ARSBOI( för FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND. och dess medlemsförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARSBOI( för FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND. och dess medlemsförbund"

Transkript

1

2

3

4 VÅR IDROTT

5 ARSBOI( 1953 för FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND och dess medlemsförbund SVE SKA FI LA DS IDROTTSFÖRB D FI LA DS SVENSKA SKIDFÖRB D DS SVE SKA ORIE TERI GSFÖRBU D KA KVI OGYM ASTIKFÖRB ' D SVE SKA FI ' LA DS SKOLIDROTTSFÖRBU D FI L DS SVE SKA GYMNASTIKFÖRB D CE TR LIDROTTSFÖRB DET FRIL FTSRÅD

6 Dd vi idkar Irilultsliv. glömmer vi inte väl olta att beundra naturens lorm och lärg...? Personliga åsikter om två frågor Av Magnus Cedercreutz Redigerad av STIG HÄGGBLOM Omslaget planerat av.mether-borgström IIELSI GFOR OY T ILGMANN AB J ag vili oförbehållsamt lovsjunga den sauna amatöridrotten därför att jag anser att just den frammanar det bästa och värdefullaste inom idrottsrörelsen. J ag vill ge rnitt varma erkäunande åt varje försök att värna amatörandan inom idrotten. Många anser att det är en föråldrad. löjlig ide att nuförtiden tala om amatöridrott. Det fiuns emellertid många som - trots allt - tror. att det enda rätta då det gäller idrott är att till varje pris hålla på verklig amatörism. De gör det av övertygelse! Den som sett professioneu idrott i n ågon form måste erkänna att den skapande. kamratliga idrottsandan saknas. Så sn art de stora slantarna står på spel. tummar man gärna på begreppet,)fair play'). Professionella idrottsmän erkäuner villigt att det är frågan om ett hårt och krävande yrke - den enes död. den andres brödl Smygprofessionalism är om möjligt äunu längre från det idrottsliga idealet. Det är att bedraga. att svära falskt. J ag kan därför ej förstå att så många av de idrottsmän som i början av sin idrottsmannabana känt hänföre] sen. den upplyftande känslan. det goda kamratskapet t.ex. vid en anspråkslös klubbtävling senare fauer för frestelsen att svika sin övertygelse om den rätta idrottsandan. att sälja sin själ. Det gäller både ledare och aktiva. Är det rätt att våra tränare nu förklarar att endast,)året -runb-träning (vilket knappast kan ske endast p å fritid) ger chans till resultat. Vad händer när man börjar märka att resultaten inte mera kan förbättras ens 5

7 genom,)dygnet-runb-träning? Börjar man då pressa syrgas eiler droger i»amatören» eiler konstruerar man en specialgjord bana som ger någon specialtränad chansen? Är detta sunt? Nej. Hur skall nutidens»amatörer» kunna sköta sina studier, sitt arbete, sin familj? Pinns det föräldrar som gärna ser t.ex. att deras ursprungligen sunda och normalt idrottsintresserade son råkar i händerna på tränare som inte kan se andra mål för idrottal1det än att till varje pris,)baka,) en stjärna? Det är förvisso fel - men skall vi fortfara att vara ljumma - eiler är tiden inne att äntligen erkänna att amatöridrottsrörelsen måste ställas om för att inte för tid och evighet köra in på fel väg. Med,)räfst- och rättareting» ko=a vi ingen vart - men får jag be om moralisk uppryckning. Varför kan s.k. stjärnidrottsmän i detta nu så ofta köpslå om startbelopp, bestä=a pris och dagtraktamenten? Är vi alla medvetna om att när vi i detta nu applåderar ett nytt rekord träffar vår hyllning oftast en,)amatön som rnissköter sitt egentliga yrke och som medvetet ordnat en l1ätt förtjäl1st ät sig med ledarnas samtycke! Vi måste alla bli tillräckligt övertygade om att vi skadat det vackraste inom idrotten genom den utveckling vi själva givit den s. k. amatöridrotten och att det nu är hög tid att öppet och ärligt skilja mellan professionella och amatörer. Pörklara obönhörligt de smygprofessionella för professionella, omorganisera de stora klubbarna i små föreningar om det kan utrönas att,)feleb ligger häri och be pressens representanter om hjälp så att stjärnidrotten inte överdimen ioneras. Pävisa vilken stor insats alla kunde göra för hela landets idrottsrörelse genom att sjunga den sanna amatöridrottens lov. Personligel1 anser jag att de Olympiska spelen säsom de nu utvecklats överlevt sig själva - pä grund av att ingen verklig amatör mera ko=er att kllima göra sig gällande. J ag tror inte Coubertin önskat kreera,)de ProfessionelIas Spel» och jag frägar om vi verkligen vill ha sådana? Är det någon som ännu vägar ordna en tävling där priset är äran att viuna? till modersm. Vare det rnig mycket frä=ande att blanda språkpolitik i någonting så värdefullt som idrottsrörelsen, men av rent praktiska och konsekventa skäl borde vi hylia denna princip. Absolut inte pä grund av n ågra som helst isolationistiska synpunkter, tvärtom borde vårt umgänge, bäde när det gäller ledare och aktiva, vara mycket intimare med våra finskspråkiga kolleger. På senaste tiel har man dock pä flere håll, speciellt inom vära storklubbar varit mindre nogräknad med om medlemmarna verkligen har svenska tili modersmål eller ej. Visst är det väl fel om inte medle=arna i en svenskspr kig idrottsförening talar svenska, eller om en föreningstrupp, ett lag, som skall representera en svenskspräkig förening i själva verket är sa=ansatt av till största delen t.ex. rent finskspråkiga meelle=ar. Stryk elä,)svenskspråkig', frän våra föreningar och våra förbund - om vi verkligen inte kan vara konsekventa nog att hålla på den naturliga, ärliga fordringen om ett svenskt modersmål för medle=arna, dä vi engång är måna om att överhuvudtaget ha vära svenska idrottsorganisationer. Dessa tvä frågor, kring vilka jag framfört nägra personliga synpunkter sa=anhänga intimt framförallt med våra ledares moraliska styrka och ärlighet. Pinlands Svenska Centralidrottsförbund, är det inte ett på sätt och vis rnissvisande namn? Inte är CIP ett centralförbund för alla svenskspråkiga idrottsutövare. Det borde vara det. Vårt centralidrottsförbund borde omspänna alla svenskspräkiga idrottare, säväl manliga som kvinnliga. 1 detta nu står t.ex. vära svenskspråkiga bollsportare, roddare,kanotister, fäktare, tennisspelare, seglare m. fl. utan anknytning tili centralidrottsförbundet. J ag är övertygad om att det skulle lända vår idrott tili nytta om CIP i nägon form skulle nå samtliga svenskspräkiga idrottsutövare i landet. J ag är dock isäfalllika övertygad om att man bör fordra att förbundsmedlemmarna verkligen är svenskspr kiga, d.v.s. har svenska 6 En gammal olympiers tanke: ~Skall ldgan brinna klar...?,) 7

8 Vasa tog guld... En målsättning Av Gertrud Wichmann 8 Detta är Vasa IFK:s fotbollslag som vann finländska mästerskapet Kurre Sand - mannen bakom framgångarna - står Jängst t.h. och tredje från höger är Stig-Göran Myntti, Svensk-Finlands bragdman 1953 Sport-Pressens guldmedaljör. N är n ågra unga flickor år 1876 startade den första kvinnliga gymnastiksammanslutningen i vårt land, var det inte bara en förening som i största allmänhet blev till för att fylla ut tiden för n ågra familjeflickor, icke enbart det nyas tjusning som lockade dem, då de begav sig till sina kvällsövningar eller på söndagförmiddagarna på utfärder till kälkbackar eller i skog och marko Vi måste se det mot en bakgrund)v de fördomar och den instängdhet, som då härskade inom kvinnovärlden. Det var Om också i anspråkslös form, ett utbrytningsförsök ur den trånga och

9 omgärdade tillvaro de unga flickorna förde, ett led i den»emancipationssträvan», som just då fyllde tiden med nya fläktar och heta diskussioner. De unga flickorna kanske kände att i gymna tiken låg en möjlighet att spränga de bojor, som hittills bundit dem, och att de i den fick ge fritt utlopp åt ett rörelsebehov som länge varit dem förmenat. Gymnastiken var ett fönster mot friheten, friskheten och glädjen. Tiden kring slutet av 1800-talet präglades av en tark fo terländskhet. Det var Runebergs och Topelius' tid, då,)sägnerna,) ldade vårt folk och väckte den starkaste entusiasm och begreppet fosterland blev mera medvetet, då,)sylvias vison sjöngs av ung och ga=al, då de högstämda orden så väl passade in i hela livsföringen. Det låg därför ingenting oäkta i de stora ord, som blev den nya gymnastikföreningens lösen:,)fosterlandets väl, medmänniskors bästa, gymnastikens jramgång.,) Den tiden hade man råd med idealism, och det var också en stark idealism som lade grunden till det förbulld, som småningom blev en följd av de unga flickorllas modiga start ut mot stöne frihet i fonn av en sundare fysisk fostran. Småningom uppmjukades åsikter och fördomar, och man fann ingenting onaturligt i att unga flickor samlades till gymnastikövllingar, var med om kälkpartier och åkte skridskor. Det var ej längre så modernt att gå omkring bleksiktig eller,)d åna» för det minsta, man v gade öppet vidgå att de röda kinderna var hälsans och naturens färg. Gymllastikföreningar vä:rle upp i alla våra städer, och år 1896 'ammanslöts de till,)finlands kvinnors gymnastikförbwld,). Men' man kan ej säga att idel medgång mötte i arbetet. Oaktat elltusiasmen var stor fordrades dock både mod och okuvlig tro att kämpa mot tidens prydhet och för tockade konventionalism. Att gymnastiken genast från början lades i kvinnornas egna händer har haft sin stora betydel e. Det blev deras egen sak att utforma den och föra den framåt. Det tvang fraul krafter, som kan ke aldrig annars v gat sig fram och vad som kanske betytt mest - det räddade åt gymnastiken det specifikt kvinnliga, och det fördes från början in den starka idealitet, som alltsedan dess präglat arbetet inom Kvinnogymnastikförbundet. Visst var det ovant för kvinnorna att sitta i styrelser och framträda offentligt. Men det har också givit oss en hei del förgrundsgestalter, som tryckt sin personliga prägel p å gymnastiken och givit den dess målsättning. Vi skriver i dag år Och vi gör oss frågan: hur mycket finns kvar av den idealitet, som bars fram av de första pioniärerna? Rar den hållit Stålld inför vår tids nyktra realism och framför allt illför den mäktiga utveckling arbetet fått inom vårt gymnastikförbwld, en utveckling som till stor del också är beroende av den sociala utvecklillgen i vårt land? '10 Förnöjsamma ungdomar pd kurs pd Solvalla. Ja, det är mycket som förändrats under de sjuttiofem r som gått, Från att ha varit några gymnastikföreningar i städerna som samlat unga kvinnor tili övning kvällar av mycket familjär natur en eller två gånger i veckan, räknar förbundet nu med föreningar i s gott som varje svensk landskommun. Inom dess ram samlas barn, unga, medelålders och äldre kvinnor, och man strävar till att skänka varje intressegrupp det den främst behöver. Idrott, lek, friluftssysselsättningar av olika slag har ko=it till. Uppgiften har vidgats och fördjupats och kraven på ledarna tälls allt högre. Föga kunde de första pioniärerna drömma om hur snabbt utvecklingen skulle gå, hur vitt problemet,)fysisk fostran» i själva verket är. Och säkert är ännu långt ifrån sista ordet sagt vad som gäller denlla utveckling. Vi har i dag till vår hjälp vetenskapell som analyserar och väger alla för och mot, och vi den fysiska fostrans målsmän måste vara tacksa=a över att också vårt arbetsområde äntligen blivit belyst av vetenskapen ljus. Det kan ännu bli omvärderingar, starka positioner kanske ramlar, men andra nya byggs säkert upp. Som en viktig' faktor i allt ullgdomsarbete ko=er dock den fysiska fostran allt framgent att räknas. Vi känner kanske i dag en viss fruktan för att våra ideal ej skall h ålla stånd i den nya tidens starka ljus. Och det är främst på tre punkter en viss oro ansätter oss. Man har velat göra gällande att mycket av det personliga och intima, som fön fanns att räkna med i arbetet på många h åll börjar försvinna, att en viss ytlighet och maskinmässighet ofta nu- 11

10 mera präglar detsamllla. Det är att beklaga om sa är fallet, men jag anser inte att det behöver vara n ägon naturlig följd av den starka expansionen och den hets som räder i nutiden. Det är just här vi gymnaster har vär stora missi on, att sätta en motvikt mot all h ärd anspänning genom att arbeta för att få fram glädje, frigjordhet och avspänning. Det personliga bör alltid vara det bärande i vårt arbete. Där maskinmässighet och ytlighet vinner insteg dör Snart intresset och utvecklingen avstannar. Vi kan hellre nöja oss med ett milldre perfekt tekniskt kunnande, ett mindre utarbetat organisationsmaskilleri blott något personligt levande mgjutes i arbetet. En andra faktor inför vilken vi st äller oss avvaktande är tävlingshetsen, konkurrensen, som vmner allt större terräng mom olika livsomräden. Det skall vara tävling i det ena och det andra. Vi m äste ha en m attstock på allt. Vi måste veta vem som är den främsta. Vi m äste sträva att få st å på segerpallen och offentligt ta emot hyllning och pris. Ja, just nu kan ingen makt m ed ens stryka ett streck över tävlingama, hur pressad man än känner sig inom deras ram. Det positiva hos dem yäger också tungt: sporrandet till en ansträllgning, en prestation som annars aldrig blivit gjord, exemplets makt, tjusningen i själva tävlingsögonblicket. Men säkert känner sig m ången mera som tävlmgamas slav än som deras herre, och med m ånga delar man längtan efter att se dem i ett riktigare perspektiv och få dem reducerade till en plats i ungdomsfostran, där de icke dominerar utan fyller sm uppgift vid sidan av andra likvärda arbetsformer. Som en naturlig följd av utvecklingen har öppnandet av kontakter med andra organisationer varit. Detta gäuer såväl fack- som kulturella organisationer bäde i eget och andra land. Isolering i vår tid dömer en organisation tili undergäng. Det måste fimla ett fönster öppet ut t. Man m äste slå in p å samarbet ets väg. För ca år sedan fick ordet celltralisermg en bestickande klang, och man skyndade sig att sammanföra enskilda organisationer till större sammanslutllingar, och det är inte fråga om att det mte gay större stadga och b ärkraft. Men det ligger också i tiden en strävan tilllikriktning som innebär en viss fara, särskilt när det gäller ungdomsarbetet. J ag tror ej att man tar miste p å den st ämma, som ännu mycket försynt gör sig hörd, men som dock låter o förstå att man längtar bort från en alltför stark centralisermg och likformighet till en decentralisermg och större personlig frihet. Blir ett 'amarbete för fast organiserat förtar det m åhända n ågot av den entusiasm och initiativkraft, som alltid bör finnas vid skapande arbete. Man skjuter lätt ifrån sig ansvaret och arbetsbördan p å den centraliserade organisationen medan mtresset slappnar mom de enskilda fackorganisationema. Men detta är en fråga av stor b ärvidd, som jag ej närmare vill ingå p å i detta sammanhung. 12 " Posterlandets väl, medmä1"miskors bästa, gymnastikens-framgång - kan denna gamla devis älll1u samia oss eller har den mistat sm aktualitet? Säkert kan vi ej föra fram den med samma öppna sinnelag som förut, något i den förefaller oss patetiskt, de stora orden passar ej längre in i tiden. Men den djupare innebörden i den tonar dock som en grundmelodi i allt förbundets arbete. Trots de sjuttiofem åren har mga starka omkastnmgar i själva m ålsättningen för detsamma ägt rum, främst tack var det etiska krav våra största ledare ställde fram för oss: gymnastiken som ett medel vid fostrandet av starka, harmoniska människor. Kroppsövningama fick aldrig bli ett mäl i sig själv. Denna etik g r igen i den nya form av gymnastik vi i dag följer. Visst har det skett en fömyelse ay stora m ått, vi kan ej förbigå kravet på en mera dynamisk rörelseform och betonandet av växlingen mellan anspänning och avspänning - sa betydelsefuj.l för vår tids människor. Allt växlar. Det skulle betyda förtvinande och död, om vi ej kan ge n}' n äring < t v rt arbete. 'i m åst e glädjas över nya initiativ, nya arbet sformer, men också med fast h and och klar tanke försöka rätt värdesätta det nya och utan slitningar se tili att inpassa det i det gamla. E ndast så löper utvecklingen jämn och harmonisk. En vacker och smidig de/ali frdn R otterdamtruppens uppvisning. 13

11 VÅR IDROTT FOTOTÄVLI G n PRl :»F jällrävar. Foto : Margareta Arppe. 1 PRIS:»VM-banam. (Vim van der Voort i svängen). Foto: C-G. Lang. III PRIS:.Morgonbris». Foto: C-G. Lang. 1/, 15

12 H ans insats f ö r tili se;:er Mången deltagare i tipset får sitt»segerbudskap» vid radioapparaten. Glädjen står högt i tak hos dem som fått fullträff och därmed stora pengar. Miljonvinsterna har duggat tätt i dessa tider - det lönar sig att tippa! Tr~oli som jick hiärtat atl slå: Posti, Puolakka, Rinteenpää. Idrottsfolket har en alldeles särskild anledning att vara med i tippningen: man behöver bara tänka på alla de idrottsanläggningar - institut, inomhushallar, siminrättningar m.m. - som redan fåtts tili stånd tack vare tippningen... och på vad som ännu behövs... för att beslutet skall mogna: jag tippar - regelbundet - varje vecka! Från Budapest till Stockholm I \ Av Palle Virtanen D et var med en känsla av glad förväntan och spänning jag senaste sommar mottog inbjudan att som en ledare få följa med det fin~ändska friidrottslandslaget tili.stockholm. Känslan var exakt densamma som för 23 år sedan, då jag en dag i tidningen såg att min landskampsresa tili Ungern var ett faktum. Då. var det min första resa som aktiv, nu den första som ledare. Det är inga överord, då jag säger att både ledamas och idrottsmännens luppgift nu är en lek mot det man då fick vara l11ed om. - Vilken idrottsman av i dag skulle stå ut med en tre dygns jämvägsresa från Reval 17 2

13 ned tilf Budapest genom hela BalticJll1l, Polen, Tjeckoslovakiet, en del av Österrike och Ungern? Och detta i 30 graders da=ättad hetta med smörgåsmat som enda kost och till råga på allt en träning på bangårdarna uuder korta uppehåll, utan möjlighet till efterföljande bad. Och vem ville följa med som ledare på en sådan färd? Månntro någon av ledarna i Stockholm hade reda på huru de,känns att passera sju gränser, då samtliga kappsäckar och kollin visiteras på båda sidorna om gränsen i ti=ar? - Den gången knäcktes det finländska laget redan före själva kampen på idrottsplanen. J oppe Lindroth, Jana Jansson, Lauri Lehtinen fick magen i olag redan uuder resan, Dala Dahlman och några andra hade näsblod vara1111an ti=e i den olidliga hettan. Men det oaktat ställde alla upp, ingell var rädd om sitt anseende, ingen svek sina ledare. Med ngern-resan i minnet började jag mina förberedelser redall hemma i Borgå. Det gällde att bekallta sig med pojkarna. Deras resultat m åste ju en ledare kä1111a till, likaså deras ålder och yrke. Också motståndarnas ma1111ar borde man känna också. Träning, teknik och taktik repeterade jag i mitt stilla sinne, likaså massage och första hjälpen. Tänkte mig tili och med.in i ett kort andragande, ifall det sktille bli av nödell. - Ali min möda var förgäves och befanns onödig. En läkare skötte pojkarnas hälsa och en massör knådade de tröttkörda musklerna. Tvenlle tränare meddelade idrottsligt kunnande och för varje grupp idrottsmän (löpare, hoppare, kastare) fanns en speciell.)huoltaja.). Vi tre ledare behövde minsann inte rådbråka oss i onödan. R esan var i alla avseenden behaglig, det enda beklagliga var att den tog slut så fort. Exakt lika lång tid, som»snabbussen,) från Borgå till H elsingfors behöver för de sextio kilometrarna tog det att ko=a till Bro=a fråll Sjöskog. Och förrän vi visste ordet av satt vi hos Pontus Lindberg ute på Bosön. En mera lyckad inkvartering kan man knappast finna, här fanns allt inom räckhåll. Att vä1111en Pontus gett stränga order t kökspersonalen att villfara också v ra vildaste önskemål visar följande lilla episod. nder en frukost uudrade n ågra pojkar om det kanske vore bättre med kokt mat än med stekt och om kokt fisk skulle vara bättre för formen än kött. Till middagen bars den kokta makrillen in. Då hördes från ett av borden: Nu ska de göra oss knäsvaga med fiskmat. Följande servererska bar in rostbiffen stekt på äkta amerikanskt sätt så att blodet sipprade ur den, då man skar i den. Pojkarnas förvåning var stor, och»matbeställaren» såg en smula förlägen ut, men servererskan fr gade skrattande på god finska:,)saanko nyt vapaalipuu Stadionille? ) Armas Valste hade rätt då han redan he=a i Helsingfors sade att vi inte med framgång kan kämpa i enlandskamp förrän. i slutet av augusti.»vi är inte färdiga tidigare, i september skulle allt vara a1111orlunda» 18 de var Valstes ord. Valste hade rätt. Att vi inte var färdiga det såg man i tresteg, i slägga och kanske också i kula och diskus. V ra pojkar hade kanske tillräckligt god fysisk kondition, men viljan att överträffa sin motståndare, viljan att vinna fanns ej. 1 detta sammanhang kan jag inte låta bli att att ta till tals en sak, som länge lekt mig i håg n. Träningen hos oss är, tror jag, vad teknik, träningsmetoder och taktik beträffar högklassig, den kan knappast mera utvecklas alltför mycket. Däremot är den»psykiska träningem nästan helt försummad. En del av våra tränare kan säkert konsten att inspirera idrottsmännen, att få dem att tro på sig själva, att få dem att överträffa sig själva. Men målmedvetet har, tror jag, tillsvidare inte denna sida av träning tagits upp p å progra=et t.ex. vid tränarutbildningen. Trots vårf nederlag blev landskampen en stor sådan. Aldrig tidigare har en landskamp mot Sverige utkämpats i en bättre idrottsanda än nu, detta gäller särskilt åskådarna, sällan har så många positiva överraskningar på vardera sidan noterats tidigare. 1 mitt tycke var Voitto Hellstens dubbelseger över de på pappret starkare och också i förhandsreklamen segertippade svenskarna ett exempel på huru en stark vilja och ett kallt huvud behärskar situationen. Den starke och till sitt temperament ettrige Voitto, som av allt att döma ännu blivit begåvad med ett kallt huvud, i vilka inga divafasoner ryms, kommer nog snart att axla Bebbes mantel. Landskampens andra store nall1ll var Carolus Lindroos, en grann och sann idrottsman. Efter sin seger var han anspråkslöst glad på ett naturligt och trevligt sätt, det var fritt från alla hämningar och divafasoner. Mera sådana idrottsmän, de pryder upp ett landslag. Ja, Denis Johanssons seger över Hållsta Karlsson och de andra svenskarna var ju en stark sak. Trots allt buande på Stadion och alla kannstöperier, så vann nog den som kunde taktik och den som gått in för att vinna. Men gjorde Denis Johansson rätt, då han ej ställde upp p å 800 m följande dag, utan svek sina ledare och sina kamrater? Nog hade han säkert i den sanna idrottsentusiastens ögon vunnit mera på att ställa upp, fastän han skulle g tt sist i m ål efter en ärlig kamp. Endast i idrottfanatikerns och sina egna ögon vann han på sitt uteblivande. Att suveränt behärska sina nerver och med sin vilja överttäffa sig själv, det kunde Ojamo, trots att han för första gången var med. Att i sitt sista kast gå upp till tredje och säkra en trefaldig seger i vår gamla paradgren spjutet, gay Ojamo väldiga ovationer från den finländska läktaren. Under m :s loppet höll mitt hjärta p å att sprängas av glädje. 1 många år har jag gått med en önskedröm: att få återuppleva Berlinolympiadens m -lopp, att än en gång få se tre finska flaggor gå 19

14 i topp och tre seniga, starka, men anspråkslösa och tystlatna finländare bestiga segrarpallen. Nu var den stunden på sätt och vis inne: de tre gick i mål bröst vid bröst. Huvudsaken att segern togs 'hem, inte att jag tog den, förgyllde landskampens kanske starkaste stund. Mänskligt att döma borde den korta stafetten ha varit vår och med mera förnuft skulle v i också ha vtuluit. Resultatet i 4 X 100 m stafett beror helt på huru växlingarna lyckas, de enskilda löparnas ~esultat får man ej stirra sig blind på. Laget bör uttas en par, tre veckor före själva kampen och sedan i lugn och ro få nöta in växlirtgarna. Det var tur att laget i exakt samma sammansättning löpt tidigare b1.a. mot Sverige år 1951, annars vet man ej huru det gått, nu blev ju tiden skaplig. Undertecknad, som främst hade med sprinters att göra under landskampen, plågades av att sammansättningen först efter 100 m loppet, en timme före stafetten, bestämdes. - Det är klart att specialtävlingen på 100 m och 200 m bör löpas av de just för tillfället bästa, i stafetter är det inte alltid så. Stavhoppet var placerat på tok för sent i prograrrunet. En halv timme lyckades den finländska ledningen rucka på tiden, men det hindrade inte att mörkret föll pä redan då 4-metershöjden skulle avverkas. För den oinvigda verkade Valto Olenius beteende som rena hasardspelet, ocb det var det ju även, men av en belt annan orsak än de flesta trodde. Saken är nämligen den att Olenius ser endast på ett öga, det! andra är ett glasöga. Redan på 4 meter åg ban varken ribba än mindre grop ordentligt. Efter tävlingen förklarade han att det behövt lika mycket tur att klara 410, 415 ocb 420 som '..25. Om den svenska pres en baft reda på detta, skulle den inte kallat Olenius långa förberedelser i mörkret för»~anständiga». Det var nog Lauri Pihkala som hade rätt då ban sade att startern avgjorde 110 m bäck och inte Raggen Lundbergs goda start. Troligtvis skulle Raggen dock VUl1l1it även om Suvivuo hade fått en normal start, så inspirerad verkade svensk en före loppet, men andra platsen skulle varit vär. - Om inte Saariabo i tid varskott 100-meterslöparna, sj... ulle de råkat ut för samma överraskning. Det var trist att se de hundratals turister från Finland, som utanför Stadion-portarna antastade alla 'de såg för att komma över en biljett. Undrar just huru lyckat det var att i samband med landskampen arrangera en turistresa, telefonpäringningar och besöken på Bosön störde en hei del. - För övrigt var det glädjande att en gång ba en ordentlig hejarklack på utländsk botten. - Sällan har man ens hemma i Finland hört Vårt Land sjungas bättre än på Stadion i Stockholm, tack vare de 6000 vältrimmade struparna. Våra svenska värdar gjorde allt för vår trivsel och alla pojkar förkunnade enstämmigt att resan var lyckad. Ett alldeles särskilt hjärtligt tack skall herr E. Asperyd ha. Från ärla tili särla följde han oss som en skugga och ställde allt till rätta. Trots att man tulder landskampen i många stycken märkte splittringen inom vår idrott kunde man också se att starka bryggor slagits över gränserna, som ännu dä jag själv var aktiv måste karakteriseras som djupa.klyftor. P å Ungernresan var det representanter för ett förbund, som representerade v årt land, nu var alla med och det i bästa sämja. Riksidrottsförbundets tillkomst kan inte mera vara avlägsen, endast genom konstgjord andning kan splittringen upprättbållas

15 Deponel'a sli:attef."ttt i hu"i'udstadens äldsta p. i"l'ata pt~nninginstitut Inlånade medel ut lånas främst för bostadsbristens avhjälpande. Ge penningplaceringen social syftning! HELSINGFORS SPARBANK GRUNDAD Gymnaestradan Av Stig Häggblom L ingiad, visst. Varenda gymnast i hela världen vet vad det begreppet innefattar. Men Gymnaestrada? Ja, det var sannerligen inte mycket det ordet förmådde förtälja i början på året Men sedan den väldiga fanborgen och de m ånga gymnasterna tili jätteorkesterns musik t ågat ut från det solbelysta faschonabla Stadion i Rotterdam visste en m ångtusenhövdad, låt vara inte med nordiskt mått mätt gymnastikkunnig, men i stället mycket mer entusiastisk publik, att Gymnaestradan varit fem vackra so=ardagars vackraste skönhetsupplevelse i den stora holländska hamnst aden europeiska gymnaster från tt. länder visste att de varit med om en gymnastikfest av stort fonnat, alla var beredda att resa hem och redogöra för holländsk gästfrihet, för uppoffrande arrangemang, för mycket lärorikt och nyttigt som setts i gymnastik, för egna framgångar och kanhända för nederlag. Man får utan vidare lyckönska både FSKG och FSG tili steget att gå in för ett deltagande i Rotterdam. Båda förbunden har varit angelägna understryka att 1953 varit ett»mellanån i arbetet - ett år, som tarvat samling, vila och inre konsolidering efter de många uppgifterna under Olympiaden. Inte desto mindre stod båda förbunden med var sin elittrupp i ledet, två trupper som väl hävdade det gymnastiskt goda rykte förbunden åtnjutit sedan Lingiaden i Stockholm och för de kvinnligas vidko=ande långt tidigare. Märta Lindholms och Lasse Anderssons elittruppers framträdanden i Ahoyhall och Schouburg hörde tili de bästa, sades det. Detta konstat erande gjorde inte bara den måhända en smula partiskt seende finländska pressen. Även nordisk expertis och holländsk såg förtjänsterna och noterade dem. Men vad säger då de som var med? Stig Nummelin, Stina SloUe, Margareta ]acobsson, Ralf Dyhr, Lasse Andersson, Märtha Lindholm, Gogo Sandström, Alvar Kronqvist...? Alla är naturligtvis överens om att det var trevligt med förberedelsema, full belöning för många hårda träningskvällar att få alla de angenäma upplevelserna en utlandsresa oftast bjuder på, att bada i Nordsjön, se folk, få vänner. Men alla förenar sig också med Lasse Andersson som säger: - ]ag tycker det är mycket bra att dylika initiativ taso Man vet ju inte när det blir en ny Lingiad. Gymllastiken utvecklas varje år, alla 23

16 ROTTER D A M. Vid Fredspalatset Haag..Hiirta Lindholm och Lasse Andersson elter ett dopp i Nordsiön. Elter en lyckad ttppi isning i Schouburg. FSKG.-truppen inlör paraden. De Irevliga smd italienskorna. Den högtidliga avslutningen i R otterdams speedway stadion.

17 nationer gör framsteg. Det är kolossalt viktigt att man så ofta som möjligt får chansen att vara med på liknade internationeila begivenheter. Vi försökte vara fhed på så många håil som möjligt. såg det vi trodde var bra eiler hört att skuile vara det. En gymnastikpedagog och en av gymnastik intresserad har något att lära i nästan allt han får se. Och jag vill framhålla att det var mycket b de ny tt och högkiassigt vi fick uppleva. - Ja. ifyller Märta Lindholm. Men inte gick ju detta upp mot Lingiaden i Stockholm. Varken ifråga om arrangemang eiler i gynmastisk storslagenhet. Men det var pittoreskt och trivsamt. Ibland förvånades jag över hur allt sist och lutligen klaffade utmärkt. fastän klara blottor i arrangemangen kunde iakttas. Det var nog den uppoffrande viljan att göra ett gott arbete. en insats för gynmastiken. som fick det att löpa undan. aturligtvis kommer även här ett visst tävlingsmoment till synes. men i varje fall får ju så många inom gynmastikens breda lager tillfälle att vara med. Jag tänker bara på de stora masstrupperna. gossoch flicktrupperna, de makalösa norska veteranerna, som fick drottning JuHana att klappa händerna av förtjusning invigningskvällen. Jag hoppas verkligen det blir flera Gynmaestrador, varför kan inte vi själva arrangera en? Men kanske i såfail Olympiaden hela tiden skulle stå som ett slags modeli för arrangemangen? Men så behöver det verkligen inte ails vara - det lärde vi oss i Rotterdam. Ja, detta var alltså Gynmaestrada. En den europeiska ungdomens generalmönstring i gynmastik, ett evenemang där tävlingsinslaget inte gjorde sig starkt påmint. ett evenemang som Iät oss förstå att Finland och brödraländerna Sverige och Norge intar en rangpiats inom gynmastikvärlden, dessa nationstruppers framträdanden hörde verkligen tili de starkaste, smakfullaste, inlevelserikaste och mest välgymnastiserade. Därmed inte sagt att den nordiska gynmastiken går i spetsen för utveck Iingen. Den är kanske bara starkast organiserad, ekonomiskt lyckligt gynnad, musikaliskt begåvad och lycklig nog att kul1l1a faila tillbaka p å ett stort utbrett intresse, som är förutsättningen för en fruktbringande verksamhet. De ståtliga ungerska manliga gynmasterna, de vackra och gracila italienskorna. otroligt smidiga och starka waiesiskorna gay alla var och en på sitt sätt mycket starka impulser. För att inte tala om den holländska gymnastiken, som i pedagogisk planering hade mycket gott att ge. Gymnastikfester modell Gymnaestrada 1953 är ägnade att öka förståelsen för olika gynmastikriktningar, att höja standarden, att stimulera och utbreda gymnastiken i Europa. 26,. Pd,)Sagornas Ö') /1'. V. J. W. Rangell. Birger Lönnberg. Kallio Kotkas. Aaro Tynell.. Bland is och heta källor... Av Birger Lönnberg De nordiska riksidrottsförbundens samarbetskommitte, F aelleskommitten, sammanträdde senaste sommar den juli i Reykjavik. Finlands Svenska Centralidrottsförbund representerades vid detta tillfälle av Birger Lönnberg som även passade på att se sig omkring på 1 sland. N edan ger han några glimtar av sina intryck från detta storslagna land och dess folk. Det lär vara skadligt att jäkta... När man är ute och reser skail man ta tid p å sig. Man kan ju t.ex. dricka sitt förmiddagskaffe i lugn och ro he=a i H elsingfors, intaga sin lunch i Stockholm och en väl komponerad middag i KöpenhaIllil. en kopp kaffe vid 11-draget följande dag i Oslo sl11akar utl11ärkt som omyäxling och som känt så,)suger sjöm 2'1

18 >II slum beundl'an vid en Maier... 1) ~ven om d~, som i detta fall, ligger 4000 meter under oss. Följaktligen mtar man sm Itmch rued god aptit ute över den blå och solglittrande ~tlan~el1 och ävel1 utan att jäkta det minsta kommer man i god tid fram till ill1ddagen på hoteil Borg i Reykjavik. Man tar alltså tid på sig, en paus här en annan där och så knallar man vidare. På det sättet flänger man inte omkring flåsande som de dumbommar som har så förtvivlat bråttom... Man kan ju t.ex. anslå 30 timmar för ordens fem huvudstäder och. p.å så Sä~t tillförsäkra sig en lugn och trivsam avkoppling. 12 av dessa timmar tillbringar man i en bekväm skumgummifåtölj och blir behandlad som o~ man ::,o~e konvalescent efter en längre sjukdom, uppassad som man bili av fortjus311de damer i flygvärdinneuniform. Men f?r. ~~.t den å~ers,tående tiden inte skall bli för lång får man ju lov att s:a ihja.1.den pa.nagot sätt. Vi för vår del fick tiden att gå genom at~ ~e pa. seill1fmalen 1 Europa-mästerskapen i tennis, besöka nya och stathga radhuset i Frederiksberg, bese idrottsanläggningar i Köpenharnn, bada bast,:, spela ett par partier biljard och inta god mat i gott sällskap.?m man sa avslutar det hela med ett besök p å en variete så har man ju andå hela 7 eller 8 timmar för den oskuldsfullas lugna och stärkande sörnn på hotellet... * 2 Atlantdyningarna knypplar en spetsbård längs den is~ändska kustlinjen när vi flyger in över land. - Vilken oförglömlig och vidunderlig anblickl Kontrasternas land... Till höger om oss har vi den mäktiga Vatl1ajökull vars högsta topp, Oraefajökull, reser sig nästan lodrätt ur havet till den imponerande höjdell av 2,119 meter. Redan för en timme sedan fick vi i den klara sikten SYll på detta glittrande is- och snöfält - stort som Egentliga Finland. Glimrande, bländvit snö så långt ögat når och - mitt i allt detta, sjöar med hett vatten, vulkaner som llär som helst åter kan ge sig tillkänna. Ullder oss ett land, som ständigt skiftar natur - här ligger Skeidararsandur, ett vidsträckt, uppslammat deltaland, genomskuret av hundratals jökelälvar med mjölkvitt vatten, här har vi milsvida, beklämmande ödsliga lavafält - ett veritabelt månlandskap utan den minsta tillstymmelse tillliv. Vi gripes av en viss högsommarstärnning när vi flyger fram över gröna ängsmarker där höbärgningen pågår och så - helt plötsligt - kommer man att tänka på, att skidorna saknas i bagaget. Vi går rätt över Myrdalsjökull vars solskimrande utförslöpor fascinerar oss till den grad, att vi nästan glömmer bort att kasta en försiktig blick på själva»häklefjälh>. Hekla sover dock för tillfället sin något oroliga sömn och tjugo minuter senare slår vi redan våra lovar kring Reykjaviks flygfält. *»Sagornas ö,). - Isläl1l1ingarna själva rycker på axlarna åt detta uttryck. För den som står mitt uppe i den h årda kampen för tillvaron - för ett litet folk som under århundraden utan redskap fått kämpa mot ett oblitt klimat, mot naturkatastrofer som gång på gål1g ödelagt stora delar av landet, mot en monopolhandel som lamslog allt skapande arbete och framåtskridande - för ett sådant folk är det dagliga, mol1otol1a slitet mera hård verklighet än sagostärnning. För att rätt kunna förstå det isländska folket och bedöma förhållandena av idag p å Island, måste vi söka oss bakåt i tiden och följa utvecklingen, ailt ifrån den första djärva kolonisten Ingolfur Arnarsons dagar (Omkring 870) och fram till v r tid. För den som är intresserad bereder detta inte heller någon svårighet. Förfäderna har visserligen icke som arv till sina efterkommal1de lärnnat ett rikt, blomstrande och välodlat land med vackra byggnader, mel1 däremot omistliga skatter i form av värdefull och intressant litteratur. Ari Thorgilson ( ), Snorri Sturluson ( ) och andra isläl1dska sago- och historieskrivare kan lugnt fortsätta sin 1000-åriga sörnn i sil1a högar, i medvetal1det om den betydelse deras verk har haft för bevarandet av det isländska folkets andliga spänst under mörka 29

19 oeh svåra ar. Hjältedaden i längesen försvunna tider biev den spegel i vilken folket kunde se sig självt i ett förskönande ljus. Ieke ens då, när den gamla alltingsplatsen, Thingvellir, som varit landets eentrum sedan år 930 stod folktom oeh öde - sedan danska kungen år 1800 uppiöst Europas äldsta lagstiftande församling - kunde eller ville det isländska folket glömma sin förlorade frihet. Det skulle doek dröja ända till r förrän frihetens dag åter skulle gry. Detta år, den 17 juni, samlades islänningarna åter på Thingvellir oeh förklarade landet för en självständig republik. Sagatiden var ieke död... Ieke förgäves hade barnen läst de gamla böekerna oeh de äldre generationerna berättat för de unga. Längesen svunna århundraden hade blivit den Iivsådra som gay det islälldska folket kraft att hävda sin rätt till självständighet oeh oberoende. Det är även därför man måste teekna nutid oeh framtid mot bakgrunden av förgångna sekel. En ny tid har stundat. Man riktar åter blieken framåt, man ser på Iandets angeiägenheter ur en ny synvinkel oeh man har styrkts isin tro på folkets existensmöjligheter. Oeh utveeklingen sedan 19ltlt taiar sitt tydliga språk - det är häpnadsväckande vad detta lilla folk på 150,000 åstadkommit under denna korta tidrymd.. Sedan urminnes tider har idrottslekar av olika slag omhuldats på Island. Redan i Njals saga förtäljes om Gunnar från Hlidarende som var så kunnig i alla lekar att ingen kunde tävla med honom. Han kun de kasta sitt spjut lika Iångt med den ena handen som med den andra, i full rustning kunde han hoppa högre än sin egen.höjd och han simmade som en säl. - En av Thingvellirs sevärdheter är en djup meter bred klyfta med ett grönskimrande, genomskinligt vatten. Bottnen är helt täckt av ett tjoekt lager silverslantar,. som skrockfullt folk offrat för att få se sina outtalade önskningar gå i uppfyllelse. Även med denna klyfta är en sällspord idrottsbragd förknippad. Flosi - en upprorisk ledare - hade blivit dömd till döden. Han lyckades fly och jagades nu av en stor skara män mot klyftan. D å tog han sats oeh med ett jättesprång kom han över p å andra sidan. Världsrekord? Säkert - på sin tid - oeh med den ansatsbanan. Att bragden uppskattades' förstår man därav att han fick behålla sitt huvud. ämre pris kan man få... Sagorna förtälja även, att bollspel med slagträll, såväl p å land som på isbana var myeket omhuldade idrottslekar. 1 dag har idrotten på Islalld givetvis sina egna organisationer. IsIands Idrottsförbund bildades år oeh medlemsantalet var d 595. För 30 Nordens idrottsdelegater församlade. närvarande består förbundet av 5 specialförbund, (Fotbolls-, Friidrotts-, Skid-, Sim- och Golfförbundet) distriktsförbtmden är 23 med 240 föreningar oeh ca 25,000 medlemmar. Islands nationalidrott - glima - är en form av brottning, som icke utövas på annat håll. Kämparna är omslutna av ett bälte och hållande i detta gäller det nu att lyfta sin motståndare och slå honom till marken. Redan år 1820 började man meddela undervisning i glima och simning. Det är många märkliga ting man kommer underfund med på Island. Vem trodde att det på Island skulle finnas så många bilar, att hela landets befolkning kan åka bil på engång. Och vem - att praktiskt taget alla islänningar är simkunniga. - Det ligger en viss sanning i det skämtsamma påståendet,»att den som inte kan simma inte heller ~år gifta sig.» År 1925 stadfästes nämligen en lag, enligt vilken simundervisning är obligatorisk i alla skolor oeh avgångsbetyg erhålles icke förrän simprovet är klarat. På Island finnes i detta nu tre simhallar oeh över 80 simbassänger, vilka uppvärmas med vatten från de heta källorna. Bland bollsporterna är fotbollen mest populär. Enbart i Reykjavik finnes 5 fotbollsklubbar och man har ju t.o.m.»exporterat» spelare 31

20 Albert Gudmundson har med framgang spelat i franska och italienska proffslag. Inom friidrotten har under de senaste åren ett glädjande uppsving kunnat skönjas. Även i internationella sammanhang hår islrumingarna gjort sig gällande. Namn som Gunnar Huseby, Torfi Bryngeirsson och Örn och Haukur Clausen kol11mer säkert sn~rt att följas av andra. Intresset för skidsport är stort och förutsättningarna goda. Den bästa, I skidterrängen finner man i närheten av Akureyri, v~d Siglufjördur och Isafjördur. Men även om vintern vid AtlantkuSten i söder ofta kan vara rätt mild, så behöver man från Reykjavik icke resa mer än km för att. vara mitt ilme i den härligaste skidterräng man kan önska sig. Överallt ute i terrängen träffar vi på prydliga skihytter och klubbstugor, vilket visar att intresset för friluftsliv är på starkt kommande. Uppe p å jöklarna kan man - ehuru detta givetvis är förenat med en viss risk - gå på skidor året runt, även om det så gäller me],"a avancerad utförsåkning eller långtur~r. Under våra färder på,)sago-öm, konfronterades vi med en säregen och storslagen natur - ibland dystert ödslig, ibland färgsprakande naturscenerier med fascillerande skarpskurna linjer och tornande mäktighet. Och när vår stora metallfågel likt en tornfalk i vida ringar höjer sig mot skyn, när de violetta fjälltopparna och de i ett blått dis badande jöklarna förtona i fjärran - käimer vi en djup tacksamhet över, att vi blivit i tillfälle att lära käima detta land och dess redliga, storsinta och gästfria folk. 32 I det lönga loppet vinner han för att han har sitt konto hos Vi byggde snöbivack. Dagboksanteckningar från den nordiska långturen 1 Finland A v Gunnar Stenfors Vid första nordiska långturen i ]otunheimen i Norge 1950 (Vår Idrott, årsbok ) föreslog FSS representanter att nästa nordiska långtur skulle äga rum i Finland. Förslaget vann gehör bland de övriga de1tagarna. Turen i Norge företogs ovanom trädgränsen med övernattning i snöbivacker. Saariselkäs vida ödemarksområde i n.ö. Lappland 250 km norr om polcirkeln valdes till m ål för färden, m ed tanke p å att där fanns möjligheter att övernatta i snöbivack på kalfjäll, vid nying i skogsterräng och i ödemarksstugor. Elva man deltog, från Sverige Olle Trybom, Åke Sjöman 0ch Erik Lind, från Suomen Latu, Aaro Raappanen och från F S S Maurice Tame1ander, Nils Karlsson, Sven Nordin, Sven Peacock, Stig Wasenius, Åke Damsten och expeditionens ledare Gunnar Stenfors. P å grund av n ågot missförstånd i Norge, kunde tyvärr icke norrmännen delta på färden som avsikten varo Deltagarna samlades i Rovaniemi den 29 mars. Efter en 267 km lång bussfärd anlände vi till Laanila gård och övernattade där. På kvällen fördelades provianten och utrustningen. 33 3

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Rally SM.. Rally SM... Rally SM.. så var det åter dags.. för denna underbart trevliga form av rally.. denna gång på "hemmaplan", vilket som vanligt ställer till en hel del extra problem som man inte behöver

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Jakten på färgpiraterna

Jakten på färgpiraterna Jakten på färgpiraterna SÅNGTEXTER SEXÅRSKÖREN 2016 01 INTRO/REGNRAMSA Regn regn regn regn Det har regnat här i flera år Regn, regn mera regn Regn och mera regn ändå Och mera regn Välkommen sol, välkommen

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn Sångtexter till låtarna När ormen ömsar skinn 1. Du trodde, du var säker Du trodde, du var trygg Nu ligger du och sprattlar som en skalbagge på rygg Livets autostrada där du drog fram i all din glans har

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

ÖN Av ANTON AXELSSON

ÖN Av ANTON AXELSSON ÖN Av ANTON AXELSSON Kapitel 1 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som passerar. Bredvid mig sitter en gammal dam. Vi småpratar lite och jag får reda på att hon är rädd för att flyga. Jag försöker att

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN Text Karl-Gunnar Svensson, 1992 Musik: Karl-Gunnar Svensson och Diana Stigsson (Kärlek) 1991-1992 Arrangemang: Karl-Gunnar Svensson, 2013 1 En m usikal om att

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig 1 Tunadalskyrkan 150614 2 e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig Tänk att en text som är 3500 år gammal ändå kan kännas så aktuell. Man skulle kunna byta ut några av namnen mot nutida namn och få exakt samma

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Stugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Stugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ANNA HANSSON ORDLISTA kängor (sida 5, rad 1) tjocka, stora skor skilt sig (sida 5, rad 7) separerat, inte längre gift myren (sida 7, rad 2) blöt mark där man kan sjunka ner tall

Läs mer

Min ungdom på Söder. Barntillsyn. Sten Mehler

Min ungdom på Söder. Barntillsyn. Sten Mehler Min ungdom på Söder Barntillsyn Sten Mehler BARNTILLSYN Jag har aldrig upplevt kommunal barntillsyn. Det spelar ingen roll om jag var hemma i min familj på Söder i Stockholm eller om jag vistades i mitt

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Gubben i stubben (Rim) Batmansången Honkey tonky

Gubben i stubben (Rim) Batmansången Honkey tonky Gubben i stubben (Rim) 1. Uti skogen i en stubbe 1. Händerna flata mot varandra 2. bor en rolig liten gubbe 2. Håll upp en tumme 3. om du smyger fram så tyst 3. Två fingrar går på tex. Golv eller ben utan

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET 1(7) LÄNGTAN TILL LANDET Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ner och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här. I purpurvågor,

Läs mer

Cykelmysteriet. Martin Widmark Helena Willis

Cykelmysteriet. Martin Widmark Helena Willis Cykelmysteriet Martin Widmark Helena Willis Böckerna utspelar sig i och omkring den lilla staden Valleby, där de flesta känner varandra och kyrkan står mitt i byn. Huvudpersonerna Lasse och Maja är

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

AIRNEWS. Futurum. #49 April 2014. I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo /

AIRNEWS. Futurum. #49 April 2014. I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo / AIRNEWS #49 April 2014 Futurum I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo / INLEDANDE ORD 1 Tanzania, en del av Afrika! En del av min en gång slutade jag fråga saker som jag undrade. livshistora!

Läs mer

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 6 Det finns inga ord för den saknad vi känner Att Du lämnat oss är svårt att förstå Våra innersta tankar till Dig vi sänder Du finns i

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Grebbestads Idrottsförening

Grebbestads Idrottsförening Grebbestads Idrottsförening Barn- och Ungdomsfotboll Policy Föräldraguide GIF's Röda Trådar Grebbestads IF www.grebbestadsif.se e-mail: info@grebbestadsif.se Bryggerigatan 15B Tel. 0525-106 63 Bankgiro

Läs mer

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt.

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt. Den här artikeln skrev jag till Svenska kooikerhondjeklubbens medlemstidning. I tidningsnumret innan så skrev Felicia på kennel Rantafejs en liten artikel om uppfödning och så blev jag tillfrågad att skriva

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter Veckan efter pingst Den vecka som börjar med pingstdagen talar om det liv som väcks av Anden. Den heliga Andens verk begränsades inte till Jerusalem utan började spridas ut över hela världen. Andens och

Läs mer

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 5 Det finns en port som öppnas tyst och stänges utan dån Alla vägar leder dit men ingen därifrån Alla frågor vart, varthän? men ingen

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt

Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare Att ha kul tillsammans är roligt Krylbos fotbollsbok innehåller några tips & råd för att locka till aktivitet, glädje och utveckling i samband med idrott. Läs den

Läs mer

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval Vanten Med bilder av Catarina Kruusval Det var den kallaste dagen på hela året. En liten pojke drog sin kälke genom skogen för att samla ved åt sin mormor. Ta med dej så mycket du kan hitta, sa mormor.

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd

081901Brida.ORIG.indd i mörkret skymtade Brida mästarens gestalt som försvann in bland träden i skogen. Hon var rädd för att bli lämnad ensam, därför kämpade hon för att bevara sitt lugn. Detta var hennes första lektion och

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

ÅRETS LOPP 2012. Budapest halvmarathon 9 september 2012

ÅRETS LOPP 2012. Budapest halvmarathon 9 september 2012 ÅRETS LOPP 2012 Här hoppas jag att vi får in många berättelser. Jag hoppas också att jag 2012 kommer att kunna delta i flera lopp än 2011. Och vi blir glada om ni delar med er av era bilder och berättelser.

Läs mer

Lille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta

Lille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta Heja Bamse, starkast är vår Bamse. Men han tycker inte om att slåss! Dunderhonung, farmors dunderhonung, äter han för att bli stark förstås. Och kommer det en stöddig typ, och ger en liten svag ett nyp,

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

Om etiken i samband med engagemang

Om etiken i samband med engagemang Om etiken i samband med engagemang Lilla Kung Jay C. I. Svensk version www.littlekingjci.com Hjälp oss att dela med oss vår lilla berättelse på så många språk som möjligt. Översätt texten till din dialekt

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Utan dig GUDSTJÄNSTORDNING

Utan dig GUDSTJÄNSTORDNING Utan dig Sång och musik av och med Mikael Wiehe Predikan av kyrkoherde emeritus Ingemar Simonsson Mölndals kammarkör under ledning av Jan-Ivar Blixt Iréne Sjöberg-Lundin - piano Owe Almgren - bas Ljud:

Läs mer

och skär Arkö kursgård

och skär Arkö kursgård mellan kobbar och skär Arkö kursgård 1 2 arkö kursgård Välkommen. Att resa ut i skärgården är något alldeles speciellt. Årstiderna sätter sin prägel både på själva resan och på vistelsen. På Arkö kursgård

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET 1(6) LÄNGTAN TILL LANDET Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ner och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här. I purpurvågor,

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur Resor Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur [ISLAND : LANDMANNALAUGAR] Vandring i ett sagolikt landskap Den isländska naturen är så dramatisk och vacker att den nästan känns overklig. Landmannalaugar,

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer