KonsumentMakt. Matreklam till barn kartläggs. Vi är inga pirater! Varumärken i tomtens säck SIDAN 4 SIDAN 16 SIDAN 8

Transkript

1 KonsumentMakt E N T I D N I N G O M K O N S U M E N T P O L I T I K F R Å N S V E R I G E S K O N S U M E N T R Å D N U M M E R F E M / S E X D E C E M B E R Matreklam till barn kartläggs SIDAN 4 Vi är inga pirater! SIDAN 16 Varumärken i tomtens säck SIDAN 8

2 innehåll Ledare Önskelista från konsumenterna Matreklam till barn Projektet ska kartlägga all reklam av ohälsam mat i medier. Svårt få fakta i butiker Bättre märkning ska underlätta konsumentens medvetna val. Jul och varumärken Barns julklappslistor ligger till grund för varumärkesforskning. Notiser: Antibiotika i ostar Punktskrift på förpackning Gratis godis ska locka Banan och märkning Stort företag litet ansvar Thailändsk konsumentkampanj ska öka företagens sociala ansvar. Remiss på hållbart Läs om Sveriges Konsumentråds remissvar på Bilen, biffen, bostaden. En av världens äldsta Forbrugerrådet dominerar de danska konsumentfrågorna. Konsumenter är inga pirater! Uppmärksammad debattartikel om konsumentens digitala rättigheter. Goda matidéer på seminarium. sidan 6 }Varumärken och julklappar. sidan 8 Fettfattig fisk i simhallar. sidan 11 Thailändsk ansvarskampanj. sidan 12 Dansk generalsekretare. sidan 15 Sveriges Konsumentråd är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumentråd består av 27 medlemsorganisationer. ORDFÖRANDE Inger Persson GENERALSEKRETERARE Jan Bertoft jan.bertoft@sverigeskonsumentrad.se KANSLI Christine Blomgren, assistent christine.blomgren@sverigeskonsumentrad.se Louise Ekström, kommunikationsansvarig louise.ekstrom@sverigeskonsumentrad.se Jens Henriksson, internationell sekreterare jens.henriksson@sverigeskonsumentrad.se MEDLEMSORGANISATIONER ABF Centerkvinnorna Goodgame Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens samarbetsorgan Hushållningssällskapens förbund KF KILEN Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet Konsument- Gruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges Pensionärsförbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar KONSUMENTMAKT GES UT AV Sveriges Konsumentråd Box Stockholm telefon: fax: e-post: info@sverigeskonsumentrad.se Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. ANSVARIG UTGIVARE Inger Persson REDAKTION Louise Ekström LAYOUT Mia Drakenberg TYPSNITT Frutiger och Minion PAPPER Agrippina offset. Miljömärkt. REPRO&TRYCK Globalt Företagstryck AB OMSLAGSBILD Stefan Bohlin DISTRIBUTION Posten AB, B-post. SVERIGES KONSUMENTRÅD Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa. LEDARE Våra bästa konsumentklappar! Affärslivet har exploderat i grälla kataloger, inställsamma tomtar, glitter, pynt och prylar. Vi på Sveriges Konsumentråd lär också dras med i rushen, men försöker ändå fundera bortom högtiderna på det spännande året Här är en lista på vad vi önskar oss till alla konsumenter: DIGITALA RÄTTIGHETER. Internet är fantastiskt, men tekniken begränsas av skraja och giriga skiv- och filmbolag som försöker skrämma konsumenterna till lydnad. Dags att vända på kuttingen och börja tala om en teknik på konsumenternas villkor. STOPP FÖR REKLAM för uppenbart ohälsosam mat till barn. Fetma och övervikt ökar alarmerande snabbt och det finns ingen anledning att sätta till alla klutar och pröva alla vägar. STOPP FÖR RENA OCKERRÄNTOR på över 30 procent, när räntenivåerna för boende ligger på 3 procent. BÄTTRE MÄRKNING AV MAT så att det snabbt och lätt går att göra medvetna val utifrån kvalitet, hälsa, miljö, etik och ursprung. Och se om en vara är prisvärd eller inte. SNABBARE TEMPO PÅ JORDBRUKSREFORM INOM EU. Stöd bör finnas för att utjämna konkurrensnackdelar och hålla landskap öppna, men inte för att försämra för konsumenter, stoppa frihandel, göda en ofantlig byråkrati och producera kött och spannmål i överskott som sedan måste dumpas på världsmarknaden så att lantbruken i tredje världen slås ut. Varför går det så långsamt? KONSUMENTKUNSKAP SOM KÄRNÄMNE både i grundoch gymnasieskola. Varför dröjer det så..? STÖRRE KONKURRENS PÅ ELMARKNADEN - mer kundorienterade elbolag, läsbara räkningar och bättre möjlighet för alla att ha koll på sin förbrukning. Varför tar det sån tid..? STÖRRE ANSVARSKÄNSLA från företagen för hur deras varor produceras. Rättvis handel börjar bli ett begrepp, men alltför många tillverkare, importörer och handelskedjor försöker dölja sina brister bakom fasader av vackra ord. KONSUMENTFRÅGORNA in i valdebatten. Vi har ett hett valår framför oss. Här måste konsumentpolitiken in på ett helt annat sätt än tidigare val. Det berör trots allt inte små intressentgrupper - utan nio miljoner konsumenter. KONSUMENTVÄGLEDNING i varenda kommun. Och det ska inte handla om en liten försumbar kvartstid för att hålla skenet uppe, utan en rejäl möjlighet för kommuninnevånarna att få hjälp. För behovet är enormt. BÄTTRE MÖJLIGHETER för invandrare att hävda sina konsumenträttigheter. Mångkulturåret 2006 är en påminnelse om att det är hög tid att göra information och kunskap mer tillgänglig och göra det lättare att inte bara ha rätt utan även få rätt. OJ, det blev mycket. Skulle kunna fortsätta länge, men papperet slutar strax. Återstår bara att önska dig en god överlevnad och att du hinner andas, njuta och ägna dig åt det där som är viktigt. Egentligen. God jul. P.S. Tack för alla stödjande mail efter debattartikeln om digitala rättigheter i Dagens Nyheter den 10 november. Du kan läsa artikeln på dn.se eller i förkortad version på sista sidan. Jan Bertoft, generalsekreterare 2 KonsumentMakt december 2005 nummer fem/sex nummer fem/sex december 2005 KonsumentMakt 3

3 BARN OCH REKLAM ILLUSTRATÖR: EVA-LENA HEDVALL Under en vecka i november samlades det in material från mediekanaler som vänder sig till barn. Nio familjer på spridda orter i Sverige har sparat all reklam som kommer i brevlådan. Alla tidningar som vänder sig till barn har köpts, TV-kanaler med reklamfilmer har spelats in och på internet har hemsidor dokumenterats. De utvalda medierna ska sedan granskas av medieforskare vid Lunds Universitet. Under en vecka fryser vi tiden, säger generalsekreterare JAN BERTOFT. Syftet är att undersöka hur marknadsföring av ohälsosam mat mot barn ser ut. Idag anar vi, men vet inte hur verkligheten ser ut. UTGÅNGSPUNKTEN I PROJEKTET är den ökande ohälsan. Nästan tre av nio miljoner svenskar är överviktiga eller feta. Särskilt alarmerande är utvecklingen hos barnen, där övervikten breder ut sig till följd av försämrade mat- och dryckesvanor och minskad fysisk aktivitet. Det görs livsmedelsreklam för cirka miljoner kronor i Sverige (2003, SIFO). Ungefär en tredjedel av denna reklam består av energitäta produkter med tomma kalorier, som läsk, godis, söta flingor med mera. Denna mätning ger oss möjligheten att mäta temperaturen på den faktiska verkligheten. Vår förhoppning är att i framtiden göra jämförelser för att se om utvecklingen går åt rätt håll, säger Jan Bertoft. RESULTATET AV PROJEKTET Barnreklam följs även intensivt av konsumentminister ANN-CHRISTIN NYKVIST. Det har i medier uttalat sig mycket om egenåtgärder och lagstiftning. Den gemensamma ståndpunkten från olika delar av näringslivet var: Ändrade lagar behövs inte, vi ordnar det här själva. Jag välkomnar mätningen för den kommer att utvisa om industrin verkligen försöker begränsa sin marknadsföring, säger Ann-Christin Nykvist. Äntligen får vi veta hur företag vänder sig mot barn, framför allt på internet. Kanske räcker det med riktlinjer? Kanske behövs det lagstiftning? Utfallet blir visande för kommande politiska åtgärder. PROJEKTET ÄR INDELAT i tre faser. Den första delen består av faktainsamling om forskning på området, vilka regler gäller för marknadsföring, intervjuer med undersökningsföretag, medieforskare och opinionsbildare. Det samlas även in aktuell statistik och undersökningsresultat som gjorts tidigare om marknadsföring mot barn. Vi vill även skapa oss en uppfattning om den mediebild som barn upp till tolv år har, säger Jan Bertoft. Många unga personer surfar och vad vi vet har ingen gjort en så omfattande undersökning på internet tidigare. För att få en vetenskaplig och opartisk mätmetod samt bedömning kommer Lunds Universitet att genomföra själva mätningen under den andra delen av projektet. Professor GUNILLA JARLBRO har länge forskat inom barnreklam och tillsammans med Fil.dr HELENA SANDBERG genomför de en vetenskaplig analys av materialet. Att bli tillfrågad att vara vetenskapligt ansvarig för detta projekt är både hedrande och efterlängtat. Jag och Helena har velat göra en liknande undersökning länge och den mätmetod vi tar fram kan sedan användas på andra länder. Det känns angeläget att genomföra detta, både i dag och för det fortsatta arbetet med barn och reklam, säger professor Gunilla Jarlbro. MEN DET ÄR INTE ENKELT att kartlägga reklam av onyttig mat. Som bollplank har Sveriges Konsumentråd inrättat två referensgrupper en nationell och en nordisk. Nordiska Ministerrådet och Konsumentverket finansierar projektet och kartläggningen är tänkt att användas i andra nordiska länder. Den mätmetod som tas fram ska även kunna användas i Norden och i andra länder. Läs mer om projektet i kommande nummer av Konsument- Makt. UNDER VINTERN-VÅREN SKA SVERIGES KONSUMENTRÅD KARTLÄGGA HUR MARKNADS- FÖRINGEN AV OHÄLSOSAM MAT. Syftet med projekt är att: vara pådrivande för att förändra marknadsföringen ta fram en mätmetod som kan användas i andra länder ge fakta och underlag för kommande åtgärder. Projektet Barnreklam finansieras av Nordiska Ministerrådet och Konsumentverket. Sveriges Konsumentråd driver projektet och Medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet engageras för den vetenskapliga delen av mätning och analys. En nationell referensgrupp har bildats med deltagare från Konsumentverket, medlemsorganisationer i Sveriges Konsumentråd och medieforskare. En särskild nordisk referensgrupp representanter Norge, Danmark, Finland, Island, Färöarna och Grönland. Professor GUNILLA JARLBRO har länge forskat inom barnreklam och tillsammans med Fil. dr HELENA SANDBERG genomför de en vetenskaplig analys av materialet. Text: Louise Ekström Nu kartläggs matreklam till barn 4 KonsumentMakt december 2005 nummer fem/sex nummer fem/sex december 2005 KonsumentMakt 5

4 VAL OCH KVAL HUR VILL DU FÖRBÄTTRA FÖR KONSUMENTEN? Med bättre märkning och höjd status på livsmedelsfrågor får vi konsumenten att handla mer medvetet. DET VAR NÅGRA av de slutsatser som kom fram under seminariet Val eller Kval. Representanter från hela livsmedelskedjan samlades för att diskutera hur vi kan skapa förutsättningar för att konsumenten ska göra medvetna val av livsmedel. BEHÖVER VI EN LAGSTIFTNING för att få konsumenten att göra medvetna val? Det var en av de frågor som ställdes till konsument- och jordbruksminister ANN- CHRISTIN NYKVIST på seminariet som arrangerades av samarbetsprojektet Matvalet (se faktaruta). Märkning och symboler är ett viktigt instrument när vi väljer mat. Får vi inte fram frivillig märkning krävs en bra lagstiftning. Men det är inte bara en fråga om märkning. För att få en trygg konsument som handlar hållbart behöver vi bra tillsyn och en rättvis jordbrukspolitik. Vi behöver också skapa utrymme för att det finns fler lokala och regionala produkter på marknaden, framhöll ministern och fortsatte: Hälsa är en megatrend idag. Men vi har glömt barnen när vi utvecklat produkterna. Här behövs nya EU-regler för att komma tillrätta med hälsopåståenden som inte stämmer, till exempel på flingor för barn som är mer söta än de som görs för vuxna. MAT OCH FOLKHÄLSA hör samman. Målet är att livsmedelshållningen i Sverige ska vara god, säker och producerad på ett sätt som inte belastar miljön och med en djurhållning som är etiskt försvarbar. I Sverige utgår vi från att maten ska vara säker och inte påverkar vår hälsa Svårt hitta matfakta på lång sikt. Det ska därför vara enkelt för konsumenten att välja hälsosamma produkter. Både folkrörelser, livsmedelsindustrin och staten har ett gemensamt ansvar för att underlätta för konsumenten att göra medvetna val. För att nå dit krävs en rad åtgärder där många aktörer samverkar för att driva frågan, underströk Ann-Christin Nykvist. Många konsumenter efterfrågar god kvalitet och ursprungsmärkt mat. Numera finns både näringsmässig information, vilka ingredienser och vilket ursprung som våra livsmedel har. Det har även utökats med en allergimärkning av våra livsmedel. Det finns dock utrymme för förbättringar. Idag finns enbart krav på ursprungsmärkning av nötkött men den bör omfatta alla köttprodukter. Under 2006 kommer EU-kommissionen att ge förslag på en utvidgad märkning på allt kött. KONSUMENTER BRYR SIG om etik, hälsa och ursprung när de handlar mat. Det framkom i den konsumentundersökning om medvetna val och dess hinder som presenterades på seminariet. 500 personer har tillfrågats om vad som är viktigt när de väljer livsmedel. Priset anses vara det viktigaste utom vid köp av köttfärs då är ursprungsland viktigare. Annat som framkom av undersökningen är att konsumenten efterfrågar bättre märkning om matens ursprung. Det gäller framförallt vid köp av kött och kyckling. MÄRKNING OCH SYMBOLER blev också en av huvudfrågorna när representanter från livsmedelsindustri och handeln fick möjlighet att föra en dialog om med- vetna val. Många goda idéer framkom under den workshop som arrangerades i samband med seminariet. De frågeställningar som diskuterades mest är en utvidgad märkning av livsmedel och att införa olika symboler för miljö och hälsa som underlättar för konsumenten att göra medvetna val. Här har handeln och livsmedelsindustrin ett stort ansvar för att det finns ett bra utbud med många produkter eftersom det ökar möjligheterna att satsa på kravmärkt och certifierad mat, säger JAN BERTOFT, generalsekretare på Sveriges Konsumentråd. SVERIGE VAR TIDIGT ute med både nyckelhålsmärkning och svanenmärkta produkter. Det finns redan ett uppbyggt förtroende för kravmärkta produkter som ska tas tillvara. Detaljhandeln finns nära kunden och har möjligheter att ge kunderna bra information. En bra början kan vara att utbilda och informera butikspersonal och inköpare om hållbar mat. Det är också viktigt att öka kompetensen bland den personal som har hand om maten inom skola, barn- och äldreomsorg. VAD HÄNDER NU? Konsumenter måste få mer makt på marknaden. Målet är att vi ska kunna leva trygga och hälsosamma liv. Med den strukturomvandling som skett inom jordbrukspolitiken måste vi vara kritiska och granskande. Det gäller inte bara livsmedel i butik utan även maten på restauranger. Idag finns redan goda exempel på restauranger som infört smart miljömärkning på den mat som serveras. Konsumenten ska därför ställa krav och efterfråga både fler miljömärkta butiker och restauranger. Det kan vara svårt att bryta monopolen på marknaden men att skapa utrymme för en småskalig livsmedelsproduktion är viktigt inte minst för att vi ska kunna bevara den svenska jordbruksnäringen. Detaljhandeln bör släppa in fler producenter som ökar konkurrensen, men det får inte leda till att konsumenten ska betala ett högre pris för maten, säger Jan Bertoft. Styrgruppen i Matvalet har helt klart fått en grund att jobba vidare med i denna angelägna fråga. Text: Monica Lindman MATVALET bildades 2003 och är ett samarbetsprojekt mellan Centrum för folkhälsa vid Stockholms läns landsting, Sigill Kvalitetssystem, Svenska Naturskyddsföreningen och Sveriges Konsumentråd. Gruppen arbetar för att skapa bättre förutsättningar för konsumenter att kunna välja mat. TIDIGARE INSATSER: I en konsumentstudie (Temo 2004) framkom att det finns andra viktiga egenskaper hos en vara än pris. Mer än hälften (57 procent) av alla konsumenter bryr sig om hur maten har producerats. I april 2004 ordnades en workshop under temat Val eller Kval. Det resulterade i ett upprop som samlade 30 representanter för ideella organisationer för att skapa debatt och påverka aktörer i livsmedelskedjan. Matvalet tar plats i media i debatten om prissänkningar, fusk och snusk i butiken. Nästa inriktning för gruppen är att underlätta för konsumenterna att göra medvetna matval under lunchtid. MARIA DONIS, Svensk Fågel: Svensk kyckling och kalkon som ingår i Svensk Fågel får en tydlig ursprungsmärkning från årskiftet. I foldrar och på vår webbplats ska konsumenten kunna bli informerad om hur vi arbetar med livsmedelssäkerhet, näringsinnehåll, djuromsorg och miljö. NIKLAS WARÉN, ICA: Jag vill inrätta en matminister som är ansvarig för att utveckla livsmedelssektorn, till exempel genom produktutveckling och matutbildning. KATARINA LORENTZON, Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK: Varför inte pröva matcoacher i butik med stor kunskap om produkterna i hela deras livscykel och konsumentpaneler på butiksnivå för att känna av andra konsumentaspekter än smak? SVEN STENSON, Djurskyddet: All livsmedel ska ha kvalitetsmärkning och i den ska också djuromsorgen redovisas. ANNICHEN KRINGSTAD, Min Mat: Bättre märkning om matens ursprung, både vad gäller råvaror, halvfabrikat och färdigmat, framförallt fokus på kött och fågel. Även ursprungsmärkning på krogen och av maten i skolan och förskolan efterfrågas av konsumenterna. 6 KonsumentMakt december 2005 nummer fem/sex nummer fem/sex december 2005 KonsumentMakt 7

5 JUL OCH VARUMÄRKEN Bratz, Transformers, Diddl, Tamagotchi och Baby Born. Det har hänt en del med önskelistorna sedan Barbie och Lego dök upp på marknaden i mitten av 1900-talet. Nu för tiden har varumärken stor betydelse, även för de yngsta konsumenterna. Märkesmedvetna barn i juletid I STORT SETT ÄR barnens önskelistor slående lika varandra, generation efter generation. För tjejerna är det dockor som ständigt toppar och för killarna är det radiostyrda bilar. Men det har hänt mycket på leksaksfronten sedan Barbie och Lego dök upp på marknaden för år sedan. Barnen av i dag har en helt annan koll på varumärken än de hade då. Även de allra yngsta är med på märkeståget, trots att de inte alltid är medvetna om det själva. Småtjejer som önskar sig en docka av tomten är ofta väldigt bestämda över vilken sorts docka det ska vara. DE SENASTE ÅREN är det docktillverkaren Bratz som regerat och toppat leksakshandelns försäljningslistor. En som fångats i Bratznätet är Minna Radakovits i Stockholm. Hon är sju år och håller som bäst på att förbereda årets önskemål till jultomten. Det hon allra helst vill ha är visserligen en kattunge, en flicka. Men resten av önskelistan består av idel leksaker. My little pony, Goodmorning sunshine, som kan prata. Och en babybratz, Dana med lyxhotell, och Roxxi. Och ett Sjöjungfrupalats. Och min Tamagotchi önskar sig ett ufo. Ett ufo? Det är svårt att hänga med i svängarna. Hela leksaksvärlden är som gjord för att hålla vuxenvärlden utanför, vi ska helt enkelt inte förstå någonting. FÖR FILIPPA FAGERSTRÖM, 7,5 år, i Kungsbacka är önskelistan också på gång. För henne har fjolårets julklapps- Bratz nu fallit i glömska och i stället är det den tyska springmusen Diddl som gäller. Leksaksaffärerna i närheten är fyllda av musen, hans kompisar och all sköns till- behör. Om Filippa själv får bestämma så blir det Diddl på julafton. Jag har 34 block nu och två Diddl, Diddlina och Mimihopps. De är jätteroliga att leka med och så byter vi bilder med varandra. Kanske önskar jag mig en hund också. Jag såg en som de visade på reklam, en som gör det man säger. Om man säger vacker tass så lyfter den tassen och viftar på svansen. Helst vill jag ha en ljusbrun. EN SOM HAR bra koll på barnens önskemål är leksaksforskaren BIRGITTA ALM- QVIST. I tolv år har hon samlat in över önskelistor som barn skickat till tomten. Det som slagit henne allra mest är hur konservativa barn är. Barn är otroligt traditionella, det är samma önskemål som återkommer år efter år, förklarar hon. Barnens önskningar är dessutom väldigt könsrollstypiska och så har det alltid varit, barnens lek saker har alltid speglat det samhälle där de existerar. Vi köper leksaker för 3,7 miljarder kronor per år hade barn i snitt tre leksaker var. Idag har de allra yngsta i genomsnitt 500 leksaker var. FOTO: STEFAN BOHLIN Leksakerna har också blivit allt mer verklighetstrogna, numera kan dockorna ofta både äta, prata och kissa. Och det är något som bekymrar Birgitta Almqvist. Förr kunde barnen själva ge leksakerna liv, nu lämnas ingenting åt fantasin och det tycker jag är synd. Det är toppavancerat, datoriserat och visar egentligen på en saknad efter the real thing. Leksakerna ersätter många gånger tid och umgänge som man inte har med sina föräldrar. FÖR HANDELN är december en riktig guldmånad, nästan en tredjedel av leksakshandlarnas årsförsäljning sker under årets sista månad. Förra året köpte vi i snitt 15 julklappar var för cirka kronor och i takt med att varumärken får allt större genomslagskraft blir klapparna också dyrare. HANNA HJALMARSON, doktorand på Handelshögskolan, har intervjuat ca 200 unga konsumenter, 9-19 år, bland annat om hur de trivs i sin konsumentroll. Varumärken figurerar tidigt men medvetenheten om dem kommer senare, i mellanstadieåldern, säger hon. En del produkter har blivit sitt varunamn, som till exmpel Transformers, Baby Born och dockan Annabell. Precis på samma sätt som Barbie får ge namn åt alla liknande dockor, även om de inte är original. Ju mer flexibel en leksak är desto mer populär och långvarig blir den. Många tillbehör ökar också livslängden. I mellanstadieåldern talar barnen också mycket om märkeskläder, och sportmärken dominerar tillsammans med märken som JL, Tiger och Marwin. När det gäller data-, tv-spel och mobiler verkar varumärket däremot inte ha lika stor betydelse. Nej, när det gäller mobiltelefoner så är det bara viktigt att ha en, det är en statussymbol. GENERELLT ÄR BARNEN som Hanna Hjalmarson intervjuat negativt inställda till reklam och de tycker inte själva att de påverkas av den. Men var kommer då märkestrenden från? Kompistrycket är det viktiga, men det borde rimligtvis komma från tillverkarna, säger Hanna Hjalmarson. JL till exempel har speciella ambassadörer, kändisar som får kläder som sedan syns på vimmelbilder, på film och på tv. Några flickor som hon intervjuade berättade att den ena familjen alltid hade Pumakläder och den andra Adidas. När de fick frågan om varför det var så svarade de att det låter snyggt. De är medvetna om märkena men har kanske inte alltid reflekterat över varför, säger Hanna Hjalmarson. En sak är säker. Tiden när önskelistan toppades av en docka vilken som helst är förbi. Kanske är det dags för tomten att uppdatera sin traditionella fråga och byta ut ett ord? Ho,ho,ho - finns det några märkesmedvetna barn här?. Vad barnen skulle svara vet vi redan. Källor för samtliga text och faktaruta: Posten, Svensk Handel, Konsumentverket, Handelns utredningsinstitut, Sveriges leksakshandlares riksförbund. Text:Lotta Ringdahl ÅRETS LEKSAK GENOM ÅREN ÅR PRODUKT (LEVERANTÖR) 1961 Frottéleksaker (Wessman) 1962 Figurserier i plast (Britains) 1963 Byggsystem (Lego 1964 Pedagogiska plockfigurer (Brio) 1965 Vuxendocka med kläder (Barbie) 1966 Dockan Lillan (Sköldpaddan) 1967 Dockskåp och möbler (Lundby) 1968 Modellfordon (Corgi Toys) 1969 Mosaik (Ministreck) 1970 Plastbyggsatser (Airfix) 1971 Sällskapsspel (Alga) 1972 Legolandserien (Lego) 1973 Leksaksserien (Bambola) 1974 Leksaksserien (Fischer Price) 1975 Plocklåda (Micki) 1976 Sindydockan (Rovex) 1977 Träpussel (Kärnan) 1978 Gipsgjutning (Jan Edman) 1979 Tekniska programmet (Lego) 1980 Figurer i plast (Playmobil) 1981 Monchhichi (Sekiguchi) 1982 Rubiks kub (Ernö Rubik) 1983 Brio-Mec och Lära-Gå-Vagn (Brio) 1984 Katten Gustaf (Dakin) 1985 Pneumatiska programmet (Lego) 1986 My little ponny (Playmix) 1987 R/C-bilar (Nikko) 1988 Lots-a-Lots-a-Legggggggs (Brio) 1989 Nintendo (Bergsala) 1990 Micro Machines (Eber) 1991 PC för barn (V-tech) 1992 Turtles (Bergsala) 1993 Dockvagnar (Lars Sjöholm) 1994 Ljudprogrammet (Micki) 1995 Tomy (Playmix/Brio) 1996 Barbie (Mattel) 1997 Spiderman (Leksam) 1998 Babyborn (Leksam) 1999 Dockan Chou Chou (Leksam) 2000 Bamse (Kärnan) 2001 Pokémon Spelkort (Portal/Trendus) 2002 Byggar Bob (BRIO) 2002/03 Bionicle (Lego) 2003 Beyblade (Hasbro) 2004 Karaokesortimentet (Toyman) 2005 Roboraptor (Leksam) Källa: Sveriges Leksakshandlares Riksförbund 8 KonsumentMakt december 2005 nummer fem/sex

6 notiser Märken på bananer ökar Nu finns det krav- och rättvisemärkta samt gröna grodor på bananer. Många frågar vad skillnaden är. Krav-märket visar att den är ekologiskt odlad. Rättvisemärket innebär att de som producerar varorna har drägliga arbetsförhållanden och får skäligt betalt. I Sverige är alla rättvisemärkta bananer också Krav-märkta. Det nya märket med gröna grodan innebär också miljömässiga och etiska krav, men de odlas inte ekologiskt. Källa: Konsumentverket Konsumentupplysning för unga Projektet VÄLJ SJÄLV vill engagera unga i Stockholms södra förorter Skarpnäck, Älvsjö och Enskede-Årsta i frågor om livsstil och konsumtion. VÄLJ SJÄLV handlar om hur du kan se igenom reklamen, vilka rättigheter du har som konsument och hur din konsumtion påverkar omvärlden och miljön. För mer information se: stockholm.se/valjsjalv Sveriges Konsumentråd har startat ett projekt där vi söker personer till främst följande områden: Möbler för hushållsbruk Hälso- och sjukvårdsinformatik (den del som handlar om sambandet säkerhet och integritet) Stöld, intrång och åverkan på attraktiva varor och tjänster Tandvårdsprodukter som säljs på marknaden Teckenrepresentation och användargränssnitt som underlättar ITanvändandet hos äldre och personer med funktionsnedsättningar. Textil, framförallt vad gäller standarder för storleksmärkning, tvättråd och symboler En av tre lagförslag skrotas Bättre reglering ska skapa en bättre fungerande och mer lättöverskådlig europeisk lagstiftning. Vid en första översyn har kommissionen skrotat mer än en tredjedel (68) av de 183 granskade lagförslagen. Bland de ratade förslagen kan nämnas Förslaget till förordning om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden. Det finns en stark koppling mellan initiativet Bättre reglering och den allmänna översyn av konsumenträtten som pågår för närvarande. Den första översynen har dock inga direkta konsekvenser för konsumenträtten. Trygghet och säkerhet i bostädernas närmiljö Uppdraget kräver folkrörelseerfarenhet, gott omdöme, konsumentperspektiv och tillräcklig kunskapsbakgrund för området. Goda kunskaper i engelska är en förutsättning, erfarenhet av förhandlingar och internationellt arbete en tillgång. Du deltar i en svensk arbetsgrupp. Den speglar en motsvarande europeisk (CEN) eller internationell (ISO) grupp, som i allmänhet träffas mellan en och tre gånger per år. Du deltar även i vissa av dessa internationella möten. Regeringen har beslutat att 2006 ska bli Mångkulturåret i Sverige. Är du vår konsumentföreträdare? Den globaliserade ekonomin gör konsumenter till vinnare. Men varor och tjänster ska fungera och vara säkra även om de tillverkas långt borta. Standardisering är viktig och det behövs fler konsumentföreträdare. Att vara konsumentföreträdare är ett oarvoderat uppdrag. När du deltar på internationella möten utgår ett resebidrag som täcker kostnad för biljett, hotell och traktamente samt ett mindre inläsningsbidrag. Sveriges Konsumentråds projektledare Jan-Erik Nyberg berättar gärna mer om vad det innebär att vara konsumentföreträdare i internationell standardisering. Du når honom på janerik.nyberg@sverigeskonsumentrad.se eller telefon Antibiotika i osten MED ANLEDNING AV ARTIKELN PÅ DN DEBATT OM DIGITALA RÄTTIGHE- TER KOM MÅNGA BREV. K Veckans Väckarklockor DETTA ÄR ETT: TACK för att nån som media KÖP TILLBAKA GRATISKORTET och politker lyssnar på påpekar Från att ha varit ett gratis uttagskort hur fruktansvärt begränsande erbjuder nu Föreningssparbanken sina den nya lagliga tekniken är. Inte många vet att E235 är en kunder ett nytt för 195 kronor per år. I TACK för att nån försvarar de ett brev från banken framgår det nya biologisk antibiotika. Ännu konsumenter som till fullo vill kortet som ett förmånligt erbjudande. utnyttja den nya tekniken som färre vet om att ostar doppas i Som tack för köpet får man en Tia-lott finns. TACK för att nån försvarar vårt privatliv, vår hemskickad per post. Sveriges Konsumentråd tycker det är skamligt att man det för att minska mögelrisken integritet och våra rättigheter. ska behöva betala pengar för att komma och finns i våra ostdiskar. TACK för att nån står upp mot åt sina pengar. skrämselkampanjen som bara Natamycin heter ämnet som använts i alienerar nuvarande och potentiella kunder. LITE SMÖR I SMÖROLJAN mer än 30 år. Den garanterar en ost fri Arlas flytande stekfett Smör och från jäst och mögel. Medier har uppmärksammat detta. Det finns en risk att vi i begränsningar i min konsum- Ju mer de stämmer folk, ju mer rapsolja ger intryck av att innehålla främst smör. Den som vänder på förpackningen upptäcker att det bara är 8 pro- förlängningen utvecklar resistens mot tion de inför desto mindre är antibiotika om det finns i våra livsmedel. jag villig att betala för musik cent smörolja och 70 procent rapsolja. Livsmedelsverket fick därför regeringens uppdrag att ta fram en plan för att Jan Lindgren och film. Sveriges Konsumentråd anser att det är vilseledande produktinformation. minska mängden antibiotika i maten. Branschen fick fem år på sig. I våras gick PUNKTSKRIFT PÅ FÖRPACKNINGAR tidsfristen ut och ostarna är fortfarande I Sverige finns cirka synskadade. fulla av natamycin. Generalsekretare Jan Denna grupp kan nu läsa informationen Bertoft intervjuades av Elisabeth Höglund på ICAs förpackning av Sprödpanerade från Rapport i en livsmedelsaffär mitt i torskfiléer och Annas pepparkakor. Förpackningarna har punktskrift där man Stockholm: } Det framgår alltid av märkningen på med fingrar kan läsa varans namn och förpackningen om osten är behandlad eller inte. Den anonyma beteckningen E235 telefonnummer för att få konsumentkontakt. Sveriges Konsumentråd hoppas berättar att osten innehåller natamycin. se fler förpackningar i framtiden med Dessutom kan man skiva bort ytskicket på punktskrift. osten för att undvika natamycin eftersom den tränger in cirka 2 mm. GRATIS GODIS SKA LOCKA TILL KÖP Filmklubben Home Entertainment skickar erbjudanden om DVD-filmer till sina kunder. På kuvertet står det med stora bokstäver GRATIS GODIS innehåller ett smakprov till dig! Sveriges Konsumentråd anser inte att gratis godis ska Fettfattiga friterade fiskpinnar I vissa simhallar i Danmark finns sund snabbmat. Det nyligen startade projektet"move n användas för att locka kunder till butik eat" ska inspirera och stötta kommuner och idrottsföreningar till att främja en sundare eller till köp. matkultur bland barn och unga. Sports- och simhallar får ett sunt utbud av snabbmat och drycker i sina restauranger och kafeterier. Menyerna erbjuder nu ett mer hälsosammare alternativ som: kycklingspett med sallad, näringsrika smörgåsar, fettfattiga friterade fiskpin- Har du tips på Veckans Väckarklocka kan du maila till: nar, sockerfria drycker, tomatsoppa med pasta med mera. Du kan läsa mer om projektet på info@sverigeskonsumentrad.se eller ringa på KonsumentMakt december 2005 nummer fem/sex nummer fem/sex december 2005 KonsumentMakt 11

7 K Avskaffa CE-märket! Veckans Väckarklockor KEMISKA RISKER Stora klisterdekaler på bilar ifrågasatte multinationella företags sociala ansvar. Hårdare krav på socialt ansvar "STORT FÖRETAG LITET ANSVAR" Så löd kampanjen utanför den internationella standardiseringen, ISOs andra arbetsgruppsmöte för Socialt Ansvarstagande. Thailändska konsumentaktivister krävde tillsammans med den thailändska konsumentorganisationen industrins ansvar. En manifestation genomfördes utanför konferenshotellet i Bangkok. Målet var att sätta fokus på att thailändska konsumenter exploateras av företag som inte tar sitt ansvar. Bland annat handlar det om att multinationella företag tillhandahåller produkter som är mindre säkra på den thailändska marknaden än vad man gör på industrialiserade marknader, som den europeiska. DEN THAILÄNDSKA konsumentorganisationen parafraserade på förkortningen CSR, genom att trycka upp dekaler och genomföra en landsomfattande kampanj på temat CRS Consumers Seeking Responsibility. Kampanjledare Ong-art Kongsaeng fick möjlighet att föra fram sitt budskap till ordföranden för ISOs arbete med socialt ansvarstagande Jorge E. Reis Cajazeira samt även till ISOs tekniska ordförande Ziva Patir. Ong-art såg stora möjligheter med en internationell standard för att ge riktlinjer för företag och organisationers arbete för ansvarstagande vad gäller till exempel miljö, hälsa, säkerhet för anställda och för konsumenten. KONSUMENTERNA VAR mycket aktiva vid förhandlingarna om hur strukturen på en standard för socialt ansvarstagande bör se ut. Efter långa och ibland nattliga förhandlingar lyckades mötet enas om en struktur för standarden. Dessutom bildades tre nya standardskrivande grupper som mycket kortfattat tilldelades uppgifterna att beskriva standardens vad?, varför? och hur? DET GICK INTE att ta miste på de nästan 400 deltagarnas upprymdhet av att så olika intressenter lyckats enats om vilka delar standarden för socialt ansvarstagande ska innehålla. Nu stundar ett intensivt arbete med att fylla standarden med det egentliga innehållet. Ett arbete som ska utföras av de tre standardskrivande grupperna. Ett första utkast till standardens riktlinjer för organisationers sociala ansvarstagande ska finnas till nästa möte som planeras till mitten av nästa år. Kampanjledare Ongart Kongsaeng framförde sina synpunkter under manifestationen. Jens Henriksson, internationell sekreterare FOTO: JENS HENRIKSSON Om inte CE-märket avskaffas helt ska det tas bort från själva produkten. Det långtgående kravet ställer ANEC, den europeiska organisationen för konsumentinflytande i standardiseringen. Förtroendet för märket har urholkats efter att stickprovskontroller i många länder visat att det inte används på rätt sätt. I ETT BREV till Europeiska kommissionen menar man att märket efter 20 års användning skapar förvirring och ger en falsk trygghet hos konsumenterna. Det finns på massor av produkter, trots att det egentligen är tänkt som ett handelsmärke för att en produkt fritt ska få säljas i alla EU:s medlemsländer. ANEC vill att märket bara ska finnas med i de tekniska dokument som följer med en produkt till säljaren. Idag är INFORMATION OM CE-MÄRKNING CE-MÄRKET ÄR en del av EU:s så kallade nya metod att fastställa övergripande produktkrav i direktiv och sedan låta de tekniska detaljerna utformas i standardiseringen. Det skulle innebära att näringslivet, miljörörelser, arbetstagarföreningar och konsumentintressen förhandlar sig fram till kraven på säkerhet och hanterbarhet med mera. Om en tillverkare sätter på ett CE-märke innebär det att de lovar att uppfylla kraven. Kontrollen att det är så sköts av nationella tillsynsmyndigheter, i Sverige bland andra Konsumentverket och Elsäkerhetsverket. Sveriges Konsumentråd delar ANEC:s ståndpunkt att CE-märket inte ger någon pålitlig, användbar information för konsumenterna. Visserligen finns det produktgrupper där systemet fungerar, till exempel solglasögon, men det räcker inte för att kalla märket trovärdigt. ANEC ÄR också kritisk mot att det lagts stora resurser på att informera om märket gentemot konsumenterna. Idén är att skapa ett konsumentryck, som i sin tur skulle resultera i att producenterna skulle skärpa sig och tillverka så säkra och bra produkter som standarden kräver. JAN BERTOFT, generalsekreterare på Sveriges Konsumentråd, tycker att resonemanget är långsökt och är kritisk till kampanjer riktade till konsumenterna: Konsumenterna ska hålla ordning på många märkningar och det bör vara väl avvägt om man ska satsa på ytterligare en kampanj. Innan det sker måste följsamheten från producenterna skärpas rejält och det finns bara en väg att göra det att utöka och effektivisera bör marknadskontrollen. Först då är det dags att satsa på information. CE-märket på en produkt betyder att tillverkaren eller importören intygar att den uppfyller EU:s grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav. Men CE-märket är även ett handelsmärke. Kraven i EU: s direktiv har överförts till svenska regler och motsvarande regler ska finnas i alla EU-stater. De direktiv som har överförts till svenska regler är: maskiner personlig skyddsutrustning enkla tryckkärl tryckbärande anordningar utrustningar för användning i en explosiv miljö. Källa: Arbetsmiljöverket Konsumenter utsätts för kemiska substanser. Kemikalierna har inte blivit tillräckligt utvärderade ur vare sig miljö- eller säkerhetssynpunkt. REACH är ett europeiskt lagförslag som vill tillåta endast av dessa kemikalier. Sveriges Konsumentråd ställer sig bakom BEUCs kampanj där de uppmanar Europaparlamentet och Ministerrådet att ta hänsyn till konsumenternas krav. VISA MÄNGDEN TRANSFETT Transfett finns i feta produkter som chips, pommes frites, micropopcorn, bakmargarin, kakor och kex. EU:s livsmedelsverk, EFSA, konstaterar att transfett ökar risken för hjärtsjukdomar. I Danmark är mängden tillåten transfett begränsad. Även WHO varnar och flera myndigheter rekommenderar lägsta möjliga intag. På förpackningarnas innehållsförteckning står det delvis härdat vegetabiliskt fett. Mängden framgår dock inte. Sveriges Konsumentråd kräver att konsumenterna ska få veta mängden av transfett. KONSUMENTNYTTA I FARA Vid Nordiska rådets session i Reykjavik debatterades förslaget att lägga ner Ministerrådet för konsumentfrågor. Nu ska man istället samarbeta mellan de olika råden kring konsumentfrågor. I slutet av november samlas ministrarna för att gå igenom hur detta samarbete ska utföras. Förslaget har lagts fram utan vare sig utvärdering av verksamheten eller analys av konsekvenserna. Sveriges Konsumentråd ser en oroande utveckling där konsumentfrågor lyfts fram som viktiga och angelägna, men ingen vill bidra med resurser. Har du tips på Veckans Väckarklocka kan du maila till: info@sverigeskonsumentrad.se eller ringa på KonsumentMakt december 2005 nummer fem/sex nummer fem/sex december 2005 KonsumentMakt 13

8 HÅLLBARHET FORBRUGERRÅDET Olika idéer om hållbar konsumtion Mest ros, men också en hel del ris blev det för Stefan Edmans uppmärksammade utredning Bilen, biffen, bostaden. Remisstiden gick ut den 31 oktober och då hade ett 83-tal myndigheter och organisationer kommit in med sina svar. Mest diskussion efteråt har det blivit om förslaget om hårdare prövning av externa köpcentra. SVERIGES KONSUMENTRÅD hyllar det breda greppet i utredningen och stödjer bland annat förslagen på stärkt konsumentkunskap i skolan, obligatorisk ursprungsmärkning, gröna körkort för butikspersonal och helt rörlig elprissättning. Man betonar vikten uppmuntran, information och kunskapsuppbyggnad och menar: Konsumenten måste få bättre förutsättningar att göra miljöriktiga val genom att kunskap finns tillgänglig och att hinder undanröjs. Belöning och motivation är viktigt, vid sidan av avgifter, skatter, lagkrav med mera. Sveriges Konsumenter i Samverkan menar att det är viktigt att inte lasta över allt ansvar på konsumenterna. Alla förslagen i all ära, men lägg inte bördan på konsumenterna, samhällets mest utsugna och största grupp, som i praktiken har så lite inflytande, skriver organisationen. Svenska Naturskyddsföreningen menar att konsumenterna visserligen måste göra ansenliga förändringar men anser att det är omöjligt utan fundamentala förändringar även av politiken och hos näringslivet. Så här uttrycker sig miljöorganisationen: Vi kan inte begära enbart en massa uppoffringar av konsumenterna, som att dämpa sin konsumtion, handla väsentligt dyrare med tanke på miljö och gemensamma resurser när både i de politiska och näringslivssammanhangen råder en motsatt attityd. FÖRSLAGET OM ATT STÄRKA konsumentkunskapen i skolan får stöd från de flesta håll. Inte bara från miljöoch konsumentorganisationer utan även Konsumentverket, Livsmedelsverket och föreningen Krav. Men Svenska Konsumenter i Samverkan tycker att imagen på hemkunskapsämnet måste bytas helt, annars kommer det fortsätta att vara eftersatt och töntigt och föreslår namnet Livskunskaper och baskunskaper. ÖKAD STÖD TILL SVENSKT jordbruk för att bidra till hållbar produktion får ett blandat mottagande. Sveriges Konsumentråd anser att det föreslagna stödet inte får hindra fri handel. Att utjämna konkurrensskillnader är viktigt, men det får inte ske till priset av mångfalden, skriver man bland annat. Sveriges Konsumenter i Samverkan antar att förslagen är alltför fokuserade på nötkött medan alternativen göms undan i hänvisningen till den så kallade S.M.A.R.T-maten. Organisationen anser att fisk och skaldjur kommit bort helt i utredningen. OBLIGATORISK URSPRUNGSMÄRKNING får däremot brett stöd. Men inte från Svensk Handel, som tycker att det blir för krävande för handlarna: En färdig pizza kan exempelvis innehålla räkor och musslor från Atlanten, skinka från Nederländerna, svamp från Kina, kronärtskocka och tomater från Spanien, vete från Tyskland och kryddor från tre ytterligare länder. SLUTLIGEN KOMMER Stefan Edman med krav på tuff miljöprövning av nya externa köpcentra utanför städerna. Sveriges Konsumentråd anser att det är ett bra förslag, men påpekar att det också finns fördelar med köpcentra. Till exempel att man kan handla allt på samma ställe med bara en bilresa. Däremot får externa köpcentra inte leda till utarmade stadskärnor, sämre service och tillgänglighet för funktionshindrade och de allmänna kommunikationerna måste förbättras kraftigt. Det ska inte vara nödvändigt att ha bil för att kunna handla. Svensk Handel är mycket kritiska och hänvisar bland annat till en forskarrapport från Chalmers tekniska högskola. Miljöbelastningen är minimal från de bilister som åker till externa köpcentrum. Effekten blir i själva verket att man gör färre resor, konsumenternas inköpsresor skulle annars bli längre. Om det redan finns köpcentrum så blir effekten av en ytterligare etablering ännu mindre, anser Svensk Handel. De får mothugg från Svenska Naturskyddsföreningen, som skriver att Svensk Handel inte nämner rapportens tydliga huvudslutsats att Externa handelsetableringar leder till ökad bilanvändning vid inköpsresor och därmed till ökad energiåtgång och emissioner. Text: Jan bertoft Foto: Thron Ullberg En stor dansk! DEN DANSKA konsumentorganisationen har stora likheter med Sveriges Konsumentråd. Skillnaden är storleken. Med sina 60 anställda har de en klart definierad roll i det danska samhället och har en stor påverkan på de danska konsumenterna. Minst två gånger per år satsar de på rikskampanjer. Då samarbetar alla medarbetare och det ligger stort arbete bakom i form av research, konsumentpaneler, undersökningar, fokusgrupper, kontakt med forskare och politiker. MEDLEMMARNA är främst inom miljön, utbildningsförbund, ungdoms- och äldreorganisationer, fackliga sammanslutningar, hushållnings- och kvinnoorganisationer, konsumentföreningar och djurrättsorganisationer. Vi påverkar och agerar tillsammans i gemensamma frågor, men det är viktigt för oss att vi inte känner oss alltför styrda av våra medlemsorganisationer. Det är en fin balans i vissa politiska frågor och det har hänt att vi inte haft samma åsikter. Men vi agerar alltid först och främst med konsumenterna för våra ögon, betonar RASMUS KJELDAHL, generalsekretare. Medlemsorganisationerna fyller en viktig kompetens i kvalificerade frågor. Mindre grupper har bildats inom vissa frågor för att hitta snabba och informella arbetsformer. Om vi inte har tillräcklig kunskap själva i en fråga eller inte har möjlighet att medverka i en viktig konferens kontaktar vi arbetsgruppen. Här finns lämpliga och kvalificerade personer och vi har en ömsesidig nytta av medlemskapet. TAENK är den danska motsvarigheten till Råd & Rön och kommer ut med tio nummer per år. Den ingår i Forbrugerradet och redaktionen är en självständig enhet med 12 anställda. Det är Danmarks mest trovärdiga konsumenttidning och har över prenumeranter. Prenumerationsavgifterna står för över hälften av intäkterna och målet är att vi ska bli helt egenfinansierade, säger Rasmus Kjeldahl. På den politiska avdelningen arbetar 15 personer med att planera kampanjer och den politiska påverkan. De sitter även med i sammanlagt 200 sammanslutningar och råd. På informationsavdelningen sammanförs insatser vad gäller prenumerationer, it-frågor, och presskommunikation. På samma avdelning arbetar de även med rådgivning och cirka danskar ringer varje år till Forbrugerradet för att få råd och tips i olika konsumentfrågor. FORBRUGERRÅDET sitter med i branschnämnder som tar emot klago- Danska Forbrugerrådet är en av världens äldsta konsumentorganisationer. De dominerar i dansk media, har täta samtal med regeringen, påverkar konsumentdebatten rejält och satsar på minst flera rikskampanjer varje år. De senaste åren har vi valt ämnen som handlat om märkning av livsmedel, trafiksäkerhet, avreglering av el och telemarknaden, säger Rasmus Kjeldahl, generalsekretare. mål och synpunkter. Exempel på branscher är bank, finans, försäkring, el och energi, byggbranschen, mäklare och tv. Branscherna är själva ansvariga för klagomål och tillsammans med nämnden är de eniga om reglerna. De sitter med i elva nämnder och har inte någon juridisk roll utan i de fall där det är nödvändigt slussar de vidare till domstol. Den stora fördelen är att det blir en sanering i branschen och efter ett par år minskar antalet anmälningar och företagen skärper till sig, säger Rasmus Kjeldahl. RASMUS KJELDAHL är ordförande i den europeiska konsumentorganisationen och ser att de internationella konsumentfrågorna har stor påverkan på det danska samhället. Frågorna måste stämma överens med och ha förankring till danskarna om att vi ska få genomslag. Och det kan ibland vara svårt att se en tydlig nationell konsumentnytta i vissa frågor. Men vi försöker alltid utgå från vilka frågor som konsumenter kan tänkas diskuteras kring ett köksbord. Text och foto: Louise Ekström 14 KonsumentMakt december 2005 nummer fem/sex nummer fem/sex december 2005 KonsumentMakt 15

9 Posttidning B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Box Stockholm debatt Konsumenter är inga pirater! Piratkopiering är ett allvarligt, globalt problem. Konsumenter ska inte köpa olovligt kopierade DVD- eller CD skivor. Dessa produkter produceras ofta i stora volymer inom den organiserade brottsligheten. Detta är en allvarlig brottslighet och dessa människor är också pirater i ordets rätta bemärkelse. Däremot är det upprörande att även konsumenter som kopierar exempelvis musik för privat, icke-kommersiellt bruk, får denna stämpel på sig. Privata konsumenter är vare sig pirater eller tjuvar och industrin måste sluta porträttera dem på detta sätt. Myndigheterna bedriver en skrämselkampanj, med drivandet av rättsprocesser för att statuera exempel och hot om mycket stränga böter. Hur kan konsumenter förväntas respektera industrins och artisters rättigheter, när de själva utmålas som grova brottslingar? Konsumenter och artister är beroende av varandra. Därför måste industrin sluta måla upp en bild av motstående intressen mellan å ena sidan artisternas rättigheter, och å andra sidan konsumenters efterfrågan. Ge konsumenter klara och tydliga rättigheter att använda digitalt material och utmåla dem inte som brottslingar för användandet av icke-kommersiell fildelning genom så kallad P2P ( peer-to-peer ) teknologi. Industrin har delat in världen i olika regioner, vilket gör att en DVD-skiva inköpt i USA inte går att spela på en DVD-spelare inköpt i Europa. Det finns ingen som helst juridiskt eller teknisk anledning att göra på detta sätt. Det hindrar bara konsumenter från att till fullo utnyttja den teknologi som finns. kompatibla med viss mjukvara, begränsar konsumenterna i sin nedladdning av exempelvis musik från Internet. För närvarande är det omöjligt att ladda ner musik från itunes, amerikanska Apples egen musikbutik, utan att också ha programmet installerat på sin dator. Även Walkman, tillverkad av Apples japanska konkurrent Sony, är begränsad i sin nedladdning till plattformar som kontrolleras av företaget. En CD skiva kan idag i vissa fall bara fungera på vissa spelare. Den kan fungera på CD-spelaren som sitter i en dator, men om man också vill lyssna på skivan i bilen, då måste man betala för samma musik en gång till. För vissa konsumentgrupper leder brist på samverkan mellan olika media att man inte kan utnyttja ny teknologi. Exempelvis är synskadade i många fall beroende av att digitalt material går att konvertera till andra format. Med den snabba utvecklingen av digitala medium blir det snart möjligt att bevaka dina filosofiska, religiösa och politiska vanor och åsikter genom att kontrollera den information du konsumerar. Det kommer att bli allt svårare att förbli anonym och att värna om sitt privatliv. Det är hög tid att garantera konsumenterna en smidig samverkan vad gäller digitalt material. Politiker måste tillsäkra att privatliv och den personliga sfären respekteras i den digitala världen. Datorer och hårdvara får aldrig manipuleras utan ägaren kunskap och tillåtelse. Vinyl- och CD-skivor var tidigare spelbara på alla typer av spelare, alldeles oavsett märke eller tillverkare. Denna viktiga fördel är i och med de nya medierna på väg att gå förlorad. Det faktum att olika spelare i praktiken bara är Jan Bertoft generalsekretare, Sveriges Konsumentråd Jim Murray director, BEUC