en tidning från ssi statens strålskyddsinstitut Strålskyddsnytt [nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en tidning från ssi statens strålskyddsinstitut Strålskyddsnytt [nr"

Transkript

1 en tidning från ssi statens strålskyddsinstitut Strålskyddsnytt [nr , årgång 24] [tillgänglig i sin helhet via Foto: SSI Info, BA Grupparbeten under Transparensforums seminarium 2 resulterade i underlag för vidare diskussion, som här med rubriken»forskning, metodik och bedömning«. Här togs till exempel frågor om SSI:s riskbedömning och vetenskapliga råd upp. Transparensforum om mobiltelefoni detta blev resultatet Transparensforum om mobiltelefoni är avslutat. Vad var egentligen det unika med detta projekt? Blir det någon fortsättning på dialogen? Inom kort kommer två rapporter: en som beskriver projektets olika processer och en utvärdering av projektet. innehåll 2/2006 Transparensforum om mobiltelefoni 1 Nya regler för strålskärmning 7 SSI undersöker larmbågar 8 John Dunster in memoriam 9 Nytt från ICRP 10»En bok om solen«: SSI ger ut en barnbok 11 Solskydd med mikrofina partiklar ifrågasatta 11 Svenskarnas beteende i solen 12 Personalstrålskydd och de svenska reaktorernas effektökning 14 Isotopstatistik på SSI:s hemsida 16 Strålskyddsmyndigheter ifrågasätter solarier 18 SSI samarbetar med Livräddningssällskapet 19 För några år sedan påbörjades utbyggnaden av tredje generationens mobiltelefonisystem, kallat 3G. Arbetet är i vissa delar kontroversiellt, särskilt på den kommunala arenan. Detta har bland annat resulterat i överklaganden av bygglov för mastbyggen. Debatten i media har stundtals varit aggressiv. Flera myndigheter, däribland SSI, har kritiserats för sin hantering av 3G-utbyggnaden. Diskussionen har visat på ett behov av djupare kunskap om frågor kring elektromagnetiska fält i samhället. En förbättrad dialog med olika aktörer om bedömning och värdering av risker och möjligheter har också varit önskvärd. Med anledning av detta tog SSI 2004 initiativ till ett projekt Transparensforum om mobiltelefoni med syfte att förbättra dialogen i samhället om elektromagnetiska fält, med fokus på mobiltelefoniutvecklingen, samt att öka förståelsen för aktörernas roller och värderingar. Projektets syfte var däremot inte att få fram en samsyn i frågan om mellan alla olika aktörer. RISCOM som bas SSI har under 15 år arbetat med metoder och verktyg för riskkommunikation. Ett tillvägagångssätt är att skapa en arena för dialog och utfrågning av berörda aktörer. SSI har därför varit en av finansiärerna bakom en kommunikationsmodell för dialog kring komplexa samhällsfrågor: RISCOM (efter engelska Risk Communication). Transparensforum som är en del av RISCOM är en företeelse som ska stärka demokratiska processer och det medborgerliga inflytandet i komplexa samhällsfrågor. En av hörnpelarna i RISCOM-modellen är öppen redovisning och fri diskussion av alla fakta, värderingar och normer som styr verksamheten, i just detta fall allt det som leder fram till riskbedömningen i 3G-frågan. Projektet Transparensforum har Forts. på sid 3

2 Foto: SSI Info, BA Demokrati och dialog Lars-Erik Holm SSI:s generaldirektör utgivare statens strålskyddsinstitut ansvarig utgivare ulrika lyth redaktör anders blixt grafisk form anders blixt redaktion wolfram leitz, jan-erik lillhök, leif moberg, lars-erik paulsson, ann-louis söderman upplaga 2700/4 nr per år adress statens strålskyddsinstitut informationsstaben stockholm tel / fax hemsida En av SSI:s uppgifter är att bidra med kunskap i demokratiska beslutsprocesser. SSI och Statens kärnkraftinspektion, SKI, har sedan början av 1990-talet tagit fram underlag, metoder och verktyg för risk kommunikation rörande slutförvaring av utbränt bränsle och radioaktivt avfall. Myndigheterna har även finansierat utvecklingen av en modell för genom lysning av komplexa frågor och använt denna praktiskt i så kallade Transparensforum, som är en arena för dialog och utfrågning av i stort sett vilken kontroversiellt område som helst. Syftet är att skapa dialog och därigenom förstärka demokratiska processer och öka det medborgerliga inflytandet i komplexa samhällsfrågor. Utbyggnaden av nya mobiltelesystem för 3G har skapat oro, irritation och debatt de senaste åren. Det finns mindre grupper i samhället som är starkt kritiska till hur myndigheterna, däribland SSI, hanterar frågan om hälsorisker från elektromagnetiska fält och radiofrekvent strålning. Under 2004 startade därför SSI ett projekt i syfte att förbättra dialogen, öka förståelsen för olika aktörers roller och värderingar samt att ge allsidig belysning av mobiltelefonifrågan. Projektet fick formen av ett Transparensforum och involverade såväl myndigheter, kommuner, mobiltelebranschen och frivilliga organisationer. Projektet hade däremot inte till syfte att få till stånd en samsyn i frågan. I detta nummer av Strålskyddsnytt beskrivs projektets olika moment och de gjorda erfarenheterna. Utvärderingen visar att syftet till stor del uppnåtts. Projektet har lett till ökad förståelse för de olika aktörernas utgångspunkter och dialogen mellan dem har förbättrats. Samtidigt har det tydliggjort var åsikterna går isär. Vi på SSI har gjort nyttiga erfarenheter av projektet och lärt oss mer om hur vi bör förhålla oss till olika aktörer, hur vi kan lyssna bättre och samtidigt försöka bli tydligare i våra egna ståndpunkter och ordval. Det är angeläget att vi fortsätter att utveckla dialogen med olika berörda parter i det dagliga strålskyddsarbetet. issn Författarna svarar själva för innehållet i sina artiklar. Materialet får användas fritt om källan uppges. För illustrationer och fotografier krävs tillstånd av SSI eller upphovsrättsinnehavaren. 2 Strålskyddsnytt 2/2006

3 Forts. från sid 1 därför haft flera inslag av diskussion och utfrågning av aktörer. Deltagare I projektet, där SSI varit huvudman, har ett tjugotal aktörer deltagit: Arbetsmiljöverket Elsäkerhetsverket Elöverkänsligas Riksförbund Ericsson International Commission on Non Ionizing Radiation Protection (IC- NIRP) Krisberedskapsmyndigheten Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Miljöpartiet MTB-MobilTeleBranschen Nacka kommun (miljö- och hälsoskyddsnämnden och -kontoret) Post- och telestyrelsen Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut Statens strålskyddsinstitut Stockholms stads socialförvaltning Södertälje kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd och -kontor TCO Development Tele2 TeliaSonera Vodafone Vågbrytaren. Övriga som deltagit är forskare från Karolinska institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Lunds universitet, Stockholms läns landsting, Stockholms universitet och Örebro universitetssjukhus. Representanter för konsultföretagen IKU AB, Karita Research AB, Sandahl Stockholm Partners AB och Wenergy AB har varit ett stöd i att förbättra dialogen och arbetet med RISCOM. Aktörerna bildade tidigt en referensgrupp och formulerade en projektplan. Referensgruppen var det forum där aktörerna diskuterade och tog ställning till formerna för projektet och de tre seminarierna. Foto: SSI Info, BA De tre seminarierna blev Transparensforums mest konkreta produkt och kärnan i projektet. Där möttes flera berörda aktörer för dialoger i olika format. Sådant hade inte genomförts i denna omfattning tidigare i Sverige så projektet kan bli god grund för framtida dialoger. Allt material i projektet inte minst dialog och diskussioner från seminarierna finns dokumenterat och diariefört hos SSI för den som vill ta del av dess intressanta processer. Grupparbete i stearinljusens sken under seminarium 1. Av hänsyn till några deltagares besvär hölls seminariet i en nästan helt elfri lokal. Seminarium 1 Temat för det första seminariet var Aktörernas roller och ansvar vid utbygganden av 3G. Ett övergripande syfte var att deltagarna i referensgruppen skulle träffas för att diskutera och få bättre förståelse för övriga aktörers roller och ståndpunkter, och bygga en grund för fortsatt dialog och utfrågning. Seminariet kartlade tillkomsten och nuläget för mobiltelefonin i Sverige, framtida teknikutveckling och ett förtydligande av aktörernas respektive roller. Fokus lades på den kommunala arenan, bland annat den kommunala besluts processen, och behov av stöd från statliga myndigheter. Sammanlagt deltog ett trettiotal personer i detta seminarium. Seminarium 2 Forskningsläget för riskbedömningen stod i fokus för det andra seminariet. Där erbjöds en grundläggande fysika- lisk beskrivning av elektromagnetiska fält, en redogörelse av forskningsläget i frågor av betydelse för riskbedömningen och ökade insikter om grunderna för riskbedömningar. Seminariet tog bland annat upp forskningsmetoder, som hur man studerar hälsorisker vid exponering för elektromagnetiska fält genom epidemiologiska studier, djurförsök och forskning på celler samt hälsoeffekter. Programmet innehöll, förutom grupparbeten och diskussioner, även utfrågning av aktörerna. Det sistnämnda är i enlighet med RISCOM:s betoning av fri diskussion av fakta och värderingar. Under seminariet diskuterades också vilken forskning som är viktigast för riskbedömningen. Myndigheter och en del forskargrupper menar att epidemiologin har störst betydelse, men det finns också de som menar att denna metod lider av väsentliga begränsningar i att kunna påvisa hälsoeffekter. Den allmänna inställningen är dock att epidemiologin kan mäta hälsoeffekter hos befolkningen, men att dessa resultat behöver förstärkas med kunskap om vilka mekanismer som skulle kunna förorsaka dem. Det är till exempel lämpligt med forskning som involverar studier på cellnivå. Totalt deltog cirka 60 personer. Seminarium 3 Det tredje och sista seminariets tema var Försiktighetsprinciper och gränsvärden. Fokus för dialogen var juridiska aspekter av försiktighetsprinciper både EU:s och den i vår svenska miljöbalk och WHO:s förslag till nytt arbetssätt för försiktighet, så kallade precautionary frameworks, som betonar dialog. Gränsvärden och rekommendationer för gränsvärden för elektromagnetiska fält, och olika aktörers tolkningar diskuterades ingående. Bland annat redogjorde miljöminister Lena Forts. på sid 4 2/2006 Strålskyddsnytt 3

4 Forts. från sid 3 Sommestad, miljöpartiet och flera andra aktörer för sina ståndpunkter. En central del i seminariet var en bred allmän diskussion samt utfrågning av olika aktörer. Seminariet leddes framgångsrikt av den utomstående moderatorn Göran Skytte. Det samlade närmare 100 deltagare bestående av referensgruppen, deltagare från tidigare seminarier, vissa som referensgruppens medlemmar bjudit in, representanter från pressen samt en handfull från en intresserad allmänhet. Försiktighetsprinciperna på agendan har formulerats på olika sätt i olika sammanhang. Rio-deklarationen från 1992 Agenda 21 berör hot om allvarlig eller irreversibel skada på miljön (»threats of serious or irreversible damage«) medan vår svenska miljöbalk använder formuleringen»så snart det kan befaras att en viss åtgärd skulle kunna utgöra en olägenhet för människors hälsa eller miljön«. Gemensamt för olika tolkningar är att frånvaron av säkra bevis (osäkerhet) för en risk inte är en giltig orsak för att avvakta med skyddsåtgärder. För att försiktighetsprincipen i miljöbalken överhuvud taget ska kunna aktualiseras behövs dock en indikation på en möjlig risk, vilket till exempel SSI menar finns idag för användning av mobiltelefoner men inte för exponering från basstationer. Slutrapporten Under hela projektet har dokumentationen av arbetet varit viktig, både i skrift och i ljudupptagningar. Dokumentationen skulle samlas i en slutrapport som så tydligt som möjligt skulle beskriva det som projektet handlade om: själva dialogen. Rapporten är till för både projektets deltagare och alla de som ville men inte hade möjlighet att vara med. Under hösten 2005 pågick arbetet med rapporten för fullt och aktörerna i referensgruppen lämnade synpunkter i omgångar. De fick dessutom möjlighet att presentera sina ståndpunkter på helt egna sidor. Det var tänkt att rapporten skulle vara färdig i december Men det Foto: SSI, Ann-Louis Söderman har varit lättare sagt än gjort att få alla aktörer ense. Arbetet pågår därför fortfarande, men är inne i slutfasen och så fort rapporten är helt klar läggs den ut på SSI:s externa webbplats tillsammans med annat material i projektet. Slutrapporten är viktig, inte minst för att många människor både i beslutsfattande ställning i kommunerna och privatpersoner har sagt till SSI att de vill ta del av Transparensforum. Eftersom projektet haft något av»huvudstadskaraktär«finns det människor som tyvärr inte kunnat delta av geografiska skäl. Dessa får genom rapporten möjlighet att förstå vad som var unikt med Transparensforum. Förhoppningsvis kan projektet också Göran Skytte var framgångsrik moderator under seminarium 3. TV 4 och många andra media dokumenterade sammankomsten. inspirera till lokala samrådsprocesser om mobiltelefoni och andra frågor som berör elektromagnetiska fält i samhället. Rapporten försöker att skildra vad som hände i projektet. Den beskriver de inledande trevande processerna där aktörerna försökte hitta de faktiska formerna för projektet, genom alla tre seminarierna fram till projektavslutningen i december Rapporten försöker särskilt redogöra för seminarierna. Här finns deras program, sammanfattningar av alla föredrag samt redovisningar från grupparbeten och gruppdiskussioner. Inte minst dessa, med sina inslag av frågor och svar, kan bli fascinerande läsning eftersom de bygger på ljudupptagningar. Här följer man ingående aktörernas synpunkter i den stundtals hetsiga debatten och dialogen. Lärdomar I rapportens slutsatser pekas det på att projektet kunde (borde?) ha genomförts tidigare, helst redan före själva 3G-utbyggnadsarbetets start. Det hade också varit önskvärt med starkare koppling till kommunala perspektiv och lokala förhållanden. Endast två kommuner har medverkat i projektet: Södertälje och Nacka. En annan sak som diskuterades tidigt och intensivt var hur allmänheten skulle representeras som aktör, mer än genom folkvalda kommunpolitikers medverkan. Projektets medverkande löste aldrig problemet med att få med den intresserade allmänheten vilket kan ses som en brist. Det är också tydligt att deltagarna hela vägen varit oense om mycket. Projektets syfte var emellertid inte att skapa konsensus. Något som alla dock var överens om var behovet av ett nationellt forskningsprogram för elektromagnetiska fält. Intressant är att Vetenskapsrådet inte rekommenderar något sådant, utan menar att det finns risk för att ett nationellt forskningsprogram skulle genomföras på bekostad av annan forskning. Vetenskapsrådet anser istället att Sverige i första hand ska satsa på sådan forskning där landet utmärker sig, i det här fallet inom epidemiologi. Utvärdering: nådde vi syftet? Syftet var att förbättra dialogen i samhället kring utbyggnaden av 3G och elektromagnetiska fält samt att öka förståelsen för olika aktörers roller och värderingar. För att få reda på om detta verkligen uppnåddes ville SSI anlita ett professionellt utvärderingsföretag. Faugert & Co Utvärdering, som gjort utvärderingar åt flera andra centrala myndigheter, fick uppdraget, som genomfördes från oktober 2005 till januari Den avgörande frågeställningen var den huruvida Transparensforum gett avtryck hos deltagare och aktörer, 4 Strålskyddsnytt 2/2006

5 det vill säga en fråga om resultat och effekter. Det var också viktigt att ta vara på erfarenheter från genomförandet av Transparensforum-dialogen. En prioriterad utgångspunkt var att så många som möjligt av de medverkandes synpunkter skulle tas med i analysen. Särskilt fokus lades därför på olika aktörers upplevelser av genomförande och effekter. Centrala frågeställningar berörde också aktörernas olika motiv till att delta i projektet, hur arbetet i referensgruppen fungerade samt hur genomförandet av seminarierna avlöpt. Utvärderingen gjordes med hjälp av intervjuer och telefonenkäter med referensgruppen och andra seminariedeltagare. Cirka 85 personer har deltagit i projektet, varavt 48 deltog i utvärderingen fördelade på olika aktörer. Det var viktigt för utvärderingens trovärdighet att så många som möjligt fick komma till tals. Det var därför självklart att kombinera olika datainsamlingsmetoder. Blev det något resultat? Jo, utvärderingen visar tydligt att majoriteten av dem som deltagit upplever att dialogen i mobiltelefonifrågan har förbättrats tack vare Transparensforum. Inte minst har projektet bidragit till att olika aktörer suttit tillsammans och mött varandras perspektiv under ordnade former. Det har också förekommit olika former av lärande och ett nytt forum för dialog har skapats. Tack vare mötet med andra aktörer med helt andra intressen förefaller Transparensforum också ha bidragit till ökad förståelse för olika aktörers roller och värderingar. Samtidigt som det för många har blivit än mer tydligt hur otydlig roll- och ansvarsfördelningen är i frågan. Projektet hade inte syftet att skapa konsensus, vilket heller inte skett enligt utvärderingen. Effekter på olika nivåer Utvärderingen visar alltså att Transparensforum har gett vissa effekter, om än begränsade. De tydligaste är främst individrelaterade som till exempel bättre förståelse hos enskilda personer och i viss mån ökade kunskaper om såväl intresseorganisationernas situation som olika myndigheters uppdrag. Flertalet deltagare upplever också att dialogen mellan aktörerna om elektromagnetiska fält i stort och mobiltelefoni i synnerhet har förbättrats. Transparensforum har i viss mån även bidragit till att nya relationer skapats och att nätverk breddats. I datamaterialet återfinns även spår av effekter på organisationsnivå främst som en förstärkning av redan påbörjade förändringsprocesser inom såväl myndigheter, kommuner som industrin. Dessa effekter handlar i viss mån om förändrade attityder som uttrycks genom öppnare arbetssätt och ökad medvetenhet. Mest värdefullt Aktörerna ser det alltså som positivt att det genom Transparensforum skapats en arena för dialog och att personliga kontakter har knutits mellan aktörer och individer. Mötet med aktörer med andra intressen och perspektiv än de egna framstår i utvärderingen som den mest värdefulla effekten. Några som deltagit i utvärderingen menar att de som personer fått mer förståelse för hur olika aktörer arbetar och vad deras roll är. Detta samtidigt som flera menar att det nu blivit ännu tydligare hur komplext och förvirrande det är vem som har ansvar för vad. Begränsningar Man kan också konstatera att i Transparensforums initialskede fanns ambitionen att nå allmänheten, vilket dock inte lyckades, något som också många lyfter fram i utvärderingen. Syftet hade alltså formulerats bredare än vad projektet har uppnått. Utvärderarnas bedömning är dock att syftet i huvudsak har uppnåtts med reservation för att dialogen har förbättrats inom en begränsad och ganska sluten krets och grupp av aktörer. Flera i utvärderingen menade också att det är av betydelse när i tiden ett Transparensforum genomförs. I detta fall anser flera att det genomfördes flera år för sent efter det att viktiga beslut i frågan redan var fattade och att möjligheten till påverkan därmed var mycket liten. Många syften Något annat som kommer fram är att aktörerna har haft olika syften och motiv för sitt deltagande, vilket tycks ha påverkat förutsättningarna för projektets genomförande. Detta har också påverkat deltagarnas subjektiva upplevelser av Transparensforums egentliga effekter. Framför allt förväntade sig representanter för kommuner och intresseorganisationerna konkreta resultat och förändringar, men de anser att detta har förverkligats endast i mycket begränsad omfattning. Utvärderingen visar således att det kanske till viss del har funnits orealistiska eller obefogade förväntningar på Transparensforum. Vad olika aktörer ansåg Olika aktörer har olika synpunkter på projektet och processen: Representanter från centrala myndigheter säger att mötet med elöverkänsliga varit värdefullt. Genom Transparensforum såg myndigheterna en möjlighet att skapa dialog mellan olika aktörer. Några menade att det ligger i tiden att arbeta mer öppet och utåtriktat. Transparensforum erbjöd möjligheten att pröva ett sådant arbetssätt. Det var ett sätt att försöka öka trovärdigheten. Representanter från industrin menade att det länge funnits ett tryck på att SSI måste agera i frågan om mobiltelefoni. Transparensforum blev ett sätt för SSI att visa att man tagit tag i den. Någon menar också att trovärdigheten sviktat på grund av att Transparensforum initierades för sent. Det borde ha genomförts redan i planeringsstadiet av 3G-utbyggnaden. Öppenheten i frågan framstod som intressant och lockade flera kommunala representanter. Någon tyckte att myndigheterna länge varit otydliga i sina budskap i frågan om elektromagnetiska fält, varför Transparensforums öppenhet blev extra intressant. Dessutom menade flera att detta fortfarande är en högaktuell fråga i kommunerna. Några hoppades på att Transparensforum skulle resultera i konkreta verktyg för dem som arbetar med frågan på kommunal nivå och som möter oroliga och/eller sjuka medborgare i sitt arbete. Flera representanter för intresseorganisationerna såg Transparensforum som en möjlighet att skapa dialog med myndigheterna och industrin. Flera hoppades också på att kunna påverka myndigheterna. I stort tycker intresseorganisationerna i utvärderingen att frågan om elektromagnetiska fält Forts. på sid 6 2/2006 Strålskyddsnytt 5

6 Forts. från sid 5 belyst på ett trovärdigt sätt under seminarierna. Man tycker också att man blivit lyssnad på. Någon är mer kritisk och uttrycker en frustration över att det är svårt att se några konkreta resultat av Transparensforum och att ingen myndighet tar det fulla ansvaret, utan att en hel del faller mellan stolarna. Har aktörernas bild av SSI förändrats? Andra centrala myndigheter upplever SSI som mindre»benhårda«under projektet än innan. Industrin upplever att SSI nu är mer nyanserad, visar respekt och har en vilja att lyssna. Kommunerna anser att det är positivt att SSI låter sig konfronteras, att man har investerat i frågan.»det går numera att resonera med SSI.«Intresseorganisationerna anser att SSI har tagit tag i frågan, men att myndigheten saknar handlingsplan och insikt. Transparensforum var ett sätt att komma till rätta med en för SSI besvärlig opinion. Utvärderarnas egna kommentarer Transparensforum har, enligt utvärderarnas bedömning, lämnat betydelsefulla avtryck, dock främst på individnivå. Transparensforum förefaller också ha bidragit till att tidigare»traditioner«av bristande dialog och öppenhet i viss mån har brutits. Effekterna tycks i dagsläget vara begränsade, men desto viktigare. Det har startats en dialog och en process för att närma sig varandra. Transparensforum bör ses som ett första steg i en utveckling mot ökad tydlighet, öppenhet och bättre dialog mellan olika aktörer på området. Slutligen så menar utvärderarna själva att ambitionen bör vara att på något sätt fortsätta dialogen. Utvärderarna menar också att SSI som initiativtagare och huvudman för projektet har ett särskilt ansvar för en fortsättning. SSI bör göra något för att vidmakthålla någon form av forum för dialog, med nyttjande av erfarenheterna från Transparensforum. Vad händer härnäst? Ursprungligen fanns ambitionen att fortsätta dialogen i Transparensforums referensgrupp i ett mer permanent format, som en del i SSI:s och andra aktörers ordinarie arbete. Men i december 2005 avslutades projektet och referensgruppen upplöstes. Gruppen har dock fortsatt med visst samarbete för att ta fram slutrapporten. Utvärderingen pekar på att det kommer att bli viktigt framöver att visa att de deltagande aktörerna uppfattar att projektsatsningen faktiskt lett till något. Handfasta åtgärder från olika aktörer behövs för att visa att de lyssnat eller tagit till sig andras perspektiv och därmed bidragit till det övergripande syftet. Eftersom projektet väckt många frågor om bland an- DEMOEX en fältövning för den nationella strålskyddsberedskapen nat SSI:s arbete och riskbedömning kan detta vara ett sätt för SSI att visa på konkret handling. Öppnare riskbedömning Flera aktörer har under projektet efterlyst mer information om SSI:s vetenskapliga råd. Hur utses denna samling experter på forskning om elektromagnetiska fält? Hur man arbetar man? Det har också funnits önskemål om en ökad öppenhet kring rådets årliga rapport, vilken är viktig för SSI:s riskbedömning. I fortsättningen kommer därför SSI att försöka anordna ett öppet möte när rapporten ges ut. Dit ska aktörerna från Transparensforum bjudas in. En tanke är att ordförande Anders Ahlbom, professor vid Karolinska Institutet, då informerar om arbetet med rapporten. SSI hoppas på detta sätt bli tydligare i hur myndigheten gör sin riskbedömning av forskningsresultat och hälsoeffekter. Fortsättning? Utvärderingen visar att även om projektet är formellt avslutat bör ambitionen vara att på något sätt fortsätta dialogen. Utvärderarna menar också att det är viktigt att det som uppnåtts med Transparensforum förvaltas. De flesta som intervjuats i utvärderingen och som deltagit i referensgruppen uttrycker också en vilja att delta i kommande möten och man tycker att det är viktigt att dialogen fortsätter. Det stora flertalet menar också att SSI har det yttersta ansvaret för att förvalta det som kommit ut av Transparensforum. Första veckan i oktober genomförs en fältövning med huvudtemat strålningsmätning och sanering av radioaktiva ämnen. Dess namn är DEMOEX, som står för Decontamination and monitoring excercise. DEMOEX är den första stora fältövningen för nukleära (N) och radiologiska (R) krissituationer för de samverkande myndigheterna inom den nya CBRN-beredskapen. Dessa blir i detta fall SSI, Länsstyrelsen i Hallands län, Räddningsverket, Tullverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Försvarsmakten samt de institutioner är med i strålskyddsberedskapen. Därutöver medverkar även specialister från Norden medan andra utländska observatörer har bjudits in. Övningen genomförs i verklig och simulerad strålningsmiljö på militära övningsområden nära Halmstad. Den ska ge deltagarna kunskap och erfarenhet av insatser i strålningsmiljö vid olyckor eller vid avsiktlig spridning av radioaktiva ämnen. Årets fjärde nummer av Strålskyddsnytt får temat Beredskap och ett av inslagen blir ett reportage från fältövningen. Britta Zaar Informatör, SSI Lena Hyrke Strålskyddsinspektör, SSI Foto: SSI Info, BA 6 Strålskyddsnytt 2/2006

7 Nya regler för strålskärmning inom sjukvård, tandvård och veterinärmedicinsk verksamhet SSI har beslutat om nya föreskrifter som reglerar strålskärmning av lokaler som används för undersökningar eller terapier med joniserande strålning [1]. Författningen börjar gälla den 1 juli 2006 för sådana lokaler som planeras efter detta datum, medan för de lokaler som redan planerats börjar den gälla den 1 juli Dessa nya föreskrifter skrevs i första hand för att uppdatera de gamla. Dessutom vidgas de till att också innefatta nukleärmedicin. I samband med att den nya författningen träder i kraft upphävs tre gamla föreskrifter [2-4]. I Sverige finns cirka lokaler där patienter undersöks eller får behandlingar med hjälp av utrustning som utsänder joniserande strålning eller radioaktiva ämnen. Detta sker inom sjukvård, tandvård och veterinärmedicinen, bland annat genom röntgen, nukleärmedicin och strålbehandling. Det är viktigt att personer som vistas utanför dessa lokaler får tillfredsställande strålskydd och därför måste väggar, golv, tak, fönster och dörrar dimensioneras så att tillräcklig stor del av strålningen absorberas. Föreskrifterna reglerar detta skydd. Nyheter i författningen I lokaler där röntgenundersökningar görs kan man nu utifrån lokala förutsättningar optimera strålskärmningen. Arbetsmetoder, röntgenapparatens placering, hur många exponeringar som görs och vad som sker utanför lokalen bestämmer hur mycket strålskärmning som behövs. Dessutom ställs nu samma krav på strålskärmning för nukleärmedicinsk verksamhet som på andra verksamheter. Det speciella med nukleärmedicinska undersökningar är att patienten själv är strålkällan, men i övrigt kan man bestämma strålskärmningen på sätt som för lokaler där t.ex. röntgenundersökningar görs. Författningens krav De första delen av författningen beskriver kraven på planering och verifiering. Strålskärmningen ska bestämmas genom beräkning. För att kunna utföra dessa beräkningar krävs strålskyddskunskap och -erfarenhet. Det är viktigt att dokumentera under vilka förutsättningar bedömningen har gjorts och att strålskärmningen kontrolleras efter det att verksamheten kommit igång. För röntgenverksamhet finns alternativa specifika krav på strålskärmning som kan användas om man inte vill eller kan göra beräkningar. SSI anser att praktiska strålskärmningskrav, uttryckta i t.ex. blyekvivalens, inte går att formulera för strålterapi och nukleärmedicin. För lokaler där terapier utförs inom sjukvården har verksamheterna tidigare gjort egna bedömningar och så förblir det. För lokaler där nukleärmedicinska undersökningar görs kommer innehavarna också att behöva göra bedömningar av behovet av strålskärmning. Utrymmen som regleras Det finns alltid områden där stråldosnivåerna blir höga eller mycket höga när man använder strålning. Sådana områden ska vara klassade, märkta med varningsskylt och ha speciella rutiner för tillträde. Ibland är det nödvändigt att begränsa tillträde till vissa områden; det går alltid att tillgripa tillträdesförbud för att skydda människor. Föreskrifterna reglerar områden utanför lokalerna där man inte vill skapa speciella rutiner som reglerar vistelsen. Det kan vara områden inom den egna verksamheten, exempelvis arbetsrum och möteslokaler, eller utanför den egna verksamheten, till exempel en cafeteria eller undersökningsrum på annan avdelning. Uppföljning Det är viktigt att alla som bedriver dessa typer av verksamhet känner till författningen och att de följer upp efterlevnaden. Detta gäller även tandläkare och veterinärer, de ansvarar och svarar i de flesta fall själva för att de har ett fullgott skydd i sina lokaler. Naturligtvis måste även landsting och företag som bedriver sjukvård liksom strålskyddsexperter och sjukhusfysiker granska verksamheten så att föreskrifterna följs. Anja Almén Referenser: Verksamhetsansvarig, SSI 1. SSI FS 2005:6 Föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning 2. SSI FS 1991:3 Föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för veterinärmedicinsk diagnostik. 3. SSI FS 1991:2 Föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för odontologisk diagnostik 4. SSI FS 1991:1 Föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik Anja Almén Verksamhetsansvarig, SSI Foto: SSI Info, BA 2/2006 Strålskyddsnytt 7

8 SSI undersöker larmbågar SSI har undersökt olika typer av larmbågar (Electronic Article Surveillance). Larmbågarna används i stor omfattning för artikelövervakning och personkontroll i affärer, bibliotek och liknande platser över hela landet. Uppskattningsvis har fler än en miljon sådana utrustningar monterats runt om i världen. Tre typer av larmbågar Alla larmbågar och metalldetektorer utnyttjar elektromagnetiska fält över ett stort frekvensområde för att registrera och kommunicera över korta avstånd, vanligen upp till några enstaka meter. De upprätthåller också en definierad övervakningszon som varor eller personer måste passera för att bli registrerade eller upptäckta. Dessutom reagerar de endast på om en larmetikett finns i zonen eller inte; larmetiketterna innehåller ingen annan information. Allmänheten exponeras för elektromagnetiska fält från larmbågar vanligtvis under kort tid, dvs. några sekunder när man passerar en larmbåge. Personalen i affärerna, biblioteken eller på andra platser kan exponeras under längre tid. Larmbågssystemet består av tre komponenter: etiketten (»tag«), en elektronisk sensor som fästs på de varor som ska kontrolleras larmbågarna, de detektorer som skapar övervakningszonen en särskild enhet, till exempel vid kassan, som avaktiverar eller tar bort etiketten. Alla larmbågar, oberoende av tillverkare, fungerar efter samma princip. En sändare sänder en signal med definierade frekvenser som mottas av en avpassad mottagare. Därigenom skapas övervakningszonen, vanligtvis vid utgången. En larmetikett som förs in i zonen orsakar en störning som registreras i mottagaren. Etikettens speciella egenskaper avgör vilken sorts teknik och därmed frekvens som används. I Sverige används huvudsakligen tre typer av larmbågar: Elektromagnetiska system arbetar med olika frekvenser mellan 15 Hz och 20 khz och etiketten består av en liten magnetremsa. Akustomagnetiska system använder etiketter av material som ändrar egenskapen när de blir magnetiska och arbetar vid frekvenser mellan 58 och 60 khz. Radiofrekventa larmbågar arbetar vid frekvenser mellan 1,8 och 10 MHz och utnyttjar resonanskretsar som larmetiketter. Cirka hälften av alla larmbågar som används i köpcentra i Göteborg och Stockholm är av radiofrekvent typ, ungefär 45 procent är akustomagnetiska och resten elektromagnetiska system. Det finns också larmbågar i mikrovågsområdet som arbetar i frekvensområden MHz och MHz och som använder dioder som larmetiketter, men om sådana används i Sverige är inte känt. Gränsvärden i dessa fall SSI:s allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (SSI FS 2002:3) gäller också magnetfälten från larmbågar. I de allmänna råden anges två typer av gränsvärden, dels referensvärden, dels grundläggande begränsningar. Referensvärden, till exempel magnetisk fältstyrka eller magnetisk flödestäthet, utgörs av storheter som är mätbara utanför människokroppen. Dessa härleds ur de grundläggande begränsningarna, som beskriver fenomen som kan uppträda i kroppen till följd av yttre elektriska eller magnetiska fält. De ska förhindra att funktioner i det centrala nervsystemet störs och att skadlig värmeutveckling i vävnaden uppträder. De grundläggande begränsningarna utgörs av strömtäthet och SAR (specific absorption rate). Om uppmätta värden ligger under referensvärdena är det säkerställt att de grundläggande begränsningarna inte överskrids. Om uppmätta värden däremot överstiger referensvärdena, innebär detta inte nödvändigtvis att de grundläggande begränsningarna behöver överskridas. I sådana fall gäller enligt allmänna råden de grundläggande begränsningarna och man måste på annat sätt, till exempel beräkningar, visa att dessa inte överskrids. De grundläggande begränsningarna och referensvärdena beror på frekvensen. För 20 Hz ligger till exempel strömtätheten på 2 ma/m 2 och den magnetiska flödestätheten B är 250 mikrotesla, för 220 Hz är strömtätheten också 2 ma/m 2, men B bara 23 mikrotesla, för 20 khz är strömtätheten 40 ma/m 2 och B = 6,25 mikrotesla, för 60 khz är strömtätheten 120 ma/ m 2 och B = 6,25 mikrotesla och för 10 MHz är helkropps-sar 0,08 W/kg, lokal SAR för bål och huvud 2 W/kg och B = 0,092 mikrotesla. Standarder Det finns två svenska (och tillika europeiska) standarder för exponering för elektromagnetiska fält från larmbågar. Standarden SS-EN anger att en utvärdering ska göras i enlighet med Europeiska rådets rekommendation 1999/519/EC 12 juli 1999, vilken ligger till grund för SSI:s allmänna råd. Denna standard används tillsammans med standard SS-EN 50357, som föreskriver en mätprocedur som ska visa att larmbågars exponering är i enlighet med referensvärdena och, om referensvärdena överstigs, modellberäkningar för att visa att exponeringen är i enlighet med de grundläggande begränsningarna. Mätningar görs för dimensionerna av en stående standardperson mellan larmbågarna. För detta ändamål definieras 45 mätpunkter inom ett rätblock med höjd 60 cm och bredd och längd 30 cm. Avståndet mellan mätpunkterna är 15 cm med nio mätpunkter i ett plan på fem höjder över golvet. Närmaste plan ovanför golvet är på höjden 85 cm. Avståndet mellan sändande larmbåge och de närmaste mätpunkterna är 20 cm. Medelvärdet av de uppmätta värdena i mätpunkterna ska sedan jämföras med referensvärdet enligt SSI:s allmänna råd. Mätningar SSI har mätt på elva larmbågar i olika butiker enligt dessa standarder. Referensvärdet vid de relevanta frekvenserna överstegs vid alla elektromagne- 8 Strålskyddsnytt 2/2006

9 tiska och två av tre akustomagnetiska larmbågar med en faktor 3-7. Därvid kunde mätvärdena i de 45 mätpunkterna variera kraftigt, med en faktor 2,5-7,5 mellan lägsta och högsta värdet. Alla berörda leverantörer kunde dock dokumentera att produkterna uppfyllde standardernas krav och därmed inte översteg de grundläggande begräns ningarna. De radiofrekventa larmbågarna klarade referensvärdena. Etiketterna på varorna avger inte någon strålning. SSI mätte också på cirka 6 cm avstånd från larmbågarna, alltså närmare än man ska mäta enligt standarden. Det kan motsvaras av en situation där en person står tätt intill en larmbåge eller lutar sig mot den. Här mättes till exempel värden mellan 63 och 149 mikrotesla. Magnetfälten från larmbågarna är kraftig inhomogena och avtar snabbt med avståndet från larmbågen, till exempel avtog fältet från 149 mikrotesla på 6 cm till cirka 44 mikrotesla på 20 cm från larmbågen. Det framgår dock inte av dokumentationen från leverantörerna huruvida de grundläggande begränsningarna upprätthålls även när en person inte passerar mittemellan larmbågarna. Slutsatser För att undvika onödig exponering anser SSI sålunda att larmbågar bör placeras så att de kan passeras utan dröjsmål och de bör inte vara på en plats där kunderna uppehåller sig längre tid. Långvarig vistelse vid larmbågar kan undvikas genom att varor inte placeras direkt intill eller mellan dem. Det är också olämpligt att utforma larmbågar på ett för barn klättervänligt sätt. För att undvika direktkontakt med larmbågen kan exempelvis en skyddskåpa placeras på den. Utförliga resultat redovisas i SSIrapport 2006:03, som kan beställas från SSI eller laddas ner som PDF från SSI:s hemsida Gert Anger Strålskyddsinspektör, SSI John Dunster in memoriam Herbert John Dunster, emeritusmedlem i ICRPs huvudkommission, gick bort den 23 april 2006 vid en ålder av 84 år efter lång, och fram till nu förbluffande framgångsrik, kamp mot en serie strokes. Dessa hade under senare år visserligen hindrat honom från att köra bil, men hans intellektuella vitalitet påverkades inte märkbart och det är bara ett par månader sedan hans senaste korta artikel (om dose constraints) trycktes i Journal of Radiological Protection. John Dunster fick sin universitetsexamen från Imperial College of Science and Technology vid universitetet i London mitt under brinnande krig och rekryterades till det brittiska amiralitetet för akustisk forskning kring ubåtar och torpeder började John inom det brittiska kärnenergiprogrammet vid vad som senare blev UK Atomic Energy Authority. Han gjorde utsläppsberäkningar för grafitreaktorn i Windscale (nuvarande Sellafield), som framställde plutonium till det brittiska kärnvapenprogrammet inträffade den första större kärntekniska olyckan i västvärlden: en brand i Windscalereaktorn. På grund av jodutsläpp blev det nödvändigt med ett omfattande program för mjölkprovtagning. Restriktioner och strålskyddskriterier för boende i trakten fick införas, och John blev en av huvudpersonerna i beslutsfattandet. Till följd av Windscaleolyckan inrättades 1970 Storbritanniens berömda National Radiological Protection Board (NRPB), där John blev avdelningschef lockades han över till arbetarskyddsstyrelsen Health and Safety Executive som ställföreträdande generaldirektör och kärnsäkerhetschef. Han arrangerade bl a ett uppskattat besök 1977 av den svenska energi- och miljökommittén, som fick se olika institutioner vilket enligt John hjälpte honom att sammanföra personer som tidigare saknat kontakt återvände John till NRPB, nu som dess chef, och var bl a en av initiativtagarna till de vartannat år återkommande»brittisk-nordiska chefsmöten«som blivit en enande aktivitet för strålskyddare runt Nordsjön och Östersjön. John blev kvar vid NRPB till sin pensionering 1987, vilket innebar att han än en gång kom i hetluften, och än en gång gjorde en ovärderlig insats, vid Tjernobylolyckan år John hade många internationella uppdrag, bland annat för IAEA, för FN:s vetenskapliga strålningskommitté UNSCEAR, för EU och för den internationella strålmåttskommittén ICRU. Hans stora professionella passion, vid sidan om NRPB, var dock den internationella strålskyddskommissionen, ICRP. John valdes in i ICRP:s dåvarande kommitté V (radioaktiva isotoper och radioaktivt avfall) ändrades ICRP:s kommittéstruktur och John flyttade till kommitté 4 (tillämpning av ICRP:s rekommendationer). Där var han delaktig i författandet av ett flertal rapporter, särskilt den epokgörande Publication 22 (1973) om optimering av strålskydd och kollektivdosens roll blev John invald i ICRP:s huvudkommission där han spelade en aktiv roll i att utveckla strålskyddsfilosofin, och det var han som satt vid pennan och höll samman texterna när 1990 års rekommendationer från ICRP, Publication 60, togs fram. 1997, då John lämnade huvudkommissionen, blev han vald till emeritusmedlem. John tänkte extremt snabbt, talade minst lika snabbt på både engelska och franska och var en rättfram debattör vilket någon gång kunde verka överväldigande för nykomlingar i branschen som kanske hade väntat sig diplomatiska krumelurer innan man kom till sak. Det brukade dock inte ta lång tid för Johns kolleger att upptäcka hans absoluta genomhederlighet, hans stora generositet och hans försynta blygsamhet i fråga om sin egen personliga roll. I Johns och hustrun Roses anspråkslösa men gästfria hem fanns det alltid plats för en extra tekopp och en trivsam diskussion om något nytt strålskyddsproblem, där John alltid var mycket framsynt. John efterlämnar, förutom Rose, tre döttrar och en son samt en rad barnbarn och barnbarnsbarn. Våra tankar går till dem, och till vår käre vän John som i olika skeden i sitt liv givit oss alla så mycken klokskap och så mycken vänfasthet. Roger Clarke, emeritusmedlem ICRP, fd chef NRPB Bo Lindell, emeritusmedlem ICRP, fd chef SSI Jack Valentin, vetenskaplig sekreterare ICRP 2/2006 Strålskyddsnytt 9

10 Nytt från ICRP Jack Valentin, scientific secretary Vårmötet i Madrid Huvudkommittén i den Internationella strålskyddskommissionen, ICRP, höll sitt vårmöte 2006 i ett soligt och gästfritt Madrid i slutet av mars, med miljöavdelningen på den kärntekniska rådgivningsorganisationen CIEMAT som primär värd. Huvudtemat var en genomgång och diskussion av ICRP:s förslag till förnyade strålskyddsrekommendationer. En tidigare version var ju föremål för omfattande internationell remissbehandling under andra halvåret 2004, och de kommentarer ICRP då tog emot arbetades in i förslaget under Resultatet diskuterades alltså i Madrid och efter finslipning efter den diskussionen kommer den bearbetade versionen att remissbehandlas igen från 7 juni fram till 15 september. Ladda gärna ner den nya remissversionen från efter 7 juni och sänd in dina synpunkter enligt anvisningarna på ICRP:s webbplats! På ICRP:s webbplats finns även fram till 19 juni ett förslag till ny rapport om strålskyddets räckvidd (scope), alltså vad som helt kan eller bör uteslutas från strålskyddsbedömningar och vad som helt eller delvis kan befrias från strålskyddsrestriktioner. Sådana undantagsregler är nödvändiga eftersom noga räknat allting är åtminstone litet radioaktivt. Vid huvudkommissionsmötet i Madrid diskuterades också ett kommande ICRP-dokument om skyddsfrågor vid medicinsk användning av strålning. Det dokumentet kan ses som en uppdatering av ICRP Publication 73 om samma ämne, och vi hoppas att även det kan läggas ut på org för offentlig remissbehandling någon gång under sommaren Vid mötet valdes också professor Fred A. Mettler jr till emeritusmedlem av ICRP. Fred Mettler blev medlem i huvudkommissionen år 1989 och ordförande i kommitté 3 (medicinska effekter) Han avgick från ICRP efter kommissionens möte i Schweiz hösten Med erfarenhet som röntgenläkare, från FNs vetenskapliga strålningskommitté UNSCEAR, från det internationella atomenergiorganet IAEA och många utredningar av olyckor med strålskador och inte minst den internationella uppföljningen av Tjernobylolyckans medicinska effekter har Fred Mettler varit kommissionens stöttepelare i medicinska frågor. Han har förnyat och aktiverat kommitté 3, som numera är kanske den mest aktiva och produktiva gruppen inom ICRP. Fred Mettlers efterträdare som ordförande för kommitté 3, Claire Cousins, har ett drömläge i form av en hungrig och arbetsvillig kommitté att arbeta med. Publications 97 & 98 Sedan jag sist rapporterade i Strålskyddsnytt har ICRP också givit ut två nya rapporter: ICRP Publications 97 och 98, som båda tagits fram just av kommitté 3 om strålning inom medicinen. Publication 97 behandlar Prevention of high-dose-rate brachytherapy accidents, alltså skydd mot olyckor med radioaktiva inlägg av (huvudsakligen) iridium vid behandling av cancerpatienter. Rapporten framhåller att mängden sådana behandlingar ökar snabbt i både industri- och utvecklingsländer, att de aktuella strålkällorna kan ge mycket höga stråldoser (upp till ca msv i minuten) och att det inträffat ett antal olyckor varav åtminstone en med dödlig utgång. Ett antal praktiska råd och rekommendationer ges också i rapporten. Ett angränsande problemområde dras upp i ICRP Publication 98: Radiation safety aspects of brachytherapy for prostate cancer using permanently implanted sources, som alltså också handlar om cancerbehandling med radioaktiva inlägg, fast i detta fall svagare strålkällor av jod eller palladium som lämnas kvar i patienten för resten av livet. Även här ökar antalet behandlingar, och det behövs strålskyddsrekommendationer till stöd för patienterna och deras familjer. I de allra flesta sammanhang kan man ge lugnande besked, men det finns ett par problemområden. Ett sådant är ifall patienten dör kort efter operationen och kroppen kremeras. Under de första månaderna efter att inläggen opererats in kommer strålkällorna ännu att vara så pass starka att de ett sådant scenario skulle kunna ge strålskyddsproblem för krematoriepersonalen. Du som inte redan prenumererar på ICRP:s rapporter kan hitta den elektroniska versionen på www. sciencedirect.com/science/journal/ Där kan du ladda ner filer mot betalning om du inte redan har fri tillgång till våra rapporter där. Vill du beställa den tryckta versionen av ICRP:s rapporter, se com/locate/series/icrp. I nästa nummer av Strålskyddsnytt hoppas jag kunna berätta om ett par nya rapporter som behandlar cancerrisken efter lågdosstrålning respektive en strålskyddsmodell av matsmältningskanalen. Jack Valentin Scientific Secretary, ICRP Radonutbildning för mäklare Fastighetsmäklarna har en viktig roll i radonarbetet. Ofta är det i köp/säljsituationen då radonfrågan blir aktuell i ett redan befintligt hus och då finns motivationen att åtgärda förhöjda radonhalter. Under hösten 2006 samarbetar SSI med Mäklarsamfundet för att utbilda fastighetsmäklare om radon. En liknande satsning gjordes senast hösten Utbildningen sker i Mäklarsamfundets regi och hålls på sex platser i landet. Ann-Louis Söderman Utredare, SSI 10 Strålskyddsnytt 2/2006

11 »En bok om solen«: SSI ger ut en barnbok Strålskyddsnytt i all ära, men hur når vi fram med vårt budskap till den yngre delen av befolkningen, till dem som kanske inte ens kan läsa själv? Att lära barn och ungdomar att umgås med solen så att de minskar risken för hudcancer senare i livet utgör en viktig del av SSI:s arbete med miljömålet Säker strålmiljö. Goda vanor grundläggs i mycket tidig ålder. För att nå även små barn har SSI tagit hjälp av barnboksförfattaren Pernilla Stalfelt för att skriva en bok om solen och dess skadliga strålar. Hon fick uppdraget på grund av sin förmåga att beskriva känsliga och svåra ämnen på ett roligt och övertygande sätt och hon är välkänd bland småbarnföräldrar och förskolelärare genom sina tidigare böcker, till exempel Bajsboken, Kärleksboken och Dödenboken. Pernilla Stalfelt, som gör både text och bild i sina böcker, har en egen och särpräglad stil där korta faktaspäckade textfragment vävs samman med fan- Solbäbisen av Pernilla Stalfelt tasifulla och uppseendeväckande teckningar i väl avstämda färger. Pernilla Stalfelt är en de mest uppmärksammade barnboksförfattarna på senare tid i Sverige. Hon har sedan 1996 gett ut fjorton böcker. År 2004 fick hon Rabén & Sjögrens Astrid Lindgren-pris och 2006 tilldelades hon det tyska kulturpriset Klax-Award. En bok om solen ingår som ett led i SSI:s prioriterade satsningar på barn, föräldrar och lärare. Fortbildning av grundskolelärare, videon Skurt är smart i solen, utbildningsmaterial på nätet och broschyrer på barnavårdscentralerna utgör exempel på andra insatser av samma karaktär. Boken beräknas vara klar från tryckeriet i slutet av maj och distribueras då kostnadsfritt till alla förskolor i landet. Den kommer inte att säljas i butik, men lärare kan rekvirera fler exemplar direkt från SSI. Eftersom upplagan är begränsad gäller som vanligt»först till kvarn«. De som vill ha ett eget exemplar, och som klarar sig utan det konventionella barnboksformatet med styva pärmar, kan ladda ner boken i sin helhet som ett pdf-dokument från SSI: s webbsida Denna pdf-version kommer att finnas tillgänglig där under en tvåårsperiod. Lars-Erik Paulsson Myndighetsspecialist, SSI Solskydd med mikrofina partiklar ifrågasatta EU:s vetenskapliga kommitté för konsumentprodukter (SCCP) har på sin hemsida publicerat ett yttrande* där man önskar bättre underlag från den tillverkningsindustrin för att kunna avgöra om solkrämer med partiklar av mikrofint zinkoxid (ZnO) eller andra mikrofina fysikaliska UV-blockerare är säkra och inte tränger igenom huden. Kemiskt solskydd Solskyddsmedel finns av två sorter. Solkrämer med kemiska ämnen som på eller i överhuden gör att den ultravioletta strålningen i solljuset absorberas, på grund av de aktiva kemikaliernas absorptionsspektrum, och inte transmitteras djupare ner i huden. Fysikaliskt verkande solkrämer med täckande partiklar, vanligen av t.ex. zinkoxid eller titandioxid (TiO 2 ), bildar ett skikt utanpå huden. Skiktet stoppar, reflekterar eller sprider bort UV-strålningen och hindrar den därigenom från att nå djupare och skada celler i huden. Kemiska solskydd kan i undantagsfall, trots omfattande säkerhetstester, medföra fototoxiska eller allergiska reaktioner för speciellt känsliga personer. För att skydda mot både kortvågig UVB-strålning och långvågig UVA-strålning krävs oftast en kombination av flera aktiva ämnen. Solkrämernas skyddande ingredienser kan brytas ner i huden under inverkan av den UV-strålning som de skyddar mot. Nedbrytningsprodukter absorberas av huden och kroppen och har till exempel påvisats i urinprover. Fysikaliskt solskydd Fysikaliska solkrämer skyddar i princip utanpå huden, men vita täckande krämer kan upplevas som kladdiga eller oestetiska. Fysikaliska solkrämer har ofta rekommenderats i stället för kemiska för att undvika risk för eventuell överkänslighet eller allergi, och ofta för att skydda barn. Produktutveckling har emellertid medfört att de estetiska problemen med fysikaliska solkrämer undviks genom att ingående partiklar görs mikroskopiskt små inom snäva toleranser. I framtiden väntas kosmetikindustrin även tillämpa»nanoteknik«för sina produkter, dvs ännu mindre partikelstorlekar. Om mikrofina partiklar är säkra i kosmetiska hudpreparat, eller om de kan tränga igenom huden, kroppens yttre barriär, och ställa till ohägn är emellertid oklart. Därför har SCCP funnit att kunskapsläget är otillfredsställande för mikrofina fysikaliska UV-blockerare (främst ZnO) i solkrämer. Ulf Wester Strålskyddsinspektör, SSI *En PDF-fil av yttrandet finns här: 2/2006 Strålskyddsnytt 11

12 Svenskarnas beteende i solen En ny enkätundersökning som SSI låtit göra visar att cirka var fjärde vuxen i Sverige har bränt sig av solen i trädgården eller på balkongen och cirka var femte vid en badplats utomlands. Den visar också att vi svenskar är övervägande positiva till att sola och vara bruna, samtidigt som kunskapen om UV-strålning och hudcancer är god. Under hösten 2005 genomförde Statistiska centralbyrån, SCB, en enkätundersökning om sol och utomhusvanor på uppdrag av SSI. Enkäter skickades till 2000 personer i Sverige mellan år. Bakgrunden till undersökningen, som ska användas varje höst under de kommande åren, är att vårt beteende i solen under de senaste 50 åren lett till en dramatisk ökning av antalet hudcancerfall. Exponeringen för ultraviolett strålning är den viktigaste riskfaktorn för hudcancer och är också starkt beroende av individens beteende. Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö har som delmål att antalet nya hudcancerfall år 2020 inte ska vara fler än år Antalet hudcancerfall är en uppenbar, men alltför långsam, indikator för detta mål eftersom latenstiden för de aktuella sjukdomarna är år eller mer. Det är därför nödvändigt att också arbeta med indikatorer som mer omedelbart avspeglar riskfaktorer och beteende i solen och som kan visa om vi är på rätt väg under arbetets gång. De återkommande enkätundersökningarna kommer därför att ligga till grund för en indikator som avspeglar hur mycket UV-strålning vi exponeras för. Enkäten ställer frågor om hur mycket vi vistas utomhus, hur vi beter oss när vi är ute och om vi använder solarier. Svaren används i en modell där den totala UV-exponeringen beräknas. Indikatorn, UV-exponering, ska visa om vårt beteende i solen förändras år från år så att exponeringen förhoppningsvis minskar. Undersökningsresultaten ska också kunna användas för planering och uppföljning av informationsinsatser och andra åtgärder för att förbättra allmänhetens beteende i solen. Under våren 2005 genomfördes en provomgång av undersökningen. Den finns redovisad i Strålskyddsnytt 3/2005. Resultaten från denna skiljer sig endast obetydligt från den här redovisade första ordinarie omgången. Skillnaderna kan förklaras av att man på våren minns vinterns erfarenheter bättre och på hösten sommarens. Fortsättningsvis kommer enkätundersökningen att upprepas varje höst under minst fem år. Materialet från varje undersökning bör som minimum bearbetas och analyseras på samma sätt varje år. Efter några års mätningar bör materialet analyseras mer omfattande, och undersökningen utvärderas för att bedöma om det är värdefullt att fortsätta eller inte. Hela undersökningen kommer att finnas tillgänglig somm SSI-rapport 2006:05 på UV-exponering Exponeringen beräknas enligt en modell som bygger på följande: Hur mycket tid spenderas utomhus när solen är hyggligt stark? Hur mycket minskas exponeringen genom olika åtgärder och solskydd? Hur mycket exponeras man i solarium? Den totala exponeringen är summan av uppskattade mått på arbetsrelaterad exponering, exponering under ledighet, exponering i utlandet och exponering i solarium. De beräknade exponeringsvärdena är i nuläget endast relativa men de kan i framtiden troligen kalibreras i absoluta enheter. De relativa värdena bedöms vara tillfyllest som exponeringsindikator. Den genomsnittliga befolkningsdosen per person och år uppgår till 122 relativa enheter, vilket ungefär motsvarar lika många MED. En MED = 210 J/m 2. Av den totala dosen kunde 41 procent knytas till exponering under ledig tid i Sverige och 25 procent till ledig tid i utlandet. Den arbetsrelaterade exponeringen uppgick till 31 procent medan exponering i solarier endast bidrog med 2 procent. Brännskador Förutom den totala exponeringen för UV-strålning så är brännskador i samband med exponering en riskfaktor för hudcancer. Antalet brännskador minskar med ökad ålder. Medelantalet per person och år var 3-4 per år för den yngsta åldersgruppen (18-24 år), medan de äldsta (65-74 år) i genomsnitt endast brände sig en gång per år. För att få en uppfattning om i vilka situationer som människor bränner sig i solen så ställdes frågor om hur ofta man brände sig i solen på en rad olika platser. Det var vanligast (25-30 procent) att man bränt sig i trädgården eller på balkongen, men procent av de svarande uppgav att de bränt sig vid badplats i Sverige och vid badplats utomlands. Mellan 15 och 20 procent hade också bränt sig på sjön. Attityder och riskuppfattning Tidigare studier har visat att UV-exponering är starkt kopplad till attityder till solning och att vara solbrun samt uppfattningen av riskerna med att utsätta sig för solstrålning. 86 procent tycker om att vara utomhus i solen och Fakta: Hudcancer UV-strålning ligger till grund för procent av all malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer i huden. Malignt melanom i huden drabbar ca 2000 personer varje år, varav avlider. Skivepitelcancer drabbar ca 3400 personer och leder till ett tiotals dödsfall årligen. Basalcellscancer är en mindre allvarlig form av hudcancer. Uppskattningsvis drabbas personer varje år. Att minska risken för skador från solen är inte särskilt svårt och kräver ingen dyr utrustning. Skugga, kläder, hatt, solskyddskräm och solglasögon skyddar effektivt mot UV-strålning. 12 Strålskyddsnytt 2/2006

13 58 procent tycker om att sola. Mer än tre av fyra känner sig både friskare och mer attraktiva när de är solbruna. Trots det är det endast en på tjugo som använder något kosmetiskt preparat av typen»brun utan sol«. Hela 85 procent försöker att undvika att bränna sig i solen trots att endast 44 procent oroar sig för de skador de kan få av solen. Var tredje person oroar sig för att få hudcancer och var femte för att bli rynkig i förtid. Det finns ett starkt samband mellan positiva attityder till att sola och vara brun och faktiskt solande. Samma mönster finns för solning både i Sverige, utomlands och i solarier. Även om det finns en viss tendens att de som är oroliga för solskador solar något mindre så är kopplingen inte lika tydlig. De som uppfattar solskyddskräm som ett säkert alternativ för att skydda sig mot solen förefaller sola något oftare, särskilt utomlands. Information om UV-strålning, hudcancer och solning För att få en uppfattning om hur väl informerade människor är om sol, hudcancer och UV-strålning ställdes en rad frågor om vilken information de fått. I sort sett alla (99 procent) uppgav att de under det senaste året, en eller flera gånger, tagit del av information om att solens strålar kan orsaka hudcancer. Fler än 90 procent uppgav också att de på samma sätt tagit del av information om t.ex. att solen är starkast mellan kl 11 och kl 15, att barn är känsligare än vuxna, att kläder skyddar liksom ozonlagret, att snön reflekterar och att solen är starkast nära ekvatorn. Tre av fyra uppgav att de under det senaste året, en eller flera gånger, tagit del av information om att UV-index är att mått på solstrålarnas styrka och att det innebär en ökad risk att få hudcancer om man bränt sig många gånger som barn. Mer än varannan hade också tagit del av information om att färgen från ett solarium inte ger ett säkert skydd inför semestern. Kunskaperna förefaller generellt vara mycket goda. Det verkar finnas en koppling mellan god kunskap och att man solar oftare, men inte till måtttet på UV-exponering eller till antalet brännskador, vilket tyder på att man iakttar ett visst skyddsbeteende. I enkäten ingick också en fråga om på vilka sätt man under de senaste tolv månaderna tagit del av information om hudcancer, solstrålningens styrka eller riskerna med att sola. Fler än åtta av tio angav att de tagit del av sådan information en eller flera gånger via dagstidning eller TV/radio. Fler än hälften uppgav också släkt och vänner, andra tidningar, apoteket, broschyrer eller reklam som informationskälla. Endast var femte hade fått sådan information via Internet eller i skolan eller på arbetsplatsen och endast var tionde via resebyrån. Solsemestrar Ett viktigt bidrag till UV-exponeringen i befolkningen är vårt resande på solsemestrar både i Sverige och i varmare och soligare länder. Den typ av semester som troligen är kopplad till störst mängd solexponering är sol- och badsemester utomlands, 36 procent av de tillfrågade hade varit på denna typ av semester under minst en vecka det senaste året. Skydda barnen Eftersom flera studier tyder på att solexponering och brännskador är extra skadliga under barn- och ungdomsåren är föräldrar till små barn av extra stort intresse för förebyggande av hudcancer. Vid höstens undersökning deltog 266 föräldrar med barn upp till 12 år. Deras svar på enkätfrågorna analyserades separat. En mycket stor andel av föräldrarna hade solat under det senaste året, speciellt i Sverige men många (42 procent) hade även solat utomlands. Den vanligaste typen av semester bland föräldrarna var sol- och badsemester i Sverige, men så många som 39 procent uppgav att de också varit på sol- och badsemester utomlands. Det är sannolikt att deras barn upp till 12 år också varit med på semester, vilket tyder på att barn i Sverige befinner sig i miljöer med risk för omfattande solexponering. Föräldrarna uppgav att de oftast brände sig vid badplats i Sverige, men att de även brände sig i trädgården, på balkongen, vid badplats utomlands samt på sjön. De föreföll vara väl informerade om att solens strålar kan orsaka hudcancer, när på dygnet som solen är som starkast och om hur strålning reflekteras i snö. Men även om de flesta kände till att barn var känsligare för sol, var det bara hälften av föräldrarna som flera gånger hade blivit informerade om att brännskador från solen under barndomen ökar risken för att få hudcancer senare i livet. Hur använder vi enkätresultatet? UV-exponeringen kommer att rapporteras som en indikator i miljömålsarbetet. Det blir dock först om några år som vi kan avläsa någon trend ur denna tidsserie. Att allmänhetens kunskaper om sol och hudcancer generellt är mycket goda, men att man trots det bränner sig i solen eller utsätter sina barn för onödigt mycket sol, leder oss att tro att vår faktainformation är rimligt korrekt men inte framförd på ett övertygande sätt. Vi har därför använt enkätresultaten som underlag för en kommunikationsplan om sol, UV och hudcancer. I planen har vi satt upp mål för att vidmakthålla eller förbättra några av enkätens nyckelresultat till exempel: Mål för föräldrar och barn: 95 procent av dem som har barn känner till att barn är känsligare än vuxna för solens strålar 80 procent av dem som har barn känner till att om man bränner sig många gånger som barn, ökar risken för hudcancer senare i livet. 65 procent av dem som har barn vet vad»kort och lång skugga«innebär som riskmätare. Mål för allmänheten: 98 procent känner till att solens strålar kan orsaka hudcancer. 80 procent känner till att det är skadligt att bränna sig. 60 procent vet vad kort och lång skugga innebär 75 procent känner till UV-index betydelse som hjälpmedel. Lars-Erik Paulsson myndighetsspecialist, SSI Foto: SSI Info, BA 2/2006 Strålskyddsnytt 13

14 Personalstrålskydd och de svenska reaktorernas effektökning Den svenska kraftindustrin gör nu stora investeringar för att kunna höja effekten på flera reaktorer. Beroende på bedömning av återstående drifttid för reaktorn och möjlighet för framtida avsättning av den tillkommande kraften, kan en effekthöjning vara motiverad från en ekonomisk synvinkel. Den svenska kraftindustrin har gjort bedömningen att så är fallet. Planerna är att höja den termiska effekten 1 med mellan 1,6 och 18 procent, se tabell 1, på flera reaktorer. Mellan 1982 och 1989 höjdes den termiska effekten mellan 6 och 10 procent på de flesta svenska reaktorer. Bakgrunden till detta var goda strålskydds- och drifterfarenheter, väl tilltagna säkerhetsmarginaler i ursprungskonstruk tionerna, förbättrad analysmetodik och utveckling av kärnbränslets prestanda. Vunnen erfarenhet sedan dess har gjort det möjligt att i en andra omgång höja de svenska reaktorernas termiska effekter. Då de nu planerade höjningarna är högre än de tidigare kan det innebära att de få större inverkan på strålskyddet. Det är regeringen som, med stöd av kärntekniklagen, beslutar om höjning av effekten. Före dess beslut sker en prövning i miljödomstolen enligt miljöbalken. Statens kärnkraftinspektion, SKI, bereder ärendet och då får flera remissinstanser, varav SSI är en, yttra sig. SSI har lämnat yttrande om effekthöjningar för Ringhals 1, Ringhals 3, Oskarshamn 3 och Forsmark 1 till 3. Där säger SSI att det från strålskyddssynpunkt finns förutsättningar att höja de termiska effekterna. Om regeringen ger tillstånd 2 till en höjning av effekten, följer sedan ett tillsynsarbete med 1 I ett kärnkraftverk omvandlas ungefär 1/3 av den termiska effekten till elektrisk ström. 2 Om regeringen bifaller ansökan får inte anläggningen tas i provdrift vid den högre effekten och i rutinmässig drift med den termiska effekten som tillståndet gäller utan SKI:s godkännande och att SSI:s eventuella villkor enligt strålskyddslagen blivit beaktade. granskning av hur effekthöjningen påverkar personstrålskyddet. Hittills har regeringen gett Ringhals AB tillstånd att höja effekten på Ringhals 1 och Ringhals 3. Ytterligare underlag från kraftindustrin skickas under en lång period till SSI för granskning. Ringhals AB avser att 2007 ha Ringhals 3 klart för drift vid den höjda effektnivån. OKG Aktiebolag (OKG) planerar att effekthöjningen på Oskarshamn 3 ska vara genomförd Effekthöjningarna i Forsmark är planerade för 2008 till Så höjs den termiska effekten Den termiska effekten i en kokvattenreaktor 3 kan höjas genom att effekten i lågt belastade bränsleknippen höjs medan effekten i de bränsleknippen som är högst belastade inte ändras. Den högre effekten i härden kan tas ut genom att öka matarvattenflödet in i reaktorn och därmed ökar ångflödet från reaktorn till turbinen. Recirkulationsflödet 4 genom härden 3 I kokvattenreaktorn leds den radioaktiva ångan från reaktorn direkt till turbinen 4 Recirkulationsflödet genom härden tjänstgör både som moderator och kylmedium. Moderatorn bromsar neutronerna så att kärnklyvningen kan komma till stånd Forsmarks kärnkraftverk kan antingen bibehållas vilket leder till en högre ånghalt i härden eller ökas med bibehållen ånghalt. En kombination av dessa möjligheter kan också användas. I en tryckvattenreaktor 5 tas den högre effekten i härden om hand antingen genom att öka recirkulationsflödet genom härden eller höja temperatursprånget över härden. Dessa två sätt kan också kombineras. Viktiga omständigheter vid en effekthöjning SSI vill ha svar på hur effekthöjningen påverkar personstrålskyddet och stråldosraterna i anläggningen. Dessutom vill SSI veta vad som görs för att mildra eller förhindra denna påverkan. Strålskydds- och drifterfarenheter och fakta från tidigare effekthöjningar har bidragit med nödvändig kunskap till de nya effekthöjningsprojekten. Detta plus de analyser och beräkningar som gjorts i de pågående projekten, ger kunskapen i dagsläget. De fem viktigaste områdena ur strålskyddssynpunkt är: 5 I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorernas vatten till ånga. Från ånggeneratorn leds ångan till turbinen. Foto: Bengt Nordgren 14 Strålskyddsnytt 2/2006

15 Reaktor Nuvarande effekt, MW termisk 1. Aktiverade korrosionsprodukter Korrosion och erosion av materialen i reaktorn och i processystemen som är anslutna till reaktorn leder till att korrosionsprodukter sätter sig på ytor i reaktorhärden. Kokvatten reaktorns turbinanläggning bidrar också med korrosionsprodukter. I reaktorn blir de aktiverade. En del av korrosionsprodukterna lossnar från ytorna i härden och hamnar i reaktorvattnet eller på ytor i reaktorsystemen. Där blir de den huvudsakliga källan till den stråldos personalen får. Den största delen av stråldosen får personalen under den årliga översynen av kärnkraftblocket. Med höjd termisk effekt ökar neutronstrålningen i härden. Vidare ökar erosionen från materialytor i reaktorn med anslutande system på grund av högre vattenoch ångflöden högre. Det leder till att en större mängd korrosions produkter med högre aktivitet bildas som i sin tur leder till ökade dosrater i systemen. Det finns ett antal motåtgärder: Material med mindre aktiva korrosionsprodukter, till exempel material utan kobolt 6. En stor del av stråldoserna härrör från just korrosionsprodukter som innehåller kobolt-60. Reningen av reaktorvattnet förbättras genom ändrade körsätt eller ombyggda system för rening av reaktorvattnet. Rörens dragningar ändras så att punkter där korrosionsprodukter ansamlas tas bort. Vidare kan områden med höga dosrater skärmas. Generellt strävar kraftverksägarna efter att dosraterna i anläggningen inte ökar mer än proportionellt mot ökningen av den termiska effekten. Planerad effekt, MW termisk Höjning i procent Forsmark % Forsmark % Forsmark % Oskarshamn % Ringhals ,6 % Ringhals % Tabell 1. De planerade effekthöjningarnas storlek 2. Fukthalten i ångan I kokvattenreaktorn kan aktiverade korrosionsprodukter följa med små vattendroppar i ångan och hamna i turbinsystemen. Reaktorns ångseparatorer skiljer av vattendropparna. Dessa separatorer ska att bytas på de reaktorer som får höjd effekt. I Forsmark 3 och Oskarshamn 3 räknar man med att ångans fukthalt förblir oförändrad efter effekthöjning, vilket innebär att aktivitetsnivåerna i turbinanläggningarna påverkas marginellt. Det planerade ångseparatorbytet på Forsmark 1 och Forsmark 2 förväntas leda till en minskning av aktivitetsnivåerna i turbinanläggningen. 3. Rening av vattnet in i reaktorn Vattnet från turbinanläggningen har innan det pumpas in i reaktorn renats i kondensatreningsanläggningen. I vissa reaktorer renas allt vatten, i andra cirka 60 procent. Forsmark 1 och 2 har en kondensatreningsanläggning som renar allt vatten som pumpas in i reaktorn. Effektökningen innebär för dessa block att reningsanläggningen inte klarar av att rena hela vattenflödet som pumpas in i reaktorn och en del av flödet pumpas därför orenat in i reaktorn. Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) uppskattar att aktiviteten på ytorna i reaktorsystemen kommer att öka på grund av detta. FKA arbetar för att hitta lösningar där påverkan på strålskyddet blir begränsad. Vattnets renhet ska verifieras i provprogram. OKG:s målsättning är att reningsgraden efter effekthöjningen inte skall minska, d.v.s. att ökningen i dosrater i stationen på grund av kondensatreningen inte ska öka mer än proportionellt mot effektökningen. 4. Test och underhåll I samband med effekthöjningarna moderniseras verken, åldrade komponenter byts ut och reaktorerna blir säkrare genom att befintliga säkerhetssystem förbättras och nya införs. Sådana förbättringar kan medföra fler komponenter att underhålla och prova vilket i sin tur kan medföra högre doser till personalen. Nya komponenter kan å andra sidan innebära att underhåll och provning kan minskas vilket leder till lägre doser. Åldrade komponenter byts ut mot nya med bättre kvalitet och utförande. Om bättre komponenter sätts in kan provningen minskas. Mycket av det arbete som idag utförs under revisionsavställningarna är underhåll på grund av åldrade komponenter. 5. Förhöjning av dosraten utanför turbinbyggnaderna:»skyshine«när den termiska effekten höjs ökar neutronflödet i härden, vilket gör ångan till turbinen mer radioaktiv. Detta resulterar bland annat i att strålningen utanför turbinbyggnaden ökar. I en del fall kan det därför behövas restriktioner för tillträdet till vissa platser. Sammanfattning SSI:s uppgift är att kontrollera att anläggningsägarna identifierar de olika sätt som effekthöjningen kan påverka personstrålskyddet och att man vidtar lämpliga åtgärder för att mildra inverkan av effekthöjningen. Neutronflödet i reaktorhärden, vatten- och ångflöden i reaktorn med tillhörande system, nya komponenter och nya system ändras och läggs till vid en effekthöjning. Sammantaget uppstår det nya förutsättningar för strålskyddet och därför är det viktigt att SSI följer upp och granskar effekthöjningsprojekten. Foto: SSI Info, BA 6 Kraftverken har sedan länge program för att minimera användningen av kobolt i nya material. Stig Erixon Strålskyddsinspektör, SSI 2/2006 Strålskyddsnytt 15

16 Isotopstatistik på SSI:s hemsida Den nukleärmedicinska statistik som sjukhusen årligen rapporterar in till SSI finns nu på vår hemsida. Här söker man i en databas på de olika sjukhusen, på vilka undersökningar som görs och på vilka isotoper och radiofarmaka som används. Sökresultatet visar antalet undersökningar och den aktivitet som i genomsnitt administrerats vid de olika sjukhusen. Resultatet kan sparas som en excel-fil för den som vill använda materialet i egna beräkningar eller presentationer. I databasen finns registrerat antalet nukleärmedicinska undersökningar och behandlingar i Sverige från och med Det görs drygt undersökningar och 3000 terapier varje år. Webadressen är: Minskad användning av Tl-201 Som exempel visas hur antalet undersökningar med Tl-201 förändrats de senaste åren (Figur 1). Sedan 1999 har antalet undersökningar minskat till en hundradel. De radiofarmaka som i Figur 2: Antalet PET-undersökningar där F-18 används. huvudsak används vid hjärtundersökningar ger hög stråldos till patienten och ur strålskyddssynpunkt är det därför bra att Tl-201 slutat användas. En undersökning med Tl-201 ger en stråldos till patienten på cirka 15 millisievert (msv). Idag används annat farmaka kopplat till Tc-99m, vilket ger en halvering av stråldosen till patienten. PET-undersökningar I databasen kan man också se en utveckling av undersökningar med nuklider som har positronsönderfall, så kallade PET-undersökningar (Figur 2). En typisk undersökning med F-18 ger en stråldos till patienten på cirka 6 msv. Problemet med F-18 jämfört med Tc-99m är att PET-nuklider ger en högre stråldos till personalen. Det är svårare att strålskärma på grund av den högre energin. Statistik från sjukhusen Databasen ger sjukhusen en helt ny möjlighet att ta reda på vilka andra sjukhus som utför en viss undersökning, samt att se vilken ungefärlig aktivitetsmängd som administreras till patienten och i vilken omfattning sjukhuset utför undersökningen eller behandlingen (Figur 3-5 och Tabell 1-2 ger exempel). Databasen uppdateras huvudsakligen en gång om året, när alla sjukhus rapporterat in statistiken från föregående år. Figur 1: Antalet hjärtundersökningar där Tl-201 används. 16 Strålskyddsnytt 2/2006

17 St.Görans sjukhus Uppsala Imanet Uddevalla sjukhus Drottning Silvias barnsjukhus Centrallasarettet Västerås Östersunds sjukhus Östra sjukhuset Falu lasarett Länssjukhuset Halmstad Sunderby sjukhus Blekinge Karlskrona Mälarsjukhuset Eskilstuna Norra Älvsborgs Länssjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Centralsjukhuset Karlstad Länssjukhuset Gävle/Sandviken Sundsvalls sjukhus Universitetssjukhuset i Örebro Helsingborgs lasarett Danderyds sjukhus Länssjukhuset Kalmar-Västerviks sjukhus Länssjukhuset Ryhov Jönköping Centralsjukhuset Kristianstad Universitetssjukhuset Linköping Centrallasarettet Växjö Akademiska sjukhuset Uppsala Kärnsjukhuset Skövde Södersjukhuset SÖS Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Norrlands Universitetssjukhus Umeå Sahlgrenska Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset MAS Malmö Karolinska Universitetssjukhuset Solna Universitetssjukhuset Lund Figur 3: Antal diagnostiska undersökningar som utfördes på respektive sjukhus Danderyds sjukhus Centralsjukhuset Kristianstad Blekinge Karlskrona Falu lasarett Uddevalla sjukhus Universitetssjukhuset i Örebro Östersunds sjukhus Kärnsjukhuset Skövde Centralsjukhuset Karlstad Länssjukhuset Halmstad Sundsvalls sjukhus Mälarsjukhuset Eskilstuna Länssjukhuset Gävle/Sandviken Sunderby sjukhus Centrallasarettet Västerås Akademiska sjukhuset Uppsala Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Länssjukhuset Kalmar-Västerviks sjukhus Universitetssjukhuset Linköping Norrlands Universitetssjukhus Umeå Länssjukhuset Ryhov Jönköping Centrallasarettet Växjö Universitetssjukhuset MAS Malmö Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Sahlgrenska Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset Lund Karolinska Universitetssjukhuset Solna Figur 4: Antal nukleärmedicinska terapier som utfördes på respektive sjukhus Nuklid Aktivitet (GBq) Xe Sm F I Tc-99m Tabell 1: De fem isotoper som till aktivitetsmängden administrerades mest 2004 inom diagnostik och terapi. Nuklid Antal administreringar Se F Cr I Tc-99m Tabell 2: De fem isotoper som administrerades till flest patienter 2004 inom diagnostik och terapi. Figur 5: De vanligaste nukleärmedicinska undersökningarna är skelettscintigrafi och hjärtundersökningar som står för nästan hälften av alla undersökningar. Foto: SSI Info, BA Helene Jönsson Strålskyddsinspektör, SSI 2/2006 Strålskyddsnytt 17

18 Nordiska strålskyddsmyndigheter ifrågasätter solarier De nordiska strålskyddsmyndigheterna ifrågasätter i en skrivelse till EU-kommissionen användningen av solarier i kosmetiskt syfte. Detta görs mot bakgrund av en internationellt tillämpad princip att all användning av strålning måste vara berättigad, d.v.s. göra mer nytta än skada. Kosmetisk användning av solarier och deras hälsorisker har uppmärksammats av EU-kommissionen sedan flera länder i Europa infört delvis olika restriktioner för solarier och deras användning (Strålskyddsnytt 2/2005 sid. 8). Dessutom har hälsoskyddande myndigheter och solarieindustrin olika uppfattning om solariers risker och hur starka solarier bör få vara (Strålskyddsnytt 4/2005 sid. 9). Kommissionen har ställt ett antal frågor till en av sina vetenskapliga kommittéer (Strålskyddsnytt 3/2005 sid. 12). I januari kom den vetenskapliga kommittén med ett preliminärt utkast till yttrande: risk/committees/04_sccp/ docs/sccp_o_031.pdf. Dess slutsats är att solarieanvändning sannolikt ökar risken för hudcancerformen malignt melanom och att unga under 18 år och människor som är solkänsliga (hudtyp I och II) bör avstå från att sola i solarier. Emellertid har kommittén inte invänt mot solarieindustrins uppfattning att solarier ska få vara dubbelt så starka som tropisk sol, något som är i strid med hälsoskyddande myndigheters uppfattning bland de länder i Europa som har mer eller mindre strikta solariebestämmelser: Sverige, Norge, Finland, Island, Frankrike, Spanien och senast Portugal (Strålskyddsnytt 3/2005 sid. 7). Inte heller har Kommittén invänt mot praktiskt taget godtyckliga fördelningar av solariers UVA- och UVB-strålning. Dock har man diskuterat en möjlighet att jämföra solariers spektrala sollikhet. För att få ytterligare underlag för ett ställningstagande och för ett slutligt yttrande från den vetenskapliga kommittén har EU-Kommissionen inbjudit intressenter att komma med synpunkter på kommitténs preliminära yttrande: health/ph_risk/committees/04_sccp/ sccp_cons_03_en.htm De nordiska myndigheterna (Sundhetsstyrelsen i Danmark, Strålsäkerhetscentralen STUK i Finland, Strålevärnet i Norge, Strålskyddsinstitutet i Sverige och Islands strålsäkerhetsmyndighet) framför gemensamt sin syn på solarier och betonar att man generellt sedan tidigare avråder från att sola i solarier för att bli brun (Strålskyddsnytt 2/2005 sid. 10). Myndigheterna ifrågasätter även kosmetisk användning av solarier mot bakgrund av en internationellt tilllämpad princip från ICRP 1991 att all användning av strålning ska vara berättigad, dvs göra mer nytta än skada. De framhåller att ur nordisk synvinkel är det inte rimligt att tillåta solarier som är starkare än tropisk sol och anser vidare att UV-strålningens sammansättning i kosmetiska solarier inte bör avvika alltför mycket från solens, eftersom det inte är känt om eller hur uppkomsten av malignt melanom är beroende av strålningens sammansättning. Solarier bör även i fortsättningen kategoriseras med avseende på strålningens styrka och sammansättning. Man delar uppfattningen i EU:s kommitté att solarieanvändning sannolikt ökar risken för malignt melanom och att unga under 18 år och människor som är solkänsliga (hudtyp I och II) bör avstå från att sola i solarier. De nordiska myndigheternas skrivelse finns som pressmeddelande 24 mars 2006 hos respektive strålskyddsmyndighets hemsida, till exempel newsentire.asp?id=210 Där finns även myndigheternas tidigare gemensamma synpunkter på solarier och myndighetsexperternas särskilda kommentarer till EU:s vetenskapliga kommittés preliminära yttrande. Ulf Wester Strålskyddsinspektör, SSI Foto: SSI Info, BA 18 Strålskyddsnytt 2/2006

19 SSI samarbetar med SLS Extern publicering Svenska Livräddningssällskapet, SLS, arbetar för att lära våra barn badvett, båtvett och isvett, så varför inte solvett också. SSI söker samarbetspartners som kan fungera som vidareförmedlare för budskapet om sol, UV och hudcancer. SLS har potential att bli en sådan. Livräddningssällskapet driver undervisning i simning och livräddning i egen regi och har nära samarbete med skolan. Man framställer eget informationsmaterial och propagerar bland annat via media för hur man undviker risker i samband med vatten. Arbetet bedrivs delvis på uppdrag av försäkringsbranschen och Räddningsverket. Drygt barn om året lär sig simma i sällskapets regi. SLS kommer i kontakt med upp emot barn per år om alla olika aktiviteter räknas med. Att barn och ungdomar kan njuta av solen och ett aktivt friluftsliv på ett sådant sätt så att de inte riskerar hudcancer senare i livet är viktigt för SSI. Målet för SLS är likartat men riskerna gäller då olyckor och drunkning. Vi tror att budskapen kan kombineras och att det finns stora synergieffekter av ett samarbete. För närvarande pågår diskussioner om ett långsiktigt samarbetsprojekt som innebär att samtliga barn i Sverige kommer att nås av fakta kring sol/uv och hur man bör bete sig. Under sommaren inleds ett pilotprojekt som genomförs på tolv sommarsimskolor i Göteborgstrakten. SSI bidrar med material, en endagars utbildning för simlärarna och en tvådagars instruktörsutbildning. Lars-Erik Paulsson Myndighetsspecialist, SSI Andersson, P. & Östergren, I. Matkorgsundersökningen 2005: Lite cesium i kroppen 20 år efter Tjernobyl Vår föda. 2006(58):2, s. 27 Boldemann, C., Blennow, M., Dal, H., Mårtensson, F., Raustorp, A., Yuen, K. & Wester, U. Impact of preschool environment upon children s physical activity and sun exposure Preventive medicine. 2006(42):4, s Darby, S., Hill, D., Deo, H., Auvinen, A., Barros-Dios, J.M., Baysson, H., Bochicchio, F., Falk, R., Farchi, S., Figueiras, A., Hakama, M., Heid, I., Hunter, N., Kreienbrock, L., Kreuzer, M., Lagarde, F., Mäkeläinen, I., Muirhead, C., Oberaigner, W., Pershagen, G., Ruosteenoja, E., Schaffrath Rosario, A., Tirmarche, M., Tomášek, L., Whitley, E., Wichmann, H.-E. & Doll, R. Residential radon and lung cancer detailed results of a collaborative analysis of individual data on persons with lung cancer and persons without lung cancer from 13 epidemiologic studies in Europe Scandinavian journal of work, environment & health. 2006(32):Suppl. 1 Medin, J., Ross, C.K., Klassen, N.V., Palmans, H., Grusell, E. & Grindborg, J.-E. Experimental determination of beam quality factors, k Q, for two types of Farmer chamber in a 10 MV photon and a 175 MeV proton beam Physics in medicine and biology. 2006(51):6, s Rättelser Nedtill på sidan 40 i Strålskyddsnytt 1/2006 är figuren till höger Figur 1 och den till vänster Figur 2. I mittspalten på sidan 13 i samma nummer ska det stå tellur-132 istället för teknetium. Moberg, L. Gränsvärden i livsmedel då och nu Vår föda. 2006(58):2, s Rääf, C.L., Hubbard, L., Falk, R., Ågren, G. & Vesanen, R. Ecological half-time and effective dose from Chernobyl debris and from nuclear weapons fallout of 137 Cs as measured in different Swedish populations Health physics. 2006(90):5, s Schuhmacher, H., Bartlett, D., Bolognese-Milsztajn, T., Boschung, M., Coeck, M., Curzio, G., d Errico, F., Fiechtner, A., Kyllönen, J.-E., Lacoste, V., Lindborg, L., Luszik-Bhadra, M., Reginatto, M., Tanner, R. & Vanhavere, F. Evaluation of individual dosimetry in mixed neutron and photon radiation fields Bremerhaven: Wirtschaftsverlag NW, Verlag für neue Wissenschaft GmbH s. (PTB-Bericht. Neutronenphysik ; PTB-N-49) Stark, K., Wallberg, P. & Nylén, T. Post-depositional redistribution and gradual accumulation of 137 Cs in a riparian wetland ecosystem in Sweden Journal of environmental radioactivity. 2006(87):2, s SSI:s två nyhetsbrev SSI ger ut två nyhetsbrev. Huvudutgåvan handlar om miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö och har cirka sex nummer per år. För dig som arbetar med strålskyddstillsyn av solarier i kommunen finns en specialutgåva med cirka fyra nummer per år. Du tecknar prenumerationer på där du också hittar tidigare utgåvor. Monica Carlson redaktör för nyhetsbreven 2/2006 Strålskyddsnytt 19

20 Strålskyddsnytt POSTTIDNING B-POST Utges av Statens strålskyddsinstitut Returadress: SSI, Stockholm ISSN Smart? Kurser hos SSI utbildning hösten 2006 Bild: Copyright Cecilia Torudd Njut av solens ljus och värme! Skydda dig mot solens ultravioletta strålar när din skugga är kort. Skydda dig med kläder, solhatt och solskyddskräm där kläderna inte täcker. Undvik solen mitt på dagen. Håll dig gärna i skuggan. Där du ser mycket blå himmel bränner du dig lättare. Var försiktig om du är ljushårig och har blå ögon. Var extra rädd om barnen. Bränn dig inte! Säkerhet vid mikrovågstorkning: 4 oktober Joniserande strålning ur ett strålskyddsperspektiv: oktober Radon grundläggande kurs: oktober Mobiltelefoni och kraftledningar ur ett strålskyddsperspektiv: 7 november Radon i vatten: 8-9 november Transport av radioaktiva ämnen farligt gods i klass 7: november Regelverk för strålskydd inom medicinsk verksamhet: november Radon mätteknik: november Tillämpning av föreskrifter om hantering av träaska: 6 december Regelverk för strålskydd inom forskning och industri: 12 december Anmälningsblankett och kursinformation hittar du på SSI:s hemsida www. ssi.se när du klickar på äpplet. Trevlig sommar önskar vi på SSI För ytterligare information kontakta Andrea Wolde Strålskyddsnytt 2/2006

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

SSI Rapport 2007:15. Transparensforum om mobiltelefoni utbyggnaden av 3:e generationens mobiltelefoni i Sverige

SSI Rapport 2007:15. Transparensforum om mobiltelefoni utbyggnaden av 3:e generationens mobiltelefoni i Sverige SSI Rapport 2007:15 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Transparensforum om mobiltelefoni utbyggnaden av 3:e generationens mobiltelefoni i Sverige Björn Hedberg,

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner.

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen liknar en blomma av ljus. Det finns blommor som liknar solen. Det är solen som gör natt till dag NATT MORGONRODNAD

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm.

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Version 1.0 Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Ansökan om tillstånd Slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS

Läs mer

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda

Läs mer

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter Juni 2008 Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik Meddelandebladet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik; SSI FS 1991:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik; beslutade den 22 mars 1991. Statens strålskyddsinsitut föreskriver med stöd av

Läs mer

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Catarina Danestig Sjögren och Ann-Louis Söderman Strålsäkerhet vad är det? (1) Strålskydd Skydd mot skadlig verkan av strålning

Läs mer

Magnetfält och hälsorisker

Magnetfält och hälsorisker Magnetfält och hälsorisker Innehåll om magnetfält... 5 magnetfält i hemmet... 6 magnetfält på arbetet... 9 andra magnetfält i vår omgivning... 11 hälsorisker... 12 referensvärden för magnetfält... 14 sätt

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

Årsrapport strålskydd 2012

Årsrapport strålskydd 2012 Medicinskt servicecentrum 2013-01-14 Medicinsk fysik och teknik Årsrapport strålskydd 2012 1 Inledning Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 6 GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR Det finns många frågor och mycken oro vad gäller exponering för fält/strålning. De senaste åren har debatten koncentrerat sig på GSM och

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Agnetha Norén Disa Åstrand Eleonor Vestergren Eva Persson Heléne Brundin Henrik Båvenäs Gotti Lena Engelin

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder Räddningstjänst och

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Sammanfattning miljökvalitetsmålet är nära att nås. det finns i dag planerade styrmedel som

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Olof Hallström Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar; 1 beslutade den 1 december

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk.

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. Bakgrund Idag saknar Umeå universitet råd och riktlinjer för radiofrekventa

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Hur påverkades strålsäkerhetsarbetet? Inställning

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Xxxxx Skyltar och signaler

Xxxxx Skyltar och signaler AFS 2014:XX 2014:40 Xxxxx Skyltar och signaler Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2008:13) om om skyltar och signaler Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520 TETRA-mätningar i med omnejd RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt radiokommunikationssystem

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Röntgendiagnostik och

Läs mer

Mobilen ökar risken för cancer

Mobilen ökar risken för cancer Pressmeddelande 19 april 2011 Mona Nilsson Miljöbyrå mona@monanilsson.se 08-560 516 02 Mobilen ökar risken för cancer Ny kinesisk forskning visar kraftig ökning av risken för cancer på öronspottkörteln.

Läs mer

SSI Rapport 2006:03. Kartläggning av exponering för magnetfält runt larmbågar och RFID-system. Ulrika Estenberg, Gert Anger och Jimmy Trulsson

SSI Rapport 2006:03. Kartläggning av exponering för magnetfält runt larmbågar och RFID-system. Ulrika Estenberg, Gert Anger och Jimmy Trulsson SSI Rapport 26:3 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Kartläggning av exponering för magnetfält runt larmbågar och RFID-system Ulrika Estenberg, Gert Anger och

Läs mer

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN Vägledning för hur man steg för steg kan gå till väga Risker enligt miljöbalken = sådant som kan påverka miljön eller människors hälsa negativt Miljön omfattar enligt miljöbalken

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni 1 I Om mobiltelefoni om mobiltelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM MOBILTELEFONI Det finns många erbjudanden och lösningar för dig som

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad Så här läser du ett Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Har du någon gång tittat på ett säkerhetsdatablad och känt att du inte orkar eller vill läsa det, fastän du vet att du egentligen

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Något lite om. kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid. Mikael Jensen. Riskkollegiet November 2010

Något lite om. kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid. Mikael Jensen. Riskkollegiet November 2010 Något lite om kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid Mikael Jensen Riskkollegiet November 2010 Lite historik om min bakgrund: strålskydd Rolf Sievert: SSI:s första chef - och en enhet Bo Lindell

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer