DO sidan 1 av 23. Agneta Broberg. agneta.broberg@do.se. Cecilia Landolf Hjort(CLH), chefsjurist. cecilia.landolf-hjort@do.se. do@do.

Transkript

1 DO sidan 1 av 23 Agneta Broberg agneta.broberg@do.se Cecilia Landolf Hjort(CLH), chefsjurist cecilia.landolf-hjort@do.se do@do.se Direktnummer Tel växel Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras, begär dnr med vändande e-post till voulf56@gmail.com som bekräftelse att tillskrivna emottagit denna skrivelse till DO. All kommunicering skall ske via e-post till voulf56@gmail.com Allmänheten måste kunna lita på att DO och deras tjänstemän inte gynnar några särskilda intressen för egen vinning, som att skydda egna anställda mot brottsmisstankar som delgivits DO(EU-olagliga beslut, kränkningar mot allmänheten m.m.) utifrån att beslut i anm. 2011/2077 där lagligheten i beslutet bestridits. Därtill att DO utifrån allmänhetens perspektiv icke utföra sitt uppdrag i ovanstående anmälan då utifrån att skydda myndigheten Försäkringskassan, uppenbart gäller Rättighetsstadgan/EUrätten vilken nu kommer att bevisas ytterligare förvisso mera och att DO är skyldig att tillämpa denna i sitt uppdrag. Återkoppling från allmänheten(flera personer, av båda könen(flera funktionshindrade)56ecd4, avses i anmälan således representativt för allmänheten) via Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU, utifrån ärende ANM 2011/2077, nu återkoppling DO kommunicering av datum :46 (RÅD 2012/28). Upplysning till DO utifrån vad som är delgivet från DO av DO:s anställda chefsjurist Cecilia Landolf Hjort (CLH)som uppenbart strider emot EU-rätten, då utifrån er återkoppling av bl.a , citat; 1 IP/10/1348 Bryssel den 19 oktober 2010 Europeiska kommissionen antar en strategi för att se till att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna följs 1 1

2 Europeiska kommissionen antog idag en strategi för att se till att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande sedan Lissabonfördraget trädde i kraft tillämpas på ett effektivt sätt. Kommissionen kommer att kontrollera att EU:s samtliga lagar överensstämmer med stadgan i alla skeden av lagstiftningsprocessen från det tidiga förberedande arbetet i kommissionen till dess att Europaparlamentet och rådet antar lagförslag och då de tillämpas av EU:s medlemsstater. Kommissionen kommer att informera allmänheten om när den kan ingripa i ärenden som rör grundläggande rättigheter och kommer att offentliggöra en årsrapport om hur stadgan tillämpas för att övervaka vilka framsteg som görs. Kommissionen beaktar därigenom Europaparlamentets önskemål. Stadgan återspeglar våra gemensamma värderingar och våra konstitutionella traditioner, sade vice ordförande Viviane Reding, EU-kommissionär med ansvar för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap. Stadgan måste vara en ledstjärna i all EU-politik. Europeiska kommissionen, och särskilt rättstjänsten, kommer att agera mycket uppmärksamt för att se till att stadgan följs vid utarbetandet av alla förslag till EU-lagstiftning och alla ändringar som införs av rådet och Europaparlamentet samt att den följs av medlemsstaterna när de tillämpar EU-lagstiftningen. Strategin som antagits av kommissionen idag är ett viktigt steg på vägen mot en ökad medvetenhet om de grundläggande rättigheterna. Då Lissabonfördraget trädde i kraft (den 1 december 2009) blev EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande för EU:s institutioner och för medlemsstaterna när de tillämpar EU-lagstiftning. Stadgan befäster alla de rättigheter som finns i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, samt andra rättigheter och principer som härrör från EU-medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, EUdomstolens rättspraxis och andra internationella bestämmelser. Stadgan är en mycket modern kodifiering och omfattar tredje generationens grundläggande rättigheter, som exempelvis skydd av personuppgifter, garantier för bioetik och en öppen förvaltning. I strategin klargör kommissionen vilka åtgärder som den kan vidta för att säkerställa att de grundläggande rättigheterna efterlevs på ett föredömligt sätt inom EU och för att öka allmänhetens medvetenhet om hur de grundläggande rättigheterna skyddas i Europa. Detta sker på följande sätt: 1. Garantera att EU upprätthåller de grundläggande rättigheterna på ett oklanderligt sätt Alla förslag till EU-lagstiftning måste följa stadgan. Kommissionen kommer därför att stärka sin konsekvensbedömning av hur nya lagförslag påverkar de grundläggande rättigheterna. Med hjälp av en checklista för grundläggande rättigheter kommer kommissionen att identifiera vilka grundläggande rättigheter som kan påverkas av ett förslag och systematiskt utvärdera hur varje planerat alternativ påverkar dessa rättigheter. Under lagstiftningsprocessen, och även under slutliga kompromisser i Europaparlamentet och rådet, kommer kommissionen att samarbeta med medlagstiftarna för att se till att stadgan följs i 2

3 EU-lagstiftningen. Kommissionen kommer att inrätta en interinstitutionell dialog om vilka metoder som ska användas för att hantera ändringar vilkas förenlighet med de grundläggande rättigheterna kan ifrågasättas. EU:s medlemsstater är redan bundna av de grundläggande rättigheter som garanteras av deras nationella konstitutioner. När de tillämpar EU-lagstiftning måste de emellertid också respektera de grundläggande rättigheterna. Kommissionen kommer att använda samtliga tillgängliga verktyg, även överträdelseförfaranden när det är nödvändigt, för att se till att stadgan efterlevs. 2. Informera allmänheten bättre Människor bör veta vart de kan vända sig för att få hjälp när de grundläggande rättigheterna kränks. De kommer att få tillgång till information om rättsmedel i alla medlemsstater genom kommissionens nya e-juridikportal Kommissionen kommer att klargöra när den kan ingripa i klagomål som rör grundläggande rättigheter och när de inte ingår i EU:s behörighet. Stadgan fastställer inte någon allmän behörighet för kommissionen att ingripa inom området för grundläggande rättigheter. Kommissionen kan endast ingripa när EU-lagstiftning berörs (till exempel när EU-lagstiftning antas eller när en nationell åtgärd medför att en EU-lag tillämpas på ett sätt som är oförenligt med stadgan). Medlemsstaterna har sina egna system för att skydda de grundläggande rättigheterna genom nationella konstitutioner och domstolar; stadgan ersätter inte dem. Därför är det i första hand upp till de nationella domstolarna att se till att de grundläggande rättigheterna respekteras. 3. Övervaka framstegen Kommissionen kommer att offentliggöra en årsrapport om stadgans tillämpning. Rapporten kommer att övervaka framsteg inom de områden där EU har behörighet att agera och visa hur stadgan har beaktats i praktiska fall (exempelvis när ny lagstiftning läggs fram). Rapporten kommer att ge tillfälle till ett årligt utbyte av åsikter med Europaparlamentet och rådet och förbättra informationen till allmänheten. Bakgrund Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna proklamerades av Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande vid Europeiska rådets möte i Nice den 7 december Vid den tidpunkten var den inte rättsligt bindande. Artikel 6.1 i fördraget om Europeiska unionen, ändrad genom Lissabonfördraget, fastställer att stadgan är rättsligt bindande och har samma rättsliga värde som fördragen, vilket innebär att EU-lagstiftning som strider mot de grundläggande rättigheter som garanteras av stadgan skulle kunna upphävas av Europeiska unionens domstol. I fördraget anges också att stadgans bestämmelser inte ska utvidga EU:s behörighet såsom den har definierats i fördragen. I artikel 51 i stadgan anges att bestämmelserna i denna stadga riktar sig, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, till unionens institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. Medlemmarna i kommissionärskollegiet avlade för första gången i maj i år en högtidlig förklaring om att stadgan samt fördragen ska upprätthållas (IP/10/487). Slut citat. 3

4 Sammanfattning av information till DO utifrån IP/10/1348 Om Rättighetsstadgan o grundläggande rättigheterna rättsligt bindande sedan Lissabonfördraget trädde i kraft tillämpas på ett effektivt sätt o att den följs av medlemsstaterna när de tillämpar EU-lagstiftningen. o Då Lissabonfördraget trädde i kraft (den 1 december 2009) blev EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande för EU:s institutioner och för medlemsstaterna när de tillämpar EU-lagstiftning. Stadgan befäster alla de rättigheter som finns i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, samt andra rättigheter och principer som härrör från EU-medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, EU-domstolens rättspraxis och andra internationella bestämmelser. o Stadgan är en mycket modern kodifiering och omfattar tredje generationens grundläggande rättigheter, som exempelvis skydd av personuppgifter, garantier för bioetik och en öppen förvaltning. o och för att öka allmänhetens medvetenhet om hur de grundläggande rättigheterna skyddas i Europa o Garantera att EU upprätthåller de grundläggande rättigheterna på ett oklanderligt sätt o Människor bör veta vart de kan vända sig för att få hjälp när de grundläggande rättigheterna kränks. o Medlemsstaterna har sina egna system för att skydda de grundläggande rättigheterna genom nationella konstitutioner o Artikel 6.1 i fördraget om Europeiska unionen, ändrad genom Lissabonfördraget, fastställer att stadgan är rättsligt bindande och har samma rättsliga värde som fördragen, vilket innebär att EU-lagstiftning som strider mot de grundläggande rättigheter som garanteras av stadgan skulle kunna upphävas av Europeiska unionens domstol. o I fördraget anges också att stadgans bestämmelser inte ska utvidga EU:s behörighet såsom den har definierats i fördragen. I artikel 51 i stadgan anges att bestämmelserna i denna stadga riktar sig, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, till unionens institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. o Medlemmarna i kommissionärskollegiet avlade för första gången i maj i år en högtidlig förklaring om att stadgan samt fördragen ska upprätthållas (IP/10/487). Förhoppningsvis ser allmänheten att DO nu inser rättslig grund och lagrum i EU-rätten utifrån anmälan av och DO inser 4

5 att Rättighetsstadgan gäller utifrån vad DO(Agneta Broberg i telefonsamtal av ,10:00, inspelning av samtalet finns via denna länk )tidigare förnekat/haft annan uppfattning om. OBS! Begär rättsligt ställningstagande och beslut från DO i denna del, då utifrån om DO fortfarande har annan uppfattning(att Rättighetsstadgan och EU-rätten icke gäller utifrån handläggning av denna anmälan av ) och då i beslut som är fullt följbart och motiverat utifrån Rättighetsstadgan artikel 41(var god läs hela skrivelsen först utifrån att uppenbart måste DO missuppfattat utifrån kompetensbrist då utifrån tidigare av DO uppgivet). Begäran om Rättsligt bindande svar från DO Tack för er återkoppling, återkoppling från DO (RÅD 2012/28), av e-post datum må :46, via er anställde chefjurist CLH. Utifrån att denna skrivelse berör allmänheten Utifrån att grundanmälan( ) är riktad emot myndigheten Försäkringskassan och då däri kränkningar/diskrimineringar mot flera svenska medborgare(både män och kvinnor som alla har funktionsnedsättningar/ funktionshinder)ur allmänheten, som dessutom alla har minst 1 funktionshinder, kommer denna skrivelse att delges allmänheten utifrån att det är i allmänhetens intresse. 1. Grunden till anmälan(anm 2011/2077) Här är sakfrågan då rätten till Hälsoskydd, EU-rättigheten till Hälsoskydd, via Artikel 35 i Rättighetsstadgan, vid s.k. gränsöverskridande vård inom EU/EES(fri rörlighet). Denna EU-rättighet har Försäkringskassan gentemot dessa omnämnda i grundanmälan(det framgår klart att denna kan/ska kompletteras) och ytterligare fler personer/patienter, som kan ledas i bevis, kränkt och diskriminerat utifrån Rättighetsstadgan och EU-rätten. Bakgrund Utifrån ert avslag att granska Försäkringskassan då utifrån generell och systematisk(flera personer/patienter vid många tillfällen) kränkning/diskriminering utfört av Försäkringskassan i sin handläggning vid prövning och omprövning, grund anmälan av , så har kommuniceringar skett flertalet gånger dels via skrivelser och dels via samtal över telefon med DO anställda. Nu senast då er skrivelse av Anmälan gjordes utifrån att Hälsoskydd/hälsovård m.m. är ett prioriterat ämne/område som DO satsat på att granska och stävja de problem som uppenbart finns, se bl.a. Rätten till sjukvård på lika villkor rapport från DO. Dessutom utifrån att anmälningar gjorts tidigare men av DO då icke prioriterats, även då funktionsnedsatta som kränkts/diskriminerats utifrån rätten till hälsoskydd/hälsovård. 3. Utifrån att undertecknad(u t) är en av tre i arbetsgruppen AMBU, där vi företräder väldigt många i allmänheten, på området gränsöverskridande vård inom EU/EES, är vi synnerligen väl insatta i vad som händer gentemot allmänheten på detta område, gränsöverskridande vård inom EU/EES som är en EU-rättighet utifrån fri rörlighet inom EU sedan 1995 fullt ut för svenska medborgare. 5

6 4. Vi har sedan ca 4 år fullständig insikt i väldigt många ärenden på området gränsöverskridande vård, ni har fått del av några stycken(3 st.) i första hand för att därefter kunna komplettras med ännu flera då efter att DO antaget/accepterat att utföra vad ert uppdrag ger vid handen(se bl.a. prop. 1993/94:114, sidan 32, 4:e styck och se punkten 26 C och myndighetsförordningen, se punkten 26). 5. Ert avslag av , dvs. där ni beslutar att ärendet avslutas med detta brev och icke har någon motivering alls utifrån EU-rätten som uppenbart är överstående rätt(tills motsatsen är bevisad och ställd utom all rimlig tvivel), då bl.a. Rättighetsstadgan. 6. Alltså trots att skyldighet föreligger om att motivera beslut enligt artikel 41 i Rättighetsstadgan. 7. Rätten till hälsoskydd har kränkts/diskriminerats av Försäkringskassan systematiskt och generellt över tid, vid prövning och omprövning, i handläggning av s.k. gränsöverskridande vård inom EU/EES gentemot allmänheten utifrån EUrättigheter(anmälan avser detta). 8. Därmed förhindras svenska medborgare/allmänheten generellt via FK:s generella och systematiska diskriminering/kränkningar EU-rättigheten till bl.a. Hälsoskydd. 9. Utifrån svensk lag, Hälso- och sjukvårds lag, och följande citat, Tillgång till sjukvård på lika villkor är en grundläggande mänsklig rättighet, inskriven i hälsooch sjukvårdslagen. 10. Enligt diskrimineringslagen är diskriminering förbjuden inom sjukvården. Därav gjordes denna anmälan mot Försäkringskassan utifrån att generell och systematisk diskriminering/kränkning över tid pågått inom FK gentemot allmänheten och då synnerligen mot funktionshindrade/funktionsnedsatta. Med vilket lagligt stöd bedriver DO kränkningar mot allmänheten? Myndighetsförtryck i beslut av DO gentemot allmänheten 11. Myndighetsförtryck från DO är härmed befäst gentemot allmänheten(inget enskilt ärende, många ur allmänheten drabbas,3 personer i första läget i grund anmälan, fullmakter finns för att företräda alla som är i grundanmälan omnämnda och även för alla som anmälan skall kompletteras med) utifrån att DO beslutar utifrån grund som icke är i gällande lagrum fullt följbart och motiverat (motiveringsplikten utifrån Rättighetsstadgan artikel 41 har icke åtföljts av DO i beslut av ) 6

7 DO hänvisas till följande i EU-rätten som DO är skyldig att tillämpa fullt ut(enligt riksdagsbeslut). De nationella myndigheterna måste iaktta och skydda och att varje däremot stridande bestämmelse i nationell rätt saknar tillämplighet Citat ur mål C-224/97, punkt 26; 26 Det skall vidare erinras om att eftersom bestämmelserna i EG-fördraget är direkt tillämpliga inom rättsordningen i varje medlemsstat och gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt, ger dessa bestämmelser upphov till rättigheter för de berörda personerna som de nationella myndigheterna(läs Försäkringskassan och DO))måste iaktta och skydda och att varje däremot stridande bestämmelse i nationell rätt saknar tillämplighet (se dom av den 4 april 1974 i mål 167/73, kommissionen mot Frankrike, REG 1974, s. 359, punkt 35; svensk specialutgåva, volym 2, s. 257). Lissabonfördragets rättighetsstadga artikel 52 villkorar att varje begränsning av EUrättigheter ska vara föreskriven i nationell lag och därtill vara nödvändig och proportionerlig. EU-rättspraxis mål C-255/09 EU-kommissionen mot Republiken Portugal av datum 27 oktober 2011 punkterna 47-52, citat; 47 Det är visserligen fastslaget att unionsrätten inte inkräktar på medlemsstaternas befogenhet att utforma sina system för social trygghet. I avsaknad av harmonisering på unionsnivå ankommer det följaktligen på lagstiftaren i varje medlemsstat att bestämma villkoren för beviljande av sociala trygghetsförmåner (se dom av den 27 januari 2011 i mål C-490/09, kommissionen mot Luxemburg, REU 2011, s. I-0000, punkt 32 och där angiven rättspraxis). I artikel EG anges dessutom att när unionen handlar på folkhälsoområdet ska den fullt ut respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård (se domen i det ovannämnda målet Watts, punkt 146). 48 Medlemsstaterna är vid utövandet av denna befogenhet emellertid skyldiga att iaktta unionsrätten, bland annat bestämmelserna om frihet att tillhandahålla tjänster (se bland annat dom av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms, REG 2001, s. I-5473, punkterna 44-46, domarna i de ovannämnda målen Müller-Fauré och van Riet, punkt 100, Watts, punkt 92, Elchinov, punkt 40, dom av den 15 juni 2010 i mål C-211/08, kommission mot Spanien, REU 2010, s. I-0000, punkt 53, samt domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Luxemburg, punkt 32). 49 Domstolen har redan fastställt att artikel EG inte utesluter att medlemsstaterna har en skyldighet enligt andra bestämmelser i fördraget, såsom artikel 49 EG, att anpassa sina nationella system för social trygghet, utan att det för den skull kan anses att deras suveräna befogenhet på området träds förnär (se domarna i de ovannämnda målen Watts, punkt 147, och kommissionen mot Luxemburg, punkt 45). 50 Vad beträffar argumentet om det portugisiska nationella hälsosystemets art, erinrar domstolen om att den omständigheten att en nationell lagstiftning omfattar området för social trygghet och att den, i fråga om sjukförsäkring, närmare bestämt innehåller föreskrifter om vårdförmåner snarare än om förmåner i form av ersättning, inte kan undanta dessa medicinska behandlingar från tillämpningsområdet för denna grundläggande frihet (se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Müller-Fauré och van Riet, punkt 103, Watts, punkt 89, kommissionen mot Spanien, punkt 47, samt kommissionen mot Luxemburg, punkt 36). 7

8 51 Medicinska tjänster upphör dessutom inte att omfattas av begreppet tillhandahållande av tjänst i den mening som avses i artikel 49 EG på grund av att patienten, efter att ha betalat den utländska vårdgivaren för den erhållna vården, vänder sig till ett nationellt hälso- och sjukvårdsorgan i syfte att få ersättning för vårdkostnaden (se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Spanien, punkt 47). 52 Artikel 49 EG är följaktligen tillämplig på gränsöverskridande vård. 12. Mycket viktigt för DO att läsa in och tillämpa fullt ut EU-praxis genom bl.a. mål C-85/99 Offermanns punkt 28 kräver definiering i lagstiftning. EU-domstolens dom mål C-490/09 punkt 47,citat; 47 Vad slutligen avser de anvisningar från Inspection générale de la sécurité sociale vilka Storhertigdömet Luxemburg har åberopat till stöd för att det inte föreligger något fördragsbrott, är det tillräckligt att erinra om att den administrativa praxis som består i att dessa anvisningar tillämpas, och som till sin art är sådan att den kan ändras av myndigheten efter eget gottfinnande och som inte offentliggörs i tillräcklig utsträckning, inte kan anses som ett korrekt fullgörande av de skyldigheter som följer av fördraget (se, bland annat, dom av den 13 december 2007 i mål C-465/05, kommissionen mot Italien, REG 2007, s. I-11091, punkt 65). 13. Grunden är EU-rättigheten till fri rörlighet, Hälsoskydd enligt bl.a. Rättighetsstadgan och som har grund i svensk lag(förutsättning) Hälso- och sjukvårds lag(tillgång till sjukvård på lika villkor är en grundläggande mänsklig rättighet, inskriven i hälso- och sjukvårdslagen.), vilket har påvisats i tidigare skrivelser, bl.a., enligt följande; Därtill har DO att mycket nogsamt genomläsa bifogad fil SFS 2010:243, som härmed kompletterar till det sammantagna ingivna. Lagstiftaren ser till att landstingen inte får överge patienten, då diskriminerar Försäkringskassan patienten genom att kräva vårdmetod just nu vid prövningstillfället i landstinget. Patienten har en vidare rätt än just nu, dvs. bortom just nu tillfället finns en vårdmöjlighet! OBS Lagstiftaren har icke satt någon begränsning varken organisatoriskt eller geografiskt dvs. det kan t.ex. vara privat vård i annat EU-land Denna del kommer att ytterligare kompletteras utifrån landstingens just nu och FK:s frågeställningar till landstingen vid prövning och omprövning av EU-rättigheten till gränsöverskridande vård/hälsoskydd och därför ligger dessa till grund för beslut bl.a.! 14. Ert beslut av har bestridits utifrån att lagligheten i beslutet har bestridits. Ni har ännu icke responderat i den delen. Begär härmed beslut, ert rättsligt bindande ställningstagande, i denna del mycket skyndsamt 15. Era anställda har uppenbart bevisligen kränkt u t vid telefonsamtal, vilket redogjorts för skriftligt och även via bandinspelning, ni har ännu icke responderat i den delen 8

9 Begär härmed beslut, ert rättsligt bindande ställningstagande, i denna del mycket skyndsamt. 16. Utifrån att grunden är EU-rätten(Hälsoskydd, Rättighetsstadgan) begärs att era beslut är motiverade utifrån Rättighetsstadgan artikel 41, fullt följbara utifrån EU-rätten. 17. Kompletterar grundanmälan denna dag, med ytterligare bevis över att detta är ett generellt problem utifrån arbetsgruppens rapport, Försäkringskassan grumlar rättskälla av april 2010, av Assar Fager(16 sidor som bifogas som bifogad fil). 18. Att området, gränsöverskridande vård inom EU/EES och EU-rättigheten till Hälsoskydd, är ett område som faktiskt berör allmänheten generellt, kan bl.a. påvisas utifrån att det handlar om i väldigt många sammanhang om liv eller död, nu senast debatt artikel i Expressen, enligt nedanstående, citat; 2 Svenska sjukvården dömde mig till döden För drygt tre år sedan sprack min tarm. Orsaken var en tumör, som spridit sig till levern. Jag fick en stomi och några cellgiftsbehandlingar, sedan förväntades jag avlida. Vägen till överlevnad går via operation. Alla cancertumörer måste skäras bort eller förstöras. Primärtumören ska bort omedelbart, för den sprider sjukdomen till övriga kroppen. Dottertumörerna, metastaserna, måste också elimineras. Levermetastaser blir snabbt livshotande, tre år efter diagnosen har 90 procent av patienterna dött. Kirurgerna på tre svenska sjukhus nekade att operera mig. Man ville inte ens ta bort primärtumören. Spridningen var för stor. "Patienten skulle inte överleva en operation", skrevs i journalen. Jag skulle trots allt överleva många fler operationer. Ingen i vården berättade att utländska kirurger har en annan inställning. Istället fick jag tips från ett läkemedelsbolag om en fransk leverkirurg, Rene Adam. Två veckor efter telefonsamtalet var jag på plats i Paris. Den franske röntgenläkaren som började undersökningen konstaterade att jag var möjlig att operera, Rene Adam bekräftade och bokade in mig för operation. "I bästa fall blir du frisk, i sämsta fall får du bara några extra år", sade Rene Adam till mig. Cancern kan komma tillbaka I Paris upptäcktes att även lungorna var angripna av metastaser. De svenska kirurgerna ville inte operera. Återigen. I Tyskland har man arbetat med laserkirurgi i lungorna sedan På Universitetssjukhuset i Freiburg rensade thoraxkirurgen Bernward Passlick mina lungor från metastaser utan större dramatik. Ett rutiningrepp som han gör ett dussintal gånger varje vecka. I dag är jag tumörfri efter att ha genomgått fem operationer utomlands på tre år. Det har kostat mycket pengar att överleva. De två första operationerna vägrade Försäkringskassan att ersätta. Jag tvingades till Förvaltningsdomstolen som gav mig rätt efter två år. De tre senaste operationerna har Försäkringskassan ersatt till stor del, om än inte helt. Under det gångna halvåret har jag märkt att Försäkringskassan har mildrat sin inställning. Det kommer en ny lag om fri patientrörlighet inom EU och Försäkringskassan kan inte bortse från den. De senaste åren har jag skrivit en blogg om min kamp mot cancern. Många patienter eller anhöriga tar kontakt med mig. Jag förstår att mitt fall inte är unikt, tvärtom - enklare fall än mitt har nekats operation. Svenska kirurger åtar sig sällan komplicerade canceroperationer, trots att de är lika 2 9

10 skickliga och modiga som sina utländska kollegor. "Vi har evidensbaserad vård", förklarar en framstående svensk kirurg. Ett ingrepp ska bara utföras om vetenskap och beprövad erfarenhet bevisar att det är till nytta för patienten. Men evidensbaserad vård finns förstås i Europa, USA, Japan och många andra länder. Ingen myndighet eller försäkringsbolag betalar för vård som inte är bevisat framgångsrik. I Sverige är det Socialstyrelsen ensam som avgör vad som är evidensbaserad vård varför landstingen vägrar betala för operationer som inte Socialstyrelsen godkänner i sina riktlinjer. Operationsviljan beror alltså på landstingens betalningsvilja. De få gånger svenska kirurger sticker ut nacken och opererar svårt sjuka cancerpatienter är undantag. Blir undantagen för många riskeras ersättningen. Rene Adam har opererat levermetastaser framgångsrikt i 15 år. Hans teknik är välkänd. Han tog bort 20 levermetastaser på mig, svenskarna tar bara tre, fyra, kanske fem. Tyskarna har arbetat lika länge med laserkniv i lungor. Gränsen går vid 50 metastaser, i Sverige opererar man tre, kanske fyra lungmetastaser. Det är fransk och tysk evidensbaserad, offentligt finansierad vård kontra svensk dito. Jag hade dött om jag inte hade åkt till Paris och Freiburg utan stannat i Sverige. Om jag blir frisk eller bara får några extra år vet ingen av oss. När ska Socialstyrelsen höja blicken och se framstegen i andra länder? Eller ska sjuka människor fortfarande tvingas utomlands? Kjell Broberg är egenföretagare i Täby Slut citat. 19. Skulle kunna omnämna ännu flera sådana exempel men avböjer det nu utifrån att först skall framkomma om DO har för avsikt att utföra sitt uppdrag utifrån gällande lagrum EUrätten. 20. När den delen är avklarad kan kompletteringar delges DO utifrån att ärendet öppnas och handläggs utifrån att det är av synnerligen generellt intresse för svenska allmänheten, rättigheten till Hälsoskydd och utifrån att detta pågått övertid inom FK, och därför begäres att ärendet öppnas hos DO. 21. DO har icke till uppgift att främja myndighetsförtryck/diskriminering mot funktionsnedsatta utan DO:s uppdrag är att medverka till att förhindra att sådant fortgår utifrån att här kan bevisas fullt ut att så sker, generella kränkningar av rätten till hälsoskydd, och skett generellt och systematiskt inom FK över tid. 22. Då generellt och systematiskt mot generellt hela allmänheten(det vi kan leda i bevis är då mot väldigt många och dessa har då, de flesta, en eller flera funktionsnedsättningar, således utifrån att det icke är ett enskilt ärende är generellt befogat), synnerligen mycket allvarligt och därtill då prioriteringsbart. 23. Här har då DO att särskilt beakta i Rättighetsstadgan artikel 21, icke diskriminering, utifrån att svenska unionsmedborgare icke får åtnjuta samma EUrättighet till Hälsoskydd som övriga unionsmedborgare. 10

11 24. Det är således diskriminering utifrån att de bevis som vi kan tillställa(utöver de generella bevis som redan tillställts DO) DO är generella bevis och därtill då diskriminering utifrån att alla har svenskt medborgarskap och förhindras/diskrimineras EU-rättigheten till fri rörlighet och hälsoskydd/rätten till vård. Begär i den delen rättsligt bindande ställningstagande/beslut från DO, utifrån att DO hävdat att annan uppfattning gäller inom DO. DO:s svar av kommunicering av datum må :46, Återkoppling från DO (RÅD 2012/28) 25. Hela svaret återges här nedan, citat; Till Ulf Bittner, Här kommer på uppdrag av Agneta Broberg återkopplingen i frågan om EU:s rättighetsstadga och dess tillämplighet på Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) verksamhet. Jag kan inledningsvis nämna följande. DO har tillsyn över diskrimineringslagen (2008:567), DL. Bland bestämmelserna i DL finns en som förbjuder diskriminering i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem. Däri ingår den mesta av Försäkringskassans verksamhet. I diskrimineringsbegreppet enligt DL ligger att någon missgynnas av skäl som har samband med t.ex. etnisk tillhörighet. Bara om Försäkringskassan fattar olika beslut eller handlägger ärenden olika beroende på om en person har svenskt eller annat etniskt ursprung (eller av skäl som har koppling till någon av de andra diskrimineringsgrunderna enligt DL) är det alltså en fråga för DO. Någon generell tillsyn över att andra myndigheter såsom till exempel Försäkringskassan tillämpar sitt regelverk eller EU-rätten på ett korrekt sätt har DO inte. Det är också så att DO själv bedömer vilka diskrimineringsärenden som myndigheten bör utreda och processa i, se prop. 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering, s 432 och 559. Att sedan ge ett enkelt och generellt gällande svar på frågan om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är tillämplig på DO:s verksamhet, är inte möjligt. Det beror bland annat på om DO tillämpar unionsrätt i den aktuella frågan eller inte. Vad gäller artikel 41 (rätt till god förvaltning) är den dock enligt sin ordalydelse endast tillämplig på unionens institutioner, organ och byråer och riktar sig inte till medlemsstaterna. Den i sig innebär alltså inte några skyldigheter för DO. Någon skyldighet för DO att pröva om Försäkringskassan utsatt någon för en kränkning av de rättigheter som stadgan ger finns heller inte. Om du har ytterligare frågor kring bedömningen av den anmälan om diskriminering som du gjort (ANM 2011/2077) är du välkommen att kontakta myndighetens samhällslivsenhet där ärendet handlades. Vänliga hälsningar Cecilia Landolf Hjort Chefsjurist cecilia.landolf-hjort@do.se Direktnummer Slut citat 11

12 26. Första citatet ur skrivelsen från DO/ chefsjuristen CLH bemötes Citat, Här kommer på uppdrag av Agneta Broberg återkopplingen i frågan om EU:s rättighetsstadga och dess tillämplighet på Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) verksamhet. EU-rättspraxis C-224/97 Ciola ger följande vid handen, punkten 26, citat; 26 Det skall vidare erinras om att eftersom bestämmelserna i EG-fördraget är direkt tillämpliga inom rättsordningen i varje medlemsstat och gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt, ger dessa bestämmelser upphov till rättigheter för de berörda personerna som de nationella myndigheterna(läs Försäkringskassan/förvaltningsdomstolarna/ DO))måste iaktta och skydda och att varje däremot stridande bestämmelse i nationell rätt saknar tillämplighet (se dom av den 4 april 1974 i mål 167/73, kommissionen mot Frankrike, REG 1974, s. 359, punkt 35; svensk specialutgåva, volym 2, s. 257). 27. Andra citatet ur skrivelsen från DO/chefjuristen CLH bemötes Citat, Att sedan ge ett enkelt och generellt gällande svar på frågan om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är tillämplig på DO:s verksamhet, är inte möjligt Hänvisar här till bemötandet i punkten 21 och EU-rättspraxis Ciola. DO har bevisligen en skyldighet, som myndighet, utifrån myndighetsförordningen, citat; Förordningens tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Om en lag eller en förordning innehåller en bestämmelse som avviker från denna förordning, gäller den bestämmelsen. Ledningens ansvar 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Kommentar A. Det är här och nu bevisat att chefsjuristen på DO CLH uppenbart grovt avsiktligt vilseleder och underlåter att upplysa allmänheten korrekt. Bevisat är att DO har att rätta sig efter myndighetsförordningens 1, Om en lag eller en förordning innehåller en bestämmelse som avviker från denna förordning, gäller den bestämmelsen. Rättighetsstadgan står över svensk lag och den gäller utifrån att Sverige är fullvärdigt medlemsland sedan Rättighetsstadgan ger vid handen bl.a. icke diskriminering och hälsoskydd, direkt verkande rätt som är direkt tillämplig och står över svensk lag och DO har skyldighet att tillämpa denna fullt ut utan undantag, tills motsatsen är bevisad och ställd utom all rimlig tvivel. 12

13 B. Dessutom säger 3, i Myndighetsförordningen, citat, skall se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, C. Dessutom är att konstatera att följande gäller för DO:s verksamhet, tills motsatsen är bevisad och ställd utom all rimlig tvivel, citat; Åberopar som bevis ur prop. 1993/94:114, sidan 32, 4:e stycket, citat; Av detta framgår i sin tur att svenska domstolar och myndigheter är skyldiga att tillämpa EG-rättsliga normer. De är sålunda skyldiga t.ex. att omedelbart utan mellankommande nationell rättsbildning tillämpa gemenskapsfördragen och av rådet utfärdade rättsakter i den mån dessa är direkt tillämpliga eller har direkt effekt samt att i fall av normkonflikt mellan en inhemsk rättsregel och en EG-rättslig regel tillämpa den EG-rättsliga före den inhemska. D. Undantag från myndighetsförordningen för DO Enda undantag DO har i Förordning (2008:1401) med instruktion för Diskrimineringsombudsmannen Undantag från myndighetsförordningen. 8 Följande bestämmelse i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på myndigheten: 7 om medverkan i EU- arbetet och annat internationellt samarbete E. Lag om Diskrimineringsombudsmannen 2 Diskrimineringsombudsmannen ska genom råd och på annat sätt medverka till att den som utsatts för diskriminering kan ta till vara sina rättigheter. 3 Diskrimineringsombudsmannen ska vidare inom sitt verksamhetsområde informera, utbilda, överlägga och ha andra kontakter med myndigheter,företag, enskilda och organisationer, följa den internationella utvecklingen och ha kontakter med internationella organisationer, följa forsknings- och utvecklingsarbete, hos regeringen föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som kan motverka diskriminering, och ta initiativ till andra lämpliga åtgärder. 13

14 Har chefsjuristen på DO alls kompetens för sitt uppdrag som chefsjurist på DO? Uppenbart har här allmänheten bevisat raka motsatsen med endast att läsa innantill och redogöra för det gentemot vad chefsjuristen CLH påstår, vems uppdrag går chefsjuristen, allmänhetens eller annan dold agenda? Skydda Försäkringskassan? Annan dold politisk agenda? Begär härmed rättsligt bindande svar av DO, A. Kan chefjurist anställd på DO alls vara trovärdig, utifrån vad som bevisats? B. Påvisat är uppenbart grovt uppsåtligt vilseledande gentemot allmänheten och förmodligen går icke att utesluta misstanke om brott, trolöshet mot huvudman och tjänstefel med mera. Vad gör DO åt detta? C. Om motsatsen icke kan bevisas av DO, är DO skyldig att anmäla brottsmisstanke till myndighet som utreder brott gentemot allmänheten vid myndighetsutövning(då nu utifrån chefsjuristens svar som omnämnes och redogöres för)? D. Om DO har annan uppfattning, vänligen men bestämt motivera ert beslut/uppfattning via gällande lagrum utifrån att chefsjuristen bevisligen kränker/diskriminerar allmänheten i sin myndighetsutövning. Grunden är EU-rätten, hälsoskydd(grund till det är HSL, rätten till vård 3 ), utifrån Rättighetsstadgan är nu ställt utom all rimlig tvivel, och därför begäres att alla beslut motiveras utifrån Rättighetsstadgan artikel 41. EU-rättigheten till icke diskriminering utifrån 4 Rättighetsstadgan artikel 21 är avgörande av synnerligen mycket stor rättslig vikt. 28. Begär således rättsligt bindande svar på, bestridan, bestridan av lagligheten i beslutet, av grundbeslutet/avslagsbeslutet av DO daterat , där DO skriver om att du inte har blivit diskriminerad, citat; Slut citat. OBS! Anmälan avser flera personer, i grunden 3 personer men DO påstår att du, dvs. en person är grund för anmälan, vilket är helt felaktigt Vet alls DO vad ni har beslutat om och utifrån vad? 3 Tillgång till sjukvård på lika villkor är en grundläggande mänsklig rättighet, inskriven i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt diskrimineringslagen är diskriminering förbjuden inom sjukvården

15 Anmälan är om 42 sidor, citat från sidan 42, citat; Att DO ser och förstår att anmälan bevisar att mer än en person är bevisat utsatt för denna diskriminering, anmälan delger DO att 3 olika individers diskrimineras. Flera finns i undertecknads kännedom och dessa delges DO vid senare tillfälle under handläggningen utifrån att först skall DO öppna ärendet och då kommer detta bli aktuellt med ytterligare bevis som då skall komplettera anmälan ytterligare. Slut citat. 29. Utifrån vad som bevisats i denna skrivelse/kommunicering/komplettering A. Uppenbart finns så mycket felaktigheter i er kommunicering från DO:s chefsjurist CLH så att er kommunicering icke kan av allmänheten bedömas som trovärdig, utifrån vad som är bevisat. B. Tillgång till sjukvård på lika villkor är en grundläggande mänsklig rättighet, inskriven i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt diskrimineringslagen är diskriminering förbjuden inom sjukvården. Denna rättighet har FK förhindrat generellt och systematiskt utifrån vad som går att leda i bevis för i första hand tre svenska medborgare ur allmänheten i Sverige, dessa har minst 1 funktionshinder och de flesta flera funktionshinder(som ex. u t har 3funktionshinder). C. Dessa i först hand har alla diskriminerats av Försäkringskassan utifrån att de nekats hälsoskydd/gränsöverskridande vård/ tillgång till vård på lika villkor utifrån de beslut som tagits av Försäkringskassan och där besluten också då är baserade på frågeställningar till landstingen(huvudman utifrån HSL) vilket påvisats till DO. D. Ytterligare kompletteringar med flera namn och ärende har redan i grundanmälan delgivits skall inkomma när DO öppnar ärendet. E. Det är uppenbart ett ärende som DO bör öppna mycket skyndsamt utifrån att det generellt berör hela befolkningen/allmänheten och i synnerhet då funktionshindrande. Alltså som nekas vård/hälsoskydd och diskrimineras bl.a. pga. att de är svenska medborgare, artikel 21 i Rättighetsstadgan, som står över svensk lag. F. Dessutom är Rättighetsstadgan fullt ut tillämplig och därtill då är DO skyldig att tillämpa direkt verkande EU-rättighet till gränsöverskridande vård, dvs. vad svensk HSL ger vid handen; Tillgång till sjukvård på lika villkor är en grundläggande mänsklig rättighet, inskriven i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt diskrimineringslagen är diskriminering förbjuden inom sjukvården. 30. EU-rättsprofessor Ulf Bernitz om Rättighetsstadgan, citat; 5 Se Ulf Bernitz Midander-Lönn föreläsning om EU-stadgan

16 EU-stadgan kan bli minst lika användbar som Europakonventionen i kampen för frioch rättigheter i Sverige. - EU-rätten har ju en starkare position än Europakonventionen genom att reglerna har företräde framför svensk rätt och är omedelbart gällande, sa professor Ulf Bernitz på årets Midander-Lönn föreläsning på Advokatfirman Lindahl i Stockholm på onsdagskvällen. Hela föreläsningen finns på webb-tv i anslutning till denna artikel. Precis som förra året när Mannheimer Swartling var värd och Stefan Lindskog talade om dubbelbestraffningsmålen lockade årets Midander-Lönnföreläsning med Ulf Bernitz stor publik. Anmälningslistan var övertecknad och över 70 personer var på plats i Lindahls fina lokaler på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Och Ulf Bernitz inledde med att tala om Rättighetsskyddets fantastiska resa. Han påminde om att det trots allt hänt en hel del på Europarättens område de senaste decennierna där höjdpunkten kanske var möjligheten till skadestånd med stöd av Europakonventionen direkt i svensk domstol. - När jag träffade kolleger på Nordiska Juristmötet i Stockholm i augusti sa de att de inte kommit lika långt vad gäller nationellt rättsskydd vid överträdelser. Man talar om det stora Lundgrenmålet som ett stort framsteg. Vi har alltså en kommit en bra bit. Och nu tas alltså nästa steg när EU:s relativt nya rättighetsstadga ska tillämpas. Bernitz poängterade att rättighetsstadgan är primärrätt och jämställd med fördragen, det vill säga högsta rättsliga nivå. Rättighetsstadgan innehåller dessutom betydligt fler rättigheter än Europakonventionen. Och den säger mer än Europakonventionen om äganderätten, är mer precis. Där talas det bland annat om rättmätig ersättning för förlusten i rätt tid. Det anges dessutom uttryckligen att immaterialrätter åtnjuter äganderättsskydd. Och näringsfrihet finns med. Och rätten till god förvaltning och rätt till tillgång till offentliga handlingar. Detta finns inte i Europakonventionen. Vad har rättighetsstadgan för rättslig position? Starkare än Europakonventionen - En väldigt spännande aspekt på EU:s rättighetsskydd är att det har en starkare position än Europakonventionen, åtminstone i Sverige. EU-rättens primärrätt gör anspråk på företräde framför svensk rätt. Och om det är ovillkorliga precisa regler är de omedelbart gällande i Sverige. Europakonventionen har visserligen ställning av lag i Sverige men det kompromissande som var vid införlivandet sa inte riksdagen att det var klart företräde framför svensk rätt. Det var lite förarbetsuttalanden i olika riktningar i det avseendet, menade Ulf Bernitz. Hur kan man då göra det här rättsskyddet gällande? Jo, på det viset att det till stor del är gällande rätt. Det ska kunna åberopas och domstolarna ska förväntas känna till innehållet i EU-stadgan. Ulf Bernitz pekade vidare på möjligheten till förhandsavgörande från EG-domstolen vilket det inte finns någon motsvarighet till i Europadomstolen. Haparanda tingsrätt har ju frågat exempelvis EU om dubbelbestraffningen. Öppnar ny väg - Det öppnar ju en helt ny väg jämfört med Europadomstolen där vi först måste uttömma de nationella rättsmedlen och där ligger mål i balans vilket innebär handläggningstider på åtminstone fem år. 16

17 När det gäller skadeståndsansvaret i EU-rätten noterade Bernitz att vi har en likvärdighetsprincip och ett rättsskydd som innebär ett motsvarande skydd som Europakonventionen och direkt skadestånd. Och det räcker att en överträdelse från ett land är tillräckligt klar, har en viss kvalité, culpa krävs alltså inte utan det är fråga om strikt ansvar, precis som i Europadomstolens praxis. Ulf Bernitz nämnde mot slutet också det horisontella ansvaret mellan privata aktörer som också kan också bli en möjlighet med stöd av Lavalmålet som många jurister talar om i Europa. Ulf Bernitz kunde inte låta bli att ge såväl Högsta domstolen som dåvarande Regeringsrätten en känga på sitt sedvanligt humoristiska sätt för behandlingen av skattetilläggsmålen, bland annat när det gäller underlåtenheten från HD att begära förhandsavgörande på grund av oklarheterna i frågan trots att själva avslagsbeslutet togs med rösterna 3-2. Han slutade ändå optimistiskt: - Hoppas att ni som jag tycker att det är en väldigt spännande resa som vi gjort och som vi gör i det här landet när det gäller rättighetsskyddet, avslutade han, och fick rungande applåder. Därefter vidtog utdelningen av årets Midander-Lönnstipendium till Robert Hannah och sedan mingel med mat och dryck. Slut citat 31. Mycket viktigt dokument som DO nogsamt skall genomläsa, åberopas som bevis. 6 Patientfrihet i Europa Inom Europa gäller en frihet att prestera och att tillgodogöra sig tjänster. För en del medlemsstater är detta okomplicerat då man har marknadsekonomiskt baserade försäkringssystem. Alltsedan det vägledande rättsfallet Kohll som bekräftats i senare praxis är de enskilda unionsmedborgarna att se som kunder i de olika socialförsäkringssystemen och kan välja vård inom desamma. Detta har inte setts med blida ögon i medlemsstater som har planekonomiskt baserade vårdsystem, vilket är fallet med Sverige. I det svenska vårdsystemet är den enskilde underordnad de övergripande vårdpolitiska målen och att denne skulle kunna ta en genväg utomlands strider mot det socialpolitiska solidaritetsbegreppet som präglat det planekonomiska sjukvårdssysten som står bjärt i kontrast till det kundbegrepp som präglar EG-rättsliga bedömningar. Att vara kund i de olika medlemsstaternas socialpolitiska system är en unionsmedborgerlig rättighet enligt EG-domstolens avgöranden. De försök som medlemsstaterna gjort att kringränna densamma har inte varit framgångsrika. Under det svenska ordförandeskapet förkastades ett direktivförslag som hade begränsat EU-medborgares frihet att söka vård i andra medlemsstater i strid med fördragets grundprinciper. Detta direktivförslag hade med all sannolikhet annulerats av EG-domstolen vid talan härom. Det kan uttolkas att medlemsstaterna står långt ifrån varandra i denna fråga. EG-domstolens praxis är emellertid entydig. De enskilda kan som kunder utnyttja medlemsstaternas olika socialförsäkringssystem för att i vart fall få täckt de kostnader som behandlingen kostat i ursprungsmedlemsstaten. Att knyta behandlingsbehov i andra medlemsstater till svenska behandlingsformer såsom sker i Sverige strider mot den fria rörligheten och är öppet diskriminerande. Att lägga inhemska

18 behandlingskriterier och att förbise utländsk vetenskap strider mot EG-rätten. Internationellt vetenskapliga rön skall respekteras, Sverige har ingen möjlighet att försvara en egen politisk linje enär EG-rätten skall tillämpas lika i alla medlemsstater och Sverige ej har några undantag härifrån. Sålunda har svenska patienter rätt att söka vård i andra länders socialförsäkringssystem utan inskränkningar. Lund den 7 december 2010 Carl Michael von Quitzow LL.D. Jur.dr., Jean Monnet Professor i Europeisk rätt Carl Michael von Quitzow Jur dr., Jean Monnet Professor i Europeisk rätt 32. Begär att DO, för att säkerställa trovärdigheten från allmänheten gentemot DO, utifrån vad som påvisats i denna handläggning och särskilt då i denna skrivelse, inhämtar sakkunnigs expert utlåtande utifrån att DO:s chefsjurist uppenbart icke besitter kompetens på området och gällande lagrum och lagar förordningar. Förslagsvis då via professor i EU-rätt Ulf Bernitz och Carl Michael von Quitzow. 33. Vad som angetts vid punkterna åberopas som rättsligt bindande bevis, utifrån uttalats av oberoende experter på gällande område som då berör EU-rätten och därtill då Rättighetsstadgan. Dvs. där DO:s chefsjurist uppenbart bevisligen, tills motsatsen är bevisad och ställd utom all rimlig tvivel, begår tjänstefel m.m. i sin myndighetsutövning. 34. Utifrån att här är vård inblandat, funktionsnedsatta(både manliga och kvinnliga) och därtill då EUrätten och därtill då Rättighetsstadgan/hälsoskydd/icke diskriminering oh EU-rättigheten till gränsöverskridande vård inom EU/EES och u t veterligen har DO aldrig tidigare öppnat sådan granskning/handläggning tidigare och det talar för att allmänheten här skall bemötas positivt utifrån att DO öppnar ärendet. 35. Bättre och snabbare vård inom EU/EES(utan för Sverige) är och kan vara livsavgörande, vilket DO har fått bevis för, se punkten 13. Således Har DO många mycket viktiga parametrar att ta hänsyn till i prioriteringen utifrån att värna generellt om hela allmänheten som bevisligen generellt drabbats över tid utifrån vad som påvisat! 36. Således finns många starka skäl att DO helt enkelt värnar allmänheten och inleder/öppnar ärendet som lades ner utifrån felaktiga grunder vid beslut där lagligheten i beslutet har bestridits av allmänheten(vi representerar så många som ni kommer att få del av, därmed representativt för allmänheten)). 37. DO, Agneta Broberg, fick utlovat rättsprocess gentemot DO(utifrån att u t var väldigt säker på vad som gäller utifrån gällande lagrum), detta övervägande står fortfarande fast utifrån att då driva grupptalan emot DO utifrån än mer starkare bevis som nu kommit DO till del i denna skrivelse(chefjuristen har uppenbart icke kompetens som krävs utifrån vad som bevisats i denna skrivelse). 38. Resursmässigt sett utifrån allmänhetens sida är det slöseri med tid och pengar och därtill väldigt dålig PR för DO; att DO hamnar i en sådan rättsprocess och därtill då med omvändbevisbörda utifrån EUrätten. 18

19 39. Utifrån alla sammantagna parametrar torde det utan större mankemang lätt gå att öppna ärendet hos DO och här då DO kan driva ett pilotfall utifrån att det ligger synnerligen i tiden och allmänhetens intresse. 40. Allting gott och slutet gott, dvs. om DO kan anamma verkligheten och allvaret som uppenbart är i hela denna affär och dessutom 7 Slutmålet måste vara självklart för alla: Att ge alla sjukvård på lika villkor, utan diskriminering. 41. Av mycket stor vikt utifrån grundanmälan och här då ytterligare komplettering. Prop 2009/10:67 Av sidan 37 i "proppen" framgår att sedan 1990-talet har det arbetats för att ge patienterna en bättre tillgänglighet. Detta har bl.a. skett genom vårdgarantin sid 39. På sid 52 anges att vårdgarantin sedan 2003 gällt som en överenskommelse mellan landstingen (sid 53) Dvs. strävan har varit att utjämna vårdskillnaderna mellan landstingen. Av sidan 78 och 79 framgår i författningskommentarerna att den nu genom "proppen" lagstiftade vårdgarantin gäller att landstingsvård inkluderande högspecialiserad vårdgivare. Vårdgarantin ger inte landstingen möjlighet reglera eller kontrollera vilken vård som får utföras. Lägg därtill att landsting har vårdavtal med privata vårdgivare samt även utländska vårdbolag i stafettläkarsystemet. Sammantaget gör detta det omöjligt att för landstingen kontrollera vilken "vårdmetod som utföres just nu" till hemlandstingets patienter. Detta sakförhållande bevisar ytterligare att FK:s krav om "hemlandstingets vårdutbud vid prövningstillfället" är ett helt orealistiskt kriterie ifall man eftersträvar rättssäkerhet. På sid 69 anser Regeringen att det är positivt att patienter som önskar kan få vård i annat EU-land. Det kan vara önskvärt att få en bedömning av en läkare med särskild kompetens, som är verksam i annat EU-land. 42. Även om begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet tagits bort kommer gruppen som omfattar landstingets skyldighet ge en medicinisk bedömning som liten, anser Regeringen. På sid 69 berättar FK att den nya svenska lagstiftningen kommer att göra det lättare att få utomlandsvård genom EU-fördrag och EU-förordning och att få ersättning från Försäkringskassan. Det var just den "varningen" från FK som Regeringen tyckte att det var positivt, i föregående stycke. 43. Trots att FK vet lagstiftarens ambitioner om ökad fri rörlighet så nekar FK den fria rörligheten genom sitt på egen hand införda behandlingsmonopol till "hemlandstingets vårdutbud just nu". Ett vårdutbud som bevisats ovan inte går upprätthålla på ett rättsäkert sätt. Mycket beroende på att sjukvårdshuvudmannen har högre vårdambitioner än Försäkringskassan

20 44. Vilket bevisas av sid 80 i proppen att vården ska enligt 2a HSL så långt möjligt utformas och genomföras med patienten. Detta ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet." 45. Lag om ändring i hälso-och sjukvårdslagen 1982:763 SFS 2010:243 Ovan nämnda prop. 2009/10:67 avslutades med lagstiftning i Riksdagen (Dvs. inget administrativt påstående likt FK). 3 : stadgar att patienten har rätt till förnyad medicinisk bedömning som ska erbjudas patienten. OBS ingen begränsande vetenskap och beprövad erfarenhet eller geografisk begränsning dvs. hela EU gäller. 3h Patienten äger rätt få vård hos annan vårdgivare. OBS ingen begränsning inom landstingsvård eller geografisk begränsning, dvs. EU-vård enligt Regeringens version är fullt möjlig. Denna lagstiftning sammanfaller med EU-lagstiftningen eftersom det är när vården inte ges i tid samt bättre kvalité på annat håll som patienten kan åberopa den. (jämför med skäl 39 sista meningen.) 45. Bevisat är härmed att FK:s begränsning till "hemlandstingets vårdutbud just nu" strider mot ytterligare svensk lag. HSL 2010:243, samt även EUpatientrörlighetsdirektivets skäl 39, samt artikel 1 och artikel 4. A. Enligt SFS 2010:243 3 h ska Landstinget ordna vård utan extra kostnad för patienten på annat håll, andra EU-länder icke undantagna, när behandlingsgarantin (vanligen 90 dagar) ej uppfylles. B. EU-praxis som rätt till gränsöverskridande vård inträder när vården inte ges i tid hemmavid. (Mål C-56/01Inizan punkt 60.) Dvs. rättskriteriet är lika. Men rättsutfallet för patienterna blir olika enligt Försäkringskassans tolkning( obs tolkning strider emot EU-rättspraxis Ciola C-224/97 punkten 26). C. Ty när landsting arrangerar vårdresa ska det ske utan extra kostnad för patienten. På sidan 69 i prop. 2009/10:67 säger FK att FK tvingas betala utifrån EU-förordning och EUfördraget. Därtill enligt SFS 2010:243 får inte vårdmetoderna begränsas till landstingets vårdutbud just nu utan enligt 3 h. finnes ingen organisatorisk eller geografisk begränsning. För detta har redogjorts under rubriken om proposition 2009/10:67. D. Men i de fall då den enskilde själv ordnar vårdresan med stöd av EU-förordning eller EU-fördrag avslår FK utifrån den av FK påhittade administrativa begränsningen endast inom hemlandstingets vårdmetoder just nu. 20