Medicinsk forskning 2008 Medicinsk forskning 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinsk forskning 2008 Medicinsk forskning 2008"

Transkript

1 Medicinsk forskning 2008 En presentation av medicinsk vetenskaplig produktion i örebro 1

2 2

3 Medicinsk forskning 2008 En presentation av medicinsk vetenskaplig produktion i Örebro 3

4 Förord Traditionsenligt presenteras här vår Årsbok om medicinsk forskning vid Örebro läns landsting och Örebro universitet. En fortsatt ansenlig ökning av antalet publikationer noteras för 2008, och det finns anledning påpeka att samverkan mellan prekliniska företrädare och kliniker börjar bära frukt. Vår forskning är i hög grad klinisk och patientnära, men med utnyttjande av de kompetenser vi nu också har inom prekliniska ämnen. Utredningar om klinisk forskning diskuterar behovet av translationell forskning, och ställer krav på att patientnytta skall kunna redovisas. Våra förutsättningar i sådana avseenden måste betraktas som goda. Årsboken presenterar också de 23 som disputerat under året, tillika med nyblivna docenter och professorer. Lars Norgren Forskningschef, Örebro läns landsting Professor och ämnesföreträdare i kirurgi, Örebro universitet 4

5 innehåll Disputerade under 2008 Ahlin Cecilia...8 Ahlsson Anders...9 Andrén Ove...10 Berglund Carolina...11 Björk Tabita...12 Böttiger Anna...13 Dwyer Lise-Lotte...14 Edvardsson Tanja...15 Eliasson Alf...16 Eliasson Henrik...17 Hahn-Strömberg Viktoria...18 Johansson Ann-Christin...19 Larsson Matz...20 Lidskog Marie...21 Möller Kerstin...22 Nilsagård Ylva...23 Nilsson Andreas...24 Odenkrants Sigrid...25 Sundén Pikner Solveig...26 Svantesson Mia...27 Tinnfält Agneta...28 Uggla Bertil...29 Waldén Jakob...30 innehåll 5

6 forts 6

7 innehåll Nya docenter och professorer under 2008 Birgitta Andershed...33 Torbjörn Bengtsson...34 Robert Brummer...35 Charli Eriksson...36 Ole Fröbert...37 Fawzi Kadi...38 Jan Källman...39 Margareta Möller...40 Kerstin Nilsson...41 Katarina Persson...42 Godfried Roomans...43 Hélène Sandmark...44 Eva Särndahl...45 Håkan Thorsén...46 Peter Unge...47 Vetenskapliga publikationer 2008 Publikationer Örebro läns landsting och Örebro universitet...48 innehåll 7

8 Cecilia Ahlin Varje år drabbas mer än 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Vilka som behandlas med cellgifter för att minska risken för återfall avgörs med hjälp av olika prognostiska faktorer, som till exempel tumörens storlek, delningshastigheten och dess sätt att växa, samt antalet angripna lymfkörtlar. 40 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige behandlas med cellgifter. Många av dem behandlas i onödan, vilket beror på bristfälliga prognostiska faktorer. Cecilia Ahlin har undersökt hur prognosen kan förbättras ifall man mäter förekomsten av ett visst protein, cyklin A, i tumören. - Tyvärr är de här faktorerna inte heltäckande, vilket leder till att överbehandlingen är stor, säger Cecilia Ahlin. Flera mindre studier har visat att prognosen skulle kunna göras mer säker ifall man mätte förekomsten av mängden cykliner, ett protein som reglerar cellcykeln. Cecilia Ahlin har i sin avhandling studerat lymfkörtelnegativ bröstcancer, och visar att en bedömning av mängden cyklin A i tumören gör prognosen mer heltäckande. - Vår förhoppning är att cyklin A ska införas som en prognostisk faktor i rutinsjukvården. På så sätt skulle vi på ett bättre sätt kunna avgöra vilka kvinnor som har nytta av cellgiftsbehandlingen och för vilka den är onödig, säger hon. En säkrare prognos skulle betyda att många kvinnor i onödan slapp genomlida de biverkningar som cellgiftsbehandlingen kan medföra, som håravfall, illamående, högre infektionskänslighet och för tidigt klimakterium. - Samtidigt innebär det en samhällsekonomisk vinst i form av minskade kostnader och färre sjukskrivningar, säger Cecilia Ahlin. Avhandlingen har lagts fram vid Uppsala universitet. 8

9 Anders Ahlsson Personer som genomgått hjärtoperation och därefter drabbats av förmaksflimmer, löper i det långa loppet en påtagligt ökad risk att dö i hjärtinfarkt eller hjärtsvikt. Det visar en studie som utförts av Anders Ahlsson, överläkare vid Thoraxkliniken, Universitetssjukhuset Örebro. - Vi ser förekomsten av förmaksflimmer som en markör för en ökad risk för hjärtsvikt och stroke. Sjukvården måste bli bättre på att hand om de här patienterna, säger Anders Ahlsson. En tredjedel av alla patienter som hjärtopereras drabbas av förmaksflimmer, dvs hjärtat slår oregelbundet efter operationen. Det anses inte som någon allvarlig komplikation, och går vanligtvis över efter ett par dygn. Men efter att ha följt upp en stor grupp patienter under längre tid sex och åtta år finns anledning till omvärdering, anser han. - Vi jämförde patienter som drabbats av förmaksflimmer efter hjärtoperation med dem som inte varit utsatta för detta. Det visade sig att de som får förmaksflimmer efter operation ofta drabbades av detta även senare i livet. De löpte också en dubbelt så hög risk att dö i hjärtsvikt, hjärtinfarkt, stroke och liknande sjukdomar. Att förmaksflimmer efter hjärtoperation är en riskindikator för död i hjärt- och kärlsjukdom är en ny insikt för sjukvården, menar han. Troligtvis hör den ökade risken för dödlighet ihop med risken att utveckla förmaksflimmer. - Påfrestningen på hjärtat är stor vid en operation. Det kan vara därför som de som ligger i riskzonen får flimmer efter operationen. Kanske är det bara en kort episod just efter operationen men rubbningen av hjärtrytmen kan komma tillbaka när patienten är hemkommen och egentligen ska må bra. - Flimret är en varningssignal. Dessa patienter behöver följas upp och skyddas med blodförtunnande medicin och annan medicinering. 9

10 Ove Andrén Att behandla en patient med lokalt begränsad prostatacancer kan ge en person sämre livskvalitet än om man avstår från behandling. - En operation är ett omfattande ingrepp, som inte sällan ger allvarliga biverkningar, t ex läckage och impotens. Om det är en lokalt begränsad cancer så måste man överväga om man ska behandla eller ej. Många behandlingar och operationer görs i onödan eftersom det ännu inte finns något pålitligt sätt att förutsäga hur dessa cancertumörer kommer att utvecklas. Ove Andrén har studerat journalerna för obehandlade prostatacancerpatienter under 20 år och följt dem i deras sjukdom procent av patienterna avled av andra orsaker än prostatacancer. För en del innebar ändå prostatacancersjukdomen ett visst mått av lidande som krävde behandlingsinsatser, vanligtvis hormonbehandling eller operation på grund av vattenkastningsbesvär. - Hos 20 procent av patienterna blev sjukdomsförloppet så aggressivt att de till slut avled av sin prostatacancer. Tråkigt nog så gick det inte att sätta någon säker tidsgräns till och med efter femton år fanns det patienter som dog på grund av sin cancer. Dessa resultat talar för att de som vinner mest på en operation är de yngre patienterna 50-åringarna som löper en större risk att försämras i sin sjukdom eftersom de statistiskt sett har lång återstående livstid. De som vinner minst är de äldre patienterna, 70 år och äldre. Det saknas fortfarande metoder för att säkert avgöra det framtida förloppet det finns inga pålitliga markörer för tumörernas egenskaper. Även om sjukdomsförloppet kan förutsägas på gruppnivå för vissa typer av tumörer, så kan man ännu inte ge några säkra prognoser för individen. - Vi har tittat på två genmarkörer, MUC-1 och AMACR. Tyvärr ger inte heller de tillräckligt säkra prognoser på individnivå, fastän de gör det på gruppnivå. Det innebär att arbetet att hitta säkra markörer måste fortsätta. Innan dess kan inte någon screening av prostatacancer införas. 10

11 Carolina Berglund MRSA är stafylokockbakterier som är resistenta mot behandling med våra vanligaste och mest effektiva penicilliner. Dessa bakterier förefaller nu ha etablerat sig hos den friska befolkningen utanför sjukhusen. Mer än hälften av alla fall av MRSA i Örebro län är samhällsförvärvade, dvs har påträffats hos personer som inte tidigare har varit i kontakt med sjukvården eller med någon känd bärare av MRSA eller nyligen har behandlats med antibiotika. - Vi ser att MRSA förefaller kunna uppstå spontant ute i samhället. Vi vet emellertid inte hur utbrett problemet är eftersom vi inte identifierar dessa MRSA-bakterier förrän i samband med provtagning, när personen kommer i kontakt med sjukvården, säger Carolina Berglund, molekylär mikrobiolog vid Universitetssjukhuset Örebro. - Samhällsförvärvad MRSA är inte genetiskt besläktad med de MRSA som förekommer på sjukhus, säger hon. Det är alltså inte en spridning av bakterier från sjukhusen ut till samhället. - MRSA förefaller uppkomma genom att olika arter av stafylokocker träffas och utbyter gener med varandra. Carolina bevisar i sin avhandling att ett sådant genutbyte skedde på nyföddhetsavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro i slutet av 90-talet. Då dök en ny variant av MRSA plötsligt upp och orsakade ett allvarligt utbrott. - Vi har identifierat både den hudstafylokock som fungerade som donator och den Staphylococcus aureus som tog emot de unika resistensgenerna och kort därefter orsakade det allvarliga MRSA-utbrottet. Hon har tillsammans med en forskargrupp vid Juntendo University i Japan identifierat och beskrivit flera olika unika genkassetter som innehåller de mekanismer som medför att våra svenska bakterier blir resistenta. Detta styrker ytterligare hypotesen att MRSA-bakterier uppkommer spontant genom att de förvärvar dessa resistensmekanismer. Upptäckten ger en bättre förståelse för hur MRSA uppkommer, hur resistensmekanismerna fungerar och var de härstammar från. 11

12 Tabita Björk Forskningen om ätstörning måste bli enig om hur man ska definiera och mäta resultatet av behandling. Tabita Björk har granskat mätmetoderna med fokus på hur man ska mäta och vad man mäter. Hon har utgått från forskningens vanligaste sätt att mäta utfall och tillämpat det på drygt 300 patienter, för att se hur många som utifrån dessa synsätt var friska. - Variationen var stor man kunde lika gärna säga att 25 procent var friska, som att 75 procent var det, beroende på hur man mätte friskhet, säger hon. - Med de mätmetoder som används har vi väldigt osäkra kunskaper om vad behandlingarna av ätstörning ger och hur prognosen för tillfrisknande ser ut. Alla mäter på sitt sätt och det är svårt, för att inte säga omöjligt att få fram jämförbara data som är tillförlitliga. Det är dessutom ovanligt att patienterna egen syn på tillfrisknande från ätstörning lyfts fram. Forskningen om ätstörning har också andra problem, t ex att patienter avbryter sin behandling och att man inte vet hur det går för dem. Därför sökte hon även förklaringar till varför patienter avbryter behandling samt orsaker till att så många avbryter deltagande i forskning. - Gemensamt för dem som avbröt behandlingen eller deltagande i forskning var att de redan från början hade färre psykologiska problem. De som avbröt behandling hade dessutom mindre negativ självbild än de som fullföljde sin behandling, vilket betyder att de bl a var mindre kritiska mot sig själva. Till sist bad hon fjorton kvinnor att berätta vad det är att vara frisk från ätstörning. - Jag fick reda på saker som vi aldrig mäter i uppföljning. Patienterna tog upp att de nu hade ett avspänt förhållande till mat och nu åt regelbundet. De hade också ett annat förhållande till kroppen numera, lyssnade till kroppens signaler och ville inte hela tiden förändra den. Men framförallt pratade de om starkare självkänsla och förbättrat socialt liv. - Att vara frisk är så mycket mer än att bara äta och hålla vikten. Det är att hitta sig själv och må bra på insidan, säger hon. 12

13 Anna Böttiger Anna Böttiger vid Kliniskt kemiska laboratoriet, Universitetssjukhuset Örebro har studerat gener som bestämmer nedbrytningen av homosystein. Förhöjda nivåer i blodet av ämnet homocystein, som bildas vid nedbrytning av aminosyran metionin, har visat sig vara en riskfaktor för utveckling av fostermissbildningar, demens och hjärtkärlsjukdomar. - I första hand styrs nivåerna av homocystein i blodet av B-vitaminerna folat och B 12, dvs de vitaminer som människan tillför kroppen genom att äta till exempel gröna grönsaker, apelsiner och mjölkprodukter, säger Anna Böttiger. Men även livsstilsfaktorer såsom alkohol och rökning påverkar nivåerna. - Jag har undersökt hur den individuella homocysteinkoncentrationen kan påverkas av mutationer i gener som förekommer i de receptorer som är viktiga för upptagning av B-vitamin och de enzymer som nedbryter homocystein. Hon har hittat sex nya, inte tidigare beskrivna genmutationer, som kan ha samband med homocystein, och dessutom studerat fyra sedan tidigare kända mutationer. Två av genmutationerna förekommer oftare hos personer som utvecklat demens, men sambandet är inte statistisk säkerställt. Hon har också jämfört två befolkningsgrupper, dels mellansvenska barn- och ungdomar och dels vuxna spanjorer, med avseende på tre kända genmutationer. - Jag studerade vilka effekter de olika genmutationerna hade på homocystein-koncentrationen, och såg att mutationerna hade en stor påverkan på homocystein-nivåerna hos svenska barn och ungdomar. En oväntad upptäckt var att i den spanska befolkningsgruppen hade mutationerna bara påverkan på homocystein-koncentrationerna hos män men inte hos kvinnor. - Studierna visade också att man inte kan dra generella slutsatser från en region och applicera det till en annan region utan man måste ta hänsyn till dess genetiska struktur- och nutritionsmönster. 13

14 Lise-Lotte Dwyer Vad är värdighet när man talar om döende och död? I sitt arbete som sjuksköterska kom Lise-Lotte Dwyer att fundera mycket över begreppet värdighet i livets slutskede, och vilken filosofi som egentligen fanns i samhällets omhändertagande. Lise-Lotte har nu undersökt dels vad patienter lägger in för betydelse i begreppet värdighet, dels vad personalen anser att begreppet står för. - I många dokument som beskriver omvårdnad är värdighet ett centralt begrepp men det finns få empiriska kopplingar till vad det egentligen innebär, säger hon. Hon har funnit att både patienterna, men även personalen, framförallt relaterar begreppet till självbild och identitet. När t ex de kroppsliga funktionerna sviktar, när sårbarheten ökar är det ett hot mot värdigheten. - Personalens värdighet och vardag präglas samtidigt av den konflikt de upplever mellan de ideal de vill förverkliga och de begränsade möjligheterna, inte minst tillsamtal och kommunikation med de äldre, som de beskriver sig ha. Hoten mot såväl de äldres som den egna värdigheten är främst brist på resurser. - Jag såg tre olika vårdkulturer i livets slutskede; patienternas kultur av tystnad, minnen och inre samtal, personalens vårdkultur av görande, stress och dåligt samvete till följd av att inte kunna tillmötesgå patienterna som de tyckte att de borde göra. Organisationen och samhällets vårdideal ligger långt ifrån de här två kulturerna. Min slutsats är att vårdpersonalen behöver stöd i sitt arbete stöd i form av utbildning och uppmärksamhet. Jobbet på sjukhem har blivit ett genomgångsyrke som behöver uppvärderas och bekräftas. För att kunna ge respekt värdighet - behöver man också få respekt och resurser. En fråga är också hur goda vårdkulturer kan samskapas där både de äldres och personalens erfarenheter och drivkrafter kan tas tillvara. 14

15 Tanja Edvardsson Hur upplever personer som fått en hjärntumördiagnos sin sjukdom och dess följder? Vilka upplevelser har de närstående? I avhandlingen Konsekvenser av hjärntumör från patienternas och deras närståendes perspektiv har Tanja Edvardsson studerat vuxna patienter med diagnosen lågmalignt gliom och deras närstående, hur de upplevt insjuknandet och symtomen, vilka problem som uppstått och hur vardagslivet har förändrats. Tanja Edvardsson är psykolog med mångårig erfarenhet av att arbeta med människor med olika funktionsnedsättningar. De senaste 14 åren har hon arbetat vid Vuxenhabiliteringen inom Örebro läns landsting. Hennes forskning har bedrivits vid Habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting. Den avhandling som hon presenterar har genomförts inom ramen för forskarutbildning i ämnet handikappvetenskap vid Institutet för Handikappvetenskap (IHV). Upplevd livskvalitet, erfarenheter av bemötanden i vården samt hur patienterna och de närstående har hanterat de svåra situationerna som blivit märkbara konsekvenser av hjärntumörsjukdomen är centrala teman i hennes arbete. Insjuknandet är ett förlopp med stor osäkerhet, rädsla och med upprepade vårdkontakter. Beskrivningar finns av både negativa och positiva möten i vården. Konsekvenserna av hjärntumörsjukdomen har för en del personer inneburit stora funktionsnedsättningar medan andra knappast alls har påverkats. Problem relaterade till hjärntumören har hanterats på en mängd olika sätt. De närstående har visat stort engagemang i patientens tillstånd och behov. De har upplevt stor påfrestning och stress, särskilt i sjukdomens tidiga fas. Många har också känt sig bortglömda och utan eget stöd då vården har fokuserats på patienten. Ändå har både patienterna och de närstående oftast kunnat upprätthålla kraft och hopp och upplevt livskvalitet trots svårigheterna. 15

16 Alf Eliasson Tandimplantatbehandling går att göra billigare än nuvarande standard och ändå behålla en mycket god prognos. Det visar Alf Eliasson i sin avhandling. Resultaten i avhandlingen baseras på totalt 435 patienter varav drygt 250 patienter har behandlats med fasta broar på tandimplantat i tandlösa underkäkar och följts upp i mellan ett och elva år. Tandläkare Alf Eliasson, har utvärderat broar utförda på ett minskat antal implantat, fyra istället för fem eller sex, implantat placerade med enstegskirurgi, det vill säga att implantatet installeras tillsammans med en läkdistans som får penetrera slemhinnan och då är synlig i munnen under inläkningen, och broar som belastats tidigt. Vid behandling med fasta brokonstruktioner på fyra implantat belastade efter en inläkningstid på tre till fyra månader uppvisades en implantatöverlevnad på drygt 99 procent och en broöverlevnad på 100 procent efter fem år. Enstegskirurgi hade lika god prognos som tvåstegskirurgi i underkäken. Vid tidig belastning av tandimplantat i underkäken registrerades ett större behov av efterkontroller och justeringar än när konventionell belastning, det vill säga belastning efter tre månaders inläkning, användes vilket då leder till en högre behandlingskostnad. Precisionsfrästa broskelett för tandimplantatstödda broar har i tidigare undersökningar uppvisat bättre passform än traditionellt gjutna broskelett i guldlegeringar, vilket kan förenkla framställningen av den färdiga bron. Alf Eliasson har även studerat passformen på precisionsfrästa broar (I-Bridge ) från företaget Biomain AB. Det visade sig att passformen var bättre än vad som tidigare rapporteras för gjutna broar och lasersvetsade titanbroar samt jämförbar med vad som rapporterats för precisionsfrästa broar från en annan leverantör. Med ytterligare en leverantör av frästa broskelett ökar konkurrensen och det kan resultera i att kostnaden för patienten sjunker, säger Alf Eliasson. 16

17 Henrik Eliasson Harpest, tularemi, orsakas av bakterien Francisella tularensis, och kan orsaka långdragen feber och trötthet om den inte blir behandlad med antibiotika. Den är ovanlig och finns bara i vissa områden i världen. Under senare år har den dykt upp i nya områden i Sverige och år 2000 drabbades Örebro län av ett utbrott. - Sjukdomen är inte dödlig hos oss här i Europa, men den kan orsaka långdragen feber och trötthet, om den inte blir behandlad med antibiotika, säger Henrik Eliasson, överläkare på Infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han har undersökt symptomen och vilka faktorer som ligger bakom insjuknandet i harpest, samt sjukdomens yttringar i Sverige. Studien bygger på fler än tvåhundra fall. I arbetet ingår också en utvärdering av olika test för att påvisa tularemi och en redovisning av olika diagnosmetoder. Det visade sig att myggbett och kattkontakt var förenat med ökad risk för harpest. Aktiviteter inom jordbruk var en risk i Gävleborgs län men inte i nya områdena i södra Sverige. I början av utbrottet i Örbro län, när sjukdomen var mindre känd framför allt i primärvården, blev diagnosen ofta fördröjd och patienterna fick ofta felaktig antibiotikabehandling. Under senare delen av studien fanns en ökad kunskap om sjukdomen hos distriktsläkarna, och patienterna fick snabbare rätt diagnos och adekvat behandling. Tularemi kan påvisas genom ett så kallat PCR-test, som är ett test som påvisar eventuell förekomst av DNA från harpestbakterien. Testet ger utslag i 78 procent av fallen där patienter senare visar sig ha tularemi. I sitt arbete har han jämfört olika diagnosmetoder - dels diagnos baserat på det cellförmedlade immunförsvaret, dels diagnos med antikroppstest baserat på högrenat bakteriematerial. Analyserna visar att den nya metoden, baserad på det cellförmedlade immunsvaret, ger utslag tidigare under sjukdomsförloppet än antikroppsanalyser. 17

18 Viktoria Hahn-Strömberg Tjocktarmscancer är den näst vanligaste cancerformen hos svenska män och kvinnor. Prognosen för sjukdomen utgår från en analys av växtsättet hos tumören. - Tumörer kan uppvisa olika växtsätt. Ett komplext växtsätt medför sämre prognos, säger Victoria Hahn Strömberg, biomedicinsk analytiker vid Kliniken för patologi vid Universitetssjukhuset Örebro. Hon har utvecklat en metod för att med hjälp av dator analysera bilder av tumörer. Bilderna ger information om växtsättet och därmed kan man få ett mått på graden av komplexitet. Tidigare har man endast kunnat göra en visuell bedömning av tumörens växtsätt. Med dator får man en mätmetod, och en möjlighet att objektivt kvantifiera tjocktarmscancer. Hon visar i sin avhandling att komplexiteten hos tumörerna värderas säkrare med hjälp av datoranalys än med visuell bedömning. Hon har också studerat olika proteiner som är viktiga för sammanhållningen av celler och kan antas vara viktiga för växtsättet och även undersökt om det finns mutationer i generna till dessa proteiner. Komplexiteten ökar i samband med att tumören ökar i storlek, men komplexiteten har inte något direkt samband med de studerade proteinerna. - Således är det andra system i tumörcellen som ansvarar för tumörens växtsätt, konstaterar Victoria Hahn Strömberg. 18

19 Ann-Christin Johansson Förväntningar kopplade till återgång i arbete spelar roll för hur diskbråckspatienter tillfrisknar efter operation. Det konstaterar Ann-Christine Johansson, sjukgymnast som i många år arbetat med rehabilitering av diskbråckspatienter. Operation av diskbråck är en av våra vanligaste ryggoperationer. Ofta blir patienterna smärtfria efter operation, men hos ca procent av patienterna finns smärtan kvar. - Man vet att psykosociala faktorer inverkar på tillfrisknandet, säger hon. I min studie har jag försökt se vilken typ av psykosociala faktorer som spelar roll. Förväntningar på återgången till arbetet spelar stor roll. Genom att före operationen fråga patienter om hur de ser på möjligheterna att återgå till arbetet efter operation, kan man identifiera vilka patienter som behöver ökat rehabiliteringsstöd. Hon mätte den psykosociala stressen med hjälp av frågeformulär hos en grupp av diskbråckspatienter som skulle genomgå ryggoperation. Dessutom mättes patienternas stresshormon-nivåer före operation. Patienterna fick också svara på frågor om hur de såg på möjligheten att återvända till sitt arbete inom tre månader efter operation. Efter operationen lottades patienterna till två olika rehabiliteringsprogram. En grupp fick instruktioner av sjukgymnast och utförde sedan själva träningen hemma. En annan grupp fick regelbundet träffa sjukgymnast under åtta veckor. Alla personer i studien var i arbetsför ålder år, och led inte av några andra sjukdomar. När det gällde rehabilitering så visade det sig att om patienten fick lära sig ett aktivt förhållningssätt till smärta, så fungerade hemträning bra, under förutsättning att de kunde kontakta sjukgymnast om det blev problem på något sätt. Låga förväntningar före operation om att kunna återgå till arbetet efter operation, var den faktor som bäst kunde förutsäga smärta, funktionsnedsättning livskvalitet och sjukskrivning ett år efteråt. 19

20 Matz Larsson Att vara utsatt för passiv rökning kan skada hälsan många sätt. Matz Larsson, överläkare vid Lungkliniken, Universitetssjukhuset Örebro har arbetat med rökavvänjning under många år. Nu visar han även på faran med passiv rökning. Han har observerat flera samband mellan tobaksrök och ohälsa: Exponering för passiv rökning i barndomen kan ha sam band med luftvägssymtom och allergier senare i livet. Passiv rökning i vuxen ålder kan vara orsak till luftvägs symtom. Severingspersonal har mindre besvär i andningsvägarna efter lagstiftningen mot tobaksrökning på restauranger Rökning under graviditeten kan ge effekter på barnets handrörelser. En studie i Örebro med deltagande personer visade att de som varit utsatta för passiv rökning i barndomen oftare hade astma. De hade dessutom ökad risk för allergier om pappan varit rökare. En enkät i Estland som omfattade vuxna personer visade en klar koppling mellan exponering för tobaksrök och luftvägssymtom. Ju längre tid en person dagligen var utsatt för tobaksrök, ju besvärligare symtom. Även serveringspersonal i Sverige hade mer luftvägsproblem innan rökförbudet på restauranger infördes år Vi har undersökt miljön i lokalerna och hälsan hos serveringspersonal och personal vid spel- och bingohallar före och efter förbudet. Halten nikotin i luften är nu upp till trettio gånger mindre. Personalens besvär i andningsvägar och slemhinnor har halverats. Att barn, vars mödrar har rökt under graviditeten, har sämre koordinationsförmåga i vänsterhanden, visar en studie av barn födda 1958 i Storbritannien. - I den här studien testades 11-åringars fysiska kontrollförmåga. Det visade sig finnas ett samband med sämre koordination i vänsterhanden och att modern varit rökare under graviditeten. Pojkar påverkades mer än flickor. 20

21 Marie Lidskog Alla vårdstudenter borde få möjlighet att träna sin förmåga att arbeta i team konstaterar Marie Lidskog. Hon har följt och utvärderat ett utbildningsprojekt där vårdstudenter tränat teamarbete genom att arbeta tillsammans på ett äldreboende. Projektet drivs gemensamt av Örebro universitet och Örebro kommun. Vårdstudenter från tre utbildningar ingått - sjuksköterskor, arbetsterapeuter och biståndshandläggare yrkesgrupper som är relevanta i kommunal vård. Praktiktiden har varit tre veckor. På avdelningen korttidsvårdas äldre patienter. Permanent bemannas avdelningen med sjuksköterskor, undersköterskor och arbetsterapeut, men under nio veckor per termin sköts delar av vården av studenter. Yrkesutbildning syftar till att socialiseras in i sitt eget yrke, skaffa en identitet gentemot andra och samtidigt ha förståelse för och kunna arbeta tillsamman med andra i ett team. - Mina resultat visar att studenterna kan vara väldigt positiva till de andra i teamet men ändå ha en förenklad och stereotyp bild av det arbete som de yrkesgrupperna utför. I flera fall var det så att den bild som studenten hade av sitt eget yrke inte stämde med den bild som de andra hade av samma yrke. Om arbetsterapeuten själv tyckte sig arbeta processinriktat med en behandlingsplan, så fanns det de som ändå tyckte att det är hon som hjälper till med det praktiska runt patienten. Sjuksköterskan som arbetar för att öka patientens välbefinnande, kunde av de andra anses ta hand om patienten för mycket. Ändå tycks studenterna ha fått fördjupad förståelse för varandras perspektiv efter praktiktidens slut. Men det kvarstod också missförstånd tre veckor är kort tid och ändrar inte alla förutfattade meningar. - Utbildningsmiljöer med träning av teamarbete ger resultat, och bör utvecklas vidare, anser hon. Men utbildningen måste innehålla relevanta och realistiska arbetssituationer och borde erbjudas alla vårdstudenter, vilket inte är möjligt idag. 21

22 Kerstin Möller Samhället ger inte personer med dövblindhet det stöd de behöver, och följden blir ofta isolering, skyddslöshet och bristande delaktighet. Kerstin Möllers avhandling är den första i världen som studerar dövblindhet i ett helhetsperspektiv och som täcker in medicinska, psykologiska och sociala aspekter. I hela landet finns cirka 1500 personer mellan 0 och 65 år som har dövblindhet. Om man dessutom räknar in alla som fått nedsatt syn och hörsel på ålderns höst så rör det sig om avsevärda mängder. En speciell grupp som Kerstin Möller fokuserar på i sin forskning är personer med Ushers syndrom. Dessa personer föds med grava hörselnedsättningar och får från barndomen synnedsättningar som med tiden blir mycket svåra. En del personer med Ushers syndrom saknar dessutom balansfunktion. Kerstin Möllers utgångspunkt är att alla människors har lika värde och rätt till full delaktighet i samhället. Men resultaten från enkäter, intervjuer som hon gjort med personer med dövblindhet och granskningen av vård och service visar en helt annan bild. - Det här är en skyddslös grupp i samhället. De har inte samma möjligheter att delta i aktiviteter som andra medborgare, och det gör att de riskerar att ställas utanför samhället och hamna i social isolering. Och det innebär i sin tur ett hot mot deras hälsa på grund av bristen på stimulans. Enligt Kerstin Möller är det därför långt kvar innan FN:s nya konvention om rättigheter för personer med funktionshinder blir uppfylld för personer med dövblindhet, och hon anser att dagens lagstiftning måste skärpas. - Det finns allvarliga brister i Lagen om stöd och service för funktionshindrade, LSS, och det gör att de här människorna är utlämnade till den enskilda kommunens godtycke. Vissa kommuner ger ett bra stöd, men andra gör det inte. Då räcker inte lagen till, konstaterar hon. 22

23 Ylva Nilsagård Patienter med MS har ofta gång- och balansproblem och det är inte ovanligt att de faller. Ylva Nilsagård arbetar som sjukgymnast i MS-teamet vid Universitetssjukhuset Örebro. De många mötena med patienter med multipel skleros har väckt frågor, inte minst om man kan arbeta förebyggande, särskilt när det gäller risken att falla. Hon har bland annat testat mätmetoder för att se i vilken mån man kan förutsäga fall. En grupp med 76 patienter som hon studerade rapporterade 270 fall under en 12-veckorsperiod. - En del tycker inte att det spelar så stor roll, men andra blir rädda och undviker situationer som innebär fallrisk, säger Ylva Nilsagård. Kylvästar är en åtgärd som har visat sig ge effekt på flera MS-symtom. Många MS-patienter, ca 80 procent, är känsliga för temperaturstegringar, vilket gör att deras symtom förstärks. Med kylvästar kan kroppstemperaturen hållas nere, t ex varma sommardagar eller efter träning. Efter att ha använt en kall väst i 45 minuter så gick patienterna i hennes försöksgrupp snabbare, de hade bättre balans, tänkte klarare och kände sig mindre trötta. Sjukgymnastens uppgift är också att följa sjukdomsförloppet och utvärdera effekter av behandlingar, vilket bl a sker genom att mäta gång- och rörelseförmåga. Själva testet kan vara ansträngande för patienten, särskilt om det behöver upprepas många gånger. - Funktionstesterna är väldigt tillförlitliga. Tidigare fick patienten göra varje moment 2-3 gånger, men egentligen räcker det med en enda gång per tillfälle och att välja ett av testen. Ett frågeformulär för självskattning av den egna gångförmågan är också översatt och utvärderat. Det kompletterar våra egna tester eftersom vi även får en uppfattning om den subjektiva upplevelsen. Patienterna har även själva fått beskriva när de vet att de riskerar att falla och vad de gör för att förhindra detta. Hon hoppas kunna använda informationen för fortsatt preventivt arbete. 23

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech Bakgrundsinformation Tandimplantat och Astra Tech Oktober 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tandlöshet drabbar många...3 Traditionella lösningar...3 Tandimplantat...4 Marknadsutveckling...4 Astra Techs implantatsystem...5

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014 Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 14 Syftet med denna utvärdering är att samla s åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer.

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida.

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida. UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Syftet med denna utvärdering är att samla studenters åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer. Vi ber dig fylla i din sammanvägda bedömning

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech Bakgrundsinformation Tandimplantat och Astra Tech December 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tandlöshet drabbar många...3 Traditionella lösningar...3 Tandimplantat...4 Marknadsutveckling...4 Astra Techs implantatsystem...5

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer