RAPPORT. Jämställd resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 66. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET
|
|
- Arne Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Jämställd resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 66. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET
2
3 Jämställd resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet 2(21) Inledning 3 Sammanfattning 3 Syfte 3 Avgränsningar 4 Metod 5 Idrott/fritid 7 Bidrag fritid & idrott (tkr) 8 Bakgrund 8 Aktivitetsmedlemsbidrag (generellt aktivitetsbaserat grundstöd) 10 Drift-, investerings-, utvecklings-, uppdragsstöd samt fri resurs (behovsprövat stöd) 11 Sammanfattning, bidrag till idrotts- och fritidsföreningar 12 Subvention av idrotts- och fritidsanläggningar (tkr) 12 Grundläggande antaganden om subvention 12 Badanläggningar 13 Större idrottshallar 13 Fotbolls- och friidrottsanläggningar (hyresobjekt) 14 Mindre idrottshallar och gymnastiksalar 14 Total anläggningssubvention till unga 15 Idrottande över tid 15 Bidrag kultur 15 Bakgrund 15 Stöd till studieförbund 17 Övriga kulturbidrag 18 Pojkar och flickor utanför det offentliga subventionssystemet 18 Möjliga åtgärder 20 Striktare regeltillämpning 20 Offentlig debatt 20 Omfördelning 21 Riktade satsningar 21 Bilagor Bil 1 Bil 2 Bil 3 Bil 4 Bil 5 Bil 6 Källförteckning Fördelning av bidrag till Idrott & fritid Subvention av idrotts- och fritidsanläggningar LOK i norrköping 2002 & 2012, könsfördelning inom olika idrotter LOK i norrköping 2012, könsfördelning i norrköpings ungdomsföreningar Fördelning av övriga kulturbidrag
4 3(21) Inledning Sammanfattning Nämnden delade ut bidrag till kulturverksamhet och idrotts-/ fritidsföreningar, och subventionerade idrottslokaler för tkr år Av dessa skattemedel gick tkr (43%) till pojkar och (30%) till flickor. Resterande del tkr ( 27%) var skattesubvention av vuxenverksamhet (från 21 års ålder) Kommunalt stöd till kultur- och fritid i Norrköping 2012 (ca 307 mkr) Studerat område (bidrag och hyressubvention av KFN) 36 % av totalt stöd Länsteatern SON Idrottsparken Övrig kultur- och fritidsverksamhet (KS) Nämndens institutionsverksam het Fritidsgårdverksam het Syfte Kultur- & fritidsnämnden har i sin uppdragsplan 2013 gett förvaltningen i uppdrag att genomföra en inventering med fokus på genus. Nämnden vill att skillnader baserade på ojämnställda förutsättningar för pojkar och flickor ska rättas till om det finns skäl för det. Om det är fallet, ska en åtgärdsplan tas fram.
5 Analysens syfte är att visa skillnader i fördelningen, mellan pojkar och flickor, av kommunalt ekonomiskt stöd, som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för. 4(21) Syftet är också att ge underlag till åtgärder för att ta bort oönskade skillnader. Avgränsningar Inventeringen begränsar sig till delar av nämndens verksamhet som omfattar följande områden: Bidrag till fritids- och kulturverksamhet Subvention av anläggningar för föreningsdriven idrottsverksamhet samt organiserad kulturverksamhet De områden som inte analyseras är institutionsverksamheten inom kulturoch fritidsnämndens ansvarsområden: Folkbiblioteken Konstmuseet Stadsmuseet Kulturskolan Cnema När det gäller nämndens egna kulturinstitutioner; museerna, biblioteket, kulturskolan och Cnema diskuteras för närvarande ett arbete med att utforma särskilda uppdrag (d.v.s. styrdokument) från nämnden till vart och ett av institutionerna. Det är därför naturligt att ta med jämställdhetsfrågorna i det sammanhanget. Kulturrådet har producerat flera rapporter som berör genus på institutionernas område. SMOK (Sveriges musik- och kulturskoleråd) har ett aktuellt genusprojekt som pågår. Verksamheter som bedrivs eller stöds av kommunen inom kultur- och fritidspolitikens område, som inte kultur- och fritidsnämnden ansvarar för ingår heller inte i analysen: Östgötateatern (KS) SON (KS)
6 Idrottsparken (KS) 1 5(21) Stöd till länsmusiken (KS) Bidrag till Löfstad slott (KS) Fritidsgårdsverksamhet (BUN) Sponsring och annat stöd via kommunala bolag (inom Rådhus AB) I denna kartläggning och analys är en stor del av kulturfältet lämnat utanför. Att den delen inte belyses närmare beror inte på att den är mindre viktig, utan att det rent formellt till stora delar ligger utanför nämndens ansvarsområde. Nämnden har därför inte möjlighet att genom pengar och regler, som inom idrottens område, styra utvecklingen på ett mer direkt sätt. Studien avser pojkar och flickor i åldrarna 7-20 år. Att gränsen för vuxen i den här analysen har satts vid 20 år beror främst på att RFs statistik och regelverk för bidrag (och kommunen idrottsstöd) avser de åldrarna. Den gränsen kan givetvis diskuteras. Därför bör summan som anges som subvention av vuxenverksamhet till stor del anses avse yngre vuxna, sannolikt med samma fördelning mellan män och kvinnor som i de yngre åldrarna. Jämställdhet är ett politiskt begrepp definierat som jämlikhet mellan könen. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet är närbesläktat med jämlikhet. Medan jämlikhet rör alla människors lika värde är jämställdhet emellertid förbehållet förhållandet mellan könen. Det svenska ordet jämställdhet i den nu aktuella betydelsen etablerades i samband med att frågan om lagstiftning mot könsdiskriminering initierades politiskt i början av 1970-talet. 2 Metod Den metod som använts är analys av kvantitativa data, FoU-rapporter, olika slag av styrdokument samt kvalitativa uppgifter som tagits fram i dialog med kontorets handläggare som har nära kontakt med idrotten, fritidsverksamheten och kulturlivet i norrköping. Kvantitativa data har hämtats från Riksidrottsförbundet (RF), förvaltningens egna bidragssammanställningar och uppgifter från Kommunernas och Landstingens gemensamma databas Kolada. 1 I undersökningen ingår den statistik som hämtas från nämndens bokningsystem avseende Idrottsparken ( inklusive södra konstgräsplanen och Teknikhallen). Uthyrningen administreras av kultur- och fritidskontoret på uppdrag av internbanken (KS). 2 Wikipedia
7 Främsta källan avseende idrott är Riksidrottsförbundets årsvisa sammanställning av idrottens lokala verksamhet för pojkar och flickor (Statligt lokalt aktivitetsstöd, LOK) 3. Därifrån kan hämtas fördelning av aktiviteter i tre olika åldersgrupper per förening och idrott. Statistiken är också könsfördelad. 6(21) Den totala fördelningen inom respektive sport i norrköping, bildar underlag för hur kommunens övriga bidragsformer fördelas mellan pojkar och flickor där inte köns- och åldersfördelad statistik finns att tillgå. (investerings- och upprustningsstöd, uppdragsstöd, driftstöd mfl). Uthyrningen av hallar och planer för idrottsändamål har också LOKstatistiken som fördelningsnyckel. Det är en metod som inte är helt problemfri att använda. Det hade givetvis varit bättre om det hade funnits köns- och åldersfördelad besöksstatistik. Men i avsaknad av sådan så får LOK-statistikens föreningsbaserade aktivitetsstatistik användas istället för att uppskatta könsfördelningen mellan unga flickor och pojkar. Så en viss försiktighet i tolkningen, av hur det offentliga stödet fördelas, rekommenderas. Unga flickor och pojkars nyttjande av allmänna fritidsanläggningar som vandringsleder, motionsspår, badplatser, spontanidrottsplatser mfl är svåra att uppskatta och har därför inte berörts närmare i studien. Bedömningen är att dessa anläggningar nyttjas i lika utsträckning av pojkar och flickor. Inom kulturområdet finns inte samma breda underlag som grund för att fördela bidragen på pojkar och flickor, och mellan unga och vuxna, därför är underlaget mer osäkert. Bidrag ges till exempel till olika enskilda kulturaktörer som i sin tur vänder sig till olika målgrupper för sin verksamhet. Förvaltningen har inte hämtat in sifferredovisning från bidragstagarna om hur de stödda aktiviteterna har fördelats på pojkar respektive flickor. Fördelningen baseras därför, på en allmän bedömning av kontorets handläggare (se bil 6). Kommunens bidrag till barn- och ungdomsverksamhet inom studieförbund grundas på sammanställning från folkbildningsförbundet om registrerad verksamhet. Samtliga siffror avser utfall (avrundade till närmaste tusental) för budgetåret Källa RF och
8 7(21) Idrott/fritid 4 Riksidrottsförbundets (RF) jämställdhetsarbete är vägledande för föreningslivet. En röd tråd sedan mitten av 1970-talet, är att RF - och staten som huvudsponsor för idrotten - processat styrdokument med kontinuerligt ökat tryck kring frågan om lika villkor för män och kvinnor. Ett samlat intryck är att jämställdhetsarbetet gått framåt, men i ganska långsam takt. En hög ambition på högsta nivå har svårt att nå full effekt på gräsrotsnivån. Punktinsatser i form av extra medel från staten har under senare år framförallt i inledning av 2000-talet - erbjudits via projekt i föreningslivet för att åstadkomma utjämningseffekter. Ofta med begränsad effekt enligt de utvärderingar som gjorts. Man har i efterhand konstaterat att vissa projekt till och med har förstärkt könsskillnader. Dessutom har pengarna gått till projekt inom stora och redan populära idrotter och till redan välbeställda kommuner. På senare år har RF på central nivå i ökad utsträckning tonat ner jämställdhetsfokus för att i stället inrikta styrdokument på mer generella jämlikhetsaspekter. En skärpt tydlighet finns kring att idrotten ska omfatta alla. Möjligen är det förändrade synsätten en konsekvens av den oönskade effekt som kom ut av satsningarna under det s.k. Handslaget och dess efterföljare Idrottslyftet under perioden Satsningarna utvärderades därefter och har sedan fortsatt inom ramen för Idrottslyftet, där staten hittills avsatt tkr per år till olika projekt inom idrotten. Den fortsatta satsningen har mindre direkt jämställdhetsfokus än tidigare år. En kritik som förts fram från företrädare för genusaspekter är att idrotten i grunden är uppdelad i genusstrukturer. Eftersom grundstrukturen inom idrotten är könsuppdelad - dam & herridrott, dam- och herridrottsföreningar osv - så behövs ett särskilt grepp när det gäller styrning just kring frågor om jämställdhet. Det har uppenbarligen inte vunnit full gehör hos RFs högsta ledning. Jämställdhetsexperter är kritiska till könsblinda styrdokument och menar att de inte är tillräckligt styrande för ett aktivt och medvetet arbete med jämställdhet, och särskilt inom idrotten, med dess genomorganiserade genusuppdelade struktur. Det har också visat sig vara svårt att hantera jämställdhetsfrågor på basnivån när det väl kommer till skarpt läge. Ett talande exempel är när Umeå 4 RF FoU-rapport Utvärdering av Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete mellan åren Gertrud Åström
9 kommun för några år sedan bestämde sig att ta tag i skevheter i fördelning av tider i anläggningar. 8(21) Och då blev det ett väldigt liv. Det var insändare som tog heder och ära av ledningen som fattat besluten. Okunskap, ilska, unken kvinnosyn, personangrepp och maktspråk kännetecknade debatten.erfarenheterna från Umeå visade att det kan bli upprörda känslor om en kommun följer sina prioriteringar och inte rättar sig efter vissa klubbar. Liknande händelser finns i andra kommuner med starka klubbar 5 Ett problem med RFs formulering om jämställdhetsintegrering, som går ut på att jämställdhet ska genomsyra allt man gör i idrottsföreningen från det lilla till det stora och svåra, är att det kan vara si och så med förförståelsen. Eller som Gertrud Åström 6 uttrycker det Man kan inte be folk att göra det de inte kan, är insikten inom arbetet med jämställdhetsintegrering Även om utbildning kan lösa problemet till viss del, så vilar ändå framgångar på att var och en personligen kommit till djupare insikter om värdet av ett samhälle som på alla plan ger verkligt jämlika förutsättningar för både män och kvinnor. En möjlig förklaring till att RF har flyttat fokus från jämställdhet till jämlikhetsaspekter är att man insett att det långsiktiga jämställdhetsarbetet, och lärdomarna från det, har öppnat möjlighet att tydligare närma sig andra stigmatiserande förhållanden som HBTQ, etnicitet, religionsfrågor, sociala förhållanden, sexualisering även på idrottens område. Bidrag fritid & idrott (tkr) 7 Bakgrund Nämnden avsätter direkta bidrag till föreningslivet dels som grundstimulans och en finansiell bas för verksamheten, dels efter behov, som prövas i enskild ordning. Behovsprövningen avser till största del ansökningar om bidrag till drift och underhåll av anläggning som ägs och drivs av en föreningen. Den behovsprövade delen dominerar med ca 2/3 av budgeten som helhet. LOK-stödet, som fördelas grundad på aktiviteten i föreningen oavsett om det rör sig om tjejer eller killar, är en förhållandevis liten del av en idrottsförenings totala intäkt. RF har bedömt att den är ca 14% för en 5 RF FoU-rapport sid 28 6 RF FoU-rapport sid 32 7 Vissa bidrag är till 100% riktade mot ungdomar, som tex aktivitetsmedlemsbidragen i andra fall som tex bidrag till konstnärer, vissa kulturföreningar, studieförbund, bygdegårdar, enskilt ägda ridanläggningar mm bedöms bidragen i varierande grad avse ungdomar. Bedömningen av dessa andelar har gjorts med kontorets samlade erfarenhet, och tillgänglig specialstatistik som bas.
10 genomsnittsförening. 8 Lägger man till den delen, som är nämndens aktivitetsmedlemsbidrag, så är bedömningen att knappt 20% av föreningens intäkter är offentligt kontant könsneutralt grundstöd. 9(21) Beslut om behovsbedömt bidrag fattas för närvarande av kontorets tjänstemän på delegation från nämnden, vilket innebär att beslut tas i nämndens namn (som om nämndens själv fattat beslutet). Anmälan av sådana beslut görs löpande till nämnden. Ordningen har tillkommit för att avlasta nämnden med ärenden av rutinkaraktär. Beslut som är av generell betydelse eller av andra skäl avviker från det som är normalt, tas regelmässigt upp för beslut av nämnden både på fritids- och kulturområdet. Dessa beslut är sedan grund för beslut som fattas på delegation. På det sättet skapas en allmän praxis för handläggning av rutinärenden. Tolkningen av nämndens bidragsregler är därför en ständigt pågående process som förutsätter en öppen och konstruktiv dialog mellan delegaterna och nämnden. Besluten fattas med hänsyn till de målbeskrivningar som genomsyrar bidragsreglerna. En är särskilt riktad mot jämställdhet. att främja jämställdhet mellan könen När det gäller jämställdhet finns ett krav, i nämndens bidragsregler, att föreningen särskilt ska ha beslutat om att ha fokus på jämställdhet samt att föreningen arbetar för att jämställdhet ska uppnås. Hittills har ingen förening nekats bidrag från kommunen på grund av brist på ambitioner och resultat på jämställdhetsområdet. Däremot har dialog förts med föreningar som inte tar jämställdhetsarbetet på allvar. Den strategin delar kommunen med RF som ser jämställdhetsintegrering som en process med målet att påverka attityder och skapa insikter som sedan på naturlig väg, med stöd av utbildningsinsatser, leder till förändring och utveckling. 9 Det ses som en särskilt lämplig strategi för en verksamhet som till största delen grundar sig på ideellt arbete. Kontant stöd fördelades år 2012 på följande bidragsformer Aktivitetsmedlemsbidrag (aktivitetsstyrkt) Driftstöd (behovsprövat) Investeringsstöd (behovsprövat) RF FoU-rapport Ekonomiska styrmedel- inom ideella organisationer. sid 13 9 RF FoU-rapport
11 Uppdragsstöd (behovsprövat) (21) Fri resurs & utvecklingsbidrag (behovsprövat) 500 Bidrag totalt Av denna summa bedöms (86%) avse ungdomar 7-20 år. Totalt bedöms (47%) tilldelas flickors idrottande och (53%) pojkars. En övervikt för pojkarna med 674 tkr. Aktivitetsmedlemsbidrag (generellt aktivitetsbaserat grundstöd) Bidraget är tkr år Med generellt stöd menas kommunalt bidrag som betalas ut till föreningar proportionellt mot den aktivitetsnivå som finns i föreningen. Till viss del har också antalet unga medlemmar betydelse. Kommunens regler skiljer sig från statens (RFs LOK-stöd) genom att LOK-stödet mer tar hänsyn till den totala aktiviteten i föreningen snarare än antalet aktiva medlemmar. Det generella kommunala stödet till idrotten var 30 % av kommunens totala bidrag till idrott & fritidsföreningar. 70 % är behovsprövat. För att få en översiktlig bild av hur bidrag till pojkar och flickor fördelat sig i norrköping över en längre tidperiod kan man utgå ifrån uppgifterna från riksidrottsförbundet om utbetalt LOK-stöd. (Bilaga 4) Våren 2002 betalades det för första halvåret ut tkr i statligt stöd till norrköpingsidrotten 10. (Statligt LOK-stöd betalas ut 2 gånger per år, till skillnad från det kommunala stödet, som betalas ut vid ett tillfälle under våren.) Totalt gick då 40% till idrottande flickor och 60% till aktiva pojkar. År 2012 betalade riksidrottsförbundet ut tkr i LOK-stöd under våren. Höstens belopp har inte presenterats ännu, men brukar normalt vara i samma storleksordning som vårens. Om så är fallet så gav RFs LOK-stöd och tillsammans med kommunens aktivitetsmedlemsbidrag tkr i generellt könsneutralt ekonomiskt till norrköpings idrottsföreningar år Av den summan avsåg 41% idrottande flickor och 59 % pojkar. Sett över en 10-årsperiod har alltså fördelning pojkar/flickor varit närmast konstant. Om den totala aktiviteten i en förening i det statliga stödsystemet i norrköping används för att fördela det kommunala stödet, tkr, kan 10 Kommunens kompletterande aktivitetsmedlemsbidrag var för hela det året tkr. Det är värt att notera att kommunens andel, i förhållande till statens, av det generella stödet till idrotten i norrköping har minskat under perioden med 11 %-enheter.
12 man dra slutsatsen att flickors idrottande i norrköping år 2012 stöddes av nämnden med tkr medan pojkarnas idrottande stöddes med tkr. 11(21) 556 tkr mer till idrottande pojkarna således. Skillnaden mellan könen speglar det faktum att pojkar är mer aktiva medlemmar i den föreningsdrivna idrotten. Drift-, investerings-, utvecklings-, uppdragsstöd samt fri resurs (behovsprövat stöd) Bidrag totalt tkr. Med behovsprövat bidrag menas att bidrag har utgått efter enskild ansökan från respektive förening, och prövning av förvaltningen. Det kan handla om bidrag för skötsel eller upprustning av en egen anläggning eller bidrag till skötsel av spår badplatser eller vandringsleder. Det behovsprövade bidraget var totalt 70% av kommunens bidrag till idrott och fritid. Av den summa avsåg ca tkr idrott. Resterande del är annan fritidsverksamhet, förutom det som traditionellt definieras som kultur. Av summan avseende idrott bedöms 80%,eller tkr, avse barn- och ungdomsverksamhet och 20%, eller tkr rikta sig till vuxna. Den procentuella fördelningen var 51 % mot 49 % till pojkarnas fördel, om man ser till vilken idrott bidraget beviljats, och hur könsfördelningen är i respektive idrott enligt uppgifterna från RF i LOK-statistiken. Det ger tkr till pojkar och tkr till flickor. Alltså 118 tkr mer till pojkidrotten. Det behovsprövade bidraget dämpar alltså skillnaderna mellan pojkar och flickor något, om man jämför med det generella grundstödet som grundar sig på aktiviteter och medlemskap. Den främsta orsaken till det är att ridanläggningar, som domineras kraftigt av flickor, får relativt stor andel av det riktade stödet. Övrig fritidsverksamhet som fick bidrag motsvarande tkr bestod av intresseföreningar med annan inriktning än idrott ex vis: Scouting, etnisk, religiös, nykterhet, djur & natur. Av dessa bedöms ca 20 % avse bidrag till vuxenverksamhet. De verksamma ungdomarna i dessa föreningar var sammantaget pojkar respektive flickor. Dvs i stor sett 50/50. Det innebär 936 tkr till pojkar respektive flickor.
13 Sammanfattning, bidrag till idrotts- och fritidsföreningar 11 Sammanlagt fördelar sig nämndens bidrag till föreningar inom idrott och fritid på följande sätt: 12(21) Pojkar: tkr ( 53% ) Flickor: tkr ( 47% ) En fördel för pojkar med 674 tkr. Den främsta förklaringen till skillnaden är att pojkar är mer aktiva i den föreningsorganiserade idrotten, och därför får en större del av det generella grundstödet till föreningslivet, som bygger på aktivitetsnivån oavsett könstillhörighet. Skillnaden jämnas ut en hel del av att det behovsprövade bidraget för stöd till föreningsägda/-drivna anläggningar till betydande del riktas mot ridanläggningar som kraftigt domineras av idrott som lockar flickor. Subvention av idrotts- och fritidsanläggningar (tkr) Grundläggande antaganden om subvention Antaganden har gjorts tillsammans med kultur- och fritidskontorets uthyrnings- och förvaltningsfunktioner om andel användare 7-20 år samt fördelning per anläggning (%) mellan olika idrotter. Den del av den kommunsubventionerade anläggningen som utnyttjas av föreningslivet fördelas, mellan pojkar och flickor, enligt den andel som respektive idrott redovisar via LOK-statistiken för norrköping. Subventionens storlek baseras på den hyreskostnad som kultur- och fritidsnämnden betalar via intern inhyrning från stadsplaneringsnämnden. Friluftsanläggningar bedöms utnyttjas av pojkar och flickor i lika omfattning. Här avses subventionsbelopp om ca tkr, som avser spår/leder, friluftsanläggningar, badplatser mm. Hälften av subventionen bedöms avse unga. Den största delen av kommunens stöd till idrotten är subvention av föreningars och enskildas hyror i anläggningar. Totalt var hyresubventionen år tkr. Av den summan bedöms ca 75 % avse verksamhet för gruppen upp till 20 år. Det innebär att skattekollektivet, med de pengarna, står för mellanskillnaden mellan den verkliga kostnaden för anläggningarna och den hyra som brukaren får betala till i genomsnitt ca 90 %. Kommunens hyresintäkt 2012 var tkr. Systemet för subvention är för närvarande helt könsneutralt utifrån det nuvarande utbudet av kommunägda anläggningar. 11 Se även bilaga 2
14 Däremot är det inte könsneutralt i den meningen att vissa idrotter som till sin karaktär är mansdominerad som tex isidrott, har anläggningar som är betydligt dyrare för kommunen att bygga, driva och underhålla (och subventionera) än tex gräsytor för fotboll. 13(21) Å andra sidan utgår en hel del bidragsmedel till drift och underhåll av enskilda ridanläggningar, som ju är en starkt flickdominerad verksamhet. Simanläggningar som ju också är kostsamma att bygga, driva och underhålla är mer könsneutrala eftersom simning som idrott är mer könsmässigt jämnt fördelad än isidrotten och ridsport. Redan utbudet av befintliga anläggningar på kort- och medellång sikt konserverar rådande könsmönster. Badanläggningar De badanläggningar som skattesubventioneras av KFN är: Anläggning Nettosubvention Himmelstalundsbadet Centralbadet Skärblacka simhall Åbybadet 500 Råsslabadet 400 Totalt Av nyttjarna bedöms 65 %, eller tkr, avse åldrarna 7-20 år Simidrotten i Norrköping hade år % flickor och 49 % pojkar i verksamheten 12. Det innebär att flickor bedöms subventioneras med tkr och pojkar med tkr. Ett plus för tjejerna med 289 tkr. Större idrottshallar Följande anläggningar avses: Anläggning Nettosubvention Himmelstalundshallen Stadium Arena Mässhallen (inkl stallet och uterink) RFs LOK-statistik för våren Se bilaga 4
15 Kråkvilan (21) Ny ridanläggning Totalt Av totalkostnaden tkr bedöms tkr (89 %) avse ungdomar 7-20 år. Flickidrotten fick tkr (35%) av den subventionen och killarna tkr (65%). En skillnad på tkr, främst beroende på pojkarnas kraftiga dominans inom isidrotten, och den höga subventionsgraden i isanläggningarna. Fotbolls- och friidrottsanläggningar (hyresobjekt) 9 mindre och 7 större fotbollsanläggningar 14 subventioneras sammanlagt med tkr. Av denna summa bedöms 80 % (5 840 tkr) avse åldrarna 7-20 år. Eftersom pojkar dominerar inom fotbollen (71% mot 29%) har pojkidrotten fått mer än tjejerna av den skattesubventionen. Mindre idrottshallar och gymnastiksalar Nämnden hyr ut 50 mindre idrottshallar och gymnastiksalar till föreningslivet (och till enskilda om det finns överblivna tider). Skattesubventioneringen vid uthyrning var sammanlagt förra året tkr. 15 Av nyttjarna i dessa 50 hallar bedöms 60 % (8 640 tkr) avse åldrarna 7-20 år Idrottande för pojkar bedöms subventioneras med tkr och flickor med tkr tkr mer till pojkarnas idrottande. 13 Avser ränta och avskrivning från en samlad investering i ridanläggningar, främst enskilt ägda, som kommunen gjorde 1993/ Mindre IP: Johannesborg, Östra Husby, Getängen, Mamre, Navestad, Bäckplan, Smedbyfältet, Lindö & div. små bollplaner. Större IP: Bollspelaren, Borgsmo, Ektorp, Domarringen, Sydvallen och Himmelstalund södra/norra 15 Kostnaden var tkr och intäkten tkr. De mindre hallarna hade alltså en något lägre genomsnittlig subventionsgrad (77 %), än övriga anläggningar. I de dyrare anläggningarna, som is- och simanläggningar, ligger subventionsgraden på 96-97%.
16 Total anläggningssubvention till unga Flickor Pojkar Friluftsanlägningar bad Himmelstalund mfl (större hallar) Fotbollsanläggningar Mindre hallar Totalt %-fördelning mellan könen 39% 61% 15(21) Idrottande över tid 16 Det finns intressanta genustrender när det gäller enskilda ungdomsidrotter i Norrköping under perioden Fotboll är, och har varit, den i särklass största ungdomsidrotten i Norrköping, nästan 40 % av all idrott. Fotbollen har under perioden lyckats engagera 10 procentenheter fler flickor. Basket, den tredje största idrotten i Norrköping, har lyckat på samma sätt som fotbollen att locka märkbart större andel flickor. Övriga idrotter som lyckats relativt väl med att jämna ut könsskillnader under perioden är bowling, skolidrott (som inte får stöd från kultur- och fritidsnämnden, men däremot är bidragberättigade för statligt stöd), brottning, korpidrott och bågskytte. Idrotter som däremot går mot en minskad könsintegrering över tid är innebandy, kanot och cykel. Bidrag kultur Bakgrund Det finns, i det dagliga arbetet med bidragsgivning, stora skillnader inom kulturområdet jämfört med idrotten. Här finns inte samma genomorganiserade och tydliga struktur som RF och dess distriksorganisation och lokala föreningar utgör. Jämställdhet verkar inte vara lika tydligt och målmedvetet driven inom kulturens område som när det gäller idrotten. Inom kultur verkar jämlikhet vara ett mer dominerande begrepp, ett bredare anslag kring allas, och särskilt barns, rätt till kultur. Nämndens målbeskrivningar i bidragsbestämmelserna, där jämställdhet ingår som en del, omfattar ungdomsföreningar. Det täcker inte in kulturområdet. En stor del av bidragen går till andra juridiska (och även enskilda i vissa fall) personer än ungdomsföreningar. Det är därför svårare, 16 Se bilaga 4
17 än inom idrotten, att kontrollera åtgärder, från bidragstagarna, i enlighet med nämndens målbeskrivning kring jämställdhet. 16(21) Däremot finns givetvis jämställdhets- och jämlikhetsaspekter med som en viktig del av underlaget för beslutsfattandet. Basen för de aspekterna finns ju bland annat i FNs barnkonvention. Det gör att gränserna för rena rutinärenden som tas på delegation från nämnden och principärenden som bör hänskjutas till beslut i nämnden är mer flytande inom kulturens område än inom idrotten, inte bara när det gäller jämställdhet, utan också andra mål som satts upp i bidragsbestämmelserna. Det krävs därför en större vaksamhet i den dagliga handläggningen av kulturbidrag från delegaternas sida, så att principfrågor som ska styra rutinbesluten verkligen hänskjuts till nämnden för beredning och beslut, och att det hålls en levande dialog mellan nämnden och delegaterna. På ett område, när det gäller bidrag till studieförbund, liknar formen för bidragsgivningen, den som gäller för idrotten. En något besvärande fråga när det gäller bidraget till studieförbunden är att staten som är stor bidragsgivare vid sidan av kommunen, inte ger bidrag för verksamhet som vänder sig till barn under 12 år. En prioriterad grupp för nämnden. Det gör att kommunens generella stöd till studieförbunden till ca 80 % når vuxna och äldre. Eftersom bidraget till studieförbunden i dagsläget är helt könsneutralt ger det ingen styrande effekt. Bidraget grundar sig på timredovisning från varje studieförbund, som sedan får dela på nämnden totalbudget beroende på redovisad tid. Eftersom bidraget till studieförbunden är en så stor del av kulturbidraget minskar därför nämndens möjlighet att använda kulturbidragen för att med skattemedel uppnå ökad jämställdhet i ungdomsverksamhet, med nuvarande regler. De olika bidragsformerna inom kultur (tkr) Bidrag till studieförbund (aktivitetsstyrt) Uppdragsstöd (behovsprövat) Kulturkammaren (hyressubvention) Produktionsstöd (behovsprövat) Arrangemangsstöd (behovsprövat) 800 Ungdomars fritid (behovsprövat) 900 Övrigt stöd (behovsprövat) 700 Totalt Av denna summa bedöms tkr ( 56%) avse ungdomar 7-20 år
18 Totalt bedöms flickor komma i åtnjutande av tkr (29%) av stödet och pojkar (27%) 17(21) Stöd till studieförbund Totalt Folkbildningsförbundet redovisar statistiskt underlag som gör det möjligt att, med vissa generaliseringar 17, mejsla ut åldersgruppen upp till 20 år genusfördelad för att på det sättet dela upp det kommunala studieförbundsstödet på pojkar och flickor. Åldersgruppen -20 år skulle då svara för studietimmar (22%) av totalt timmar som redovisats av 10 studieförbund i norrköping år 2011 (senaste uppgiften). 22 % av nämndens bidrag till studieförbund bedöms avse åldersgruppen upp till 20 år, dvs 842 tkr. De tio studieförbund som får kommunalt stöd i Norrköping redovisar år % eller män och 59 % eller kvinnor. Eftersom könsuppdelning av deltagande i olika åldersgrupper saknas görs antagandet att fördelningen i olika åldersgrupper på män och kvinnor är lika med den totala fördelningen enligt ovan. Det innebär att de 22% av bidraget till studieförbunden som ges till åldersgruppen 7-20 år avser flickor 59 % eller 497 och pojkar 41% eller 345 En övervikt för flickor med 152 tkr Nämndens stöd till studieförbund är, som sammanställningen visar, till största delen riktad mot vuxna. Till stor del beror det på nämndens befintliga regler, men också på den statliga styrningen som inte ger studieförbunden bidragskompensation för verksamhet under 13 års ålder, där förbunden trots det ändå bedriver viss verksamhet (ca 9% av totalen). De enskilda studieförbunden har en stor spridning i sitt åldersmässiga fokus. ABF hade 2011 som exempel endast 8% av sin verksamhet (studiecirklar och annan studieverksamhet) riktad mot åldrarna upp till 25 år medan Studiefrämjandet hade 55%. 17 Folkbildningen redovisar åldersgrupperna upp tom 12 år, år, år samt 65 år- i sin statistik. Generaliseringen innebär att gruppen 7-20 år antas vara samtliga upp tom 12 år samt 8 av de 12 åldersklasserna (67%) i gruppen år. Totalt sett blir denna grupp 22% av totalen deltagare med det beräkningsantagandet.
19 Övriga kulturbidrag 18 Totalt (21) De olika bidragsformer som avses är direkt kopplade till det aktuella behovet som finns i Norrköpings fria kulturliv. Bidragsansökningar speglar den kraft, i stort och smått, som gett Norrköping ett rykte som framstående kulturstad, inte bara på hög nivå utan också med bredd och djup. Stödet från nämndens sida är framsprunget ur en kontinuerlig dialog med och kunskap om det fria kulturlivet. Här finns potential att bygga vidare på. Det finns dessutom alltid ett betydligt större behov, uttryckt i inkomna ansökningar, än de tillgängliga resurserna kan möta. Norrköping är definitivt utvecklingsbar som kulturstad, med utgångspunkt från den plattform som redan finns. Hittills har bidragsgivningen medvetet varit inkluderande inte bara när det gäller jämställdhet utan även varit jämlik i den meningen att alla ska med. En möjlig inriktning för framtiden kan vara att närmare analysera andelen som avser vuxenverksamhet, för att se om det inte är möjligt att omfördela subventionsmedel från vuxna till unga. Vuxna tkr (29 %) unga tkr (71 %). Pojkar 35,5 % flickor 35,8% En marginell skillnad till flickornas fördel med 22 tkr Pojkar och flickor utanför det offentliga subventionssystemet Idrott eller idrottsliknande aktiviteter och kulturverksamhet utanför det offentligt subventionerade bidragssystemet fångas alltså inte in i det här sammanhanget. Därför är det svårt att dra några bestämda slutsatser om pojkar och flickors aktiviteter totalt sett. För att göra det måste också aktiviteter vid privata gym, egenidrottande och liknande studeras närmare, vilket är ett mer eller mindre outforskat området i Norrköping. I föreningen Friskis och Svettis dominerar flickor kraftigt och svarade för 97 % av aktiviteterna i ålderskategorin år. Det utgår alltså offentligt aktivitetsstöd till föreningen för ungdomar upp till 20 år, eftersom de är organiserade inom riksidrottsförbundet. Skulle den könsfördelningen översättas till enskilt driven gymverksamhet i kommunen skulle troligen tjejers aktivitetsnivå statistiskt öka betydligt. 18 Se bilaga 6
20 Det går alltså inte att dra slutsatsen av den här inventeringen och analysen att det motsvarar hur pojkar och flickor konsumerar kultur eller ägnar sig åt aktivt utövande, eller bedriver fysisk aktivitet enskild eller i grupp, samt om samhället som helhet ger jämställda förutsättningar för pojkar och flickor på dessa områden. För det krävs en betydligt djupare och mer krävande analys. 19(21) En tendens på senare år är att flickor verkar ägna sig alltmer åt att gå på gym. Det kan man grunda på att flickor, framförallt i de högre åldrarna, över tid kraftigt ökat sitt deltagande i Friskis och Svettis verksamhet, som ju bedrivs i föreningsform, och därför ingår i RFs LOK-statistik, som en del av friidrottsförbundets verksamhet. Det finns alltså anledning att anta att tonårsflickor finns välrepresenterade vid privata gym, som inte finns med i denna analys. På kulturens område är mörkertalen än mer omfattande. Det beror delvis på att ungdomars definition av kultur är svävande. En större undersökning om ungas livsstil har gjorts vid ett antal tillfällen i kommunens regi. Den senaste är från Undersökningen konstaterar att förändringstakten i ungdomskulturen är långsammare än vad både vuxna och ungdomar tror, men att den generellt är snabbare inom den oorganiserade fritidskulturen. En trend är att intresset att vara med i en förening minskar över tid, viket ju minskar nämndens möjlighet att styra jämställdheten via tillgängliga skattemedel. Om man ser till tonåringarnas preferenser så vill pojkarna att kommunen satsar mer på idrott och flickorna att man satsar mer på kultur. Något som styrker antagande att flickor i allt större utsträckning finns på gym är att flickor i undersökningen ville att kommunen skulle satsa mer på sådana. För tonåriga pojkar är det fotboll som gäller i Norrköping. Ett inte särskilt överraskande, och könsstereotypt, resultat. Det är dock värt att notera att pojkar generellt uppger sig motionera/idrotta mer än flickor, och att ju mer man gör det desto högre skattar man sin hälsa. Enligt undersökningen verkar tjejer vara mer medvetna än killar när det kost. Generell tyder undersökningsresultatet också på att det är de mer välartade ungdomarna med höga skolbetyg, som dominerar i det organiserade kultur- och idrottslivet. Det är alltså ungdomar från socialt stabila och relativt välmående miljöer som får större delen av det offentliga stödet. Det ligger i linje med forskningsutvärderingar från projekt inom RFs Handslaget Ung i Norrköping 2008 Blomdahl/Elofsson. Rapport Norrköpings kommun RF Handslagsrapport 2007:12
21 Det indikerar att den offentliga subventionen på detta område kanske är mer jämställd än jämlik. 20(21) Möjliga åtgärder Ett av grundkraven för att få bidrag enligt nämndens bidragsregler är att främja jämställdhet mellan könen. En viktig grundåtgärd är givetvis att skapa lika villkor för flickor och pojkar att kunna idrotta och utöva kulturverksamhet på fritiden, inom ramen för de offentliga erbjudandena, men också att båda könen sedan får del av det offentliga stödet i lika stor omfattning och andel. Mer återstår för att anpassa utbudet till de specifika behov som flickor respektive pojkar har och ger uttryck för. När det gäller att skapa anläggningar som svarar upp mot behoven är målet långsiktigt och svårbedömt, men med hjälp av bidragsmedlen kan åtgärder åstadkommas relativt snabbt. Dessutom kan man åstadkomma mycket inom nuvarande ramar genom omprioriteringar inom kommunens stödsystem, inte minst mellan unga och vuxna. Striktare regeltillämpning Bidrag kan omfördelas från de föreningar som inte bedriver verksamhet för båda könen till de föreningar som gör det. Av de 114 idrottsföreningar som under våren 2012 fick generellt statligt LOK-stöd saknade var femte verksamhet för båda könen (se bil. 5). Att erbjuda verksamhet för båda könen och samtidigt aktivt verka för att erbjudandet når båda könen, kan då ses som att man främjar jämställdhet. Därmed skulle man i konsekvensens namn bli utan stöd om man inte gör det. Det skulle skynda på utvecklingen mot att föreningar fusionerar eller ombildas för att erbjuda båda könen möjligheter att utöva idrott inom respektive förening, och ge tydlighet åt vad nämnden vill uppnå. Ett aktuellt beslut från en förening i Norrköping att avveckla sin verksamhet för damer, i en normalt manligt dominerad idrott, av kostnadsskäl och mot utövarnas vilja, kan heller inte ses vara i linje med de grundläggande bidragsreglerna att främja jämställdhet mellan könen. Eftersom jämställdhetsintegration ju är ett strävansarbete mot ett normativt mål bör ett skarpt debattklimat vara ett verkningsfullt medel i sig, även om det inte sedan ska behöva leda till att föreningar tvingas till drastiska åtgärder. Man kan exempelvis tänka sig att en förening som efter en längre tid inte har vidtagit önskvärda åtgärder på frivillig väg, övergångsvis får reducerat bidrag, för att efterhand bli av med det, om inget konkret händer. Offentlig debatt Att börja signalera att regelsystemet kommer att tillämpas striktare kommer säkerligen att skapa ett debattklimat som räcker till för att uppmärksamma
22 jämställdhetsfrågan. Inte minst exemplet från Umeå (se sid. 7) ger en god indikation på det, även om det specifika exemplet avsåg fördelning av tider i anläggningar, något som i Norrköping sker i samverkan med den lokala idrottens samrådsorgan NIF. (Även om det inte i Norrköping ställer till ett sådant väsen som i Umeå så är det en nog så känsligt fråga, även här, att få alla önskemål att bli acceptabelt tillfredsställda.) 21(21) Omfördelning En relativt betydande del av bidrag och subventioner av lokaler avser vuxna ( tkr). Om taxesystemet i anläggningar och bidragsgivningen fokuserade mer på prioriterade grupper, som barn och unga, ger det utrymme att föra över skattemedel från vuxna till unga. På det sättet ges också goda möjligheter att jämna ut skillnader i skattesubvention på jämställdhetsområdet men också skapa förutsättningar för ökad jämlikhet. Här bör man dock vara medveten om att definitionen av vuxen i analysen är snävt satt. Det finns en allmän trend att definitionen av att vara vuxen, och därmed ha en rimlig förmåga att bära kostnader utan skattesubvention, flyttas uppåt i åldrarna. Av det skälet bör en del av vuxensubventionen ändå kanske kunna motiveras. Den stora ojämlikheten i kommunens ekonomiska stöd till ungas idrottande består av hyressubvention av anläggningar. Kommunen ger ca 13 mkr per år mer till pojkidrotten enligt sammanställningen på sid 15. Här är det svårt att ta fram exempel på enkla lösningar. Befintliga anläggningar finns där de finns och tar en stor del av tillgängliga subventionsmedel i anspråk eftersom de är och har varit både dyra att bygga och driva. Det känns inte särskilt konstruktivt som förslag att riva en isanläggning och ersätta den med en ny ridanläggning som exempel. Det skulle nämligen göra en stor skillnad i anläggningssubvention till flickornas fördel. Riktade satsningar Nya medel kan ges till särskilt riktade insatser mot tjejers idrottande. Det finns då anledning att beakta RFs erfarenheter ifrån handslaget och idrottslyftet så att inte redan livaktiga föreningar, med omfattande tjejverksamhet, i socialt stabila stadsdelar gynnas i första hand.
23 Källförteckning bil 1 RFs rapporter FoU-rapporter 2007:7 Sexualiseringen av idrottens offentliga rum 2007:8 Ekonomiska styrmedel- inom ideella organisationer 2007:12 Som hand i handske - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? 2007:22 Var hamnade handslagspengarna Stor blev större och liten kunde inte hänga med 2008:3 Idrottens roll i samhället II En modell för idrottsgenererade och monetära effekter i samhället 2009:6 Vilka är idrottens makthavare? Om rekrytering till styrelser inom svensk idrott 2010:1 Användning av idrottsanläggningar- en studie av tillgänglighet till och fördelning av tider i idrottsanläggningar ur ett jämställdhetsperspektiv 2011:1 Utvärdering av Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete mellan åren Övriga RF-rapporter Streck för miljoner en utredning av det statliga lokala aktivitetsstödet Forskning om Handslagets genomförande och resultat- En utvärderande sammanställning, januari 2008 Här är handslaget- fyra år summeras, februari 2008 Övriga rapporter Ung i Norrköping 2008, Norrköpings kommun Ulf Blomdahl/Stig Elofsson Hur är hälsan bland högstadie- och gymnasieelever i Norrköping 2009, Norrköpings kommun, Stig Elofsson På spaning efter jämställdhet del 2 Kvinnor och män i scenkonsten i Sverige 2008, Svenska teaterunionen/svenska ITI, Stockholm 2010 Strategi för Kulturrådets jämställdhetsarbete , Kulturrådet , S 2010:29 Jämusprojektet:1 - Genusperspektiv i museer- En omvärldsbevakning, Statens historiska museum, Lotta Fernestål 2011 Jämusprojektet:2 Uppdrag jämställda museer, Statens historiska museum, 2013 Bilaga 1 1
24 Strategier, tillvägagångssätt och resultat inom särskilda satsningar på jämställdhet inom film-, musei och musiksektorn 2011, Myndigheten för kulturanalys Annika Olsson 2012 Projektansökan för Genusfällor Hur räddar vi kulturskolan att snubbla? SMOK, 13 februari Övriga källor Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamheten i Norrköping, Norrköpings kommun Kultur- och fritidsnämnden 2008 Kvalitativa intervjuer, Jan Trost Studielitteratur
25
26 Bilaga 2 Bilaga 2 Idrotten och genus, fördelning av kommunala medel 2012 (bidrag, tkr) Generellt stöd Totalt bidrag från nämnden 2012 Flickor 7-20 Pojkar 7-20 vuxna Totalt Aktivitetsmedlemsbidrag idrott 41/ Aktivitetsmedlemsbidrag "övr fritid" 50/ Summa aktivitetsmedlemsbidrag Behovsprövat stöd Driftstöd Investeringsstöd Uppdragsstöd Fri resurs & utvecklingsbidrag 500 Summa Varav idrott 49/ Varav "övrig fritid" 50/50? Totalt flickor/pojkar % 53% 14% Mer till pojkar 674 PM Jämställd resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet, uppdrag 2013
27
28 Bilaga 3 Bilaga 3 Fördelning av kommunal subvention av idrottsanläggningar 2012 ( tkr) Kultur- och fritidsnämnden Badanläggningar vuxna 35%,F51%,P49% Total subvention från nämnden 2012 Flickor 7-20 % Pojkar 7-20 % vuxna Centralbadet % % Skärblacka simhall % % 770 Himmelstalundsbadet % % 665 Åbybadet % % 175 Råsslabadet (Krokek) % % 140 Summa % % Fotbollsanläggningar vuxna 20%,F29%,P71% 9 mindre och 7 större anläggningar % % Större idrottshallar Himmelstalundshallen med bandybanan* % % Stadium Arena** % % 0 Mässhallen, stallet och uterinken*** % % 820 Stallet/uterink % % 0 Kråkvilan % 19 94% 180 "Ny ridanläggning" % 4 2% 0 Summa % % Mindre idrottshallar & gymnastiksalar % % Spår/leder badplatser friluftsanläggningar mm % % Totalt % % * sporter:ishockey andel 70 %,konståkning andel 19 %, Bandy andel 11 % **sporter: basket 64 %, friidrott 36 % ***sporter:innebandy 32 %, handboll 47 %, ishockey 21 % e
29
30 Bilaga 4 LOK våren 2012 Godkänt belopp Andel flickor Andel pojkar LOK våren 2002 Godkänt belopp Andel flickor Andel pojkar fotboll (31) % 71% Fotboll (34) % 80% ridsport (7) % 2% Ridsport (10) % 4% basket (2) % 56% Basket (2) % 65% handboll (4) % 54% Handboll (4) % 53% tennis (3) % 63% Tennis (4) % 64% Simning % 49% Simning % 45% friidrott (3) % 31% Friidrott (4) % 35% innebandy (5) % 82% Innebandy (5) % 70% ishockey (2) % 98% Ishockey (2) % 100% karate (4) % 69% karate orientering (5) % 57% Orientering (5) % 56% gymnastik (3) % 7% Gymnastik (7) % 11% bowling (7) % 54% Bowling (5) % 86% skolidrott (4) % 53% Skolidrott (3) % 80% brottning (3) % 72% Brottning (3) % 94% Konståkning % 3% Konståkning % 0% judo (2) % 73% Judo % 70% bordtennis (3) % 96% Bordtennis % 90% Rugby % 79% Rugby % 85% budo & kampsport (3) % 76% Budo & Kampsport (5) % 76% Korpen % 53% Korpen (5) % 83% Badminton (2) % 67% Badminton % 64% Bandy % 98% Bandy % 98% Amerikansk Fotboll % 97% Amerikansk Fotboll Taekwondo % 77% Taekwon-do % 74% Kanot % 62% Kanot % 39% handikappidrott % 78% Handikappidrott (3) % 92% golf (2) % 85% Golf (3) % 80% Boxning % 76% Boxning % 86% skyttesport (5) % 82% Sportskytte % 83% skidor (2) % 67% Skidor % 63% Cykel % 91% Cykel % 80% motorcykel (2) % 94% Motorcykel % 98% segling (2) % 69% segling Akademisk idrott % 75% Akademisk idrott Squash % 73% Squash Bågskytte % 51% Bågskytte % 92% Dövidrott % 34% Dövidrott Curling 872 0% 100% Curling Tyngdlyftning Tyngdlyftning % 98% Flygsport Flygsport % 83% Sportdykning Sportdykning % 63% Totalt % 59% Totalt % 60% antal föreningar ( ) antal föreningar PM Jämställd resursfördelning inom kultur- o
31
32 Bilaga 5 Andel flickor resp. pojkar i ungdomsidrotten i norrköping våren 2012, per förening Bilaga 5 Förening Andel flickor Andel pojkar Förening Andel flickor Andel pojkar Norrköpings Kvinnliga Idrottsklubb 100% 0% Squashklubben Norrköping 27% 73% Norrköping City Damfotbollförening 100% 0% Assyriska Idrottsföreningen i Norrköping 27% 73% Peking Västra Footballclub 100% 0% Bowlingklubben Lejonen 26% 74% Idrottsklubben Waria 100% 0% Norrköpings Judoklubb 26% 74% Vikbolandets Ryttarförening 100% 0% Bowlingklubben Örnen 25% 75% Norrköpings Fältrittklubb 99,6% 0,4% Norrköpings Ju-jutsuklubb Shogun IF 25% 75% Hageby Ridklubb 99,5% 0,5% Norrköpings Akademiska FFI 25% 75% Skogslottens Ryttarförening 98% 2% Åby Innebandyklubb 24% 76% Åby Ridklubb 98% 2% Norrköpings BK Akilles 24% 76% Norrköpings Konståkningsklubb 97% 3% Norrköpings Handikapp IF 24% 76% IF Friskis & Svettis Norrköping 97% 3% Bollklubben Vingen 24% 76% Norrköpingsortens RF 96% 4% IF Dojo Norrköping 23% 77% Ridklubben Ekenryttarna 95% 5% FUB Norrköping 23% 77% Norsholms Gymnastikförening 94% 6% Yong-Gi TKD Sport Center 23% 77% Norrköpings Gymnastikförening 93% 7% Torshags Skyttegille 22% 78% Dambowlingsällskapet Hajen 82% 18% Norrköpings Rugbyklubb Trojan 21% 79% Bowlingklubben Eva 67% 33% Innebandyföreningen Norrköping 21% 79% Lindö Tennisklubb 66% 34% Hagahöjdens Bollklubb 20% 80% Dövas Förening i Norrköping 66% 34% Bråvikens Segelsällskap 19% 81% Kungsgårds Skolidrottsförening 66% 34% Norrköpings Golfklubb 19% 81% Kättinge Idrottsförening 65% 35% Vånga Idrottsförening 18% 82% Idrottsklubben Norrköping Friidrott 60% 40% Vikbolandets Lokala JVF 17% 83% GOIF Tjalve 55% 45% Norrköpings Brottarklubb 16% 84% Orienteringsklubben Kolmården 51% 49% Norrköpings Shitoryu KK 16% 84% Norrköpings Kappsimningsklubb 51% 49% S:t Kuryakos Idrottsförening 14% 86% Shoshin Karateklubb Norrköping 50% 50% Krokeks Skytteförening 12% 88% Bågskytteklubben Friskyttarna 49% 51% Bråvikens Golfklubb 11% 89% Korpförening Norrköping 47% 53% Bråvalla Idrottsklubb 10% 90% Norrköpings Segelsällskap 46% 54% Cykelklubben Antilopen 9% 91% Norrköpings Basketbollförening 45% 55% Norrköpings Basketförening 9% 91% Kimstad Gymnastik O IF 45% 55% SMK Östgöta MC-Förening 7% 93% NAIS Handbollsförening 44% 56% KFUM Norrköping 6% 94% Eneby Bollklubb 42% 58% Norsholms Idrottsförening 4% 96% Söderportens Skol Idrottsförening 42% 58% IF Norcopensarna 3% 97% NAIS Orienteringsklubb 40% 60% Norrköping Peking Panthers AFF 3% 97% Åby Tennisklubb 40% 60% Hockeyclub Vita hästen 2% 98% Primate Lounge Idrottsförening 40% 60% Borgia-Norrköping Bollklubb 2% 98% Ebersteinska Skolidrottsförening 40% 60% Idrottsklubben Sleipner 0,3% 99,7% Bråvikens Kanotklubb 38% 62% IFK Norrköping Fotbollsklubb 0% 100% Vilbergens Handikapp BK 38% 62% Norrköpings Handbollklubb 0% 100% Åby Idrottsförening 37% 63% Idrottsföreningen Sylvia 0% 100% Dagsbergs Idrottsförening 37% 63% Chile Unido Idrottsförening 0% 100% Hultic Bollklubb 37% 63% Syrianska KF I Norrköping 0% 100% Jönsbergska Idrottsskolans Förening 37% 63% Fotbolls Föreningen Jaguar 0% 100% Norrköpings Badmintonklubb 36% 64% Skarphagens Idrottsklubb 0% 100% Krokeks Idrottsförening 35% 65% Norrköping Shotokan KK Champion 0% 100% Svärtinge Sportklubb 34% 66% Innebandyföreningen Kolmården 0% 100% Bowlingklubben Hajen 34% 66% Simonstorps Idrottsförening 0% 100% Aikido Academy Norrköping Idrottsförening 34% 66% Loddby Idrottsförening 0% 100% Norrköpings Tennisklubb 33% 67% Idrottsklubben Klockaretorpet 0% 100% Intern.Kenpo K C Norrköping 33% 67% Azech Syrianska Föreningen 0% 100% Kuddby Idrottsförening 33% 67% Norrköpings Curlingklubb 0% 100% Orienteringsklubben Denseln 33% 67% SMK Östgötaavdelning 0% 100% Skärblacka Idrottsförening 33% 67% Norrköpings Skyttegille 0% 100% Smedby Allmänna IS 33% 67% Lindö Fotbollsförening 32% 68% Idrottsklubben Starkado 31% 69% Bowlingklubben Kaskad 31% 69% Norrköpings Skytteförening 30% 70% Norrköpings Skidklubb 28% 72%
Bilaga 7 Verksamhetsanalyser idrott
Bilaga 7 Verksamhetsanalyser idrott Föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet För att få en bild av den barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs i Eskilstuna kommun har vi använt oss av olika källor.
Läs merHur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?
Ung livsstil December 2015 Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Stockholms
Läs merDELTAGARTILLFÄLLEN 2017
Bilaga 6 DELTAGARTILLFÄLLEN 2017 Utredning av det totala stödet till föreningar i Eskilstuna kommun 2017 För rapport svarar Utvärderingsringen Fiskaregatan 17, 302 90 Halmstad info@utvarderingsringen.se
Läs merAktivitetsledare inom LOK-stödet
2019-02-15 Aktivitetsledare DF-tillhörighet Östergötland Aktivitetsledare inom LOK-stödet Denna sammanställning visar fördelningen av kvinnor och män som ledare för LOK-aktiviteter. Diagrammen bygger på
Läs merGenusfördelning inom 20 idrotter i Malmö 2002-2008. Utifrån LOK-stödet
Genusfördelning inom 2 idrotter i Malmö - Utifrån LOK-stödet Urval och indelning Vi har valt ut 2 av ca 45 olika idrotter som har varit aktiva inom Malmö Stad under perioden - och registrerats inom RF:s
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs merAktivitetsledare inom LOK-stödet
2019-02-15 Aktivitetsledare DF-tillhörighet Skåne Aktivitetsledare inom LOK-stödet Denna sammanställning visar fördelningen av kvinnor och män som ledare för LOK-aktiviteter. Diagrammen bygger på LOK-stödet
Läs merAktivitetsledare inom LOK-stödet
2019-02-15 Aktivitetsledare DF-tillhörighet Västra Götaland Aktivitetsledare inom LOK-stödet Denna sammanställning visar fördelningen av kvinnor och män som ledare för LOK-aktiviteter. Diagrammen bygger
Läs merSvenska Budo & Kampsportförbundet. - Analys intresse Kampsport i Sverige
2014 Svenska Budo & Kampsportförbundet - Analys intresse Kampsport i Sverige Innehållsförteckning Sidnummer Innehållsförteckning 2 Bakgrund/Metod 3 Innan du läser rapporten 4 Generellt sportintresse 5-6
Läs merIdrottsrörelsen i siffror
2018 Idrottsrörelsen i siffror IDROTTSRÖRELSEN I SIFFROR ANTAL PERSONER AV BEFOLKNINGEN SOM ÄR MEDLEMMAR I OLIKA ORGANISATIONER * Facklig organisation (16 64 år) Idrotts- eller friluftsförening ( 16 år)
Läs merAktivitetsledare inom LOK-stödet
2019-02-15 Aktivitetsledare DF-tillhörighet Alla Aktivitetsledare inom LOK-stödet Denna sammanställning visar fördelningen av kvinnor och män som ledare för LOK-aktiviteter. Diagrammen bygger på LOK-stödet
Läs merÖversyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Huddinge Kommun
Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Huddinge Kommun Preliminär rapport 2012 04 10 Hugo Blom Christer Fahlström Anders Lundkvist Skandinaviska Utvärderingsinstitutet www.utvarderingsringen.se
Läs merBilaga Frågebatteri. 1. Är du kassör i din förening? 2. Är du. 3. Vilket år är du född?
Bilaga Frågebatteri 1. Är du kassör i din förening? Ja 2. Är du Man Kvinna 3. Vilket år är du född? 4. Vad av nedanstående stämmer bäst för dig? Jag arbetar/har arbetat professionellt som redovisningsekonom
Läs merPå vilket sätt kan Huddinge kommun stödja flickors idrottande för ökad jämlikhet mellan könen?
2012-11-19 På vilket sätt kan Huddinge kommun stödja flickors idrottande för ökad jämlikhet mellan könen? En rapport från Skandinaviska Utvärderingsinstitutet Utvärderingsringen Hugo Blom hugo@utvarderingsringen.se
Läs merANTAL PERSONER I ÅLDERN ÅR SOM ÄR MEDLEMMAR I OLIKA ORGANISATIONER
Idrotten i siffror ANTAL PERSONER I ÅLDERN 16 84 ÅR SOM ÄR MEDLEMMAR I OLIKA ORGANISATIONER Facklig organisation Idrottsförening Kulturförening Pensionärsförening Politiskt parti 0 500 000 1 000 000 1
Läs merIDROTTEN I SIFFROR ANTAL PERSONER AV BEFOLKNINGEN SOM ÄR MEDLEMMAR I OLIKA ORGANISATIONER ÅR 2014/2015. n Män n Kvinnor
IDROTTEN I SIFFROR IDROTTEN I SIFFROR ANTAL PERSONER AV BEFOLKNINGEN SOM ÄR MEDLEMMAR I OLIKA ORGANISATIONER ÅR 2014/2015 Facklig organisation (16 64 år) Idrotts- eller friluftsförening ( 16 år) Kultur-,
Läs merSDF KONFERENS. 27-28 november 2015. Dokumentation
SDF KONFERENS 27-28 november 2015 Dokumentation IDROTTENS STRATEGIARBETE Livslångt idrottande - Svenskidrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening
Läs merANTAL PERSONER AV BEFOLKNINGEN SOM ÄR MEDLEMMAR I OLIKA ORGANISATIONER ÅR 2014/2015
Idrotten i siffror ANTAL PERSONER AV BEFOLKNINGEN SOM ÄR MEDLEMMAR I OLIKA ORGANISATIONER ÅR 2014/2015 Facklig organisation (16 64 år) Idrotts- eller friluftsförening ( 16 år) Kultur-, musik-, danseller
Läs merEXTRA DISTRIKTSTÄMMOR 18 mars 2015 i Bollnäs
Kallelse till EXTRA DISTRIKTSTÄMMOR 18 mars 2015 i Bollnäs Gästriklands Idrottsförbund (DF) har för avsikt att tillsammans med Hälsinglands Idrottsförbund gå samman och bilda ett länsövergripande Distriktsförbund.
Läs merRIKSIDOTTSFÖRBUNDET. Intervjumetod: Online - undersökning 30/09/2015 26/10/2015. Fältperiod: Ungdomar mellan 15-24 år i Sverige.
@ungdomsb RIKSIDOTTSFÖRBUNDET Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Online - undersökning 30/09/2015 26/10/2015 Ungdomar mellan 15-24 år i Sverige 6974 st. IDROTTSSEGMENTERING IDROTTSSEGMENTERING
Läs mer1 (7) Antidopingstatistik
(7) Antidopingstatistik 27--8 Antal dopingprov tagna i Sverige År Utanför tävling Tävling Internationella 98 982 983 984 985 986 987 988 989 99 99 992 993 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27
Läs merUngdomars tävlings- och motionsvanor
Ungdomars tävlings- och motionsvanor En statistisk undersökning våren 2005 FoU-rapport 2005:6 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en
Läs merSDF konferens. 22-23 november 2013. Dokumentation av grupparbeten
SDF konferens 22-23 november 2013 Dokumentation av grupparbeten Vi finns till för er! Värmlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna arbetar för att stötta och serva föreningar och SDF. Vi vill vara
Läs merÖnskade av idrottsorganisationer som medverkade vid workshops 2012. Första år för tillämpning är 2015
Önskade av idrottsorganisationer som medverkade vid workshops 2012 Första år för tillämpning är 2015 Elitidrott / Breddidrott / Motionsidrott I kategorierna ingår barn, ungdomar o. vuxna med barn avses
Läs merIdrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder.
Idrott för barn Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. - Idrott för barn skall ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Hur
Läs mer1. Hur samordnar vi våra resurser med idrotten idag?
1. Hur samordnar vi våra resurser med idrotten idag? Ex. personellt/ekonomiskt, struktur/mötesplatser, kompetenshöjning/utbildning Åmål: Nära samarbete med SISU-konsulent, som alltid är tillgänglig. Vardaglig
Läs merIBK Härnösands Jämställdhetsplan
Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten
Läs merUng livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat
Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat - fritids- och kulturnämnden 16.6.2015 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se
Läs merLATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 3. Faktainsamling. en hemläxa för varje ridklubb
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 3. Faktainsamling en hemläxa för varje ridklubb Varje framgångsrikt påverkansarbete startar med en analys av nuläget. En genomgång av fakta om ridklubbens verksamheter,
Läs merIdrottspolitiskt program för Falköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...
Läs merIdrottslyftet lyfter vad då?
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS UTVÄRDERING AV: BADMINTON-, BORDTENNIS-, FOTBOLL- OCH VOLLEYBOLLFÖRBUNDET Idrottslyftet lyfter vad då? Om målet med Idrottslyftet är att göra skillnad i någon djupare mening,
Läs merSpontanidrott för vilka?
2011-05-11 SIDAN 1 Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret Ulf Blomdahl Forskningsledare, Idrottsförvaltningen, Stockholms
Läs merGE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST
- 1 - Göteborg den 16 december 2010 GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST Rådande kulturpolitik gynnar inte konstnärers möjlighet att utvecklas och skapa god konst. Alltför mycket energi går åt att klara
Läs merRiktlinjer för tidsfördelning sporthallar, gymnastiksalar, fotbollsplaner samt isytor
Riktlinjer för tidsfördelning sporthallar, gymnastiksalar, fotbollsplaner samt isytor Innehållsförteckning Barnkonventionen och idrotten VILL... 2 Riktlinjernas syfte... 2 Allmänna fördelningsregler...
Läs merUng livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen
Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad
Kultur- och fritidsvaneundersökning Landskrona stad Fritids- och kulturförvaltningen 2009 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattande resultat...3-4 Jämförelse med andra kommuner...4 Sammanfattande
Läs merSportis. Idrottskola med barn i centrum
Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer
Läs merGranskning av kultur- och fritidsverksamheten
www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1
Läs merOrdförande och Distriktsidrottschef Uppgift och organisation Några nedslag i verksamheten Verksamheten i siffror De 10 största föreningarna De 10
Ordförande och Distriktsidrottschef Uppgift och organisation Några nedslag i verksamheten Verksamheten i siffror De 10 största föreningarna De 10 största idrotterna Statsbidragsberättigad verksamhet per
Läs merInformation till ledare i Sundbybergs IK
Information till ledare i Sundbybergs IK Innehåll: Om handslaget 1 Skola-föreningsliv 1 Föreningsaktiviteter 2 Kontaktpersoner SF 3 Verksamhetsbidrag 4 Aktivitetsbidrag 4 Vår medlemstidning SIKAREN 4 Bingo
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merStereotypa föreställningar om idrottsflickan
Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt
Läs merKompetensutveckling evenemang
Kompetensutveckling evenemang Innehåll: Fakta sid 3 Kartläggning sid 4 Reflektioner sid 4 Exempel på evenemang sid 6 Resultat sid 7 Exempel på utveckling sid 8 Eventarrangörer från idrotten sid 9 Kompetensutveckling
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merSAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
Läs merSå ska ridsporten stärkas
Nyheter Så ska ridsporten stärkas KARLSTAD De hårt pressade ridklubbarna i Karlstad bör få långsiktig ekonomisk hjälp av kommunen. Dels för att flickors idrottande bör få lika mycket resurser som pojkars
Läs merFramtidsforum 2014-2023
Framtidsforum 2014-2023 Fritidsnämnden Innehåll sida Bakgrund & revideringsarbetet 3 Dokumentbeskrivning 4 Prioriteringsgrupp 1 5 Prioriteringsgrupp 2 7 Prioriteringsgrupp 3 10 Totalsammanställning 13
Läs merRädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras,
Läs merUppdrag i budget 2013 Genomlysning av befintliga idrottslokaler. KS 2014-34
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-03-03 66 Uppdrag i budget 2013 Genomlysning av befintliga idrottslokaler. KS 2014-34 KS, KF Beslut Arbetsutskottet
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merVerksamhetsberättelse med årsredovisningar
2014 Verksamhetsberättelse med årsredovisningar Innehåll 2014 ett turbulent år Idrotten fortsätter att beröra Uppgift och organisation RF 70 SF 20 000 föreningar DF SDF ca 3,2 miljoner medlemmar Styrelsens
Läs merIdrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015
Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Innehåll 1. Inledning...................................3 2. Vision för idrotten i Linköping.................4 3. Idrottspolitiskt program för Linköpings
Läs merKvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år
Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft
Läs mer1. Väsby IK friidrott
Bilaga 1. Projektbidragsansökningar 15 april 2015 1. Väsby IK friidrott Väsbyspelen 2015 och distriktmästerskap i friidrott för ungdomar 2. Biografföreningen Sober Söndagsjazz med levande musik 3. Väsby
Läs merSophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen
Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsmetod... 3 Om Smedby... 4 Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor... 5 Resultat förslag
Läs merFritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se
Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Beslutad 2008-01-30 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2 (8) Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Hässleholms
Läs merVerksamhetsplan, Ekängens IF. Verksamhetsåret 2015
Verksamhetsplan, Ekängens IF Verksamhetsåret 2015 2 (7) 1 Innehåll 2 Föreningsutveckling 2015... 3 2.1 Administration... 3 2.1.1 Ekonomi... 3 2.1.2 Byggnader och planer... 3 2.1.3 Marknadsföring och varumärke...
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING FÖRSLAG TILL NY MULTIHALL I SKOGÅS 2010-06-25
AVSIKTSFÖRKLARING FÖRSLAG TILL NY MULTIHALL I SKOGÅS 2010-06-25 Innehållsförteckning Sid 1.Bakgrund Skogås Rackethall. 1 2. Skogås översikt. 2 3. Den nya hallen, en multihall! 2 4. Ny lokalisering. 3 5.
Läs merFoto omslag: Nils Jakobsson, Bildbyrån
Verksamhetsberättelse 2015 Foto omslag: Nils Jakobsson, Bildbyrån Foto sid: 3: Arne Forsell, Bildbyrån 8: Johanna Lundberg, Bildbyrån 10: Lennart Månsson och Arne Forsell, Bildbyrån 11: Joel Marklund,
Läs merPROJEKTET ÅTVIDABERG SATSAR
PROJEKTET ÅTVIDABERG SATSAR Arbetsgruppsmöte 5, 2015-02- 26 Noteringar från stormöte i projektet Åtvidaberg satsar 2014-15 sammanställda av Gozinto Studentkonsulter Mässen, Åtvidaberg Workshop 3 delar
Läs merArbetsmaterial 2013-08-20
REGION GOTLAND Översyn av bidrag Förslag till ny fördelningsmodell Arbetsmaterial 2013-08-20 2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning av nyheter i stödsystemet... 3 Kultur- och fritidsnämndens kriterier...
Läs merIdrotten i samhället. Idrotten i siffror redovisas i sin helhet på under rubriken Statistik. Idrott i TV* 2007
STATISTIK IDROTTEN I SIFFROR Idrotten i siffror redovisas i sin helhet på www.rf.se under rubriken Statistik. Idrotten i samhället Personer i åldern 16 84 år som är medlemmar och/eller har förtroendeuppdrag
Läs merProjektbeskrivning Föreningslyftet 2016
1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till
Läs merResultat från enkät om fritidsvanor Motala kommun 2011
Resultat från enkät om fritidsvanor Motala kommun 2011 Resultaten bygger på 291 godkända svar från 488 utsända enkäter till innevånare i Motala kommun i åldern 12 69 år, 60 % svar. Hur ofta har du gjort
Läs merFriluftsliv åt alla. Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB. TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012
TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012 Friluftsliv åt alla Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB Projektledare Soizick Lidström info@falukanotklubb.se 073-22 22 654
Läs merHANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP
HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP Integration med hjälp av handboll i Vivalla och Brickebacken Örebro SK Handboll Herr Projektansvarig: Vice Ordförande Jerker Lindgren Bakgrund HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH
Läs merVerksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll
Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll 2 Verksamhetsprinciper... 3 Lagstruktur HIF fotboll... 4 Organisation runt barnidrotts- och ungdomslagen... 5 Tränare... 5 Lagledare... 5 Föräldragrupp... 5 Ekonomi...
Läs merFastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25
Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla
Läs merUng livsstil. Livsstilsundersökning bland barn och ungdomar i Jönköpings kommun
Ung livsstil Livsstilsundersökning bland barn och ungdomar i Jönköpings kommun Inledning Fakta Ung livsstil 2012 hade följande underlag till studien: 713 barn i mellanstadiet skolår 5 (svarsfrekvens: 90%),
Läs merUtvecklingsavdelningen. Fritid efter kön
Utvecklingsavdelningen Fritid efter kön Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 7, december 20 SAMMANFATTNING Av pojkarna är 62 procent aktiva och av flickorna är 57 procent aktiva i
Läs merSlutrapport Projekt Etnisk mångfald inom idrotten
Slutrapport Projekt Etnisk mångfald inom idrotten Projektmedel beviljat av RF:s centrala pott ur Idrottslyftet 1 Sammanfattning Syftet med projektet har varit att rusta idrotten till att bli en resurs
Läs merGranskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag
Revisionsrapport Granskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag Katrineholms kommun Februari 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merBidragsregler 2016. Reviderad av kultur- och fritidsnämnden 2015-06-16, 36, dnr KFN 2015/58 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Regel
Bidragsregler 2016 Reviderad av kultur- och fritidsnämnden 2015-06-16, 36, dnr KFN 2015/58 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Regel Innehållsförteckning Allmänna regler för erhållande av bidrag
Läs merKUNDUNDERSÖKNING 2009 Kommunens idrotts- och gymnastiksalar
1 (16) 2010-02-24 KUNDUNDERSÖKNING 2009 Kommunens idrotts- och gymnastiksalar Torekovs gymnastiksal Mia Lundström-Svensson Administratör 100224\t:\tek\park & fritid\fritid\idrottshallar\enkät\kundundersökning
Läs merNya idrottsanläggningar i Ekängen. Ekängens IF
Nya idrottsanläggningar i Ekängen Ekängens IF 1 Bakgrund Styrelsen i Ekängens IF har under 2012 utvärderat flera alternativ till lösningar på bristen på anläggningar i Ekängen Efter ett besök hos Lindö
Läs merBP 2020 SURF. Aktiviteter för alla åldrar. Brett utbud av aktiviteter, idrott, kultur, musik, etc
BP 2020 SURF Brett utbud av aktiviteter, idrott, kultur, musik, etc Aktiviteter för alla åldrar Skanör-Falsterbo blir en ort som många vill bo och vara i => vi skapar plattform för ett levande samhälle
Läs merAnteckningar från seminarium om Eskilstunas framtida idrottspolitik, 2 september 2015
Kultur- och fritidsnämnden Datum 1 (13) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret Anteckningar från seminarium om Eskilstunas framtida idrottspolitik, 2 september 2015 Den 2 september 2015
Läs merAll-Aktivitetshus i gamla skjortfabriken
All-Aktivitetshus i gamla skjortfabriken I skjortan ska det finnas plats för lek och allvar, idrott, kultur och samhällsbyggare. Där möts unga och gamla, från Vadsbro och Afrikas horn. Där vaknar nya intressen,
Läs merFrivan 2008 - Alingså s - Å r 5-6
Frivan 2008 - Alingså s - Å r 5-6 1. Vilken å rskurs gå r du i? Å k 1 0 0 Å k 2 0 0 Å k 3 0 0 Å k 4 0 0 Å k 5 380 50 Å k 6 373 50 Å k 7 0 0 Å k 8 0 0 Å k 9 0 0 Antal EAS: 0. Antal svarande: 753. Kultur
Läs merAnsökan Järvalyftet Idrott 2013/14
Ansökan Järvalyftet Idrott 2013/14 Den budget som är lagd är tänkt att gälla 1 aug 2013 31 juli 2014. Idrottsatsningen i Järvalyftet har hittills verkat i sex år och det finns ett fortsatt stort behov
Läs merRAPPORT December 2014
RAPPORT December 2014 Sammanfattning av undersökningen: Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv och generera fler arbetstillfällen Finansiärer: Region Dalarna Länsstyrelsen
Läs merJämförelse 2005/2007/2009
Jämförelse // Om undersökningen Undersökningen genomfördes av United Minds på uppdrag av Ren Idrott under maj i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen
Läs merAktivitetslokal i Fisksätra centrum
2015-09-08 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2014/157-828 Fritidsnämnden Aktivitetslokal i Fisksätra centrum Förslag till beslut 1. Aktivitetslokalen i Fisksätra ska vara tillgänglig för föreningar som i samverkan
Läs merVerksamhetsplan 2014
Lomma Ridklubb Verksamhetsplan 2014 Lomma Ridklubb Lomma Ridklubb är en aktiv ideell förening som i år firar 40-årsjubileum. Föreningen bedriver en av Svenska Ridsportförbundet certifierad ridskola, för
Läs merBidrag till ideella organisationer 2013
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 6 1 (7) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Germundsson Bidrag till ideella organisationer 2013 Ärendebeskrivning I detta ärende läggs förslag till
Läs merAnsökan från Stora Skuggans 4H-gård
Östermalms Stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 2013-547-5.4. Sida 1 (5) 2013-12-06 Handläggare Eva Svedman Tel 08-508 10 320 Till Östermalms Stadsdelsnämnd sammanträde 2013-12-17
Läs merStadsdel Spånga-Tensta
Stadsdel Spånga-Tensta När Angel närmar sig Järvafältet ser han folk strömma till. På gräsplanen under Hjulstavägens höga viadukt står bilar parkerade och hela tiden rullar fler in. Ut kliver familjer,
Läs merVisions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK
Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Upprättad datum: 2010 04 12 Reviderad datum: Innehåll Bakgrund... 3 Riktlinjer och utgångspunkter... 3 RF:s riktlinjer för barnidrott...
Läs merVerksamhetsinriktning. för. IFK Lidingö Friidrottsklubb
Verksamhetsinriktning för IFK Lidingö Friidrottsklubb Ett underlag för att under det kommande året, i olika konstellationer av ledare och aktiva, förankra, diskutera, förtydliga, planera för att förverkliga
Läs merResultat från kartläggning av kulturskoleverksamhet och barn- och ungdomsidrott i Stockholms län. Pär Lindquist, Kontigo AB, uppdaterad 2015-12-08
Resultat från kartläggning av kulturskoleverksamhet och barn- och ungdomsidrott i Stockholms län Pär Lindquist, Kontigo AB, uppdaterad 2015-12-08 Upplägg Kort om metod och material. Genomgång av resultatet
Läs mern n n n n % % % % 60 %
% 6 % 5 4 3 2 1 Fack- Idrotts- Boende- Konsument- Intresse- Humanitär Religiöst Politiskt Föräldra- Annan Ej medlem förbund förening förening kooperativ org. organisation samfund parti kooperativ n n n
Läs merIdrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013
Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige
Läs merBudget 2015 med plan 2016 2017
Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott
Läs merBidragsbestämmelser riktlinjer och anvisningar för kommunalt föreningsbidrag
Bidragsbestämmelser riktlinjer och anvisningar för kommunalt föreningsbidrag Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2011-02-22. 5,gäller från 2011-03-28. Ändringar antagna av KF 2012-02-28, gäller från 2012-01-01.
Läs mer// idrotten i siffror//
// idrotten i siffror// Idrotten i samhället Andel personer i åldern 16 84 år som är medlemmar i olika organisationer % 6 5 4 3 2 1 Fack- Idrotts- Boende- Konsument- Intresse- Humanitär Religiöst Politiskt
Läs merUngas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund?
Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Idrott och mångfald 12-13 februari 2013 Föreläsare: Stefan Wagnsson Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Har alla samma
Läs mer