att nå kursmålen. Kurslitteraturen varierar från kurs till kurs för att ge lika perspektiv på ämnet ch för att täcka alla de lika mrådena inm prgrammet. En str del av kurslitteraturen är på engelska ch det hjälper studenten att kmma i kntakt med ch lära sig facktermer på engelska. Detta kmmer att kmma väl till pass inm framtida yrken. Vid sidan av kurslitteraturen kan artiklar, rapprter ch lika datrprgram förekmma ch dessa har visat sig vara användbara vid labbar, prjektarbeten, grupparbeten mm [10] [12]. Examinatinsfrmen vid båda högsklrna är väldig lik. Den består mest av hemtentr, prjektrapprt, redvisningar ch arbeten både individuellt ch gruppvis ch kan både vara skriftliga eller muntliga. Seminarier ch labratiner, tentr ch prjektarbeten [10] [12]. Inm det prjektdrivna lärandet finns det en viss skillnad i mellan högsklrna. Prjektdrivet lärande är ett viktig steg för studenten att kmma i kntakt med hur det är att arbeta i verkligheten, dvs. att ta sig utanför högsklan ch arbeta inm lika företag ch rganisatiner. På Malmö högskla får studenterna från ch med år ett arbeta i prjektfrm. Första året är prjektet inm högsklan medan andra ch tredje året får studenterna arbeta för lika företag ch rganisatiner. Arbetet går ut på att utveckla en prdukt eller tjänst för företaget, någt sm studenterna, företagen ch kursansvarige kmmer överens m[8]. På Högsklan i Brås har man valt att arbeta med partnerrganisatiner. Från år ett delas studenterna in i mindre grupper sm sedan knyts ihp med lika partnerrganisatiner sm studenten ska följa upp under hela utbildningen. Det kan ses sm en arbetsplats på tre år, där studentgruppen utför lika uppgifter under en del av kurserna. På Högsklan i Brås tycker 13

14 man att det är ett bra sätt för kunskapsutbyten, på så sätt kan studenten hela tiden använda sig av utbildningens teretiska kunskaper ch öka chansen för en eventuell anställning [12]. 14

15 7. Enkätundersökning studenter Efter våra studier av sklrnas infrmatin ville vi veta vad studenterna inm Infrmatinsarkitektprgrammet vid respektive högskla tyckte m prgrammet ch hur nöjda de var. Vår enkätundersökning riktades till studenter sm studerar andra året av prgrammet på grund av att prgrammet vid Högsklan i Brås startade ett år efter att Malmö högskla startat sitt prgram dvs Enkätfrmulären innehöll 19 frågr kring prgrammet ch studenternas förväntningar, se bilaga 5 för frågrna. De flesta av frågrna gick att besvara genm ett betygsystem mellan betyg ett, mycket dåligt ch betyg 5 dvs. mycket bra. Det fanns en fråga i frmulären sm man skulle ange svar på, fråga nummer åtta, svaret till den frågan finns med i vår presentatin m undersökningen under rubriken Resultat längre ner i arbetet. Till enkätundersökningen skickades en beskrivning m hur vi vill att den ska fyllas i. Enkätundersökning från Brås blev tyvärr inte så framgångsrikt sm vi hade tänkt ss, då vi endast fick in sju enkätundersökningar tillbaka. I Malmö var det mer slagkraftigt då vi fick in sextn svar. Svaren till frågrna sm studenterna har svarat på kmmer efter del 7.1 enkätundersökningen prgramansvarig. Resultatet för undersökningen kmmer att presenteras längre fram under rubriken Resultat. 7.1 Enkätundersökning prgramansvarig En enkätundersökning gjrdes även av respektive prgramansvarig, vid Malmö högskla Andreas Jacbssn ch Högsklan i Brås Katriina Byström. Enkätundersökningen till Katriina Byström e-pstades medan Andreas Jacbssn intervjuades muntligen. Enkätundersökningen bestd först av tlv frågr angående prgrammet ch de ansvarigas förväntningar. Efter vårt 70 prcentseminarium 2 tillkm två frågr till kring prgrammet. Nedan kmmer enkätfrågrna ch svaren från respektive prgramansvarig. Andreas Jacbssn är ny prgramansvarig för Infrmatinsarkitektprgrammet vid Malmö högskla därför har lektr Göran Hagert svarat på de två sista tillkmna frågrna då han har varit med vid starten av prgrammet. Tyvärr har vi inte fått någt svar på dessa två frågr från Högsklan i Brås. Nedan kmmer svaren på frågrna: 2 70 prcent seminariet, där ppnenter gav sin kritik ch det fastställdes m man ska vidare med arbetet. 15

16 Är ni nöjda med utbildningen/prgrammet idag? Andreas Jacbssn (prgramansvarig vid Malmö högskla): I grunden ja, sakkmpetens finns, i det pedaggiska finns det skillnader, men det gäller både lärarna ch studenterna. Katriina Byström (prgramansvarig vid högsklan i Brås): Ja (utan vidare förklaring) Var era mål ch förväntningar detsamma idag sm när ni startade prgrammet? Andreas Jacbssn: Jag är nöjd med studenterna, men inte helt med prgrammet, det kan göras förbättringar. Katriina Byström: Ungefär naturligtvis har vi gjrt smärre ändringar under tiden, men grundtanken ch strukturen är desamma. Vi gjrde en mfattande ch grundligt planeringsarbete inför prgramstart, vilket förmdligen är anledningen att alla invlverade (studenter, partnerrganisatiner ch lärare) har varit rätt så nöjda med upplägget ch innehållet i prgrammet. Om ni svarar Nej på fråga två, förklara gärna krt varför? Andreas Jacbssn: Inget svar Katriina Byström: Inget svar Andelen lärare per student? Andreas Jacbssn: Vet inte riktig hur många det är. Katriina Byström: Det är ett antal lika lärare sm kmmer i kntakt med IAstudenterna under de kurser sm ingår i prgrammet, dels från de båda ansvariga institutiner, dels sm gästlärare. Därmed blir det betydelsefullt att ange någn exakt siffra per student. Antalet disputerade? Andreas Jacbssn: Det är tre persner ttalt. 16

17 Katriina Byström: Samma sm van jag sm prgramansvarig är disputerad ch min mtsvarighet på Institutinen för Data- ch Affärsvetenskap har disputatinen planerat under våren. Har alla lärare/adjunkt rätt kmpetenser för utbildningen? Andreas Jacbssn: Både ja ch nej. I grunden ja, sakkmpetens finns, i det pedaggiska finns det skillnader, men det gäller både lärarna ch studenterna Katriina Byström: Både ja ch nej. För det mesta, men man kan ju alltid bli bättre. Har ni fått ändra i utbildningsplanen/ kursplanen efter klagmål från studenterna? Andreas Jacbssn: Både ja ch nej. Det har skett förbättringar både när det gäller utbildningsplan ch kursplan, en bra utbildning lever. Katriina Byström: Nej, däremt gör vi kntinuerligt ändringar sm en naturlig del av kvalitetsarbete, när vi märker att någt inte fungerar ptimalt, antingen för studenterna eller för ss lärare (för att upptäcka dessa har vi kursvärderingar till hjälp ch även klassmöten där både lärare ch studenterna är välkmna en gång per termin). Ofta handlar det m kursupplägget snarare än kursernas huvudsakliga innehåll. Men några direkta klagmål sm lett till ändringar i kursplanerna eller i utbildningsplanen har vi inte fått från studenterna. Däremt har vi prblem (sm lett till klagmål från studenterna) med administrativa rutiner sm stödjer tillfredsställande en utbildning sm ägs av två institutiner. Känner ni att kunskapen hs studenterna mtsvara behörighetskraven till prgrammet? Andreas Jacbssn: Frmellt sätt ja. IT är svårt, men det ska gå med pedaggiskt ansträngning. Katriina Byström: Ja Känner ni att era studenter är red för att jbba sm en Infrmatinsarkitekt efter den utbildning sm ni erbjudit dem? Andreas Jacbssn: Ja, det kan man se på våra 3:r sm tar examen i år, de kmmer att kunna vara användbara i lika delar av ett företag/rganisatin, strt ch bredd. 17

18 Katriina Byström: Ja, utan tvekan de har ju kntinuerligt fått testa sina kunskaper i praktiska sammanhang under sin utbildning. Känner ni att någt behöver förstärkas? Om ja förklara gärna vad. Andreas Jacbssn: Ja, prgrammering behöver förstärkas, ch hur vi ska förhålla ss till det ch lära ut. Katriina Byström: Både ja ch nej. Vi har relativt liten mfattning av päng i grafisk design, men å andra sidan har studenterna i sin utbildning två valbara kurser vilket gör att de sm vill kan rikta sig åt det här hållet. Hur ser framtiden ut för utbildningen? Andreas Jacbssn: Hyser inga andra känslr, det ser ljust ut, ch att systemarkitektprgrammet nu ckså ska startas upp till hösten blir det bara bättre, man kan avgränsa mer ch inrikta sig bättre på det man vill studera. Katriina Byström: Bra men berr dck helt på hur antagning till prgrammet lyckas. Är det någt annat sm ni tycker är viktigt sm vi bör känna till så skriv gärna det. Andreas Jacbssn: Nej Katriina Byström: Nej Varför valde man att starta upp prgrammet då man gjrde, fanns det någt marknadsbehv, gjrdes det undersökningar? Göran Hagert: Prgrammet startades sm ett led i att göra nya prgram med IT sm bas ch med grundläggande behörighet. Kursen "Infrmatinssystem, 20 (30hp)" hade då genmförts två terminer. Sedan tidigare hade vi genmfört prgrammet "Prgramvaruteknik" där bl.a. kravhantering ch mdellering var centrala kurser/mment. Vi skapade prgrammet på basis av en inventering av annnser, kntakter ch tidigare studentprjekt. Dessutm såg vi att knsekvenserna av "ITbubblan" förr eller senare skulle "plana ut". Det skulle bli intressant med IT igen,... jag tycker att vi fick rätt. Katriina Byström: Inget svar har kmmit in 18

19 Varför finns det så stra skillnader på prgramuppläggen på respektive högskla, hur har man tänkt sig? Göran Hagert: Jag känner bara till "Infrmatinsarkitekt" i Brås utöver MAH. Den utbildningen startade ett år efter IA på MAH. En viktig skillnad är att Brås har traditiner inm Bibliteksprgrammet (en gång i tiden var Brås enda stället med den utbildningen). IA i MAH å andra sidan bygger direkt på infrmatinsteknik snarare än "bibliteksvetenskapen". Vi brde kanske ha samarbetat mer... När vi nu startar prgrammet "Systemutvecklare" så bygger det snarare på IA än någt annat. Visinen är att IA, SU ch Interaktinsdesign ska börja samarbeta... inm samma lärsäte! Katriina Byström: Inget svar har kmmit in 7.2 Figur 2 & 3 studentundersökning Nedan kmmer en lista över våra frågr för vår undersökning samt figur 2 ch figur 3 sm visar studenternas svar på frågrna vid respektive högskla. 1. När ni läste m utbildningen i högsklans katalg eller hemsida ch efter det bestämde er att söka prgrammet IA så hade ni förmdligen en viss förväntning på prgrammet/kurserna innan ni började. Har era förväntningar blivit besvarade/förverkligade? 2. Mtsvara utbildningsnivån behörighetskraven när ni sökte in? 3. Känner ni att ni hade tillräckliga förkunskaper när ni började utbildningen? 4. Känner ni att ni har kunnat delta aktivt i alla mment i utbildningen? 5. Tycker ni att mfattningen design är lagm eller behöver det förstärkas eller minskas? 6. Tycker ni att mfattningen teknik är lagm eller behöver det förstärkas eller minskas? 7. Tycker ni att mfattningen prgrammering är lagm eller behöver det förstärkas eller minskas? 8. Tycker ni att någt att annat bör förstärkas eller minskas? 9. Tycker ni att valen av kurslitteraturen i sin helhet har varit passande till utbildningen? 10. Tycker ni att era lärare/adjunkt har tillräckligt med kunskap i de lika mråden de lär ut? 11. Tycker ni att kmmunikatin mellan era lärare/adjunkt fungerar bra när det gäller utbildningen? 19

20 12. Tycker ni att ni får tillräckligt med feedback ch infrmatin från lärarna/adjunkt? Feedback efter t.ex. efter tentr, prjekt m.m. ch infrmatin t.ex. m kurser ch annat sm rör utbildningen. Feedback: Infrmatin: 13. Även m en lärare/adjunkt bär på rätta kunskaper kan de sakna det pedaggiska sättet att lära ut (läran att lära ut) upplever ni detta? 14. Vet ni idag vad en Infrmatinsarkitekt är ch vad den kmmer att jbba med? 15. Känner ni att ni kan jbba sm en Infrmatins arkitekt när ni är färdiga med er utbildning? (Då menar vi i alla mråden sm en Infrmatinsarkitekt kan jbba med, det sm utbildningen gått ut på.) 16. Skulle ni ha valt samma utbildning/prgram idag igen? 17. Skulle ni tipsa någn annan m prgrammet? 18. Fungerar sidtjänster sm biblitek, datrutrustning, ch annat utrustning bra? Finns det tillräckligt med sidtjänster eller saknar ni någt? 19. Är det någt annat ni skulle vilja dela med er m utbildningen, Rs eller Ris? 20

21 Figur 2. Enkätundersökningen vid Malmö högskla För frågrna se bilaga 5 21

22 Figur 3. Enkätundersökningen vid Högsklan i Brås För frågrna se bilaga 5 22

23 8. Resultat Resultatet av vår jämförelse mellan Infrmatinsarkitekt prgrammen vid Malmö högskla ch Högsklan i Brås är att det finns skillnader på många plan. En av rsakerna menar man kan vara att prgrammet i Brås kan ha traditiner inm bibliteksvetenskap medan prgrammet vid Malmö högskla bygger på infrmatinsteknik, enligt lektr Göran Hagert vid Malmö högskla. När det gäller infrmatin tillgängligt för läsare på högsklrnas hemsidr har Högsklan i Brås en väl strukturerad hemsida med mycket infrmatin ch länkar för vidare fördjupning m prgrammet, kurserna ch studiefrm ch annat relevant kring yrket infrmatinsarkitekt, på Malmö högsklas hemsida ger tyvärr inte läsaren mycket fördjupning kring prgrammet ch yrket. Prgrammet startade ett år senare på Biblitekshögsklan sm är en institutin vid Högsklan i Brås medan på Malmö högsklan är prgrammet en del av Centrum för teknikstudier. Därför är kurserna vid Malmö högskla mer inriktade mt datavetenskap ch vid Högsklan i Brås är mer mt naturvetenskap detta enligt högsklrnas kursplan. Man har även valt att mfördela kurspängen på lika sätt, vid Malmö högskla läser studenterna två kurser per termin sm mtsvarar 15 päng vardera medan vid Högsklan i Brås läser studenterna fyra kurser per termin på 7,5 päng vardera. Vid båda högsklrna är studiefrmer ch examinatinsfrmer lika. Det sm skiljer högsklrna åt är det prjektdrivna lärandet. Studenterna vid Malmö högskla börjar utföra prjekt för företag ch rganisatiner från andra året ch man arbetar för lika arbetsgivare medan vid Högsklan i Brås har man valt från första året att arbeta med ett företag eller en rganisatin. Att arbeta för samma företag eller rganisatin kan vara fördelaktigt ch i vissa fall leda till en anställning för studenten efter studierna då studenten har tre år på sig att visa sina kunskaper ch utvecklas ch lära känna arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det negativa kan vara att man endast lär sig att arbeta på det sätt de gör på den arbetsplatsen ch kmmer endast i kntakt med en frm av arbetsmiljö. Studenterna vid Malmö högskla kmmer i kntakt med flera arbetsgivare ch arbetsmiljöer även m risken för anställning kanske sjunker någt eftersm man i prjektfrm kanske inte hinner visa vilka kunskaper man bär på. 23

24 När det gäller kurslitteraturer har vi inte valt att göra någt större undersökning då kurslitteraturen ftast ändras eller för att man vid sidan av kurslitteraturen använder sig av annan litteratur, artiklar ch internet. Under vår jämförelse av prgrammen har vi gjrt tre undersökningar, den första bestd av att vi valde ut 10 persner, med lika bakgrund sm inte riktigt kände till vad infrmatinsarkitekt gör, att studera den infrmatin sm var tillgänglig på högsklrnas hemsidr ch sedan av den infrmatin fastställa vilket av prgrammen passar in i yrket infrmatinsarkitekt. Majriteten av deltagarna valde prgrammet vid Högsklan i Brås, någt sm vi förväntade ss efter hur kurserna är upplagda på respektive högskla. Vår andra undersökning bestd av en enkätundersökning riktad till studenterna vid båda prgrammen, enligt vår jämförelse kan vi säga att vid Malmö högskla var antalet missnöjda studenter fler än vid Högsklan i Brås. Antalet dålig vid Malmö högskla var 73 stycken sm är cirka 27 prcent ch 20 stycken mycket dålig cirka 7 prcent medan vid Högsklan i Brås var antalet dålig 17 stycken cirka 13 prcent ch mycket dålig 1 enda sm är cirka 0,8 prcent. Detsamma gäller antalet bra ch mycket bra. Vid Malmö Högskla var antalet bra 60 stycken cirka 22 prcent ch Högsklan i Brås 44 stycken cirka 35 prcent Antalet mycket bra vid Malmö högskla var 11 stycken cirka 4 prcent medan Högsklan i Brås hade 21 stycken cirka 17 prcent. Vid Malmö högskla antalet k var 109 stycken cirka 40 prcent till prgrammet men vid Högsklan i Brås var antalet k 43 stycken cirka 34 prcent. (Tabell 1). Malmö högskla Högsklan i Brås Mycket dålig 20st. ca 7 % 1st. ca 0,8 %. Dålig 73st. ca 27 % 17st ca 13 % Ok 109st. ca 40 % 43st ca 34 % Bra 60st. ca 22 % 44st ca 35 % Mycket bra 11st. ca 4 % 21st ca 17 % Tabell (1) Antal betyg för respektive högskla 24

25 Bland de studenter vi grundade vår undersökning på, 10 av 16 studenter vid Malmö högskla vill ha mindre prgrammering ch 7 av 16 vill gärna börja på grunden så att alla kan förstå grunden till prgrammering ch kan hänga med. Det man gärna ville ha mer av var designkurserna då 12 av 16 studenter hade önskat sig mer av det. Vid Högsklan i Brås var det bara 2 studenter sm önskade mer design annars var de andra nöjda med kursutbudet. Detta visar att antalet studenter sm tycker att prgrammet fungerar bra ch är nöjda med prgraminnehållet är mycket fler vid Högsklan i Brås än Malmö högskla. Detta bekräftades även när vi gjrde vår tredje enkätundersökning med prgramansvariga vid respektive högskla. Prgramansvarig vid Malmö högskla Andreas Jacbssn bekräftade detta genm att tala m att han inte var riktigt nöjd med själva prgrammet men däremt väldig nöjd med studenterna. Att många studenter vid Malmö högskla klagade över prgrammeringen är någt sm den nya prgramansvarige har tagit åt sig ch planerar att göra förstärkning av kurserna sm innehåller prgrammering, någt sm är psitivt. Vid Högsklan i Brås är Katriina Byström prgramansvarig, hn är ganska nöjd med prgrammet i helhet, det ända hn tyckte kunde kanske förstärkas var grafisk design men att man kunde välja att läsa det när man valde sina två valbara kurser under utbildningen ch det ger studenter sm vill den möjligheten att fördjupa sig i ämnet. I helhet är båda prgramansvariga ganska nöjda med prgrammet ch dess utbud., men förändringar är inget man ska vara rädd för. Andreas Jacbssn förklarar en bra utbildning lever. 9. Slutsatser Efter våra jämförelser ch undersökningar kan vi dra slutsatsen att Infrmatinsarkitektprgrammet vid Högsklan i Brås i strt sätt fungerar bättre än vid Malmö högskla. Och det verkar inte finnas någn direkt kmmunikatin mellan högsklrna angående prgrammet, någt sm vi tycker är negativt, eftersm det finns mycket man kan lära sig av varandra. Detta bekräftas av antalet nöjda studenter men även av respektive prgramansvarigas svar enligt våra enkätundersökningar. Någt sm är glädjande för framtida studenter vid Malmö högskla är att den nye prgramansvarige för prgrammet Infrmatinsarkitekt Andreas Jacbssn är insatt i situatinen ch planerar förbättringar. 25

26 A) B) Figur 4.(A,B) Studenternas betyg för prgrammen 26

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Examinationsregler i medieteknik

Examinationsregler i medieteknik Dnr: DFM 2012/101 Regeldkument Examinatinsregler i medieteknik Beslutat av Ämneskllegiet i medieteknik 2012-06-19 Gäller från 2012-08-27 Innehåll Examinatinsregler i medieteknik 3 1. Vanliga examinatinsfrmer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0 Krt användarmanual för Test ch quiz i Mnd 2.0 Denna användarmanual är en krtversin av en längre användarmanual ch innehåller de viktigaste delarna för att kmma igång med användningen av Test ch quiz. För

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker när texten flyter runt ch bkstäverna hppar Resurser för vuxna dyslektiker Läs- ch skrivsvårigheter kan lätt leda till dåligt självförtrende, en jbbig skltid ch kntakten med bibliteket blir fta ett misslyckande

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

KONSTPROGRAM HUS 511/001 Campus US Projnr: 70001366 Delprojektnr. konst: 70002210

KONSTPROGRAM HUS 511/001 Campus US Projnr: 70001366 Delprojektnr. konst: 70002210 1 /001 Campus US Prjnr: 70001366 Delprjektnr. knst: 70002210 Landstinget Östergötland Övergripande tema: Tydlighet, campuskänsla, stadsmässighet Innehåll: Övergripande knstprgram 2012-2015 Knst i samtidens

Läs mer

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015 2014-02-06 Verksamhetsplan Persnalenheten 2014-2015 Yvnne Anderssn Persnalenheten Innehåll 1 Sammanfattning av verksamhetsplanering... 3 2 Persnalenheten... 3 2.1 Uppdrag ch verksamhetsidé... 4 2.2 Hur

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Feeling.nu. Examensarbete Våren 2008 Interaktionsdesign Malmö Högskola

Feeling.nu. Examensarbete Våren 2008 Interaktionsdesign Malmö Högskola Examensarbete Våren 2008 Interaktinsdesign Malmö Högskla Feeling.nu Ett prjektarbete m att överföra en känsla från butik till Internet för att nå ut till en större kundkrets ch skapa kundstöd www.feeling.nu

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

Tddah. 'Datorstödda kmskapssystcm i framtidens kgntor. December 1986. Rapport. Sture Hägglund

Tddah. 'Datorstödda kmskapssystcm i framtidens kgntor. December 1986. Rapport. Sture Hägglund Tddah December 1986 Rapprt 26 'Datrstödda kmskapssystcm i framtidens kgntr Sture Hägglund Datrstödda kunskapssystem i framtidens kntr Sture Hägglund Universitetet ch tekniska högsklan i Linköping Sammanfattning:

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Produktöversikt Boolware. SOFTWARE CORPORATION http://www.softbool.com

Produktöversikt Boolware. SOFTWARE CORPORATION http://www.softbool.com Prduktöversikt Blware SOFTWARE CORPORATION http://www.sftbl.cm 1 Nyttan med Blware Blware är specialiserat på att ge snabb återsökning, analys (textmining) samt beräkning i stra infrmatinsmängder med mmentan

Läs mer

2007:13. Säkert informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar

2007:13. Säkert informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar 2007:13 Säkert infrmatinsutbyte ch säker hantering av elektrniska handlingar 1 Uppdrag ch bakgrund 5 2 e-legitimatiner 6 2.1 Behv ch ansvar 6 2.2 Användning av e-legitimatiner 7 2.3 Erfarenheter 7 2.4

Läs mer

Kursbeskrivningar. Kursfakta för standardkurser

Kursbeskrivningar. Kursfakta för standardkurser Kursbeskrivningar Alla våra kurser är uppdelade i endagarskurser, för att underlätta för dig att plcka ihp ett kursprgram sm passar dig. Kurserna är uppbyggda så att de kursdagar sm ligger i anslutning

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Inledning Organisatinen har under året bytt namn ch fått ny lgtype samt grafisk prfil. Året har präglats av läsfrämjandefrågan sm lyfts av Kulturrådet ch både hörts ch synts

Läs mer

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I MASKINTEKNIK PÅ CHALMERS

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I MASKINTEKNIK PÅ CHALMERS CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I MASKINTEKNIK PÅ CHALMERS Sveriges ppuläraste ch största civilingenjörsutbildning i maskinteknik Maskinteknik MIKAEL ENELUND, PROGRAMANSVARIG Ansvarig för utbildningen, helhet,

Läs mer

Utanför upptrampade stigar

Utanför upptrampade stigar FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Studenter om studier på distans

Studenter om studier på distans Studenter m studier på distans Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012 Lars Haglund & Lena E. Jhanssn Lärstöd Karlstad University Studies 2013:37 Studenter m studier på distans Resultat

Läs mer

IT-hantering. Kalmar kommun. Sammanställning av enkät om användares uppfattning av IT-stödet. Göran Persson Lingman. Caroline Liljebjörn 2011-08-15

IT-hantering. Kalmar kommun. Sammanställning av enkät om användares uppfattning av IT-stödet. Göran Persson Lingman. Caroline Liljebjörn 2011-08-15 IT-hantering Sammanställning av enkät m användares uppfattning av IT-stödet Kalmar kmmun Göran Perssn Lingman Carline Liljebjörn 2011-08-15 Innehåll Bakgrund ch metd... 3 Sammanfattande resultat... 4 Bilaga

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2014

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2014 1 (20) BESLUT 2014-02-18 Dnr SU FV-1.3.1-0488-13 Dk 1 Universitetsstyrelsen Antagningsrdning för tillträde till utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Stckhlms universitet år 2014 INNEHÅLL 1 Beslut...

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Utvärdering av övningar. En handbok för utvärdering av stabsoch beslutsövningar. KBM:s utbildningsserie 2007:2

Utvärdering av övningar. En handbok för utvärdering av stabsoch beslutsövningar. KBM:s utbildningsserie 2007:2 Utvärdering av övningar En handbk för utvärdering av stabsch beslutsövningar KBM:s utbildningsserie 2007:2 Utvärdering av övningar En handbk för utvärdering av stabs- ch beslutsövningar Titel: Utvärdering

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Utökad timplan i matematik

Utökad timplan i matematik Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Utökad timplan i matematik Och systemets tröghet Extended timetable in mathematics And system interia

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg Scial Innvatin@Stckhlms universitet Förstudierapprt 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB Thmas Arctædius, Ulf Erikssn, David Lundbrg 1 Förrd SU Innvatin AB fick i nvember 2010 finansiering från ESF-rådet

Läs mer

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet ABB Sverige har fattat beslut m att samtliga entreprenörer ch knsulter skall certifieras i arbetsmiljöch säkerhet Genmförd SSG Entré är en förutsättning för att arbeta åt ABB. Bakgrund Brister i arbetsmiljökmpetens

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

CV ANNETTE RYDBERG. Formell utbildning. Kandidatexamen i Fastighetsvetenskap med inriktning mot fastighetsförmedling, Malmö högskola, våren 2014

CV ANNETTE RYDBERG. Formell utbildning. Kandidatexamen i Fastighetsvetenskap med inriktning mot fastighetsförmedling, Malmö högskola, våren 2014 E-mail annette.rydberg@htmail.se annette.rydberg@maklarcmpagniet.se Telefn 0702-16 24 39 (mbil) Frmell utbildning Högskleutbildning Ttalt 230 hp (153,3 p) vid nedan högsklr/universitet: 1996-2014 Kandidatexamen

Läs mer

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete med fkus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer