förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem rapport 2010:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem rapport 2010:2"

Transkript

1 förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem rapport 2010:

2

3 förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem patrick lauenburg doktorsavhandling avdelningen för energihushållning institutionen för energivetenskaper lunds tekniska högskola lunds universitet 2009 följande rapport utgör en svensk version av doktorsavhandlingen improved supply of district heat to hydronic space heating systems. ISBN ISBN Svensk Fjärrvärme AB

4 förord Doktorsavhandlingen beskriver olika åtgärder på bland annat kundens sekundära värmesystem som är anslutet till fjärrvärmesystemet via ett aggregat (fjärrvärmecentralen) så kallad indirekt anslutning. Syftet med avhandlingen har varit att analysera värmeleveransers tillförlitlighet och att förbättra avkylningen i fjärrvärmecentralen genom reglerstrategier och olika kopplingsprinciper. Patrik Lauenburg visar på ny kunskap om hur byggnaden kan tillgodogöra sig fjärrvärme under elvabrott när andra typer av energikällor som är beroende av el inte fungerar dvs. robust tillförlitlighet under varierande driftförhållanden. Genom att utnyttja fjärrvärmecentralens termodynamiska egenskaper där självcirkulation uppnås kan större delen av byggnadens värmebehov tillgodoses. Studien belyser även andra innovativa idéer på åtgärder som kan minska kundens elberoende, till exempel turbindriven cirkulationspump. Arbete har genomförts av doktorand Patrik Lauenburg och handledare Janusz Wollerstrand, Lunds tekniska högskola. Till projektet har det funnits en referensgrupp bestående av en representant från teknikrådet, Holger Feurstein, Ringsjö Energi och Conny Håkansson Svensk Fjärrvärme. Projektet har ingått i forskningsprogrammet Fjärrsyn som finansieras av Svensk Fjärrvärme och Energimyndigheten. Fjärrsyns mål är att bland annat att utveckla tekniken, driftoptimera fjärrvärme och fjärrkyla för att stärka konkurrenskraften genom en mer anpassad behovsstyrd forskning. Eva-Katrin Lindman Ordförande i Svensk Fjärrvärmes teknikråd Rapporten redovisar projektets resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme eller Fjärrsyns styrelse har tagit ställning till innehållet. 4

5 sammanfattning Studierna som presenteras i denna avhandling berör värmesystem som är anslutna till ett fjärrvärmenät via värmeväxlare, så kallad indirekt anslutning. Syftet är att studera tillförlitligheten i fjärrvärmeleveranser och att förbättra avkylningen i fjärrvärmecentraler. Två av nackdelarna med indirekt anslutning har behandlats: den termodynamiska förlusten och elberoendet som användningen av värmeväxlare innebär. Resultaten visar att inverkan av dessa nackdelar kan minskas genom att använda varianter av så kallade lågflödesinjusteringar av värmesystem. Beträffande tillförlitliga fjärrvärmeleveranser så har arbetet lett till ny kunskap om fjärrvärmeteknikens elberoende. En betydande värmeförsörjning kan upprätthållas i de flesta typer av byggnader i händelse av ett elavbrott eftersom självcirkulation kan uppstå i många värmesystem. En turbindriven cirkulationspump har potential att ytterligare minska elberoendet. Beträffande god avkylning av fjärrvärmevatten, vilket är ett viktigt prestandamått för fjärrvärmecentraler, så har en ny reglermetod för värmesystem visat potential att kunna sänka returtemperaturen. Metoden innebär reglering av både framtemperatur och flöde i systemet. Möjligheten att förbättra avkylningen genom olika kopplingsprinciper i fjärrvärmecentraler har också studerats. Nyckelord: Fjärrvärme, värmesystem, självcirkulation, avkylning, returtemperatur 5

6 summary The studies presented in this thesis concern hydronic space heating systems connected via heat exchangers to a district heating network: referred to as an indirect connection. The objective has been to improve the reliability of district heat supplies and to lower the return temperature from consumer substations. Two of the disadvantages of an indirect connection have been addressed: the thermodynamic loss and the local dependency on electricity involved during the use of a heat exchanger. The results show that the influence of these disadvantages can be reduced by employing several variants of so-called low-flow processes in hydronic heating systems. Concerning the reliability of district heat supplies, the present work has led to new knowledge regarding the dependence of the district heating technology on electricity. A substantial heat supply can be maintained in numerous buildings in case of an electric power failure since natural circulation can be expected to take place in the heating systems. A turbine-driven circulation pump has the potential to further reduce the dependence on electricity. Concerning a low return temperature from consumer substations, which is a key performance measure for district heating substations, a new method for the control of the heating system has demonstrated a potential of reducing the district heating return temperature. The method involves the control of both the supply temperature and the flow rate in the heating system. The possibility of achieving a low return temperature from different connection schemes of the substation has also been studied. Keywords: District heating, hydronic space heating, natural circulation, low return temperature 6

7 erkännanden Många personer har deltagit i och hjälpt till med följande arbete, och jag är samtliga mycket tacksam. Tack till: Min handledare, Svend Frederiksen, som gav mig möjligheten att bedriva mina forskarstudier vid avdelningen, delat med sig av sina oerhörda kunskaper om fjärrvärme och väglett mig genom arbetet. Min biträdande handledare, Janusz Wollerstrand, för (nästan) dagliga diskussioner, tålamod med en ofta förvirrad doktorand, och som delat med sig av sitt stora tekniska kunnande. Per-Olof Johansson, för alla timmar som har spenderats i smutsiga källarutrymmen, framför datorn med att skriva artiklar och bygga datormodeller och, sist men inte minst, med att dricka kaffe. Projektledaren för projektet om fjärrvärme vid elavbrott, Lennart Lindsjö, och referensgruppen, Lennart Andersson, Jan Berglund, Conny Håkansson, Kurt Ericsson, Egon Lange och Jan-Peter Stål, för ert värdefulla stöd, och Anna Envall Lundberg, kommunikatör för projektet. Harald Andersson på E.ON, som kom på idén att studera självcirkulation och som initierade projektet. Ordförande och medlemmar av the Scientific Committe of the Nordic Energy Research Programme Primary Energy Efficiency, Rolf Ulseth, och projektgruppen, Carl-Johan Fogelholm, Olafur Petur Palsson, Andres Siirde, och Lars Gullev, samt doktorandkollegorna Monica Berner, Thomas Kohl, Marta Ros Karlsdottir och Eduard Latosov, för stöd och intressanta seminarier. Referensgruppen i projektet om adaptiv reglering, Kjell Andersson, Holger Feurstein, Gunnar Nilsson, Östen Tordenmalm, Robert Duimovich, Lars Hansson och Hampus Ekvall, för värdefulla råd. Hans Magnusson på Karlshamnsbostäder, för hjälp i projektet om adaptiv reglering genom att alltid göra våra besök i Karlshamn till ett nöje. Christian Johansson och Fredrik Wernstedt på BTH/Noda IS AB, för all hjälp i Karlshamn och för att vi fick använda er utrustning. Karlshamn Energi AB och Alfa Laval AB för hjälp i projektet med adaptiv reglering. Göteborg Energi AB och Grundfos A/S för hjälp med projektet om den turbindrivna pumpen. All driftspersonal och annan personal som gjort det möjligt att genomföra alla experiment. Alla kollegor på min avdelning, Lennart Thörnqvist, Jurek Pyrko, Fahrad Derakhshan och Tommy Persson (som hjälpte mig under mitt första år innan han slutade), och alla på institutionen, speciellt Magnus Fast och Klas Jonshagen, för ert goda sällskap. Svensk Fjärrvärme AB samt Energimyndigheten, Nordic Energy Research, E.ON Värme Sverige AB, Malmö Stad, Stadsfastigheter, MKB Fastighet AB och Göteborg Energi AB för finansiering. Min familj: mamma, pappa och bror, och den mest betydelsefulla personen för mig, min fru Sofi, för ert stöd! 7

8 publikationer i avhandlingen Avhandlingen är baserad på följande artiklar. Artiklarna återfinns som bilaga. Observera att jag ändrade mitt efternamn under 2008, från Ljunggren till Lauenburg. Artikel I Optimised space heating system operation with the aim of lowering the primary return temperature Ljunggren, P., Johansson, P.-O., Wollerstrand, J. Conference proceedings från 11 th International Symposium on District Heating and Cooling, 2008, Reykjavik, Island. Artikel II Obstacles for natural circulation in heating systems, connected to district heating via heat exchangers, during a power failure Johansson, P.-O., Ljunggren, P., Wollerstrand, J. Conference proceedings från 11 th International Symposium on District Heating and Cooling, 2008, Reykjavik, Island. Artikel III Modelling space heating systems connected to district heating in case of electric power failure Lauenburg, P., Johansson, P.-O., Wollerstrand, J. Conference proceedings från Building Simulation 2009 (11 th International Building Performance Simulation Association Conference and Exhibition), Glasgow, Skottland. Artikel IV A turbine-driven circulation pump in a district heating substation Wollerstrand, J., Lauenburg, P., Frederiksen, S. Conference proceedings från ECOS 2009 (22 nd International Conference on Efficiency, Cost, Optimization, Simulation and Environmental Impact of Energy Systems), Foz do Iguaçu, Brasilien. Artikel V Improved cooling of district heating water in substations by using alternative connection schemes Johansson, P.-O., Lauenburg, P., Wollerstrand, J. Conference proceedings från ECOS 2009 (22 nd International Conference on Efficiency, Cost, Optimization, Simulation and Environmental Impact of Energy Systems), Foz do Iguaçu, Brasilien. Artikel VI District heating in case of power failure Lauenburg, P., Johansson, P.-O., Wollerstrand, J. Article in press, accepted manuscript, Applied Energy (2009). Artikel VII Adaptive control of radiator systems for a lowest possible district heating return temperature Lauenburg, P., Wollerstrand, J. Submitted for publication (2009). 8

9 erkännanden Andra relevanta publikationer av författaren: Cascading in District Heating Substations in Pursuit of Low Return Temperatures Ljunggren, P., Wollerstrand, J., Frederiksen, S. Conference proceedings från 9 th International Symposium on District Heating and Cooling, 2004, Espoo, Finland. Optimal och robust drift av fjärrvärmecentraler avkylning och egenskaper vid elavbrott Ljunggren, P. Licentiatavhandling, Institutionen Energivetenskaper, Lunds Universitet, LTH, District heating supplies during a power failure Ljunggren, P. Presentation vid 33 rd Euroheat & Power Congress CHP/DHC: building our future, Juni 2007, Köpenhamn, Danmark. Fjärrvärme vid elavbrott slutrapport Lauenburg, P., Johansson, P.-O. Projektrapport, Institutionen Energivetenskaper, Lunds Universitet, LTH, Fjärrvärme vid elavbrott Lauenburg, P. Energi & Miljö (2009) vol. 80(2/09). Fältförsök med adaptiv reglering av radiatorsystem Wollerstrand, J., Lauenburg, P. Fjärrsynrapport 2009:19, Svensk Fjärrvärme,

10 populärvetenskaplig sammanfattning I ett fjärrvärmesystem produceras varmvatten centralt och distribueras till användare via ett rörnät. Fjärrvärme innebär att man kan uppnå bättre rökgasrening, att man inte är bunden till ett visst energislag och att det är möjligt att använda energi som annars skulle gå till spillo, t ex restvärme från en industri eller från elproduktion. Ett enkelt, bränsleeldat kraftverk kan bara omvandla en begränsad del av den tillförda energin till el medan huvuddelen normalt kyls bort. I ett s.k. kraftvärmeverk tillvaratas däremot restvärmen och distribueras i ett fjärrvärmenät. Fjärrvärmen är väl utbyggd i Sverige och svarar för 90 % av uppvärmningen av våra flerbostadshus. År 1980 stod olja för 90 % av den tillförda energin till den svenska fjärrvärmen medan biobränsle och restvärme idag står för 76 %. Internationellt har fjärrvärmen betydande marknadsandelar främst i de skandinaviska länderna och i en del länder i centrala och östra Europa. Fjärrvärme förekommer i mindre utsträckning i andra länder, bland annat i USA. Idag svarar fjärrvärme för 6 % av uppvärmningen i Europa men är under uppgång. Möjligheterna är oerhörda med tanke på att värmeförlusterna i den europeiska energibalansen (som främst uppstår i bränsleeldade kraftverk) är större än slutanvändningen av värme. Distribution / Fjärrvärmenät Produktionsanläggning Fjärrvärmecentral Värme Tappvarmvatten Ett fjärrvärmesystem består av flera olika delar: produktion, distribution och användare. Värme överförs till byggnaden i fjärrvärmecentralen. Studierna i denna avhandling berör två teman inom fjärrvärmeforskningen tillförlitlighet och god avkylning med fokus på värmesystem med indirekt fjärrvärmeanslutning. Det sistnämnda innebär att värme överförs från fjärrvärmevattnet till byggnadens värmesystem via en värmeväxlare. Metoden används bland annat i Sverige och denna avhandling fokuserar på hur några av nackdelarna med indirekt anslutning kan minimeras. Angående tillförlitlighet har möjligheterna att leverera fjärrvärme vid ett långvarigt elavbrott studerats. Det visade sig att det finns goda möjligheter till självcirkulation i de anslutna värmesystemen, vilket uppstår då det finns en tillräckligt stor temperaturskillnad mellan fram- och returledningen i ett värmesystem eftersom varmt vatten väger mindre än kallt. Om det finns reservkraft för att upprätthålla produktion och distribution av fjärrvärme kan värme överföras till byggnaden trots att cirkulationspumpen i fjärrvärmecentralen i byggnaden slutar att fungera. Resultaten visar att de allra flesta 10

11 byggnader kan få betydande självcirkulation vid ett elavbrott, vilket innebär att man normalt klarar flera dygn innan en eventuell evakuering blir nödvändig. För att minimera effekten av ett omfattande elavbrott pågår arbete för att under ett avbrott kunna etablera ett mindre elnät genom att utnyttja lokal elproduktion. För ett kraftvärmeverk är det ofta en förutsättning att restvärme från elproduktionen kan tas emot av fjärrvärmenätet. Det var tidigare oklart huruvida detta var möjligt vid ett elavbrott, men har nu alltså visat sig vara det. God avkylning, d v s en så stor temperaturskillnad mellan fram- och returledning som möjligt, har varit ett ständigt aktuellt tema inom fjärrvärmeforskningen. På så sätt behöver mindre vatten pumpas runt, vilket sparar energi och frigör kapacitet i näten. En låg returtemperatur gynnar dessutom verkningsgraden i vissa typer av produktionsanläggningar, t ex pannor med rökgaskondensering. God avkylning kan även ge möjlighet till en sänkt framledningstemperatur vilket innebär en positiv effekt för kraftvärmeverk som då kan producera mer el och för restvärme som kan utnyttjas bättre. Sänkta temperaturer i fjärrvärmenäten minskar också värmeförlusterna från rören. Med syfte att förbättra avkylningen har en metod för bättre reglering av värmesystem utvecklats. För varje utetemperatur bestäms den kombination av framledningstemperatur och flöde i värmesystemet som ger bästa möjliga avkylning av fjärrvärmevattnet. 11

12 innehåll introduktion 13 Bakgrund 13 Syfte 13 Begränsningar 14 Avhandlingens upplägg 14 översikt om fjärrvärme 16 Grundläggande om fjärrvärme 16 Produktion 17 Distribution 17 Fjärrvärmecentraler 17 Direkt respektive indirekt anslutning 18 Kopplingsprinciper 19 byggnadsinterna system med fjärrvärmeanslutning 20 Tappvarmvatten 20 Rumsuppvärmning 20 Värmesystemets reglering 20 Systemtemperaturer 21 Några innovationer på området 23 vikten av låga temperaturer i fjärrvärmesystem 26 Definition 26 Varför viktigt? 26 Höga returtemperaturer på grund av felaktigheter i fjärrvärmecentraler 27 Låga returtemperaturer i fjärrvärmecentraler 28 Värmesystemets inverkan på den primära returtemperaturen 28 fjärrvärmeleverans och tillgänglighet 30 Fjärrvärme generellt tillförlitligt 30 Elavbrott 30 Självcirkulation kan mildra elberoende 32 En turbindriven pump kan ytterligare minska elberoendet 34 metod 35 avslutande diskussion 36 Reflexioner kring studierna syftande till en sänkt returtemperatur 36 Reflexioner kring studierna fjärrvärmens elberoende 36 Förslag på fortsatt studie om kontinuerlig drift med en turbindriven pump 37 referenser 41 12

13 introduktion Bakgrund Fjärrvärme innebär produktion av varmvatten i en eller flera produktionsenheter samt distribution till användare via ett rörnät. Motsatsen till detta är lokal värmeproduktion där varje användare har sin egen värmekälla. Produktion i få, men stora, produktionsanläggningar kan ge fördelar i form av lägre utsläpp och högre verkningsgrad. En annan fördel är att fjärrvärmetekniken inte är bunden till en särskild energikälla, vilket gör det möjligt att använda energi som annars skulle gå till spillo. Fjärrvärmetekniken är i många länder intimt förknippad med kraftvärme, det vill säga kraftproduktion där restvärmet tillvaratas och distribueras via ett fjärrvärmenät vilket bidrar till ett effektivt användande av energiresurser. Fjärrvärme kan anses vara en mogen teknik. Det finns emellertid många områden som kan utvecklas och förbättras. Fjärrvärmeforskning bedrivs inom olika discipliner: ekonomi, politik och teknik, och berör marknadsföring, expansion och effektivitet av fjärrvärmesystem. Detta innebär i sin tur produktion, distribution och användning av fjärrvärme. Studierna som presenteras i denna avhandling berör uppvärmningssystem med så kallad indirekt fjärrvärmeanslutning, det vill säga via värmeväxlare, med syfte att förbättra tillgängligheten i fjärrvärmeleveranser och att förbättra avkylningen i fjärrvärmecentraler. Beträffande tillgänglighet i fjärrvärmeleveranser har arbetet lett fram till ny kunskap beträffande fjärrvärmens elbehov. Beträffande god avkylning i fjärrvärmecentraler, vilket är ett viktigt prestandamått för fjärrvärmecentraler, har en ny reglermetod visat potential att sänka fjärrvärmereturtemperaturen. Möjligheten att förbättra avkylningen genom innovativa kopplingsprinciper i fjärrvärmecentraler har också studerats. En fjärrvärmecentral kan konstrueras för indirekt eller direkt anslutning av värmesystemet, det vill säga huruvida en värmeväxlare hydrauliskt skiljer primärsidans (fjärrvärmenätets) och sekundärsidans (byggnadens) flöden. I Sverige, och i en del andra länder, dominerar indirekt anslutning. Båda metoderna har självfallet både för- och nackdelar. I detta arbete har indirekt anslutning förutsatts och två av metodens nackdelar har studerats närmare: den termodynamiska förlusten och det lokala beroendet av elektricitet som användandet av en värmeväxlare innebär. Resultaten som presenteras här visar att inverkan av dessa nackdelar kan minimeras genom användandet av varianter av så kallade lågflödessystem i värmesystem. Syfte Syftet med studierna var att undersöka och presentera nya aspekter på det som vanligtvis kallas lågflödessystem i fjärrvärmeanslutna värmesystem avseende tillgänglighet och god avkylning av fjärrvärmevatten. Avsikten med arbetet har därmed varit att minimera vissa av nackdelarna med indirekt anslutning, det vill säga den termodynamiska förlusten såväl som tillgängligheten beträffande elberoende. Tillgänglighet avser således att utforska möjligheten att upprätthålla värmetillförseln i fjärrvärmesystem i händelse av ett omfattande elavbrott genom de mycket låga radiatorflöden som kan uppstå genom självcirkulation i värmesystem. Studierna kring detta ämne presenteras i Artikel II, Artikel III, Artikel IV och Artikel VI. 13

14 God avkylning av fjärrvärmevatten avser att utforska möjligheterna att uppnå en så låg primär returtemperatur som möjligt för en given primär framtemperatur, vilket ofta leder till en minskad användning av primära energiresurser. I studien som presenteras i Artikel V, undersöktes alternativa kopplingsprinciper för fjärrvärmecentraler och deras inverkan på avkylningen. I Artikel I och Artikel VII presenteras en ny regleralgoritm för fjärrvärmeanslutna värmesystem. Reglermetoden använder en optimal kombination av framtemperatur och ett lågt, variabelt flöde i värmesystemet i syfte att åstadkomma lägsta möjliga primära returtemperatur. Figur 1 illustrerar syftet med avhandlingsarbetet. Värmesystem med indirekt fjärrvärmeanslutning - Negativ inverkan både på produktion och distribution av fjärrvärme - Leder till ökad användning av primärenergi Högre returtemperatur - Utveckla adaptiv algoritm som använder variabelt flöde - Undersöka olika kopplingsprinciper Nackdelar Dyrare Möjligheter att mildra nackdelar: Låga flöden i radiatorsystem Elberoende - Undersöka möjligheter för självcirkulation - Möjligt komplement: en turbindriven cirkulationspump - Känsligt för elavbrott - Använder el, dvs ökad användning av primärenergi Figur 1 Syftet med avhandlingen. Baserat på tidigare arbeten på området, både svenskt och internationellt, utfördes studierna med stöd av datorberäkningar och praktiska experiment i ett flertal olika byggnader. Begränsningar Som redan nämnts är en viktig begränsning med arbetet att indirekt fjärrvärmeanslutning för värmesystem har förutsatts, likaså har tappvarmvattenberedning med genomströmningsberedare. Vidare har ingen ekonomisk utvärdering av de erhållna resultaten gjorts. Avhandlingens upplägg I avhandlingens första del presenteras en översikt av vissa delar av fjärrvärmetekniken som är relevant för studierna som presenteras i artiklarna. Avsikten har varit att, baserat på en sammanställning av vad som i huvudsak gjorts under senare år, peka på hur föreliggande arbete har bidragit till utvecklingen. Avhandlingens andra del utgörs av artiklarna. 14

15 Nästa kapitel ger relevant bakgrundsinformation om fjärrvärme i allmänhet, de olika delarna av systemet och skillnaden mellan direkt och indirekt anslutning av värmesystem. Detta följs av ett kapitel om byggnadsinterna system, främst avseende rumsuppvärmning, med fokus på de aspekter som är relevanta för studierna som presenteras i artiklarna. Kapitlet inkluderar en kort översikt beträffande innovationer på området under senare år. Det därpå följande kapitlet ägnas åt vikten av låga temperaturer i fjärrvärmesystem och de parametrar som påverkar dessa. Därefter diskuteras begreppet tillgänglighet i fjärrvärmesystem med fokus på elberoende. Detta följs av ett kort kapitel om metod och några avslutande reflexioner och kommentarer om fortsatta studier. Artiklarna ligger som bilaga, sist i avhandlingen. 15

16 översikt om fjärrvärme Detta kapitel avser att ge relevant bakgrundsinformation beträffande fjärrvärmetekniken. Där inga specifika referenser har getts, kan den presenterade informationen betraktas som allmänt känd fjärrvärmekunskap, något som beskrivits i detalj i bland annat en lärobok av Frederiksen och Werner [21]. Grundläggande om fjärrvärme En del fördelar med fjärrvärme nämndes redan i introduktionen, till exempel den generellt höga verkningsgraden med avseende på användning av primära energiresurser. Lågvärdig energi, såsom restvärme från kraftproduktion, industriella processer, avfallsförbränning, sol och geotermi, som annars skulle gå till spillo eller vara svåra att nyttiggöra, kan överföras till användare i ett fjärrvärmesystem. I fjärrvärmeanslutna byggnader används fjärrvärmevattnet i första hand till rumsuppvärmning och tappvarmvatten. Andra ändamål inkluderar till exempel torkkretsar, kyla och industriella applikationer. Fjärrvärmevattnet kan användas direkt i det byggnadsinterna systemet eller värme kan överföras till de byggnadsinterna systemen via värmeväxlare. Fjärrvärme är vanligt i Sverige med en marknadsandel på 90 procent för uppvärmning och tappvarmvatten i flerbostadshus. I lokalbyggnader används också fjärrvärme i stor utsträckning medan andelen bland småhus är relativt låg. Totalt svarar fjärrvärme för 54 procent av energin som används för rumsuppvärmning och tappvarmvatten i Sverige. [68] År 1980 stod olja för 90 procent av den tillförda energin till fjärrvärmeproduktionen i Sverige. Idag svarar biobränsle, avfall, torv och restvärme för 76 procent [67]. Fjärrvärme har därmed klart bidragit till ett skifte ifrån olja i den svenska byggnadssektorn. Andra länder med betydande marknadsandelar för fjärrvärme finns i Skandinavien och östra Europa. Emellertid finns fjärrvärmesystem i många städer i vissa länder i västra Europa och i USA. De största fjärrvärmevolymerna återfinns i Ryssland och Tyskland. Den totala marknadsandelen i Europa uppgår till endast sex procent men den ökar. Potentialen är oerhörd med tanke på att värmeförlusterna i den europeiska energibalansen (vilka främst uppstår i bränsleeldade kraftverk) är större än slutanvändningen av värme. Det finns även en stor potential att spara energi genom fjärrvärmebaserad kyla och fjärrkyla (central produktion av kyla) med tanke en kraftigt ökande efterfrågan på komfortkyla som idag främst baseras på eldriven kompressorkyla. Fjärrkyla ökar både i Sverige och internationellt. Uppgifterna i detta stycke är hämtade från Ecoheatcool-projektet [14]. En fördel med fjärrvärme, som ofta lyfts fram, är möjligheten att använda energi som är svår att nyttiggöra eller som annars skulle gå förlorad, såsom restvärme eller lågvärdigt värme. Centraliserad värmeproduktion innebär även bättre möjligheter till effektiv förbränning och rökgasrening. Werner [77] har uppskattat att fjärrvärme och kraftvärme minskar världens koldioxidutsläpp med 3-4 procent, trots en marknadsandel på 3,5 procent av världens energianvändning. En nackdel med fjärrvärmetekniken är den relativt höga investeringskostnaden, i synnerhet i bebyggda områden. 16

17 Produktion Det finns många sätt att producera fjärrvärme. För endast produktion av värme kan hetvattenpannor användas. I Sverige står sådana för majoriteten av fjärrvärmeproduktionen [62]. Som nämnts ovan har det tillförda bränslet skiftat från i huvudsak olja till trädbränslen [67]. Idag är pannor i regel utrustade med rökgaskondensering vilket avsevärt höjer verkningsgraden. Kraftvärme nämns ofta i samband med fjärrvärme. Det innebär samtidig produktion av el och värme. All termisk kraftproduktion är förknippad med stora värmeförluster som är svåra att nyttiggöra utan tillgång till ett fjärrvärmenät. Kraftvärme kan betraktas som nyttiggörande av spillvärme även om elproduktionen minskar något då värmet avsätts till ett fjärrvärmenät. En annan form av spillvärme i fjärrvärmeproduktion härstammar från industriellt restvärme. Andra former, såsom spillvärme från reningsverk, kräver emellertid en höjning av temperaturen för att kunna matcha fjärrvärmenätets temperaturnivå. Värmeproduktion från avfallsförbränning, geotermi och sol minskar också tillförseln av primära energiresurser. Vanligtvis råder en blandning av olika produktionsslag i ett fjärrvärmesystem. Driften av de olika produktionsenheterna baseras normalt på principen att den enhet som har lägst rörlig kostnad används för basproduktion medan den enhet som har högst rörlig kostnad används för spetslast. Till exempel används avfallsförbränning ofta för basproduktion medan till exempel en oljepanna används för spetslast. Ackumulering av värme används ofta i anslutning till produktionsanläggningar för att jämna ut och optimera värmeproduktionen, oftast på kortare basis (daglig) men ibland även på längre basis (säsong). Till exempel kan elutbytet i kraftvärmeverk höjas om värmeproduktionen inte fullt ut måste justeras för att matcha det aktuella värmebehovet i nätet. Distribution Energin distribueras från produktionen till användarna genom ett rörnät där vatten normalt används som värmebärare. Det förekommer fortfarande fjärrvärmesystem där ånga används som värmebärare, främst i USA. Värmetillförseln i ett fjärrvärmesystem regleras genom differenstrycket (flödet) och genom framtemperaturen. Normalt används båda för optimal drift, det vill säga låg returtemperatur och måttliga flöden. För att hantera förväntade lastförändringar kan nätet även laddas med värmeenergi. Temperaturnivån varierar i olika länder och mellan olika fjärrvärmenät. I Ryssland används generellt högre temperaturer ( C), vilket även är fallet i Tyskland ( C). I Sverige används emellertid lägre temperaturer ( C) och i Danmark används ofta ännu lägre (80-90 C). [21] [63] [85] Fjärrvärmecentraler I fjärrvärmeanslutna byggnader finns normalt någon form av fjärrvärmecentral där energi överförs från fjärrvärmenätet till de byggnadsinterna systemen. Här sker ofta även 17

18 värmemängdsmätning. Fjärrvärmecentraler kan utformas på olika sätt, ofta beroende på regler och traditioner i olika länder. En indelning kan exempelvis göras mellan direkt och indirekt anslutning av värmesystemet. Den senare innebär att en värmeväxlare hydrauliskt separerar fjärrvärmenätet och värmesystemet. Vid direkt anslutning cirkulerar samma vatten i fjärrvärmenätet och i uppvärmningssystemet. På motsvarande sätt kan tappvarmvattensystemet vara antingen öppet, där tappning av varmvatten innebär att vatten från fjärrvärmenätet tappas av, eller stängt, där en varmvattenberedare används, vilket också vanligare. Direkt respektive indirekt anslutning Fjärrvärmens utbredning är ojämnt fördelad i världen vilket sannolikt är en bidragande faktor till att tekniken i stor utsträckning karakteriseras av nationella standarder. Detta arbete fokuserar på indirekt fjärrvärmeanslutning av värmesystem därför att det är det dominerande valet i Sverige och inte för att det nödvändigtvis är bättre i alla avseenden. Det finns för- och nackdelar med båda metoder. En nackdel med direkt anslutning är att det innebär en risk i att ett läckage i ett värmesystem får stora konsekvenser och att det kan vara besvärligt att hantera stora statiska tryckvariationer i nät med stora höjdskillnader. Dessutom finns en risk i och med det faktum att framtemperaturen är relativt hög i fjärrvärmenätet. Om inte fjärrvärmenätet håller en tillräckligt låg tryckoch temperaturnivå måste dessa minskas för att matcha byggnadens system. Fjärrvärmecentraler med direkt anslutning är ofta utrustade med en shuntkoppling där återcirkulerat vatten blandas med inkommande framledning för att reducera temperaturen och en styrventil för att sänka differenstrycket. Ibland används en strålpump som kan sänka både temperatur och tryck. I många länder, till exempel Danmark och Tyskland, används både direkt och indirekt anslutning medan direkt anslutning dominerar i östra och centrala Europa. Den vanligaste invändningen mot indirekt anslutning är att värmeväxlaren innebär en termodynamisk förlust på grund av att returtemperaturen från värmeväxlaren alltid är högre än den inkommande temperaturen från värmesystemet. Förespråkare för indirekt anslutning menar dock att temperaturskillnaden i den kalla änden av värmeväxlaren, som ibland benämns grädigkeit, kan hållas liten med dagens plattvärmeväxlare. Som studierna i Artikel I and Artikel VII försöker visa, så kan grädigkeiten minskas ytterligare om regleringen av värmesystemet tar hänsyn till värmeväxlarens karakteristik. Bruket av värmeväxlare innebär också en högre kostnad men det är emellertid inte säkert att den totala kostnaden på installationen behöver bli högre med tanke på att primärsidans tryck och temperatur behöver anpassas till nivån i de sekundära systemen [21]. En tredje invändning mot indirekt anslutning är elberoendet. Direkt anslutning, å sin sida, innebär inte per automatik att fjärrvärmekunderna kommer att få värme levererad i händelse av ett elavbrott; trevägsventiler (shuntkopplingar) och reglerade strålpumpar kan vara självstängande av säkerhetsskäl, det vill säga för att undvika att extremt varmt vatten strömmar in i de sekundära systemen, och användningen av cirkulationspumpar i de sekundära systemen kan vara nödvändiga för en fullgod funktion. Likväl finns en naturlig potential att förse kunder med fjärrvärme vid direkt anslutning, förutsatt att produktion och distribution av fjärrvärme kan upprätthållas. Vid 18

19 indirekt anslutning utgör värmeväxlaren ett hinder, som kan te sig omöjligt att överbygga, för överföringen av värme från fjärrvärmenätet till värmesystemet. Efter att ha studerat ett flertal olika byggnader, som presenterats i exempelvis Artikel VI, kan emellertid slutsatsen dras att självcirkulation har en påtaglig potential att överföra värme till byggnaden, trots användandet av värmeväxlare. Kopplingsprinciper Kopplingsprinciper är ett annat sätt att kategorisera fjärrvärmecentraler. Vid indirekt anslutning är det inte ovanligt att någon form av flerstegskoppling används av värmeväxlarna i fjärrvärmecentralen. Syftet med detta är att utnyttja de olika temperaturnivåerna i de sekundära systemen för att kyla fjärrvärmeflödet maximalt. Referenserna [21] och [59] ger en detaljerad genomgång av en mängd olika kopplingsprinciper. Den vanligaste typen av flerstegskoppling är tvåstegskopplingen, där fjärrvärmevatten från radiatorvärmeväxlaren används för att förvärma inkommande kallvatten avsett för tappvarmvattenberedning. Detta har motiverats av de relativt höga radiatortemperaturer som traditionellt har använts i kombination med en relativt hög (kontinuerlig) tappvarmvattenanvändning. Exempel på andra kopplingsprinciper är trestegskopplingen som finns i olika varianter: en som använts i relativt stor utsträckning på några håll i Sverige och en annan som använts i Ryssland. En typ av seriekoppling har använts i vissa länder i centrala och östra Europa. Idag föredras ofta parallellkopplingen (enstegskopplingen) i Sverige eftersom den är enkel, billig och generellt ger en returtemperatur som är jämförbar med tvåstegskopplingen [15]. Artikel V visar exempel på hur flerstegskopplingar kan vara fördelaktigt då värmesystemets temperaturer är låga. Flerstegskoppling med tappvarmvattenberedning före (det vill säga vid en högre temperaturnivå) värmesystemets värmeväxlare har visats sig vara gynnsamt, i synnerhet i byggnader med låg tappvarmvattenanvändning (exempelvis lokalbyggnader). Detta beror på att den relativt höga returtemperaturen på cirkulerat varmvatten utnyttjas. Det ska också nämnas att det finns åtskilliga varianter av kopplingsprinciper för kombinationer av fjärrvärme och andra värmekällor, till exempel värmepumpar och solvärme. 19

20 byggnadsinterna system med fjärrvärmeanslutning De två huvudsakliga nyttigheter som försörjs med fjärrvärme, i synnerhet i bostadshus, är tappvarmvattenberedning och rumsuppvärmning. Andra ändamål, såsom torkning, kyla och industriella applikationer, tas inte upp här. System för tappvarmvatten och rumsuppvärmning är självfallet inte specifika för fjärrvärme utan hittas i alla typer av byggnader, oavsett värmekälla. Utformning och drift av systemen har emellertid ibland påverkats på olika sätt beroende på om de är fjärrvärmeanslutna. Det gäller i synnerhet i Sverige där en betydande del av flerbostadshusbeståndet är fjärrvärmeanslutet. Ett exempel på detta är önskemålet att värmesystemet ska ge en låg returtemperatur på fjärrvärmevattnet. Detta gäller även till exempel byggnader försedda med en värmepump medan pannor traditionellt har krävt en relativt hög returtemperatur. Tappvarmvatten I ett slutet tappvarmvattensystem kan varmvattnet beredas antingen i en beredare med ackumulering (förrådsberedare) eller momentant i en värmeväxlare (genomströmningsberedare). Precis som för uppdelningen mellan direkt och indirekt anslutning finns för- och nackdelar med båda metoder. Till exempel innebär förrådsberedning att mindre dimensioner för fjärrvärmeledningar kan användas medan genomströmningsberedning generellt ger lägre returtemperatur. Även här varierar praxis mellan olika länder. I Sverige, idag, dominerar bruket av genomströmningsberedare och denna metod har också förutsatts i studien i Artikel V som behandlar kopplingsprinciper. Rumsuppvärmning Rumsuppvärmning åstadkommes ofta genom radiatorsystem, i synnerhet i länder med kallt klimat eller en stor andel fjärrvärme. Ånga var vanligt som värmebärare för mycket länge sedan men idag är radiatorsystem vattenburna. Golvvärme, som har vunnit stora marknadsandelar under senare år, är ofta vattenburna och är i grunden relativt lika radiatorsystem. Ventilationssystem används ibland också för rumsuppvärmning, i detta fall är värmen luftburen. I bostadshus är radiatorsystem vanligast, åtminstone i Sverige, medan luftburen värme ofta förekommer i lokalbyggnader och då ofta i kombination med ett radiatorsystem. I detta fall kompenserar den luftburna värmen typiskt för byggnadens ventilationsförluster medan radiatorsystemet kompenserar för transmissionsförluster. Artikel II och Artikel VI behandlar värmesystem med både radiatorer och forcerad ventilation medan övriga artiklar behandlar värmesystem endast med radiatorer. Radiatorsystem är normalt utformade som ett- eller tvårörssystem. Det var relativt vanligt att bygga ettrörssystem under och 1970-talet men idag dominerar tvårörssystem. Ettrörssystemet har fördelen av en något lägre installationskostnad med anses generellt vara besvärliga att injustera och underhålla. [21] Värmesystemets reglering Det finns olika sätt att reglera värmeavgivningen i ett värmesystem. Sådana metoder kan baseras på en konstant framtemperatur i kombination med lokal flödesreglering eller ett konstant flöde i kombination med en kompensationskurva för framlednings- 20

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

OPTIMAL OCH ROBUST DRIFT AV FJÄRRVÄRMECENTRALER AVKYLNING OCH EGENSKAPER VID ELAVBROTT

OPTIMAL OCH ROBUST DRIFT AV FJÄRRVÄRMECENTRALER AVKYLNING OCH EGENSKAPER VID ELAVBROTT OPTIMAL OCH ROBUST DRIFT AV FJÄRRVÄRMECENTRALER AVKYLNING OCH EGENSKAPER VID ELAVBROTT Patrick Ljunggren Augusti 2006 Licentiatavhandling Avdelningen för Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

temperatureffektiva fjärrvärmesystem

temperatureffektiva fjärrvärmesystem 22 temperatureffektiva fjärrvärmesystem EFFEKTIVISERING AV FJÄRRVÄRMEANSLUTNA BYGGNADER rapport 2012:2 energi, visas hur detta kan implementeras i ärenergibegreppet är implementerat i några gency) 14 har

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral 1 (5) Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral Oavsett kopplingsprincip skall en installation av värmepump mot fjärrvärmecentral alltid granskas och godkännas av Södertörns

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla

Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla concepts for flow technology ALFA LAVAL AQUASTAR / MICRO STC2 / MINI CITY / MINI ECO AT 8482AS Alfa Laval AquaStar Varmvattencentral för lägenheter och

Läs mer

Skötselanvisningar för din fjärrvärme.

Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Hur fungerar fjärrvärmecentralen i min villa? Vi tillverkar varmt fjärrvärmevatten vid vår stora panna. Vattnet går via nedgrävda ledningar till din bostad och in

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES

GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES Grundfos pumpar och kunskap om värmesystem Vänta inte för länge med att kontakta Grundfos! Vi hjälper dig att planera för framtiden När du planerar ett värmesystem

Läs mer

FJÄRRVÄRME VID ELAVBROTT SLUTRAPPORT

FJÄRRVÄRME VID ELAVBROTT SLUTRAPPORT FJÄRRVÄRME VID ELAVBROTT SLUTRAPPORT Patrick Lauenburg Per-Olof Johansson November 2008 Avdelningen för Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet www.energy.lth.se

Läs mer

THERMOTECH MultiLevel. Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus

THERMOTECH MultiLevel. Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus THERMOTECH MultiLevel Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus Kv. Pärllöken, ÖrebroBostäder 2011 MULTILEVEL - ENERGISMART PÅ FLERA PLAN! Det vanligaste sättet att tillföra värme i flervåningshus

Läs mer

Fjärrvärmeanslutna byggnaders värme- och varmvattensystem samverkan, komfort och sårbarhet

Fjärrvärmeanslutna byggnaders värme- och varmvattensystem samverkan, komfort och sårbarhet ISRN LUTMDN/TMHP--07/7052--SE ISSN 0282-1990 Fjärrvärmeanslutna byggnaders värme- och varmvattensystem samverkan, komfort och sårbarhet Per-Olof Johansson Licentiatavhandling Avdelningen för Energihushållning

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Danfoss Learning kurskatalog

Danfoss Learning kurskatalog MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Danfoss Learning kurskatalog Danfoss har utvecklat utbildningsplattformen Danfoss Learning för att bidra med professionella utbildningar med fokus på uppvärmningsteknik, produkter,

Läs mer

EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS. - möjligheter för både kund och leverantör. Författare: Gunnar Nilsson November, 2007

EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS. - möjligheter för både kund och leverantör. Författare: Gunnar Nilsson November, 2007 1 EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS - möjligheter för både kund och leverantör Författare: Gunnar Nilsson November, 2007 0. Inledning Om fjärrvärmebranschen ska kunna stärka sin marknadsposition måste

Läs mer

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion utarbetat för av dag.henning@optensys.se www.optensys.se Hur ett fjärrvärmebolag ska redovisa om det

Läs mer

optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6

optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6 optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6 optimal reglering av radiatorsystem wollerstrand, j ljunggren, p johansson, p-o ISBN978-91-7381-005-0 2007 Svensk Fjärrvärme AB förord Det här projektet

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Armatecs prefabriceradecentraler. och fjärrkyla. solutions for flow technology

Armatecs prefabriceradecentraler. och fjärrkyla. solutions for flow technology Armatecs prefabriceradecentraler för fjärrvärme och fjärrkyla solutions for flow technology PREFABRICERADE CENTRALER 2-STEGS- OCH PARALLELLKOPPLAD AT8472 2-stegskopplad fjärrvärmecentral med öppet expansionskärl

Läs mer

Energispecialist Byggnader. Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8. av Jacob Rylander

Energispecialist Byggnader. Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8. av Jacob Rylander Energispecialist Byggnader Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8 av Jacob Rylander Examensarbete KYH - Energispecialist Byggnader, Stockholm 2013 Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8 av Jacob Rylander

Läs mer

TORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDE

TORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDE Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDE i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

Roth Fördelarshunt Pro

Roth Fördelarshunt Pro Roth Fördelarshunt Pro Med termisk reglerventil för konstant framledningstemperatur och helautomatiskt varvtalsstyrd cirkulationspump. Fördelarshunten används tillsammans med Roth Golvvärmefördelare och

Läs mer

Så fungerar din fjärrvärmecentral

Så fungerar din fjärrvärmecentral Avluftning värme Värmeväxlare värme Reglercentral Ställmotor värme Expansionskärl Tryckmätare Värmeväxlare varmvatten Reglerventil varmvatten Cirkulationspump Säkerhetsventiler Mätare Påfyllningsventil

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh)

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) 1(12) Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) Danfoss ECL300 Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion Felsökning Komponentförteckning- HW28/10 (13-20 lgh).

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Luft-till-vatten splitsystem

Luft-till-vatten splitsystem Luft-till-vatten splitsystem systemarkitektur Luft-tiLL-vatten splitsystem Carrier presenterar Xp energy den innovativa värmelösningen för bostadsapplikationer luft-till-vatten splitsystem. vi konstruerade

Läs mer

fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump i kombination rapport 2012:11

fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump i kombination rapport 2012:11 fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump i kombination rapport 2012:11 FJÄRRVÄRMECENTRAL OCH FRÅNLUFTSVÄRMEPUMP I KOMBINATION ANNA BOSS ISBN 978-91-7381-092-0 2012 Svensk Fjärrvärme AB FÖRORD I samband

Läs mer

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Konventionella kylsystem för byggnader förbrukar inte bara stora mängder elektrisk energi, utan använder dessutom köldmedier av typ HFC/HCFC mera kända

Läs mer

Så fungerar fjärrvärme

Så fungerar fjärrvärme Fjärrvärmehandboken Innehåll 4 Fjärrvärmens idé 5 Så fungerar fjärrvärme 7 Olika kopplingsprinciper 8 En effektiv fjärrvärmecentral 9 Skötsel av fjärrvärmeanläggningen 10 Den tvåstegskopplade fjärrvärmecentralen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

DRIFT & SKÖTSEL HUS MED GOLVVÄRME & VATTENRADIATORER

DRIFT & SKÖTSEL HUS MED GOLVVÄRME & VATTENRADIATORER 1 DRIFT & SKÖTSEL HUS MED GOLVVÄRME & VATTENRADIATORER 2 2. SYSTEMBESKRIVNING GOLVVÄRMESYSTEMET Golvvärmesystemet består av en värmekälla som värmer vatten till radiatorer och golvvärme, vattentemperaturen

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Skötselråd. för din fjärrvärmeanläggning

Skötselråd. för din fjärrvärmeanläggning Skötselråd för din fjärrvärmeanläggning Innehållsförteckning 1. Principskiss fjärrvärmeanläggning 4 2. Fjärrvärmeanläggning 5 3. Värmemätare och smutsfilter 6 4. Värmeväxlare 7 5. Expansionskärl 8 6. Reglering

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Solutions for advanced flow technology

Solutions for advanced flow technology PROBLEM: MEDIAFÖRSÖRJNINGSSYSTEM INOM INDUSTRIELLA APPLIKATIONER KAN VARA KOMPLEXT. DET ÄR SVÅRT ATT HÅLLA REDA PÅ ALLT IFRÅN DIMEN- SIONERING TILL MATERIALKVALITETER, SAMT NORMER OCH KRAV. SPECIELLT OM

Läs mer

Barnen, framtiden och miljön

Barnen, framtiden och miljön Barnen, framtiden och miljön Välkommen till en skönare värld fjärrvärmevärlden Trelleborgs Fjärrvärme AB ägs till 100 procent av Trelleborgs Kommun. Vi bedriver såväl produktion och distribution som handel

Läs mer

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen Solenergi en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar på ett helt år! Ett vanligt villatak tar emot

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

fjärrvärmecentralen kopplingsprinciper Rapport 2009:3

fjärrvärmecentralen kopplingsprinciper Rapport 2009:3 fjärrvärmecentralen kopplingsprinciper Rapport 2009:3 FJÄRRVÄRMECENTRALEN KOPPLINGSPRINCIPER Rapport 2009:3 ISSN 1401-9264 2009 Svensk Fjärrvärme AB Art nr 09-03 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 5

Läs mer

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) 2015-08-28 1.1.2-2015/2151 Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) Forskargruppen vid MDH föreslår: Rapportens förslag om att använda begreppet

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

www.mitsubishi-aircon.se LUFT/VATTEN INVERTER 70 C FASTIGHET Hetvattenpump CAHV P500

www.mitsubishi-aircon.se LUFT/VATTEN INVERTER 70 C FASTIGHET Hetvattenpump CAHV P500 www.mitsubishi-aircon.se LUFT/VATTEN INVERTER 70 C FASTIGHET Hetvattenpump CAHV P500 Höj temperaturen med 70 C Inverter LUFT/VATTEN INVERTER 70 C Mitsubishi Electrics nya, energieffektiva högtempererande

Läs mer

GEMINA TERMIX VVX GEMINA TERMIX ANVÄNDARHANDLEDNING TERMIX VVX

GEMINA TERMIX VVX GEMINA TERMIX ANVÄNDARHANDLEDNING TERMIX VVX GEMINA TERMIX VVX TERMIX VVX är en sammanbyggd villavärmeväxlare och innehåller ett komplett värmesystem med värmeväxlare för rumsuppvärmning och värmeväxlare för tappvarmvatten. GEMINA TERMIX LSV9896508.doc/08.02.2005

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Värme- och kylsystem 10:1

Värme- och kylsystem 10:1 Kapitel 10 1 Alfa Laval Group 2 Värme- och kylapplikationer från Alfa Laval 3 Användningsområden 4 Teorin bakom värmeöverföring 5 Produktsortiment 6 Packningsförsedda plattvärmeväxlare 7 Lödda plattvärmeväxlare

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön BILD Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön En värdefull investering Det råder inte längre något tvivel om att ditt val av uppvärmning påverkar klimatet. Våra hem behöver värme under en stor del av

Läs mer

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi Välkomna Potential för spillvärme - Länsstyrelsen Skåne och Ramböll Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? - Näringsdepartementet Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi - Exempel

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp 1 (11) Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N06B Tentamen ges för: En2, allmän inriktning Tentamensdatum: 2015-06-03 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE 10 svar du måste ha INNAN du väljer ny uppvärmning Av: Stefan Nilsson, www.varmahus.se Tack för att du skickat efter Värmeguiden! Eftersom jag jobbat länge med värmefrågor och

Läs mer

AKVA-standardtank. AKVASAN-tank för installation i efterhand

AKVA-standardtank. AKVASAN-tank för installation i efterhand Värme ur vatten Värme enligt mått En Akvaterm-ackumulatortank kan kombineras med de flesta värmekällor oberoende av värmesystem. Akvaterms standardmodeller omfattar varmvattentankar för villor, allt från

Läs mer

ENERGITEKNIK. Komfortvärmekrets i flerbostadshus RAPPORT ZW-07/11. Jan Lindfors och Heimo Zinko

ENERGITEKNIK. Komfortvärmekrets i flerbostadshus RAPPORT ZW-07/11. Jan Lindfors och Heimo Zinko ZW ENERGITEKNIK RAPPORT Komfortvärmekrets i flerbostadshus Jan Lindfors och Heimo Zinko ZW Energiteknik AB Box 137 611 23 Nyköping Oktober 2007 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund I vårt moderna samhälle har vi vant

Läs mer

Bruksanvisning. Siemens Building Technologies AG 431926360c 1/24

Bruksanvisning. Siemens Building Technologies AG 431926360c 1/24 Bruksanvisning för Reglercentral Landis & Staefa RVL470 Apparatöversikt vad finns var?... 2, 3 Vad betyder symbolerna i teckenrutan... 4 När du vill ha information... 5 Hur fungerar de olika driftprogram...

Läs mer

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem Lönsam effektivisering av Anna Axelsson Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm 1 Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm Systemeffektivisering Metod och resultat

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme är en effektiv och hållbar energilösning som ger dig en enkel och pålitlig vardag. Det är den vanligaste uppvärmningsformen i

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Den här artikeln är ett praktiskt exempel på hur du som fastighetsägare kan spara 37.500 kr på fjärrvärmeräkningen.

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology PROBLEM: Det kan vara svårt att veta anläggningens behov av varmvatten LÖSNING: VI HAR ACKumulatortankar för alla behov solutions for flow technology ACKUMULATORTANKAR TILLÄMPNINGAR System AT 8475 Varmvattenberedning

Läs mer

Värme- och kylsystem 10:1

Värme- och kylsystem 10:1 Kapitel 10 1. Alfa Laval Group 2. Värme- och kylapplikationer från Alfa Laval 3. Användningsområden 4. Teorin bakom värmeöverföring 5. Produktsortiment 6. Packningsförsedda plattvärmeväxlare 7. Lödda plattvärmeväxlare

Läs mer

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör LK Markvärme Allmänt LK Markvärme är ett rörsystem avsett för att hålla snö- och isfritt på gator, torg, körramper, trafikytor, broar, lastbryggor mm. Grundkomponenter i markvärmesystemet är fördelare,

Läs mer

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem Projektledare Monica Axell, SP Forskningsutförare PiaTiljander, SP Caroline Haglund Stignor, SP Peter Lidbom, SP Martin Persson, SP Fältmätningar,

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer