Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen"

Transkript

1

2 Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhus GÖTEBORG Tfn Fax E-post Hemsida Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen ISSN: Onkologiskt centrum Göteborg 2008

3 Innehållsförteckning Vårdprogramgruppen för pankreascancer...2 Förord...3 Epidemiologi...4 Klinisk diagnostik...9 Utredning och diagnostik...10 Laboratoriefynd...10 Radiologi...10 Endoskopisk/Laparoskopisk utredning...12 Kirurgisk behandling...13 Preoperativa förberedelser:...13 Kurativ kirurgi...13 Palliativ kirurgi...14 Postoperativ vård...14 Klinisk patologi...15 Uppföljning...18 Opererade patienter...18 Palliativ uppföljning...18 Interventionell palliativ behandling...19 Vårdkedja...20 Adjuvant onkologisk behandling...21 Hälsoekonomisk analys av adjuvant behandling vid pankreascancer Palliativ cytostatika- och strålbehandling...22 Referenser...23 Bilaga Tumörstadium...29 Bilaga Kvalitetsregister...31 Omvårdnad av patient med pankreascancer...32 Inledning...32 Avlastande behandlingar vid Pankreascancer...32 Preoperativ omvårdnad...34 Postoperativ omvårdnad...36 Palliativ uppföljning...38 Cytostatikabehandling...41 Referenslista Omvårdnad av patient med pankreascancer

4 Vårdprogramgruppen för pankreascancer Arbetsgruppen för Pankreascancer Öl Mats Andersson Enheten för radiologi, SU/Sahlgrenska Öl Bo Erlandsson Kirurgkliniken, SÄS Borås lasarett Öl Lars-Erik Hansson Kirurgkliniken, SU/Östra Öl Claes Jönsson, ordf. Kirurgkliniken, SU/Sahlgrenska Öl Stefan Modin Kirurgkliniken, SKaS/Kärnsjukhuset Skövde Öl Jan-Henry Svensson Enheten för onkologi, SU/Sahlgrenska Öl Anders Thune Kirurgkliniken, SU/Sahlgrenska Öl Kjell Wallin Kirurgkliniken, NU-sjukvården/NÄL Trollhättan Öl Mats Wolving Inst. för laboratoriemedicin, avd för patologi SU/Sahlgrenska Statistiker Anna Genell Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Statistiker Erik Holmberg Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Samordnare Ann-Sofi Isaksson Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Utv.ssk Katarina Peltz Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Utv.ssk Eva Quant Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp för omhändertagande av patient med pankreascancer Ssk Thomas Andersson Kirurgkliniken, Avd 31 SU/Sahlgrenska Ssk Carina Engqvist Kirurgkliniken, Cyt.mott. SKaS/Kärnsjukhuset Skövde Ssk Karin Hassel Kirurgkliniken, Avd SKaS/Kärnsjukhuset Skövde Ssk Linda Johansson Kirurgkliniken, Avd 2 SÄS Borås lasarett Ssk Charlotta Karlsson Kirurgkliniken, Avd 63 NU-sjukvården/NÄL Trollhättan Ssk Christina Karlsson Onkologmottagningen, SÄS Borås lasarett Ssk Carin Pettersson Kirurgkliniken, Avd 63 NU-sjukvården/NÄL Trollhättan Ssk Filip Rådberg Kirurgkliniken, Avd 31 SU/Sahlgrenska Ssk Catharina Svensson Kirurgkliniken, Avd 350 A SU/Östra Ssk Pia Wallin Kirurgkliniken, Avd SKaS/Kärnsjukhuset Skövde 2

5 Förord Förord Patienter med cancer utgången från pankreas icke hormonproducerande (exokrina) celler har en generellt mycket dålig prognos. Endast en mindre del av de patienter som får diagnosen har en operabel sjukdom och även bland dem som genomgår en radikal operation är prognosen på lite längre sikt dyster. Ny användning av onkologisk behandling har dock på sistone gett förhoppningar om förbättrade resultat framgent. Tumörer utgångna från duodenum, papilla vateri och den distala gallgången (så kallad periampullära cancer) oftast inte skiljs preoperativt från exokrin pankreascancer på grund av diagnostiska svårigheter. Man talar därför oftast om periampullär cancer och exokrin pankreascancer som ett kliniskt begrepp. Som regel kan specifik diagnos inte erhållas förrän den bortopererade vävnaden granskas i mikroskop. En expansiv process i pankreaskörtelns huvud handläggs därför på likartat sätt oavsett från vilken celltyp den utgår ifrån. Prognosen är dock tyvärr avsevärt sämre för den vanligaste tumörtypen exokrin pankreascancer jämfört med de övriga periampullära maligniteterna. Det aktuella vårdprogrammet berör epidemiologi, utredning, radikalt syftande behandling samt specifik palliativ behandling av periampullär cancer ur medicinskt såväl som omvårdnadsmässigt perspektiv. Tyvärr kommer huvuddelen av patienterna som drabbas av någon av dessa cancerformer inte att bli aktuella för annat än palliativ behandling. Vi har dock valt att endast belysa för gruppen specifika problem såsom ikterus då det sedan tidigare finns ett regionalt palliativt vårdprogram. Vi föreslår en del nyheter för denna patientgrupp jämfört med tidigare praxis: Utredningsmässigt vill vi minska användningen av diagnostisk laparoskopi som i upprepade studier visat sig ha ett alltför lågt prediktivt värde. Vi vill även införa regionövergripande multidisciplinära teamkonferenser för att säkerställa likartade beslutsprinciper och behandling inom regionen. Upprepade studier indikerar starkt att adjuvant cytostatikabehandling postoperativt förbättrar överlevnaden för patienter med exokrin pankreascancer varför vi inom vårdprogramgruppen rekommenderar detta som standard. Arbete pågår för att ta fram ett Nationellt Kvalitetsregister avseende pankreascancer/ periampullär cancer. Vi hoppas och tror att förevarnade vårdprogram skall bidra till ökad kunskap om dessa sjukdomar och därigenom förbättra vården för denna hårt drabbade patientgrupp. Kunskapsutvecklingen inom området framförallt på den onkologiska sidan är dock mycket snabb varför en snar re-evaluering av kunskapsläget är nödvändig. Med anledning av detta sätter vi som bäst före datum. Vårdprogramgruppen Genom Claes Jönson Ordförande 3

6 Epidemiologi Epidemiologi Pankreascancer Pankreascancer är en relativt ovanlig tumörform. År 2003 utgjorde pankreascancer (ICD7=157) 1,8 % av alla nya cancerfall i riket, medan motsvarande siffra 1988 var 3,2 %. I Västra sjukvårdsregionen (Västra Götaland + Norra Halland) var motsvarande siffror 1,6 % (2003) och 2,9 % (1988). Pankreascancer svarade 2000 för 6,6 % av alla dödsfall i cancer i riket, ungefär samma andel som i slutet av 1980-talet. Antalet anmälda fall av pankreascancer i Västra sjukvårdsregionen var 210 år 1988 och 161 år Den åldersstandardiserade incidensen i riket jämfört med Västra sjukvårdsregionen framgår av figur 2. Från diagnostillfället är medianöverlevnaden ca 6 månader och femårsöverlevnaden <5%, siffror som är oförändrade sedan 1960-talet. Periampullär cancer År 2003 registrerades i Västra sjukvårdsregionen 86 fall av periampullär cancer (distal gallgångscancer och papillcancer ICD7=1552 och duodenalcancer ICD7=1520). Det är en ganska stor variation vad gäller antalet fall från år till år, men liksom för pankreascancer kan man notera en minskning av den åldersstandardiserade incidensen sedan slutet av 1980-talet. Diagnosspecifikation: A = ICD7 157 (Exokrin pankreascancer) B+C = ICD (Papillcancer och distal gallgångscancer) D = ICD (Duodenalcancer) Observera följande: Vi benämner A som pankreascancer och B+C+D som periampullär cancer Incidens FIGUR Antal Diagnosår Män A Kvinnor A A pankreascancer observerat antal, Västra sjukvårdsregionen 4

7 Epidemiologi FIGUR 2 30 Antal per Diagnosår A pankreascancer åldersstandardiserad incidens Män, Regionen, A Kvinnor, Regionen, A Män, Riket, A Kvinnor, Riket, A FIGUR Antal Män B+C+D Kvinnor B+C+D Diagnosår B + C + D periampullär cancer observerat antal, Västra sjukvårdsregionen FIGUR Antal per Män Regionen B+C+D Kvinnor Regionen B+C+D Män Riket B+C+D Kvinnor Riket B+C+D Diagnosår B+C+D periampullär cancer åldersstandardiserad incidens 5

8 Epidemiologi FIGUR Antal per Åldersklass Män A Kvinnor A A pankreascancer åldersspecifik incidens (antal per i respektive åldersklass) FIGUR 6. Antal per Åldersklass Män B+C+D Kvinnor B+C+D B+C+D periampullär cancer åldersspecifik incidens (antal per i respektive åldersklass) Överlevnad Överlevnaden skiljer något mellan de olika diagnosundergrupperna. Gruppen A pankreascancer har en femårsöverlevnad på under 2 % vilket är sämre än gruppen B + C + D periampullär cancer vars femårsöverlevnad är knappt 20 %. Nationella uppgifter om pankreascancer säger att femårsöverlevnaden är drygt 3 % (källa: Cancer i Siffror, 2005, Cancerfonden och Socialstyrelsen). FIGUR 7. 1 Relativ överlevnad År efter diagnos Män A Kvinnor A A pankreascancer relativ överlevnad, Västra sjukvårdsregionen

9 Epidemiologi FIGUR 8. Relativ överlevnad År efter diagnos Män B+C+D Kvinnor B+C+D B+C+D periampullär cancer relativ överlevnad, Västra sjukvårdsregionen Prevalens Prevalens är ett mått på hur många som lever med en sjukdom. Den sammanlagda totalprevalensen av pankreascancer var 93 personer. Dessa har någon gång tidigare i livet fått en pankreascancerdiagnos och de hade fram till inte flyttat ur regionen och inte dött. Den sammanlagda totalprevalensen av periampullär cancer var 56 personer. Efter ungefär två år efter diagnos planar den relativa överlevnadskurvan ut för pankreaspatienter och dödligheten närmar sig då samma nivå som normalbefolkningen. Två år kan då ses som ett grovt mått på sjukdomstid, statistiskt sett. Det kan därför vara motiverat att för den gruppen se på en tvåårsprevalens d.v.s. det antal personer som under en tidsperiod fick en pankreascancersdiagnos men inte dog eller flyttade ur regionen under samma period. Den sammanlagda tvåårsprevalensen av pankreascancer var 62 personer. Motsvarande utplaning av överlevnadskurvan sker i den periampullära patientgruppen efter ungefär fem år efter diagnostillfället. Med detta i åtanke har för denna grupp en femårsprevalens beräknats på motsvarande sätt som tvåårsprevalensen för pankreascancer ovan. Den sammanlagda femårsprevalensen av periampullär cancer var 30 personer. FIGUR 9. Antal Åldersklass Tvåårsprevalens Totalprevalens Prevalens av pankreascancer i Västra sjukvårdsregionen 7

10 Epidemiologi FIGUR Antal 6 4 Femårsprevalens Totalprevalens Åldersklass Prevalens av periampullär cancer i Västra sjukvårdsregionen Ordförklaringar Relativ överlevnad beräknas genom att patientgruppens totala dödlighet kompenseras för hur stor dödlighet en motsvarande normalbefolkning har. Den dödlighet som då finns kvar består både av direkt och indirekt pankreascancerorsakad död. Den relativa överlevnaden beror alltså inte på dödsorsaksbedömningar. Källa: Regionala tumörregistret, Västra sjukvårdsregionen 8

11 Klinisk diagnostik Klinisk diagnostik Symtom Diagnosen pankreascancer är ofta svår att ställa i ett tidigt skede av sjukdomen då symtomen i detta skede är diffusa. Vanligaste orsaken till att patienten söker sjukvård är SMÄRTA i buken och/eller i ryggen framför allt om tumören sitter i corpus eller cauda delen av pankreas. För tumörer som sitter i caput delen är IKTERUS ett symtom som förr eller senare kommer att uppträda hos ca 85 % av patienterna. MATLEDA, VIKTNEDGÅNG och TRÖTTHET är ospecifika symtom, men som bör leda tanken mot pankreascancer framför allt om de är kombinerade med smärta. DIABETES som debuterar utan hereditet eller diabetes som försämras är i kombination med andra symtom alarmerande för pankreascancer. Hos patienter med PANKREATIT utan annan säkerställd orsak bör pankreascancer övervägas. (1) Undersökningsfynd Fynden vid undersökning i tidigt stadium är få. Pankreascancrar går oftast inte att palpera. Om tumören obstruerar gallvägarna kan en utspänd gallblåsa ibland palperas (Courvoisiers tecken). 9

12 Utredning och diagnostik Utredning och diagnostik Laboratoriefynd Patienter med nyupptäckt pankreascancer har oftast påverkade leverparametrar. Alkalisk fosfatas är förhöjt relativt tidigt i förloppet ofta före man ser en påverkan av bilirubin. De olika tumörmarkörer (CA 19-9, CEA) som finns tillgängliga för analys har ej visat sig vara till hjälp vid diagnostiken eller för screening. CA 19-9, som är den markör som har högst sensitivitet och specificitet för pankreas cancer, har däremot visat av värde för att diagnostisera recidiv av tumör hos tidigare pankreas resekerad patient.(1,2) Radiologi Ultraljud Ultraljudundersökning används ofta som primär screeningmetod vid misstanke om pankreascancer. Metoden har fördelen att vara lättillgänglig och billig. Till nackdelarna hör att metoden är undersökaroch patientberoende. Pga. skymmande gas i ventrikel och duodenum kan det vara svårt att visualisera pankreas. Med hjälp av tekniker som att fylla ventrikeln med vatten kan pankreas ses i ca 93 % av fallen (1). Vid ultraljud kan tumören i pankreas ofta påvisas. Erfarna undersökare har % sensitivitet för att påvisa tumören med en specificitet på ca 90 % (2-3). Studier som inkluderat mera oerfarna undersökare har redovisat mindre imponerande resultat (4). Vid ikterus har ultraljud stor säkerhet för att påvisa dilaterade gallvägar och nivån för hindret, träffsäkerheten ligger kring 90 %. Däremot kan ultraljud endast ange korrekt orsak till gallvägshindret i ca en tredjedel av fallen (5). Tillkomsten av andra generationens ultraljudskontrastmedel innebär bättre möjligheter att framställa de peripankreatiska kärlen och att karakterisera eventuella fokala förändringar i levern (6). Ultraljud kan ju även påvisa förstorade lymfkörtlar och ascites, som tecken på peritoneal metastasering. Det finns dock endast ett fåtal studier som utvärderat ultraljuds effektivitet vid stadieindelning av patienter med pankreascancer (7, 8), och ultraljud har t.v. ingen plats i den rutinmässiga preoperativa stagingprocessen. Datortomografi Om ultraljud och lungrtg inte visar tecken på att tumören är spridd, bör utredningen gå vidare med DT av buken. Sensitiviteten för att påvisa pankreascancer med spiral-dt har i 10 nyligen genomförda studier varierat mellan 84 och 96 % med ett medelvärde på 87 % (9). Det är viktigt att använda optimal teknik vid DT-undersökningen. Det rekommenderade förfarandet är s.k. tvåfasteknik (10). Detta innebär att man dels scannar under den s.k. pankreasfasen, ca 40 sekunder efter start av kontrastinjektionen, då kontrastskillnaden mellan tumören och pankreasparenchymet är som störst. Därefter scannar man en gång till under den s.k. portavenfasen, ca 70 sekunder efter start av injektionen. I denna fas är möjligheterna att upptäcka eventuella levermetastaser som störst och kontrastfyllnaden av de peripankreatiska venerna som bäst. Det typiska fyndet av en pankreascancer är en fokal förändring med nedsatt kontrastuppladdning. Detta beror på förekomsten av ett fibrotiskt tumörstroma, mikroskopisk kärlinväxt och eventuell tumörnekros. Dock är det så att mer än 10 % av tumörerna är isoattenuerande såväl före som efter kontrasttillförsel (11). Denna typ av tumörer kan endast diagnostiseras om de åstadkommer en utbuktning av pankreas ytterkonturer. Detta kan vara svårt att avgöra, eftersom de normala variationerna av caputs form och storlek är ganska stora. I en studie som vi på SU gjorde med single-slice spiral-dt på patienter med misstänkt periampullär tumör var fynden inkonklusiva i 27 % av fallen (12). 10

13 Utredning och diagnostik MRT Om DT-fynden är oklara, kan det vara av värde att gå vidare med MRT. Vi visade i vår studie att man i de här fallen oftast kan ställa rätt diagnos med hjälp av MRT. Ff.a hade man hjälp av MRCPbilderna, där ett fynd av gångstriktur med maligna karaktäristika (t.ex. double-duct sign ) starkt talade för pankreascancer. När det gäller stadieindelningen av tumörerna, så ger dock inte MRT något utöver DT. Jämförande studier mellan MRT och single-slice DT har visat att metoderna är likvärdiga (13, 14). Båda metoderna har svårt att påvisa små, ytliga levermetastaser och små peritoneala metastaser. Staging Om tumören upptäckts på en DT-buk utförd utan särskild inriktning på pankreas, måste den preoperativa utredningen kompletteras med en inriktad undersökning utförd med multislice-teknik (MDCT). MDCT har visat bättre resultat vid resektabilitetsbedömningen än single-slice DT, även om stora randomiserade studier saknas (15). Denna förbättrade diagnostik beror på möjligheterna att vid MDCT använda extremt tunna snitt och göra 3D- rekonstruktioner av de peripankreatiska kärlen, s.k. CT-angiografi. Denna teknik torde idag finnas på de flesta sjukhus. Vanligt använda DT-kriterier för kärlöverväxt är direkt kontakt mellan tumör och kärl på mer än 180º av kärlets circumferens. Excentrisk eller koncentrisk förträngning av kärlen eller ocklusion är även tecken på kärlöverväxt. Begränsad tumöröverväxt på v porta/v mesenterica superior utgör numera ingen kontraindikation mot försök till radikal resektion, p.g.a. möjligheterna att utföra venresektion. Överväxt på artärerna a mesenterica superior, a coeliaca eller a hepatica omöjliggör dock radikal resektion. DT är dåligt på att påvisa regionala lymfkörtelmetastaser, men sådana har en mindre betydelse, om de beräknas komma med i resektatet. Inväxt i choledochus och/eller duodenum innebär inte heller hinder för resektion. Tumöröverväxt på retroperitoneum eller omgivande organ förhindrar dock resektion. Förekomsten av ascites tyder vanligen på peritoneal metastasering. DT har ett positivt prediktivt värde för icke-resektabilitet på nära 100 %. Dock är DT sämre på att prediktera resektabilitet, åtminstone ca 20 % av patienterna som har bedömts vara resektabla vid DT har visat sig ha icke-resektabel sjukdom vid operation. Det finns mycket som talar för att införandet av MDCT kommer att förbättra dessa resultat (16). Vid utfärdande av utlåtande över DT-undersökningen kan det vara en fördel att försöka ange tumörens TNM-stadium (enligt UICC:s klassifikation från 2002). Detta gäller framför allt patienter som inte planeras genomgå operation. Lungröntgen bör ingå i den preoperativa utredningen. DT thorax är känsligare för lungmetastaser än lungröntgen, men alla lesioner som detekteras är inte metastaser. Större studier över värdet av DT thorax vid pankreascancer saknas. Det har dock noterats att värdet av rutinmässig DT thorax är mycket litet, pga. att lungmetastaser uppträder sent i förloppet och att det sällan finns lungmetastaser utan att det samtidigt föreligger andra kontraindikationer mot pankreasresektion (17). Framtidsperspektiv Positronemissionstomografi (PET) är en avancerad isotopundersökning som är under utveckling i Västsverige. PET och PET-CT kan i framtiden komma att innebära bättre möjligheter att noninvasivt skilja mellan cancer och kronisk pankreatit och att diagnostisera spridd tumörsjukdom. Olika kliniska studier har dock rapporterat varierande resultat och rutinmässig användning av PET kan ännu ej rekommenderas (18) Det är möjligt att den ökande tillgängligheten till MR kommer att innebära att undersökning enligt den s.k. all-in-one metoden, dvs. där MRT kombineras med MRCP och MR-angiografi, får en ökad betydelse (19). Utredningsgången hos den enskilda patienten är således i viss mån beroende av lokala förutsättningar avseende utrustning och kompetens. 11

14 Utredning och diagnostik Endoskopisk/Laparoskopisk utredning Endoskopisk retrograd cholangio pancreaticografi (ERCP) användes tidigare för diagnostik av ikterus i stor utsträckning. Genom utvecklingen av non-invasiva metoder såsom datortomografi och MR har ERCP ns roll ur diagnostisk synvinkel minskat betydligt och bör numera endast användas i terapeutiskt syfte för avlastning av gallvägarna då detta anses indicerat preoperativt eller i palliativt syfte hos icke operabla patienter (1). ERCP har ingen plats i den preoperativa utredningen (staging) av pankreascancer eller periampullär cancer I början av 1990-talet knöts stora förhoppningar till diagnostisk laparoskopi som hjälpmedel vid staging av dessa tumörer för att minska antalet patienter som behövde genomgå explorativ laparostomi för at avgöra om tumörerna var operabla eller ej. Upprepade utvärderingar av laparoskopin även tillsammans laparoskopiskt ultraljud (LUS) med dock visat ett lågt prediktivt värde vid staging (10-15% ) (2,3). Om diagnostisk laparoskopi används selektivt tillsammans med analys av tumörmarkören CA 19-9 kan effektiviteten höjas (4). I nuläget kan dock inte diagnostisk laparoskopi inte längre rekommenderas som del i en standardutredning. Endoskopiskt ultraljud (EUS) och har en hög diagnostisk träffsäkerhet vid pankreascancer och periampullär cancer (5) och kan vara bra för differentialdiagnostik i utvalda fall. Om neoadjuvant behandling av dessa tumörer framgent kommer att visa sig värdefullt kommer EUS roll att öka då det är det säkraste sättet att erhålla biopsier (6). 12

15 Kirurgisk behandling Kirurgisk behandling För de patienter som i den preoperativa utredningen har visat möjlig kurativt syftande operation, rekommenderas följande: Preoperativa förberedelser Trombosprofylax enligt klinikens rutiner för cancerkirurgi. Antibiotikaprofylax enligt klinikens rutiner. CVK och kateter för epidural anestesi och/eller analgesi (EDA) lägges enligt gängse rutiner. Octeotride 100µgx3xVII första sprutan operationsdagens morgon (1). Kurativ kirurgi Resektabilitetsbedömningen görs av erfaren pankreaskirurg. Om tumören bedöms som resektabel med makroskopisk radikalitet (R0) görs vid tumörer i caput pancreatis eller periampullärt pankreatikoduodenektomi ad modum Whipple eller ett pylorussparande ingrepp. Studier har inte kunnat visa några övertygande skillnader mellan dessa två metoder(2,3). Vid överväxt på v. porta/v.mes sup görs venresektion om detta medför lokal radikalitet. Vid R0 resektion innefattande venresektion är prognosen ej sämre än för övriga radikalopererade (4,5). Vid överväxt på a.mes.sup är R0 resektion inte möjlig. "Radikal" pankreatikoduodenektomi med extensiv lymfkörtelutrymning har hittills inte medfört överlevnadsvinst jämfört med standardingrepp. Följande regionala lymfkörtlar bör ingå i resektatet: Posteriora pankreatikoduodenala körtlar. Anteriora pankreatikoduodenala körtlar. Körtlar utmed högra delen av ligamentum hepatoduodenale. Körtlar utmed a mesenterica superiors högra sida från inmynningen i aorta till a pancreatico duodenalis inferior. Vid misstanke om diffust infiltrerande eller multifokal växt tas eventuellt en skiva från resektionsranden mot frisk pankreasvävnad och skickas för fryssnitt. Vid cancer i corpus och cauda görs vänstersidig pankreatektomi med delande av pankreas till höger om v. porta och splenektomi med delande av kärlen centralt. Total pankreatektomi kan vara aktuellt vid fall av diffust växande cancer och intraductal papillär tumör. Rekonstruktion av magtarmkanalen kräver stor noggrannhet och är helt avgörande för det postoperativa förloppet. Läckage från pankreasanastomosen utgör det största hotet för postoperativ morbiditet och mortalitet. Anastomostekniken bör standardiseras på kliniken och i normalfallet utföras som duct-mucosa till jejunum(6,7). Postoperativt bukdränage har inte visats ha något värde(8), men används på de flesta kliniker, för att tidigt diagnostisera läckage eller blödning. Intraluminala drän till gall- eller pankreasgång skall ej användas(9). Viktigt är att använda mjuka drän som inte skadar vävnad vid dragning. 13

16 Kirurgisk behandling Palliativ kirurgi Om tumören bedöms som icke-resektabel vid exploration tas prov för cytologi och/eller histologi för att säkerställa diagnosen och verifiera eventuella metastaser. Vid enbart lokalt avancerad tumör kan tumörutbredningen markeras med clips inför eventuell postoperativ palliativ strålbehandling. Blockad av ganglion coeliacum med alkohol kan läggas intraoperativt för att minska förväntade cancersmärta(10). En biliodigestiv bypass anläggs företrädesvis i form av en hepatikojejunostomi kombination med kolecystektomi. Pga. risken för obstruktion i duodenum senare i sjukdomsförloppet läggs också en gastroenteroanastomos(11,12). Anastomosen läggs så distalt som möjligt på ventrikeln. En nutritiv jejunostomi kan läggas, framför allt om patienten redan har problem att nutriera sig per os. Många patienter kommer att ha retentionsproblem i efterförloppet även i avsaknad av mekaniskt hinder. Postoperativ vård Patienter som genomgått pankreasresektion skall övervakas på postoperativ avdelning första natten. Antibiotikaprofylax, trombosprofylax och postoperativ smärtbehandling ges enligt gängse rutiner. Oktreotid ges 1 vecka. Kontroll av dräninnehåll, avvecklande av ventrikelsond, borttagande av bukdrän skall i normalfallet standardiseras i ett pm för kliniken. Vetenskapliga riktlinjer för detta saknas. Tidig identifiering och adekvat behandling av postoperativa komplikationer är nödvändigt och kompetens för reoperation och radiologisk intervenering är förutsättningar för att bedriva pankreasresektioner. 14

17 Klinisk patologi Klinisk patologi Preoperativ bedömning Vid pankreastumör som diagnostiserats på radiologisk väg och bedöms operabel, är preoperativ morfologisk diagnos inte nödvändig. Vid inoperabel tumör och palliativ onkologisk behandling är dock histologisk verifiering av diagnosen pankreascancer ett krav. Diagnostiken sker då oftast med hjälp av fin- eller mellannålsbiopsier under ledning av visualiserande teknik såsom ultraljud eller datortomografi. I anslutning till pankreascancer föreligger oftast kronisk pankreatit i omgivande parenkym. Detta kan medföra avsevärda diagnostiska svårigheter, då såväl ductal cancer som kronisk pankreatit kännetecknas av omfattande fibros och strukturell omvandling av parenkymet, med formförändrade gångar. I tabell 1 sammanfattas morfologiska och immunhistokemiska skillnader mellan diagnoserna, som kan vara av värde i differentialdiagnostiken. Intraoperativ bedömning Vid osäkerhet under operation beträffande radikalitet mot resterande pankreas, kan en skiva från resektionsytan sändas till patologlab. för intraoperativ fryssnittsdiagnostik. I det insända materialet bör tydligt framgå vilken yta som vetter mot tumör respektive resterande pankreas. Fryssnitt läggs tangentiellt mot distal resektionsyta och färgas enligt laboratoriets rutiner. Samma svårigheter som berörts ovan, gäller vid fryssnittsdiagnostik. Immunhistokemi är i denna situation inte heller till någon hjälp. Det är därför viktigt att bedömningen görs av erfaren patolog. Notera att även intraductal neoplasi (PanIN, se nedan) bör rapporteras, då detta kan motivera utökad resektion. Postoperativ bedömning Det är viktigt att såväl informationskedjan mellan kirurg och patolog som hanteringen av operationsresektatet fungerar optimalt. Histopatologisk information som går förlorad genom suboptimal montering eller fixering av resektatet kan aldrig återvinnas. Detsamma gäller i många fall efter inkorrekt utskärning till följd av bristande klinisk information. Information i remisstexten Remissen är oftast den enda journalhandling som finns tillgänglig för patologen. Det är därför viktigt att all sådan information som kan vara av värde för diagnostiken finns med i remisstexten. Följande uppgifter ska anges: Anamnes: uppgifter om pankreatit, diabetes, ikterus, tidigare kirurgi Kliniska fynd vid ERCP, radiologisk undersökning etc. (inklusive ev. ctnm) Klinisk diagnos Peroperativa fynd Preparatmärkning Hantering av resektatet Före fixering I idealfallet inspekterar och monterar ansvarig patolog och kirurg preparatet gemensamt före fixering. Patologen kan då direkt erhålla information om tumörläge samt i förekommande fall speciella omständigheter eller frågeställningar från kirurgen. 15

18 Klinisk patologi Viktiga preparatytor kan också tuschmärkas före fixering, vilket ger en mer tillförlitlig märkning. I den kliniska verkligheten är ett sådant förfarande dock sällan möjligt att åstadkomma, i synnerhet då fixering bör ske med minsta möjliga dröjsmål. Det är då extra viktigt att dokumentationen är god. Före fixering ska duodenum och ventrikel klippas upp och resektatet monteras på korkplatta. Det är ytterst viktigt att detta sker med försiktighet, så att preparatets tredimensionella form bevaras i största möjliga utsträckning. Resektatets dorsalsida får inte pressas mot korken så att den fixeras i deformerat tillstånd. Detta omöjliggör i värsta fall adekvat bedömning av den viktiga dorsala ytan (recidiv sker oftast i vävnaderna dorsalt om pankreas) och resektionsytan mot övriga pankreas. Använd därför långa nålar och lämna om möjligt utrymme mellan korken och den dorsala preparatytan. Detta ger dessutom snabbare och mer fullständig fixering av vävnaden. Märksutur bör appliceras på ductus choledoccus resektionsrand samt med fördel på papilla vateri, då även denna struktur kan vara svår att lokalisera efter fixering. Det färdigmonterade resektatet fixeras ett dygn i tillräcklig mängd 10 % buffrad formalin (10 gånger så mycket formalin som vävnad). Efter fixering För utskärning bör de rekommendationer som utfärdats av KVAST följas, se vidare utdrag ur utskärningsmanual "Stora utskärningen", bilaga 1. Information i remissens svarsdel kommentarer Bifogade svarsmall (bilaga 2) innehåller den information som antingen är kliniskt relevant för fortsatt handläggning av patienter med pankreascancer, eller har betydelse för prognosen och som därmed bör ingå i svaret. Tumörläge Pankreastumörer: Caput: ursprung till höger om a mesenterica superiors vänstra avgränsning. Processus uncinatus hör till caput. Corpus: ursprung mellan a mesenterica superiors och aortas respektive vänstra avgränsningar Cauda: ursprung mellan aortas vänstra avgränsning och mjälthilus Periampullära tumörer: Skilj mellan tumörer utgångna från ampulla Vateri, duodenum eller övergången mellan dessa strukturer. I vissa fall är det omöjligt att avgöra ursprungslokal, ange då oklart tumörläge. Tumörstorlek Anges i tre dimensioner. Tumörstorleken är en oberoende prognostisk variabel. Dessutom utgör tumörstorleken 2 cm en brytpunkt mellan tumörstadium T1 och T2 vid pankreascancer. Vid ampullcancer ingår tumörstorleken inte i stadieindelningen, men har visat sig ha prognostisk betydelse (brytpunkt vid tumörstorlek 2,5 cm, 20 resp. 65 % 5-årsöverlevnad) 1 Tumörtyp Tabell 2 och 3 anger de tumörtyper i exokrina pankreas respektive ampull, som för närvarande urskiljs av WHO 2,3. Bland pankreastumörerna är ductalt adenocarcinom den dominerande tumörformen och utgör ca 90 % av fallen. För acinärt carcinom gäller ungefär samma prognos som för ductalt adenocarcinom, för de övriga tumörformerna i pankreas något bättre 2. Differentieringsgrad Differentieringsgraden bedöms i enlighet med WHO: s rekommendationer efter andelen körtelstrukturer i tumörvävnaden. 16

19 Klinisk patologi Graderingen är densamma för pankreas- och icke-papillära ampulltumörer. Bland pankreastumörer är det dock endast gruppen av ductalt deriverade carcinom som graderas. GX G1 G2 G3 G4 differentieringsgrad kan inte anges högt differentierad, >95 % körtelstrukturer medelhögt differentierad, % körtelstrukturer lågt differentierad, 49 % körtelstrukturer (signetringscarcinomen räknas hit) odifferentierad (småcelliga carcinom i ampullen räknas hit) För både pankreastumörer och ampulltumörer gäller att G3 eller G4 innebär markant sämre prognos. 4-8 Inväxt i kärl/perineural växt Inväxt i venösa eller lymfatiska kärl har visat sig försämra prognosen för såväl pancreastumörer 9 som ampulltumörer 10, 11 7, 10, 12. Detsamma gäller perineural växt. Förekomst av intraductal neoplasi (PanIN) i resektionskant Vid ductal pankreascancer påträffas ofta icke-invasiva dysplastiska förändringar i gångepitelet i omgivande parenkym. Dessa förändringar brukar benämnas PanIN (Pankreactic Intraductal Neoplasia) och klassificeras enligt följande 13, 14 : Normal: PanIN-1A: PanIN-1B: PanIN-2: PanIN-3: icke-mucinöst, kubiskt till lågcylindriskt epitel utan dysplasi mucinöst epitel utan papillära formationer och dysplasi mucinöst epitel med papillära formationer utan dysplasi mucinöst epitel med eller utan papillära formationer och med låggradig dysplasi mucinöst epitel med eller utan papillära formationer och med höggradig dysplasi Låggradig dysplasi: lätta till måttliga förändringar såsom polaritetsförlust, kärnträngsel, lindrig kärnförstoring, pseudostratifiering och lätt hyperkromasi. Mitoser förekommer sällan. Inga kribriforma strukturer eller ansamlingar av nekrotiskt material i lumen förekommer. Höggradig dysplasi: kribriforma strukturer förekommer. Avknoppade ansamlingar av epitelceller och/eller nekrotiskt material i lumen kan förekomma. Mitoser, ibland atypiska, är mer vanligt förekommande. Kärnorna är starkt oregelbundna och innehåller tydliga nukleoler. Förekomst av PanIN i resektionsytan mot resterande pankreas ska rapporteras. Betydelsen av PanIN-1 eller 2 är inte klarlagd, men PanIN-3 är att betrakta som carcinoma in situ. Radikal operation För att tumören ska anses radikalt avlägsnad, krävs en resektionsmarginal på åtminstone 1 2 mm. Eftersom denna uppgift är behandlingsprediktiv, är det viktigt med stor stringens i bedömningen. Antal undersökta regionala lymfkörtlar För korrekt pn-bedömning krävs undersökning av 10 regionala lymfkörtlar. Om färre lymfkörtlar påträffas och ingen innehåller metastas, anges pn0. Om metastas påträffas i icke-regional lymfkörtel (se aktuell TNM-manual) anges pm

20 Uppföljning Uppföljning Alla patienter med pankreascancer skall ha en ansvarig läkare att kunna vända sig till. För de patienter som opererats i botande syfte bör kirurgen vara huvudansvarig. För övriga patienter kan ansvaret ligga hos kirurg, onkolog eller primärvårds läkare beroende på patientens önskemål och lokala traditioner. Opererade patienter Uppföljningen av opererade patienter skall i första hand inrikta sig på att minimera sidoeffekter av kirurgin så som: diabetes mellitus, exokrin pankreas insufficiens, malnutrition, anemi samt tekniska komplikationer till kirurgin (ex. stenoser, retention). Återbesök 1: Ca 1 månad postoperativt. Information om PAD, kompletterande information angående det operativa förfarande, motivera fortsatt uppföljning och en eventuell efterbehandling med cytostatika. Genomgång av medicinering ( B 12 substitution, pankreasenzym substitution). Viktkontroll, är dietistkontakt tagen. Lab: Hb, leverstatus, B-glukos. Återbesök 2: Besök hos onkolog inför start av cytostatika behandling. Under denna behandling period följs patienten på onkolog kliniken. Kontakt med opererande kirurg under denna period om det finns tecken till kirurgisk komplikation. Återbesök 3: 1 månad efter avslutande cytostatika behandling till opererande kirurg. Observation av sidoeffekter. Viktkontroll. Lab: Hb, leverstatus. Därefter följs patienten varje halvår enligt återbesök 3. Avsteg kan behöva göras från den planerade uppföljningen ex. p.g.a. tidigt recidiv, lång sjukhus vårdtid eller patientens eget önskemål. Screening med regelbundna datortomografi eller magnetröntgen undersökningar för att upptäcka tidiga tumörer recidiv bör ej göras, med tanke på de ringa möjligheter som för närvarande föreligger för att förbättra prognosen för patienter med en recidiverande pankreas cancer. Planerade röntgen undersökningar kan istället skapa onödig oro hos patienten. Palliativ uppföljning Uppföljning av patienter som handläggs palliativt skall i första hand inriktas mot att skapa en trygghet och personlig kontinuitet. Tidigt återbesök eller annan tidig kontakt efter hemgång är därför viktigt. Man bör fortlöpande följa patientens smärtmedicinering, undvika att ikterus uppstår samt se till att födointaget är fullgott. 18

Pancreascancer -onkologisk behandling

Pancreascancer -onkologisk behandling Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom

Läs mer

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Svein Olav Bratlie September 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen

Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhus 413 45 GÖTEBORG Tfn 031 343 90 60 Fax 031 20 92 50 E-post Hemsida

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Två radiologiska metoder för diagnostik av pankreascancer, multidetektor datortomografi och magnetisk resonans

Två radiologiska metoder för diagnostik av pankreascancer, multidetektor datortomografi och magnetisk resonans Örebro Universitet IHM Röntgensjuksköterskeprogrammet 180p Medicin C, examensarbete 15p Vårterminen 2012 Två radiologiska metoder för diagnostik av pankreascancer, multidetektor datortomografi och magnetisk

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

riktlinjer för handläggning av patienter med pankreascancer.

riktlinjer för handläggning av patienter med pankreascancer. Klinik och vetenskap Ingemar Ihse, professor, kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Johan Permert, docent, kirurgiska kliniken, Huddinge Universitetssjukhus Samtliga författare, se slutet av

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Endokrina tumörer i mag-tarmkanal och pancreas

Endokrina tumörer i mag-tarmkanal och pancreas 1 Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Cytologi Dokumentnamn: Gastrointestinal patologi Endokrina tumörer Framtagen av: Utgåva: Ola Nilsson 1.1 Ester Lörinc Dok. nr: GI4 Fastställt: 2012-05-10

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Vårdprogram för pankreascancer

Vårdprogram för pankreascancer Vårdprogram för pankreascancer 1999 Version för internet 99 06 28 Förord till Vårdprogram pancreascancer Årligen drabbas cirka 1300 svenskar av pancreascancer. Sjukdomen är således inte helt ovanlig och

Läs mer

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Viveka Ströck September 2015 2 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Cancer i gallblåsa och gallvägar

Cancer i gallblåsa och gallvägar Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i gallblåsa och gallvägar Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare: Magnus Rizell mars 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

PANKREASCANCER. Bodil Andersson 7 mars 2014. Pankreascancer

PANKREASCANCER. Bodil Andersson 7 mars 2014. Pankreascancer PANKREASCANCER Bodil Andersson 7 mars 2014 Case 67-årig kvinna med tidigare gallstensproblematik, BMI tidigare 28. Slutat röka för 2 år sedan. Nu sedan uppåt ett halvår diffusa obehag upptill i buken radierande

Läs mer

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi 080303 KURSPLAN Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi Kursledare: Päivi Kannisto, docent, överläkare,

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Pankreascancer inklusive periampullär cancer

Pankreascancer inklusive periampullär cancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Pankreascancer inklusive periampullär cancer Nationellt vårdprogram Oktober 2012/ Mars 2014 Versionshantering Datum Version 2012-10-30

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer)

GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) Ventrikel- karcinoid (som delas in i fyra typer), ghrelinom Pankreas- insulinom, gastrinom, glukagonom, vipom, non-functioning

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Tumör i Pankreas och periampullära området Version 3.2 Uppdaterad 2015-01-01 Innehållsförteckning Nationellt kvalitetsregister för tumörer i pankreas och

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Non invasiv staging anamnes Symptom Viktminskning Fokal skelettal eller muskuloskelettal smärta Huvudvärk Syncope Kramper Svaghet arm/ben Mental förändring Noninvasive

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

Njurcancer (hypernefrom)

Njurcancer (hypernefrom) Njurcancer (hypernefrom) Incidens Man 12,7/100 000 Kvinnor 8, 6 /100 000 Utgör ca 1000 av nya cancerfall i Sverige Ovanlig före 40 års ålder, medilanålder vid insjuknande 65-70 ar Etiologi Tobaksrökning,

Läs mer

Levertumörer. Christian Sturesson Kirurgiska kliniken SUS Lund

Levertumörer. Christian Sturesson Kirurgiska kliniken SUS Lund Levertumörer Christian Sturesson Kirurgiska kliniken SUS Lund Diagnos Radiologiska metoder Typer av levertumörer Benigna - maligna Behandling Multidisciplinär konferens Kirurgisk medicinsk behandling Diagnos

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Program Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of prostate cancer Monte-Carlo Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Bone Scan Index med PET-CT

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Del 8_ 9 sidor_17 poäng

Del 8_ 9 sidor_17 poäng Du träffar 45 årig man med svåra epigastriella smärtor sedan 1,5 dag. Smärtorna strålar ut mot ryggen bilateralt, han mår illa och har kräks flera gånger. Han har haft återkomande smärtattacker under höger

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked. Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.

Läs mer

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%

Läs mer

Cancer i bukspottkörteln och periampullärt

Cancer i bukspottkörteln och periampullärt Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i bukspottkörteln och periampullärt Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund

Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund Onkologisk behandling av kolorektal cancer Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund Onkologiska behandlingar Strålbehandling Resektabel rektalcancer Lokalt avancerad rektalcancer Symtompalliation Medicinsk

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0

Läs mer

Bröstcancer. Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp. Processägare Roger Olofsson Bagge, Zakaria Einbeigi & Maria Edegran

Bröstcancer. Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp. Processägare Roger Olofsson Bagge, Zakaria Einbeigi & Maria Edegran Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Bröstcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Roger Olofsson Bagge, Zakaria Einbeigi & Maria Edegran oktober 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Del 6_5 sidor_ 12 poäng

Del 6_5 sidor_ 12 poäng Ni sitter som distriktsläkare i Husum, en torsdag eftermiddag, där ni har en ganska rolig o varierad mottagning, Gunnar är frisk sen tidigare, har arbetat på bruket o spelade i Husum hockey till 42 års

Läs mer

Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC

Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC Patient 1 lokalt avancerad NSCLC Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC Utredning med PET CT och CT/MR hjärna Stråldos > 66 Gy Konkomitant cisplatin baserad kemoterapi Vilka kriterier skall vi ha för

Läs mer

Primär Levercancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Primär Levercancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Primär Levercancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare: Magnus Rizell mars 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever

Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever Sammankallande: Per Stål. Referensgrupp: Antti Oksanen, Cecilia Strömberg, Bengt Isaksson, Elisabet Axelsson, Olof Danielsson. Bakgrund

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning Regional medicinsk riktlinje Endometriecancer (kommer att) Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltigt till (2 år efter fastställandedatum) Utarbetad av vårdprocessgruppen för endometriecancer

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna HUR GÖR G R VI? DIAGNOSTIK TERAPI DIAGNOSTIK Noninvasiv------>Invasiv Palpation Ultraljud CT-(PET) MR Punktionscytologi

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer

Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST)

Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST) Page 1 of 6 Startsidan 2006-06-19 Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST) Behandling med tyrosinkinashämmare har på senare år förbättrat överlevnaden för patienter med GIST. Jan Åhlén och Harald Blegen

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis) Du har fått information om att du har tumörväxt i bukhålan. Vid operationen börjar vi med att se om ingreppet

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör

Cancer med okänd primärtumör Regional medicinsk riktlinje Cancer med okänd primärtumör Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 48-2014 giltigt till 2016-06-30 Utarbetad av vårdprocessgruppen för cancer med okänd primärtumör Regionalt

Läs mer

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Del 8. Totalpoäng: 10p. Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Information till utredande och remitterande enheter Från och med 1 januari 2017 är de onkologiska klinikerna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå,

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS Inklämda bråck Bakjoursskolan 2009 Kir klin UMAS Typer av bråck Ljumskbråck inguinala femorala Ärrbråck Navelbråck Epigastrikabråck Obturatoriusbråck Övriga bråck Definitioner inklämning Icke reponibelt

Läs mer

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?

Läs mer