1 F. Arbets- och miljömedicin. Arbets- och miljömedicin. Arbets- och miljömedicin. Arbets- och miljömedicin. Från ord till handling - mitt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 F. Arbets- och miljömedicin. Arbets- och miljömedicin. Arbets- och miljömedicin. Arbets- och miljömedicin. Från ord till handling - mitt"

Transkript

1 Från ord till handling - mitt 1 F halvsekelperspektiv på arbets- och miljömedicin Lennart Levi (1) Karolinska institutet och Sveriges Riksdag (1). Ingen tvekan råder om att arbets- och livsmiljön är viktiga bestämningsfaktorer för hälsa och välbefinnande, såväl patogent som salutogent, dvs hälsofrämjande. Miljöernas fysikaliska och kemiska komponenter har därför ägnats ett framgångsrikt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. Deras psykosociala komponenter, länge förbisedda, har numera även de ägnats omfattande studier, som demonstrerat klara samband, men insikten om dessa har hittills varit svårare att översätta till kliniskt arbete och ännu svårare att implementera i sjukdomsprevention och hälsopromotion. Författaren har ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt tvärvetenskaplig forskning, utbildning och kunskapsspridning inom detta område, inom ramarna för Karolinska institutet, Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM), men också WHO, ILO och Europeiska kommissionen. Sedan september 2006 är han ledamot av Sveriges Riksdag och har i den egenskapen möjligheter att mer än tidigare i livet påverka beslutsfattandet i vårt land med inriktning på en arbets- och livsmiljö, som främjar hälsa och välbefinnande. Under 50-talets andra hälft var insikten i vårt land om problemens betydelse fortfarande närmast obefintlig. Även under 60-talet var det utomordentligt svårt att få anslag för biopsykosocial forskning och utbildning inrättade dock WHO, med stöd från Medicinska forskningsrådet (MFR), sitt första psykosociala centrum, vid Karolinska institutet (Psychosocial Factors and Health) instiftades den första MFR-professuren i ämnet, och 1980 inrättades Statens institutet för psykosocial miljömedicin. Dessa bidrog till den därpå följande utvecklingen, nationellt och internationellt. Den stora utmaningen för framtiden är att omsätta kunskaperna till praktisk politik, att få politiken tillämpad och tillämpningarna utvärderade. WHO har år 2001 sammanfattat kunskapsläget i en enda sats: "Mental health problems and stress-related disorders are the biggest overall cause of early death in Europe." Föreliggande föreläsning redogör för processens etiologi, patogenes, salutogenes, terapi, prevention och promotion, men också för två nyligen fattade EU-beslut, det ena avseende "decent work", det andra "health in all policies", och för WHOs hälsoministrars Helsingfors-deklaration om "psykisk hälsa för Europa". Den stora utmaningen nu är att komma från ord till handling, alltså att tillämpa de goda intentionerna i dessa och andra policydokument och att utvärdera utfallet. SAMBAND MELLAN 2 LUFTFÖRORENINGAR OCH AKUTA INLÄGGNINGAR FÖR HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Kadri Meister (1), Bo Segerstedt (1), Bertil Forsberg (1) Yrkes- och miljömedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet (1). Att personer med astma och andra problem för andningsorganen försämras när luftföroreningshalterna blir höga har varit väl känt och studerat under många år. Numera står det dock tämligen klart att det största antalet "extra" akuta sjukdomsfall inom vården orsakade av förorenad luft finns bland personer med hjärt-kärlsjukdom. Vi har därför studerat hur det dygnsvisa antalet inläggningar för hjärt-kärlsjukdom i 42 församlingar inom StorStockholm (ca. 1,1 milj inv) påverkas av luftföroreningshalten som medelvärdet av dygnets och föregående dygns halt. Halter av partiklar, kvävedioxid och ozon från centrala Stockholm samt utanför staden användes för att beskriva exponeringens variationer över tid. Partikelhalten (som PM10, <10 mikrometer) i staden delades in i lokalt haltbidrag av vägdamm respektive regional bakgrundshalt för att studera olika källors bidrag till hälsoutfallen. Uppgifter om dygnsvis antal sjukhusinläggningar för åren hämtades från Patientregistret. I analysen med Poisson regression kontrollerades för temperatur, luftfuktighet, veckodag, storhelger, influensasäsonger och tidstrend. I analyserna inkluderades olika luftföroreningar simultant i modellen. Antalet akuta inläggningar för hjärt-kärlsjukdom under ett dygn varierade från 5 till 101 med medelvärdet Föroreningsvariablerna hade måttlig korrelation (r<0.4). I modellen med PM10 från vägdamm, regionalt PM10, NOx (avgaser) samt ozon blev de tre senare föroreningarna statistiskt signifikanta, varvid en haltökning motsvarande kvartilavståndet (25-75 percentilen) medförde 1.0, 1.3 respektive 2.1 procent ökat antal inläggningar. Halten av såväl ozon ("sommarsmog"), NOx (avgaser) samt intransporterade partiklar påverkar antalet akuta inläggningar för hjärtkärlsjukdom i Stockholm. Exempelvis kan en episod med höga halter av ozon väntas ge 3-5 fler inläggningar för hjärt-kärlsjukdom per dygn i StorStockholm. Effekterna är så små att de inte går att observera utan en systematisk studie som denna, men totalt över året handlar det om hundratals inläggningar på grund av luftföroreningar. Samband mellan prevalensen av 3 kronisk luftvägssjukdom och allergi, och boende nära trafik i Skåne Anna Lindgren (1), Emilie Stroh (4), Peter Montnémery (3), Ulf Nihlén (5), Kristina Jakobsson (6), Anna Axmon (2) Avd för Yrkes- och Miljömedicin, Lunds Universitet (1).Avd för Yrkesoch Miljömedicin, Universitetssjukhuset Lund (2).Experimentell geriatrisk medicin, Lunds universitet (3).GIS-centrum, Lunds universitet (4).Lungmedicin-allergologi, Lunds universitetssjukhus (5).Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund (6). Ett problem för studier som vill skatta långtidseffekter från trafik har tidigare varit att hitta bra exponeringsmått. Men med förbättrade metoder för att skatta trafikexponering, pekar studier nu mot att trafik ger försämrad lungfunktion, och är en riskfaktor för KOL och astma, samt eventuellt även för allergiska tillstånd som hösnuva och eksem. En satsning på Geografiska Informationssystem(GIS) har gett goda möjligheter att skatta hälsoeffekter från trafik i Skåne. Denna studie hade syftet att kartlägga om boende nära trafik är en riskfaktor för övre/nedre kronisk luftvägssjukdom och allergi bland vuxna. Två tvärsnittsstudier baserade på enkätdata från 1992 (n=8469, år) och 2000 (n=9319, år) användes. Studieområdet var fd. Malmöhus län. Bostadsaddress koordinatsattes och länkades med hjälp av GIS till den nationella vägdatabasen och till en emissionsdatabas för NOx. Självrapporterat boende vid stark trafik kompletterades på så vis med objektiva mått: geokodat avstånd till väg med känd trafikintensitet, och modellerade bakgrundshalter av NOx som indikator på total trafikdensitet i närområdet. Spridningsberäkningarna för NOx var modellerade med årsmedelvärden och en upplösning på 250x250m. Utfallen var självrapporterad sjukdom (KOL, astma, hösnuva, handeksem) med aktuella besvär. För att utreda effekten av skillnad i trafikexponering inom en mera homogen stadsmiljö analyserades Malmö separat från övriga länet. Generellt sågs ökande prevalens av alla hälsoutfall med ökande trafikexponering. Ett särskilt tydligt samband fanns mellan ökande trafikintensitet på den största vägen inom 100m, och ökad prevalens av både KOL, astma, hösnuva och handeksem. Självrapporterad trafik och ökande trafikintensitet hade mest uttalade effekter på astma och eksem i Malmö, samt på KOL i övriga länet. Resultaten tyder på att trafik är en individuell riskfaktor för både övre och nedre kronisk luftvägssjukdom samt allergi i Skåne. Hälsoeffekter av dieselavgaser vid 4 astma. En fältstudie på Oxford Street, London, UK James McCreanor (4), Paul Cullinan (4), Mark J Nieuwenhuijsen (3), James Stewart-Evans (2), Eleni Malliarou (2), Lars Järup (2), Robert Harrington (5), Magnus Svartengren (1), In-Kyu Han (5), Pamela Ohman- Strickland (6), Kian Fan Chung (4), Junfeng Zhang (5), Stockholms läns landsting och Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet (1).Department of Epidemiology & Public Health, Imperial College London, London, UK (2).Department of Epidemiology & Public Health, Imperial College London, London, UK and CREAL, Barcelona, Spain. (3).National Heart & Lung Institute, Imperial College London, and Royal Brompton Hospital, London, UK (4).University of Medicine and Dentistry of New Jersey School of Public Health, Piscataway NJ, USA (5).University of Medicine and Dentistry of New Jersey School of Public Health, Piscataway NJ, USA MS (6). Luftföroreningar från vägtrafik utgör en hälsorisk. Dieselpartiklar ådrar sig allt större intresse och personer med redan existerande lungsjukdom kan löpa en ökad risk. Vi Undersökte effekterna av trafikavgaser på personer med astma i en stadsmiljö som domineras av dieselfordon. Vi rekryterade 60 vuxna till två grupper med mild (n=31) eller måttlig

2 (n=29) astma. En randomiserad cross over design användes där varje person promenerade i två timmar längs Oxford Street i London och vid ett separat tillfälle, genom Hyde Park. Exponering mättes detaljerat liksom fysiologiska och immunologiska mått. Försökspersonerna blev signifikant mer exponerade för PM2.5, ultrafina partiklar, elementärt kol, och NO2 vid promenaden på Oxford Street jämfört med Hyde Park. En två timmars promenad på Oxford Street gav en liten men konsistent påverkan på lungfunktion FEV1 (upp till 6,1%) och FVC (upp till 5,4%), förändringarna var signifikant större jämfört med dem som följde en promenad genom Hyde Park. Effekten var större hos dem med måttlig astma jämfört med dem med mild astma. Lungfunktionspåverkan följdes också av tecken till neutrofil inflammation (sputum myeloperoxidas 24.5 ng/ml jämfört med 4.24ng/ml, p=0.049) och sänkt ph i exhalerat andningskondensat (maximal minskning i ph 1,9% jämfört med 0,04%, p=0,003). Effekterna var mest konsistent kopplade till exponering för ultrafina partiklar och elementärt kol. Den aktuella studien är så vitt vi känner till den första i sitt slag där en vardagssituation utlöser astma effekter vid exponering för stadsmiljö med mycket dieseltrafik. Fynden ger stöd för och förståelse för mekanismer bakom epidemiologiska fynd som funnit associationer mellan dieselfordons trafik och astma. Leukemi i närheten av ett raffinaderi 5 - orsak? Lars Barregård (2), Erik Holmberg (3), Gerd Sällsten (1) Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademin (1)., Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademin, Göteborg (2).Onkologiskt Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg (3). Sveriges petrokemiska industri är koncentrerad till Västkusten med bl.a. tre oljeraffinaderier i Lysekil (1) och Göteborg (2). Verksamheten innebär emission av flyktiga kolväten (VOC), bl.a. bensen och alkener/olefiner som eten, 1,3-butadien och propen. Bensen är en välkänd humancarcinogen (IARC grupp 1) och alkenerna är misstänkt cancerframkallande (IARC grupp 2A-B). Preemraff Lysekil, ett av Europas största och modernaste raffinaderier, önskade en studie av cancer sjuklighet i närområdet som underlag för en miljökonsekvensbeskrivning. Utifrån spridningsberäkningar och sammansättning av VOC undersöktes a priori hypotesen att två församlingar i vindriktningen (Brastad och Lyse) skulle ha en ökad förekomst av leukemi jämfört med hela Västra Götaland. Andra församlingar i Lysekil betraktades som kontrollområde. Cancerincidensdata hämtades från regionala cancerregistret och antalet fall jämfördes med förväntat. Dessutom gjordes utifrån begränsade mätningar och spridningsberäkningar skattningar av haltbidragen för aktuella VOC. I de två församlingarna (cirka 5000 invånare) hade inträffat 33 fall av leukemi mot förväntat 22. Ökningen var koncentrerad till den senaste 10-årsperioden (19 fall mot förväntat 8.5; SMR 2.2; 95 % KI ). Fördelningen på leukemityper och åldersklasser var ordinär. I övriga församlingar (cirka personer) var antalet leukemifall som förväntat. Det totala antalet cancerfall var som förväntat både i Brastad+Lyse och i kontrollområdet. Beräknat haltbidrag för bensen bedömdes vara 2 µg/m3 eller lägre. Även haltbidragen för alkener var begränsade. Utifrån befintliga (begränsade) dos-respons-data borde dessa haltbidrag inte orsaka någon mätbar överrisk. Slumpen, utsläpp av VOC eller andra lokala faktorer bedöms som möjliga förklaringar. Vi fann oväntat en ökad incidens av leukemi i två församlingar nära Preemraff Lysekil i vindriktningen, medan resultaten var normala i övriga församlingar. Förslag till ytterligare utredningar har lämnats. Exponering för persistenta 6 klororganiska miljögifter och typ 2 diabetes Anna Rignell-Hydbom (1), Lars Rylander (2) Avd för Yrkes- och Miljömedicin, Lunds Universitet (1).Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund (2). Incidensen av typ 2 diabetes mellitus (T2DM) ökar snabbt i hela världen. Den ökade insjuknandegrad är kopplad till den ökade förekomsten av det Flygbuller och incidens av hypertoni 7 Charlotta Eriksson (2), Mats Rosenlund (1), Agneta Hilding (3), Claes- Göran Östenson (3), Göran Pershagen (2), Gösta Bluhm (2) Arbets- och Miljömedicin, Stockholms Läns Landsting (1).Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet (2).Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet (3). Samhällsbuller är ett av våra större miljöhälsoproblem. I Sverige är drygt två miljoner människor exponerade för trafikbuller överskridande riksdagens riktvärde på 55dB(A) (dygnsmedelvärde vid fasad). Allmänna besvärsupplevelser och sömnsvårigheter förknippade med buller har rapporterats i flera studier men om bullret även kan ge upphov till långsiktiga fysiologiska effekter är mer oklart. Ett fåtal epidemiologiska studier har indikerat ett samband mellan exponering för flygbuller och förekomst av hypertoni, dock saknas högkvalitativa longitudinella undersökningar. Föreliggande studie är den första att undersöka sambandet mellan flygbullerexponering och incidensen av hypertoni. Studien baseras på två undersökningar genomförda inom ramen för Stockholms läns Diabetespreventiva Program (SDPP) män i åldrarna år, boende i kommunerna Sigtuna, Upplands-Bro, Tyresö och Värmdö, besvarade under tidsperioden en enkät samt genomgick en klinisk undersökning inkluderande blodtrycksmätningar. Tio år senare genomfördes en uppföljning på motsvarande sätt (svarsfrekvens 77%). Deltagare boende i Sigtuna kommun nära Stockholm-Arlanda flygplats klassificerades avseende bullerexponering med hjälp av geografisk informationsteknik (GIS). Av de totalt 2027 personer som slutligen ingick i studien befanns 410 ha varit exponerade för flygbullernivåer (FBN; tidsvägt dygnsmedelvärde) 50 db(a) och 311 för maxnivåer (MNL) 70 db(a). Relativa risker (RR) och 95% konfidensintervall (KI) beräknades med binomialregression. Bland personer boende i områden med bullernivåer 50 db(a) FBN fick 36,1% hypertoni jämfört med 29,7% bland boende i oexponerade områden. Efter justering för ålder och Body Mass Index (BMI) blev RR 1,19 (95 % KI=1,03-1,37). Motsvarande RR för maxnivåer 70 db(a) var 1,20 (1,03-1,40). En analys av riskökningen per 5 db(a)- stegring gav en RR på 1,10 (1,02-1,19). Sambanden var mer framträdande

3 bland äldre personer, icke rökare och personer som inte var störda av andra bullerkällor. Resultaten stärker misstankarna om ett samband mellan exponering för flygbuller och hypertoni. Detta kan ha relevans även för andra bullerkällor, till exempel vägtrafik. Mot bakgrund av den utbredda exponeringen kan även måttliga riskökningar för hypertoni knutet till buller innebära betydande folkhälsoproblem. Arbetsmiljö och hälsa - länken som 8 SS brast: Vad har vi nu för preventiva strategier? Maria Albin (4), Bengt Järvholm (3), Kerstin Marinko (2), Håkan Westberg (5), Sven-Ove Hansson (1) Inst för filosofi, Kungl Tekniska Högskolan, Stockholm (1).Kommunhälsan Uppsala (2).Yrkes- och miljömedicin, Umeå (3).Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund (4).Yrkes- och milljömedinska kliniken U)niversitetssjukhuset Örebro (5). Arbetsmedicinens utveckling har lett till betydande framsteg på flera områden, fra vad gäller kemiska hälsorisker. På andra områden är framgångarna förvånande små, tex vad gäller belastning, buller och vibrationer. De senaste åren har en paradigmförskjutning skett från en betoning på arbetsmiljöns betydelse för hälsan, till en betoniing på individfaktorer och försäkringsmedicinska frågeställningar. Symposiet granskar dessa delvis nya förutsättningar, samt strategier för att vidmakthålla de fremsteg som uppnåtts och åstadkomma bättre resultat där vi misslyckats. Anföranden: Bengt Järvholm, professor: Varför kommer vi ingen vart med de fysikaliska hälsoriskerna: belastning, buller och vibrationer? Kerstin Marinko, företagsläkare: Vem vill betala för primärprevention? Håkan Westberg, yrkeshygieniker, docent: Hur återerövrar vi överblicken över de kemiska hälsoriskerna? Sven-Ove Hansson, professor i filosofi: Strategier för förändring: tillsyn och riskbedömninig. Akuta effekter av exponering för 9 900MHz GSM signal, en provokationsstudie Lena Hillert (4), Torbjörn Åkerstedt (3), Arne Lowden (3), Clairy Wiholm (2), Niels Kuster (5), Vildana Musabasic (1), Bengt B Arnetz (2) Arbets- och Miljömedicin, Stockholms Läns Landsting (1).Department of Family Medicine and Public Health Sciences, Wayne State University, USA; Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet (2).Institutet för psykosocial medicin (IPM), KI (3).Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet;, Stockholms läns landsting (4).IT IS Foundation for Research on Information Technologies in Society, Swiss Federal Institute of Technology (ETH), Switzerland. (5). De senaste 10 åren har det skett en drastisk ökning av antalet mobiltelefonanvändare. Samtidigt diskuteras om den låga exponering för radiofrekventa fält (RF) som mobiltelefonerande innebär kan ha negativa hälsoeffekter, men resultaten i vetenskapliga studier är motsägande. Syftet med HEMP-studien (Health Effects of Mobile Phones) var att studera akuta effekter i form av bl a självrapporterade besvär och fysiologiska reaktioner av RF motsvarande exponeringen från en mobiltelefon. Studiegruppen bestod av 71 personer (18-45 år), inklusive 38 personer som upplevt huvudvärk eller yrsel i samband med mobiltelefonerande. Personer med symptomgivande sjukdom, pågående medicinering, sömnstörningar, hypertoni eller pågående graviditet uteslöts ur studien. Vänster sida av huvudet exponerades under tre timmar för en mobiltelefonliknande 884 MHz GSM-signal (inkl perioder med DTX), lokalt SAR 1,4 W/kg, alternativt sham exponering. RF exponeringen var vald för att motsvara en hög men realistisk exponering under mobiltelefonerande. Före respektive efter knappt tre timmars exponering skattade deltagarna upplevda symptom (Likert skala), blodtryck mättes och blodprov togs för analys av stressrelaterade hormoner, neuropeptider och inflammationsmarkörer. Hjärtfrekvens registrerade kontinuerligt. Deltagarna fick ange om de trodde att de varit exponerade för RF eller ej. I den statistiska grundmodellen ingick grupp, exponering, tillfälle (första eller andra) samt interaktionsterm grupp*exponering (GLM med xtgee i STATA 9.0). Luftvägsbesvär hos badhuspersonal 10 resultat av en enkätstudie Gunnar Nordberg (2), Nils-Göran Lundström (2), Bertil Forsberg (5), Anders Blomberg (3), Johan Nilsson (6), Annika Hagenbjörk.Gustafsson (7), Mona Svensson (6), Kåre Eriksson (4), Roger Lindahl (1) Inst för Kemi, Umeå Universitet,Umeå (1).Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Miljömedicin Umeå Universitet (2).Lung- och Allergikliniken, Norrlands Universitetssjukhus, UMEÅ (3).Yreks- och Niljömedicn, Norrlands Universitetssjukhus (4).Yrkes- och miljömedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet (5).Yrkes- och Miljömedicin,Umeå Universitet, Umeå (6).Yrkes-och Miljömedicin, Umeå Universitet, Umeå (7). I litteraturen rapporteras om ökad förekomst av luftvägsbesvär hos badhuspersonal och att dessa har kunnat sättas i samband med exponering för trikloramin. Trikloramin bildas vid reaktion mellan klorerat badvatten och kvävehaltiga föroreningar. Ingen tidigare epidemiologisk studie på badhusanställda har utgått från ett populationsurval. En selektion p g a besvär kan därför ha förekommit i de tidigare studierna. Denna studie har utgått från folk- och bostadsräkningen 1990 och omfattar 1741 personer som arbetade i badhus Av dessa har 1102 besvarat en enkät om bl.a. anställningstid, subjektiva symtom och astmaförekomst. Bortfallsundersökningen visade att det var en något lägre, dock inte statistiskt signifikant lägre, förekomst av subjektiva symtom och astma bland dem som inte svarat. I samband med vistelse i simhall rapporterade de tillfrågade akuta besvär som andnöd (13 %), hosta (23%), samt irritation i näsa (29%), i svalg (24%) och i ögon (37%). Astmabesvär eller medicinering mot astma rapporterades av 12.3.% av de badhusanställda vilket är högre (p<0.001) än förekomsten (8.1%) i den svenska delen av RHINE (Respiratory Health in Northern Europe ) där samma frågor använts. RHINE gjordes dock 7 år tidigare än studien på badhusanställda. Halten av trikloramin i inomhusbad i Västerbotten var milligram per kubikmeter luft. Denna studie visar en hög förekomst av akuta besvär från luftvägarna hos badhuspersonal i Sverige samt en ökad förekomst av astmabesvär jämfört med en grupp som inte varit utsatt för retande gaser i badhus. Det är sannolikt att dessa fynd kan sättas i samband med förekomsten av trikloramin i luften i badhus. Våra mätningar i badhus i Västerbotten visar på halter i nivå med de som tidigare rapporterats från Frankrike och Belgien. Det är angeläget med fortsatta studier där relationen mellan förekomst av besvär, förändringar i spirometri och andra tidiga indikatorer på förändring i organfunktion samt förekomst av sjukdom kan relateras till halten av trikloramin i luften. Detta behövs som underlag för gränsvärden för trikloramin samt för en bedömning av behovet av åtgärder för att minska halten av trikloramin i badanläggningar. Dennas studie har utförts med anslag från FAS och FORMAS. Kvarts i svenska järngjuterier - 11 exponering, ohälsa, åtgärder. Exponeringstudien

4 Lena Andersson (1), Ing-Liss Bryngelsson (1), Carl-Göran Ohlson (1), Håkan Westberg (1), Universitetssjukhuset Örebro (1). En kartläggning av exponering och hälsorisker avseende kvarts i svenska järngjuterier har genomförts i ett projekt i samarbete med SweCast AB. I projektet ingick exponeringsmätningar på svenska järngjuterier med syfte att utvärdera dagens kvartsexponering. Den historiska kvartsexponeringen har också studerats genom insamlande av mätdata från företagens egna register och ifrån Arbetsmiljöverket. Exponeringsmätningar av respirabelt damm, kvarts, kristobalit och tridymit samt mätningar med direktvisande instrument har genomförts på 11 svenska järngjuterier under tidsperioden Gjuterierna representerar olika storlek, gjuteritekniker, legeringar, sandtyper, produktionförhållanden, tillsatser och bindemedelssystem och samtliga befattningar har ingått. Totalt har 425 mätningar av respirabel kvarts och 426 mätningar av respirabelt damm genomförts. Mätdata redovisas som tidvägda dagsmedelvärden för att möjliggöra jämförelse med hygieniska nivågränsvärden. De respirabla dammhalterna varierade mellan <0,01 och 31 mg/m3 och det geometriska medelvärdet (GM) uppgick till 0,56 mg/m3. Nivågränsvärdet för respirabelt damm (5 mg/m3) överskreds i 2 % av proven, framför allt för rensare och skänk- och ugnsunderhållsarbetare. För respirabel kvarts varierade halterna mellan <0,004 och 2,1 mg/m3 och GM uppgick till 0,028 mg/m3. Nivågränsvärdet för kvarts (0,1 mg/m3) överskreds i 10 % av proven där formare, rensare, sandberedare, skänk- och ugnsunderhållsarbetare, smältare, urslagare och underhållsarbetare var representerade. För rensare överskreds gränsvärdet i 17 % (n=115) av mätningarna. Samtliga prov av kristobalit (<0,003-0,04 mg/m3) och tridymit (<0,01- <0,03 mg/m3) uppvisade lägre halter än respektive nivågränsvärde (0,05 mg/m3). Befattningarna rensare samt skänk- och ugnsunderhåll hade de högsta exponeringarna för damm och kvarts. I dessa befattningar användes dock ofta andningsskydd och mätningarna var för ett urval av rensare (n=42) utformade så att exponering under antagande om nollexponering vid användning av mask kunde beräknas (reell exponering). Den reella exponeringen för respirabel kvarts överskred gällande NGV i 7 % (n=42) av mätningarna. För skänk- och ugnsarbete var samtliga reella exponeringar lägre än gränsvärdet. Resultaten pekar på behov av vidare eliminationstekniskt arbete, utveckling och kontroll av personlig skyddsutrustning och riktade medicinska undersökningar. Medicinska konsultationer en 12 möjlighet för företagsläkaren att identifiera riskbruk av alkohol Ragnhild Ivarsson-Walther (1), Ulric Hermansson (2), Anders Helander (2) Företagshälsovården vid Saab AB,Linköping (1).Karolinska Institutet,Sektionen för beroendeforskn (2). Flera studier har visat att det är möjligt att identifiera personer med förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion (riskbruk) inom primärvården och på sjukhus med hjälp av frågeformulär och biologiska alkoholmarkörer. Inom arbetslivet är det även möjligt att upptäcka riskbruk genom frivillig alkoholscreening i samband med generella hälsoundersökningar vid företagshälsovården (FHV). Endast ett fåtal studier har dock fokuserat på företagsläkarens möjlighet att upptäcka personer med riskbruk av alkohol i samband med medicinska konsultationer. I samband med hälsoundersökningar (HU) vid FHV vid Saab i Linköping erbjöds alla anställda att delta i en screening för att identifiera riskbruk av alkohol. Parallellt kunde företagsläkaren erbjuda alkoholscreening i samband med medicinska konsultationer (MK). Alkoholscreeningen utfördes med frågeformuläret AUDIT (the Alcohol Use Disorders Identification Test som är framtaget av WHO) samt ett venöst blodprov för bestämning av alkoholmarkören CDT (kolhydrat-fattigt transferrin). Samtliga som genomförde en screening för riskbruk av alkohol erbjöds feedback på resultaten och även ytterligare rådgivning. Under perioden oktober 2003 till augusti 2006 genomfördes 938 alkoholscreeningar, varav 115 i samband med MK och 823 i samband med HU. Andelen anställda som screenade positivt för riskbruk i samband med MK var 31 % medan 12 % screenade positivt vid HU. Medelvärdet för AUDIT bland dem som screenade positivt i MK-gruppen var 13,3 poäng Rehabilitering vid stress och 13 utmattningssyndrom (REST) Therese Stenlund (3), Christina Ahlgren (6), Bernt Lindahl (2), Gunilla Burell (4), Katarina Steinholtz (1), Anders Knutsson (5), Lisbeth Slunga Birgander (3) Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum, Stresskliniken, Norrlands Universitetssjukhus (1).Inst för Folkhälsa och klinisk Medicin, Beteendemedicin, Umeå Universitet (2).Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin, Yrkesmedicin, Umeå Universitet (3).Inst för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala Universitet (4).Inst för Hälsovetenskap, Mittuniversitet (5).Inst för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Sjukgymnastik, Umeå Universitet (6). Sedan slutet av 1990-talet har det skett en dramatisk ökning av antalet långtidssjukskrivningar beroende på psykiska och stressrelaterade sjukdomar. Trots att utmattningssyndrom har ökat i antal finns det ännu ingen vetenskaplig konsensus om vilken rehabilitering som bör erbjudas. Syftet med denna randomiserade studie var att utvärdera effekterna av en 1- årig kognitivt inriktad beteendemedicinsk grupprehabilitering för långtidssjukskrivna patienter med utmattningssyndrom. Patientgruppen bestod av 136 patienter med utmattningssyndrom (96 kvinnor och 40 män, medelålder 41.6 ± 7.4 år), som remitterades till Stresskliniken, Norrlands Universitetssjukhus. Patientgruppen randomiserades till en interventionsgrupp (n=67) eller en kontrollgrupp (n=69). Båda grupperna tränade Qi Gong en gång/vecka under ett år samt erbjöds arbetsrehabilitering. Utöver detta fick interventionsgruppen en 1- årig kognitivt inriktad beteendemedicinsk grupprehabilitering. Mätningar utfördes under rehabiliteringsperioden vid baslinjen, vid sex och tolv månader samt vid uppföljningar sex och tolv månader efter avslutad rehabilitering. Formulär med frågor om utbrändhet, stressbeteende, trötthet, depression, ångest och tvång besvarades. Grad av sjukskrivning registrerades före och efter rehabiliteringsperioden samt vid 12 månaders uppföljning. Inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt mellan de båda grupperna kunde påvisas. Båda grupperna förbättrades signifikant över tid med minskade nivåer av utbrändhet, stressbeteende, trötthet, depression, ångest, tvång och sjukskrivning. Generellt var behandlingseffekten något större i den 1-åriga kognitivt inriktad beteendemedicinska grupprehabiliteringen med stor effekt på alla psykologiska variabler. Vid 12 månaders uppföljning var fortfarande ca 40 % sjukskrivna på heltid i båda grupperna. Båda patientgrupperna i denna studie uppvisade förbättringar av psykologiska variabler utan någon signifikant skillnad mellan grupperna. Rehabiliteringsprogram i randomiserade studier som sträcker sig över lång tid är problematiska att utvärdera p.g.a. svårigheter att få en adekvat kontrollbetingelse och tillräckligt stora patientmaterial. Prognosen för återgång till arbete har tidigare visats vara dålig efter en längre tids sjukskrivning. Därför är det angeläget att sätta in åtgärder tidigt vid stressrelaterad utmattning och undvika sjukskrivning på heltid.forskning behövs också om hur man kan öka möjligheten för långtidssjukskrivna att återgå i arbete. Fysiska arbetsmiljöförhållanden vid 14 ett urval av callcenter, samt deras relation till komfort och besvär samt till gällande arbetsmiljöförordningar, EUdirektiv och standards Allan Toomingas (2), Desiré Gavhed (1) Arbetslivsinst., Arbetshälsoenheten (1).Arbetslivsinstitutet, Arbetshälsoenheten (2).

5 Syftet var att kartlägga fysiska arbetsmiljöförh på callcenter(cc) och jämföra dessa med gällande arbetsmiljöförordningar (AMF), EU-direktiv och ISO resp TCO-standards samt med operatörernas komfort och besvärsbild. I en tvärsnittsstudie gjordes observationer och mätningar på 156 arbetsstationer på 16 CC. Operatörerna rapporterade besvärsförekomst samt komfort med olika förhållanden senaste månaden. Nästan alla arbetsstationer fanns i kontorslandskap. Inomhusklimat och ventilation uppfyllde i de flesta fallen AMF och standards (temp, lufthast; CO2) förutom låg rel.luftfuktighet (md=23%) som kan inverka på slemhinnor i ögon och luftvägar, spec. vid bildskärmsarbete och röstanvändning. Ljudnivåerna, som drygt 40% var missnöjda med, var så höga (md=61 dba) att de kan interferera med taluppfattning. Huvudsaklig ljudkälla var operatörernas telefonprat. Belysningsnivåer låg ofta (63%) utanför rek värden. Bländning i synfältet var vanligt (69%) liksom bildskärmar med lägre uppdat.frekv än rek (70%). Fler rapporterade bristande komfort och hudbesvär i dammiga lokaler (38%). I övrigt ingen samvariation med besvärsförekomst. Möblers och utrustningens kvalitet var hög och uppfyllde de flesta AMF, EU-direktiv och standards. Huvudsakligt problem var hur dessa nyttjades, dvs hur de placerades och justerades för att anpassas till den enskilde operatören för att möjliggöra bra och varierande arbetsställn, vilket föreskrivs i AMF, EU-direktiv och standards. Majoriteten av styrdonen var olämpligt placerade, enl. vedertagna rek. i standards % av möblerna och bildskärmarna var på liknande grunder icke optimalt höjdjusterade. Olämpliga arbetsställn. var därför vanliga, främst i axelleder (94%) och handleder (58%). Undantag från god kvalitet var tex att ca 30% av arbetsborden inte var lätta att höjdjustera, vilket torde vara viktigt när samma arbetsstation används av flera, vilket även påpekas i AMF. Sådana brister var kopplade till större uppmätt andel av arbetsdagen sittandes (80% jmfr 70% av dagen) och till ryggbesvär (42% jmfr 21% av operatörerna). Tjocka tangentbord (>3 cm) var kopplade till komfortbrist och besvär i bla nacke/skuldror (59% jmfr 38%). Satsning på hög kvalitet och injusteringar av synergonomiska förh, möbler och utrustning skulle kunna leda till bättre komfort och arbetsställningar samt i flera fall även till ökad hälsa. Att minska ljudnivåerna vid CCverksamhet kan vara svårt att uppnå i kontorslandskap, liksom ett rumsklimat som passar alla. Occupational and environmental 15 F medicine - learning history for improved understanding of the future Paul D. Blanc (1) University of California San Francisco (1). Yrkesmässig exponering för solljus 16 P och risk för multipel skleros. Mattias Westberg (2), Maria Feychting (3), Fredrik Jonsson (3), Gun Nise (2), Per Gustavsson (1), SLL. Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm (1).Avd för Yrkesmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm (2).Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm (3). Etiologin till multipel skleros (MS) är till stora delar okänd, men är troligen multifaktoriell och innefattar både genetisk predisponering och olika miljöfaktorer. De senaste åren har flera studier publicerats som tyder på att exponering för solljus har en skyddseffekt. Målet med studien var att undersöka om risken att dö i MS är lägre i yrken med hög solljusexponering. Denna kohortstudie baserades på alla individer i folk- och bostadsräkningen 1980, totalt individer. Dessa följdes beträffande mortalitet mellan Alla dödsfall med MS som underliggande eller bidragande orsak identifierade via det nationella dödsorsaksregistret. En jobb- exponeringsmatris utvecklades för att klassificera ljusexponeringen i yrket i tre klasser; låg (inomhusarbete), intermediär (växlande inomhus-utomhus), och hög ljusexponering (utomhusarbete). Totalt klassificerades 282 yrken. Sambandet mellan ljusexponering och risk för MS-associerad död estimerades genom Cox proportional hazards modelling, med justering för ålder och socioekonomiskt status. Vi fann 710 MS-relaterade dödsfall. Risken (justerad för socioekonomiskt status) ökade med minskad yrkesmässig exponering för solljus, både bland män och kvinnor. För män var RR 0,88 (95% konfidensintervall 0,71-1,09) i den intemediära gruppen och 0,43 (95% konfidensintervall 0,21-0,90) i den högexponerade. För kvinnor var RR 0,69 (95% konfidensintervall 0,38-1,25) i den intemediära gruppen och 0,40 (95% konfidensintervall 0,14-1,15) i den högexponerade. Hög yrkesmässig exponering för solljus var associerat med minskad risk för MS-relaterad död. Experimentella data såväl som ekologiska studier stödjer att UV ljus har en skyddande roll i utvecklingen av sjukdomen. En tidigare yrkesepidemiologisk studie från USA stödjer också detta samband. En förklaring kan vara att vitamin D bildas i huden vid solexponering, i djurförsök har vitamin D visat sig vara skyddande mot MS-liknande sjukdomar, men det finns även andra möjliga förklaringar. The goal of this presentation is to use two case examples to show the ways in which emerging technologies are linked repeatedly to adverse health effects in the workplace, yet, despite a repeated pattern of new diseases that are recognized fairly rapidly, the pace of prevention has been glacial. Until the 19th century, wood preservative technology used naturally resistant timber or the application of pine tars. Resource limitations for old-growth oak in shipbuilding led to the introduction of corrosive sublimate-based wood treatments, accompanied by outbreaks of mercurialism. As treated wood demands shifted from ship building to railroads, coal-derived creosote became dominant. Skin and scrotal cancer followed, but unrestricted use continued. In the mid-20th century, chlorinated hydrocarbon wood preservatives contaminated with dioxin led to the reemergence of chloracne, formerly seen in chloroparaffin workers. Although banned in Sweden decades ago, it s use continues elsewhere. Newer arsenicals now have raised the spectre of cancer risk from treated lumber. Until the 19th century there had been little technology involved in the process of making glues or pastes. The introduction of cheap and effective hydrocarbon solvents, especially benzene, allowed the widespread marketing of rubber cement; benzene-related aplastic anemia outbreaks soon followed, with the first report coming from Sweden. By the 1930s, benzene-related leukemia was widely documented. Benzene use in natural rubber cement continued and was expanded through synthetic rubber glues. In the U.S., adequate regulatory control took half a century. In the 1960s and 1970s, n-hexane as a rubber cement solvent lead to outbreaks of neuropathy. The technology of glue has changed, favoring polymerizing Stråldoser från gammastrålning i 17 P Västsverige Sara Almgren (3), Lars Barregård (1), Mats Isaksson (2), Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademin, Göteborg (1).Avdelningen för radiofysik, Göteborgs Universitet (2).Avdelningen för Radiofysik, Göteborgs universitet, SU/Sahlgrenska, Göteborg (3). Naturligt förekommande radionuklider står för en stor del av exponeringen för joniserande strålning till allmänheten i Sverige. Eftersom folk spenderar största delen av sin tid inomhus, kommer inomhusmiljön vara en viktig faktor för individuella och kollektiva stråldoser. Byggnadstyp och byggnadsmaterial kan påverka strålmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka strålmiljön och stråldoser i en stadsmiljö (Göteborgs kommun) och på landsbygden (Marks kommun) i västra Sverige samt inverkan av bostadsfaktorer. Gammastråldosen till 46 slumpmässigt utvalda personer mättes med termoluminescensdosimetrar (TLD) under två perioder om två veckor vardera. Mätning gjordes dels i deras bostäder och dels med en dosimeter på bröstkorgen. Mätningarna upprepades efter ungefär en månad för att

6 studera variationer i stråldos inom och mellan individer. Effekten av byggnadstyp, material och plats kartlades med enkäter. I varje bostad mättes även 222Rn koncentrationen med spårfilmsdosor. Medelvärdet av de uppmätta dosraterna från gammastrålning i bostäderna i stadsmiljön respektive landsbygden var 0.11 och μsv/h. Medelvärdena från personmätningarna var och μsv/h för de två områdena. Inga signifikanta skillnader fanns mellan de båda områdena. De uppmätta värdena i bostäderna är något högre jämfört med flera andra länder. Medelvärdet av dosraten i lägenheter var 0.13 µsv/h, vilket är signifikant högre än µsv/h som uppmättes i villor och radhus (p=0.005). I betonghus var dosraten signifikant högre än i trähus, jämfört med µsv/h (p=0.041) (0.032 µsv/h subtraherat för det kosmiska bidraget). Ingen korrelation fanns emellan de uppmätta gammadosraterna och radonkoncentrationerna i bostäderna. Variabiliteten inom personer var relativt låg, varför endast en mätperiod bör vara tillräckligt för att uppskatta medelstråldoserna. Gammastrålning antas ge ett visst bidrag till cancersjukdom hos allmänheten utifrån en linjär modell utan tröskel. Den personliga gammastråldosen bestäms av inomhusmiljön, särskilt bostaden och genomsnittlig dosrat är t.ex. högre i flerfamiljshus av betong än småhus av trä. Valida och praktiskt genomförbara mätmetoder finns. Dosraten är något högre i Sverige än världsgenomsnittet. Faktorer associerade med prospektiv 18 P utveckling av miljörelaterade besvär Frida Eek (1), Björn Karlson (3), Per-Olof Östergren (2) Avd f Yrkes- och miljömedicin, Lunds Universitet (1).Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Malmö (2).Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund (3). Tidigare studier har visat att besvär som attribueras till el eller kemikalier/lukt var relativt vanligt förekommande i en skånsk population. Tvärsnittsanalyser visade att besvären kunde associeras med nedsatt subjektiv hälsa och funktionsförmåga. Syftet med den aktuella studien var att undersöka samband mellan subjektiva hälsomått vid baselinemätningen och långsiktig utveckling av miljörelaterade besvär, för att belysa möjlig kausalitet. Samtliga respondenter (N=13604) av en folkhälsoenkät år 2000 kontaktades och inbjöds att besvara en identisk enkät fem år senare. Sjuttiosju procent besvarade denna uppföljande enkät, vilket formade en panel bestående av personer. Enkäterna mätte, förutom huruvida respondenten upplevt besvär som attribuerades till elektriska eller kemikalie/luktfaktorer, (1)Subjektiv hälsoprofil: (självskattad hälsa (SRH- 7), mentalt välbefinnande (GHQ-12), sömnbesvär, stress, och funktionsförmåga) (2) Krav, kontroll och stöd i arbetet (JCQ), samt(3)tro på betydelse av egen insats för hälsan. Personer med bestående besvär, dvs som attribuerade besvär till miljöfaktorer vid båda tillfällena, hade vid baselinemätningen genomgående en klart negativt avvikande subjekttiv hälsoprofil, jämfört med både personer som inte vid något tillfälle attribuerade besvär till miljöfaktorer, samt med personer som angav miljörelaterade besvär endast vid ett tillfälle. De hade också i högre grad en bristande tro på sin egen insats betydelse för den egna hälsan. Personer som attribuerade besvär till miljön vid första tillfället, men inte andra, avvek signifikant negativt gentemot personer helt utan besvär, men hade en mer positiv profil än de med bestående miljörelaterad besvärsattribution. Personer som inte attribuerade besvär till miljöfaktorer vid baselinemätningen, men däremot vid andra mättillfället, uppvisade redan vid baselinemätningen en avvikande subjektiv hälsoprofil jämfört med personer som inte vid något tillfälle attribuerade besvär till miljöfaktorer. Samtliga grupper med miljörelaterade besvär hade signifikant ökade OR att uppleva en spänd arbetssituation ( strain ), främst beroende på lägre upplevelse av kontroll i arbetet, och upplevde lägre grad av stöd i arbetet jämfört med personer helt utan miljörelaterade besvär. Resultaten ger delvis stöd för hypotesen att tillstånd som environmental illness kan ha sin början i oprecisa besvär som individen sedan söker förklaring till, genom en attribution till elektriska eller kemiska faktorer. Olägenheter hos boende nära 19 P petrokemisk industri i Stenungsund 2006 Leo Stockfelt (1), Gösta Axelsson (2), Gerd Sällsten (1), Lars Barregård (1), Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sveriges petrokemiska industri är koncentrerad till västkusten, bl.a. kring Stenungsund, och ytterligare utbyggnad planeras. Såväl myndigheter, företag och befolkning har önskat bedömningar av industriernas miljöpåverkan i form av subjektiva störningar och eventuell ökad risk för cancer. Liknande besvärsundersökningar har utförts vid ett flertal tidigare tillfällen (1981, 1986, 1992 och 1998) vilket gör att utvecklingen kan följas över tid. Enkäter skickades till sammanlagt cirka 750 individer år gamla i tre områden i Stenungsund samt Ödsmål olika nära den petrokemiska industrin (0,3-2 km) och ett kontrollområde i Kungälv. Enkäterna behandlade olika bakgrundsfaktorer, svarandens hälsa (upplevda symtom och läkardiagnoser), samt besvär och oro till följd av olika miljöfaktorer, däribland industrin. Svarsfrekvensen var 72% (n=542). Resultaten för olika områden jämfördes med varandra, och med resultaten från tidigare undersökningar. Boende nära den petrokemiska industrin var signifikant mer störda än de i kontrollområdet av industribuller (32 % jämfört med 1%), och av lukt från industrin (19 % jämfört med 3%). De var också i högre grad oroade för hälsorisker till följd av luftföroreningar från industrin (44 % jämfört med 19%) och industriolyckor (33 % jämfört med 11%). Störningar och oro var mindre vanliga längst bort från industrin. Det fanns inga signifikanta skillnader i självupplevda symtom eller diagnoser mellan det exponerade området och kontrollområdet. Prevalensen av besvär av lukt från industrin har minskat de senaste årtiondena, medan besvär av industribuller ökat i ett område. Oron över hälsorisker är ungefär densamma som under 1992 och De som själva arbetade inom industrin angav mindre störningar och oro än övriga. De flesta svaranden trivdes i sin bostad, och boendeform var en viktigare faktor för trivsel än närhet till industri. I Stenungsundsområdet finns petrokemisk industri som kan orsaka störningar och möjligen påverka människors hälsa. I områden nära industrin var besvär till följd av industribuller och lukt från industrin vanliga, liksom oro över hälsorisker. Luktproblem har minskat något över tid, medan störningar av buller snarast ökat. Oro för hälsorisker och olyckor tycks inte minska trots att industrin funnits på plats länge. Gasolyckan i Bhopal, Indien P för sent för god epidemiologi Ingrid Eckerman (1) Läkare för Miljön (1). Vid olyckan i Union Carbides fabrik, Bhopal, Indien 1984, spreds 43 ton gaser över den sovande staden. Ursprungliga officiella siffror var döda och exponerade. Många rapporter, artiklar och böcker har publicerats. Fortfarande finns osäkerhet om vad som skedde och konsekvenserna. Materialet är färgat beroende på om informanten är offer eller anklagad. Här beskrivs kvaliteten av den epidemiologiska uppföljningen. Material om katastrofen, drygt 200 referenser, framställt under åren och samlat av indiska organisationer, har granskats. Datainsamling av epidemiologisk karaktär har gjorts av statliga, nationella och internationella organisationer. Vissa data är sekretessbelagda. Andra är obearbetade. Totalt hittades ca 50 studier med epidemiologisk karaktär. Knappt 10 var rapporter från vetenskapliga institutioner och drygt 10 artiklar i granskade tidskrifter. Indian Council of Medical Research är den viktigaste forskningsinstitutionen. 23 mindre projekt startades och avslutades inom 10 år. En kohortstudie pågår än. Vid tiden för materialinsamlingen rådde publiceringsförbud och materialet fanns endast som stencilerade rapporter. I kohortstudien finns bias och confounding factors som inte belyses i rapporterna. Ej studerade effekter är kvinnlig reproduktion, kromosomförändringar, cancer, immunodefekter, neurologiska följdtillstånd, posttraumatiskt stressyndrom och barn födda efter olyckan. Studier från frivilligorganisationer har ofta ovetenskaplig design, bias, små studiepopulationer och inadekvat uppskattning av exponeringen. Resultaten från de olika studierna stöder varandra. Den viktigaste slutsatsen är permanent multiorganpåverkan, där lungpåverkan är mest uppenbar. Kvaliteten på den epidemiologiska forskningen om Bhopalkatastrofen 1984 varierar och kan ifrågasättas. Den kohortstudie som ännu pågår är bristfällig. Sena följder som respiratorisk insufficiens, hjärtinsufficiens (cor pulmonale), cancer och tuberkulos kommer aldrig att kunna belysas. Effekter på framtida generationer är svåra att påvisa. Ett WHO-program för katastrofepidemiologi bör utvecklas. En struktur för kohort-studier med anvisningar för utförandet bör tas fram. Både korttids- och långtids effekter inkluderande psykologiska symtom måste belysas, med särskild hänsyn till foster, barn och reproduktiv hälsa. Noggrann kartläggning av exponering för kemiska och/eller radioaktiva ämnen måste ske. Olika organisationers

7 arbete bör koordineras och databaser kunna kombinera. Hjärtrytmvariabilitet under och 21 P efter exponering till luftföroreningar i en biltunnel i Stockholm (Söderledstunneln) Nils Plato (2), Martin Andersson (4), Lena Hillert (1), Helena Svensson (3), Magnus Svartengren (5), Stockholm (1)., Stockholms läns landsting och Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet (2).Arbets-och miljömedicin, stockholm (3).Inst Södersjukhuset KI (4).Institutionen för Folkhälsovetenskap, KI (5). Bakgrund: Sambandet trafikrelaterad partikelexponering och hjärtinfarkt har fn starkt fokus. Höga halter av partiklar och kväveoxider (NOx) har uppmätts i Stockholms innerstad och högts inne i biltunnlar. Exponering för höga halter luftföroreningar kan ge upphov till ändringar i hjärtrytmvariabilitet. Dessa kan studeras via RR-intervall eller hjärtfrekvens. Metod:Tjugo frivilliga försökspersoner (fp), varav 10 kvinnor, har exponerats under en timme i Söderledstunneln, en av Stockholms mest förorenade trafikmiljöer, och under samma förhållanden en timme med friskluftsmask (oexponerade). Under 24 timmar bar fp en bärbar EKGbandspelare (ECG recorder DL700, Dana Biomedical) varav första timmen i tunneln på morgonen, hela dagen och även under hela natten. Under vistelsen i tunneln kontrollerades lufthalten avseende NO2 och NO (chemiluminiscence AC31M), CO (Dräger PAC lll), partikelfraktionerna PM2,5 och PM10 (Harvardimpaktorer). Masstalen i fraktionen 0,3-0,5 µm, 0,5-5 µm, 5-10 µm och > 10 µm mättes med en Royco Portable. Variabiliteten i partikel-koncentrationen mättes med DataRAM (0,1-10 µm). Temperatur och luftfuktighet mättes med dataloggern HOBO. NO2 - halten mättes under 24 tim på varje individ med passiv provtagare (IVL). Vi har fokuserat på spektralkomponenter. Utfallsparametrarna HR (heart rate), VLF (very low frequency), LF (low frequency). HF (high frequency),lf/hf analyserades vid tidpunkterna: Under vistelsen/exponeringen i tunneln; 3-6 timmar efter exponering samt mellan natten efter exponering. Skillnaden i exp/oexp studerades för 5-minutersintervall (medelvärdet i intervallet) i de tre ovan tidsektorerna. Resultat: Medelhalten i tunneln var för NO2 (97 µg/m3, sd 22,9 µg/m3), NOx (998 µg/m3; sd 252 µg/m3), PM2,5 (255 µg/m3; sd 26 µg/m3). Dygnsmedelvärdet för NO2 var (21,5 µg/m3; sd 5,4 µg/m3för exponerade och 13,6 µg/m3, sd 3,0 för oexponerade). Under pågående exponering i tunneln steg HR (ca 3 %) och LF/HF (ca 1 %) för hela gruppen (ej sign.). Vi fann en pulsstegring uttryckt i HR som kom efter 4-5 timmar och låg kvar förhöjd hela natten. Sammanfattning: Studien visar att man kan utläsa en tendens på kvarstående pulsstegring efter vistelse i mycket luftförorenande miljöer från fordonstrafik. Resultatet tyder på stress och vi fann en påverkad balans mellan synpatikus och parasympatikus. Effektstorleken är liten dvs dess hälsomässiga betydelse är osäker. Exponering i trafikerad vägtunnel ger upphov till en signal att kroppen påverkas. Pyrogen effekt av respirabelt 22 P vägdamm Umesh Jayawardena (1), Linda Tollemark (1), Christer Tagesson (1), Per Leanderson (1) Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping (1). Epidemiologiska studier visar att hög exponering för respirabla partiklar ger ökad risk för både luftvägssjukdomar och hjärtkärlsjukdomar. Det finns därför anledning att försöka klarlägga vilka partiklar som är särskilt patogena och vilka faktorer och egenskaper hos partiklarna det är som betingar deras sjukdomsframkallande förmåga. För att kunna göra detta är det viktigt att förfoga över enkla och kostnadseffektiva metoder med vars hjälp man kan studera partiklars effekter på humana celler. Syftet med denna studie har varit att pröva en in vitro pyrogen test (IPT) som predikterar effekten av pyrogena ämnen genom att bestämma deras förmåga att stimulera bildningen av interleukin-1b (IL-1b) i humant helblod. Testen användes sedan för mätning av in vitro pyrogen effekt av respirabelt vägdamm. Prover togs på det material som ansamlats vid trottoarkanten på sex olika gator i Linköping, Norrköping och Umeå under februari På laboratoriet blandades proverna med vatten och en fraktion av respirabla partiklar preparerades fram med en metod baserad på två sedimentationssteg med efterföljande frystorkning. Merparten av de Partiklar från vägbeläggning kan 23 P utgöra en hälsorisk Anders Ljungman (3), John Lindbom (4), Mats Gustafsson (5), Göran Blomqvist (5), Anders Gudmundsson (1), Andreas Dahl (1), Erik Swietlicki (2) Ergonomi och Aerosolteknologi, Lunds Univ, Box 118, Lund (1).Inst för kärnfysik, Lunds Univ, Box 118, Lund (2).Inst. för klinisk och molekylär med., avd för yrkes- och miljö med, Hälsouniversitetet i Linköping, Linköping (3).Inst. för klinisk och molekylär med., avd för yrkes- och miljö med. Hälsouniv. i Linköping, Linköping (4).VTI, Linköping (5). Forskningen de senaste åren har visat att partikelutsläppen från t.ex. bilar och vedeldning leder till stora hälsoproblem. Partiklarna i luften man andas in kan leda till sjukdomar i luftvägarna och till hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot är det oklart om vilka typer av partiklar som är farligast. Ett stort antal studier har visat att små avgaspartiklar utgör en hälsorisk. I denna studie visar vi att även större partiklar (PM10) från dubbdäck och vägbana har en inflammatorisk potential liknande den som visats för avgaspartiklar. Slitagepartiklar kan således på samma sätt som avgaspartiklar inducera och eller förstärka en inflammatorisk reaktion och därmed utgöra en hälsorisk. Dessutom tycks vissa vägbeläggningar ge upphov till mer potenta partiklar än andra. Slitagepartiklar genererade från två olika typer av vägbeläggning en med granit och en med kvartsit insamlades och humana respektive murina makrofager exponerades, in vitro, för partiklarna. Inflammatoriska effekter studerades genom att mäta bildningen av kväveoxid (NO), cytokiner (IL-6, TNF-alfa), arakidonsyra (AA) och lipidperoxidation. Dessutom undersöktes redox-potentialen hos partiklarna i ett cellfritt system. Som jämförelse användes partiklar insamlade i Stockholm på Hornsgatan respektive Mariatorgets tunnelbanestation. Resultaten visar att alla testade partikeltyper inducerar IL-6, TNF-alfa och NO och att de från Hornsgatan var de mest potenta. Partiklar från Mariatorgets tunnelbanestation visade sig vara de mest potenta när lipidperoxidation, AA-frisättning och ROS-bildning undersöktes. Slitagepartiklar från dubbdäck och vägbana inducerar cytokin-, NO-, lipidperoxidation och ROS- bildning. Partiklar som genererats från vägbeläggning innehållande granit visade sig vara mer potenta än de partiklar som genererats från en beläggning med kvartsit som huvudsakligt stenmaterial. Alla undersökta partikeltyper resulterade i bildning av inflammatoriska markörer även om potentialen att inducera bildning av inflammatoriska markörer varierade mellan partikeltyperna. Dessutom visar resultaten att den relativa potentialen för att inducera bildning av inflammationsmarkörer varierar beroende på vilken markör som undersökts. Ur åtgärdsperspektiv finns anledning att överväga vilken typ av stenmaterial som används i beläggningar, både med avseende på hur mycket partiklar som bildas och med avseende på hur potenta de bildade partiklarna är.

8 24 P Kvarts i svenska järngjuterier - exponering, ohälsa, åtgärder.kohortstudien Lena Andersson (1), Ing-Liss Bryngelsson (1), Carl-Göran Ohlson (1), Håkan Westberg (1), Universitetssjukhuset Örebro (1). En kartläggning av exponering och hälsorisker avseende kvarts i svenska järngjuterier har genomförts i ett projekt i samarbete med SweCast AB. I projektet ingick en registerbaserad kohortstudie av dödlighet och cancersjuklighet med syfte att undersöka samband mellan kvartsexponering och lungcancerrisk. Kohortundersökningen omfattade 3460 män, anställda på 11 svenska järngjuterier med observationstid från början av 1950-talet till början av 2000-talet. Uppgifter om anställningstid och befattning inhämtades ifrån företagens personalregister och kohorten samkördes sedan mot Socialstyrelsens Cancer- och Dödsorsaksregister. Resultat: Den totala dödligheten och cancerincidensen i kohorten var nära de förväntade, SMR=1,08 (95 % KI 1,01-1,16) respektive SIR=0,96 (95 % KI 0,86-1,06). Bland andningsorganens sjukdomar märks 9 dödsfall av silikos och 7 dödsfall fler än förväntat av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) SMR=1,58 (95 % KI 0,95-2,47). Totalt inträffade 53 fall av lungcancer bland män mot 35 förväntade, SIR=1,51 (95 % KI 1,13-1,97). Tre olika informationer tyder på att rökning varit vanligare i kohorten än i riksgenomsnittet, SCB:s tidigare rökvaneundersökningar, enkätsvar från ett kohorturval samt ökad risk för KOL och larynxcancer i kohorten. Efter justering med hänsyn till rökvanorna minskade den relativa risken för lungcancer till SIR=1,28 (95 % KI 0,93-1,72). Dock fanns dos-respons samband då hög- och lågexponerade jämfördes. Resultatet visade en förhöjd lungcancerrisk. Dock synes gjuteriarbetarna ha rökt i något större omfattning än jämförelsegruppen, rikets män, vilket torde förklara en del av denna överrisk. Med hänsyn taget till detta beräknades risken för lungcancer som kan tillskrivas kvartsexponeringen motsvara en förhöjning av relativa risken med c:a 25 %. Denna skattning ligger i linje med resultaten i ett par andra jämförbara studier. Kvartsexponering torde även orsakat 9 dödsfall av silikos. Lungcancer och mesoteliom hos 25 P maskinrumspersonal en fallbeskrivning med bedömning av risker från tidigare och pågående cancerogen exponering Karl Forsell (1), Stig Hagberg (1), Ralph Nilsson (1) Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg (1). Under ett fåtal år insjuknade flera anställda på en färja i Göteborg i cancer. Ansvarig läkare kontaktade AMM för råd om utredning och information till de anställda. Två fall av lungcancer och mesoteliom utreddes ytterligare, och exponering för asbest och cancerogena PAH bedömdes. Sedan 1976 har successiva förbud av asbestanvändning tillkommit och incidensen av mesoteliom börjar nu plana ut. Asbest finns dock fortfarande kvar på många ställen i samhället och AMM får ofta förfrågningar om risk för cancer vid asbesthantering. PAH och nitroarener är en vanlig exponering i vissa industrier. Nio fall av cancer rapporterades bland anställda på en färja mellan Sex av dem var maskinrumspersonal (av totalt 65; medel ålder 40; range 16-65). Fyra remitterades till AMM, där anamnes, personliga riskfaktorer för cancer och diagnos noterades. Yrkesrelaterad exponering bedömdes av en erfaren yrkeshygieniker. Två motormän hade fått lungcancer (55 och 62 år, resp.) och en motorman samt en elektroingenjör hade fått mesoteliom (61 och 63 år, resp.). Båda med lungcancer hade varit rökare under lång tid (33 och 45 år, resp.). Alla fyra hade arbetat i maskinrum sedan 60-talet (range ). Exponering för asbest bedömdes ha varit 2-5 fiberår/ml med högst exponering under 60- och 70-talen. Mätningar av asbest på andra fartyg under 90-talet visade resultat under detektionsgränsen (0.07 fibrer/ml). Polyaromatiska kolväten (PAH) och nitroarener från oljor, sot och maskinavgaser hade varit en daglig exponering under hela yrkeslivet. Exponeringen för asbest bedömdes ha inneburit en ökad risk för lungcancer. Totalt sett bedömdes exponeringen ha varit lägre än vad som vanligtvis godkänts som skadlig inverkan för arbetsskadeersättning, men nyare studier indikerar en riskökning även i de lägre nivåerna (Gustavsson et al. Low-dose occupational exposure to asbestos and lung cancer risk.med Lav. 2006). PAH och nitroarener bedömdes ha inneburit en möjlig riskökning. Rökning bidrog till riskökningen. För mesoteliom bedömdes tidigare asbestexponering ha varit en kausal riskfaktor. Dödlighet, sjuklighet och 26 P yrkesexponering för luftvägsirriterande ämnen hos män med luftvägsdiagnos Pernilla Wiebert (3), Magnus Svartengren (4), Magnus Lindberg (5), Tomas Hemmingsson (1), Ingvar Lundberg (1), Gun Nise (2) Arbetslivsinstitutet, Stockholm (1).Avd för Yrkesmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm (2).Institutet för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet,, Stockholms läns landsting (3).Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet,, Stockholms läns landsting (4).Institutionen för Medicin, Karolinska Institutet (5). Kunskapen om hur personer med en luftvägsdiagnos påverkas i yrkeslivet när de utsätts för luftvägsirriterande exponeringar är ännu bristfällig. Både vad gäller deras hälsa och hur de väljer yrke ur exponeringssynpunkt. En jobbexponeringsmatris för luftvägsirriterande ämnen utvecklades och tillämpades på Värnpliktskohorten. I kohorten ingår svenska män från Värnpliktsregistret som mönstrade 1969/70, med uppföljning genom länkning till Dödsorsaksregistret, Slutenvårdsregistret och Folk- och Bostadsundersökningen. Diagnos ställdes vid mönstringen och följande tre grupper användes; 1) friska, 2) astmatiker (mild och allvarlig astma) och 3) personer med allergisk rinit utan astma. Grupperna analyserades för dödlighet, slutenvård och strategier för val av yrke med hänsyn till luftvägsirriterande exponering. Analyserna justerades för rökning och barndomssocialgrupp. Punktprevalensen av all astma vid mönstringen var 1,8%, allvarlig astma 0,45% och allergisk rinit 2,7%. I uppföljningen var dödlighet signifikant högre hos personer med astma, hazard ratio (HR) 1,49 (95% CI 1,00-2,23), och lägre hos personer med allergisk rinit, HR 0,52 (95% CI 0,30-0,91) jämfört med friska. Astma var en riskfaktor för slutenvård medan allergisk rinit var associerad med mindre slutenvård (odds ratio (OR) för all astma 1,16 (95% CI 1,00-1,34), allvarlig astma 1,38 (95% CI 1,04-1,85), allergisk rinit 0,92 (95% CI 0,82-1,03). Personer med astmadiagnos vid mönstringen tenderade att undvika arbeten där det fanns en hög sannolikhet för luftvägsirriterande exponering (OR 0,88, 95% CI 0,71-1,09), medan personer med allergisk rinit tydligt undvek exponerade jobb (OR 0,58, 95% CI 0,47-0,70) jämfört med friska personer. Personer med astma vid mönstringen förändrade inte sin exponeringssituation i samma utsträckning som personer med allergisk rinit, trots att astmatiker hade en ökad risk för dödlighet och sjuklighet jämfört med både friska och personer med allergisk rinit. Inklusionsdata från en pågående 27 P longitudinell studie av prevention av yrkesastma och yrkesallergi Anne Renström (1), Kristin Blidberg (1), Kjell Larsson (1) Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet (1). Bland personer som arbetar med djur är yrkesastma och yrkesallergi vanligt och effekter av preventiva åtgärder är lite studerade. Sedan 2003 har en longitudinell studie av hälsa, immunreaktivitet och livskvalitet hos personer som arbetar med försökdjur och har arbetsrelaterade luftvägsbesvär pågått. Personal vid Karolinska Intsitutet (KI) som upplevt besvär vid djurarbete samt en exponerad ålders- och könsmatchad kontrollgrupp deltar i studien. Deltagarna undersöks vid 3 tillfällen (0, 1 och 2 år), varvid luftvägs- och allergisymtom, medicinering, exponering, utnyttjande av skyddsutrustning, samt livskvalitet (SF-36) dokumenteras, även lungfunktion, NO i utandningsluft och bronkiell metakolinkänslighet testas. Pricktest görs med omgivnings- och yrkesallergener, IgE i serum mäts och cellfördelning i perifert blod studeras. En individuell preventionsplan diskuteras fram vid varje besök. Allergenmätningar och enkätdata används för att dela in deltagarna efter exponering. En oexponerad grupp undersöks men följs inte upp (n=33, 76% kvinnor, medel 31 år). Av fallen (exponerad symtomgrupp n=70, 34 år) hade 36% astmasymtom och 91% ögon-näsbesvär i arbetet, och 39% var sensibiliserade mot försöksdjur. Bland exponerade kontroller (n=39, medel 35 år) var 5% sensibiliserade. Av fallen hade 23% en läkardiagnostiserad astma och hälften hade upplevt pip i bröstet eller trånghetskänsla. Fallen hade signifikant lägre livskvalitet men ingen skillnad påvisades mellan fall med eller utan atopi eller sensibilisering mot försöksdjur. Fallen hade signifikant högre antal eosinofiler i blod jämfört med båda kontrollgrupperna och de exponerade grupperna hade ökad mängd neutrofila blodgranulocyter

9 jämfört med den oexponerade gruppen. Det var en positiv korrelation mellan blodneutrofiler och exponering (p<0,05). Lymfocyter (CD4+, CD8+) och monocyter i blod skiljde sig inte mellan grupperna. Fallen hade ökad bronkiell reaktivitet (p<0,05) och förhöjd NO-koncentration i utandningsluft jämfört med kontrollgrupperna (p<0,01). Bland dem med både astma och IgE mot försöksdjur förstärks skillnaderna jämfört med de övriga med symtom och kontrollerna. Upplevelse av arbetsrelaterade symtom sänker livskvaliteten. Personer med symptom hade ökat antal cirkulerande eosinofiler, ökad bronkiell reaktivitet och förhöjt NO jämfört med kontrollgrupperna. Exponering per se ökar antalet cirkulerande neutrofiler. Mögelrelaterade luftvägsbesvär och 28 P sensibilisering mot mögel hos svenska FN-soldater i Liberia Ingemar Rödin (1), Bodil Carlstedt-Duke (1), Gunnel Emenius (1), Magnus Svartengren (2), Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting (1).Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet,, Stockholms läns landsting (2). Exponering för mögel i inomhusmiljöer har beskrivits kunna orsaka irritationssymtom från ögon, rinit och hosta, liksom allmänsymtom som huvudvärk och trötthet. Luftvägsbesvären kan vara av både icke-allergisk och allergisk natur, men mögelexponering rapporteras ändå sällan leda till immunologisk sensibilisering. Atopisk sjukdom anses dock ofta predisponera för en högre allmän känslighet för luftvägsirriterande ämnen. Denna studie har sin upprinnelse i upplevda besvär och obehag av mögel i en grupp svenska FN-soldater, vilka under sex månader var förlagda på en tältförläggning i tropiskt klimat med förhållandevis omfattande exponering för mögel. Målet var att studera hur exponeringen påverkat hälsan hos individer med och utan anamnes på atopisk sjukdom och om det fanns någon association mellan mögelexponeringen och eventuell utveckling av antikroppar (IgE liksom IgG) mot mögel. Av 237 aktuella FN-soldater svarade 83% på en enkät rörande bland annat mögelexponering på tältområdet och luftvägssymtom före, under och efter FN-uppdraget. Information om tidigare allergisk och astmatisk sjukdom hämtades från ett frågeformulär som besvarats före utresan till Liberia. Blodprover tagna före och efter uppdraget analyserades med Phadiatop och avseende antikroppar mot misstänkta mögelarter. 48% hade under tiden i Liberia upplevt besvär från de övre luftvägarna och 30% från de nedre luftvägarna. Efter hemkomsten har 26% upplevt kvarstående besvär från de övre luftvägarna och 8% från de nedre. Vad gäller den sista gruppen har det i huvudsak rört sig om mera påtagliga symtom, i frågeformuläret uttryckta som Kronisk luftrörskatarr (långa perioder med hosta och slem). Det fanns en korrelation mellan omfattningen av rapporterad mögelväxt och graden av symtom från både övre och nedre luftvägar. Man har även rapporterat besvär från ögon och hud, liksom allmänsymtom som huvudvärk och trötthet, vilka också delvis relaterats till exponeringen i tältens inomhusmiljö. Det fanns ingen korrelation mellan symtom från luftvägarna och atopi, vare sig enligt positiv Phadiatop eller anamnes på atopisk sjukdom. I analyserna av blodproverna kunde inte påvisas någon nytillkommen sensibilisering mot mögel. Trots påtaglig exponering för mögel fanns inga tecken på allergiutveckling mot mögel, även om ett stort antal individer rapporterade kvarstående besvär, huvudsakligen från luftvägarna. Mögelexponering korrelerade med övergående och kvarstående luftvägsbesvär, oberoende av atopisk läggning. Fallbeskrivning - misstänkt allergisk 29 P alveolit var arbetsorsakad Hot tub lung. Eva Andersson (1), Magnus Åkerstöm (1), Harald Fjällbrant (2), Carl-Peter Engström (2), Sahlgrenska Universitetssjukhuset (1).Lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (2). Arbetsrelaterad allergisk alveolit misstänktes. Två arbetskamrater har också insjuknat efter skötsel av bubbelpoolsanläggning. Fallbeskrivning. Fastighetstekniker, 30 årig frisk man, som i början av mars insjuknar med feberepisoder, andfåddhet, muskel- och ledvärk. Mitten av mars inlagd, viss hypoxi, CT visar utbredda interstitiella förändringar. Slutet av mars Interaktion mellan rökning och 30 P genetiska faktorer vid utvecklande av kronisk bronkit Jenny Hallberg (2), Annica Dominicus (3), Ulrika K Eriksson (3), Maria Gerhardsson de Verdier (1), Nancy Pedersen (3), Magnus Dahlbäck (1), Ulf Nihlén (1), Tim Higenbottam (1), Magnus Svartengren (2) AstraZeneca R&D (1).Enheten för Yrkesmedicin, Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm (2).Karolinska institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (3). Rökning är en primär riskfaktor för att utveckla kronisk bronkit, emfysem och KOL, men då inte alla rökare utvecklar sjukdom har det föreslagits att det kan finnas grupper av individer som är särskilt känsliga för omgivningsfaktorer, såsom rökning, och att denna ökade känslighet kan bero på genetiska faktorer. Eftersom det är känt att genetiska faktorer är av betydelse för rökbeteende och kronisk bronkit och rökning är associerade är det dessutom av vikt att ta reda på om de eventuella genetiska faktorerna för sjukdomen är skilda från eller samma som de genetiska faktorer som påverkar rökbeteende. Målet med studien var att i en populationsbaserad tvillingcohort (a) kvantifiera i vilken utsträckning genetiska faktorer (heritabilitet) bidrar till variansen i populationen när det gäller utvecklande av kronisk bronkit, och (b) utvärdera hur mycket av de genetiska influenserna för kronisk bronkit som är gemensamma med de genetiska faktorer som påverkar rökbeteende. Rökande och icke-rökande individer med kronisk bronkit identifierades bland tvillingar över 40 år i det Svenska Tvillingregistret. Kronisk bronkit definierades som självrapporterad kronisk bronkit eller emfysem, eller återkommande produktiv hosta. Individer som hade rökt 10 paketår eller mer definierades som rökare. Heritabilitet specifik för kronisk bronkit och gemensam med rökning kvantfierades med hjälp av univariata och bivariata strukturella ekvationsmodeller. Variationen i populationen för kronisk bronkit kunde till 40% förklaras utifrån genetiska faktorer. Endast 14% av dessa faktorer var gemensamma med genetiska faktorer för rökning. Genetiska faktorer är viktiga för utvecklandet av kronisk bronkit. Största delen av dessa faktorer är skilda från de genetiska faktorer som påverkar rökbeteende. ANDROGENRECEPTORNS CAG- 31 P LÄNGD MODIFIERAR MILJÖGIFTERS PÅVERKAN PÅ SPERMIEKVALITETEN Lars Rylander (1), Aleksander Giwercman (2), Yvonne Giwercman (2), Bo

10 AG Jönsson (1), Anna Rignell-Hydbom (1) Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Lunds universitet (1).Molekylär Reproduktionsmedicin, Lunds universitet, Malmö (2). Exponering för persistenta klororganiska miljögifter (POP), t ex PCB, dioxin och DDT, har i vissa studier visat sig ha negativ påverkan på den manliga reproduktionsförmågan. Det har även föreslagits att vissa individer skulle vara mer känsliga för miljögifter, dvs att det skulle förekomma så kallad gen-miljö-interaktion. Den aktuella studien syftar till att studera om androgenreceptorns CAG- och GGN-längder, vilka kodar för aminosyrorna glutamin respektive glycin, modifierar effekten av POP på spermiekvaliteten. Dessa aminosyror varierar i antal mellan olika individer och olika populationer och har i ett flertal studier kopplats till spermieparametrar. Man vet sedan tidigare att CAG-kängderna varierar i antal från i svensk population och det är känt att individer med CAG>40 utvecklar Kennedys sjukdom i vuxen ålder, med neuromuskelära och fertilitetsrelaterade problem som följd. I ett EU-projekt (Inuendo, Hemsida: samlades spermieoch blodprov från 680 män (medelålder 34 år, SD 10) från Sverige, Grönland, Polen och Ukraina. De svenska männen bestod av yrkesfiskare från den svenska ost- och västkusten. Som biomarkörer för POPexponering analyserades 2,2,4,4,5,5 -hexaklorbifenyl (PCB-153) och p,p -DDE (en viktig metabolit till DDT) i serum. Dessutom analyserades ett antal spermieparametrar (t ex volym, koncentration, totalantal, motilitet och brott på spermiernas DNA-spiral) och GGN- och CAG-längderna. En statistisk signifikant interaktion observerades mellan PCB-153 och antalet CAG-repetitioner på spermiekoncentrationen och på det totala spermieantalet (p=0.03 respektive p=0.01). För de med korta CAG-längder (<20) var spermiekoncentrationen och det totala spermieantalet 35% respektive 42% lägre, när individer med serumkoncentrationer av PCB-153 över medianen jämfördes med de vilkas koncentration var under medianen. I de Europeiska populationerna (dvs Sverige, Polen och Ukraina) fanns en signifikant interaktion mellan p,p -DDE och antalet CAG-repetitioners påverkan på andelen spermier med DNA-brott. Den aktuella studien indikerar att en genetisk variation i normalbefolkningen kan reglera individens känslighet för miljögifters negativa effekter på fortplantningsfunktionen. Mekanismen bakom detta är dock ännu okänd. Mortalitet och cancer incidens bland 32 P svenska yrkesfiskare Uppdaterad studie Zoli Mikoczy (1), Lars Rylander (2) Avd för Yrkes- och Miljömedicin, Universitetssjukhuset Lund (1).Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund (2). Svenska yrkesfiskare är en grupp som äter mycket lokalt fångad fisk. Fet fisk innehåller viktiga fleromättade fettsyror. Dock innehåller fet fisk från den svenska ostkusten högre halter av långlivade klororganiska föroreningar, som PCB och dioxiner, jämfört med fet fisk från den svenska västkusten. Syftet med den aktuella studien är att försöka utvärdera nettoeffekten av hög fiskkonsumtion gällande cancer och mortalitet bland svenska yrkesfiskare. Kohorter med 8564 västkust- och 2904 ostkustfiskare etablerades. Dödsorsak och incidenta cancerfall erhölls via registersamkörning fram till år Specifik förväntad cancerincidens och mortalitet beräknades baserat på nationella rater. Motsvarande beräkningar gjordes för perioderna och Observerad [O] total mortalitet var signifikant lägre än förväntad [E] i västkustkohorten (SMR [Standardized Mortality Ratio = O/E] 0,90 (95 % KI = 0,88-0,93)), men inte i ostkustkohorten. I båda kohorterna observerades lägre antal än förväntat för total malignitet, kardiovaskulär och andningsrelaterad död. Framförallt baserat på låga rater för den första uppföljningsperioden ( ). Den totala cancerincidensen var lägre än förväntad (SIR [Standardized Incidence Ratio] 0,96 (95 % KI = 0, )) för västkustfiskarna, med ett inte konsistent riskmönster över observationsperioderna. För ostkustfiskarna var incidensen som förväntad. Ostkustfiskarna hade en lägre incidens av coloncancer. Förhöjd incidens av läppcancer observerades för bägge kohorterna. Incidensen av skivepitelcancer var förhöjd i bägge kohorterna under den tidigare av uppföljningsperioderna. De förhöjda incidenserna för läpp- och skivepitelcancer visar på en yrkesrelaterad risk av solexponering bland yrkesfiskare. De låga mortalitetsraterna för samtliga dödsorsaker, kardiovaskulär och andningsrelaterad död, och de låga incidenserna för total cancer och coloncancer talar dock för positiva hälsoeffekter av hög fiskkonsumtion och fysisk aktivitet. Studien kan ge visst stöd åt ett antal nyligen publicerade studier som hävdar att de positiva hälsoeffekterna är större än potentiella risker vid en hög PLUNC (palate lung nasal epithelial 33 P clone) kan binda till endotoxin och hämma effekten av lipopolysackaridbindande protein Bijar Ghafouri (1), Mats Lindahl (1), John Lindbom (1), Reza Nosratabadi (1), Christer Tagesson (1) Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Linköpings universitet; Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping (1). Inandning av bioaerosoler innehållande endotoxin (lipopolysackarid (LPS) i Gramnegativa bakteriers cellvägg) kan orsaka luftvägsinflammation och allmänsymtom hos exponerade arbetare. De bakomliggande mekanismerna är inte klarlagda, även om man vet att effekterna av endotoxin i cirkulationen är beroende av olika proteiner, t ex LPS-bindande protein (LBP). Vi har upptäckt ett nytt LPS-bindande protein PLUNC som till skillnad från LBP uttrycks kraftigt i de övre luftvägarna och särskilt i näsan. Målsättningen i denna studie var att isolera PLUNC från nässköljvätska och jämföra dess effekter med LBP:s vad gäller förmågan att förstärka LPS-aktivering av neutrofila granulocyter. PLUNC isolerades ur nässköljvätska från en frisk icke-rökare genom etanolextraktion, gelelektrofores och elektroeluering. Renhetsgraden hos det isolerade proteinet kontrollerades med gelelektrofores och Western blotting. Identiteten säkerställdes med masspektrometri (MALDI-TOF). Inbindningen av PLUNC till LPS studerades efter inkubation av nässköljvätska med LPS-täckta polystyrenkulor. LPS-aktivering av humana granulocyter i från- och närvaro av LBP och/eller PLUNC mättes med hjälp av kemoluminiscens. Ett tjugotal isoformer av PLUNC kunde detekteras med två-dimensionell gelelektrofores och verifieras med Western blotting och/eller masspektrometri. Analys av proteiner i nässköljvätska inkuberad med LPSbehandlade polystyrenkulor visade att alla PLUNC-isoformer band till LPS. LPS-aktiveringen av granulocyter förstärktes signifikant av LBP (100 ng/ml), medan LPS-aktiveringen i närvaro av PLUNC (100 ng/ml) inte var statistiskt skild från den i frånvaro av PLUNC. Effekten av LBP (100 ng/ml) hämmades signifikant i närvaro av PLUNC (100 ng/ml). PLUNC i nässköljvätska uppträder i ett tjugotal isoformer som binder till LPS. PLUNC kan hämma effekten av LBP i neutrofila granulocyter. Samspelet mellan PLUNC och LBP i övre luftvägarna behöver utredas närmare Näsblödning vid exponering för låga 34 P nivåer vätefluorid hos lödare Georgi Bozhkov (3), Pål Graff (3), Karin Hedenlöf (1), Ulf Flodin (2) Sensia Hälsa AB, Norrköping (1).Yrkes- och miljömedicinska kliniken, US, Linköping (2).Yrkes-och miljömedicinska kliniken, US, Linköping (3). Lödning kan medföra exponering för vätefluorid som kan ge upphov till besvär från övre luftvägarna. För att undersöka förekomsten av luftvägsbesvär från övre luftvägar och av näsblödning i synnerhet gjordes denna tvärsnittsstudie då ett ovanligt högt antal lödare på ett företag i Östergötland har utvecklat besvär i form av bland annat näsblödning efter att de har blivit exponerade för fluorväte. Studiegruppen innehöll 31 exponerade lödare medan kontrollgruppen innehöll 53 oexponerade arbetare på samma företag. En enkät skickades till exponerade och till kontrollgruppen. I enkäten fanns det frågor om näsblödning, irritation i näsa, astma, hudbesvär med mera. Alla 31 exponerade svarade på enkäten medan av kontrollgruppen svarade 53 av 60 (88 % svarsfrekvens). En läkarundersökning erbjöds alla 31 exponerade, varav 28 av dem accepterade. Den undersökningen omfattade bland annat rinoskopi och spirometri. Mätningar av fluorväte i luft genomfördes i lödavdelningen vid 2 tillfällen, maj och juni månad Studien visade en tredubblad risk för näsblödning hos exponerade jmf med kontroll gruppen, RR = 3.0 ( ) med 95 % CI. Då rökvanor och kön var inte jämt fördelade mellan exponerade och kontroller, gjorde vi en stratifierad analys på dessa variabler, varvid Mantel -Hanszel RR för näsblödning bland vätefluorid exponerade blev 2,6 (1,2-5,7) 95% CI efter stratifiering för rökvanor, respektive 2,7 (1,008-7,3) 95% CI efter stratifiering för kön. 11 av exponerade har rapporterat förekomst av näsblödning i varierande frekvens, från nästan varje dag till en gång per månad.

11 Av de 28 exponerade som ställdes upp på läkarundersökning, hade 11 visat tecken på skada i nässlemhinnan som ledde till näsblödning. Lufthalterna av fluorider varierade mellan detektionsgränsen för metoden och 0,31 mg/m3. Högsta halterna uppmättes vid den manuella lödningen där den genomsnittliga exponeringen var 0,3 mg/m3. TGV (tak gränsvärdet) för vätefluorid är 1,7 mg/m3(afs 2005:17). NGV (nivå gränsvärde) saknas. Vår studie visar en tredubblad risk för förekomst av näsblödning hos arbetare exponerade för vätefluorider, jämfört med oexponerade. Trots att studien är en tvärsnittstudie har vi tidsuppgifter för exponerings- respektive symptomdebut. Den skadliga effekt på slemhinnan i näsa förekommer vid halter av vätefluorid i luften som är betydligt lägre än det hygieniska gränsvärdet. Därför rekommenderar vi en översyn av nu gällande gränsvärde för vätefluorider. Nickel, kobolt och krom hur 35 P mycket deponeras på huden vid tillverkning av flygplans- och raketmotorer? Anneli Julander (1), Lizbet Skare (4), Marie Mulder (2), Marie Vahter (5), Carola Lidén (3) 1), Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 2)Institutionen för medicin i Solna, Karolinska institutet, Stockholm (1)., Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting (2).Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting (3).Institutionen för Medicin i Solna, Karolinska Institutet, Stockholm (4).Institutionen för miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm (5). Kontaktallergi mot nickel, kobolt och krom är vanligt förekommande. Yrkesexponering för dessa metaller kan orsaka allergi och eksem. Som del i ett forskningsprojekt om hudexponering för metaller undersökte vi hur mycket nickel, kobolt och krom som deponeras på huden vid ett företag som tillverkar flygplans- och raketmotorer. 24 anställda, varav fyra kvinnor, vid tre olika avdelningar deltog. Vid avdelningarna utfördes verktygsskärpning, produktion av förbränningsdelar till motorer, och termisk sprutning av ytskikt. Hårdmetall hanteras på samtliga avdelningar och på den termiska avdelningen hanteras även metallpulver. Vi har tidigare utvecklat den metod som användes, Acid wipe sampling, för att mäta hur mycket nickel, krom och kobolt som deponeras på huden (Lidén et al. Contact Dermatitis 2006). Valda hudytor torkades av med en utspädd syra för att göra ren huden före exponeringen och för provtagning efter två timmars exponering då de anställda utförde sina vanliga arbetsuppgifter. Prov togs från panna, handrygg, handflata (alla 9 cm2), tumme, pekfinger och långfinger (alla 2 cm2) på den dominanta handen. Som referensyta användes lillfingret på den icke-dominanta handen genom att det rengjordes och täcktes under exponeringstiden. Proverna analyserades med avancerad kemisk metodik (ICP-MS) för innehåll av nickel, kobolt och krom. Samtliga deltagare hade exponerats för nickel, kobolt och krom då de utförde sitt normala arbete. Variationen var stor beträffande mängd av metallerna på olika hudytor, vilket delvis kan förklaras av att de utfört olika arbetsmoment. Den högsta halten nickel (15 µg/cm2/h) återfanns på den termiska avdelningen, den högsta halten kobolt (4,5 µg/cm2/h) fanns bland verktygsskärparna och den högsta halten krom (0,58 µg/cm2/h) där man producerade förbränningsdelar till motorer. Hudexponering för nickel, kobolt och krom förekommer på de avdelningar som vi undersökte. De uppmätta halterna kan orsaka allergi och eksem. Verktygsskärpning är vanligt förekommande inom andra industrier, medan de andra typerna av produktion som studerades är mindre vanliga. Metoden Acid wipe sampling fungerar väl i fältstudier. Permeabilitet av hårfärgämnena p- 36 P fenylendiamin, toluen-2,5- diaminsulfat och resorcinol genom frisörhandskar. Marie-Louise Lind (1), Stina Johnsson (2), Birgitta Meding (2), Anders Boman (1) Arbets o miljömedicin, Centr f folkhälsa, Sthlm (1).Yrkes- och miljödermatologi, KI, Stockholm (2). Exponering för hudirriterande och allergiframkallande ämnen är vanligt i frisöryrket. Hårfärgning innebär exponering för starkt allergiframkallande ämnen som p-fenylendiamin (PPD). Förutom lokala effekter kan systemiska sjukdomar orsakas av permanenta hårfärger. En förhöjd risk att drabbas av cancer i urinvägarna har rapporterats bland frisörer och kvinnor som färgar håret. I frisöryrket är användning av skyddshandskar nödvändigt för att undvika kontakt med hudskadande ämnen. Syftet med denna undersökning har varit att bestämma permeationen av PPD, toluen-2,5 diaminsulfat( TDS) och resorcinol (RES) genom handskar som är vanliga i frisöryrket. Permeationen av PPD, TDS och RES genom 4 olika typer av handskar av naturgummilatex (NRL), polyvinylklorid (PVC), nitrilgummi (NR) och polyeten (PE) testades i en ASTM cell (1-in). Testcellen har två kompartments med vätska på båda sidor om materialet som ska testas. Exponeringslösningarna utgjordes av 5% PPD, 0,75% TDS och 10% RES i boratbuffert med 0,2% askorbinsyra. Prover från kollektmediumet analyserades med jämna intervall för att studera permeationen av hårfärgämnen. Den kumulativa genombrottstiden, den s.k. time-lag breakthrough Lag-BT och permeationshastigheten vid jämvikt bestämdes för varje ämne och handsktyp. För NRL handsken kunde ingen permeation påvisas inom 4 timmar. Endast resorcinol permeerade NR handsken med en Lag-BT på 183 min. PE handsken var tunnast och en Lag-BT på 32 min uppmättes för PPD, men permeationshastigheten vid jämvikt var mycket låg. PVC handsken skyddade sämst mot PPD och RES. För TDS kunde ingen permeation påvisas för någon testad handske. Permeationen av ämnen i permanenta hårfärger testades genom de vanligast förekommande handsktyperna i frisöryrket. Alla testade handskar skyddade mot permeation av hårfärgämnen i minst 30 minuter. Slutsatsen är att handskar som används på rätt sätt ger bra skydd mot hudexponering för hårfärgämnen. Handskarna bör vara av engångstyp, skall bytas ofta och bör slängas efter användning. Ättiksyra, gammal kemikalie i ny 37 P studie Lena Ernstgård (1), Anders Iregren (2), Bengt Sjögren (1), Gunnar Johanson (1) Arbetsmiljötoxikologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet (1).Arbetsmiljöverket (2). Ättiksyra började användas för över hundra år sedan. Det är en karboxylsyra som har stor användning i fotokemikalier och som syntesråvara i kemisk industri. Ättiksyra är vanligt förekommande i färger som används inom pappers-och textilindustrin. Den är ofta förekommande i hushållen, och används för konservering av olika sorters matvaror och i produkter avsedda för rengöring. Årligen används cirka 6,5 miljoner ton ättiksyra. Lösningar med högre koncentrationer än 25% kan ge ifrån sig frätande ångor, men lägre koncentrationer som 5% är ganska ofarliga om man inte dricker lösningen, då slemhinnan i svalg och matstrupen kan skadas. Vid tappning och blandning av ättiksyra har halter på 2-10 ppm uppmätts. Den kritiska effekten vid yrkesmässig exponering för ättiksyra är irritation av hud och andningsvägar. Trots att ättiksyra har använts under lång tid saknas tillförlitlig information om dos-effekt samband med avseende på irritation, varför exempelvis den europeiska kriteriegruppen SCOEL inte kunnat ange ett hälsobaserat hygieniskt gränsvärde. Vi har därför genomfört en humanexperimentell studie med syftet att öka kunskapen om irriterande egenskaper från ångor av ättiksyra. Tolv friska försökspersoner (6 av varje kön) exponerades under två timmar i vila för 0 ppm (kontrollexponering), 5 ppm och 10 ppm ånga från ättiksyra i en exponeringskammare. Subjektiva skattningar av lukt och besvär från näsan ökade med exponeringsnivån och var statistiskt signifikanta vid 10 ppm. Bortsett från lukt låg dock alla skattningar i den lägre delen av mm VAS-skalan (Visuell Analog Skala) och översteg inte något (26 mm). Vi såg ingen effekt på lungfunktion, nässvullnad, luftvägsresistans i näsan eller inflammationsmarkörer i plasma (CRP och IL-6) mätt före och efter exponeringen. Det förelåg en tendens till ökning av blinkfrekvensen (kontinuerlig mätning, ej signifikant) under exponering för 10 ppm. Vår slutsats var att exponering för 10 ppm ättiksyra ger en mild irritativ effekt, medan 5 ppm kan anses utgöra en icke-effektnivå (NOAEL), vid korttidsexponering. Vad hände sen? Resultaten från vår studie publicerades i en internationell tidskrift. Artikeln utgör grunden för ett nytt förslag till hälsobaserat gränsvärde för EU från SCOEL. Det föreslagna korttidsvärdet (15-min STEL) är 5 ppm. Som jämförelse kan nämnas att det nuvarande svenska nivågränsvärdet för ättiksyra är 5 ppm och korttidsvärdet är 10 ppm.

12 Nordiska expertgruppen 30-åring 38 P som kämpar vidare Gunnar Johanson (1) Arbetsmiljötoxikologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet (1). År 1977 inledde Nordiska ministerrådet (NMR) ett projekt för att ta fram kriteriedokument som underlag för att sätta hygieniska gränsvärden i de nordiska länderna. Avsikterna var bl a att minimera dubbelarbete, att få en gemensam grund för gränsvärdesarbetet och att bredda rekryteringsbasen av författare. Projektet, som senare fick namnet Nordiska expertgruppen för kriteriedokument om kemiska hälsorisker (NEG), placerades vid dåvarande Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning, sedermera Arbetslivsinstitutet (ALI). NEG-projektet har visat sig långlivat. Först år 2005 upphörde stödet från NMR, eftersom dess anslag egentligen var avsedda för kortvariga projekt. I stället gick den norska regeringen in med stöd. I och med att ALI läggs ner från 1 juli 2007, överförs NEG till Arbetsmiljöverket. Det första dokumentet behandlade formaldehyd och publicerades i Arbete och Hälsa Birgitta Kolmodin-Hedman och Åke Swensson stod för sammanställningen men angavs inte som författare (paret återkom dock som författare till formaldehyd 1982). Sedan dess har ca 150 dokument publicerats, alla i Arbete och Hälsa. Bland författare och NEG-experter finns många välkända namn inom arbets- och miljömedicin, såsom Tor Norseth, Harri Vainio, Staffan Skerfving, Göran Pershagen, Christer Hogstedt och Mats Hagberg. Dokumenten är numera avsevärt utförligare, i takt med att mer toxikologiska data blivit tillgängliga och kraven på dokumentation ökat. Detta kan illustreras av de tre dokumenten om formaldehyd som successivt ökat i omfattning, från 27 och 46 till 76 sidor En annan utveckling som skett är att man i ökad utsträckning börjat behandla grupper av ämnen och komplexa produkter eller exponeringar. Exempel på sådana översikter är cykliska syraanhydrider, svampsporer och mikrobiella flyktiga organiska ämnen (MVOC). Sedan några år kan samtliga dokument laddas ner via hemsidan där även pågående arbete listas. Dokumenten används i ökande omfattning internationellt, bland annat av europeiska (SCOEL), tyska (MAK) och amerikanska (ACGIH-TLV) gränsvärdeskommittéer. Mer formellt samarbete bedrivs med Holland (DECOS) och USA (NIOSH). I den senaste utvärderingen av NEG (2002) sades bl a NEG has succeeded in producing a large number of high-quality criteria documents which are gratefully used world-wide and constitute an indispensable contribution to attaining and maintaining a healthy work environment. Uppföljning av 39 P belastningsergonomiska utredningar med nack/skulderdiagnos Helena Åkerman Tillegård (1), Bodil Carlstedt-Duke (1), Marie Mulder (1), Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting (1). Fysisk belastning är en vanlig orsak till besvär som sätter ner arbetsförmågan och den vanligaste anledningen till arbetsskadeanmälan. Ca 15% av patienterna vid den yrkesmedicinska mottagningen vid Arbets- och miljömedicin (AMM) i Stockholm remitteras med anledning av arbetsrelaterade besvär från rörelseapparaten. Efter utredning och sambandsbedömning återgår patienten till ordinarie läkare och vad som händer sedan avseende arbetsskadeprövning och besvärsutveckling får vi sällan veta. Studien omfattar de patienter med nack/skulderdiagnos som utreddes vid AMM år 2002 och Tre fall utgick ur studien då två hade avlidit och en tredje persons viktigaste diagnos inte stämde med urvalskriteriet. Studien omfattar övriga 48 ärenden som samtliga intervjuats per telefon under Samband mellan ögon och 40 P nacke/skulder besvär bland professionella datoranvändare Clairy Wiholm (4), Hans Richter (3), SvendErik Mathiassen (2), Allan Toomingas (1) Arbetslivsinstitutet, Arbetshälsoenheten (1).Centrum för Belastningsforskning, Umeå (2).Centrum för belastningsskadeforskning,gävle (3).Department of Family Medicine and Public Health Sciences, Wayne State University, USA; Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet (4). Syftet var att dokumentera ett ev. samband mellan ögon- och nacke/skulderbesvär bland professionella datoranvändare, samt att identifiera faktorer i den psykosociala arbetsmiljön och hos individen som samvarierar med besvären. Studiepopulationen bestod av 1531 operatörer (72% kvinnor) på 28 olika Callcenter i Sverige. Frågor besvarades om socioekonomisk status, psykosociala och organisatoriska arbetsförhållanden (oberoende variabler; 5-6 gradiga Likertskalor), samt besvär i ögon, nacke eller skuldror under den senaste månaden (beroende variabler; Ja eller Nej). Svarsfrekvensen var 77 %. Besvär kategoriserades i 4 grupper; inga besvär, endast ögon besvär, endast nacke/skulderbesvär, och samtidiga ögon+nacke/skulderbesvär. Baserad på en faktoranalys skapades två index; nedstämdhet samt socialt stöd. En Chi 2 test gjordes för att studera samband mellan ögon och nacke/skulderbesvär. För att ytterligare undersöka sambandet gjordes en logistisk regression med nacke/skulderbesvär som beroende variabel och ögonbesvär som oberoende. Slutligen gjordes en multi-nominal logistisk regression för att identifiera de variabler som ökade sannolikheten för rapportering i respektive besvärskategori Vi fann ett signifikant samband mellan ögon- och nacke/skulderbesvär (Chi-2; p <.001) Sambandet förblev signifikant efter att vi i den logistisk regressionen kontrollerat för kön, ålder, anställningstid, arbetstimmar per dag, utbildningsnivå, socialt stöd, dator strul, samt stressad och irriterad; OR 1.57, p =.007. Faktorer med ett p <0.05 som samvarierade med endast ögon besvär var; nedstämdhet OR=1.7. För endast nackbesvär var det; kvinna OR = 1,9; bra socialt stöd OR =0.7; nedstämdhet OR = 1.3; samt stressad OR = 1.2. Variabler som samvarierade med det kombinerade ögon/nackskulder symptomet var ålder OR = 1.02 (per år), anställningstid OR = 0.99 (per månad) samt datorstrul OR = 1,24 Vi fann ett samband mellan ögonbesvär och nacke/skulderbesvär bland professionella datoranvändare. Detta var en tvärsnittstudie, och sambandets riktning kan därför inte avgöras. Det är möjligt att resultaten indikerar en gemensam process med underliggande gemensamma mekanismer för besvären men det är också möjligt att ögon- och nacke/skulderbesvär är två parallella fenomen som uppkommer samtidigt utan att vara fysiologiskt beroende av varandra.

13 41 P Riskfaktorer för nedsatt prestationsförmåga en prospektiv kohortstudie av unga vuxna med muskuloskeletala symptom. Maria Boström (2), Lotta Dellve (3), Sara Thomée (1), Mats Hagberg (3) adress som ovan (1)., Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Box 414, Göteborg (2).Medicin (3). Att vara närvarande på arbetet men ej kunna prestera normalt på grund av muskuloskeletala besvär, är ett dolt problem som kan ge indirekta kostnader för arbetsgivaren och dessutom ett lidande för individen. Tidigare forskning har visat samband mellan olika faktorer och nedsatt prestationsförmåga på grund av besvär i muskler och leder hos vuxna. Lite är dock känt om sambandet mellan muskuloskeletala symptom och prestationsnedsättning hos unga vuxna. Syftet med denna studie var att värdera betydelsen av individ-, arbets- och fritidsfaktorer för självrapporterad nedsatt prestationsförmåga på grund av muskuloskeletala besvär hos unga vuxna. En kohort av unga vuxna (18-25 år, n=2914, studenter vid yrkesförberedande gymnasieskola och högskola/universitet) svarade på ett Internet-baserat frågeformulär. Den utvalda studiegruppen med symptom (n=1051) hade rapporterat smärta/värk i övre delen av ryggen/nacken eller smärta/värk i axlar, armar, handleder eller händer eller domningar/stickningar i händer eller fingrar. Prevalenskvoter räknades ut för att värdera prospektiva riskfaktorer för uppkomst av nedsatt prestationsförmåga. Vid baslinjen rapporterade 27 % (n=280) en nedsatt prestationsförmåga och 73 % (n=771) rapporterade ingen nedsättning, vilka följdes upp prospektivt efter 1 år. Svarsfrekvensen vid baslinjen var 68-75% för högskole- /universitetsstudenter och 15-27% för övriga och 76% för hela gruppen vid uppföljningen. Riskfaktorer för självrapporterad nedsatt prestationsförmåga var symptom i två eller tre lokalisationer/dimensioner i övre delen av ryggen/nacken och axlar/armar/handleder/händer (PR 2.30, 95% CI ), symptom som varat mer än 90 dagar i axlar/armar/handleder/händer (PR 2.50, 95% CI ), symptom för närvarande i axlar/armar/handleder/händer (PR 1.78, 95% CI ) och datorarbete 8-14 h/v på fritiden (PR 2.32, 95% CI ). Ett starkare samband kunde ses om personerna i studiegruppen hade tre eller fyra riskfaktorer. De mest betydelsefulla riskfaktorerna för nedsatt prestationsförmåga på grund av muskuloskeletala symptom hos unga vuxna i den här studien var kroniska symptom i axel eller arm, utbredda symptom i övre delen av ryggen/nacken, axel och arm och symptom i axel eller arm jämfört med symtom i övre delen av ryggen/nacken. Dessutom kan ett datorarbete på fritiden, förutom i skolan eller i arbetet, vara en möjlig riskfaktor. Flera av dessa riskfaktorer är möjliga att förebygga. Datoranvändning och 42 P datorrelaterade hälsoproblem bland gymnasieungdomar i Mälardalen Peter Palm (1), Eva Hansson Risberg (3), Allan Toomingas (4), Ewa Wigaeus Tornqvist (3), Gunnar Palmerud (2) Arbets och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala (1).Arbets och miljömedicin Sahlgrenska universitetssjukhuset (2).Arbetslivsinstitutet (3).Arbetslivsinstitutet, Arbetshälsoenheten (4). Datoranvändning liksom muskeloskeletala besvär och huvudvärk är vanligt bland ungdomar och har ökat under de senaste tio åren. Syftet med denna studie var att bland gymnasieelever undersöka: omfattningen av datoranvändning; förekomsten av huvudvärk, ögonbesvär samt besvär i nacke eller armarna; om de trodde de egna hälsoproblemen var datorrelaterade; sambandet mellan hälsoproblem och total datortid; om eleverna hade fått information i skolan om bra arbetssätt och ergonomi vid dator. Ett frågeformulär besvarades i en tvärsnittsundersökning av 2826 elever i andra årskursen från 38 gymnasieskolor i Mälardalen (svarsfrek. 73 %). Hälsoproblem definierades som smärta, värk eller andra besvär i minst tre dagar den senaste månaden. Sambandsanalyser mellan total datoranvändning i och utanför skolan under den senaste månaden och hälsoproblem gjordes för båda könen genom att beräkna prevalenskvoter (PR) och 95 % konfidensintervall (CI) bland de som uppgav datoranvändning tim/v och >56 tim/v. Referenterna var de som som uppgav datoranvändning < 14 tim/v. Männen använde datorn 28 tim/v utanför skolan och 3 tim/v i skolan (medianvärde), kvinnorna 17 tim/v utanför skolan och 2 tim/v i skolan. Det vanligaste rapporterade hälsoproblemet var huvudvärk (51% av kvinnorna, 24% av männen) följt av nack-skulderbesvär (37% av kvinnorna 18% av männen). Mellan 10-43% ansåg att deras problem var datorrelaterade. För båda könen identifierades en högre förekomst av nack-skulderbesvär för de som använde dator mer än 56 tim/v jämfört referenterna (PR:1,33; CI:1,08-1,64 för kvinnorna; PR:1,59; CI:1,03-2,47 för männen). Bland kvinnorna fanns även en högre förekomst av underarmsbesvär bland de som använde dator tim/v (PR:1,56; CI:1,17-2,06) och bland de som använde dator >56h/ v (PR:1,9; CI:1,28-2,82) jämfört med referenterna. Även ögonbesvär var högre bland kvinnorna i grupperna, tim/v (PR:1,29; CI:1,03-1,63) samt >56 tim/v (PR:1,82; CI:1,33-2,48). Totalt 63% av eleverna uppgav att de inte hade fått någon information alls i skolan om bra arbetssätt och ergonomi vid dator. Även elever kan drabbas av datorrelaterade hälsoproblem trots sin ungdom. Då arbetslivet till stor del är datoriserat idag, är det anmärkningsvärt att elever upplever datorrelaterade problem före de påbörjat sin yrkeskarriär. Ett sätt att förebygga besvär kan vara att i skolan ge ungdomar kunskap om ett hälsosamt arbetssätt vid dator. Fokus bör speciellt riktas mot datoranvändningen i hemmet. Buller och stressreaktioner i skolan 43 P Robert Wålinder (1), Kristina Gunnarsson (1), Roma Runeson (1), Greta Smedje (1), Akademiska sjukhuset, Uppsala (1). Förutom skador på hörsel har höga bullernivåer relaterats till högt blodtryck och stresshormonnivåer. På det pedagogiska området har buller negativ effekt på hörbarhet, koncentration, läsning och inlärning. Även emotionella effekter har kunnat kopplas till buller såsom aggressivitet och bristande anpassning. Ljudnivå mättes dagligen med stationär bullermätare i tre klassrum under fyra veckor. Eleverna (4:e årskursen) i dessa salar erbjöds att mäta blodtryck, lämna salivprov för kortisolanalys, besvara ett frågeformulär om störning av buller samt göra teckningar för analys av 28 emotionella indikatorer (enligt Koppitz) och 57 elever (73 %) deltog. Ekvivalent ljudnivå (Leq), medelvärde under skoldagen, varierade från 59 till 87 db(a), där 70 db(a) överskreds 15% av dagarna. Ljudnivån kunde korreleras till ökad förekomst av symtomen trötthet och huvudvärk samt minskad variabilitet av kortisol under skoldagen. Systoliskt blodtryck och emotionella indikatorer var numeriskt men inte signifikant ökade vid högre ljudnivå. Under terminen var symtomförekomsten oförändrad men de emotionella indikatorerna för impulsivitet, osäkerhet och blyghet ökade bland pojkar mot slutet av terminen. Aktuella ljudnivåer i svenska grundskoleklasser kunde direkt eller indirekt kopplas till stressreaktioner hos skolbarnen. Även hygieniska insatsvärden avseende hörselskadliga nivåer överskreds. Detta indikerar ett behov av översyn av bullerförhållandena i svenska klassrum ur ett flertal aspekter: försämrat inlärningsklimat, hörselskador och stressreaktioner. Höga arbetskrav, hög stressnivå och 44 P mental ohälsa bland anställda inom offentlig sektor Emina Hadzibajramovic (1), Gunnar Ahlborg jr (2) Insitutet för Stressmedicin, Göteborg (1).Institutet för Stressmedicin, Göteborg (2). Bakgrund: Nationella undersökningar i Sverige visar att andelen anställda i offentlig sektor som rapporterar höga arbetskrav har ökat sedan början av 90-talet. Något senare ökade även andelen med stressrelaterade symptom samt långtids-sjukrivningar på grund av mental ohälsa. Syfte: Att undersöka om kombinationen av höga arbetskrav och förhöjd stressnivå har starkare samband med senare utveckling av mental ohälsa än vardera faktorn för sig. Metod: Longitudinell studie av anställda inom Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan. Postenkät inklusive krav-kontroll modellen (11 frågor), sinnestämning (Stress-Energi skalan) och frågor om allvarligare stresstillstånd (AST) skickades till 6000 anställda i maj-juni Svarsfrekvensen var 61%. De som deltog erhöll en uppföljningsenkät 2 år senare, svarsfrekvens 85%. Med AST menas något av följande: hög poäng på utbrändhet (Shirom-Melamed Burnout Questionnaire, 22 frågor), ångest el depression enligt Hospital Anxiety and Depression Scale el självskattat utmattningssyndrom (4 frågor). Studiepopulation bestod av 1960 personer (85% kvinnor, medelålder 47) som 2004 var i arbete och inte uppfyllde

14 kriterier för AST. Sambandet analyserades med enkla och multipla logistiska regressionsmodeller och redovisas som oddskvoter (OR) med 95% konfidens intervall (CI). Hänsyn togs till ålder, kön, civilstånd, hemmavarande barn, omvårdnadsansvar, fysisk aktivitet, socialt stöd, arbetstid och kundkontakt och justerades vid behov i modellerna. I svaren 2004 var upplevelse av höga krav (n=398) starkt associerat till hög stress (n=652), OR 6,0 (CI 4,5-8,1). Nio procent (n=184) uppfyllde kriterierna för AST vid 2-årsuppföljningen. Höga krav utan förhöjd stressnivå visade inte samband med AST (OR 1,3; CI 0,7-2,4). Kombinationen höga krav och hög stress gav däremot en oddskvot på 1,7 (CI 1,1-2,9). Förhöjd stressnivå hade samband med AST oavsett arbetskrav (OR 2,0; CI 1,4-3,0). Låg kontroll var inte associerat till AST. Konklusion: Personer som upplevde höga arbetskrav i kombinationen med hög stress, möjligen indikerande bristande återhämtning och copingförmåga, utvecklade oftare AST jämfört med de som rapporterade höga krav utan förhöjd stressnivå samt de med låga krav. Vem är utmattad? 45 P Sofia Norlund (1), Christina Reuterwall (1), Jonas Höög (2), Bernt Lindahl (1), Urban Janlert (1), Lisbeth Slunga Birgander (1) Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet (1).Sociologiska Institutionen, Umeå Universitet (2). Många är idag sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom och andra stressrelaterade besvär. Utmattning har mest relaterats till arbetslivet men levnadsförhållanden i stort har också lyfts fram som en viktig komponent. Syftet med studien är att beskriva grad av utmattning i en arbetsför population i norra Sverige relaterat till arbets- och levnadsförhållanden. MONICA-studien ( Monitoring of Trends and Determinants In Cardiovascular Disease) i norra Sverige undersöker regelbundet, via ett slumpmässigt urval, befolkningens hälsotillstånd i Norr- och Västerbotten. Vid den senaste, MONICA-screeningen 2004, ingick instrumentet Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) vilket ger ett mått på burnout/utmattning. Faktorer som härrör till arbets- och levnadsförhållanden har ställts i relation till SMBQ. Vi har valt att enbart studera människor år i arbete (497 kvinnor och 503 män). Ett SMBQ-värde över 4 (1-7) indikerar utmattning eller burnout. Kvinnor hade ett signifikant högre SMBQ-värde jämfört med männen och för båda könen tenderade graden av utmattning att minska med ökad ålder. En avspänd arbetssituation med låga krav och hög kontroll medförde lägre SMBQ-värde. Varierande arbetstider, att arbeta med ting och en lägre utbildningsnivå var relaterade till ett högre SMBQ-värde hos kvinnor. Hos både män och kvinnor var sämre ekonomisk situation, bristfällig sömn och en låg känsla av sammanhang (KASAM) relaterat till hög SMBQ. Att ha många vänner och att vara mer fysiskt aktiv var förenat med lägre SMBQvärde medan fysisk arbetstyngd och familjesituation hade mindre betydelse. Resultaten visar att faktorer i både arbetsliv och levnadsförhållanden sannolikt påverkar graden av utmattning. Kvinnor angav en högre SMBQnivå än män och för båda könen tenderade SMBQ-värdet att minska med ökad ålder. Vågar vi dricka kranvattnet? 47 SS Per Haglind (3), Lars Barregård (4), Olof Bergstedt (1), Åke Bruce (2), Margareta Littorin (5), Staffan Skerfving (5) Göteborg Vatten (1).Livsmedelsverket (2).Miljöförvaltningen Karl Johansgatan Göteborg (3).Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (4).Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund (5). En bra vattenförsörjning är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle och dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel. Av Sveriges nio miljoner invånare får åtta miljoner dricksvatten som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter. Ungefär hälften av dem dricker vatten som framställts från ytvatten, sjöar och vattendrag, den andra hälften får dricksvatten från grundvatten, inklusive infiltrerat vatten. Mer än en miljon konsumenter använder vatten från egen brunn. Kvalitetskrav och andra regler om dricksvatten tas fram inom EU och införlivas i svensk lagstiftning bland annat av Livsmedelsverket. Reglerna gäller för till exempel kommunalt dricksvatten, men inte för enskilda brunnar. Myndighetskontroll av dricksvatten utförs lokalt av kommunerna. Sektionens symposium avser att presentera principerna för produktion och kvalitetskontroll samt aktuella diskussionsområden kring dricksvatten ur ett hälsoperspektiv. Följande tema kommer att belysas: - Bakterier, virus, protozoer, klorering och kvalitetskontroll - Hårt och mjukt vatten: Ökad eller minskad risk för hjärt-kärlsjukdom? - Radon i dricksvatten: Är det farligt? - Uran, metaller och fluorider/emaljfluoros - Bekämpningsmedel, persistenta organiska substanser, läkemedel: Hotande kemikalierester? Klimatförändring, risker och 46 SS folkhälsa Bertil Forsberg (4), Yvonne Andersson (1), Joacim Rocklöv (4), Tom Hedlund (2), Elisabet Lindgren (3) Epidemiologiska avdelningen, Smittskyddsinstitutet (1).Miljödepartementet (2).Stockholms Universitet (3).Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet (4). FN:s klimatpanel, IPCC, är överens om att det pga utsläpp av växthusgaser sker en global uppvärmning. Utan åtgärder beräknas temperaturen stiga med mellan 1,8 till 4,0 grader till år Den redan observerade uppvärmningen på 0,8 grader sedan 1800-talets mitt, kan läggas till dessa

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Akuta effekter av exponering för 900MHz GSM signal, en provokationsstudie

Akuta effekter av exponering för 900MHz GSM signal, en provokationsstudie Sida 1 av 25 2007 Akuta effekter av exponering för 900MHz GSM signal, en provokationsstudie Lena Hillert Läkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet; Arbetsoch miljömedicin, Stockholms

Läs mer

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras

Läs mer

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

Miljö och hälsa i Västra Götaland

Miljö och hälsa i Västra Götaland Miljö och hälsa i Västra Götaland Martin Tondel Eva Andersson Gerd Sällsten Lars Barregård Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Översikt presentation Syfte och bakgrund Buller Luftföroreningar

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller Innehåll Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv - Hälsoeffekter av omgivningsbuller Mats Rosenlund Arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting Exempel på hälsoeffekter av buller Bullerkällor

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Partiklar i inomhusluft

Partiklar i inomhusluft Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

PAH exponering kreosotimpregnerad syll

PAH exponering kreosotimpregnerad syll PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten Arbets- och miljömedicin i Linköping En presentation av verksamheten Fotografier: Per Leanderson, Måns Lindell och Martin Tondel Illustrationer: Anna-Lena Hällsten Juni 2012 Arbets- och miljömedicin Patientverksamhet

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Hälsoeffekter från vedeldning

Hälsoeffekter från vedeldning Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se Hälsoeffekterna av

Läs mer

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Seminarium den 11 juni 2013 Innehåll Kolmonoxidförgiftning

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk utredning angående styrenutsläpp från Nimbus produktion i Mariestad AB Göteborg den 6 december 2004 Gunilla Wastensson Specialistläkare

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve, När används skärvätskor Skärvätskor används

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler

Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 134 Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler Magnus Åkerström, yrkeshygieniker

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa december 2006 Ulf Sjöstedt / www.pixgallery.com De senaste två decennierna har synen på luftföroreningars skadeverkningar skärpts avsevärt. Studier visar

Läs mer

hjältemodig insats eller

hjältemodig insats eller Sjuknärvaro hjältemodig insats eller kostsam dumhet? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen,

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 36/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i södra Halland Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Miljömedicin för en hållbar utveckling. En presentation av landstingens miljömedicinska verksamhet

Miljömedicin för en hållbar utveckling. En presentation av landstingens miljömedicinska verksamhet Miljömedicin för en hållbar utveckling En presentation av landstingens miljömedicinska verksamhet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Verksamheter Yrkes- och miljödermatologi Arbets- och miljömedicin Biobanken Organdonation Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för döva Genetik Yrkes- och miljödermatologi

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer