Medicinsk forskning 2008 Medicinsk forskning 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinsk forskning 2008 Medicinsk forskning 2008"

Transkript

1 Medicinsk forskning 2008 En presentation av medicinsk vetenskaplig produktion i örebro 1

2 2

3 Medicinsk forskning 2008 En presentation av medicinsk vetenskaplig produktion i Örebro 3

4 Förord Traditionsenligt presenteras här vår Årsbok om medicinsk forskning vid Örebro läns landsting och Örebro universitet. En fortsatt ansenlig ökning av antalet publikationer noteras för 2008, och det finns anledning påpeka att samverkan mellan prekliniska företrädare och kliniker börjar bära frukt. Vår forskning är i hög grad klinisk och patientnära, men med utnyttjande av de kompetenser vi nu också har inom prekliniska ämnen. Utredningar om klinisk forskning diskuterar behovet av translationell forskning, och ställer krav på att patientnytta skall kunna redovisas. Våra förutsättningar i sådana avseenden måste betraktas som goda. Årsboken presenterar också de 23 som disputerat under året, tillika med nyblivna docenter och professorer. Lars Norgren Forskningschef, Örebro läns landsting Professor och ämnesföreträdare i kirurgi, Örebro universitet 4

5 innehåll Disputerade under 2008 Ahlin Cecilia...8 Ahlsson Anders...9 Andrén Ove...10 Berglund Carolina...11 Björk Tabita...12 Böttiger Anna...13 Dwyer Lise-Lotte...14 Edvardsson Tanja...15 Eliasson Alf...16 Eliasson Henrik...17 Hahn-Strömberg Viktoria...18 Johansson Ann-Christin...19 Larsson Matz...20 Lidskog Marie...21 Möller Kerstin...22 Nilsagård Ylva...23 Nilsson Andreas...24 Odenkrants Sigrid...25 Sundén Pikner Solveig...26 Svantesson Mia...27 Tinnfält Agneta...28 Uggla Bertil...29 Waldén Jakob...30 innehåll 5

6 forts 6

7 innehåll Nya docenter och professorer under 2008 Birgitta Andershed...33 Torbjörn Bengtsson...34 Robert Brummer...35 Charli Eriksson...36 Ole Fröbert...37 Fawzi Kadi...38 Jan Källman...39 Margareta Möller...40 Kerstin Nilsson...41 Katarina Persson...42 Godfried Roomans...43 Hélène Sandmark...44 Eva Särndahl...45 Håkan Thorsén...46 Peter Unge...47 Vetenskapliga publikationer 2008 Publikationer Örebro läns landsting och Örebro universitet...48 innehåll 7

8 Cecilia Ahlin Varje år drabbas mer än 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Vilka som behandlas med cellgifter för att minska risken för återfall avgörs med hjälp av olika prognostiska faktorer, som till exempel tumörens storlek, delningshastigheten och dess sätt att växa, samt antalet angripna lymfkörtlar. 40 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige behandlas med cellgifter. Många av dem behandlas i onödan, vilket beror på bristfälliga prognostiska faktorer. Cecilia Ahlin har undersökt hur prognosen kan förbättras ifall man mäter förekomsten av ett visst protein, cyklin A, i tumören. - Tyvärr är de här faktorerna inte heltäckande, vilket leder till att överbehandlingen är stor, säger Cecilia Ahlin. Flera mindre studier har visat att prognosen skulle kunna göras mer säker ifall man mätte förekomsten av mängden cykliner, ett protein som reglerar cellcykeln. Cecilia Ahlin har i sin avhandling studerat lymfkörtelnegativ bröstcancer, och visar att en bedömning av mängden cyklin A i tumören gör prognosen mer heltäckande. - Vår förhoppning är att cyklin A ska införas som en prognostisk faktor i rutinsjukvården. På så sätt skulle vi på ett bättre sätt kunna avgöra vilka kvinnor som har nytta av cellgiftsbehandlingen och för vilka den är onödig, säger hon. En säkrare prognos skulle betyda att många kvinnor i onödan slapp genomlida de biverkningar som cellgiftsbehandlingen kan medföra, som håravfall, illamående, högre infektionskänslighet och för tidigt klimakterium. - Samtidigt innebär det en samhällsekonomisk vinst i form av minskade kostnader och färre sjukskrivningar, säger Cecilia Ahlin. Avhandlingen har lagts fram vid Uppsala universitet. 8

9 Anders Ahlsson Personer som genomgått hjärtoperation och därefter drabbats av förmaksflimmer, löper i det långa loppet en påtagligt ökad risk att dö i hjärtinfarkt eller hjärtsvikt. Det visar en studie som utförts av Anders Ahlsson, överläkare vid Thoraxkliniken, Universitetssjukhuset Örebro. - Vi ser förekomsten av förmaksflimmer som en markör för en ökad risk för hjärtsvikt och stroke. Sjukvården måste bli bättre på att hand om de här patienterna, säger Anders Ahlsson. En tredjedel av alla patienter som hjärtopereras drabbas av förmaksflimmer, dvs hjärtat slår oregelbundet efter operationen. Det anses inte som någon allvarlig komplikation, och går vanligtvis över efter ett par dygn. Men efter att ha följt upp en stor grupp patienter under längre tid sex och åtta år finns anledning till omvärdering, anser han. - Vi jämförde patienter som drabbats av förmaksflimmer efter hjärtoperation med dem som inte varit utsatta för detta. Det visade sig att de som får förmaksflimmer efter operation ofta drabbades av detta även senare i livet. De löpte också en dubbelt så hög risk att dö i hjärtsvikt, hjärtinfarkt, stroke och liknande sjukdomar. Att förmaksflimmer efter hjärtoperation är en riskindikator för död i hjärt- och kärlsjukdom är en ny insikt för sjukvården, menar han. Troligtvis hör den ökade risken för dödlighet ihop med risken att utveckla förmaksflimmer. - Påfrestningen på hjärtat är stor vid en operation. Det kan vara därför som de som ligger i riskzonen får flimmer efter operationen. Kanske är det bara en kort episod just efter operationen men rubbningen av hjärtrytmen kan komma tillbaka när patienten är hemkommen och egentligen ska må bra. - Flimret är en varningssignal. Dessa patienter behöver följas upp och skyddas med blodförtunnande medicin och annan medicinering. 9

10 Ove Andrén Att behandla en patient med lokalt begränsad prostatacancer kan ge en person sämre livskvalitet än om man avstår från behandling. - En operation är ett omfattande ingrepp, som inte sällan ger allvarliga biverkningar, t ex läckage och impotens. Om det är en lokalt begränsad cancer så måste man överväga om man ska behandla eller ej. Många behandlingar och operationer görs i onödan eftersom det ännu inte finns något pålitligt sätt att förutsäga hur dessa cancertumörer kommer att utvecklas. Ove Andrén har studerat journalerna för obehandlade prostatacancerpatienter under 20 år och följt dem i deras sjukdom procent av patienterna avled av andra orsaker än prostatacancer. För en del innebar ändå prostatacancersjukdomen ett visst mått av lidande som krävde behandlingsinsatser, vanligtvis hormonbehandling eller operation på grund av vattenkastningsbesvär. - Hos 20 procent av patienterna blev sjukdomsförloppet så aggressivt att de till slut avled av sin prostatacancer. Tråkigt nog så gick det inte att sätta någon säker tidsgräns till och med efter femton år fanns det patienter som dog på grund av sin cancer. Dessa resultat talar för att de som vinner mest på en operation är de yngre patienterna 50-åringarna som löper en större risk att försämras i sin sjukdom eftersom de statistiskt sett har lång återstående livstid. De som vinner minst är de äldre patienterna, 70 år och äldre. Det saknas fortfarande metoder för att säkert avgöra det framtida förloppet det finns inga pålitliga markörer för tumörernas egenskaper. Även om sjukdomsförloppet kan förutsägas på gruppnivå för vissa typer av tumörer, så kan man ännu inte ge några säkra prognoser för individen. - Vi har tittat på två genmarkörer, MUC-1 och AMACR. Tyvärr ger inte heller de tillräckligt säkra prognoser på individnivå, fastän de gör det på gruppnivå. Det innebär att arbetet att hitta säkra markörer måste fortsätta. Innan dess kan inte någon screening av prostatacancer införas. 10

11 Carolina Berglund MRSA är stafylokockbakterier som är resistenta mot behandling med våra vanligaste och mest effektiva penicilliner. Dessa bakterier förefaller nu ha etablerat sig hos den friska befolkningen utanför sjukhusen. Mer än hälften av alla fall av MRSA i Örebro län är samhällsförvärvade, dvs har påträffats hos personer som inte tidigare har varit i kontakt med sjukvården eller med någon känd bärare av MRSA eller nyligen har behandlats med antibiotika. - Vi ser att MRSA förefaller kunna uppstå spontant ute i samhället. Vi vet emellertid inte hur utbrett problemet är eftersom vi inte identifierar dessa MRSA-bakterier förrän i samband med provtagning, när personen kommer i kontakt med sjukvården, säger Carolina Berglund, molekylär mikrobiolog vid Universitetssjukhuset Örebro. - Samhällsförvärvad MRSA är inte genetiskt besläktad med de MRSA som förekommer på sjukhus, säger hon. Det är alltså inte en spridning av bakterier från sjukhusen ut till samhället. - MRSA förefaller uppkomma genom att olika arter av stafylokocker träffas och utbyter gener med varandra. Carolina bevisar i sin avhandling att ett sådant genutbyte skedde på nyföddhetsavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro i slutet av 90-talet. Då dök en ny variant av MRSA plötsligt upp och orsakade ett allvarligt utbrott. - Vi har identifierat både den hudstafylokock som fungerade som donator och den Staphylococcus aureus som tog emot de unika resistensgenerna och kort därefter orsakade det allvarliga MRSA-utbrottet. Hon har tillsammans med en forskargrupp vid Juntendo University i Japan identifierat och beskrivit flera olika unika genkassetter som innehåller de mekanismer som medför att våra svenska bakterier blir resistenta. Detta styrker ytterligare hypotesen att MRSA-bakterier uppkommer spontant genom att de förvärvar dessa resistensmekanismer. Upptäckten ger en bättre förståelse för hur MRSA uppkommer, hur resistensmekanismerna fungerar och var de härstammar från. 11

12 Tabita Björk Forskningen om ätstörning måste bli enig om hur man ska definiera och mäta resultatet av behandling. Tabita Björk har granskat mätmetoderna med fokus på hur man ska mäta och vad man mäter. Hon har utgått från forskningens vanligaste sätt att mäta utfall och tillämpat det på drygt 300 patienter, för att se hur många som utifrån dessa synsätt var friska. - Variationen var stor man kunde lika gärna säga att 25 procent var friska, som att 75 procent var det, beroende på hur man mätte friskhet, säger hon. - Med de mätmetoder som används har vi väldigt osäkra kunskaper om vad behandlingarna av ätstörning ger och hur prognosen för tillfrisknande ser ut. Alla mäter på sitt sätt och det är svårt, för att inte säga omöjligt att få fram jämförbara data som är tillförlitliga. Det är dessutom ovanligt att patienterna egen syn på tillfrisknande från ätstörning lyfts fram. Forskningen om ätstörning har också andra problem, t ex att patienter avbryter sin behandling och att man inte vet hur det går för dem. Därför sökte hon även förklaringar till varför patienter avbryter behandling samt orsaker till att så många avbryter deltagande i forskning. - Gemensamt för dem som avbröt behandlingen eller deltagande i forskning var att de redan från början hade färre psykologiska problem. De som avbröt behandling hade dessutom mindre negativ självbild än de som fullföljde sin behandling, vilket betyder att de bl a var mindre kritiska mot sig själva. Till sist bad hon fjorton kvinnor att berätta vad det är att vara frisk från ätstörning. - Jag fick reda på saker som vi aldrig mäter i uppföljning. Patienterna tog upp att de nu hade ett avspänt förhållande till mat och nu åt regelbundet. De hade också ett annat förhållande till kroppen numera, lyssnade till kroppens signaler och ville inte hela tiden förändra den. Men framförallt pratade de om starkare självkänsla och förbättrat socialt liv. - Att vara frisk är så mycket mer än att bara äta och hålla vikten. Det är att hitta sig själv och må bra på insidan, säger hon. 12

13 Anna Böttiger Anna Böttiger vid Kliniskt kemiska laboratoriet, Universitetssjukhuset Örebro har studerat gener som bestämmer nedbrytningen av homosystein. Förhöjda nivåer i blodet av ämnet homocystein, som bildas vid nedbrytning av aminosyran metionin, har visat sig vara en riskfaktor för utveckling av fostermissbildningar, demens och hjärtkärlsjukdomar. - I första hand styrs nivåerna av homocystein i blodet av B-vitaminerna folat och B 12, dvs de vitaminer som människan tillför kroppen genom att äta till exempel gröna grönsaker, apelsiner och mjölkprodukter, säger Anna Böttiger. Men även livsstilsfaktorer såsom alkohol och rökning påverkar nivåerna. - Jag har undersökt hur den individuella homocysteinkoncentrationen kan påverkas av mutationer i gener som förekommer i de receptorer som är viktiga för upptagning av B-vitamin och de enzymer som nedbryter homocystein. Hon har hittat sex nya, inte tidigare beskrivna genmutationer, som kan ha samband med homocystein, och dessutom studerat fyra sedan tidigare kända mutationer. Två av genmutationerna förekommer oftare hos personer som utvecklat demens, men sambandet är inte statistisk säkerställt. Hon har också jämfört två befolkningsgrupper, dels mellansvenska barn- och ungdomar och dels vuxna spanjorer, med avseende på tre kända genmutationer. - Jag studerade vilka effekter de olika genmutationerna hade på homocystein-koncentrationen, och såg att mutationerna hade en stor påverkan på homocystein-nivåerna hos svenska barn och ungdomar. En oväntad upptäckt var att i den spanska befolkningsgruppen hade mutationerna bara påverkan på homocystein-koncentrationerna hos män men inte hos kvinnor. - Studierna visade också att man inte kan dra generella slutsatser från en region och applicera det till en annan region utan man måste ta hänsyn till dess genetiska struktur- och nutritionsmönster. 13

14 Lise-Lotte Dwyer Vad är värdighet när man talar om döende och död? I sitt arbete som sjuksköterska kom Lise-Lotte Dwyer att fundera mycket över begreppet värdighet i livets slutskede, och vilken filosofi som egentligen fanns i samhällets omhändertagande. Lise-Lotte har nu undersökt dels vad patienter lägger in för betydelse i begreppet värdighet, dels vad personalen anser att begreppet står för. - I många dokument som beskriver omvårdnad är värdighet ett centralt begrepp men det finns få empiriska kopplingar till vad det egentligen innebär, säger hon. Hon har funnit att både patienterna, men även personalen, framförallt relaterar begreppet till självbild och identitet. När t ex de kroppsliga funktionerna sviktar, när sårbarheten ökar är det ett hot mot värdigheten. - Personalens värdighet och vardag präglas samtidigt av den konflikt de upplever mellan de ideal de vill förverkliga och de begränsade möjligheterna, inte minst tillsamtal och kommunikation med de äldre, som de beskriver sig ha. Hoten mot såväl de äldres som den egna värdigheten är främst brist på resurser. - Jag såg tre olika vårdkulturer i livets slutskede; patienternas kultur av tystnad, minnen och inre samtal, personalens vårdkultur av görande, stress och dåligt samvete till följd av att inte kunna tillmötesgå patienterna som de tyckte att de borde göra. Organisationen och samhällets vårdideal ligger långt ifrån de här två kulturerna. Min slutsats är att vårdpersonalen behöver stöd i sitt arbete stöd i form av utbildning och uppmärksamhet. Jobbet på sjukhem har blivit ett genomgångsyrke som behöver uppvärderas och bekräftas. För att kunna ge respekt värdighet - behöver man också få respekt och resurser. En fråga är också hur goda vårdkulturer kan samskapas där både de äldres och personalens erfarenheter och drivkrafter kan tas tillvara. 14

15 Tanja Edvardsson Hur upplever personer som fått en hjärntumördiagnos sin sjukdom och dess följder? Vilka upplevelser har de närstående? I avhandlingen Konsekvenser av hjärntumör från patienternas och deras närståendes perspektiv har Tanja Edvardsson studerat vuxna patienter med diagnosen lågmalignt gliom och deras närstående, hur de upplevt insjuknandet och symtomen, vilka problem som uppstått och hur vardagslivet har förändrats. Tanja Edvardsson är psykolog med mångårig erfarenhet av att arbeta med människor med olika funktionsnedsättningar. De senaste 14 åren har hon arbetat vid Vuxenhabiliteringen inom Örebro läns landsting. Hennes forskning har bedrivits vid Habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting. Den avhandling som hon presenterar har genomförts inom ramen för forskarutbildning i ämnet handikappvetenskap vid Institutet för Handikappvetenskap (IHV). Upplevd livskvalitet, erfarenheter av bemötanden i vården samt hur patienterna och de närstående har hanterat de svåra situationerna som blivit märkbara konsekvenser av hjärntumörsjukdomen är centrala teman i hennes arbete. Insjuknandet är ett förlopp med stor osäkerhet, rädsla och med upprepade vårdkontakter. Beskrivningar finns av både negativa och positiva möten i vården. Konsekvenserna av hjärntumörsjukdomen har för en del personer inneburit stora funktionsnedsättningar medan andra knappast alls har påverkats. Problem relaterade till hjärntumören har hanterats på en mängd olika sätt. De närstående har visat stort engagemang i patientens tillstånd och behov. De har upplevt stor påfrestning och stress, särskilt i sjukdomens tidiga fas. Många har också känt sig bortglömda och utan eget stöd då vården har fokuserats på patienten. Ändå har både patienterna och de närstående oftast kunnat upprätthålla kraft och hopp och upplevt livskvalitet trots svårigheterna. 15

16 Alf Eliasson Tandimplantatbehandling går att göra billigare än nuvarande standard och ändå behålla en mycket god prognos. Det visar Alf Eliasson i sin avhandling. Resultaten i avhandlingen baseras på totalt 435 patienter varav drygt 250 patienter har behandlats med fasta broar på tandimplantat i tandlösa underkäkar och följts upp i mellan ett och elva år. Tandläkare Alf Eliasson, har utvärderat broar utförda på ett minskat antal implantat, fyra istället för fem eller sex, implantat placerade med enstegskirurgi, det vill säga att implantatet installeras tillsammans med en läkdistans som får penetrera slemhinnan och då är synlig i munnen under inläkningen, och broar som belastats tidigt. Vid behandling med fasta brokonstruktioner på fyra implantat belastade efter en inläkningstid på tre till fyra månader uppvisades en implantatöverlevnad på drygt 99 procent och en broöverlevnad på 100 procent efter fem år. Enstegskirurgi hade lika god prognos som tvåstegskirurgi i underkäken. Vid tidig belastning av tandimplantat i underkäken registrerades ett större behov av efterkontroller och justeringar än när konventionell belastning, det vill säga belastning efter tre månaders inläkning, användes vilket då leder till en högre behandlingskostnad. Precisionsfrästa broskelett för tandimplantatstödda broar har i tidigare undersökningar uppvisat bättre passform än traditionellt gjutna broskelett i guldlegeringar, vilket kan förenkla framställningen av den färdiga bron. Alf Eliasson har även studerat passformen på precisionsfrästa broar (I-Bridge ) från företaget Biomain AB. Det visade sig att passformen var bättre än vad som tidigare rapporteras för gjutna broar och lasersvetsade titanbroar samt jämförbar med vad som rapporterats för precisionsfrästa broar från en annan leverantör. Med ytterligare en leverantör av frästa broskelett ökar konkurrensen och det kan resultera i att kostnaden för patienten sjunker, säger Alf Eliasson. 16

17 Henrik Eliasson Harpest, tularemi, orsakas av bakterien Francisella tularensis, och kan orsaka långdragen feber och trötthet om den inte blir behandlad med antibiotika. Den är ovanlig och finns bara i vissa områden i världen. Under senare år har den dykt upp i nya områden i Sverige och år 2000 drabbades Örebro län av ett utbrott. - Sjukdomen är inte dödlig hos oss här i Europa, men den kan orsaka långdragen feber och trötthet, om den inte blir behandlad med antibiotika, säger Henrik Eliasson, överläkare på Infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han har undersökt symptomen och vilka faktorer som ligger bakom insjuknandet i harpest, samt sjukdomens yttringar i Sverige. Studien bygger på fler än tvåhundra fall. I arbetet ingår också en utvärdering av olika test för att påvisa tularemi och en redovisning av olika diagnosmetoder. Det visade sig att myggbett och kattkontakt var förenat med ökad risk för harpest. Aktiviteter inom jordbruk var en risk i Gävleborgs län men inte i nya områdena i södra Sverige. I början av utbrottet i Örbro län, när sjukdomen var mindre känd framför allt i primärvården, blev diagnosen ofta fördröjd och patienterna fick ofta felaktig antibiotikabehandling. Under senare delen av studien fanns en ökad kunskap om sjukdomen hos distriktsläkarna, och patienterna fick snabbare rätt diagnos och adekvat behandling. Tularemi kan påvisas genom ett så kallat PCR-test, som är ett test som påvisar eventuell förekomst av DNA från harpestbakterien. Testet ger utslag i 78 procent av fallen där patienter senare visar sig ha tularemi. I sitt arbete har han jämfört olika diagnosmetoder - dels diagnos baserat på det cellförmedlade immunförsvaret, dels diagnos med antikroppstest baserat på högrenat bakteriematerial. Analyserna visar att den nya metoden, baserad på det cellförmedlade immunsvaret, ger utslag tidigare under sjukdomsförloppet än antikroppsanalyser. 17

18 Viktoria Hahn-Strömberg Tjocktarmscancer är den näst vanligaste cancerformen hos svenska män och kvinnor. Prognosen för sjukdomen utgår från en analys av växtsättet hos tumören. - Tumörer kan uppvisa olika växtsätt. Ett komplext växtsätt medför sämre prognos, säger Victoria Hahn Strömberg, biomedicinsk analytiker vid Kliniken för patologi vid Universitetssjukhuset Örebro. Hon har utvecklat en metod för att med hjälp av dator analysera bilder av tumörer. Bilderna ger information om växtsättet och därmed kan man få ett mått på graden av komplexitet. Tidigare har man endast kunnat göra en visuell bedömning av tumörens växtsätt. Med dator får man en mätmetod, och en möjlighet att objektivt kvantifiera tjocktarmscancer. Hon visar i sin avhandling att komplexiteten hos tumörerna värderas säkrare med hjälp av datoranalys än med visuell bedömning. Hon har också studerat olika proteiner som är viktiga för sammanhållningen av celler och kan antas vara viktiga för växtsättet och även undersökt om det finns mutationer i generna till dessa proteiner. Komplexiteten ökar i samband med att tumören ökar i storlek, men komplexiteten har inte något direkt samband med de studerade proteinerna. - Således är det andra system i tumörcellen som ansvarar för tumörens växtsätt, konstaterar Victoria Hahn Strömberg. 18

19 Ann-Christin Johansson Förväntningar kopplade till återgång i arbete spelar roll för hur diskbråckspatienter tillfrisknar efter operation. Det konstaterar Ann-Christine Johansson, sjukgymnast som i många år arbetat med rehabilitering av diskbråckspatienter. Operation av diskbråck är en av våra vanligaste ryggoperationer. Ofta blir patienterna smärtfria efter operation, men hos ca procent av patienterna finns smärtan kvar. - Man vet att psykosociala faktorer inverkar på tillfrisknandet, säger hon. I min studie har jag försökt se vilken typ av psykosociala faktorer som spelar roll. Förväntningar på återgången till arbetet spelar stor roll. Genom att före operationen fråga patienter om hur de ser på möjligheterna att återgå till arbetet efter operation, kan man identifiera vilka patienter som behöver ökat rehabiliteringsstöd. Hon mätte den psykosociala stressen med hjälp av frågeformulär hos en grupp av diskbråckspatienter som skulle genomgå ryggoperation. Dessutom mättes patienternas stresshormon-nivåer före operation. Patienterna fick också svara på frågor om hur de såg på möjligheten att återvända till sitt arbete inom tre månader efter operation. Efter operationen lottades patienterna till två olika rehabiliteringsprogram. En grupp fick instruktioner av sjukgymnast och utförde sedan själva träningen hemma. En annan grupp fick regelbundet träffa sjukgymnast under åtta veckor. Alla personer i studien var i arbetsför ålder år, och led inte av några andra sjukdomar. När det gällde rehabilitering så visade det sig att om patienten fick lära sig ett aktivt förhållningssätt till smärta, så fungerade hemträning bra, under förutsättning att de kunde kontakta sjukgymnast om det blev problem på något sätt. Låga förväntningar före operation om att kunna återgå till arbetet efter operation, var den faktor som bäst kunde förutsäga smärta, funktionsnedsättning livskvalitet och sjukskrivning ett år efteråt. 19

20 Matz Larsson Att vara utsatt för passiv rökning kan skada hälsan många sätt. Matz Larsson, överläkare vid Lungkliniken, Universitetssjukhuset Örebro har arbetat med rökavvänjning under många år. Nu visar han även på faran med passiv rökning. Han har observerat flera samband mellan tobaksrök och ohälsa: Exponering för passiv rökning i barndomen kan ha sam band med luftvägssymtom och allergier senare i livet. Passiv rökning i vuxen ålder kan vara orsak till luftvägs symtom. Severingspersonal har mindre besvär i andningsvägarna efter lagstiftningen mot tobaksrökning på restauranger Rökning under graviditeten kan ge effekter på barnets handrörelser. En studie i Örebro med deltagande personer visade att de som varit utsatta för passiv rökning i barndomen oftare hade astma. De hade dessutom ökad risk för allergier om pappan varit rökare. En enkät i Estland som omfattade vuxna personer visade en klar koppling mellan exponering för tobaksrök och luftvägssymtom. Ju längre tid en person dagligen var utsatt för tobaksrök, ju besvärligare symtom. Även serveringspersonal i Sverige hade mer luftvägsproblem innan rökförbudet på restauranger infördes år Vi har undersökt miljön i lokalerna och hälsan hos serveringspersonal och personal vid spel- och bingohallar före och efter förbudet. Halten nikotin i luften är nu upp till trettio gånger mindre. Personalens besvär i andningsvägar och slemhinnor har halverats. Att barn, vars mödrar har rökt under graviditeten, har sämre koordinationsförmåga i vänsterhanden, visar en studie av barn födda 1958 i Storbritannien. - I den här studien testades 11-åringars fysiska kontrollförmåga. Det visade sig finnas ett samband med sämre koordination i vänsterhanden och att modern varit rökare under graviditeten. Pojkar påverkades mer än flickor. 20

21 Marie Lidskog Alla vårdstudenter borde få möjlighet att träna sin förmåga att arbeta i team konstaterar Marie Lidskog. Hon har följt och utvärderat ett utbildningsprojekt där vårdstudenter tränat teamarbete genom att arbeta tillsammans på ett äldreboende. Projektet drivs gemensamt av Örebro universitet och Örebro kommun. Vårdstudenter från tre utbildningar ingått - sjuksköterskor, arbetsterapeuter och biståndshandläggare yrkesgrupper som är relevanta i kommunal vård. Praktiktiden har varit tre veckor. På avdelningen korttidsvårdas äldre patienter. Permanent bemannas avdelningen med sjuksköterskor, undersköterskor och arbetsterapeut, men under nio veckor per termin sköts delar av vården av studenter. Yrkesutbildning syftar till att socialiseras in i sitt eget yrke, skaffa en identitet gentemot andra och samtidigt ha förståelse för och kunna arbeta tillsamman med andra i ett team. - Mina resultat visar att studenterna kan vara väldigt positiva till de andra i teamet men ändå ha en förenklad och stereotyp bild av det arbete som de yrkesgrupperna utför. I flera fall var det så att den bild som studenten hade av sitt eget yrke inte stämde med den bild som de andra hade av samma yrke. Om arbetsterapeuten själv tyckte sig arbeta processinriktat med en behandlingsplan, så fanns det de som ändå tyckte att det är hon som hjälper till med det praktiska runt patienten. Sjuksköterskan som arbetar för att öka patientens välbefinnande, kunde av de andra anses ta hand om patienten för mycket. Ändå tycks studenterna ha fått fördjupad förståelse för varandras perspektiv efter praktiktidens slut. Men det kvarstod också missförstånd tre veckor är kort tid och ändrar inte alla förutfattade meningar. - Utbildningsmiljöer med träning av teamarbete ger resultat, och bör utvecklas vidare, anser hon. Men utbildningen måste innehålla relevanta och realistiska arbetssituationer och borde erbjudas alla vårdstudenter, vilket inte är möjligt idag. 21

22 Kerstin Möller Samhället ger inte personer med dövblindhet det stöd de behöver, och följden blir ofta isolering, skyddslöshet och bristande delaktighet. Kerstin Möllers avhandling är den första i världen som studerar dövblindhet i ett helhetsperspektiv och som täcker in medicinska, psykologiska och sociala aspekter. I hela landet finns cirka 1500 personer mellan 0 och 65 år som har dövblindhet. Om man dessutom räknar in alla som fått nedsatt syn och hörsel på ålderns höst så rör det sig om avsevärda mängder. En speciell grupp som Kerstin Möller fokuserar på i sin forskning är personer med Ushers syndrom. Dessa personer föds med grava hörselnedsättningar och får från barndomen synnedsättningar som med tiden blir mycket svåra. En del personer med Ushers syndrom saknar dessutom balansfunktion. Kerstin Möllers utgångspunkt är att alla människors har lika värde och rätt till full delaktighet i samhället. Men resultaten från enkäter, intervjuer som hon gjort med personer med dövblindhet och granskningen av vård och service visar en helt annan bild. - Det här är en skyddslös grupp i samhället. De har inte samma möjligheter att delta i aktiviteter som andra medborgare, och det gör att de riskerar att ställas utanför samhället och hamna i social isolering. Och det innebär i sin tur ett hot mot deras hälsa på grund av bristen på stimulans. Enligt Kerstin Möller är det därför långt kvar innan FN:s nya konvention om rättigheter för personer med funktionshinder blir uppfylld för personer med dövblindhet, och hon anser att dagens lagstiftning måste skärpas. - Det finns allvarliga brister i Lagen om stöd och service för funktionshindrade, LSS, och det gör att de här människorna är utlämnade till den enskilda kommunens godtycke. Vissa kommuner ger ett bra stöd, men andra gör det inte. Då räcker inte lagen till, konstaterar hon. 22

23 Ylva Nilsagård Patienter med MS har ofta gång- och balansproblem och det är inte ovanligt att de faller. Ylva Nilsagård arbetar som sjukgymnast i MS-teamet vid Universitetssjukhuset Örebro. De många mötena med patienter med multipel skleros har väckt frågor, inte minst om man kan arbeta förebyggande, särskilt när det gäller risken att falla. Hon har bland annat testat mätmetoder för att se i vilken mån man kan förutsäga fall. En grupp med 76 patienter som hon studerade rapporterade 270 fall under en 12-veckorsperiod. - En del tycker inte att det spelar så stor roll, men andra blir rädda och undviker situationer som innebär fallrisk, säger Ylva Nilsagård. Kylvästar är en åtgärd som har visat sig ge effekt på flera MS-symtom. Många MS-patienter, ca 80 procent, är känsliga för temperaturstegringar, vilket gör att deras symtom förstärks. Med kylvästar kan kroppstemperaturen hållas nere, t ex varma sommardagar eller efter träning. Efter att ha använt en kall väst i 45 minuter så gick patienterna i hennes försöksgrupp snabbare, de hade bättre balans, tänkte klarare och kände sig mindre trötta. Sjukgymnastens uppgift är också att följa sjukdomsförloppet och utvärdera effekter av behandlingar, vilket bl a sker genom att mäta gång- och rörelseförmåga. Själva testet kan vara ansträngande för patienten, särskilt om det behöver upprepas många gånger. - Funktionstesterna är väldigt tillförlitliga. Tidigare fick patienten göra varje moment 2-3 gånger, men egentligen räcker det med en enda gång per tillfälle och att välja ett av testen. Ett frågeformulär för självskattning av den egna gångförmågan är också översatt och utvärderat. Det kompletterar våra egna tester eftersom vi även får en uppfattning om den subjektiva upplevelsen. Patienterna har även själva fått beskriva när de vet att de riskerar att falla och vad de gör för att förhindra detta. Hon hoppas kunna använda informationen för fortsatt preventivt arbete. 23

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech Bakgrundsinformation Tandimplantat och Astra Tech Oktober 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tandlöshet drabbar många...3 Traditionella lösningar...3 Tandimplantat...4 Marknadsutveckling...4 Astra Techs implantatsystem...5

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le igen Tandimplantat har många fördelar För dig som saknar en, flera eller alla tänder Att behålla alla tänder livet ut är

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech Bakgrundsinformation Tandimplantat och Astra Tech December 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tandlöshet drabbar många...3 Traditionella lösningar...3 Tandimplantat...4 Marknadsutveckling...4 Astra Techs implantatsystem...5

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR JUSSI HUTTUNEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin Generaldirektör emeritus, tid. Folkhälsoinstitutet Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR En väl genomförd läkemedelsbehandling

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer