Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen"

Transkript

1

2 Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhus GÖTEBORG Tfn Fax E-post Hemsida Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen ISSN: Onkologiskt centrum Göteborg 2008

3 Innehållsförteckning Vårdprogramgruppen för pankreascancer...2 Förord...3 Epidemiologi...4 Klinisk diagnostik...9 Utredning och diagnostik...10 Laboratoriefynd...10 Radiologi...10 Endoskopisk/Laparoskopisk utredning...12 Kirurgisk behandling...13 Preoperativa förberedelser:...13 Kurativ kirurgi...13 Palliativ kirurgi...14 Postoperativ vård...14 Klinisk patologi...15 Uppföljning...18 Opererade patienter...18 Palliativ uppföljning...18 Interventionell palliativ behandling...19 Vårdkedja...20 Adjuvant onkologisk behandling...21 Hälsoekonomisk analys av adjuvant behandling vid pankreascancer Palliativ cytostatika- och strålbehandling...22 Referenser...23 Bilaga Tumörstadium...29 Bilaga Kvalitetsregister...31 Omvårdnad av patient med pankreascancer...32 Inledning...32 Avlastande behandlingar vid Pankreascancer...32 Preoperativ omvårdnad...34 Postoperativ omvårdnad...36 Palliativ uppföljning...38 Cytostatikabehandling...41 Referenslista Omvårdnad av patient med pankreascancer

4 Vårdprogramgruppen för pankreascancer Arbetsgruppen för Pankreascancer Öl Mats Andersson Enheten för radiologi, SU/Sahlgrenska Öl Bo Erlandsson Kirurgkliniken, SÄS Borås lasarett Öl Lars-Erik Hansson Kirurgkliniken, SU/Östra Öl Claes Jönsson, ordf. Kirurgkliniken, SU/Sahlgrenska Öl Stefan Modin Kirurgkliniken, SKaS/Kärnsjukhuset Skövde Öl Jan-Henry Svensson Enheten för onkologi, SU/Sahlgrenska Öl Anders Thune Kirurgkliniken, SU/Sahlgrenska Öl Kjell Wallin Kirurgkliniken, NU-sjukvården/NÄL Trollhättan Öl Mats Wolving Inst. för laboratoriemedicin, avd för patologi SU/Sahlgrenska Statistiker Anna Genell Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Statistiker Erik Holmberg Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Samordnare Ann-Sofi Isaksson Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Utv.ssk Katarina Peltz Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Utv.ssk Eva Quant Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp för omhändertagande av patient med pankreascancer Ssk Thomas Andersson Kirurgkliniken, Avd 31 SU/Sahlgrenska Ssk Carina Engqvist Kirurgkliniken, Cyt.mott. SKaS/Kärnsjukhuset Skövde Ssk Karin Hassel Kirurgkliniken, Avd SKaS/Kärnsjukhuset Skövde Ssk Linda Johansson Kirurgkliniken, Avd 2 SÄS Borås lasarett Ssk Charlotta Karlsson Kirurgkliniken, Avd 63 NU-sjukvården/NÄL Trollhättan Ssk Christina Karlsson Onkologmottagningen, SÄS Borås lasarett Ssk Carin Pettersson Kirurgkliniken, Avd 63 NU-sjukvården/NÄL Trollhättan Ssk Filip Rådberg Kirurgkliniken, Avd 31 SU/Sahlgrenska Ssk Catharina Svensson Kirurgkliniken, Avd 350 A SU/Östra Ssk Pia Wallin Kirurgkliniken, Avd SKaS/Kärnsjukhuset Skövde 2

5 Förord Förord Patienter med cancer utgången från pankreas icke hormonproducerande (exokrina) celler har en generellt mycket dålig prognos. Endast en mindre del av de patienter som får diagnosen har en operabel sjukdom och även bland dem som genomgår en radikal operation är prognosen på lite längre sikt dyster. Ny användning av onkologisk behandling har dock på sistone gett förhoppningar om förbättrade resultat framgent. Tumörer utgångna från duodenum, papilla vateri och den distala gallgången (så kallad periampullära cancer) oftast inte skiljs preoperativt från exokrin pankreascancer på grund av diagnostiska svårigheter. Man talar därför oftast om periampullär cancer och exokrin pankreascancer som ett kliniskt begrepp. Som regel kan specifik diagnos inte erhållas förrän den bortopererade vävnaden granskas i mikroskop. En expansiv process i pankreaskörtelns huvud handläggs därför på likartat sätt oavsett från vilken celltyp den utgår ifrån. Prognosen är dock tyvärr avsevärt sämre för den vanligaste tumörtypen exokrin pankreascancer jämfört med de övriga periampullära maligniteterna. Det aktuella vårdprogrammet berör epidemiologi, utredning, radikalt syftande behandling samt specifik palliativ behandling av periampullär cancer ur medicinskt såväl som omvårdnadsmässigt perspektiv. Tyvärr kommer huvuddelen av patienterna som drabbas av någon av dessa cancerformer inte att bli aktuella för annat än palliativ behandling. Vi har dock valt att endast belysa för gruppen specifika problem såsom ikterus då det sedan tidigare finns ett regionalt palliativt vårdprogram. Vi föreslår en del nyheter för denna patientgrupp jämfört med tidigare praxis: Utredningsmässigt vill vi minska användningen av diagnostisk laparoskopi som i upprepade studier visat sig ha ett alltför lågt prediktivt värde. Vi vill även införa regionövergripande multidisciplinära teamkonferenser för att säkerställa likartade beslutsprinciper och behandling inom regionen. Upprepade studier indikerar starkt att adjuvant cytostatikabehandling postoperativt förbättrar överlevnaden för patienter med exokrin pankreascancer varför vi inom vårdprogramgruppen rekommenderar detta som standard. Arbete pågår för att ta fram ett Nationellt Kvalitetsregister avseende pankreascancer/ periampullär cancer. Vi hoppas och tror att förevarnade vårdprogram skall bidra till ökad kunskap om dessa sjukdomar och därigenom förbättra vården för denna hårt drabbade patientgrupp. Kunskapsutvecklingen inom området framförallt på den onkologiska sidan är dock mycket snabb varför en snar re-evaluering av kunskapsläget är nödvändig. Med anledning av detta sätter vi som bäst före datum. Vårdprogramgruppen Genom Claes Jönson Ordförande 3

6 Epidemiologi Epidemiologi Pankreascancer Pankreascancer är en relativt ovanlig tumörform. År 2003 utgjorde pankreascancer (ICD7=157) 1,8 % av alla nya cancerfall i riket, medan motsvarande siffra 1988 var 3,2 %. I Västra sjukvårdsregionen (Västra Götaland + Norra Halland) var motsvarande siffror 1,6 % (2003) och 2,9 % (1988). Pankreascancer svarade 2000 för 6,6 % av alla dödsfall i cancer i riket, ungefär samma andel som i slutet av 1980-talet. Antalet anmälda fall av pankreascancer i Västra sjukvårdsregionen var 210 år 1988 och 161 år Den åldersstandardiserade incidensen i riket jämfört med Västra sjukvårdsregionen framgår av figur 2. Från diagnostillfället är medianöverlevnaden ca 6 månader och femårsöverlevnaden <5%, siffror som är oförändrade sedan 1960-talet. Periampullär cancer År 2003 registrerades i Västra sjukvårdsregionen 86 fall av periampullär cancer (distal gallgångscancer och papillcancer ICD7=1552 och duodenalcancer ICD7=1520). Det är en ganska stor variation vad gäller antalet fall från år till år, men liksom för pankreascancer kan man notera en minskning av den åldersstandardiserade incidensen sedan slutet av 1980-talet. Diagnosspecifikation: A = ICD7 157 (Exokrin pankreascancer) B+C = ICD (Papillcancer och distal gallgångscancer) D = ICD (Duodenalcancer) Observera följande: Vi benämner A som pankreascancer och B+C+D som periampullär cancer Incidens FIGUR Antal Diagnosår Män A Kvinnor A A pankreascancer observerat antal, Västra sjukvårdsregionen 4

7 Epidemiologi FIGUR 2 30 Antal per Diagnosår A pankreascancer åldersstandardiserad incidens Män, Regionen, A Kvinnor, Regionen, A Män, Riket, A Kvinnor, Riket, A FIGUR Antal Män B+C+D Kvinnor B+C+D Diagnosår B + C + D periampullär cancer observerat antal, Västra sjukvårdsregionen FIGUR Antal per Män Regionen B+C+D Kvinnor Regionen B+C+D Män Riket B+C+D Kvinnor Riket B+C+D Diagnosår B+C+D periampullär cancer åldersstandardiserad incidens 5

8 Epidemiologi FIGUR Antal per Åldersklass Män A Kvinnor A A pankreascancer åldersspecifik incidens (antal per i respektive åldersklass) FIGUR 6. Antal per Åldersklass Män B+C+D Kvinnor B+C+D B+C+D periampullär cancer åldersspecifik incidens (antal per i respektive åldersklass) Överlevnad Överlevnaden skiljer något mellan de olika diagnosundergrupperna. Gruppen A pankreascancer har en femårsöverlevnad på under 2 % vilket är sämre än gruppen B + C + D periampullär cancer vars femårsöverlevnad är knappt 20 %. Nationella uppgifter om pankreascancer säger att femårsöverlevnaden är drygt 3 % (källa: Cancer i Siffror, 2005, Cancerfonden och Socialstyrelsen). FIGUR 7. 1 Relativ överlevnad År efter diagnos Män A Kvinnor A A pankreascancer relativ överlevnad, Västra sjukvårdsregionen

9 Epidemiologi FIGUR 8. Relativ överlevnad År efter diagnos Män B+C+D Kvinnor B+C+D B+C+D periampullär cancer relativ överlevnad, Västra sjukvårdsregionen Prevalens Prevalens är ett mått på hur många som lever med en sjukdom. Den sammanlagda totalprevalensen av pankreascancer var 93 personer. Dessa har någon gång tidigare i livet fått en pankreascancerdiagnos och de hade fram till inte flyttat ur regionen och inte dött. Den sammanlagda totalprevalensen av periampullär cancer var 56 personer. Efter ungefär två år efter diagnos planar den relativa överlevnadskurvan ut för pankreaspatienter och dödligheten närmar sig då samma nivå som normalbefolkningen. Två år kan då ses som ett grovt mått på sjukdomstid, statistiskt sett. Det kan därför vara motiverat att för den gruppen se på en tvåårsprevalens d.v.s. det antal personer som under en tidsperiod fick en pankreascancersdiagnos men inte dog eller flyttade ur regionen under samma period. Den sammanlagda tvåårsprevalensen av pankreascancer var 62 personer. Motsvarande utplaning av överlevnadskurvan sker i den periampullära patientgruppen efter ungefär fem år efter diagnostillfället. Med detta i åtanke har för denna grupp en femårsprevalens beräknats på motsvarande sätt som tvåårsprevalensen för pankreascancer ovan. Den sammanlagda femårsprevalensen av periampullär cancer var 30 personer. FIGUR 9. Antal Åldersklass Tvåårsprevalens Totalprevalens Prevalens av pankreascancer i Västra sjukvårdsregionen 7

10 Epidemiologi FIGUR Antal 6 4 Femårsprevalens Totalprevalens Åldersklass Prevalens av periampullär cancer i Västra sjukvårdsregionen Ordförklaringar Relativ överlevnad beräknas genom att patientgruppens totala dödlighet kompenseras för hur stor dödlighet en motsvarande normalbefolkning har. Den dödlighet som då finns kvar består både av direkt och indirekt pankreascancerorsakad död. Den relativa överlevnaden beror alltså inte på dödsorsaksbedömningar. Källa: Regionala tumörregistret, Västra sjukvårdsregionen 8

11 Klinisk diagnostik Klinisk diagnostik Symtom Diagnosen pankreascancer är ofta svår att ställa i ett tidigt skede av sjukdomen då symtomen i detta skede är diffusa. Vanligaste orsaken till att patienten söker sjukvård är SMÄRTA i buken och/eller i ryggen framför allt om tumören sitter i corpus eller cauda delen av pankreas. För tumörer som sitter i caput delen är IKTERUS ett symtom som förr eller senare kommer att uppträda hos ca 85 % av patienterna. MATLEDA, VIKTNEDGÅNG och TRÖTTHET är ospecifika symtom, men som bör leda tanken mot pankreascancer framför allt om de är kombinerade med smärta. DIABETES som debuterar utan hereditet eller diabetes som försämras är i kombination med andra symtom alarmerande för pankreascancer. Hos patienter med PANKREATIT utan annan säkerställd orsak bör pankreascancer övervägas. (1) Undersökningsfynd Fynden vid undersökning i tidigt stadium är få. Pankreascancrar går oftast inte att palpera. Om tumören obstruerar gallvägarna kan en utspänd gallblåsa ibland palperas (Courvoisiers tecken). 9

12 Utredning och diagnostik Utredning och diagnostik Laboratoriefynd Patienter med nyupptäckt pankreascancer har oftast påverkade leverparametrar. Alkalisk fosfatas är förhöjt relativt tidigt i förloppet ofta före man ser en påverkan av bilirubin. De olika tumörmarkörer (CA 19-9, CEA) som finns tillgängliga för analys har ej visat sig vara till hjälp vid diagnostiken eller för screening. CA 19-9, som är den markör som har högst sensitivitet och specificitet för pankreas cancer, har däremot visat av värde för att diagnostisera recidiv av tumör hos tidigare pankreas resekerad patient.(1,2) Radiologi Ultraljud Ultraljudundersökning används ofta som primär screeningmetod vid misstanke om pankreascancer. Metoden har fördelen att vara lättillgänglig och billig. Till nackdelarna hör att metoden är undersökaroch patientberoende. Pga. skymmande gas i ventrikel och duodenum kan det vara svårt att visualisera pankreas. Med hjälp av tekniker som att fylla ventrikeln med vatten kan pankreas ses i ca 93 % av fallen (1). Vid ultraljud kan tumören i pankreas ofta påvisas. Erfarna undersökare har % sensitivitet för att påvisa tumören med en specificitet på ca 90 % (2-3). Studier som inkluderat mera oerfarna undersökare har redovisat mindre imponerande resultat (4). Vid ikterus har ultraljud stor säkerhet för att påvisa dilaterade gallvägar och nivån för hindret, träffsäkerheten ligger kring 90 %. Däremot kan ultraljud endast ange korrekt orsak till gallvägshindret i ca en tredjedel av fallen (5). Tillkomsten av andra generationens ultraljudskontrastmedel innebär bättre möjligheter att framställa de peripankreatiska kärlen och att karakterisera eventuella fokala förändringar i levern (6). Ultraljud kan ju även påvisa förstorade lymfkörtlar och ascites, som tecken på peritoneal metastasering. Det finns dock endast ett fåtal studier som utvärderat ultraljuds effektivitet vid stadieindelning av patienter med pankreascancer (7, 8), och ultraljud har t.v. ingen plats i den rutinmässiga preoperativa stagingprocessen. Datortomografi Om ultraljud och lungrtg inte visar tecken på att tumören är spridd, bör utredningen gå vidare med DT av buken. Sensitiviteten för att påvisa pankreascancer med spiral-dt har i 10 nyligen genomförda studier varierat mellan 84 och 96 % med ett medelvärde på 87 % (9). Det är viktigt att använda optimal teknik vid DT-undersökningen. Det rekommenderade förfarandet är s.k. tvåfasteknik (10). Detta innebär att man dels scannar under den s.k. pankreasfasen, ca 40 sekunder efter start av kontrastinjektionen, då kontrastskillnaden mellan tumören och pankreasparenchymet är som störst. Därefter scannar man en gång till under den s.k. portavenfasen, ca 70 sekunder efter start av injektionen. I denna fas är möjligheterna att upptäcka eventuella levermetastaser som störst och kontrastfyllnaden av de peripankreatiska venerna som bäst. Det typiska fyndet av en pankreascancer är en fokal förändring med nedsatt kontrastuppladdning. Detta beror på förekomsten av ett fibrotiskt tumörstroma, mikroskopisk kärlinväxt och eventuell tumörnekros. Dock är det så att mer än 10 % av tumörerna är isoattenuerande såväl före som efter kontrasttillförsel (11). Denna typ av tumörer kan endast diagnostiseras om de åstadkommer en utbuktning av pankreas ytterkonturer. Detta kan vara svårt att avgöra, eftersom de normala variationerna av caputs form och storlek är ganska stora. I en studie som vi på SU gjorde med single-slice spiral-dt på patienter med misstänkt periampullär tumör var fynden inkonklusiva i 27 % av fallen (12). 10

13 Utredning och diagnostik MRT Om DT-fynden är oklara, kan det vara av värde att gå vidare med MRT. Vi visade i vår studie att man i de här fallen oftast kan ställa rätt diagnos med hjälp av MRT. Ff.a hade man hjälp av MRCPbilderna, där ett fynd av gångstriktur med maligna karaktäristika (t.ex. double-duct sign ) starkt talade för pankreascancer. När det gäller stadieindelningen av tumörerna, så ger dock inte MRT något utöver DT. Jämförande studier mellan MRT och single-slice DT har visat att metoderna är likvärdiga (13, 14). Båda metoderna har svårt att påvisa små, ytliga levermetastaser och små peritoneala metastaser. Staging Om tumören upptäckts på en DT-buk utförd utan särskild inriktning på pankreas, måste den preoperativa utredningen kompletteras med en inriktad undersökning utförd med multislice-teknik (MDCT). MDCT har visat bättre resultat vid resektabilitetsbedömningen än single-slice DT, även om stora randomiserade studier saknas (15). Denna förbättrade diagnostik beror på möjligheterna att vid MDCT använda extremt tunna snitt och göra 3D- rekonstruktioner av de peripankreatiska kärlen, s.k. CT-angiografi. Denna teknik torde idag finnas på de flesta sjukhus. Vanligt använda DT-kriterier för kärlöverväxt är direkt kontakt mellan tumör och kärl på mer än 180º av kärlets circumferens. Excentrisk eller koncentrisk förträngning av kärlen eller ocklusion är även tecken på kärlöverväxt. Begränsad tumöröverväxt på v porta/v mesenterica superior utgör numera ingen kontraindikation mot försök till radikal resektion, p.g.a. möjligheterna att utföra venresektion. Överväxt på artärerna a mesenterica superior, a coeliaca eller a hepatica omöjliggör dock radikal resektion. DT är dåligt på att påvisa regionala lymfkörtelmetastaser, men sådana har en mindre betydelse, om de beräknas komma med i resektatet. Inväxt i choledochus och/eller duodenum innebär inte heller hinder för resektion. Tumöröverväxt på retroperitoneum eller omgivande organ förhindrar dock resektion. Förekomsten av ascites tyder vanligen på peritoneal metastasering. DT har ett positivt prediktivt värde för icke-resektabilitet på nära 100 %. Dock är DT sämre på att prediktera resektabilitet, åtminstone ca 20 % av patienterna som har bedömts vara resektabla vid DT har visat sig ha icke-resektabel sjukdom vid operation. Det finns mycket som talar för att införandet av MDCT kommer att förbättra dessa resultat (16). Vid utfärdande av utlåtande över DT-undersökningen kan det vara en fördel att försöka ange tumörens TNM-stadium (enligt UICC:s klassifikation från 2002). Detta gäller framför allt patienter som inte planeras genomgå operation. Lungröntgen bör ingå i den preoperativa utredningen. DT thorax är känsligare för lungmetastaser än lungröntgen, men alla lesioner som detekteras är inte metastaser. Större studier över värdet av DT thorax vid pankreascancer saknas. Det har dock noterats att värdet av rutinmässig DT thorax är mycket litet, pga. att lungmetastaser uppträder sent i förloppet och att det sällan finns lungmetastaser utan att det samtidigt föreligger andra kontraindikationer mot pankreasresektion (17). Framtidsperspektiv Positronemissionstomografi (PET) är en avancerad isotopundersökning som är under utveckling i Västsverige. PET och PET-CT kan i framtiden komma att innebära bättre möjligheter att noninvasivt skilja mellan cancer och kronisk pankreatit och att diagnostisera spridd tumörsjukdom. Olika kliniska studier har dock rapporterat varierande resultat och rutinmässig användning av PET kan ännu ej rekommenderas (18) Det är möjligt att den ökande tillgängligheten till MR kommer att innebära att undersökning enligt den s.k. all-in-one metoden, dvs. där MRT kombineras med MRCP och MR-angiografi, får en ökad betydelse (19). Utredningsgången hos den enskilda patienten är således i viss mån beroende av lokala förutsättningar avseende utrustning och kompetens. 11

14 Utredning och diagnostik Endoskopisk/Laparoskopisk utredning Endoskopisk retrograd cholangio pancreaticografi (ERCP) användes tidigare för diagnostik av ikterus i stor utsträckning. Genom utvecklingen av non-invasiva metoder såsom datortomografi och MR har ERCP ns roll ur diagnostisk synvinkel minskat betydligt och bör numera endast användas i terapeutiskt syfte för avlastning av gallvägarna då detta anses indicerat preoperativt eller i palliativt syfte hos icke operabla patienter (1). ERCP har ingen plats i den preoperativa utredningen (staging) av pankreascancer eller periampullär cancer I början av 1990-talet knöts stora förhoppningar till diagnostisk laparoskopi som hjälpmedel vid staging av dessa tumörer för att minska antalet patienter som behövde genomgå explorativ laparostomi för at avgöra om tumörerna var operabla eller ej. Upprepade utvärderingar av laparoskopin även tillsammans laparoskopiskt ultraljud (LUS) med dock visat ett lågt prediktivt värde vid staging (10-15% ) (2,3). Om diagnostisk laparoskopi används selektivt tillsammans med analys av tumörmarkören CA 19-9 kan effektiviteten höjas (4). I nuläget kan dock inte diagnostisk laparoskopi inte längre rekommenderas som del i en standardutredning. Endoskopiskt ultraljud (EUS) och har en hög diagnostisk träffsäkerhet vid pankreascancer och periampullär cancer (5) och kan vara bra för differentialdiagnostik i utvalda fall. Om neoadjuvant behandling av dessa tumörer framgent kommer att visa sig värdefullt kommer EUS roll att öka då det är det säkraste sättet att erhålla biopsier (6). 12

15 Kirurgisk behandling Kirurgisk behandling För de patienter som i den preoperativa utredningen har visat möjlig kurativt syftande operation, rekommenderas följande: Preoperativa förberedelser Trombosprofylax enligt klinikens rutiner för cancerkirurgi. Antibiotikaprofylax enligt klinikens rutiner. CVK och kateter för epidural anestesi och/eller analgesi (EDA) lägges enligt gängse rutiner. Octeotride 100µgx3xVII första sprutan operationsdagens morgon (1). Kurativ kirurgi Resektabilitetsbedömningen görs av erfaren pankreaskirurg. Om tumören bedöms som resektabel med makroskopisk radikalitet (R0) görs vid tumörer i caput pancreatis eller periampullärt pankreatikoduodenektomi ad modum Whipple eller ett pylorussparande ingrepp. Studier har inte kunnat visa några övertygande skillnader mellan dessa två metoder(2,3). Vid överväxt på v. porta/v.mes sup görs venresektion om detta medför lokal radikalitet. Vid R0 resektion innefattande venresektion är prognosen ej sämre än för övriga radikalopererade (4,5). Vid överväxt på a.mes.sup är R0 resektion inte möjlig. "Radikal" pankreatikoduodenektomi med extensiv lymfkörtelutrymning har hittills inte medfört överlevnadsvinst jämfört med standardingrepp. Följande regionala lymfkörtlar bör ingå i resektatet: Posteriora pankreatikoduodenala körtlar. Anteriora pankreatikoduodenala körtlar. Körtlar utmed högra delen av ligamentum hepatoduodenale. Körtlar utmed a mesenterica superiors högra sida från inmynningen i aorta till a pancreatico duodenalis inferior. Vid misstanke om diffust infiltrerande eller multifokal växt tas eventuellt en skiva från resektionsranden mot frisk pankreasvävnad och skickas för fryssnitt. Vid cancer i corpus och cauda görs vänstersidig pankreatektomi med delande av pankreas till höger om v. porta och splenektomi med delande av kärlen centralt. Total pankreatektomi kan vara aktuellt vid fall av diffust växande cancer och intraductal papillär tumör. Rekonstruktion av magtarmkanalen kräver stor noggrannhet och är helt avgörande för det postoperativa förloppet. Läckage från pankreasanastomosen utgör det största hotet för postoperativ morbiditet och mortalitet. Anastomostekniken bör standardiseras på kliniken och i normalfallet utföras som duct-mucosa till jejunum(6,7). Postoperativt bukdränage har inte visats ha något värde(8), men används på de flesta kliniker, för att tidigt diagnostisera läckage eller blödning. Intraluminala drän till gall- eller pankreasgång skall ej användas(9). Viktigt är att använda mjuka drän som inte skadar vävnad vid dragning. 13

16 Kirurgisk behandling Palliativ kirurgi Om tumören bedöms som icke-resektabel vid exploration tas prov för cytologi och/eller histologi för att säkerställa diagnosen och verifiera eventuella metastaser. Vid enbart lokalt avancerad tumör kan tumörutbredningen markeras med clips inför eventuell postoperativ palliativ strålbehandling. Blockad av ganglion coeliacum med alkohol kan läggas intraoperativt för att minska förväntade cancersmärta(10). En biliodigestiv bypass anläggs företrädesvis i form av en hepatikojejunostomi kombination med kolecystektomi. Pga. risken för obstruktion i duodenum senare i sjukdomsförloppet läggs också en gastroenteroanastomos(11,12). Anastomosen läggs så distalt som möjligt på ventrikeln. En nutritiv jejunostomi kan läggas, framför allt om patienten redan har problem att nutriera sig per os. Många patienter kommer att ha retentionsproblem i efterförloppet även i avsaknad av mekaniskt hinder. Postoperativ vård Patienter som genomgått pankreasresektion skall övervakas på postoperativ avdelning första natten. Antibiotikaprofylax, trombosprofylax och postoperativ smärtbehandling ges enligt gängse rutiner. Oktreotid ges 1 vecka. Kontroll av dräninnehåll, avvecklande av ventrikelsond, borttagande av bukdrän skall i normalfallet standardiseras i ett pm för kliniken. Vetenskapliga riktlinjer för detta saknas. Tidig identifiering och adekvat behandling av postoperativa komplikationer är nödvändigt och kompetens för reoperation och radiologisk intervenering är förutsättningar för att bedriva pankreasresektioner. 14

17 Klinisk patologi Klinisk patologi Preoperativ bedömning Vid pankreastumör som diagnostiserats på radiologisk väg och bedöms operabel, är preoperativ morfologisk diagnos inte nödvändig. Vid inoperabel tumör och palliativ onkologisk behandling är dock histologisk verifiering av diagnosen pankreascancer ett krav. Diagnostiken sker då oftast med hjälp av fin- eller mellannålsbiopsier under ledning av visualiserande teknik såsom ultraljud eller datortomografi. I anslutning till pankreascancer föreligger oftast kronisk pankreatit i omgivande parenkym. Detta kan medföra avsevärda diagnostiska svårigheter, då såväl ductal cancer som kronisk pankreatit kännetecknas av omfattande fibros och strukturell omvandling av parenkymet, med formförändrade gångar. I tabell 1 sammanfattas morfologiska och immunhistokemiska skillnader mellan diagnoserna, som kan vara av värde i differentialdiagnostiken. Intraoperativ bedömning Vid osäkerhet under operation beträffande radikalitet mot resterande pankreas, kan en skiva från resektionsytan sändas till patologlab. för intraoperativ fryssnittsdiagnostik. I det insända materialet bör tydligt framgå vilken yta som vetter mot tumör respektive resterande pankreas. Fryssnitt läggs tangentiellt mot distal resektionsyta och färgas enligt laboratoriets rutiner. Samma svårigheter som berörts ovan, gäller vid fryssnittsdiagnostik. Immunhistokemi är i denna situation inte heller till någon hjälp. Det är därför viktigt att bedömningen görs av erfaren patolog. Notera att även intraductal neoplasi (PanIN, se nedan) bör rapporteras, då detta kan motivera utökad resektion. Postoperativ bedömning Det är viktigt att såväl informationskedjan mellan kirurg och patolog som hanteringen av operationsresektatet fungerar optimalt. Histopatologisk information som går förlorad genom suboptimal montering eller fixering av resektatet kan aldrig återvinnas. Detsamma gäller i många fall efter inkorrekt utskärning till följd av bristande klinisk information. Information i remisstexten Remissen är oftast den enda journalhandling som finns tillgänglig för patologen. Det är därför viktigt att all sådan information som kan vara av värde för diagnostiken finns med i remisstexten. Följande uppgifter ska anges: Anamnes: uppgifter om pankreatit, diabetes, ikterus, tidigare kirurgi Kliniska fynd vid ERCP, radiologisk undersökning etc. (inklusive ev. ctnm) Klinisk diagnos Peroperativa fynd Preparatmärkning Hantering av resektatet Före fixering I idealfallet inspekterar och monterar ansvarig patolog och kirurg preparatet gemensamt före fixering. Patologen kan då direkt erhålla information om tumörläge samt i förekommande fall speciella omständigheter eller frågeställningar från kirurgen. 15

18 Klinisk patologi Viktiga preparatytor kan också tuschmärkas före fixering, vilket ger en mer tillförlitlig märkning. I den kliniska verkligheten är ett sådant förfarande dock sällan möjligt att åstadkomma, i synnerhet då fixering bör ske med minsta möjliga dröjsmål. Det är då extra viktigt att dokumentationen är god. Före fixering ska duodenum och ventrikel klippas upp och resektatet monteras på korkplatta. Det är ytterst viktigt att detta sker med försiktighet, så att preparatets tredimensionella form bevaras i största möjliga utsträckning. Resektatets dorsalsida får inte pressas mot korken så att den fixeras i deformerat tillstånd. Detta omöjliggör i värsta fall adekvat bedömning av den viktiga dorsala ytan (recidiv sker oftast i vävnaderna dorsalt om pankreas) och resektionsytan mot övriga pankreas. Använd därför långa nålar och lämna om möjligt utrymme mellan korken och den dorsala preparatytan. Detta ger dessutom snabbare och mer fullständig fixering av vävnaden. Märksutur bör appliceras på ductus choledoccus resektionsrand samt med fördel på papilla vateri, då även denna struktur kan vara svår att lokalisera efter fixering. Det färdigmonterade resektatet fixeras ett dygn i tillräcklig mängd 10 % buffrad formalin (10 gånger så mycket formalin som vävnad). Efter fixering För utskärning bör de rekommendationer som utfärdats av KVAST följas, se vidare utdrag ur utskärningsmanual "Stora utskärningen", bilaga 1. Information i remissens svarsdel kommentarer Bifogade svarsmall (bilaga 2) innehåller den information som antingen är kliniskt relevant för fortsatt handläggning av patienter med pankreascancer, eller har betydelse för prognosen och som därmed bör ingå i svaret. Tumörläge Pankreastumörer: Caput: ursprung till höger om a mesenterica superiors vänstra avgränsning. Processus uncinatus hör till caput. Corpus: ursprung mellan a mesenterica superiors och aortas respektive vänstra avgränsningar Cauda: ursprung mellan aortas vänstra avgränsning och mjälthilus Periampullära tumörer: Skilj mellan tumörer utgångna från ampulla Vateri, duodenum eller övergången mellan dessa strukturer. I vissa fall är det omöjligt att avgöra ursprungslokal, ange då oklart tumörläge. Tumörstorlek Anges i tre dimensioner. Tumörstorleken är en oberoende prognostisk variabel. Dessutom utgör tumörstorleken 2 cm en brytpunkt mellan tumörstadium T1 och T2 vid pankreascancer. Vid ampullcancer ingår tumörstorleken inte i stadieindelningen, men har visat sig ha prognostisk betydelse (brytpunkt vid tumörstorlek 2,5 cm, 20 resp. 65 % 5-årsöverlevnad) 1 Tumörtyp Tabell 2 och 3 anger de tumörtyper i exokrina pankreas respektive ampull, som för närvarande urskiljs av WHO 2,3. Bland pankreastumörerna är ductalt adenocarcinom den dominerande tumörformen och utgör ca 90 % av fallen. För acinärt carcinom gäller ungefär samma prognos som för ductalt adenocarcinom, för de övriga tumörformerna i pankreas något bättre 2. Differentieringsgrad Differentieringsgraden bedöms i enlighet med WHO: s rekommendationer efter andelen körtelstrukturer i tumörvävnaden. 16

19 Klinisk patologi Graderingen är densamma för pankreas- och icke-papillära ampulltumörer. Bland pankreastumörer är det dock endast gruppen av ductalt deriverade carcinom som graderas. GX G1 G2 G3 G4 differentieringsgrad kan inte anges högt differentierad, >95 % körtelstrukturer medelhögt differentierad, % körtelstrukturer lågt differentierad, 49 % körtelstrukturer (signetringscarcinomen räknas hit) odifferentierad (småcelliga carcinom i ampullen räknas hit) För både pankreastumörer och ampulltumörer gäller att G3 eller G4 innebär markant sämre prognos. 4-8 Inväxt i kärl/perineural växt Inväxt i venösa eller lymfatiska kärl har visat sig försämra prognosen för såväl pancreastumörer 9 som ampulltumörer 10, 11 7, 10, 12. Detsamma gäller perineural växt. Förekomst av intraductal neoplasi (PanIN) i resektionskant Vid ductal pankreascancer påträffas ofta icke-invasiva dysplastiska förändringar i gångepitelet i omgivande parenkym. Dessa förändringar brukar benämnas PanIN (Pankreactic Intraductal Neoplasia) och klassificeras enligt följande 13, 14 : Normal: PanIN-1A: PanIN-1B: PanIN-2: PanIN-3: icke-mucinöst, kubiskt till lågcylindriskt epitel utan dysplasi mucinöst epitel utan papillära formationer och dysplasi mucinöst epitel med papillära formationer utan dysplasi mucinöst epitel med eller utan papillära formationer och med låggradig dysplasi mucinöst epitel med eller utan papillära formationer och med höggradig dysplasi Låggradig dysplasi: lätta till måttliga förändringar såsom polaritetsförlust, kärnträngsel, lindrig kärnförstoring, pseudostratifiering och lätt hyperkromasi. Mitoser förekommer sällan. Inga kribriforma strukturer eller ansamlingar av nekrotiskt material i lumen förekommer. Höggradig dysplasi: kribriforma strukturer förekommer. Avknoppade ansamlingar av epitelceller och/eller nekrotiskt material i lumen kan förekomma. Mitoser, ibland atypiska, är mer vanligt förekommande. Kärnorna är starkt oregelbundna och innehåller tydliga nukleoler. Förekomst av PanIN i resektionsytan mot resterande pankreas ska rapporteras. Betydelsen av PanIN-1 eller 2 är inte klarlagd, men PanIN-3 är att betrakta som carcinoma in situ. Radikal operation För att tumören ska anses radikalt avlägsnad, krävs en resektionsmarginal på åtminstone 1 2 mm. Eftersom denna uppgift är behandlingsprediktiv, är det viktigt med stor stringens i bedömningen. Antal undersökta regionala lymfkörtlar För korrekt pn-bedömning krävs undersökning av 10 regionala lymfkörtlar. Om färre lymfkörtlar påträffas och ingen innehåller metastas, anges pn0. Om metastas påträffas i icke-regional lymfkörtel (se aktuell TNM-manual) anges pm

20 Uppföljning Uppföljning Alla patienter med pankreascancer skall ha en ansvarig läkare att kunna vända sig till. För de patienter som opererats i botande syfte bör kirurgen vara huvudansvarig. För övriga patienter kan ansvaret ligga hos kirurg, onkolog eller primärvårds läkare beroende på patientens önskemål och lokala traditioner. Opererade patienter Uppföljningen av opererade patienter skall i första hand inrikta sig på att minimera sidoeffekter av kirurgin så som: diabetes mellitus, exokrin pankreas insufficiens, malnutrition, anemi samt tekniska komplikationer till kirurgin (ex. stenoser, retention). Återbesök 1: Ca 1 månad postoperativt. Information om PAD, kompletterande information angående det operativa förfarande, motivera fortsatt uppföljning och en eventuell efterbehandling med cytostatika. Genomgång av medicinering ( B 12 substitution, pankreasenzym substitution). Viktkontroll, är dietistkontakt tagen. Lab: Hb, leverstatus, B-glukos. Återbesök 2: Besök hos onkolog inför start av cytostatika behandling. Under denna behandling period följs patienten på onkolog kliniken. Kontakt med opererande kirurg under denna period om det finns tecken till kirurgisk komplikation. Återbesök 3: 1 månad efter avslutande cytostatika behandling till opererande kirurg. Observation av sidoeffekter. Viktkontroll. Lab: Hb, leverstatus. Därefter följs patienten varje halvår enligt återbesök 3. Avsteg kan behöva göras från den planerade uppföljningen ex. p.g.a. tidigt recidiv, lång sjukhus vårdtid eller patientens eget önskemål. Screening med regelbundna datortomografi eller magnetröntgen undersökningar för att upptäcka tidiga tumörer recidiv bör ej göras, med tanke på de ringa möjligheter som för närvarande föreligger för att förbättra prognosen för patienter med en recidiverande pankreas cancer. Planerade röntgen undersökningar kan istället skapa onödig oro hos patienten. Palliativ uppföljning Uppföljning av patienter som handläggs palliativt skall i första hand inriktas mot att skapa en trygghet och personlig kontinuitet. Tidigt återbesök eller annan tidig kontakt efter hemgång är därför viktigt. Man bör fortlöpande följa patientens smärtmedicinering, undvika att ikterus uppstår samt se till att födointaget är fullgott. 18

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

PANKREASCANCER. Bodil Andersson 7 mars 2014. Pankreascancer

PANKREASCANCER. Bodil Andersson 7 mars 2014. Pankreascancer PANKREASCANCER Bodil Andersson 7 mars 2014 Case 67-årig kvinna med tidigare gallstensproblematik, BMI tidigare 28. Slutat röka för 2 år sedan. Nu sedan uppåt ett halvår diffusa obehag upptill i buken radierande

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Vilka grupper ska screenas för ärftlig pankreascancer?

Vilka grupper ska screenas för ärftlig pankreascancer? screening Vilka grupper ska screenas för ärftlig pankreascancer? Under de senaste åren har det framkommit många nya fakta om ärftliga faktorer för utveckling av exokrin bukspottkörtelcancer, samtidigt

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör

Cancer med okänd primärtumör Regional medicinsk riktlinje Cancer med okänd primärtumör Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 48-2014 giltigt till 2016-06-30 Utarbetad av vårdprocessgruppen för cancer med okänd primärtumör Regionalt

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN BAKGRUND Koloncancer Incidensen i Sverige av koloncancer är ca 4000 fall per år. Ca 380 per år diagnosticeras i norra regionen. Koloncancer drabbar något

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Esofagus- och ventrikelcancer

Esofagus- och ventrikelcancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Esofagus- och ventrikelcancer Nationellt vårdprogram November 2012 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2012-11-21

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1 Lungsektionen SUS Tx AVD 1 CF HYPOVENT AVD 3 INTERVENTION MOTT-L THX-ONK MOTT-M THX-ONK ALLERGI 2 Hur många

Läs mer

Ett konstigt PSA prov

Ett konstigt PSA prov Ett konstigt PSA prov EQUALIS Endokrinologi 27 Sept 2011 Martin Carlsson, klin kem Kalmar Prostatacancer i Sverige Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män. (2009: 36 % av alla

Läs mer

En ny era kan inledas inom lungcancer

En ny era kan inledas inom lungcancer Bakgrundsmaterial Iressa 2010-03-04 En ny era kan inledas inom lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, och den femte vanligaste cancerformen. Men trots det har lungcancer

Läs mer

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer hos barn Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E.

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E. Dokumentnamn PM för U-CAN/SCAN-B Bröstcancer Onkologi Utfärdare Karin Thilén Granskare Henrik Lindman Version 1.4 Datum 2013-10-28 I SCAN-B/U-CAN-projektet är avsikten att sända tumörprover för genanalys

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen 2015-03-20 Dnr... Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen Sammansättning av RMPG: tre ledamöter från varje region/landsting samt ev. akademisk företrädare från hälsouniversitetet utgör

Läs mer

Esofagus- och ventrikelcancer

Esofagus- och ventrikelcancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Esofagus- och ventrikelcancer Nationellt vårdprogram November 2012 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2012-11-21

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år?

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år? Fråga: Hur många får lungcancer varje år?? Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1. 1500 2. 2500 3. 3500 4. 4500 1 2 Lungcancerstatistik 3500 3000

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer 2012

SGF Nationella Riktlinjer 2012 SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Antibiotikaprofylax inför gastrointestinal endoskopi Kontakperson: Per-Ove Stotzer, Medicinkliniken, Sahlgrenska

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Robotkirurgi - framtid eller redan här?

Robotkirurgi - framtid eller redan här? Robotkirurgi - framtid eller redan här? Peter Mangell Överläkare, Med dr Enheten för kolorektalkirurgi VO Kirurgi och Urologi SUS Malmö 2014-03-12 1 Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Nej 2014-03-12

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Lungcancer klinik och utredning

Lungcancer klinik och utredning Lungcancer klinik och utredning Bengt Bergman, docent, överläkare Lungmedicin SÄS + SU Radiologikurs 2014-10-14 Åldersstandardiserad incidens Trend 10 år: -0,9%/år (M) +2,2%/år (K) Källa: Cancer Incidence

Läs mer

Primär cancer i lever, gallblåsa och gallvägar

Primär cancer i lever, gallblåsa och gallvägar R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M 2 0 0 7 Primär cancer i lever, gallblåsa och gallvägar ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter:

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Läs mer

Övre gastrointestinal kirurgi

Övre gastrointestinal kirurgi Övre gastrointestinal kirurgi Kurs kirurgi, 5p ssk-prog T4 Magnus Sundbom 70A2, Kir klin, UAS 04-05-06 Struktur 1. Esofagus-ventrikelduodenum 2. Galla-lever-pancreas Symtom-diagnosbehandling benigna-maligna

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99

Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99 Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99 (fax) Org.nr 160-3919 (bankgiro) Klara Östra Kyrkogata

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI 1994 Örebro/Uppsalaregionen Innehållsförteckning Arbetsgruppen...3 I Bakgrund...4 Målsättning... 4 Epidemiologi... 4 Etiologi... 4 Prognos... 4 II Symptom och diagnostik...6

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget 1 7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget Sammanfattning och slutsatser Jämförelse mellan den vetenskapliga litteraturen och nuvarande tillämpning av strålbehandling

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer