ATT BLI OPERERAD FÖR OBESITAS. En Patienthandledning. Kirurgiska kliniken Skånes universitetssjukhus, Lund & Lasarettet i Landskrona

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT BLI OPERERAD FÖR OBESITAS. En Patienthandledning. Kirurgiska kliniken Skånes universitetssjukhus, Lund & Lasarettet i Landskrona"

Transkript

1 ATT BLI OPERERAD FÖR OBESITAS En Patienthandledning Kirurgiska kliniken Skånes universitetssjukhus, Lund & Lasarettet i Landskrona

2 FÖRORD Denna skrift riktar sig till dig som funderar på att bli opererad för övervikt eller just blivit det. Alla människor passar inte för en sådan operation. En del för att de efter närmare information inte vill, och andra därför att de av medicinska skäl inte kan eller bör behandlas operativt. Beslutet att en gång för alla, och på ett så aktivt sätt som med operation, ta itu med din övervikt är ett stort steg i ditt liv. Det är avsikten att du efter att ha läst denna skrift ska fatta Ditt beslut med tillgång till all information. En aktiv insats från din sida behövs nämligen även om behandlingsvalet för fetman är operation. Kunskap om vad som förväntas av dig och om vad operationen kan ge är A och O för att slutresultatet ska bli lyckat. Instruktionerna är skrivna i samarbete med tidigare opererade patienter, dietist, sjukgymnaster och sjuksköterskor vid Kirurgiska klinikens avdelningar och mottagning Lund-Landskrona. Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2

3 Copyright 1991, 1993, 1998, 2001, 2003, 2008, 2011 Jan Hedenbro & Mikael Ekelund, Lund 3

4 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund 2. Varför ska grav övervikt behandlas? 3. Könsskillnader 4. Vilka kan komma ifråga för operation? 5. Hur fungerar det? 6. Gastric Bypass 7. Andra operationsmetoder 8. Blir alla opererade bra? 9. Att tänka på innan du blir opererad 10. Vad händer innan intagningen? 11. Vad händer på sjukhuset? 12. Efter operation 13. Komplikationer till operation 14. Omoperation från annan teknik till GBP 15. Allmänna råd till vid hemgång 16. Specifika anvisningar vad gäller kosten 17. Graviditet 18. Kräkningar 19. Mediciner 20. Kontroller 4

5 1. BAKGRUND Övervikt beror på ett för stort intag jämfört förbrukningen av kalorier. Detta är välbekant för alla. Såväl ärftliga som inlärda faktorer bidrar till att vissa människor drabbas av sjuklig fetma. Det går inte att gå ner i vikt utan att minska kaloriintaget. Enbart motion räcker inte. Detta visar all erfarenhet. Tyvärr har de flesta överviktiga svårt att under längre tid klara en kost som innebär tillräckligt lågt kaloriintag. Därför infördes på 1960-talet operationer som behandlingsform. De första sorterna var av typen "90%-ig tarmförkortning" men de gav för mycket biverkningar och används inte längre. Det var först sedan man började operera på magsäcken som man kunde få viktminskning utan svåra biverkningar. De första modellerna av magsäcksoperationer gav visserligen viktnedgång till en början men stygnen gav vika för belastningen, magen töjdes ut, och drygt hälften av patienterna gick upp i vikt igen. Sedan slutet av 1970-talet har dock situationen förbättrats ytterligare och de metoder som nu används har visat sig ge bestående viktminskning under åtminstone tio år med få biverkningar. Efter en ytterligare förfining av tekniken är viktnedgången än mer förutsägbar och god samtidigt som biverkningarna är färre. Dock är det som förut - den viktigaste faktorn för om operationen ska lyckas är patienten, dvs. du själv. 2. VARFÖR SKA GRAV ÖVERVIKT BEHANDLAS? Grav övervikt (i motsats till måttlig) innebär en avsevärd risk för förtida död och förorsakar också försämrad livskvalitet. Grav övervikt har en rad följdsjukdomar och symtom: Diabetes, åderförkalkning, hjärtproblem, högt blodtryck, ökad risk för en rad cancersjukdomar, sömnapnésyndrom, rygg- och ledsmärtor, andningsbesvär m.fl. Dessutom har fetmasjukdomen stora sociala och psykologiska konsekvenser. 5

6 3. KÖNSSKILLNADER Fetman är olika fördelad på kroppen hos män och kvinnor. Den typiskt manliga fetman sitter i och kring bukhålan och är starkare kopplad till hjärt-kärlsjukdomar än den kvinnliga typen av fetma som sitter mer kring lår och stuss. Av de med sjuklig fetma är 2/5 män och 3/5 kvinnor. Kvinnor söker oftare hjälp för sin fetma och här, precis som i resten av världen, utgör kvinnor 3/4 av de som opereras. 4. VILKA KAN KOMMA IFRÅGA FÖR OPERATION? 1. Först och främst ska man lida av sjuklig fetma. Ett flertal olika sätt finns för att beräkna graden av fetma och sätta den i relation till kroppslängden. De tabeller som finns baserar önskvärd vikt på vad som ger längsta överlevnaden, och uttrycker alltså inte något skönhetsideal. Vidare är det så, att vikten kan vara idealisk inom ett ganska stort intervall. Det bästa är kroppsviktsindex, på engelska Body Mass Index (BMI). Det uträknas på så sätt att vikten i kilogram divideras med kroppslängden i meter i kvadrat. Exempel: En kvinna med längden 169 cm och vikten 134 kg får BMI: = 46,9 1,69 x 1,69 För att komma ifråga för operation ska BMI vara större än För det andra ska den höga vikten ha varat i minst fem år. En tillfällig vikttopp kan inte ligga till grund för ett så allvarligt beslut som att genomgå operation. 3. Minst tre professionellt ledda försökt till viktnedgång ska ha genomförts med sakkunnig hjälp som t ex läkare, dietist, överviktssjuksköterska, viktväktare eller liknande. Operation får aldrig vara en förstahandsmetod. Man ska ha gjort försök med någon av de 6

7 mediciner som finns. 4. Åldersgränserna. För att bli opererad i Lund/Landskrona ska man ha fyllt 18 år. När man närmar sig 60 år ökar riskerna för operationskomplikationer samtidigt som den medicinska nyttan med operationen minskar. Med nuvarande kunskap om risk/nytta är det svårt att motivera överviktskirurgi på patienter över 60 år. Inga patienter över 63 år är aktuella för ställningstagande till överviktskirurgi. 5. Medicinska skäl som utesluter operation är t.ex. grav leversjukdom, alkoholism eller drogmissbruk. Besöket på vår mottagning med intervju och provtagning syftar till att ta reda på om sådan sjukdom föreligger, då riskerna med operation, respektive resultaten av behandling kraftigt påverkas/försämras. 6. Psykologiska/psykiatriska skäl till att avböja operation finns ibland. Patienter med behandlingskrävande depressioner får sämre resultat av operation och dessutom är självmordsrisken högre i denna grupp. Schizofreni och paranoid psykos är diagnoser som utesluter operation. Patienter med dessa tillstånd klarar inte av den svåra tiden efter operation. Vi är frikostiga med remisser till såväl psykolog som till psykiatriker innan vi tar definitiv ställning till operation. 7. Viktigast av allt är att du förstått vad operationen kan göra, den är hjälp till självhjälp. Du, och endast du, har det fulla ansvaret för din kropp. Om du inte förstår och accepterar detta, är du inte lämpad för operation. 5. HUR FUNGERAR DET? Operationen är inget mirakel utan en omkoppling i magtarmkanalen vilken leder till tidig mättnadskänsla och i viss mån ett försenat näringsupptag. Dessutom utlöses en del reflexer i magtarmkanalen vilket gör att patienten väljer att sluta äta för tillfället. En naturlig minskning av kaloriintaget följer. 7

8 6. Gastric Bypass (GBP) är den metod som i dag är gyllene standard. En liten magsäck konstrueras medan största delen av magsäcken är urkopplad. Till den lilla magsäcken kopplas tunntarm. Längre ner på denna tunntarmsslynga kopplas tarm in som tömmer den stora urkopplade magen. Här kommer också galla och bukspott. Vi vet att nästan alla blir av med sina höga blodfetter. 75% av de med typ II diabetes blir medicinfria. De med sömnapné har möjlighet att bli friska, eller i vart fall betydligt bättre. Högt blodtryck bättras. Genomsnittspatienten blir av med 70% av överskottsvikten. 20% av patienterna blir normalviktiga (BMI 20-25). Vikten stabiliseras efter ca 1 ½ år och vi vet att effekten på vikten är god även på lång sikt. Patienter som förut genomgått överviktsoperation men där tekniska problem uppstått med någon av de tidigare använda metoderna kan i vissa fall komma att opereras om till gastric bypass. Fig. 2: Gastric bypass 8

9 7. ANDRA OPERATIONSMETODER Det finns flera olika metoder som ger bra resultat, enligt både våra och andras erfarenheter. En annan metod, förutom GBP, som används i Lund/Landskrona är gastric sleeve, men endast i utvalda fall. De metoder som används på andra håll är inställbart band ( gastric banding, SAGB), vertikal bandförstärkt gastroplastik (VBG) och biliopankreatisk diversion med duodenal switch (BPD-DS). Gastric sleeve innbär att man konstruerar ett rör av magsäcken genom att ta bort en stor del av magsäcken. Tidig mättnadskänsla gör att man går ner i vikt. Då man inte omkopplar tunntarm är denna operation ett bra alternativ om man har kort tarm pga tidigare operationer. Effekten är något sämre än vid GBP och viktresultatet på lång sikt är inte känt. Denna operation utförs endast vid speciella fall. SAGB utvecklades på Huddinge sjukhus under slutet av 1980-talet och början på 90-talet. SABG är ett mindre ingrepp än övriga metoder men effekten är sämre och många patienter har besvär med kräkningar och krångel med bandet. Vi har därför valt att inte använda denna metod. VBG är den operation som används mest såväl i Sverige som i resten av världen under talet. Vi utför idag inga VBG-operationer. VBG innebär att man konstruerar en liten magsäck med ett trångt bandförstärkt utlopp till resten av magsäcken. Detta leder till tidig mättnadskänsla och därmed ett minskat födointag. Vi vet att viktnedgångseffekten på genomsnittspatienten är god förutsatt att man är noga med kosthållningen och inte slarvar med ex vis skräpmat. En del patienter kan bli trånga vid platsen för bandet och man kan då genom gastroskopi vidga utloppet något. På tidigt 90-tal använde man en teknik där det finns förutsättning för kommunikation ovan bandet mellan lill och stormage. Patienterna kan då äta vad som helst obehindrat och har därför haft en kort viktnedgångsepisod för att sedan återfå all sin vikt. Om så är fallet och en stark önskan finnes kan man överväga att operera om till en GBP. För kartläggning av anatomin genomgår man i så fall en röntgenundersökning. Om anatomin är korrekt för VBG så är grundregeln att omoperation till GBP inte ska utföras. Riskerna för komplikation och död vid en omoperation är 10 gånger ökade jämfört en förstagångsoperation. BPD-DS innebär att man kombinerar en gastric sleeve med en omkoppling av tarmen. Viktnedgången blir mycket god och därmed minskar följdsjukdomarna till fetma kraftigt. Ingreppet är dock omfattande och risken för salt-, vitamin- och näringsrubbningar är stor jämfört GBP. Endast ett fåtal mycket kraftigt överviktiga kan bli aktuella för denna metod. Det slutgiltiga beslutet om vilken metod som ska användas kan ibland fattas först under operationen. Detta måste patienten acceptera för att vi ska kunna göra vår del. Kontroller och uppföljning blir precis likadant oavsett hur du är opererad och alla patienter följs noggrant det första året. Går allt som planerat glesas sedan kontrollerna ut. 9

10 8. BLIR ALLA OPERERADE BRA? Kirurgi kan inte bota alla med grav övervikt. Några viktiga punkter för dig som patient att tänka på är: 1. Tröstätning mellan måltiderna kan visserligen minskas av operationen då det inte får plats så mycket, men du måste själv aktivt avstå från tröstätning. 2. Operationen hjälper dig enbart att känna starkare signaler från magen. Ha inte orealistiska förväntningar på att operationen ska förändra dig i andra avseenden. Du blir inte klokare, gladare eller mer intelligent bara av själva operationen. Målet är att gå ner i vikt och minska sjukdomar kopplade till fetma. Den nedgången bestämmer du över. 3. Du behöver hjälp och stöd från Din familj/dina närmaste. Om inte omgivningen accepterar Din nya livsstil med regelbundna måltider, ett sunt matval, inga kakor eller godis framför TV-n etc. får du mycket svårt att gå ner i vikt även med en operation. Diskutera därför med dina närmaste om de är beredda att stötta och hjälpa dig. 4. Utnyttja möjligheterna till infomationssamtal med läkare, dietist, ev. kurator och psykolog, så att du har goda kunskaper hur du bör hantera din nya livssituation. Ta kontakt med en tidigare opererad patient gärna med samma ålder, kön och bostadsort. 9. ATT TÄNKA PÅ INNAN DU BLIR OPERERAD Du som är gravt överviktig löper större risk än normalviktiga att utveckla en del komplikationer i samband med denna, såväl som med andra operationer. Du kan dock själv göra mycket för att minska dessa risker. Om du inte genomfört din del av planen, dvs. inte slutat röka, tränat upp dig, gått ner några kilo eller vad vi nu kommit överens om, kommer du att strykas från operationsprogrammet och erhålla en senare tid så att du hinner genomföra din del av behandlingen före operation. 10

11 * Förbättra din kondition. En god grundkondition gör att du återhämtar dig snabbare. Ta gärna långa promenader varje dag, cykla eller simma. Det senare kan vara lättare att tåla för dina leder. * Sluta röka, åtminstone fyra veckor före operation. Visserligen kanske vikten går upp något/några kilon men nettoeffekten är till din fördel! * Du bör sluta med ev. p-piller en månad före operation, de ökar risken för blodpropp i samband med operation. * Du ska, innan operation kan bli aktuell, vara väl insatt i frågor om bra mat och vettiga måltidsrutiner. Annars har inte dina bantningsförsök varit professionella. Men många glömmer, så öka dina kunskaper i näringslära. Sätt dig in i hur matintaget blir efter operation. Prata med tidigare opererade. Det finns bra böcker att köpa. Stefan Rössner har exempelvis skrivit några lättlästa och trevliga böcker som kan hjälpa dig. 10. VAD HÄNDER INNAN INTAGNINGEN? I de flesta fall har vi kompletterande undersökningar att göra. En del patienter har i laboratorietester visat sig ha riskfaktorer som behöver kontrolleras. Andra patienter kanske har en sjukhistoria som kräver kompletterande undersökningar. Ofta vill vi göra speciella mätningar av fettvolym, andningskapacitet eller hormonhalter i blod för att kunna både mäta resultatet av operation och samtidigt förstå mer av varför din fetma uppstått. Vi hoppas att du inte ska bli oroad eller alltför besvärad av dessa undersökningar. Då vi är intresserade i fetmasjukdomen och dess följder pågår en rad olika forskningsprojekt. Bli inte förvånad om du får en förfrågan om att deltaga i en studie. Sätt dig in i vad det innebär. Deltagandet i en forskningsstudie är helt frivilligt. 11

12 11. VAD HÄNDER PÅ SJUKHUSET? Du kommer till Kirurgavdelningen i de flesta fall fyra veckor före operationen för inskrivning, och får instruktioner och testning vad gäller t.ex. lungfunktion. Alla patienter sätts på pulverdiet (Modifast eller Nutrilett) vanligtvis i fyra veckor. Detta för att minska innanfettet och framförallt leverstorleken. Du som patient blir mindre tung och operationen blir tekniskt lättare och därmed mindre riskfylld. Vid inskrivningen kommer du att få träffa narkosläkaren. Inför operationen får du medicin för att förhindra blodpropp. Du läggs in operationsdagens morgon. Speciell tvätt med antiseptisk tvål före operationen för att förhindra infektioner. Likaså får du antibiotika under operationen. Under operationen sover du med en slang i luftstrupen så att vi kan hjälpa dig med andningen. Natten efter operation får du ligga på uppvakningsavdelningen för övervakning. 12. EFTER OPERATION Det är viktigt att snarast efter operationen komma igång och röra på sig för att minska risken för lungkomplikationer och blodproppar. Redan några timmar efter operationen ska du upp och promenera. Det är ytterst viktigt att du är uppe och aktiv under din vårdtid. Följ de instruktioner som delas ut av sjukgymnasten inför operationen. Var aktiv! Sårsmärtan behandlar vi så att inte den hindrar dig att röra dig. Du får i normalfallet börja dricka direkt efter operationen men då i små volymer. Resten av den vätska du behöver får du via dropp. Dagen efter operationen är målet att du skedvis får i dig mer än 1500 ml. Smärta gör att du rör på dig mindre och andas sämre - säg till om smärtstillande om du har ont. Hur du skall göra när du kommer hem informerar sjukgymnasten Dig om innan hemgång. 12

13 När du kan dricka tillräckligt kan du gå hem. Detta blir vanligtvis 1-2 dagar efter operationen vid en förstagångsoperation. Du blir sjukskriven i 2-4 veckor direkt. Denna tid är för att viktnedgången kan orsaka trötthet och du behöver tid att komma igång med dina nya rutiner. Första tiden hemma åtgår till att vara aktiv och få i sig vätska i småklunkar, minst 1500 ml/dygn. Om du är öppet opererad behöver såret i bukväggen bli starkt vilket tar 3-4 veckor. Det kan ibland vara klokt att återgå i arbete till en början på halvtid innan du börjar jobba för fullt. 13. KOMPLIKATIONER TILL OPERATION (För risker vid omoperation från annan teknik se punkt 14) Mår man bra på eftermiddagen dagen efter operationen är komplikationer sällsynta. Det är känt att man kan få läckage av magsaft från platsen där vi sytt i magsäcken (1-2%). I vissa fall behövs en ny operation. Detta leder till förlängd sjukhusvistelse som kan innebära veckor, i ett fåtal fall månader, på sjukhus. Blödning som kräver aktiv åtgärd så som blodtransfusion, gastroskopi eller omoperation (1-2%). En viss risk för sårinfektioner och/eller senare uppträdande svaghet i ärret, det senare gäller om du är öppet opererad. För att minska risken för infektion kommer du att få antibiotika före operation. Lunginflammation är en känd riskfaktor vid all kirurgi på överviktiga. Minska risken genom flitig andningsgymnastik och uppevarande enligt de instruktioner du fått av sjukgymnasten. Blodpropp efter operation förebygger du själv genom att komma ur sängen tidigt efter operation. Alla får förebyggande blodförtunnande medel. Sammantaget är riskerna vid en förstagångsoperation för sjuklig fetma lika stora som vid en galloperation. Omoperationer är betydligt svårare, och därför förenade med fler risker. Under det första året ökar risken för gallstensbesvär. 13

14 Under senare år har det efter GBP uppmärksammats att tarmvred kan uppstå, så kallat slitsileus/intern herniering. Detta beror på att man skapar en lucka bakom tarmen där tunntarm kan klämmas fast. Det pågår för närvarande en nationell studie om man ska sy luckan eller inte. 14. OMOPERATION FRÅN ANNAN TEKNIK TILL GBP Lund/Landskrona utför årligen omoperationer från en överviktskirurgisk teknik till en annan. Vanligast är tidigare VBG-opererade. I början av 90-talet användes en maskin för sömnaden som inte visat sig hålla. Viktnedgången blev god i början men då sömnaden öppnade upp sig förlorades effekten av operationen och patienten kan då äta helt obehindrat. Från mitten av 90-talet användes en maskin som delade med kniv mellan metallklamrarna och sömnaden håller därför. En del av patienterna har problem med sura uppstötningar och att maten fastnar vid bandet. Det senare beror vanligen på att man sväljer för stora bitar eller äter för fort. En del patienter har trots små portioner/god tid vid måltid svårt att äta vanlig sund mat och äter därför skräpmat som lättare slinker ner. Detta innebär naturligtvis stor risk för viktuppgång. Ett fåtal patienter/år kommer till vår mottagning och har tidigare opererats med gastric banding eller tunntarmsförkortning och önskar diskutera omoperation. All form av omoperation från annan teknik till gastric bypass innebär hög risk för komplikationer. Riskerna för läckage är 10- falt ökade jämfört förstagångsoperation (dvs 10-20%). Enligt amerikanska material är risken att dö 1 på

15 Det är ytterst viktigt att du är väl införstådd med att en omoperation inte kan jämföras med en förstagångsoperation och att risken för lång sjukhusvistelse är klart förhöjd. 15

16 15. ALLMÄNNA RÅD VID HEMGÅNG: 1. Såret på magen blir vattentätt på 36 timmar. Sen kan du duscha direkt på såret. Bada eller borsta på såret får du göra först när stygnen/klipsen i huden är tagna. Detta sker efter 10 dagar vid titthål och 14 dagar vid öppen operation och hos din distriktssköterska. 2. Vid öppen operation är hållfastheten i stygnen i bukväggen ganska låg i början. Vänta att lyfta mer än 10 kg i några veckor. Efter 4 veckor kan du ånyo lyfta allt du orkar. Vid titthålsoperation är det ömheten i huden som begränsar rörelser och inget på insidan kan gå sönder av aktivitet. 3. Sömmen i magsäcken är svag i början varför du skall hålla dig till strikt flytande föda (det som passerar ett grovt sugrör) i 1 vecka och mat av mjuk konsistens i 1-2 veckor. Det är ytterst viktigt att detta följs. 4. Dietistbesök kommer du normalt att få på avdelningen innan hemgång samt vid första återbesöket till sjukhuset efter ca en månad och därefter vid 6 månader och 1 år. Du hänvisas till detta informationshäfte och dietist-instruktionerna vad gäller valet av föda. 5. Uppföljning på kirurgmottagningen sker efter 1, 6 och 12 månader, 2 år och 5 år. 6. Din rekommenderade viktutveckling ska helst följa kurvan du erhållit separat. Det är inte farligt att gå fortare fram. Kurvan är inritad för ett år. Den utgör riktvärden för hur du på c:a 1½ år ska uppnå normalvikt. 7. Du har fått recept på B-vitamin och Kalk/D-vitamin (samt järn om du är kvinna och menstruerande). Vitamin B12 behövs för blodbildning och nervfunktion. B12-medicineringen behövs livet ut. Kalk/D-vitamin är för skelettet. Vidare skall alla patienter köpa multivitamintablett avsedd för kvinna (även män!!!) ex vis 16

17 Vitamineral Kvinna alt Apoteket Kvinna. Du behöver inte börja med vitaminerna förrän du kommit igång med vanlig mat. 8. Diabetiker kan vanligen sätta ut sina mediciner efter operationen. Kontrollera blodsocker ofta och ha tät kontakt med diabetessköterska. Prata med utskrivande doktor innan hemgång. 9. Övriga mediciner som för blodtryck, sköldkörtel etc intages som vanligt efter hemgång. Boka tid till din husläkare 1-2 mån efter operationen för kontroll. Blodfett/kolesterolsänkare kan du sätta ut. 10. En del patienter blir förstoppade efter operationen. Har du inte haft avföring på 4:e dagen rekommenderas att Klyx inköpes på Apoteket. 11. Enklare problem som t.ex. infektion i såret kan oftast din distriktsläkare sköta. Vid svårare problem kan du per telefon fråga om råd, antingen på avd 1 (tel ) eller på kirurgmottagningen i Landskrona (tel ). Vid akuta besvär på kvällar och helger söker du akutmottagningen i Lund. 16. SPECIFIKA ANVISNINGAR VAD GÄLLER KOSTEN: Kostråd inför en överviktsoperation Lågkaloridiet Som en förberedelse inför din operation rekommenderas du att genomföra en behandling med lågkaloridiet. Behandlingen ger en start på viktnedgången redan innan operationen, vilket ger en större viktminskning totalt sett. Viktminskningen före operationen gör det även lättare för kirurgen att komma åt under operationen, eftersom fettet inne i buken såväl som det fett som är inlagrat i levern minskar. Förutsättningarna ökar för att operationen ska kunna genomföras med titthålsteknik om så är aktuellt. 17

18 Det är ett säkert sätt att gå ner i vikt med lågkaloridiet, de pulver som vi rekommenderar är godkända av Livsmedelsverket. Under 4 veckor ersätter Modifast eller Nutrilett alla måltider. Antal påsar per dag Modifast fyra påsar per dag Nutrilett sju påsar per dag Fördela måltiderna jämnt över dagen, till exempel genom frukost, lunch, middag och kvällsmål. Håll dig till rekommenderad mängd för att få i dig tillräckligt med näring och för att minska risken för sötsug eller hunger. Pulvret blandas med 2-2,5 dl vatten och skakas i en burk med tättslutande lock, mixas med stavmixer eller vispas till en jämn dryck eller soppa. Modifast kan du köpa från hemsidan eller på Apoteket. Nutrilett köper du i vanliga affärer. Ät ingenting utöver pulvret! Allt extra ätande försämrar viktnedgången och kan öka risken för hunger eller sug. Om du vill tugga på något kan du använda sockerfritt tuggummi. Drick ca 2,5 liter per dygn utöver påsarna. Välj av följande drycker Vatten Mineralvatten Lightsaft (1-6 kcal/dl utspädd saft) Lightläsk (1-6 kcal/dl) Kaffe eller te utan socker och honung. Sötningsmedel går bra att använda, liksom lite mini- eller lättmjölk. Buljong (gjord på pulver eller tärning, ger 5 kcal/dl) Undvik juice, såväl köpt som hemmagjord, eftersom det ger mycket energi. Förväntad viktnedgång under lågkaloridieten är 1-2 kg/vecka. 18

19 Fördelarna med viktnedgång är många, men då vikten minskar snabbt kan övergående biverkningar förekomma. Ta en dag i taget! Den första veckan beskriver många trötthet och hunger, speciellt tredje och fjärde dagen kan upplevas besvärliga. Andra obehag som kan upplevas är: Huvudvärk och yrsel drick mycket, kroppen behöver extra vätska under lågkaloridieten Frusenhet klä dig varmt och drick varmt Förstoppning drick mycket. Det är naturligt att toalettbesöken minskar, men du skall inte behöva ha ont eller må dåligt. Du kan även prova att blanda 2 tsk linfrö i ½ glas vatten, låt stå en liten stund och ät/drick sedan. På Apoteket finns medel att köpa vid förstoppning, tex Lactulos. Torr hud och håravfall beskrivs efter en längre tids viktnedgång och beror på den omställning som sker i kroppen. Besvären är övergående, hud och hår blir åter normalt. Menstruationsrubbning viktnedgången påverkar hormonerna i kroppen, men nivåerna normaliseras efter avslutad behandling. Att tänka på inför operationen Börja med att öva på ditt nya ätbeteende och planera inför att återgå till arbete, så att du är väl förberedd. Ta dig tid att planera, laga och äta dina måltider. Tänk ut och köp hem vad du ska äta den närmaste tiden efter operation. Kostråd efter GBP-operation Med en GBP-operation blir vissa funktioner i mag- och tarmkanalen annorlunda och mycket förändras i kosten. En magsäcksoperation innebär att du måste förändra dina matvanor och ditt sätt att äta. Förändringen är livslång. För att du ska må bra måste du alltid vara noga med maten och hur du äter. 19

20 Normalt kommer maten ner till magsäcken via strupen, och stannar sedan där i 2-4 timmar. Magsäcken bearbetar maten genom att sönderdela den, för att sedan lite i taget portionera ut maten i tunntarmen. Tarmen är därför van att få maten väl sönderdelad och i ett långsamt tempo. Efter operationen ändras funktionen, och du måste därför tugga maten väl, äta långsamt och i mindre portioner. Genom att maten först kommer ner i den lilla magsäcksfickan kommer du mycket tidigare än förut känna dig mätt, eller ha en känsla av att ha fullt i magen. Det är viktigt att inte tänja på magsäcksfickan. Framförallt i början efter operationen är den känslig och får inte utsättas för belastningar. Råd om hur du kan göra för att må så bra som möjligt kan delas in i följande fyra grupper: Rätt konsistens Rätt volym Rätt tid Rätt sammansättning Rätt konsistens På sjukhuset och den första veckan efter att du kommit hem får du endast äta flytande mat. Det beror på att vävnaderna behöver tid för att läka ihop, och stygnen kan gå upp om en bit mat skulle fastna. Till flytande mat räknas det som kan passera ett tjockt sugrör, konsistensen på maten ska dock vara helt slät, vilket innebär att många livsmedel behöver silas ex. soppor, varma koppen och fruktyoghurt. Dagen efter operationen kommer du att få börja dricka vatten. På avdelningen börjar du sedan att äta flytande mat. Därefter övergår du lite i taget till att äta mat med mjuk konsistens. Du kan äta vanlig mat som du mixar till en slät konsistens, alternativt välja naturligt mjuka livsmedel. Undvik hela bitar, skaldelar, trådiga och svårsmälta livsmedel. 20

21 Mat med mjuk konsistens äter du i 1-2 veckor. Du ska kunna känna vilka volymer du mår bra på, och hur fort du kan äta. När det är klart kan du övergå lite i taget till vanlig mat. Då du börjar äta vanlig mat är det viktigt att tugga maten väl. Skär maten i små bitar, lägg ned kniv och gaffel mellan varje tugga och vänta med att ta mer mat på skeden/gaffeln innan du svalt det du har i munnen. Tugga maten så att det innan du sväljer känns som samma konsistens som när du åt mat med mjuk konsistens. Vid varje steg är det viktigt att du känner efter hur fort du kan äta, och vilken portionsstorlek som ger dig mättnads/fyllnadskänsla. Bli inte förvånad av att det är mycket små mängder. Rätt volym En portionsstorlek är 1-1 ½ dl. Lägg gärna upp maten på en assiett, så blir portionen automatiskt mindre, och tallriken ser inte så tom ut. Lägg upp all mat som du planerar att äta. Du får då en överblick av din portion på ett lättare sätt än om du delar upp det i flera mindre portioner. Ställ bort kastruller och uppläggningsfat från bordet, så att du inte lockas av att ta om. Undvik att skölja ned maten med dryck. Magfickan är så liten att den inte rymmer både mat och dryck, låt det gå c:a 20 minuter mellan dryck och måltid. Mellan måltiderna behöver du, speciellt under de första månaderna, dricka ungefär två liter varje dygn. Vätskan driver ut slaggprodukter som bildats vid fettnedbrytningen, och som kan orsaka illamående och huvudvärk. Mät gärna upp vätskan på morgonen, och se till att allt är uppdrucket till kvällen. Bästa drycken är vatten som släcker törsten utan att ge energi. Andra lämpliga drycker är mineralvatten, te, kaffe, buljong 21

22 samt andra energisnåla drycker (0-5 kcal/100ml). Undvik kaloririka drycker såsom läsk, juice och alkoholhaltiga drycker. Rätt tid Ta god tid på dig vid måltiderna, en måltid bör ta minuter, trots den lilla mängden mat. Om du äter för snabbt reagerar kroppen, oftast med smärta och illamående. Detta eftersom magen inte kan sönderdela maten som den gör innan operationen, och tarmen inte är van vid att få maten så pass snabbt. Det tar även tid för kroppen att känna av mättnadssignaler. Att äta långsamt ger dig möjlighet att sluta äta i rätt tid, och undvika besvär. Du kan gärna ta en paus i måltiden på några minuter, men även om måltiden tar lång tid ska inte portionsstorleken ökas. Välj en plats där du kan sitta och äta i lugn och ro. Även måltidsfördelningen har betydelse, en liten portionsstorlek kräver många måltider för att du skall få i dig de näringsämnen du behöver. En bra fördelning över dagen är frukost, lunch och middag samt två till tre mellanmål. Att äta regelbundet minskar risken för att du blir hungrig och/eller sötsugen mellan måltiderna samt att du försöker att äta för mycket eller för fort när du äter. Rätt sammansättning Eftersom du efter operationen bara kan äta små mängder mat är det viktigt att den mat du väljer är näringsrik. Ditt behov av näringsämnen är detsamma som innan operationen. Eftersom kroppen har lager är det inte skadligt att få i sig för lite en kort och övergående period, men det är mycket viktigt att på sikt få i sig tillräckligt. Välj mat från alla livsmedelsgrupper så får du lättare i dig en variation av näringsämnen. Även om maten har en bra sammansättning är det vissa vitaminer och ett mineral där behovet är svårt att täcka efter operation. Du kommer därför få recept på extra tillskott av dessa. Vitamin- och 22

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

ATT BLI OPERERAD FÖR OBESITAS. En Patienthandledning. Kirurgiska kliniken Lasarettet i Landskrona & Sjukhuset i Helsingborg

ATT BLI OPERERAD FÖR OBESITAS. En Patienthandledning. Kirurgiska kliniken Lasarettet i Landskrona & Sjukhuset i Helsingborg ATT BLI OPERERAD FÖR OBESITAS En Patienthandledning Kirurgiska kliniken Lasarettet i Landskrona & Sjukhuset i Helsingborg 2 Copyright 2016 Sven Frederiksen & Region Skåne FÖRORD Detta lilla häfte riktar

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

ATT BLI OPERERAD FÖR OBESITAS. En Patienthandledning. Kirurgiska kliniken Skånes Universitetssjukhus & Lasarettet i Landskrona

ATT BLI OPERERAD FÖR OBESITAS. En Patienthandledning. Kirurgiska kliniken Skånes Universitetssjukhus & Lasarettet i Landskrona ATT BLI OPERERAD FÖR OBESITAS En Patienthandledning Kirurgiska kliniken Skånes Universitetssjukhus & Lasarettet i Landskrona Copyright 2014 Mikael Ekelund & Skånes Universitetssjukhus 2 FÖRORD Denna skrift

Läs mer

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

Kostråd till dig som är opererad för obesitas Kostråd till dig som är opererad för obesitas Ersta sjukhus Dietistmottagningen Vid frågor vänligen ring: Dietist Christina Omnell Tel. 08-714 62 93 Telefontid: tis fre 09.45 10.15 Dietist Moa Magnusson

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Råd om maten vid Gastric bypass

Råd om maten vid Gastric bypass Råd om maten vid Gastric bypass Materialet är framtaget av Dietisterna Obesitasteamet, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Kirurgkliniken Södertälje Sjukhus Kirurgkliniken Capio S:t

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Råd om maten vid Gastric banding

Råd om maten vid Gastric banding Råd om maten vid Gastric banding Materialet är framtaget av Dietisterna Obesitasteamet, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Kirurgkliniken Södertälje Sjukhus Kirurgkliniken Capio S:t

Läs mer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Kostråd vid Gastric bypass

Kostråd vid Gastric bypass Kostråd vid Gastric bypass SÖRMLANDSDIETISTERNA Då du väntar på operation Ändra dina matvanor Under tiden fram till operationen är det viktigt att du förbereder dig och påbörjar dina livsstilsförändringar.

Läs mer

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA

ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA En patienthandledning Kirurgkliniken Värnamo sjukhus FÖRORD Detta häfte riktar sig till dig som funderar på att bli opererad för fetma (eller som just blivit det). Alla människor

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Kostråd energirik kost

Kostråd energirik kost Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål ra mellanmål B för ditt barn! å ål Tips och recept på nyttiga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera inte mellanmålet för nära inpå andra måltider. Blir väntan

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott 02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Tag med detta häfte i samband med operationen det ska ligga väl synligt på rummet under hela vårdtiden.

Tag med detta häfte i samband med operationen det ska ligga väl synligt på rummet under hela vårdtiden. Kirurgiska kliniken Leg. dietist Susanne Grehn Tel: 010-1059355 Vrinnevisjukhuset i Norrköping, 2014 Leg. dietist Emma Lundgren Tel: 010-1059355 Tag med detta häfte i samband med operationen det ska ligga

Läs mer

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla

Läs mer

02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott 02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott Råd till dig som har en kolostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam

Läs mer

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

6 hu vudm tips &å l4 frukostar 6 huvudmål Lätta tips & Barn 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa er att göra bra val kring mat och rörelse. Vad ni äter och hur ni rör er påverkar er hälsa. Det är bra om ni varje dag äter frukost, två

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Inför din överviktsoperation. Kostråd till dig som ska genomgå en gastric bypass eller en gastric sleeve på Nyköpings lasarett

Inför din överviktsoperation. Kostråd till dig som ska genomgå en gastric bypass eller en gastric sleeve på Nyköpings lasarett Inför din överviktsoperation Kostråd till dig som ska genomgå en gastric bypass eller en gastric sleeve på Nyköpings lasarett INNEHÅLL Då du väntar på operation, viktnedgången 4 Operationstyper 5 Lågkaloridieten

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Frukost och mellanmål

Frukost och mellanmål Frukost och mellanmål - Små mål med stor betydelse Ett inspirationshäfte från 1 Varför frukost? Morgonmålet lägger grunden till hela dagen och frukosten hjälper dig att få en bra start och gör att du känner

Läs mer

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b AUTOANAMNES FÖR PATIENTER - 1 (10) 7673-1 Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b Namn Personnummer OBS! Rökning ökar risken för komplikationer och sår i magsäcksfickan efter fetmakirurgi.

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör

Läs mer

Dina levnadsvanor din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

6 h &udtips l 4 frukostar

6 h &udtips l 4 frukostar 6 huvudmål Lätta tips & Ungdom 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa dig att göra bra val kring mat och rörelse. Det är bra om du varje dag äter frukost, två huvudmål och ett till två små mellanmål, även

Läs mer

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Information till dig som genomgått en gastric bypass

Information till dig som genomgått en gastric bypass Sida 1 (5) Information till dig som genomgått en gastric bypass Konvalescensen Operationen är första steget i en stor omställning i ditt liv. Under konvalescenstiden skall vävnaderna läka efter operationen

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer